Bituminösa bindemedel : kvalitetsuppföljning vid VTI med laboratorieanalys enligt VÄG 94. 1999 års prov

O

O

O

N

w

N

.H

'B

...I

O =

VTI notat 28-2000

Bituminösa bindemedel

Kvalitetsuppföljning vid VTI med Iaboratorieanalys

enligt VÄG 94. 1999 års prov

Kvalitetsuppföljning

1999

| Bitumen I I I P Mjukbitumen | I I | Fluxmedel I I Biturlnlenlösning__] [ Emulsion I

Författare

Helene Wallgren

FoU-enhet

Väg- och banteknik

Projektnummer

60592

Projektnamn

Externprovning bindemedel

Uppdragsgivare

Vägverket

Distribution

Fri

(db

Väg- och

transport-førskningsinstitutet

I

BITUMINÖSA BINDEMEDEL

Kvalitetsuppföljning vid VTI med Iaboratorieanalys enligt VÄG 94

-1999 års prov

av

Förord

Kvalitetsuppföljning har utförts på anmodan från VTI. Projektet har utförts på

uppdrag av Vägverket/VÄG.

Provtagning liksom analyskostnaden har betalats av respektive vägverksregion. Laboratorieprovningen har genomförts vid VTI's laboratorier inom forsknings-enheten Väg- och banteknik (VB). Analyserna har utförts av Robert Karlsson och Helene Wallgren.

Projektledare har varit Helene Wallgren. Linköping, december 1999

Innehållsförteckning

Sammanfattning

Orientering

Prov och provtagning

Analysmetoder

Bitumen

Traditionell analysmetodik

Mjukbitumen

Bitumenemulsion ( D N -L A '_4 .

Provning och provningsresultat

Bitumen

885

Bi 20

8180

Mjukbitumen Bitumenemulsion

e

e

e

e

e

e

e

.wwwço

w

N

-*

'oo

iuL

L

( p m -L _ L _ L _ L

BHagor

Bilaga 1: Specifikationer enligt VÄG 94

Bilaga 2: Anmodan angående 1999 års kvalitetsuppföljning av

bindemedel och emulsioner

Sammanfattning

Kvalitetsuppföljning -bituminösa bindemedel

Kvalitetskontroll av bituminösa bindemedel har sedan 1976 årligen utförts vid VTI. Endast för 1992 års utläggningssäsong saknas motsvarande kvalitetsupp-följning.

Syftet med kvalitetskontroll av detta slag är att dokumentera bindemedlets kvalitet samt att följa upp föreskrivna normer och kravspecifikationer.

Kvalitetskontrollen har utförts i enlighet med VÄG 94. I årets kvalitetskontroll har ej som tidigare år syratalsbestämning och kemisk karaktärisering med Iatroscan ingått

Fjorton bitumenprov ingår i kvalitetsuppföljningen för 1999, 4 av typ B85, 1 av typ B120 och 9 av typ B180. Utöver dessa har två mjukbitumen MB 2000 och fyra bitumenemulsioner inkommit till VTI för analys och uppföljning.

För mjukbitumen och bitumenemulsion ligger erhållna analysresultat inom kravspecifikationerna enligt VÄG 94. Av bitumenprov har avvikande resultat med avseende på penetration erhållits för ett prov (B85).

I notatet sammanfattas också statistik från tidigare års uppföljningar. Antalet prov av vägolj a, bitumenlösning och fluxmedel har minskat, vilket kan tyda på att man av miljöhänsyn använder dessa produkter i mindre omfattning idag.

Resultat från mer än 20 års kvalitetsuppföljning visar att de prov som inkommit till VTI håller en jämn kvalitet och uppfyller med få undantag ställda krav enligt gällande kravspecifikationer.

1 Orientering

Kvalitetskontroll och uppföljning av bituminösa bindemedels kvalitet utförs sedan 1976 årligen vid VTI. Avsikten är att dokumentera bindemedlets kvalitet samt att följa upp och få erfarenhet av föreskrivna specifikationer och analysmetoder.

Resultat av undersökningar utförda tom. 1983 har avrapporterats i VTI med-delande 408 (1984). Därefter har kvalitetsuppföljningen årligen avrapporterats i form av lägesrapport eller VTI notat. I VTI notat 32-1994 över 1993 års uppföljning sammanfattas resultat och erfarenheter också från tidigare kvalitets-uppföljningar. I detta notat redovisas 1999 års kvalitetsuppföljning.

