Tre kommuners påverkan på träbyggnation : En grundläggande träbyggnadsstrategi för kommuner i Sverige

Postadress: Besöksadress: Telefon:

Tre kommuners påverkan på träbyggnation

-En grundläggande träbyggnadsstrategi för

kommuner i Sverige

Three municipality's influence on wooden

building

-A basic wooden building strategy for the

municipalities in Sweden

Anton Wadskog

Mose Wendel

EXAMENSARBETE

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom Byggnadsteknik. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Examinator: Martin Lennartsson

Handledare: Kjell Nero Omfattning: 15 hp

Abstract

Abstract

Purpose: Sustainable construction in the construction industry is a constantly recurring topic on climate issues around the world. In Sweden the majority of the newly construction foundation is made of concrete, steel and reinforcement. To reduce these emissions wood materials can be used in the construction instead. And to increase the wood materials in constructions a wooden building strategy can be used. The aim with this report is to develop a comprehensive basic wooden building strategy for municipalities in Sweden. This will be achieved by analysing municipalities success in the specific area and take advantage of the knowledge of actors involved with the area. In this report the strategy and the way to the strategy will be presented.

Method: The method in this report are qualitative case studies and the collection method of the empiricism is literature surveys, document analysis and interviews. Selected methods form the basis for analyzing Eksjös, Växjös and Skellefteå municipality's current wooden building strategies as well as the knowledge of a researcher and university lecturer, the collected data will result in developing a common basic wooden building strategy for municipalities in need.

Findings: This report has added new knowledge and shows how a wooden building strategy should be design based on the conditions of the municipalities and that the working methods vary and look different. The development process of the strategy is an important element that is decisive for how well the strategy works, in this process the content of the strategy as well as its vision and goals are discussed. A wooden building strategy should include requirement where follow-up can be done and show if the goals are achieved, also dialogues and contact should exist with the construction industries actors to increase wood construction in municipalities.

Implications: Swedish municipalities can motivate wooden construction though a wooden building strategy where, through commands, promises and strategies, they contribute to increase interest. The development process is one of the most important part of designing a building strategy. Municipalities that develop a wooden building strategy must have clear goals and visions with the strategy. Gathering knowledge is the key to a well-functional strategy where municipalities have a good dialogue and corporation with actors. In the development process it is recommenced that you influenced by the leading edge of various organizations and municipalities in the area and see its weak points and take note of its strong points. This contributes to a well-designed wooden building strategy.

Limitations: The study is mainly limited to multi-storey houses and wooden buildings in Sweden. Recommendations and conclusions, together with the empiricism, are the authors' own thoughts and ideas. The limitation of the work and the goal is that the municipalities cannot use the model directly but must adapt the content based on their own conditions and visions.

Keywords: Wooden building strategy, concrete, CO2, wooden building, wooden buildings Sweden, Strategy

Sammanfattning

Sammanfattning

Syfte: Hållbart byggande inom byggbranschen är idag ett ständigt återkommande ämne kring klimatfrågorna runt om i världen. I Sverige byggs majoriteten av nyproducerade byggnader och dess stommar i material så som betong, stål och armering. Genom att bygga mer med trä kan koldioxidutsläppen minska för en byggnad och många kommuner arbetar utifrån en träbyggnadsstrategi för att öka träbyggandet. Målet med rapporten är att utveckla en grundläggande träbyggnadsstrategi för kommuner i Sverige genom att analysera kommuners arbete inom området samt ta del av insatta aktörers kunskap. Vägen till strategin samt hur själva strategin kommer utformas redovisas i rapporten.

Metod: Arbetets undersökningsmetoder är fallstudier och består av kvalitativa data i form av litteraturundersökningar, dokumentanalyser och intervjuer. Valda metoder ligger till grund för att analysera Eksjös, Växjös och Skellefteås kommuns nuvarande träbyggnadsstrategier samt en forskare och universitetslektors kunskap, för att sedan ta fram en gemensam grundläggande träbyggnadsstrategi för kommuner i behov.

Resultat: Arbetet har tillfört ny kunskap genom att visa hur en träbyggnadsstrategi bör utformas utifrån kommuners förutsättningar samt att arbetssättet variera och se olika ut. Framtagningsprocessen av strategin är en viktig beståndsdel som är avgörande för hur väl strategin ska fungera, i denna process diskuteras innehållet i strategin samt dess visionen och mål. En träbyggnadsstrategi bör innehålla krav då uppföljning kan ske om dessa mål sätts, även dialoger och kontakt ska finnas med byggbranschens aktörer för att öka träbyggnation i kommunen.

Konsekvenser: Svenska kommuner kan motivera träbyggnationer genom en träbyggnadsstrategi där krav, löften och strategier bidrar till ökat intresse. Framtagningsprocessen är en av de viktigaste delarna i utformning av en träbyggnadsstrategi. Kommuner som arbetar fram en träbyggnadsstrategi ska ha tydliga mål och visioner med strategin. Kunskapsinsamling är nyckeln till en väl fungerande strategi där kommun har en god dialog och samarbete med aktörer. I framtagningsprocessen är det rekommenderat att influeras av olika organisationers och kommuners framkant inom området och se dess svaga punkter och ta del av dess starka punkter. Detta bidrar till en väl utformad träbyggnadsstrategi.

Begränsningar: Studien är främst avgränsad till flervåningshus och träbyggnation inom Sverige. Rekommendationer och slutsatser är tillsammans med empirin författarnas egna tankar och idéer. Begränsning med arbetet och målet är att kommunerna inte kan använda modellen rakt av, utan måste anpassa innehållet utifrån sina egna förutsättningar och visioner.

Nyckelord: Wooden building strategy, träbyggnadsstrategi, concrete, CO2, wooden building, wooden buildings Sweden, Strategy, strategi, träbyggnation.

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning

1

Inledning ... 1

2

Metod och genomförande ... 4

2.1 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI ...4

2.2 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER FÖR DATAINSAMLING...5

2.2.1 Frågeställning 1 - På vilka sätt har tre olika kommuner i Sverige motiverat kommunal nybyggnation i trä? ...5

2.2.2 Frågeställning 2 - Hur ser framtagningsprocessen ut för en träbyggnadsstrategi? ...5

2.2.3 Frågeställning 3 – Hur bör kommuner i Sverige utforma träbyggnadsstrategier för en ökad träbyggnation? ...5

2.3 LITTERATURSTUDIE ...6

2.4 VALDA METODER FÖR DATAINSAMLING...6

2.4.1 Dokumentanalys ...6 2.4.2 Intervjuer ...6 2.5 ARBETSGÅNG ...6 2.5.1 Litteraturstudie...7 2.5.2 Dokumentanalys ...7 2.5.3 Intervjuer ...7 2.6 TROVÄRDIGHET ...8

3

Teoretiskt ramverk ... 9

3.1KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH OMRÅDE/FÄLT/ARTIKEL ...9

3.2MILJÖPÅVERKAN ...9

3.3TRÄBYGGNADSSTRATEGI ...9

3.4TRÄBYGGNATION ...10

Innehållsförteckning

3.6KOMMUNERS FÖRUTSÄTTNINGAR ...10

3.7SAMMANFATTNING AV VALDA TEORIER ...11

4 Empiri ... 13

4.1DOKUMENTANALYSER ...13

4.1.1 Träbyggnadsstrategi Eksjö kommun ...13

4.1.2 Träbyggnadsstrategi Växjö kommun ...13

4.1.3 Träbyggnadsstrategi Skellefteå kommun ...14

4.1.4 Inriktning för träbyggande, Regeringskansliet...15

4.2INTERVJUER ...15

4.2.1 Intervju med Eksjö kommuns företrädare ...15

4.2.2 Intervju med Växjö kommuns företrädare ...16

4.2.3 Intervju med Skellefteå kommuns företrädare ...17

4.2.4 Intervju med Tomas Nord ...18

4.9SAMMANFATTNING AV INSAMLAD EMPIRI ...19

5 Analys och resultat ... 20

5.1ANALYS ...20 5.1.1 Dokumentanalyser ...20 5.1.2 Intervjuer ...21 5.2FRÅGESTÄLLNING 1 ...22 5.3FRÅGESTÄLLNING 2 ...22 5.4FRÅGESTÄLLNING 3 ...23

5.5KOPPLING TILL MÅLET ...24

6 Diskussion och slutsatser ... 25

6.1RESULTATDISKUSSION ...25

6.2METODDISKUSSION ...25

6.3BEGRÄNSNINGAR ...26

6.4SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ...26

6.5FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ...27

Referenser ... 28

Inledning

1

Inledning

Detta examensarbete ingår i kursen Examensarbete i byggnadsteknik (15hp) i programmet Byggteknik, byggnadsutformning med arkitektur på Jönköpings Tekniska Högskola. Målet med uppsatsen är att utveckla en grundläggande träbyggnadsstrategi för kommuner i Sverige. Målsättningen har uppnåtts genom att analysera två välfungerade träbyggnadsstrategier, Växjö och Skellefteå kommun, samt en mindre kommun, Eksjö kommun, för att få en bredare bild av hur strategierna fungerar vid olika förutsättningar. Målsättningen har även uppnåtts genom att ta del av en insatt aktörs kunskap inom området.

