Patienters följsamhet till preoperativ fasta
Joanna Lindström
Frida Wilkman
Specialistsjuksköterska, Anestesisjukvård 2020
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Patienters följsamhet till preoperativ fasta
Patients adherence to preoperative fast
Joanna Lindström & Frida Wilkman
Kurs: O7036H, Examensarbete inom anestesisjukvård Specialistsjuksköterskeprogrammet
med inriktning mot anestesi 60 hp Handledare: Åsa Engström
2
Abstrakt
Bakgrund: Preoperativ fasta syftar till att minska innehållet- och sänka pH värdet i
magsäcken och i sin tur reducera risken för aspiration i samband med induktion.
Rekommendationerna som råder idag för preoperativ fasta är sex timmar från fast föda och två timmar från klar vätska. Trots dessa rekommendationer har patienter tendens till att överskrida tiden för fasta från föda respektive vätska vilket kan leda till fysiologiska
konsekvenser och postoperativa obehag. Anledningen till detta har bland annat beskrivits bero på bristande information från sjukhus och vårdpersonal.
Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka patienters följsamhet till preoperativ fasta. Metod: Designen som användes var en kvantitativ ansats med en icke-experimentell
retrospektiv design. Urvalet bestod av ett bekvämlighetsurval och sammanlagt deltog 186 personer från arton regioner i Sverige. Deltagarna besvarade en egenkonstruerad webbaserad enkät som var distribuerad via sociala medier och e-post. Elva frågor analyserades i
programmet SPSS version 26 och tre öppna frågor analyserades med en kvantitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att deltagarna i snitt fastade från fast föda i tretton timmar respektive vätska i sex timmar och fyrtiotvå minuter. Majoriteten av deltagarna erhöll information om preoperativ fasta från ett informationsblad från sjukhuset eller från vårdpersonal och de flesta av deltagarna upplevde informationen som tydlig eller mycket tydlig. En vanlig känsla hos deltagarna som upplevdes inför operation var oro. Den främsta orsaken och konsekvensen till varför man ska fasta inför operation beskrev deltagarna bero på aspiration eller kräkning. De främsta riskerna med lång fasta beskrevs av deltagarna vara fysiologiska konsekvenser men en del av deltagarna mindes inte eller visste inte några risker förenat med en lång fasta.
Slutsats: Deltagarna i detta examensarbete upplevde att informationen de erhållit om fasta var
tydlig eller mycket tydlig, dock visade resultatet att deltagarnas medeltid för fasta överskred nuvarande rekommendationer. Detta indikerar att informationen som patienter erhåller för preoperativ fasta behöver förbättras.
Nyckelord: Följsamhet, Preoperativ, Fasta, Information, Kunskap, Anestesi Keywords: Adherence, Preoperative, Fast, Information, Knowledge, Anesthesia
Introduktion
Att vara patient och genomgå en operation innebär olika preoperativa förberedelser, exempelvis helkroppstvätt, helkroppsdesinfektion, eventuell håravkortning samt att vara fastande (Von Voƒgelsang & Åkesdotter Gustafsson, 2018). Att som patient vara fastande inför operation kan ge obehagskänslor som hunger, törst, muntorrhet, huvudvärk och oro (Gul, Andsoy, & Ozkaya, 2018; Madsen, Brosnan & Nagy, 1998). Fasta inför anestesi syftar till att minska innehållet- och sänka pH-värdet i magsäcken, vilket leder till en minskad risk för aspiration. I vaket tillstånd utgör svälj-, host- och kräkreflexen ett skydd mot luftvägen i händelse av regurgitation men under induktion av anestesi sker en dämpning av dessa reflexer vilket leder till en ökad aspirationsrisk (Brady, Kinn, Stuart & Ness 2003). Aspiration av maginnehåll kan orsaka bakteriell pneumoni och Acute Respiratory Distress Syndrome (ARDS) (Svensk förening för anestesi och intensivvård, 2013). För att undvika aspiration, exempelvis vid urakuta operationer, tillämpas en speciell teknik, Rapid Sequence Induction (RSI) i syfte att minska tiden för ofri luftväg hos patienten. Denna teknik används även hos patienter vars tillstånd utgör en ökad risk för aspiration, exempelvis hos patienter med obesitas eller refluxsjukdom (Holmberg, Rodling-Wahlström & Winsö, 2006). Incidenten av aspiration och regurgitation är vid RSI låg, cirka en per tre- till sjutusen patienter (Fasting, 2010; Holmberg et al., 2006; Warner, 2000). Mortaliteten efter aspiration ligger kring fem procent (Warner, 2000).
Historiskt sträcker sig preoperativ fasta tillbaka till mitten av 1800-talet och är en av de äldsta medicinska rutinerna (Nygren, Thorell & Ljungqvist, 2015). År 1858 föreslogs fasta kunna minska risken för regurgitation och aspiration. Under större delen av 1900-talet vidhölls tanken om att fasta från midnatt minskar risken för komplikationer. I slutet på 1900-talet påvisades det att klara vätskor töms från magsäcken redan efter två till tre timmar varav rutinerna successivt har ändrats till en kortare tids fasta gällande klara vätskor (Merchant, Chima, Ljungqvist, & Kok, 2020). Rekommendationerna etablerade idag är förenliga med Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård (SFAI, 2013). Fastan från fast föda ska gälla från sex timmar innan operation. Klara drycker som vatten, juice utan fruktkött, näringsdryck, te och kaffe utan mjölk kan intas fram till två timmar innan operation (Smith et al., 2011).
Trots rekommendationer gällande timmar att fasta tenderar patienter att fasta längre. Lång fasta kan leda till fysiologiska konsekvenser som dehydrering, hypovolemi, hypoglykemi och
4 insulinresistens. Därtill kan långvarig fasta resultera i att patienten upplever postoperativa obehag som illamående och kräkningar (Gul et al., 2018). Ökad subjektiv tillfredställelse beskrevs också hos patienter som fått dricka klara drycker innan sin operation (Power et al., 2012; Brady et al., 2003). De Oliveira, Balsan och de Souza Oliveira (2009); Power et al. (2012); Sarin, Chen och Wick (2017) såg även i sina studier att de patienter som druckit näringsdryck två timmar innan sin operation hade färre obehagskänslor – utan att det påverkade aspirationsrisken – jämfört med de patienter som varit fastade från midnatt.
En möjlig anledning till att patienter fastar längre än rekommendationer beskrivs i en studie av Short et al. (2016) där deras studiedeltagare uppgav att det var svårt att veta vilken information om fasta de skulle lyssnat till, eftersom informationsbladet de erhållit av
sjukhuset och informationen de fått av vårdpersonal inte överensstämde. Woodhouse (2006) beskriver att vårdpersonal uppmuntrar patienter till längre fasta för att möjliggöra flexibilitet i operationsflödet i händelse av struken eller framflyttad operation. Vidare beskriver
Woodhouse (2006) en teori om att vårdpersonal inte är uppdaterade om rekommendationer vilket också kan leda till en längre fasta. Inställda eller uppflyttade operationer kan enligt Kramer (2000) leda till negativa upplevelser för patienten och dess anhöriga men även resultera i samhällspåverkan i form av ökade vårdkostnader då operationspersonal och anestesipersonal blir betalda för en operation som inte blir av.