Aktuella svenska specifikationer och krav för bituminösa bindemedel beskrivs i VÄG 94, vilken fr.o.m. 1994 års kvalitetsuppföljning ersatt BYA 84 och remiss-utgåvan av BYA 92. Specifikationerna enligt VÄG 94 finns i bilaga 1.

Fördelningen av analyserade bindemedelsprov under åren 1976 till 1999 framgår av tabell 1. Antal godkända prov anges inom parentes. I årets kvalitets-uppföljning ingår 14 bitumenprov, 2 mjukbitumen och 4 emulsioner.

Sedan 1990 har endast ett fåtal prov av vägolja skickats in för kvalitets-uppföljning. Motsvarande gäller även för bitumenlösning och fluxmedel.

Antalet inskickade bitumenemulsioner har minskat sedan 1996. Fram till 1995 var antalet inskickade prov ca 20 per år. 1999 erhölls 4 prov.

Huvudsakligen har bitumen av kvalitet B85 och Bl80 skickats in för kvalitetskontroll. Av totalt 553 inskickade bitumenprov sedan 1976 har endast 8 prov ej helt uppfyllt gällande kravspecifikationer.

Tabell 1 Kvalitetsuppföljning av bituminösa bindemedel under 1976-1999. Antal prov. Godkända prov inom parentes.

Bitumen Vägolja Bitumen- Bitumen- Mjuk-

Flux-lösning emulsion bitumen medel

BYA 76 1976 39 9 1977 21 21 15 1978 24 16 15 1979 20 24 17 1980 26 21 8 1981 27 19 12 1982 27 19 (6) 12 13 1983 23 21 (14) 11 21

BYA 84

1984

24 (24)

14 (13)

11 (11)

20 (10)

1985

25 (25)

12 (12)

11 (10)

19 (12)

1986

35 (32)

4 (4)

8 (8)

21 (17)

1987

24 (24)

9 (8)

6 (5)

18 (17)

1988

21 (20)

6 (5)

9 (8)

19 (19)

1989

24 (24)

4 (4)

4 (4)

17 (17)

1990

24 (23)

-

-

12 (7)

1991

32 (31)

6(6)

5 (5)

17 (11)

1992 - - -

-BYA 92

1993

28 (28)

4 (4)

2 (2)

-

3 (3)

2 (2)

VÄG 94 1994 38 (38) - - 27 (19) -

-1995

15(15)

1(1)

-

23 (15)

2(2)

1(1)

1995

13(13)

-

-

8(8)

1(1)

-1997

17 (17)

-

-

5(3)

-

-1998

13(13)

-

1(1)

1(1)

-1999

14 (13)

-

-

4 (4)

2 (2)

-Summa 1976-1999 556 210 156 245 9 3 VTI nOtat 28-2000

2 Prov och provtagning

Prov har på anmodan från VTI och Vägverket/VÄG tagits ut för 1999 års kvalitetskontroll. Anmodan har via VTI distribuerats ut i landet. (Bilaga 2).

Totalt har 14 bitumenprov, 2 mjukbitumen och 4 emulsioner inkommit till VTI

för kvalitetskontroll. Ingen bitumenlösning, vägolja eller fluxmedel har erhållits. Av bitumenproven är 4 av typ B85, 1 av typ B120 och 9 av typ B180.

Mjukbitumenproven är av typ MB2000 och bitumenemulsionsproven är 3 av typ BE 65R och 1 av typ BE 60/5000.

Provtagning har utförts enligt Vägverkets anvisningar och under respektive regions ansvar.

3 Analysmetoder

Bindemedelsproven har analyserats enligt aktuella specifikationer i VÄG 94.