Första kapitlet ger en bakgrund till undersökningen och förklarar dess problembeskrivning. Därefter presenteras mål och frågeställningar samt studiens avgränsningar.

1.1 Bakgrund

En viktig fråga i dagens samhälle är det globala hållbarhetsmålet som bland annat inkluderar “Bekämpa klimatförändring” och “Hållbara städer och Samhällen”. I Sverige är ett av de nationella miljökvalitetsmålen “Begränsad klimatpåverkan” vilket innebär att halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människan själv inte ska påverka klimatet negativt (Naturvårdverket, 2019). I dag står Sveriges byggsektor för 21 procent av landets klimatutsläpp (Boverket, 2019a), något som till stor del beror på materialvalet i en byggnad. I en rapport från IVA och Sveriges Byggindustrier visar det att 84 procent av byggprocessens klimatutsläpp kommer från diverse material. Enligt analyser från Blå Jungfrun, ett flerbostadshusprojekt söder om Stockholm, står betong, -varor; bruk och armering för 50 procent av det totala klimatutsläppet från byggprocessen då ett traditionellt flerbostadshus byggs. (IVA, Sveriges Byggindustrier, 2014).

För att minska koldioxidutsläppen som till största del beror på betong och armering krävs en minskning av dessa material i byggbranschen. Genom att öka produktionen av träbyggnader kan klimatutsläppen minska i landet, och för uppnå detta kan krav på nyproduktion av träbyggnader ställas.

I Sverige har minoriteten av kommunerna en träbyggnadsstrategi där huvudprincipen är att öka träbyggnationen. Ett exempel på kommun är Växjö som bland annat har ställt ett krav för att minska klimatutsläppen, och detta genom att all nyproduktion av kommunala byggnader från och med 2020 skall vara 50 procent träbaserade (Växjö kommun, 2018).

I svenska kommuner ställs inte något sådant krav och majoriteten av kommunerna har ingen träbyggnadsstrategi, vilket medför att nyproduktionen av höghus i kommunerna främst består av betong.

1.2 Problembeskrivning

I dag, 2020, byggs majoriteten av nyproducerade byggnaders stomme i material så som betong, stål och armering. Dessa material är ur ett miljöperspektiv negativa och står för 50 procent av byggprocessens koldioxidutsläpp vid nybyggnation av traditionella flerbostadshus (IVA, Sveriges Byggindustrier, 2014). Enligt Boverket (2019) uppstår en stor del av koldioxidutsläppen vid tillverkningen av byggmaterial, främst i form av cement samt stål- och järnprodukter. För att minska koldioxidutsläppen kan trä användas på grund av att det är ett miljövänligare material. Enligt Švajlenka och Kozlovská (2015) har trä som är monterat i byggnader förmåga att absorbera koldioxid,

Inledning

vilket är en stor anledning till att trä är miljövänligare än till exempel betong och stål. Enligt Ray Lu, Hanandeh och Gilbert (2017) kan koldioxidutsläppen minska med 50 procent när byggnadsmaterialet trä används istället för betong. Ett flerbostadshus kan även minska med 60 - 80 procent i energikonsumtion under produktionen.

Svenska kommuner bidrar till att Sverige inte uppnår sina miljömål (Naturvårdsverket, 2020). Svenska kommuner är i behov av en träbyggnadsstrategi där ett mer hållbart material som trä används i de nya byggnaderna. Enligt SCB (2019) förväntas folkmängden i Sverige öka med cirka 1 miljon till 2029. Kommuner behöver, på grund av ökad folkmängd, producera byggnader, och genom att bygga med ett hållbart material kan koldioxidutsläppen kontrolleras i landet.

Begränsad kunskap om trämaterial och produktion kan vara en avgörande faktor för att inte välja att bygga med trä (Regeringskansliet, 2018). En kommun som ökat sin produktion av träbyggnader genom en träbyggnadsstrategi är Växjö kommun, som år 2018 vann priset European Green Leaf Award 2018. Staden är idag en av Europas grönaste städer, och arbetar kontinuerligt för ett hållbart samhälle i kommunen (Växjö Kommun, 2019).

I Sverige finns det ett fåtal kommuner som använder sig av träbyggnadsstrategier, exempelvis bygger refererade kommuners huvudstrategier främst på: Utökning av nätverk och kunskap inom trä samt att trä alltid skall prövas i samtliga kommunkoncerners bygg och anläggningsprojekt. (Mönsterås kommun, 2016; Skellefteå kommun, 2014; Eksjö kommun, 2018; Söderhamn kommun, 2018; Borås kommun, 2018; Arvika kommun, 2019; Växjö kommun, 2018).

Enligt Sveriges träbyggnadskansli (2020) så finns det många fördelar med att bygga med en modern träbyggnadsstrategi. Att bygga med trä kan minska byggtiden på en arbetsplats med upp till 70 procent samt minska koldioxidutsläppen med 50 procent ur en 50-årig livscykel.

Denna rapport kommer undersöka olika tre olika kommuners utveckling kring träbyggnation samt ta del av en forskares kunskap för att sedan utveckla en samlad träbyggnadsstrategi som kan fungera som grundläggande mall för kommuner i Sverige.

1.3 Mål och frågeställningar

Målet med rapporten är att utveckla en grundläggande träbyggnadsstrategi som kan appliceras av kommuner i Sverige som är i behov av en träbyggnadsstrategi. Målsättningen förväntas uppnås genom att analysera hur tre kommuner arbetar med att främja träbyggnation, dokumentanalys av regeringens dokument “Inriktning för träbyggande” samt ta del av en forskares kunskap inom träbyggnadsstrategier. Vägen till strategin samt hur själva strategin kommer utformas redovisas i rapporten. Syftet är att svenska kommuner i behov ska anta eller influeras av studiens modell och därmed minska koldioxidutsläppen i kommunen då träbyggnadsstrategin medför att trä används vid nybyggnation istället för material med större miljöpåverkan.

1.3.1 Frågeställningar

▪ På vilka sätt har tre olika kommuner i Sverige motiverat kommunal nybyggnation i trä?

▪ Hur ser framtagningsprocessen ut för en träbyggnadsstrategi?

▪ Hur bör kommuner i Sverige utforma träbyggnadsstrategier för en ökad träbyggnation?

Inledning

1.4 Avgränsningar

▪ Ekonomi ▪ Villor

Ekonomi omfattas inte i arbetet då det är miljön som är i fokus, ekonomisk ersättning är inte inkluderat i undersökningen. Villor omfattas inte på grund av att många villor idag är byggda i trä men inte flervåningshus.

1.5 Disposition

Kapitel 1 – Arbetet inleds, bakgrundsfakta och problembeskrivning framförs. I kapitlet beskrivs också målet och arbetets frågeställningar, även avgränsningar presenteras i första kapitlet.

Kapitel 2 - Arbetets metod och genomförande presenteras i kapitlet. Här framförs undersökningsstrategin samt kopplingen mellan metoden och frågeställningarna. I kapitlet presenteras även en litteraturstudie. Datainsamlingens metod framförs samt metodens arbetsgång och trovärdighet.

Kapitel 3 – I kapitlet presenteras det teoretiska ramverket, kopplingen mellan område och frågeställning samt en sammanfattning av teorierna.

Kapitel 4 – I kapitlet presenteras arbetets empiri som är insamlad från intervjuer och dokumentanalyser. därefter sammanfattas empirin.

Kapitel 5 – I kapitlet presenteras analysen av den insamlade empirin samt arbetets resultat.