Följsamhet kan enligt Svensk MeSH (2020) liknas med en självvald samverkan av en person som följer föreskriven behandling alternativt rekommendation. Detta grundar sig i en teori, Health Belief Model som menar att patienters följsamhet till behandlingar/rekommendationer från vårdpersonal är beroende av tre komponenter. Den första komponenten är motivation till att genomföra åtgärder som kan förbättra hälsan. Den andra komponenten är tron på att konsekvenser kan ske om exempelvis rekommendationer inte följs. Den tredje komponenten är tron på att åtgärd/rekommendation kan förbättra hälsan och att åtgärden i sig är värd att genomföra trots upplevda hinder (Rosenstock, Strecher & Becker, 1988).
Genom att studera patienters följsamhet till preoperativ fasta kan eventuella brister i den givna informationen kartläggas. Information som är begriplig kan öka förutsättningarna för patientens följsamhet och välmående. Detta ämne förser även vårdpersonal med en viktig förståelse för hur patienter förhåller sig till informationen. Hypotesen med denna studie är att patienter överskrider tiden för rekommenderad fasta och har en ofullständig kunskap om
varför fasta genomförs. Detta kan grunda sig i en otydlig eller felaktig information från vårdgivare. Att fasta för länge kan leda till fysiologiska konsekvenser och obehagskänslor hos patienten. Vi vill med denna studie undersöka om patienter följer rekommendationer enligt SFAI (2013) och hur informationen som ges upplevs. I de studier där rekommendationer angående fasta har följts upplevs ett minskat obehag och vårdlidande hos patienterna. Sådana fortsatta resultat kan möjliggöra en tidigare hemgång för patienterna, då studier visar på att patienter med förkortad fasta även har haft en kortare sjukhusvistelse än patienter med längre fasta vilket kan bidra till en ekonomisk samhällsvinst. Den ekonomiska samhällsvinsten ses då patienter, som ovan beskrivet, i mindre utsträckning utsätts för komplikationer relaterat till lång fasta vilket bidrar till en kortare sjukhusvistelse och därmed ekonomiska besparingar (Power et al, 2012: Sarin et al., 2017: De Jonghe et al., 2016),
Syfte
Syftet med den här studien är att undersöka patienters följsamhet till preoperativ fasta.
För att besvara studiens syfte användes fyra frågeställningar
• Hur upplevs informationen om fasta som patienterna får inför operation? • Hur lång tid fastar patienter inför operation?
• Vilka känslor upplever patienter inför operation?
• Vilken kunskap om orsaker och risker har patienter om utebliven fasta samt lång fasta?
Metod
Design
För att besvara studiens syfte användes en kvantitativ ansats med en icke-experimentell retrospektiv design. Den kvantitativa ansatsen i studien bedömdes som lämplig metod att samla in data rörande fasta som kunde kvantifieras och analyseras statistiskt (Polit & Beck, 2016, s. 11). Till studien användes en egenkonstruerad webbaserad enkät innehållande fjorton frågor. De tre sista frågorna bestod av öppna frågor för att undersöka deltagarnas förståelse för fasta (se Bilaga 2).
6
Urval
Urvalet genomfördes med ett bekvämlighetsurval. Den webbaserade enkäten delades via sociala medier och e-post där deltagare via en länk fick möjlighet att svara på enkäten elektroniskt. Ursprungligen var tanken att dela ut enkäten på ett sjukhus i mellersta Sverige men på grund av Covid-19 fick urval och kontext ändras. Alla personer som matchade inklusionskriterierna och som hittade studien via sociala medier eller e-post samt ville delta fick göra det. Inklusionskriterierna omfattade vuxna personer över arton år som varit fastande inför sin operation i Sverige under de senaste fem åren. Enkäten hölls öppen under femton dagar under perioden mars och april år 2020. Svarsfrekvensen blev 186 besvarade enkäter med ett externt bortfall på fjorton besvarade enkäter. Anledningen till bortfallet berodde på att deltagarna inte matchade inklusionskriterierna och på grund av dubbelsvar som tolkades som tekniska problem. Den slutgiltiga svarsfrekvensen för enkätstudien blev 172 deltagare. Studiepopulationens demografiska profil ses nedan i Tabell 1. En deltagare uppgav ingen region vilket gav ett bortfall på (n=1).
Tabell 1. Demografisk profil Karaktäristisk Alternativ ( n ) % Ålder (medelålder 46) 18 – 32 år 42 24 % 32 – 46 år 43 25 % 46 – 56 år 56 – 86 år 44 43 26 % 25 % Kön Kvinnor 141 82 % Män 31 44 % Regioner Stockholm 76 44.2 % Västra Götaland 22 12.8 % Norrbotten 14 8.1 % Östergötland 11 6.4 % Uppsala 10 5.8 % Skåne 7 4.1 % Halland 6 3.5 % Örebro 5 2.9 % Västerbotten 4 2.3 % Sörmland 3 1.7 % Gotland 2 1.2 % Gävleborg 2 1.2 % Kronoberg 2 1.2 % Västernorrland 2 1.2 % Västmanland 2 1.2 % Kalmar 1 0.6 % Jämtland 1 0.6 % Jönköping 1 0.6 %
Datainsamling
Webbenkäten distribuerades via sociala medier och e-post. Enkäten som användes i studien var egenkonstruerad och skapades på Google Formulär (se Bilaga 2) då inget validerat instrument för examenarbetet syfte kunde hittas. En pilotstudie med sju deltagare, som nyligen opererats, genomfördes innan den fullständiga datainsamlingen påbörjades. De svar som uppgavs i pilotstudien räknades inte med i den slutgiltiga datainsamlingen.
Enkäten bestod av elva kvantitativa frågor innehållande kvot-, nominal-, och ordinaldata samt tre öppna frågor. Tre frågor i enkäten undersökte deltagarnas demografiska profil (se Tabell 1). Frågorna i enkäten grundade sig dels från tidigare studier där fasta inför operation studerats men även från kunskapsluckor från tidigare studier som exempelvis patienters upplevelser av information angående fasta. Frågorna i enkäten undersökte hur lång tid deltagarna fastade inför en operation, hur deltagarna fått information om fasta, hur informationen uppfattades, om operationen var av akut eller elektiv karaktär samt hur deltagarna kände sig innan operationen. De sista, öppna frågorna som ställdes till deltagarna syftade till att beskriva deltagarnas kunskap om orsaken till varför fasta genomförs samt kunskap om risker förenat med lång eller utbliven fasta.
Dataanalys
Data från frågorna ett till elva i enkäten matades in i programmet SPSS (Statistical Package for the Social Science) version 26. Data på nominal- ordinal, och kvotnivå presenterades i resultatet med deskriptiv statistik och redovisades i tabeller och flytande text för att ge läsaren en överblick. Kvotdata från frågorna om fasta från föda- respektive vätska var ej
normalfördelade vilket ledde till att vidare analys fick genomföras med icke-parametriska metoder (jmf. Björk, 2011, s.132). Mann-Whitney’s U – test användes för att analysera skillnader mellan grupper. Spearmans´ Rho korrelation användes för att analysera samband mellan variabler (jmf. Björk, 2011, s. 206). Signifikansnivån bestämdes till p <0,05 (5%) (jmf. Björk, 2011, s. 190). Data från de tre sista öppnafrågorna konverterades till kvantitativ data genom en kvantitativ innehållsanalys. Detta genom att svaren till frågorna lästes igenom flera gånger innan de kondenserades. Vidare grupperades svaren efter sitt innehåll och frekvenser av liknande svar räknades ihop, vilket resulterade i tjugo kategorier (Se tabell 6, 7 & 8) (jmf. Polit & Beck, 2016, s. 592).