3.1 Bitumen

3.1.1 Traditionell analysmetodik

Bitumenproven (B85, B120 och B180) har analyserats i enlighet med specifika-tionerna i VÄG 94. Därutöver har följ ande parametrar bestämts:

- Penetrationsindex, Pl

Pl bestäms grafiskt, med hjälp av "Bitumen Test Data Chart" enligt W. Heukelom, ur penetrationen vid 25°C, mjukpunkten samt viskositets-värdena vid 60°C och 135°C. Penetrationsindex är ett mått på bitumenets temperaturkänslighet inom det undersökta temperaturområdet och ligger för Vägbitumen som regel mellan -2 och +2. Lägre värden erhålls för mer viskösa bituminösa material. Högre värden erhålls för bituminösa material med utpräglat elastiska och tixotropa egenskaper.

- Grafisk mjukpunktsavvikelse

Skillnaden beräknas mellan experimentellt och grafiskt bestämd mjukpunkt (baserad på viskositetsvärden vid 60°C och 135°C), med avläsning i Heukeloms diagram. Lägre grafiskt bestämd mjukpunkt kan vara en indikation

på kristallisation av paraffiner (vaxer) i bitumenet.

3.2 Mjukbitumen

Mjukbitumenproven (MB 2000) har analyserats i enlighet med specifikationer i VÄG 94.

3.3 Bitumenemulsion

Proven av bitumenemulsion (BE 65R och BE 60/5000) har analyserats i enlighet

med specifikationer i VÄG 94.

Beträffande fillerbryttest har i årets kvalitetsuppföljning endast standardfillret filler FE använts. FE står förfiller Europe.

Jämförande provning mellan Glanshammarfiller 1984 och filler FE har utförts i kvalitetsuppföljning för 1995-1997 års prov. De skillnader i resultat som då erhållits har i inget fall påverkat ett godkännande eller underkännande av produkten beträffande brytegenskaper.

4 Provning och provningsresultat

4.1 Bitumen

Fjorton bitumenprov har ingått i 1999 års kvalitetsuppföljning; 4 av typ B85, 1 av typ B120 och 9 av typ B180.

Samtliga erhållna analysresultat framgår av tabellerna 2a t.o.m. 2c. Nedan redovisas resultat för de prov som ingår i kvalitetsuppföljningen. 4.1.1 385

Ett av de fyra bitumenprov uppfyller inte kravet enligt VÄG 94 med avseende på penetration.

Erhållna mjukpunktsresultat ligger mellan 44.50C och 46.5 OC.

Penetrationsindex varierar från -0.9 till -0.6 och grafisk mjukpunktsavvikelse ligger mellan 0°C och 1°C.

Beträffande grafiskt bestämd brytpunkt ligger denna mellan -15°C och -19°C. Förhårdningsfaktorn (kvoten mellan dynamisk viskositet vid 60°C efter TFOT och dynamisk viskositet vid 60°C före TFOT) varierar mellan 1.7 och 2.4.

4.1.2 B120

Provet uppfyller krav enligt VÄG 94.

Erhållet mjukpunktsresultat är 43.5°C. Penetrationsindex är -0.7 och grafisk mjukpunktsavvikelse är 0°C.

Grafiskt bestämd brytpunkt är -19°C och förhårdningsfaktorn 2.2. 4.1.3 B180

Samtliga prov uppfyller krav enligt VÄG 94.

Erhållna mjukpunktsresultat ligger mellan 38.50C och 40.0°C. Penetrations-index varierar mellan -1.0 och -0.7 och grafisk mjukpunksavvikelse ligger mellan 0°C och 1.0°C.

Grafiskt bestämd brytpunkt varierar mellan -200 och -23°C och

förhårdnings-faktorn varierar från 1.7 till 2.2.

4.2 Mjukbitumen

Två prov av mjukbitumen har analyserats i 1999 års kvalitetsuppföljning (MB 2000).

Erhållna resultat redovisas i tabell 3.

4.3 Bitumenemulsion

Fyra emulsionsprov har analyserats i 1999 års kvalitetsuppföljning (3 st BE 65R och 1 st BE 60/5000 ).