Kapitel 6 – I kapitlet presenteras diskussioner och slutsatser för arbetet. Diskussioner sker för resultat, metod samt begränsningar. Även förslag för vidare forskning presenteras.

Metod och genomförande

2

Metod och genomförande

Kapitlet beskriver undersökningens strategi, datainsamlingsmetod och genomförande för att besvara frågeställningarna. Även trovärdigheten av undersökningen kommer att diskuteras. Insamlingsmetoderna är: ▪ Litteraturstudie ▪ Telefonintervjuer ▪ Dokumentanalyser

2.1 Undersökningsstrategi

I arbetet valdes fallstudier på tre kommuner i Sverige där kvalitativa intervjuer och dokumentanalyser utfördes. Fallstudier genomförs för att få en djupare förståelse inom ämnet (Gustavsson & Säfsten, 2019). Urvalet av kommuner var icke-slumpmässiga kvoturval där en mindre kommun med träbyggnadsstrategi skulle analyseras samt två framgångsrika kommuner med olika arbetssätt. Urvalet av kommuner valdes genom storlek och framgång inom området vilket medförde att arbetet fick en bred bild och kunskap om hur välfungerande träbyggnastrategier utformas. Resultatet av denna undersökningsstrategi är kvalitativ där datainsamling och analys genomfördes parallellt och i växelverkan. Resultatet av insamlingsmetoden från intervjuerna är primärdata där svaren kommer direkt från respondenten i fråga.

Undersökningsmetoden är fallstudier och är en kvalitativ metod, intervjuer genomfördes med företrädare för kommuner samt en insatt forskare. Dokumentanalyser genomfördes på kommunernas gällande träbyggnadsstrategier samt regeringens dokument “Inriktning för träbyggande”. En analys av verkligheten utfördes och medförde en djupare förståelse inom ämnet. Därefter bearbetades och analyserades resultatet och medförde att en slutsats definierade hur arbetes resultat bör anpassas och användas av kommuner i Sverige.

En litteraturstudie har genomförts för att ge nödvändig bakgrundsfakta för det fortsatta arbetet. Redovisningen av litteraturstudien presenteras i det teoretiska ramverket.

Metod och genomförande

2.2 Koppling mellan frågeställningar och metoder för

datainsamling

Metoderna för att besvara undersökningens frågeställningar presenteras i Figur 2.

Figur 1. Metoder för att besvara undersökningens frågeställningar (Författarnas egen figur, 2020)

2.2.1 Frågeställning 1 - På vilka sätt har tre olika kommuner i Sverige motiverat kommunal nybyggnation i trä?

För att besvara första frågeställning genomfördes litteraturstudie samt dokumentanalys på Växjös, Eksjös samt Skellefteås kommuns gällande träbyggnadsstrategi. Dokumenten tillförde övergripande information för att besvara frågeställningen, i träbyggnadsstrategierna fanns innehåll som beskrev hur påverkan av träbyggnation utförs i kommunerna. Intervjuer genomfördes med kommunernas företrädare och tillförde mer detaljering och nyansering till hur kommuner påverkar och motiverar träbyggnation.

2.2.2 Frågeställning 2 - Hur ser framtagningsprocessen ut för en träbyggnadsstrategi?

För att besvara andra frågeställningen genomfördes intervjuer med olika kommuners företrädare och en insatt aktör för att klargöra hur processen fungerar i praktiken. Intervjuerna medförde betydande information om hur en framtagningsprocess ser ut och hur strategin för framtagning bör se ut.

2.2.3 Frågeställning 3 – Hur bör kommuner i Sverige utforma träbyggnadsstrategier för en ökad träbyggnation?

För att besvara tredje frågeställningen erhölls resultatet från frågeställning ett och frågeställning två. Utöver hämtningen av resultatet från föregående frågeställningar

Metod och genomförande

genomfördes dessutom intervjuer och dokumentanalyser för att utforma engrundläggande träbyggnadsstrategi. Intervjuerna genomfördes med kommuners företrädare samt med en forskare som är kunnig inom träbyggnadsstrategier.

2.3 Litteraturstudie

Under arbetets gång har vetenskapliga artiklar studerats för att få en djupare förståelse kring ämnet samt nödvändig bakgrundsfakta för det fortsatta arbetet. En litteraturstudie innebär enligt Gustavsson och Säfsten (2019) att man kritiskt granskar, söker och tolkar information och gör kvalitetsbedömningar som är valda i relation till studiens syfte. Källorna som används är främst primärkällor för studiens trovärdighet, artiklarna som ingick i litteraturstudien är refereegranskade. Litteraturstudien byggde på ett systematiskt, kritiskt och metodiskt granskande av litteratur. Litteraturen är främst från vetenskapliga publikationer, så som artiklar och avhandlingar i vetenskapliga artiklar. Artiklarna har granskats och valts från olika databaser för att hitta relevanta och användbara fakta. Enligt Patel och Davidsson (2011) är det en klok regel att söka i flertalet databaser för att sedan granska och bedöma resultatet av litteratursökningen. En genomgång av allmänna dokument och rapporter från kommuner och myndigheter har även använts i examensarbetet.

Databaser som använts: Primo, ScienceDirect och ProQuest

Sökord som använts: Wooden building strategy, Träbyggnadsstrategi, Concrete CO2, Wooden building, Wooden buildings Sweden, Strategi, Strategy, Nationell Träbyggnadsstrategi, Träbyggnation, Wooden building, Wooden construction

2.4 Valda metoder för datainsamling

Under kapitlet beskrivs valda metoder för datainsamling. Vetenskapliga teorier används för att stärka dem olika insamlingsmetoderna.

2.4.1 Dokumentanalys

I rapporten genomfördes dokumentanalyser som informationsunderlag. Dokumentanalys innebär enligt Gustavsson och Säfsten (2019) att man källkritiskt analyserar olika dokument för att finna relevant information kring rapportens syfte och ämne. Sammanlagt genomfördes tre dokumentanalyser på Eksjö kommuns, Växjö kommuns samt Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategier. Denna analys tog del av väsentlig information som är viktig för undersökningens mål.

2.4.2 Intervjuer

Intervjuer är en teknik där insamling av information sker genom att ställa frågor. Dessa intervjuer genomfördes via telefonsamtal. I intervjuerna och genom mailkontakt framfördes syftet med undersökningen och individens roll för arbetet. Tillåtelse för att använda representanternas namn i undersökningen har även godkänts. Viktigt under intervjuerna är även att visa ett genuint intresse för respondenten. Intervjuerna med kommunernas företrädare har en hög standardisering. Struktureringen på intervjufrågorna är låg då inga fasta svarsalternativ finns, intervjun är därmed av hög standardisering och ostrukturerad. Intervjuerna var kvalitativa då frågorna hade öppna svarsalternativ (Patel & Davidson, 2011). Frågor formulerade som ja och nej frågor finns i intervjufrågorna men kan besvaras ytterligare.

2.5 Arbetsgång

Metod och genomförande

2.5.1 Litteraturstudie

Inspirationen till arbetet initierade med kommuners framkant inom träbyggnationer. Denna inspiration tillsammans med hållbarhetsfrågan i dagens samhälle fastställde målet och bidrog till utformningen av frågeställningarna i examensarbetet. För det fortsatta arbetet krävdes en bredare uppfattning om området och därmed genomfördes en litteraturstudie. Databaser användes för att hitta specifika artiklar som handlade om koldioxidutsläpp, träbyggnationer, träbyggnadsstrategier och aktörer inom träbyggnation. Övrig litteratur som användes i arbetet lånades från högskolebiblioteket. Därefter granskades litteraturen och relevanta skrifter valdes ut till arbetet. Sekundärdata som används i arbetet är hämtad från databaser, kommuners hemsidor, myndigheter, relevanta organisationer samt från högskolans bibliotek.

2.5.2 Dokumentanalys

Dokumentanalyser genomfördes på tre stycken träbyggnadsstrategier. Strategierna valdes ut slumpmässigt genom ett kvoturval där två välfungerade strategier med olika arbetssätt valdes samt en mindre kommun för att få en bredare bild av hur strategierna fungerar vid olika förutsättningar. Dokumentanalyserna genomfördes på Eksjö, Växjö och Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategier. Eksjö är en mindre svensk kommun som jämfört med Växjö och Skellefteå har andra förutsättningar och resurser för att bygga med trä. I Eksjö kommun finns en lång tradition av byggande i trä, vilket kommunen har som ambition att bygga vidare på. Detta bidrog till valet av Eksjö kommun och hur man arbetar för att bygga vidare på traditionen. Växjö och Skellefteå är två kommuner som är i framkant med träbyggnation i Sverige. Kommunerna jobbar på olika sätt vilket ger arbetet en djupare analys. En dokumentanalys har gjorts på regeringens dokument, “Inriktning för träbyggande” från 2018.