Etiska överväganden
8 för hälsovetenskap vid Luleå Tekniska Universitet. För att bevara deltagarnas
självbestämmanderätt eftersträvades informerat samtycke i studien. Informerat samtycke baseras på studiedeltagarens autonomi och på att göra gott för deltagarna och minimera lidande. Detta innebar att studiedeltagarna fått information om studien och dess syfte samt hur studien var utformad (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 107-108).
I denna webbaserade enkät svarade deltagarna genom att klicka på en länk till enkäten via sociala medier och e-post. Enkäten utformades så deltagarna inte behövde uppge några
personuppgifter. Deltagarna uppmanades även att uppge ett säkerhetsord som kunde användas i händelse av önskan att återkalla sin medverkan. I enkäten fanns ett informationsbrev (se Bilaga 1) om risker och fördelar förenat med medverkandet i examensarbetet där deltagarna även blev informerade om rätten att återkalla sitt deltagande. Deltagarna blev även
informerade om att examensarbetet skulle komma att publiceras i DIVA. Deltagarna informerades även att de gav sitt informerade samtycke genom att besvara och skicka in enkäten. Informationsbrevet var utformat i enlighet med rekommendationerna i lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460). De risker som identifierades med deltagandet i examensarbetet var de privata och emotionella uppgifter som deltagaren uppgav om sin hälsa. Det fanns även risk för att deltagaren fick hopp om att medverkan i examensarbetet kunde leda till förbättrad hälsa för deltagaren själv. Risk för förlust av tid identifierades även då enkäten besvarades av deltagarna på sin privata tid. Nyttan med studien var att deltagaren fick sin röst hörd genom sitt deltagande i ett förbättringsarbete som i sin tur kan förbättra vården för andra. Detta kan även ses som en samhällsvinst då arbetets resultat kan bidra till en kortare sjukhusvistelse (Kjellström, 2017, s. 66).
Resultat
Upplevelser av information om fasta
Majoriteten av deltagarna uppgav att de genomgått en elektiv operation (89%). Större delen av deltagarna uppgav att de erhållit information angående fasta (98,3%). Det vanligaste sättet att erhålla information var genom ett informationsblad från sjukhuset (81%) följt av
information av vårdpersonal (58,7%). De flesta av deltagarna beskrev informationen som mycket tydlig (65,1%) eller tydlig (30,8 %). Se Tabell 2 nedan.
Tabell 2. Information angående fasta och typ av operation
Alternativ (n) %
Typ av operation Elektiv operation 153 89 % Akut operation 18 10.5 %
Vet ej 1 0.6 %
Antal som fått information angående fasta Ja 169 98,3 %
Nej 3 1.7 %
Informationen givits/inhämtats genom: (flersvarsalternativ) Informationsblad från sjukhuset 141 81 % Information från vårdpersonal 101 58.7 % Information från närstående/vän 7 4.1 % Information från 1177/annan källa 4 2.3 % Inget av ovanstående 3 1.7 % Upplevelser av information Mycket tydlig 112 65.1 %
Tydlig 53 30.8 %
Otydlig 6 3.5 %
Mycket otydlig 1 0.6 %
Antal timmar av fasta från föda och vätska
Inför operation fastade samtliga deltagare från föda (n=164). Resultatet visar att det finns en skillnad i medelvärde mellan deltagare som opererats elektivt jämfört med deltagare som opererats akut. Deltagarna som opererades elektivt fastade i snitt från föda- respektive vätska en kortare tid än deltagarna som opererades akut. Resultatet visar även att kvinnor i snitt fastar en kortare tid från föda jämfört med män, dock är denna skillnad inte signifikant (z= -1.574, p= 0,116). Vad gäller fasta från vätska fanns ingen signifikant skillnad mellan könen ( z= -0.214, p= 0,830). Bortfallet står för deltagare som inte uppgett timmar de fastat (se Tabell 3).
Tabell 3. Översikt över deltagarnas fasta
Alternativ (n) % Bortfall Medelvärde (h)
Median (h)
Total fasta från föda och vätska (Samtliga deltagare)
Fasta från föda 164 95 % 8 13 12
Fasta från vätska 165 96 % 7 6.7 5.5 Fasta från föda och
vätska vid elektiv operation
Fasta från föda 146 85% 7 12.8 12
Fasta från vätska 147 85% 6 6.3 5 Fasta från föda och
vätska vid akut operation
Fasta från föda 18 10% 0 14.7 13.5
Fasta från vätska 18 10% 0 10.2 8 Fasta från föda och
vätska (kvinnor)
Fasta från föda 133 77% 8 12.6 12
Fasta från vätska 134 78% 7 6.7 5 Fasta från föda och
vätska (män)
Fasta från föda 31 18% 0 14.5 12
Fasta från vätska 31 18% 0 6.6 6
En sambandsanalys med Spearman´s Rho genomfördes för att undersöka korrelationen mellan ålder och fasta från föda- respektive fasta från vätska. Inget samband kunde påvisas för fasta från föda där korrelationskoefficienten visade på 0,022 (p=0,776) respektive fasta från vätska där korrelationskoefficienten visade på -0,080 (p=0,306).
Känslor inför operation
Tabell 5 visar på deltagarnas känslor preoperativt och hur länge deltagarna fastade i relation till känslan. Totalt insamlades 516 svar då flertalet deltagare fyllde i multipla svarsalternativ. De mest övergripande svaret som uppgavs var att känna sig orolig (n=74) där medelvärdet från föda respektive vätska var tretton timmar och sex minuter samt sex timmar och fyrtioåtta minuter. Resterande angivna känslor och medelvärden i förhållande till känslan ses i Tabell 5.
12
Tabell 5. Preoperativa känslor
Alternativ (n) % Medelvärde fasta från föda (h) Medelvärde fasta från vätska (h) Orolig 74 14.3% 13.1 6.8 Förväntansfull 65 12.6% 12.2 5.3 Svaghetskänsla 14 2.7 % 13.2 9.2 Stark 7 1.4 % 12.7 6.4 Glad 20 3.9 % 14.0 5.9 Ledsen 16 3.1 % 15.4 11.1 Normal 51 9.9% 12.7 6.0 Hungrig 39 7.6 % 13.0 7.7 Ej hungrig 56 10.9% 13.0 6.2 Törstig 36 7.0 % 14.1 8.5 Torr i munnen 34 6.6 % 13.9 7.7 Ej törstig 48 9.3 % 12.7 6.4 Huvudvärk 13 2.5 % 15.6 8.7 Trött 43 8.3% 13.3 8.3
Orsaker till att fasta inför operation
Tabell 6. Resonemang kring orsaker till att fasta inför operation och risker med att inte fasta
Slutkategorier Antal
Aspiration 58
Kräkning 59
Tomt gastrointestinalt system 37
Illamående 23
Minns ingen orsak eller risk 20
Kvävning 15
Påverkar anestesin/operationen negativt 10
Övrigt 6
I första fritextfrågan “vad är orsaken till att man ska fasta inför operation? Vet Du några risker med att inte fasta?” fick deltagarna uppge uppfattningar om orsaker till och risker med fasta. Samtliga 172 deltagare svarade på frågan och en del gav multipla svar, totalt 228 svar. En del svar angående orsaker till fasta handlade om att ha ett tomt gastrointestinalt system (n= 37) eller att det påverkade anestesin och/eller operationen negativt (n = 10).