12 _{VTI notat 28-2000} Ta be ll 2a An al ys er för bi tum en B 85 1999 år s pr ov Pr ov VT I nr Re gi on (R)/ Pr od uk ti on (P ) Plat s D a t um 99 -1 99 -4 V V K o n s ul t Väs te rås

_{_9}

90

81

9

99-2 60 -3 R. St oc kh ol m 99 08 1 1 99 -3 65 -2 R. Väs t Göt eb org 99 08 1 0 99 -3 65 -3 R. Väs t Göt eb or g 99 1 025 K R A V en li gt VÄG 94 Pr ovn in g 1 Pe ne tr at io n 25 °C , 10 0g m m / 1 0 10 5 89 84 92 70 -100 Vi sk os it et 60°C Ns /m 2 16 9 16 0 18 6 18 1

Läg

st

12

0

Vi sk os it et 13 5°C mm z/ s 31 8 35 0 34 9 33 2 Läg st 26 0 Mj uk pun kt °C 44 .5 46 .0 46 ,5 46 .0 NCO?L0 Pe ne tr atio ns in de x "G ra fi sk mj uk pk t aw. °C -0 .8 -0 .6 -0 .8 -O .9 1. 0 Lös li gh et ixyl en Vi kt '0 /0 10 0 10 0 10 0 10 0 Läg st 99 .5 Fl am pun kt P-M °C 25 4 25 3 26 4 26 1 (CNG) De ns it et 25 °C g/ ml 1. 02 0 1. 020 1. 02 1 1. 02 1 9 Syr at al mg KO H/ g Ef te r T F O T 10 Vi kt för lus t Vi kt -o /o 0. 18 0. 07 0. 06 0. 09 Hög st 0. 4 1 1 a Br ytpun kt * °C

Hög

st

-1

0

11b Br yt pun kt ü °C -1 9 -1 5 -1 5 -1 6 Hög st -1 2 12 Vi sk os it et 60 °C Ns /m 2 28 9 33 7 44 8 38 1 13 Kvo ten av (1 2) oc h (2 ) 1. 7 2. 1 2. 4 2. 1 Hög st 4 14 Duk ti li te t 25 °C c m >100 >1 00 >100 >1 00

Läg st 50 >i< >1< Exp er imen te ll t be st äm d. Gr af is kt be st äm d ur pe ne trat io ne n oc h Vi sk os it et en Vi d 60 °C ho s pr öve t för e TF OT , me d hj äl pav He uk el om s di ag ra m.

bi tum en B 12 0 19 99 år s pr ov on(P ) 99 -1 99-3 V V Ko ns ul t S öd e r h a m n 99 0818 K R A V en li gt

VÄG

94

g m m / 1 0 11 9 70 -1 45 Ns /m 2 125 Läg st 80 m m 2 / s 27 7 Läg st 21 5 °C 43 .5 °C -O .7 _O Vi kt -o /o 10 0 Läg st 99 .5 °C 25 1 g/ ml 1. 02 1 mg KO H/ g Vi kt-O /o 0. 24 Hög st 0. 5 °C Hög st -1 0 °C -1 9 Hög st -12 Ns /m 2 27 2 2. 2 Hög st 4 c m >1OO

Läg st 75 st äm d. ur pe ne tr at io nen oc h vi sk os it et en Vi d 60 °C ho s prove t för e TF OT , me d hj äl p av He ukel om s di ag ra m.

3 Ta be ll2 c An al ys er för bi tum en B 18 0 19 99 år s pr ov Pr ov VT I nr Re gi on (F D/ Pr od uk ti on (P ) 99 -1 10 R.Mi tt 99 -1 35 -1 V V K o n s ul t 99-1 35 -2 V V Ko ns ul t 99 -1 99 -1 V V Ko ns ul t 99 -1 99 -2 K R A V VTI notat 28-2000 Pl at s D a t um 99 05 27 Ös te rsun d, Z-Iän 99 06 22 Ho ün g, 24 än 99 06 22 S öd erh a m n 99 0818 Väs te rås ₉₉08 19 VV Ko ns ul t en ligt V ÄG 94 Pr ovn ing 1 Pe ne tr at io n 25 °C , 10 0 g mm /1 O 169 19 1 196 19 0 19 2 14 5-21 O Vi sk os it et 60 °C Ns /m 2 63 55 62 65 69 Läg st 45 Vi sk os it et 13 5°C mm z/ s 21 7 20 2 20 0 20 8 20 4

Läg

st

18

0

hM

uk

pun

kt

°c

39 .5 39 .0 38 .5 38 .5 39 .0 de'LO Pe netr at io ns in de x "G ra fi sk mj uk pk t aw. " °C -O .9 -1 .0 -0 .8 -0 .8 -1.0 0 1. 0 0 0 0 Lös li gh et ixyl en vi kt -°/ o 100 10 0 100 10 0 10 0 Läg st 99 .5 Fl am pun kt P-M °C 25 4 25 5 252 24 6 24 6 (CNG) De ns it et 25 °C g/ ml 1. 01 6 1. 015 1. 01 6 1. 01 5 1. 01 5 9 Syr at al mg KO H/ g Ef te r T F O T 10 Vi kt för lus t vi kt -°/ o 0. 20 0. 23 0. 24 0. 34 0. 33

Hög

st

0.