2.5.3 Intervjuer

Samtidigt som dokumentanalyserna genomfördes skickades även mail ut till de olika kommuner med träbyggnadsstrategier som valts ut för att bjuda in till en telefonintervju. När intervjuerna var bokade med kommunernas respondenter tog skribenterna fram olika intervjufrågor för att besvara frågeställningarna, dessa frågor var öppna och hade inga fasta svarsalternativ. Intervjufrågornas huvudområden var likadana i alla intervjuerna med kommuners företrädare, däremot var det andra frågor som ställdes till den insatta aktören inom träbyggnadsstrategier. Intervjuerna som gjordes var över telefon och spelades in med hjälp av programmet “Röstinspelaren”. Därefter transkriberades intervjuerna digitalt i ett Worddokument. Dokumentanalyserna genomfördes parallellt under perioden då intervjuerna genomfördes. Efter genomförda intervjuer och dokumentanalyser utvärderas resultatet och en grundläggande träbyggnadsstrategi utformades. I strategin implementerades översiktlig information kring strategi, fördelar med träbyggnation samt framtagningsprocess. Kärnan i strategin är krav och löftena vilket är de påverkningsmetoder som en kommun använder. Påverkningsmetoderna delades upp i två olika rubriker där den ena är översiktliga krav och löften och den andra viktiga punkter för ett hållbart byggande i framtiden. Kraven och löftena som befinner sig under den sistnämnda rubriken är sådana påverkningsmetoder som de framgångsrika träbyggnadsstrategierna använder eller ska använda sig av i framtida strategier, arbetet har resulterat i att påverkningsmetoderna under denna rubrik har hög påverkan på ökad träbyggnation. Påverkningsmetoderna sammanvävs även med det teoretiska ramverket för att underbygga punkterna med relevant forskning.

Metod och genomförande

2.6 Trovärdighet

För att uppnå en hög validitet i undersökningen användes fallstudier på olika kommuner. Intervjuer genomfördes och för att öka trovärdigheten fanns mailkontakt mellan intervjuarna och respondenterna för att minska oklarheter. Intervjuerna i undersökningen genomfördes med företrädare för respektive kommun samt en kunnig och insatt forskare, och därmed är respondenterna relevanta för undersökningen. För att öka trovärdigheten var intervjufrågorna noggrant utvalda för att få svar på frågeställningarna. Frågorna var specifika och för att de inte skulle vara tolkningsbara förklarades frågorna vid oklarheter. Respondenterna fick även ta del av det material som skribenterna dokumenterat från intervjuerna för att klargöra att inga feltolkningar gjorts. Insamlad data lagrades som inspelningar och därmed studerades inspelningarna flera gånger för att försäkra att allt uppfattades korrekt.

Vid datainsamling har datainsamlingsmetoder tillämpats genom både intervjuer och dokument. Analyser av informationen sammanfalls sedan för att skapa en detaljerad och fyllig bild. Olika kommuners företrädare och dess träbyggnadsstrategier har även analyserats för att tolka variationer samt för att datainsamlingen skulle genomföras från flera datakällor.

Teoretiskt ramverk

3

Teoretiskt ramverk

Kapitlet presenterar en vetenskaplig grund för problembeskrivningen.

3.1 Koppling mellan frågeställningar och område/fält/artikel

Figur 2. Frågeställningarnas koppling till valda teorier (Författarnas egen figur, 2020)

3.2 Miljöpåverkan

Enligt Ray Lu, Hanandeh och Gilbert (2017) kan koldioxidutsläppen minska med 50 procent när byggnadsmaterialet trä används istället för betong. Ett flerbostadshus kan även minska med 60 - 80 procent i energikonsumtion under produktionen. Ray Lu, Hannadeh och Gilbert fortsätter och skriver att trä som strukturellt material är det material som är mest hållbart. Enligt Boverket (2018) når inte Sverige sitt klimatmål inom “God bebyggd miljö”.

3.3 Träbyggnadsstrategi

Efterfrågan och utbudet på flerbostadshus i trä var fram till 2000-talet låg. År 2002 tog regeringen fram direktiv till ett uppdrag som ska främja en ökning av trä och träproduktion i byggandet. I direktiven framgår det att uppdraget ska lämna underlag kring en nationell strategi som ska ligga till grunden för utveckling av träbyggnation i Sverige. Under 2004 utformade regeringen en nationell träbyggnadsstrategi, strategin implementerades fram till 2008 genom åtgärder för ny kunskap, ökad kompetens, erfarenhetsuppbyggnad samt utveckling av träbyggnadssystem. År 2018 publicerade Regeringskansliet “Inriktning för träbyggande” för att öka träbyggnationen i landet (Regeringskansliet 2018).

Teoretiskt ramverk

Enligt Sveriges träbyggnadskansli (2020) så finns det många fördelar med att bygga med en modern träbyggnadsstrategi. Att bygga med trä kan minska byggtiden på en arbetsplats med upp till 70 procent samt minska koldioxidutsläppen med 50 procent ur ett 50-årigt livscykelperspektiv.2

Enligt Nord och Hugosson (2019) så skall ett mål och en vision tas fram för träbyggnader på hög nivå för att skapa en trygghet i beslutsfattande. För att skapa ett stabilt genomförande skall strategin även knytas till andra regionala utvecklingsprogram. Genom att sprida intern kunskap och lärande angående möjligheter och begränsningar skapar förutsättningar för att ställa rätt krav på byggaktörer enligt Nord & Hugosson och påpekar att detta görs genom deltagande i projekt samt dokumentering av rutiner. Nord och Hugosson fortsätter och skriver att aktiviteter som fungerat är då kommunala beställare har återkommande projekt, ökad innovation, mångfald av aktörer samt har ett öppet och transparent agerande.

3.4 Träbyggnation

Enligt en enkät av Markström, Kuzman, Bystedt och Sandberg (2019) så påvisades det att aktörer inom byggbranschen har låg kunskap om träbyggnation. Flertalet av aktörerna som besvarade enkäten tror även att de inom 5 års tid inte kommer att rekommendera eller förespråka fler byggprojekt i trämaterial än i nuläget. För att öka träbyggnationer inom branschen anser respondenterna främst att implementering av träning inom träkonstruktioner ska ske samt att krav på klimatpåverkan ska redovisas i ett livscykelperspektiv för byggnader. Ett huvudsakligt hinder för träbyggnation är okunskap inom träbyggnation och beror på att kunskapen inte sprids inom byggbranschen (Naturvårdsverket, 2018).

År 1874 stiftades en byggnadsstadga som innebar att det inte var tillåtet att byggnader i trä överskred mer än två våningar. Lagen infördes efter att många svenska städer drabbats av bränder på träbyggnader (Boverket, 2019). Boverket ändrade lagen år 1994 och flervåningshus i trä fick därmed byggas. År 2000 byggdes 13 procent av nyproducerade lägenheter i trä, år 2016 var procentandelen 11 procent. Under de senaste åren har industriell träbyggnation ökat och skapat ett konkurrenskraftigt alternativ (Regeringskansliet, 2018).

3.5 Strategi

I boken Scenarioplanering: länken mellan framtid och strategi tar författarna Bandhold och Lindgren (2014) upp scenarioplanering om hur företag eller organisation kan tänka för att utforma en säker och trygg strategi. TAIDA-metoden är en välkänd och prövad metod för att utforma en strategi och förutse framtida problem enligt författarna. Metoden innebär sammanfattat att användaren spårar och beskriver förändringar i den omgivande miljön, skapar olika scenarier, fastställer visioner, identifiera utvecklingsområden och strategier samt att uppföljning påbörjas.