“Som jag förstått så är det för att magen ska vara tom och det inte ska finnas nått som kan komma upp när kroppen är nedsövd.”
“Jag uppfattar att man fastar inför operationen för att undvika starka reaktioner med anestesi.”
(deltagare 59)
De mest förekommande svaren angående risker med att inte fasta handlade om aspiration (n = 58), kräkning (n = 59) och illamående (n =23). En del svarade kvävning (n = 15), varav ett fåtal av dessa även uppgav ett samband mellan kvävning och kräkning/aspiration.
“(…)Man kan kräkas när man inte är vaken och riskera att kvävas eller få maginnehåll i lungorna.”
(deltagare 112)
”Ifall man behöver narkos så är det en risk med att ha innehåll i magen som man vid illamående kan kräkas upp”
(deltagare 147)
En del uppgav att de inte visste eller mindes någon orsak eller risk till utebliven fasta (n= 20). Det fanns (n = 6) övriga svar som antingen inte svarade på frågeställningen och kunde därför inte kategoriseras in i de slutkategorier som identifierats.
Tabell 7. Sammanställning av uppfattning om risker med för lång fasta
Slutkategorier Antal
Fysiska besvär 83
Vet/minns inte 51
Dehydrering 26
Påverkan på elektrolyt- och glukosvärden
26 Påverkan på ämnesomsättningen 19 Finns inga risker med för lång fasta 10 Påverkan på återhämtning
postoperativt
13 Cirkulationspåverkan 5
14
Risker med lång fasta
På fritextfrågan “Vet Du några risker med att fasta för länge?” så svarade samtliga 172 deltagare varav en del uppgav multipla risker, totalt 238 svar. Den mest övergripande risken som deltagarna uppgav handlade om fysiska besvär (n= 83).
“Man kan bli trött och orkeslös, sämre minne och kognitiv funktion.” (deltagare 40)
Deltagarna beskrev även att risk med lång fasta kunde leda till dehydrering (n= 26), påverkan på kroppens ämnesomsättning (n =19), påverkan på elektrolyt- och glukosvärden (n= 26) samt cirkulationspåverkan (n= 5). Att fasta för länge uppgavs även påverka återhämtningen postoperativt (n=13).
“Kroppen får inte den näring den behöver, kroppsfunktioner fungerar sämre, och man kan inleda en svält, antar jag, allt för lång fasta kan väl leda till skador på organ etc, men
förhoppningsvis inte så lång fasta inför en operation.” (deltagare 80)
Att det inte fanns några risker med lång fasta (n= 10) nämndes även av några deltagare.
“Tvärtom !fasta aktiverar stamceller och gynnar vårt immunförsvar.” (deltagare 8)
”Går inte att fasta för länge, anser jag som vattenfastar vartannat år, för att rensa organen i kroppen”
(deltagare 63)
En del uppgav att de inte visste några risker med lång fasta (n = 51). Det fanns (n= 5) övriga svar som inte svarade på frågeställningen och kunde kategoriseras in i de slutkategorier som identifierats.
Tabell 8. Sammanställning av fritextfrågan om övriga tillägg
Slutkategorier Antal
Fysiologisk och psykologisk påverkan av att vara fastande 14 Varierande kvalitét på information 13
Vård och egenvård som lindrar 12
Övriga upplevelser av fasta
På tredje fritextfrågan “är det något annat du skulle vilja tillägga“ svarade 39 deltagare. Svaren beskrev upplevelser och iakttagelser som sedan delades in i tre övergripande slutkategorier. En del av deltagarnas svar passade in i ett flertal slutkategorier, varav den totala svarsfrekvensen resulterade i 43 svar.
I slutkategorin “varierande kvalitét på information” (n = 13) beskrev deltagarna varierade upplevelser av den givna informationens kvalitet där både tydlighet och otydlighet kring informationen uppgavs bland deltagarna.
“Jag blev uppringd av vårdpersonal innan operation angående bl a fastan och fick bra instruktioner, samt informationsblad med kallelsen till operation (...)”
(Deltagare 61)
“Det hade varit skönt att veta exakt hur många timmar man ska fasta, vad som gäller mat & vatten. Det var lite oklart, man fick bara informationen om att fasta från kvällen innan.”
(Deltagare 102)
En del av deltagarna uppgav att de saknade viktig information och en del upplevde att informationen skiljde sig åt mellan olika vårdgivare.
“(...) I allmänhet så känns det som att informationen var mer överskådlig om hur många timmar man ska fasta - inte så mycket om varför, tror jag googlade det om jag ska vara
ärlig.” (Deltagare 19)
“Olika regler i olika regioner ang fasta, även olika på olika sjukhus inom regionen. Har fastat inför operation på 6 olika sjukhus i 3 regioner & det är stora skillnader (...)”
(Deltagare 39)
I slutkategorin “fysiologisk och psykologisk påverkan av att vara fastande ” (n= 14) beskrev deltagarna att de led av fysiska eller psykiska påfrestningar.
16
“Min senaste op var inplanerad på eftermiddagen och blev även försenad till ännu senare på em, så då kände jag verkligen av hur hungrig och lågt blodsocker jag hade.
Ihop med nervositet kännas det extra skakigt och som om kroppen går på sparlåga.” (Deltagare 5)
En del uppgav även att de kände sig tillfredsställda med vården.
“Upplevde inte fastan som ett problem. Inte hungrig innan operation och åt med god aptit efter operation.”
(Deltagare 115)
I slutkategorin “vård och egenvård som lindrar” (n= 12) beskrev deltagarna att de fick gehör av vårdpersonal för sina behov inför- och efter operationen.
“(...)Har bra erfarenheter av uppvaket där personalen sett till att jag fått drick saft eller juice rätt snabbt efter uppvaket (...)”
(Deltagare 37)
En del beskrev att de vidtagit egna åtgärder för att underlätta fastan.