6

11 a Br yt punkt * °C Hög st -1 5

11

b

Bn

np

un

kf

*

°c

Hög st -19 12 Vi sk os it et 60 °C Ns /m 2 13 3 12 1 13 2 12 0 12 0 13 Kvo te n av (1 2) oc h (2 ) 2. 1 2. 2 2. 1 1. 9 1. 7

Hög

st

4

14 Duk ti li te t 25°C cm > 1 O O > 1 00 >1 00 >1 OO >1 OO Läg st 10 0 Exp er im en te ll t be st äm d. ** Gr af is kt be st äm d ur pe ne tr at io ne n oc h Vi sk os it et en vi d 60 °C ho s pr ove t för e TF OT , me d hj äl p21 V He uk el om s di ag ra m.

bi tum en B 18 0

19

99

år

s

pr

ov

on (P ) 99 -1 76 -1 VV Ko ns ul t H är n ös a n d 99 07 06 99 -2 60 -1 R. St oc khol m 99 08 1 1 99-2 60 -2 R. St oc kh ol m Ka ss myr a 99 08 23 99 -3 65 -1 R.Väs t Göt eb or g 99 10 21 KR A V en li gt

VÄG

94

g mm /1 O 18 2 17 7 18 3 18 8 14 5-21 0 Ns /m z 71 72 66 62 Läg st 45 mm z/ s 21 1 23 9 21 2 20 4 Läg st 18 0 °C 39 .0 40 .0 39 .0 38 .5 °C -1 .0 -O .7 -0 .9 -1 .0 0 1. 0 0 O vi kt -°/ o 10 0 10 0 10 0 100

Läg

st

99

.5

°C 25 5 25 1 24 5 23 6 g/ ml 1. 01 6 1.01 6 1. 01 5 1. 01 5 mg KO H/ g vi kt -°/ o 0. 22 0. 22 0. 36 0. 43

Hög

st

0.

6

°C Hög st -1 5 °C Hög st -1 9 Ns /m 2 13 0 14 5 12 4 13 5 1. 8 2.0 1. 9 2. 2 Hög st 4 o m >1 00 >1 00 >100 >1 OO

Läg st 10 0 st äm d. ur pe ne tr at io nen oc h vi sk os it et en Vi d 60 °C ho s pr ove t för e TF OT , me dhj äl p av He uk el om s di ag ram.

p-L ON VTI notat 28-2000 Ta be ll3 An al ys er för mj uk bi tum en M B 20 00 19 99 år s pr ov P r o v VT I nr Re gi on (R )/ Pr od uk ti on (P ) Pl at s D a t um 99 -1 76 -2 V VKo ns ul t H är n ös a n d 99 07 06 99-1 99 -5 V V Ko ns ul t Väs te rås ₉₉08 19 K R A V en li gt VÄG 94 M B 20 00 Pr ovn in g 1 Vi sk os itet 60 °C mm z/ s 24 00 23 80 M a x aw. fr ån no mi ne ll ki n. vi sk . : 2 0 % Lös li gh etixyl en Vi kt '0 /0 10 0 10 0 >9 9. 5 Fl am pun kt P-M °C 23 5 23 4 > 1 8 O 4 De ns it et 25 °C g/ ml 0. 98 7 0. 98 7 5 Syr at al m g KO H/ g Ef te r T F O T 6 Vi kt för lus t vi kt -°/o 0. 03 0. 04 7 Vi sk os it et 60 °C mm 2/ s 25 60 2520 För hår dn in gs fa kt or Kvo te n av (7 ) oc h(1 ) 1. 1 1. 1