3.6 Kommuners förutsättningar

Datainsamlingen i arbetet kommer i från: Eksjö, Växjö och Skellefteå kommun. Kommunerna har olika förutsättningar i form av geografiskt läge, storlek och folkmängd vilket bidragit till att just dessa kommuner valts för undersökningen. Valet gjordes genom att respektive kommun har tillgång till produktiv skogsmark och befinner sig inom landskap med träinriktning. Landytan och invånare visar de olika förutsättningarna för kommunerna, det som främst anses relevant är invånare i respektive kommun för att visa kommunernas olika förutsättningarna.

Teoretiskt ramverk

Tabell 1. Kommuner i siffror (SCB, 2019; SCB, 2015)

Kommun Invånare (st) Total landyta(ha) Produktiv skogsmark (ha) Geografiskt läge Eksjö 17 753 79 940 52 336 (65,47 %) Småland Växjö 94 129 166 545 118 996 (71,48 %) Småland Skellefteå 72 589 680 056 390 012 (57,35 %) Västerbotten

3.7 Sammanfattning av valda teorier

Att bygga med trä istället för betong kan enligt Ray Lu, Hanandeh och Gilbert (2017) minska koldioxidutsläppen med 50 procent.

År 1874 stiftades en byggnadsstadga som innebar att det inte var tillåtet att byggnader i trä överskred mer än två våningar. År 1994 ändrades denna lag och flervåningshus i trä fick därmed byggas (Boverket, 2019).

År 2002 startade regeringen ett arbete med att ta fram direktiv till ett uppdrag som ska främja användningen av trä och öka träbyggandet i landet. År 2004 utformades en nationell träbyggnadsstrategi (Regeringskansliet, 2018).

En träbyggnadsstrategi kan enligt Sveriges träbyggnadskansli minska byggtid samt minska utsläpp av koldioxid. Enligt en enkät av Markström, Kuzman, Bystedt och Sandberg (2019) så påvisades det att aktörer inom byggbranschen har lite kunskap inom träbyggnation. Enligt enkäten bör träbyggnation öka genom att ställa krav på att klimatpåverkan ska redovisas i ett livscykelperspektiv för byggnader.

I boken Scenarioplanering: länken mellan framtid och strategi tar författarna Bandhold och Lindgren (2014) upp TAIDA-metoden som är en välkänd och prövad metod för att utforma en strategi.

Datainsamlingen i arbetet kommer från tre kommuner: Eksjö, Växjö och Skellefteå. Dessa är tre kommuner som har olika förutsättningar gällande en träbyggnadsstrategi, vilket är viktigt att ta hänsyn till. Detta kopplas ihop till hur träbyggnadsstrategin kan utformas och vilka teorier som behandlar ämnet.

Teoretiskt ramverk

Figur 3. Koppling mellan valda teorier (Författarnas egen figur, 2020)

Empiri

4 Empiri

I kapitlet beskrivs insamlad empiri från dokumentanalyser och intervjuer.

4.1 Dokumentanalyser

Dokumentanalyser har genomförts på tre kommuners träbyggnadsstrategier samt regeringens dokument Inriktning för byggande och redovisas i kapitlet.

4.1.1 Träbyggnadsstrategi Eksjö kommun

Enligt Eksjö Kommun (2018) är träbyggnadsstrategins styrande dokumentet giltig från och med 2018-11-15 då den antogs av kommunfullmäktige. Arbetet med att implementera mer trä i kommunen startade redan år 2005 då beslut togs i kommunfullmäktige att uppdrag åt kommunstyrelsen och Eksjö Stadshus AB att tillse att bolag och kommunala verksamheter som äger, bygger och förvaltar fastigheter, så långt som möjligt ska använda träprodukter i byggnader. År 2012 deltog Eksjö i projektet Trästad 2012 tillsammans med andra kommuner, industrier och akademi. Projektets fokus låg i att uppmärksamma och lyfta goda exempel på träbyggnader och arbete inom kommuner. Ett beslut i kommunstyrelsen togs 2017-12-06 att uppdra åt förvaltningen att ta fram en träbyggnadsstrategi, som sedan godkändes 2018-11-15. Syftet med Eksjö kommuns träbyggnadsstrategi är att öka användningen av trä i byggprojekt högre än tre/fyra våningar, flerbostadshus i kommunen. Strategin ska fungera som ett verktyg för att bygga mer med trä inom kommunen samt stimulera marknaden och utvecklingen mot ett ökat användande av trä inom byggprojekt. Den unika trästaden Eksjö stärks och sätts i ett modernt sammanhang genom att öka användningen av trä.

Enligt strategin så visar studier att människor mår bättre av att bo i trähus, att naturligt material har en positiv effekt på hälsan, att trä reglerar luftfuktighet naturligt samt att trä absorberar koldioxid.

Strategins grundprincip är att Eksjö kommun alltid ska efterfråga trä och styra utvecklingen mot mer byggande i trä. Kommunen eftersträvar att bidra till att stimulera marknaden så att trä blir ett naturligt val i Eksjö. Arbetet och kunskapsutvecklingen är långsiktig kring träbyggnation för att användningen ska kunna öka succesivt. Eksjö kommun definierar en träbyggnad som en byggnad med en vertikalt bärande stomme som utgörs av trä.

4.1.2 Träbyggnadsstrategi Växjö kommun

Enligt Växjö kommun (2018) är träbyggnadsstrategins styrande och senast reviderande dokument giltig tillsvidare från och med 2018-10-16. Fokuset för träbyggnadsstrategin är huvudsakligen att minska de fossila koldioxidutsläppen. En ny helhetssyn etableras i strategin genom ett livscykelperspektiv där hänsyn tas för hela bygglovsprocessen. Strategin ska öka de kommunala bolagens träbyggnation samt inspirera privata aktörer att bygga i trä. Grundprincipen för strategin är att ersätta, där det är lämpligt, olika material med trä. Definitionen för en träbyggnad enligt strategin är att den bärande stommen till huvuddelen består av träbaserat material.

Växjö kommun påpekar att bygga med trä inte bara är en miljöfråga utan att det även finns objektiva och subjektiva preferenser. Eftersom trä är ett lätt material skriver kommunen att det positivt när påbyggnader ska göras då marken kräver lätta konstruktioner. Trämaterial är även enkelt att transportera bearbeta och reparera enligt kommunen. Enligt strategin ska den även bidra till spjutspetsforskning och utveckling

Empiri

av näringsliv då nya företag och aktörer bildas. Subjektivt så kan trä leda till ökat välmående, materialet kan även uppfattas som varmt och mjukt att beröra. Enligt kommunen kan det även uppfattas som vackert och leda till attraktiva levnadsmiljöer. Strategins grundprincip är att pröva trä i alla bostäder, kommunala lokaler samt inomhus- och utomhusmiljöer som produceras. Målsättningen för Växjö kommunkoncern är att öka träbyggandet vilket huvudsakligen ska ske genom flertalet krav: 50 procent av all nybyggnation ska vara träbaserade till år 2020, från 2020 ska all nybyggnation vara 50 procent träbaserad, från 2022 ska, genom LCA eller Environmental Product Declaration (EPD), prioritet ges till de nybyggnation med stomme med minst klimatpåverkan och från 2025 ska, genom LCA eller EPD, prioritet ges till den nyproduktion med minst klimatpåverkan för hela byggnaden. Mätningar för kraven görs genom att räkna antalet färdigställda nyproducerade byggnader och hus, byggprojekt med trästomme under året delat med antal färdigställda nyproducerade byggnader och hus under året. Växjö kommun ska även föra ett aktivt markanvisningsarbete för en ökad träbyggnation. I strategin påpekas även att aktiva dialoger ska föras med byggbranschens aktörer för en fortsatt utveckling inom träbyggnation samt att stimulation och stöd ska finnas för utveckling av näringslivets utveckling som omfattat byggnationer i trä. Växjö ska även bidra till att träforskning och träkompentenscentrum stärks samt öka kompetens inom klimatdeklaration och jämförelse av byggnader har inrättat en särskild grupp för detta. Forskning inom trä och hälsa ska även följas av kommunen, kommunen ska även stödja akademier och näringsliv där de största utmaningarna finns. Nätverk som omfattar eller rör träbyggnation ska kommunen vara aktiv inom och även delta i relevanta aktiviteter och event. Årligen ska även kommunen dela ut träbyggnadspris.