”Jag mår väldigt illa och får huvudvärk om jag är fastande (…). Hade preppat mig med Dextrosol på väg till op (…)”
(Deltagare 24)
Resultatdiskussion
Denna studies syfte var att undersöka patienters följsamhet till preoperativ fasta. Resultatet i detta examensarbete visade att deltagarna som genomgått en operation i snitt fastade tretton timmar från föda och sex timmar och fyrtiotvå minuter från vätska. Majoriteten av deltagarna fick information angående fasta via ett informationsblad från sjukhuset eller information av vårdpersonal. Flertalet av deltagarna upplevde även att informationen de fick var tydlig eller mycket tydlig. Den vanligaste känslan som deltagarna uppgav inför sin operation var oro. Vid orsaker och risker med utebliven fasta inför operation uppgavs aspiration, kräkning och tomt gastrointestinalt system. Det fanns även tjugo personer – nio procent – som inte kände till några risker. Vid frågan om risker med lång fasta var det övergripande svaret från deltagarna fysiska besvär och dehydrering. Det fanns även femtioen personer – tjugo procent – som inte kände till några risker med lång fasta.
timmar respektive från vätska i två timmar. Huvudresultatet i detta examenarbete visade att deltagarna fastade längre än rekommendationerna. Detta fynd förekommer även i andra studier som studerar fasta på elektiva och akuta patienter. En skillnad i medelvärde kunde i detta examensarbete identifieras mellan akuta och elektiva deltagare, däremot var antalet deltagare färre i den akuta gruppen och signifikans kunde inte avgöras. Däremot sågs en skillnad i studien av Falconer, Skouras, Carter, Greenway och Paisley (2014) där de akuta patienterna fastade längre än de elektiva vilket skulle kunna indikera på att akuta patienter i snitt genomgår en längre fasta än elektiva patienter.
En kvantitativ studie med konsekutivt urval genomförd i Brasilien av De Aguilar-Nascimento et al. (2014) visar ett resultat där deltagarna överskred rekommendationer för fasta från föda med ett medianvärde på tolv timmar vilket är i liknelse med det här examensarbetet där medianvärdet från föda också var tolv timmar. Vidare fann de att sjukhus som använde sig av en traditionell fasta med noll per os från midnatt resulterade i en längre fasta för deltagarna. Ytterligare stöd för att fastan överskrids nämns i en studie med kvantitativ deskriptiv
tvärsnittsdesign genomförd av Tosun, Yava och Açıkel (2015) i Turkiet där deltagarna fastade från föda respektive vätska i fjorton timmar och fyrtiotvå minuter respektive elva timmar och arton minuter. Samma studie använde sig av bekvämlighetsurval med totalt nittionio
deltagare, vilket var i liknelse med urvalet för detta examensarbete. Tosun et al. (2015) beskriver vidare att studiens signifikanta huvudfynd presenterade att patienter överskrider rekommendationer för fasta och att fasta över tolv timmar är förenat med ökad hunger, törst, illamående och oro. Studien av Abdullah och Maqbali (2016) fann även samband mellan fasta i relation till känslor vilket även visar att törst, hunger, huvudvärk och trötthet är statistiskt signifikant förenat med längre fasta. I likhet med dessa studier uppgavs oro som den främsta preoperativa känslan i detta examensarbete. I det här examensarbetet visade resultatet också att det inte fanns signifikanta skillnader gällande fasta från föda respektive vätska i relation till ålder och kön. Detta styrks med liknande resultat från studien av De Aguilar-Nascimento et al. (2014) där det inte heller kunde påvisas någon skillnad i relation till ålder och kön.
Deltagarna i det här examensarbetet upplevde att information de erhållit angående fasta var tydlig eller mycket tydlig, dock visar även resultatet att deltagarna överskred
rekommendationer enligt SFAI (2013) då medeltiden för fasta från föda respektive vätska var tretton timmar respektive sex timmar och fyrtiotvå minuter. Fortsättningsvis hade deltagarna i det här examensarbetet bra kunskap om konsekvenser av utebliven fasta men mindre kunskap om konsekvenser av lång fasta. SFAI (2013) och American Society of Anesthesiologists
18 Committee (ASA) (2011) beskriver att en risk med utebliven fasta är aspiration, vilket en fjärdedel av deltagarna i det här examensarbetet också uppgav. Ett flertal studier visar på att lång fasta kan leda till fysiska obehag som hunger, törst, trötthet och illamående vilket en del deltagare i det här examensarbetet även kunde uppge. Lång fasta kan förutom fysiska obehag även leda till dehydrering, insulinresistens och ökat kroppsligt stresspåslag (Gul, et al., 2018; Khoyratty, Modi & Ravichandran, 2010; Xu, Zhu, Xu, & Zhang, 2017). Chew och Hjelmqvist (2016) poängterar även att dehydrering försämrar kroppens förutsättningar att upprätthålla kompensationsmekanismer och cirkulation under operation och anestesi. Sammantaget skulle detta kunna antyda att deltagarna i det här examensarbetet inför sin operation erhållit
information om risker med utebliven fasta men inte risker med lång fasta. Ett flertal deltagare i examensarbetet visste inga risker förenat med lång fasta.
Resultatet indikerar att det framförallt finns behov av information angående risker med lång fasta men även fortsatt information om risker med utebliven fasta. Även Lim, Lee och Ti (2014) föreslår att informationen som ges till patienter bör förbättras, då deras studie visar att det råder en bristande förståelse hos patienter till att fasta inför operation vilket leder till att patienter fastar längre än rekommendationer. Detta skulle kunna undvikas om informationen som gavs till patienter förtydligade att risker förekommer även med en lång fasta. Kyrtatos, Constandinou, Loizides och Mumtaz (2014) prövade i sin interventionsstudie att ändra informationen i infomationsbladen till att uppmuntra patienter att dricka två timmar innan operation, vilket ledde till att interventionsgruppen fastade cirka en och halv timma kortare än kontrollgruppen. Vidare väcks frågan i detta examensarbete om sjukhusens informationsblad i Sverige ger samma typ av information i hela landet och om vårdpersonal är uppdaterade om rådande rekommendationer? Det skapar även funderingar om vårdpersonal ger samma information som informationsbladen. Short et al. (2016) beskriver exempelvis att patienter upplever att muntlig information från vårdgivare och information från informationsblad inte överensstämmer. Sorita et al. (2015) och Woodhouse, (2006) menar i sina studier att
vårdpersonal råder patienter till en längre fasta. Orsaken tros bero på att vårdgivare inte har kunskap om rådande rekommendationer och därför håller patienter fastande så att deras operation inte ska bli avbokad eller uppflyttad. Ytterligare en anledning kan vara om en annan patients operation blir struken vilket leder till att operationsprogrammet behöver ommöbleras. I bakgrund mot denna information tycks okunskap integrera både vårdgivare och patienter vilket tillsammans kan utgöra en anledning till att deltagarna i detta examensarbete har följsamhet till den information de erhållit men ändå överskrider rekommendationer för fasta.
Sammantaget antyder resultatet i detta examensarbete på att vårdgivare möjligen inte arbetar evidensbaserat när det kommer till rekommendationer gällande fasta. Evidensbaserad vård innebär att nyttja de bästa metoderna baserad på vetenskaplig evidens i syfte att göra störst nytta för patienterna och vara mest kostnadseffektiv. Evidensbaserad vård syftar också till att aktivt implementera vetenskap i vården något som tycks halta i bakgrund mot resultatet i det här examensarbetet ( jmf. Johansson & Wallin, 2013).
Metodiskussion
Designen i examensarbetet bestod av en kvantitativ ansats med en icke-experimentell retrospektiv design. Den kvantitativa metoden var en lämplig design för att kunna svara på examensarbetets syfte genom att kartlägga deltagarnas medeltid av fasta från föda respektive vätska (jmf. Billhult, 2017 s. 100). De tre sista öppna frågorna i enkäten gav även möjlighet att låta deltagarna sätta ord på deras förståelse och kunskap av fasta. Vidare kunde frekvenser av liknande svar räknas ihop för att ge en helhetsbild om deltagarnas förståelse och kunskap om fasta (jmf. Polit & Beck, 2016, s. 592).