bi tum en em ul si on B E 65 R 19 99 år s pr ov 99 -1 24 W Ko ns ul t Ma tf or s-St öd e E1 4 99 06 17 W Ko ns ul t Gi de åb ruk ₉₉06 17 99 -1 75 V V Ko nsul t Väg Y 72 7 99 08 03 Kr av en li gt V A G 94 BE 65 R vi kt -°/ o VO l-o/o 66 .7 1.0 67 .7 1.0 67 .2 1.0 Läg st 65 Hög st 3 9 58 72 80 Hög st 90 S S 30 38 36 20 -4 5 Vi kt -°/ o Vi kt -% 0. 0 0. 0 0. 0 Hög st 0. 1 S Vikt -o /o 3 Vikt ' 0/ o 29 0.0 38 0.0 35 0.0 20 -4 5 Hög st 0. 1 mm z/ s m m / 1 O 20 4 184 19 8

* * Ut för es på an mo da n. ** Ät er st od en s pe ne tr at io n skal l vi d up ph an dl in g sk ri ft ligt an ge s. Avvi ke ls e fr ån an gi vet Vär de får up pg å til l hög st 25 %.

18 _{VTI notat 28-2000} Ta be ll 4b An al ys er för bitum en em ul si on B E 60 /5 00 0 1999 år s pr ov Pr ov VT| nr Re gi on (R )/ Pr od uk ti on (P ) Pl at s D a t um 99 -3 65 -4 R. Väs t Göt eb or g 99 08 1 0 Kr av en li gt V A G 94 BE SO M/ 50 00 De stin at io n til l2 60 °C At er st od Ol je de st il la t vi kt-% vo l-% 66 .7 _0.8 Läg st60 Hög st 8 Br yt eg en sk ap er F il le r FE 9 11 1

Hög

st

14

0

Ut ri nn in gs ti d ST V 4 m m 25 °C 50 °C S S 11 10 -2 5 Si lr es t 0. 5 m m 25 °C 50 °C vi kt -°/ o Vikt -% 0. 0 Hög st 0. 1 La gr in gsbe st än di gh et * (e ft er 28 dyg n vi d 25 °C ) Vi sk os it et 50 °C Si lr es t 0. 5 m m 50 °C S vikt -% 10 0.0 La gr ings be st än di gh et * (e ft er 7 dyg n vi d 50 °C ) Ut ri nn in gs ti d 50 °C Si lr es t 0.5 m m 50 °C S Vikt -°/ o

-uyzs Hög

st

OJ

Eg en sk ap er ho s åt er st od en ef te r de st il la ti on til l2 60 °C Vi sk os it et vi d 60 °C Pene tr at io n mm 2/ s m m / 10 46 20 30 00 -8 00 0 Pe ne tr at io n en l. le ve ra nt ör

* * * In te Ob li ga to ri sk t kr av. Ut för es på an mo da n. ** Ãt er st od en s pe ne tr at io nsk al l vi d up ph an dl in g sk ri ftli gt an ge s. Avvi ke ls efr ån an gi ve t vär de får up pgå til lh ög st 25 %.

BHaga1

112

W Publ 1994:26

VÄG 94

Kap 6 Bitumenbundna lager Tabell 6.8-2 Specifikationer för bitumen'

Typ B 60 B 85 B 120 B 180 B 370

Egenskaper Lägst Högst Lägst Högst Lägst Högst Lägst Högst Lägst Högst Penetration

vid 25 °C enl FAS Metod

337 0,1 mm 50 70 70 100 100 145 145 210 300 430

Kinematisk viskositet 1) vid 135 °C enl FAS

Metod 339 mm2/s 310 260 215 180 110

Dynamisk viskositet 2)

vid 60 °C enl FAS Metod

340 Ns/m2 200 120 80 45 15

Mjukpunkt

enl FAS Metod 338 °c 3) 3) 3) 3) 3)

Löslighet i toluen eller xylen enl ASTM D 2042

vikt % 99,5 99,5 99,5 99,5 99,5

Flampunkt(PM) _.

enl 58-180 2719 °c 4) 4) 4) 4) 4)

Densitet vid 25 °C enl

ASTM D 70 eller

IP 59 B

kg/m3

3)

3)

3)

3)

3)

Efter upphettnin (TFOT) vid 163 °Ci 5 tim enl ASTM D 1754

Viktförlust % 0,3 0,4 0,5 0,6 0,9 Brytpunkt (Fraass) enlIP8O 0C -8 - 10 -12 -15 - 20 Förhårdningsfaktor 5) 4 4 4 4 4 Duktilitet vid 25 °C enl ASTM D 113 cm 25 50 75 100 Duktilitet vid 10 °C enl ASTM D 113 cm 75

1)

1 mmZ/s = 1 centistok (cSt ).