4.1.3 Träbyggnadsstrategi Skellefteå kommun

Enligt Skellefteå Kommun (2014) antogs träbyggnadsstrategin av kommunfullmäktige i oktober 2014. Kommunen är idag en av Sveriges främsta kommuner inom modern träbyggnation och har en lång historisk tradition av att bygga med trä. Kommunen har bidragit till utvecklingen av industri och forskning inom trä vilket lätt till både internationella och nationella vägledning inom träbyggnation. Skellefteå kommun anser att en träbyggnad ska bestå till betydande del av trä. Enligt kommunen ska den bärande delen till stor del bestå av trä, men det kan även vara i fasad eller interiör.

Kommunens strategier för klimatsmart byggande innebär att byggnadsmaterial med låga koldioxidutsläpp och som möter flera miljömål används. Skellefteå använder trä och andra förnyelsebara byggnadsmaterial som tekniskt och ekonomiskt hållbart kan användas. Regionen som kommunen är belägen i har trä som en viktig naturresurs och det finns potential till utveckling i skog- och träindustrin. Genom att stärka träindustrins kompetens och förbättra dess förutsättningar ges möjligheter till tillväxt och stimulering till nya etablering och nyföretagande. För att främja utvecklingen av näringslivet tillämpas trärelaterade forskning som bedrivs av kommunen vilket resulterar i ny kunskap. Genom att kommunen ställer höga och utmanande miljökrav skapas innovation och tillväxt. Attraktionsförmågan i kommunen ska öka genom att trä används i byggandet. För att förbättra levnadsmiljöer bygger kommunen med trä då materialet verkar lugnande och stimulerande för människor. Kommunen påpekar även att trä är bra för giftfria miljöer då det minskar människors giftexponering. En annan aspekt som kommunen påpekar är positivt är att trä är ett lätt material och kan därför används vid påbyggande ovanpå befintliga byggnader och kan därför möjliggöra miljöer utan att ta anspråk till ny mark.

Empiri

Skellefteå kommun har i sin träbyggnadsstrategi löften som ska uppfyllas för att strategin ska uppnås. Trä ska alltid prövas i samtliga kommunkoncerners bygg- och anläggningsprojekt. När det är tekniskt och ekonomiskt försvarbart ska trä eller andra förnyelsebara material användas. Skulle det vara så att det i ett enskilt fall inte fungerar att bygga med trä redovisas orsakerna samt hur införskaffning av kunskap om möjligheterna att i nästa projekt använda trä som byggnadsmaterial. Kommunen säger att prövning av trä ska ske redan från början i den fysiska planeringen och när det är relevant att förklara hur ambitionsnivån uppnås i detaljplanen.

4.1.4 Inriktning för träbyggande, Regeringskansliet

År 2018 publicerade regeringen ett dokument, Inriktning för träbyggande (2018), som fungerar som mall och underlag för Sveriges utveckling kring att öka träbyggnationen i landet. Dokumentet innehåller politiska mål och träbyggandets bidrag till samhället där regeringen driver en ambitiös politik för att uppnå de internationella klimatmålen och målen i Agenda 2030. I dokumentet nämns fördelar med att bygga i trä och hur det kan bidra till en positiv miljöutveckling. I kapitel 3 nämns utmaningar och möjligheter med att bygga i trä där bland annat kunskapsbrist är en faktor. Livscykelperspektiv och klimatpåverkan bör beaktas då utvinning och produktion av byggmaterial står för en större del av utsläppen under byggprocessen. Dokumentet lyfter fram vikten av fortsatt forskning och innovation inom trä och byggindustrin för att fortsätta utvecklingen inom området. Samverkan mellan olika aktörer är viktig för en fortsatt utveckling inom området.

4.2 Intervjuer

I kapitlet presenteras den insamlande empirin från företrädare på kommunerna och sedan empirin från forskaren och universitetslektorn inom träbyggnation. Se bilaga 1,2,3 och 4 för hela intervjuer.

4.2.1 Intervju med Eksjö kommuns företrädare

Respondenten, Anna Josephson, som intervjuades är planarkitekt och samhällsplanerare på Eksjö Kommun. På frågan om hur processen till att bearbeta fram Eksjös Träbyggnadsstrategi gick till, så svarar Josephson, som var med i processen att ta fram Eksjös träbyggnadsstrategi från 2017, att initiativet först och främst kom från politiken i staden. Vidare sattes en grupp med samhällsbyggnadssektorn ihop med politiker som fungerade som en styrgrupp i arbetet. I arbetsgruppen fanns även representanter från det kommunala bostadsbolaget Eksjöbostäder och Eksjö kommunfastigheter. Enligt Josephson så var det denna arbetsgrupp som arbetade fram strategin, där samhällsbyggnadssektorn tog fram ett förslag som diskuterades på olika träffas och möten, för att sedan godkännas rent politiskt och till slut av kommunfullmäktige år 2017.

Innehållet i Träbyggnadsstrategin bygger enligt Josephson på kunskapsinsamlingar. I arbetsprocessen har kontakt med Växjö Kommun funnits. Utifrån dessa samtal så förklarar Josephson att processen att ta fram en träbyggnadsstrategi är viktigare än själva innehållet. Josephson fortsätter att förklara att under arbetets gång fick avvägningar göras, där bland annat diskussioner angående om hur mycket press det borde sättas från början när det gäller att bygga med trä för att inte missgynna marknaden. Josephson förklarar att Eksjö är en liten kommun där det inte byggs i samma takt som i andra större städer. Slutligen så förklarar Josephson att innehållet redan i uppdraget var ganska väl formulerat, främst utifrån ett hållbarhetsperspektiv samt Eksjös tradition som trästad, där kommunen i har byggt med trä i över 100 år.

Empiri

Enligt Josephson så finns det inga krav från kommunens sida att bygga flerbostadshus i trä, utan det kommunala bostadsbolaget sköter själva sina upphandlingar. Kommunen och samhällsbyggnadssektorn själva försöker påverka företag att bygga med trä genom träffar, och att i dialog och även i bygglovsprocessdialog uppmuntra till att bygga med trä, samt förklara att det finns en träbyggnadsstrategi och att den är viktig enligt Josephson.

Arbetet som följer efter strategin är enligt Josephson det viktigaste för att öka träbyggnationer på frågan om det finns något som behöver ändras i träbyggnadsstrategin för att öka träbyggnationen. Kommunen tillsammans med flera olika aktörer har ansvar för att strategin följs och att det ska bli ett naturligt val att bygga med trä i Eksjö.

4.2.2 Intervju med Växjö kommuns företrädare

Respondenten, Johan Thorsell, som intervjuades på Växjö kommun är verksamhetsutvecklare inom trä/byggnation.

Enligt Thorsell föregicks ett arbete på ungefär 1 års tid för den reviderade Träbyggnadsstrategin från 2018, där diskussioner och förankring utifrån den gamla strategin stod i fokus. Thorsell fortsätter och uttrycker att kärnan och ingången i detta var de kommunala bolagen samt Växjö kommuns miljö- och hållbarhetsavdelning, enligt Thorsell var även andra förvaltningar inblandade i processen. Beabetningen av strategin påverkades även mycket av bland annat Boverkets framtidsplaner, forskning inom området samt företags utveckling i framtiden. Växjö kommun har enligt Thorsell haft en nära koppling med näringsliv och forskning och därför har en dialog förts mellan kommunen och dessa parter för att införa en så kallad påverkansstrategi i Träbyggnadsstrategin, vilket betyder att det hållbaraste materialet väljs. Thorsell fortsätter och berättar att denna nya strategi gjordes dels för att eliminera diskussionen trä kontra betong, där hybrider i betong och trä kan samverka i konstruktioner samt välkomna nya material i framtiden som är mer hållbara än trä. Därför har strategin enligt Thorsell fokuserat mer på klimattänk än materialet trä.

Thorsell tror att en Träbyggnadsstrategi kan användas i alla kommuner, främst för att diskussioner kring hållbarhetsfrågor om trä har minskat då det är vedertaget och allmänt att trä är hållbarare än betong i dagens läge.

Angående att trä alltid ska prövas som byggnadsstomme anser Thorsell behöver ett mätbart tal, men denna strategi kan utövas i mindre skalor, till exempel utegym eller lekplatser berättar Thorsell. När kommunen däremot planerar byggnader ska, enligt Thorsell, trä alltid betänkas redan från början.