I det här examensarbetet användes bekvämlighetsurval. Med bekvämlighetsurval är det rimligt att anta att inte hela studiepopulationen blev representerad. Därmed fick inte hela studiepopulationen samma chans att inkluderas i urvalet till det här examensarbetet. Detta kan ha lett till att vissa grupper blev underrepresenterade och resultatet kan därför inte
generaliseras till en hel population (Polit & Beck, 2016, s. 254). Ursprungsidén med urvalet var i det här examensarbetet att använda sig av konsekutivt urval vilket blev ogenomförbart i samband med Covid-19-pandemin som utbröt under samma period. Ett konsekutivt urval hade kunnat ge en överblick av en viss homogen grupp på samma ställe under en viss tid (Polit & Beck, 2016, s. 254). Det hade även gett färsk kunskap från deltagarna eftersom ursprungsidén var att deltagarna skulle ha svarat på enkäten i samband med sin operation. Detta fick också ändras till att deltagarna kunde svara på enkäten om de genomgått en operation inom de senaste fem åren. Detta långa spann kan leda till att resultatet är något missvisande då några av deltagarna uppgav att det inte mindes informationen i detalj. Det var fler kvinnor än män som svarade på enkäten, vilket gör att urvalet inte är representativt för en hel population (Polit & Beck, s. 250). Emellertid är det påvisat i studien av Galea och Tracy
20 (2007) att kvinnor mer sannolikt svarar på enkäter jämfört med män, vilket är en möjlig förklaring till snedfördelningen i det här examensarbetet.
Webbenkäten distribuerades via sociala medier och e-post. Genom att använda en webbaserad enkät kunde deltagare nås över ett stort geografiskt område och totalt svarade 186 personer från arton regioner. Det interna bortfallet blev fjorton deltagare, dock går det inte att uttala sig om den verkliga svarsfrekvensen då det är omöjligt att veta vilka som valde att inte svara på enkäten. Datainsamlingen genomfördes med en egenkonstruerad enkät då inget validerat instrument identifierades för examensarbetets syfte. En egenkonstruerad enkät gav möjligheten att konstruera frågorna utifrån studiens syfte. Nackdelar förenat med en
egenkonstruerad enkät är att frågorna lättare kan bli missförstådda jämfört med en enkät som redan är validerad. Det finns också en risk att frågorna kan vara ställda på ett sådant sätt som avspeglar författarnas värderingar. För att minimera risken för detta genomfördes en
pilotstudie för att undersöka hur frågorna upplevdes av pilotdeltagarna. Därefter genomfördes en revidering på enkäten innan den slutgiltiga enkäten distribuerades via sociala medier och e-post (jmf. Billhult, 2017, s. 123). Studier med liknande syfte har kommit fram till resultat som liknar vår studie, vilket kan styrka reliabiliteten i det här examensarbetet (jmf. Billhult, 2017, s. 135). Slutligen kan generaliseringsbarhet inte styrkas från det här examensarbetet utan en högre grad av reliabilitet och validitet.
Kliniska implikationer
Resultatet i det här examensarbetet visar att patienter fastar länge än rekommendationer inför operation och ett behov av informationen gällande fasta behöver förbättras till både patienter och vårdgivare. En implementering av preoperativ fasta som rättar sig efter nuvarande rekommendationer kan öka förutsättningarna för en tillfredsställd patient men också för en bättre perioperativ vård och postoperativ återhämtning. Detta kan leda till en tidigare hemgång och därmed minskade samhällskostnader. För att detta ska uppnås behöver först vårdpersonal, genom att följa den senaste evidensen, få insikt om vikten att förhålla sig till rekommendationer för att sedan kunna vidareförmedla detta till patienterna. Ett exempel för att underlätta att all personal har samma information är att göra rekommendationerna till en nationell riktlinje och avveckla den gamla rutinen med fasta från midnatt. Exempelvis skulle informationsblad kunna omformuleras till att uppmuntra patienter att dricka valfri klar dryck innan sin operation, istället för att påtala att de inte får dricka relaterat till aspirationsrisken.
Att informationen också finns lättillgänglig och digitaliserad på olika språk är också en förutsättning för att göra informationen anpassningsbar till flera grupper i samhället.
Dessa åtgärder skulle även kunna minska risken för missuppfattningar och egna spekulationer hos både patienter och vårdpersonal, samt att komma ifrån tankesättet att fasta är en
säkerhetsåtgärd i tron om att det undviker komplikationer.
Att implementera förslag på ”matscheman” till patienter och uppmana dessa att äta och dricka efter rekommendationer kan vara en väg till att minska rädslor att som patient göra fel och skulle kunna bidra till en kortare fasta. Att även implementera införandet av att erbjuda patienter att dricka näringsdryck två timmar innan operationen skulle också kunna bidra till kortare fasta och bättre återhämtning.
Majoriteten av deltagarna i den här studien upplevde att informationen om fasta var tydlig eller mycket tydlig. Däremot överskred deltagarna rekommendationerna från SFAI (2013) gällande timmar att fasta preoperativt. Det är svårt att veta om informationen som deltagarna erhöll följde rekommendationer enligt SFAI eller om den informationen var bristfällig. I bakgrund mot det är det också svårt att uttala sig om deltagarna rättade sig efter information som de erhållit, eller om de upplevt informationen som tydlig och ändå valt att fasta längre. Vidare forskning är nödvändig för att studera innehåll och kvalitet på den information vårdgivare ger angående fasta.
Slutsats
Sammanfattningsvis visar resultatet i det här examensarbetet att informationen som patienter erhåller om preoperativ fasta upplevs som tydlig eller mycket tydlig. Dock visar även
resultatet i detta examensarbete att patienter överskrider rekommendationerna enligt SFAI (2013). Detta indikerar att informationen om preoperativ fasta som ges till patienter inför operation har utrymme för förbättring och en möjlig förklaring till patienternas överskridna fastetider skulle kunna vara att vårdpersonal inte förhåller sig till den senaste evidensen. En annan möjlig teori skulle kunna vara att patienter inte har kunskap om lång fasta och dess komplikationer vilket skulle kunna leda till att de, som säkerhetsåtgärd, överskrider sin fastetid då de har mer kunskap om komplikationer förenad med utebliven fasta.
22 Lång fasta leder inte bara till fysiska besvär för patienten men kan även innebära att patienten anländer till operationssalen dehydrerad, vilket äventyrar patientens förutsättningar att under anestesi upprätthålla cirkulation och livsviktiga kompensationsmekanismer som enkelt hade kunnat undvikas med en fasta enligt rekommendationer.
Förhoppningen är att detta examensarbete har uppmärksammat ämnet och att åtgärder som föreslagits sätts i bruk för att bidra till en säkrare, evidensbaserad vård.
Bilaga 1
Tillfrågan om deltagande i ett studieprojekt
Vi är två studenter som just nu utbildar oss till specialistsjuksköterskor inom anestesi. Vi skriver nu vår magisteruppsats där syftet med uppsatsen är att undersöka hur länge Du har fastat inför en operation och hur Du har uppfattat informationen kring fastan.