2)

1 Pas = 1 Ns/m2 = 10 pois.

3) Ingen fordran men bör bestämmas vid fullständig analys.

4) Skall bestämmas vid fullständig analys. Av andra myndigheter utfärdade

bestämmelser skall uppfyllas.

5) Förhärdningsfaktom bestämmes genom att dividera dynamisk viskositet

VÄG 94

vv Publ 1994:26

113

Kap 6 Bitumenbundna lager Mjukbitumen

Mjukgjord bitumen eller mjukbitumen består av bitumen, vanligen B 180, blandad med en mjukgörare. Mjukgöraren skall vara ett oljedestillat utvunnet under destillationsprocessen vid framställning av bitumen ur råolja. Genom att variera andelen mjukgörare (fluxmedel) kan viskositeten hos slutprodukten anpassas efter behov. Mjukbitumen betecknas med MB. De därpå följande siffrorna anger medelvärdet för kinematisk viskositet vid 60 °C. Mjukbitumen skall vid användningstillfället uppfylla specifikationerna i tabell 6.8-3.

Tabell 6.8-3 Specifikationer för mjukbitumen.

Typ MB>15000 MB3000-15000 MB<3000

Egenskaper

Maximal avvikelse från

nominell kinematisk viskositet vid 60 °C enl

FAS Metod 339 mm2/s i 20 % i 20 % i 20 %

Löslighet i toluen eller xylen

enl ASTM D 2042 vikt % >99,5 >99,5 >99,5 Flampunkt P M enl

88-180 2719 °C >180 >18O >180

Densitet enl ASTM D 70

eller IP 59 B kg/m3 1) 1) 1)

Efter upphettning (TFOT) vid120 °C i 5 tim enl ASTM D 1754

Viktförlust % S 1,0 S 1,7 S 2,0

Förhårdningsfaktor 2) S 3,0 S 3,0 S ,0

1) Densitet skall bestämmas vid fullständig analys.Vid upphandling skall

densiteten vid 25 °C och 60 °C anges.

2) Förhårdningsfaktom bestämmes genom att dividera kinematisk viskositet

vid 60 °C efter TFOT med kinematisk viskositet vid 60 °C före TFOT.

Mjukbitumen kan köpas färdigblandat på marknaden eller blandas i egen anläggning. Nedanstående bitumentyper kan erhållas som standard på marknaden:

MB 1 000 MB 2 000 MB 5 000 MB 10 000 MB 20 000.

Bitumenlösning och vägolja

Bitumenlösningar består av bitumen och oljedestillat och betecknas BL. De därpå följande siffrorna anger medelvärdet av den kinematiska viskositeten vid 60 °C. Bokstaven R anger att bitumenlösningen torkar raskt.

Vägolja skall vara framställd ur petroleum och bestå av destillationsåterstod eller blandning av destillationsåterstoder och destillat från råolja och betecknas V0. De därpå följande siffrorna anger medelvärdet av den kinematiska

116 VV Publ 1994:26 VÄG 94 Kap 6 Bitumenbundna lager

Tabell 6.8-5 Specifikationer för katjonaktiva emulsioner

Typ Ingående bitumentyp Egenskaper BE 50R B 1801) LägstHögst BE 65R B180 LägstHögst BE60M B 180 LägstHögst BE 65 M B 180 LägstHögst

BE60M/

5000 2)

MB5000

LägstHögst BE60M/ 2000 2) MB2000 LägstHögst BE60M/ 65 MB 65 LägstHögst Återstod efter dest till 260 °C enl ASTM D 244 vikt-% Oljedest v01-% 50 65 60 65 60 60 Fillerbrytindex enl FAS Metod