Statistiskt står Växjö kommuns träbyggnation i dagsläget för cirka 45 - 50 procent enligt Thorsell och menar på att detta har kommunen gjort sedan 2013. Thorsell anser däremot att deras krav på 50 procent träbyggnation inte behöver ökas då Träbyggnadsstrategin fokuserar mer på livscykelanalyser (LCA) än själva materialet. För att behålla en rimlig konkurrens på marknaden så ändrades därför inte kravet heller enligt Thorsell. En nackdel som Thorsell ser med en träbyggnadsstrategi är just konkurrensen på marknaden ifall vissa krav sätts men Thorsell menar även att konkurrensen mellan material behöver balanseras då till exempel trä har varit förbjudet att bygga med under en lång tid.

Empiri

En träbyggnadsstrategi bör innehålla någon form av flexibilitet anser Thorsell, det kan till exempel röra sig kring vissa situationer där byggnader kräver betong i vissa specifika delar av byggnaden, bland annat för att upprätthålla vissa krav. Består stommen av trä kan den i en mindre andel även bestå av betong, det bör finnas en säkerhetsventil enligt Thorsell för att byggnader ska fungera korrekt.

4.2.3 Intervju med Skellefteå kommuns företrädare

Respondenterna, Britt-Inger Olofsson och Jan Tarras-Wahlberg som intervjuades arbetar på Skellefteå kommun. Olofsson är utvecklingsstrateg/projektledare och Tarras-Wahlberg är miljöstrategi vilket leder till att båda har nära koppling till ämnet.

Skellefteå som kommun började enligt Olofsson testa träbyggnation tidigt, redan 1994. Drivande i frågan var kommunalråd Laurens Andersson tillsammans med vd på det kommunala bostadsbolaget under denna tid, vilket resulterade att kommunen började bygga broar, hyresrätter med mera i trä. Enligt Olofsson så ansågs det viktigt att bygga med trä på grund av den starka träindustri som finns i länet. Enligt Tarras-Wahlberg så sa kommunalråd Andersson att Skellefteå som kommun ska förädla det egna trät, och inte bara ska skicka iväg trävaror utan också använda det själva. Det resulterade med tiden att en träbyggnadsstrategi arbetades fram som antogs av kommunfullmäktige 2014. Skellefteå har byggt upp ett väldigt starkt varumärke gällande trä, och förutom kommunen finns forskningsinstitutet Research Institute of Sweden (RISE), Luleås Tekniska Universitet (LTU) och Träbransch Norr som arbetar med träfrågor enligt Olofsson.

Enligt Olofsson och Tarras-Wahlberg så är en av anledningarna till att Skellefteå kommun lyckats så bra som modern trästad det starka dialogarbetet med aktörer och företag. Kommunen har inga krav på att en viss procent av nyproduktionen ska vara i trä, utan arbetet ligger främst på nära samarbete och god dialog med aktörer, något som idag fungerar bra enligt Tarras-Wahlberg. Nyproducerade byggnader är idag över 50 procent, närmare 60 procent i trä enligt Tarras-Wahlberg och konkurrensen mellan olika företag som vill bygga i trä gör att man från kommunens sida kan välja i en annan grad än om konkurrensen skulle utebli. Skellefteå har blivit kända för sitt moderna sätt att bygga i trä, något som enligt Tarras-Wahlberg gör att aktörer är medvetna om att kommunen är intresserad av trä och därmed har det i åtanke när förslag lämnas. Tarras-Wahlberg menar på att detta arbetssätt fungerar bra när det är högkonjunktur i landet. Lågkonjunkturen kan påverka negativt då efterfrågan minskar, något Tarras-Wahlberg menar blir en utmaning framöver.

Enligt Tarras-Wahlberg prövar kommunen alltid trä vid uppstart av ett nytt projekt, men skulle det vara så att det inte går att bygga i trä så ska fastighetskontoret redovisa orsak. Tarras-Wahlberg menar dock på att det oftast blir trä som materialval då det är det första kommunen tänker på, men skulle det inte gå så sparas informationen i en kunskapsbank för att sedan försöka hitta lösningar till nästa projekt. Enligt Olofsson så arbetar forskningsinstitutet RISE med att hitta orsaker kring varför det inte gick att bygga med trä och de har en viktig del kring forskningsarbetet Skellefteå driver framåt.

På frågan om det finns något som bör ändras i Skellefteås träbyggnadsstrategi så svarar Olofsson att den 4 juni startar kommunen upp ett arbete med översyn av träbyggnadsstrategin som antogs 2014. Enligt Olofsson sker arbetet parallellt med att ta fram ett miljö- och klimatprogram, samt att det påbörjas ett arbete med att ta fram ett energiprogram. Enligt Olofsson så kan en nackdel med träbyggnadsstrategin vara hur kommunen hanterar situationen när det blir lågkonjunktur i landet. I och med att

Empiri

efterfrågan då minskar så finns det risk att aktörer väljer att bygga med andra material till ett billigare pris.

Enligt Olofsson kan det vara svårt för alla kommuner att använda sig av en träbyggnadsstrategi då varje kommun har olika förutsättningar. Det är enligt Olofsson dem större kommunerna som kommer och deltar på möten, konferenser, dialoger och liknande för att tala om trä.

4.2.4 Intervju med Tomas Nord

Respondenten, Tomas Nord, är universitetslektor på Linköpings Universitet och var bland annat med i ett förhandlaruppdrag 2002, 2003 och 2004 där han via näringsdepartementet tog fram en nationell strategi för att öka användningen av trä i byggandet. Nord har sedan dess forskat mycket om hur träbyggnadsindustrin kan agera för att öka användningen av trä. Nord har på senare tid varit med och skrivit en rapport vid namn “Beslutsstöd för upphandling av gröna byggprojekt” som berör aktuellt ämne. Enligt Nord är en träbyggnadsstrategi nödvändig, beroende på vilket perspektiv det ses ifrån. Det är viktigt att kommunen implementerar en träbyggnadsstrategi av rätt anledning och att det finns en koppling mellan strategin och kommunens övergripande mål och planer. Enligt Nord är det viktigt att kommunen har en vision, mission, strategi samt mål och aktiviteter för att strategin ska bli god och användbar. Ett bra exempel enligt Nord är Växjö Kommun som säger att dem ska bli Europas grönaste stad och därmed har en vision och ett mål att sträva efter. Förankringsprocessen är alltså viktig för att en träbyggnadsstrategi ska bli bra där kommunen internt sätter upp mål och visioner för strategin.

Nackdelar med en träbyggnadsstrategi kan enligt Nord vara att kommuner skriver saker som inte får göras eller som inte kan styras över. Det är viktigt att en träbyggnadsstrategi innehåller aktiviteter som kommunen kan styra och har rådighet över. Ett exempel Nord tar upp är om det står skrivet i strategin om klimatpåverkan, då måste strategin kunna visa på kriterier som kommunen mäter emot och att dem är fasta och fungerar för att ta fram en träbyggnad.

På frågan om Nord ser någon skillnad på hur kommuner har lyckats öka träbyggnationen efter att en träbyggnadsstrategi införts så ger han två exempel. Växjö kommun har satt upp en procentuell målsättning att 50 procent av nyproduktionen av kommunala byggprojekt ska vara i trä. Siffran ligger idag på 49,6 procent, något som indikerar att kommun lyckats med sina mål enligt Nord. Ett annat exempel är Skellefteå kommun som inte uttryckt en siffra utan istället arbetar med marknadsföring gällande träbyggnation. Kommunen vill att förståelsen kring ämnet ökar och stärka varumärket som en trästad, något som Skellefteå enligt Nord lyckats med då staden nämns när trästäder diskuteras i Sverige.

För att som kommun lyckas med en träbyggnadsstrategi och arbetet som följer efter kan det enligt Nord vara bra att sätta upp ett procentuellt mål att sträva efter, som Växjö. Det blir enligt Nord enklare att utvärdera hur arbetet har gått med en siffra i bilden. Till sist anser Nord att en träbyggnadsstrategi är nödvändig för att det ska börjas bygga mer med trä i en kommun. En förändring kan för många företag vara stor och kosta resurser, tid och pengar, något som många kan ställa sig motstridiga till. Vill en

Empiri

kommun börja bygga mer med trä så är det enligt Nord nödvändigt med en träbyggnadsstrategi just av den anledningen att en förändring kan vara svår att genomföra. Med en träbyggnadsstrategi uppstår riktlinjer och en vision att följa. En gemensam träbyggnadsstrategi för kommuner kan enligt Nord vara bra eftersom det visar på goda exempel om att det är ett bra sätt att arbeta på, bland annat med ämnet klimatpåverkan. Dock anser Nord att en träbyggnadsstrategi måste anpassas för respektive kommun med tanke på förutsättningar och storlek.