Mot denna bakgrund tillfrågas Du som har genomgått en operation under de senaste fem åren i Sverige att delta i enkätundersökning för att undersöka hur länge du har fastat. För att undersöka detta ämne kommer Du tillsammans med andra personer att få fylla i en enkät innehållande frågor gällande fasta. Enkäten innehåller frågor rörande ålder, kön, vilken region i Sverige Du opererades i, om Din operation var planerad eller akut, hur Du fick information om fasta, hur länge Du fastade från mat och dryck, och hur Du kände Dig innan operationen. När Du har svarat på enkäten kommer svaren Du angivit att sammanställas och analyseras av oss studenter och redovisas i ett examensarbete. Din medverkan är betydelsefull för framtida personers förberedelser inför en operation och som i sin tur leder till en förbättrad vård. Viktigt att notera är att Din enskilda hälsa inte kommer att påverkas. Personuppgifter som personnummer och namn kommer inte att vara med i studien och Dina uppgifter kommer att behandlas konfidentiellt, det vill säga att bara studieansvariga har tillgång till svaren och enkätsvaren kommer förvaras under säkra förhållanden. Enkätsvaren kommer att makuleras när studien är avslutad.
Genom att svara på enkäten och skicka in svaren så innebär det att Du samtyckt till Din medverkan. Din medverkan är frivillig och Du kan när som helst avbryta Din medverkan utan att ange skäl för detta. Du uppmanas därför att välja ett valfritt säkerhetsord som Du kan uppge till studenterna för att avbryta Din medverkan. Tveka inte att höra av Dig till kontaktpersonerna vid funderingar eller vid önskan att avbryta Din medverkan.
Kontakta sedan studenterna på nedanstående mail alternativt telefonnummer. Vid övriga frågor kan Du även använda dessa alternativ.
Uppgifter som du delar med dig av i enkäten kan komma att publiceras som ett studentexamensarbete i studentportalen DIVA. Länk:
http://ltu.divaportal.org/smash/search.jsf?dswid=8110
Enkäten tar cirka 5 minuter att fylla i.
Frida Wilkman Specialistsjuksköterskestudent inom anestesisjukvård Leg. sjuksköterska friwil-3@student.ltu.se Tel: 0704411033 Joanna Lindström Specialistsjuksköterskestudent inom anestesisjukvård. Leg. sjuksköterska Ojailx-1@student.ltu.se Tel: 0704564068 Åsa Engström Professor, Intensivvårdssjuksköterska, handledare asa.engstrom@ltu.se Tel. 0920-49 0000 (växeln)
24
Bilaga 2
Enkät om fasta
Säkerhetord: Om Du under senare period inte vill vara med i studien kan du återkalla din enkät genom att kontakta studenterna via kontaktuppgifter ovan och uppge Din säkerhetskod.
Skriv valfritt säkerhetsord nedan
___________________
1. Hur gammal är du?
____ år
2. Vad är ditt biologiska kön?
Man
Kvinna
3. Har Du under de senaste 5 åren genom gått genomgått en operation som du fastat inför?
Ja
Nej
4. I vilket region opererades Du?
__________________________
5. Var operationen planerad eller vad Din operation akut ?
Planerad operation (Du fick en kallelse med datum och tid när din operation äga rum)
Akut operation (Du fick inte en kallelse utan var inneliggande på sjukhus i väntan på din operation)
6. Fick Du på något sätt information om fasta innan Du opererades?
Ja
Nej
7. Hur fick Du information om fasta?
Jag fick ett informationsblad från sjukhuset
Jag fick information av vårdpersonal
Jag fick information av närstående/vän
Jag sökte själv information som t.ex. från 1177 eller annan källa
Inget av ovanstående
8. Hur upplevde Du informationen angående fastan?
Mycket tydlig, jag visste precis hur länge jag skulle fasta
Tydlig, informationen var bra formulerad
Otydlig, informationen var dåligt formulerad
Mycket otydlig, förstod inte alls informationen
9. Hur många timmar gick det från att du åt fast föda till operationsstart? Svara i timmar.
10. Hur många timmar gick det från att du drack vätska till operationsstart? Svara i timmar.
11. Hur kände du dig innan operationen? Kryss in de alternativen som stämmer in på dig. Glad
Förväntansfull
Normal
26 Ledsen Orolig Trött Törstig Stark Svaghetskänsla Torr i munnen Hade huvudvärk Ej hungrig Ej törstig
Annat, skriv i fritext _________________________________________
12. Vad är orsaken till att man ska fasta innan operation? Vet du några risker med att inte fasta? Skriv i fritext!
13. Vet du några risker med att fasta för länge? Skriv i fritext!
Referenser
Abdullah, A.l. & Maqbali, M. (2016). Preoperative fasting for elective surgery in a regional hospital in Oman. British Journal of Nursing, 25(14), 798-80. doi:
10.12968/bjon.2016.25.14.798
American Society of Anesthesiologists Committee. (2011). Practice guidelines for preoperative fasting and the use of pharmacologic agents to reduce the risk of pulmonary aspiration: application to healthy patients undergoing elective procedures: an updated report by the American Society of Anesthesiologists Committee on Standards and Practice
Parameters. Anesthesiology, 114(3), 495.
Billhult, A. (2017) Enkäter. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till
examination inom omvårdnad (s.121-132). Lund: Studentlitteratur
Billhult, A. (2017) Kvantitativ metod och stickprov.I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori
och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s.99-110). Lund: Studentlitteratur
Billhult, A. (2017) Mätinstrument och diagnostiska test. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s.133-141). Lund:
Studentlitteratur
Björk, J. (2011). Praktisk statistik för medicin och hälsa (1. uppl.). Stockholm: Liber.
Brady, M.C., Kinn, S., Stuart, P. & Ness, V. (2003). Preoperative fasting for adults to prevent perioperative complications. Cochrane Database of Systematic Reviews, 4, 1465-1858. doi: 10.1002/14651858.CD004423.
Chew, M. & Hjelmqvist, H. (2016) Perioperativ homeostas. I S-G-E. Lindahl., O. Winsö &J. Åkeson (Red), Anestesi (s.326-337). Stockholm: Liber.
De Aguilar-Nascimento, J. E., De Almeida Dias, A. L., Dock-Nascimento, D. B., Correia, M. I. T., Campos, A. C., Portari-Filho, P. E., & Oliveira, S. S. (2014). Actual preoperative fasting time in Brazilian hospitals: the BIGFAST multicenter study. Therapeutics and clinical risk
management, 10, 107-112. doi: 10.2147/TCRM.S56255
De Jonghe, B., Fajardy, A., Merian-Brosse, L., Fauconnier, A., Chouillard, E., Debit, N., Solus, H., Tabary, N., Seguier J-C., & Melchior J-C. (2016) Reducing pre-operative fasting while preserving operating room scheduling flexibility: feasibility and impact on patient discomfort. Acta Anaesthesiologica Scandinavica, 60(9), 1222-1229. doi:10.1111/aas.12756
De Oliveira, K. G. B., Balsan, M., de Souza Oliveira, S., & Aguilar-Nascimento, J. E. (2009). Does abbreviation of preoperative fasting to two hours with carbohydrates increase the anesthetic risk?. Brazilian Journal of Anesthesiology, 59(5), 577-584. doi:10.1016/S0034-7094(09)70082-0
Falconer, R., Skouras, C., Carter, T., Greenway, L., & Paisley, A. M. (2014). Preoperative fasting: current practice and areas for improvement. Updates in Surgery, 66(1), 31-39. doi: 10.1007/s13304-013-0242-z
28 Fasting, S. (2010). Risiko ved anestesi. Tidsskrift for Den norske legeforening, 130(5), 498. doi: 10.4045/tidsskr.08.0666
Galea, S., & Tracy, M. (2007). Participation rates in epidemiologic studies. Annals of
epidemiology, 17(9), 643-653. doi: 10.1016/j.annepidem.2007.03.013
Gul, A., Andsoy, I. I., & Ozkaya, B. (2018). Preoperative fasting and patients’ discomfort.