345 100 140 140 140 90

Utrinningstid

vid 25 °C, 8

vid 50 °C, 5

enl FAS Metod 342 20 45 10 25 12 Silrest vid 25 °C vikt % vid 50 °C vikt % enl FAS Metod 341 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Lagrings- 3) beständighet. Efter 28 dygn, vid 25 °C Utrinningstid vid 50 °C s Silrest vid 50 °C vikt-% 0,1 0,1 10 25 0,1 8 20 0,1 0,1 50 °C Efter 7 dygn vid 50 °C Utn'nningstid vid 50 °C s Silrest vid: 25 °C vikt-% vikt-% 0,1 20 45 0,1 Återstodens egenskaper efter dest.till 260°C Kin viskositet vid 60°C enl FAS Metod 339 mm2/5 Penetration vid 25 °C enl FAS Metod 337 0,1 mm

4) 4) 4) 3000 8000 1500 3000 45 85

1)

2)

3)

4)

Mjukgöring med oljedestillat tillåts.

Framställt av mjukbitumen.

Inte obligatoriskt krav. Utföres på anmodan.

Återstodens penetration skall vid upphandling skriftligt anges. Avvikelse från angivet värde får uppgå till högst 25 %.

Bilaga 2

Anmodan angående 1999 års kvalitetsuppföljning av

Kontaktpersoner inom Vägverkets regioner

mfl.

Nu är årets beläggningssäsong snart här

och VTI kan även i år erbjuda uppföljning av Era bituminösa bindemedel. På insända prov utförs fullständig analys enligt VÄG 94.

Resultat sammanställs i form av VTI Notat.

Prov tas lämpligen ut i början och i slutet av beläggningssäsongen. Särskilt viktigt är att skicka in prov då materialet verkar avvikande.

Provtagning av bitumen och mjukbitumen sker genom regionernas försorg enligt bilaga 1.

Provtagning av emulsioner görs i samråd med VTI. Kontaktpersoner enligt bilaga 1.

Prov tas i allmänhet ut i samband med lossning av transportfordon till depåtank.

Blankett enligt bilaga 2 ifylles och skickas med provet till VTI. Provtagning och analyskostnader bekostas av respektive region. Med detta utskick bifogas 1998 års uppföljning samt prislista. Med vänliga hälsningar,

Provtagning

-

Bitumen och mjukbitumen

Provmängd

Cirka 5 liter prov tas ut.

Provkärl och provtagning

Rena, nya plåtkärl ska användas vid provtagningen. Kärlen får inte vara lackerade invändigt, ska ha falsad botten och svetsad (ej lödd) fog på mantelytan.

Se för övrigt FAS Metod 351-97: Provtagning. Bituminösa bindemedel.

Leverans

Om bindemedelsleverantören leverar bindemedel med järnväg och prov måste tas direkt ur järnvägsvagn, tas provet genom manluckan. Observera att vid prov-tagningen måste spänningen i den elektriska ledningen Över spåret vara frånslagen.

o

Bitumenemulsion

Provmängd

Cirka 5 liter prov tas ut.

Provkärl och provtagning

Dunkar av plast med tättslutande lock ska användas vid provtagningen.

Provtagning och insändning av emulsionsprov görs i samråd med VTI. Kontakta Robert Karlsson 013-20 42 74 eller Karin Ölmén tel 013-20 40 71 för

Överenskommelse!

Se för Övrigt FAS Metod 351-97: Provtagning. Bituminösa bindemedel.

Märkning

Märk proven och sänd dem tillsammans med ifylld blankett (enligt bilaga 2) till: Statens Väg- och Transportforskningsinstitut (VTI)

Att: Karin Ölme'n Olaus Magnus väg 37

Allmänt FAS Metod 351-97 Bilaga PROVTAGNINGSBEVIS Produktnamn: Datum: Klockslag: Ort/län/objekt-Provets identifieringsnummer: Beställare' Leverantör/entreprenör; Provtagare°

Namn Adress Telefon

Uppgifter om varupartiet

Senaste påfyllningsdatum-Volym (ej tankens volym)' Temperatur'

Homogeniseringsmetod-Anses partiet

homogent-Innehåll av

tillsatsmedel-(typ och halt) Provtagning Provtagningsställe; Provets volym Övrigt: Förvaring av C-prov Plats:

Tidigaste datum för

kassation-Underskrifter Provtagare Representant för beställaren

_154-Representant för leverantören