4.9 Sammanfattning av insamlad empiri

Utifrån träbyggnadsstrategierna kan skribenterna se kopplingar där olika kommuner använder sig av liknande innehåll, däremot finns det vissa specifika krav i Växjös träbyggnadsstrategi som skiljer sig från andra kommuners träbyggnadsstrategier. Kraven som Växjö kommuns träbyggnadsstrategi innehåller skiljer sig från andra, dessa krav är satta till ett specifikt år. Innehållet har resonerats kring i Växjö kommun internt men även med exteriöra aktörer som berörs av träbyggnadsstrategin, kommunen har även haft kontakt med bland annat Boverket för deras framtidsplaner.

Träbyggnadsstrategin i Eksjö, Växjö och Skellefteå kommun har kravet på att trä alltid ska efterfrågas och prövas i kommunala nybyggnationer samt att träbyggnationer ska öka i marknaden och påverka näringslivet så att fler projekt byggs i trämaterial. Ett annat gemensamt innehåll i träbyggnadsstrategierna är att kunskapsutvecklingen inom träbyggnation skall öka.

Regeringen anser att ökat träbyggande bör främjas för att öka klimatnyttan, bostadsbyggandet, export och sysselsättning i landet. Ökad kunskap och samverkan mellan aktörer är faktorer som bidrar till träbyggandets utveckling, samt fortsatt forskning och innovation kring trä.

Träbyggnadsstrategier skall implementeras av rätt anledning och kommuners övergripande mål och strategi skall ha en koppling. För att strategin skall vara användbar behöver kommunen en vision och ett mål att sträva efter. I träbyggnadsstrategier skall dock krav inte sättas på sådant det inte fås styra över. En träbyggnadsstrategi ska innehålla kriterier som visar på vad kommuner mäter emot. Både krav och marknadsföring av träbyggnation är strategier för att öka träbyggnation och båda har ett positivt utfall för Skellefteå och Växjö som har fått en ökad träbyggnation. För att utvärdera om målen är uppnåtts i strategin kan en procentuell siffra sättas på hur mycket träbyggnation som skall utföras inom ett tidsspann. En träbyggnadsstrategi ska anpassas och utformas olika beroende på kommun och för en ökad träbyggnation bör de användas i kommuner.

Framtagningsprocessen har varit olika på grund av att arbetet innan strategierna har varit annorlunda i kommunerna. Processen har bestått av dialoger och samråd med olika aktörer och förvaltningar för att innehållet ska anpassas och utformas för framtidens samhälle men även för den specifika kommunens förutsättningar. I strategin har även en förankring med forskning skett då detta är en väsentlig del i strategin.

Analys och resultat

5 Analys och resultat

I kapitlet presenteras en analys av insamlad empiri i relation till den teoretiska referensram som använts i rapporten. Resultatet för frågeställningarna presenteras sedan under vartdera avsnittet.

5.1 Analys

I kapitel presenteras insamlad empiri kopplad till teori. 5.1.1 Dokumentanalyser

Utifrån dokumentanalysen av regeringens dokument “Inriktning för träbyggande” framgick det att regeringen jobbar aktivt med att öka träbyggandet i landet genom direktiv och fakta kring träbyggandets fördelar. Det främsta faktorerna för att utvecklingen ska gå framåt är samverkan mellan olika aktörer och en kunskapsspridning av träbyggande. Skellefteå och Växjö kommun samarbetar med olika institut som forskar inom ämnet för att kunna bidra och utveckla ny kunskap. Skellefteå kommun samarbetar och för dialoger med olika aktörer kring träbyggnation, något som både nämns i dokumentanalysen och från intervjuempirin.

Utifrån dokumentanalyserna framgick det att de tre olika kommunerna arbetar olika med träbyggnadsstrategier samt att en del specifika innehåll är likadana. Tabellen nedan presenterar träbyggnadsstrategiernas innehåll. De största skillnaderna i strategierna är hur Växjö och Skellefteå arbetar med att öka träbyggandet i respektive kommun. Enligt intervjuempirin och dokumentanalyserna påvisas det att Skellefteå kommun arbetar mycket med löften och att i dialog med aktörer påverka så att trä ska vara det första aktörer tänker på i uppstart av ett nytt projekt. Växjö arbetar främst med kravet att 50 procent av all kommunal nyproduktion ska var i trä. Växjö kommun arbetar också med att dela ut träbyggnadspriset för att motivera aktörer att bygga i trä. Eksjö som är mindre kommun har inte lika stor påverkan då det inte byggs lika mycket som i de övriga två kommunerna. Eksjö kommun arbetar främst med att stimulera marknaden och efterfråga trä vid nybyggnation.

Tabell 2. Tabellen presenterar dokumentanalyserna och kommunernas träbyggnadsstrategier och dess innehåll.

Träbyggnadsstrategiers innehåll Eksjö Växjö Skellefteå Vid kommunal nyproduktion skall trä alltid

efterfrågas eller prövas

X X X

Skapa kunskap kring träbyggnation X X X

Aktivt markanvisningsarbete X X

Föra aktiv dialog med aktörer i byggbranschen

X X

Stimulera näringslivet och marknaden i träbyggnation

Analys och resultat

Kommunen för ett aktivt arbete i relevanta nätverk och aktiviteter som berör träbyggnation

X X

Utdelning av träbyggnadspris X

Marknadsföra sig som modern trästad X X X

Krav på att en viss andel av nyproduktion ska vara i trä

X

Redovisa varför en konstruktion inte byggs i trämaterial

X

5.1.2 Intervjuer

En sammanställning av relevant information från intervjuerna som genomförs visar på gemensamma synpunkter på hur en träbyggnadsstrategi ska vara uppbyggd.

Beroende på kommunens nuvarande situation kan strategin vara utformad på ett specifikt vis för att inte påverka marknaden i en för stor utsträckning. Ökad träbyggnation kan ske genom olika strategier, både genom dialog med aktörer men även genom att sätta vissa krav. Växjö kommuns strategi bygger främst på krav och mindre del på dialog med aktörer i byggbranschen. Kravet medför att ett mätbart mål finns och kan därför vara fördelaktigt för att se ökad träbyggnation. Enligt Nord är det fördelaktigt att det finns en siffra att mäta mot vilket gör det lättare att se om det uppsatta målet är uppnått. Skellefteå har inget specifikt andelskrav utan påverkar marknaden främst genom dialog och samtal, något som även framgår från dokumentanalysen. Strategin har fungerat i högkonjunktur men har inte prövats vid lågkonjunktur, detta kan enligt Tarras-Wahlberg minska träbyggnationen. Eksjö som inte har en procentandel att mäta mot eller tydliga dialoger med aktörer i byggbranschen hade ingen märkbar påverkan av träbyggnation i kommunen, observera att kommunen är mindre relativt de andra kommunerna och medför därmed andra förutsättningar.

För en optimal träbyggnadsstrategi bör krav sättas för att uppnå ett specifikt mål. Då även marknaden bör stimuleras och privata aktörer påverkas kan dialoger och påverkan göras även i detta segment av branschen, vilket även kan göras genom markanvisningar och vid fysisk planering där detaljplaner kan utformas så träbyggnationer är möjlighet till att byggas. Krav fungerar i olika konjunkturer medan dialoger kan missgynnas vid lågkonjunktur, vilket innebär att båda formerna bör finnas i en strategi. Okunskap inom träbyggnation är en huvudsaklig orsak till att det inte byggs i trä. För att minska okunskapen inom träbyggnation bör kommuner redovisa anledning till att en byggnation inte byggs i trä för att sedan forska inom området, genom detta ökas kunskapen och bidrar till att i nästkommande projekt kan byggnaden uppföras i trä. Denna kunskapsutveckling arbetar Skellefteå med enligt intervjuempirin och dokumentanalysen.

Syftet med arbetet är att minska koldioxidutsläppet från nyproduktion av byggnader och i dagens samhälle, 2020, byggs träbyggnationer för att minska koldioxidutsläpp vid nyproduktioner av byggnader. En träbyggnadsstrategi bör ta del av det hållbaraste materialet och inte fokusera på ett specifikt material. Det hållbaraste materialet väljs