Indian Journal of Surgery, 80(6), 549-553. doi: 10.1007/s12262-017-1657-4
Holmberg, S., Rodling Wahlström, M., & Winsö, O. (2006). ABC om narkos vid ökad aspirationsrisk. Läkartidningen, 103, 4033-4037. Hämtad 21 juni 2020 från:
https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/2006/12/abc-om-narkos-vid-okad-aspirationsrisk/
Johansson, E. & Wallin, L. Evidensbaserad vård. (2013). I A. Edberg, (Red.) Omvårdnad på
avancerad nivå: kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden. (1. uppl.) (
s.104-145) Lund: Studentlitteratur.
Khoyratty, S., Modi, B. N., & Ravichandran, D. (2010). Preoperative starvation in elective general surgery. Journal of perioperative Practice, 20(3), 100-102.
doi:10.1177/175045891002000302
Kjellström, S. Forskningsetik. (2017). I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:
från idé till examination inom omvårdnad (s. 57-80). Lund: Studentlitteratur
Kramer, F. M. (2000). Patient perceptions of the importance of maintaining preoperative NPO status. AANA journal, 68(4), 321-328. Hämtad 21 juni 2020 från: https://pubmed-ncbi-nlm-nih-gov.proxy.lib.ltu.se/11125604/
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kyrtatos, P. G., Constandinou, N., Loizides, S., & Mumtaz, T. (2014). Improved patient education facilitates adherence to preoperative fasting guidelines. Journal of perioperative
practice, 24(10), 228-231. doi: 10.1177/175045891402401003
Lag om etikprövning av forskning som avser människor, SFS 2003:460. Hämtad 24 februari 2020 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460?fbclid=IwAR0jc_8cSr0LKsGLeOnQXjjtWjexJIDUZbjbcMZNm0fL_KRO9uzrjwccpYY
Lim, H. J., Lee, H., & Ti, L. K. (2014). An audit of preoperative fasting compliance at a major tertiary referral hospital in Singapore. Singapore medical journal, 55(1), 18. doi: 10.11622/smedj.2014005
Madsen, M., Brosnan, J., & Nagy, V. T. (1998). Perioperative thirst: a patient perspective.
Journal of PeriAnesthesia Nursing, 13(4), 225-228. doi: 10.1016/s1089-9472(98)80018-x
Merchant, R. N., Chima, N., Ljungqvist, O., & Kok, J. N. J. (2020). Preoperative Fasting Practices Across Three Anesthesia Societies: Survey of Practitioners. JMIR Perioperative
Medicine, 3(1), e15905. doi: 10.2196/15905
Nygren, J., Thorell, A., & Ljungqvist, O. (2015). Preoperative oral carbohydrate therapy.
Current Opinion in Anesthesiology, 28(3), 364-369. doi: 10.1097/ACO.0000000000000192
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2016). Nursing research: generating and assessing evidence for
nursing practice. (10th ed.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins
Power, S., Kavanagh, D. O., McConnell, G., Cronin, K., Corish, C., Leonard, M., ... & Connolly, J. (2012). Reducing preoperative fasting in elective adult surgical patients: a case– control study. Irish journal of Medical science, 181(1), 99-104. doi: 10.1007/s11845-011-0765-6
Rosenstock, I. M., Strecher, V. J., & Becker, M. H. (1988). Social learning theory and the health belief model. Health education quarterly, 15(2), 175-183. doi:
10.1177/109019818801500203
Sarin, A., Chen, L. L., & Wick, E. C. (2017). Enhanced recovery after surgery—preoperative fasting and glucose loading—a review. Journal of Surgical Oncology, 116(5), 578-582. doi: 10.1002/jso.24810
Short, V., Atkinson, C., Ness, A. R., Thomas, S., Burden, S., & Sutton, E. (2016). Patient experiences of perioperative nutrition within an Enhanced Recovery After Surgery
programme for colorectal surgery: a qualitative study. Colorectal Disease, 18(2), O74-O80. doi: 10.1111/codi.13245
Smith, I., Kranke, P., Murat, I., Smith, A., O'Sullivan, G., Søreide, E., & Spies, C. (2011). Perioperative fasting in adults and children: guidelines from the European Society of Anaesthesiology. European Journal of Anaesthesiology (EJA), 28(8), 556-569. doi: 10.1097/EJA.0b013e3283495ba1
Sorita, A., Thongprayoon, C., Ahmed, A., Bates, R. E., Ratelle, J. T., Rieck, K. M., Devalapalli, A. P., Issa, M., Shah, R. M., Lalama, M. A., Wang, Z., Murad, M. H., & Kashiwagi, D. T. (2015). Frequency and Appropriateness of Fasting Orders in the
Hospital. Mayo Clinic proceedings, 90(9), 1225–1232. doi: 10.1016/j.mayocp.2015.07.013
Svensk Mesh. (2020) Patientföljsamhet. Hämtad 15 juni 2020 från: https://mesh.kib.ki.se/term/D010349/patient-compliance
Svensk förening för anestesi och intensivvård. (2013) Preoperativ fasta. Hämtad 11 februari 2020 från: https://sfai.se/riktlinje/medicinska-rad-och-riktlinjer/anestesi/preoperativ-fasta/
Tosun, B., Yava, A., & Açıkel, C. (2015). Evaluating the effects of preoperative fasting and fluid limitation. International journal of nursing practice, 21(2), 156-165. doi:
10.1111/ijn.12239
Von Vofgelstam, A-C., och Åkersdotter Gustafsson, B. (2018) Preopertiv vård. Hämtad 11 februari 2020 från vårdhandboken:
https://www.vardhandboken.se/vardhygien-infektioner-30 och-smittspridning/operationssjukvard/preoperativ-vard/
Warner, M. A. (2000). Is pulmonary aspiration still an important problem in anesthesia?.
Current Opinion in Anesthesiology, 13(2), 215-218. doi:
10.1097/00001503-200004000-00023
Woodhouse, A. (2006). Pre-operative fasting for elective surgical patients. Nursing Standard
(through 2013), 20(21), 41. doi: 10.1111/anae.14500
Xu, D., Zhu, X., Xu, Y., & Zhang, L. (2017). Shortened preoperative fasting for prevention of complications associated with laparoscopic cholecystectomy: a meta-analysis. Journal of
