• No results found

2014:2 Barn och ungdomars flyttningar i Stockholms län 2012/2013

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "2014:2 Barn och ungdomars flyttningar i Stockholms län 2012/2013"

Copied!
30
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

ISBN

Andra rapporter i samma serie:

Stockholmsregionens återflyttningsutbyte med

övriga Sverige

...

2010:05

Bostadsbyggande och befolkningstillväxt

i Stockholms län – Regressionsanalys

2010:11

”Pensionspuckeln”, 55+flyttningar

2011:02

Vart tar invandrarna vägen?

2011:04

Födda 2011-2020 efter mödrarnas födelseländer

2012:04

Hushåll och familjer i förändring

2012:05

Varför flyttar svenska barnfamiljer?

2012:10

Befolkningsutvecklingen 2012

2013:01

Barn och unga och deras familjer i Stockholms län 2011/2012

2013:02

Demografiska prognoser för kommunerna i Stockholms län 2012-45

2013:03

Barnfamiljers flyttningar kring sekelskiftet 2000

2013:04

Barn och barnfamiljer i tillväxtregion

2013:05

Fruktsamhet och mortalitet 2012

2013:06

Stockholms län - Huvudrapport

2013:07

Bostadsbyggnadsplaner 2013-2022, bilaga

2013:08

Kommunprognoser, bilaga till 2013:07

2013:09

Alternativa byggplaner

2014:01

www.tmr.sll.se

Befolkningsprognos 2014-2023/45

Barns och ungdomars flyttningar

(2)

2

Arbetet med projektet ”Barns och ungdomars flyttningar i Stockholms län år 2012/2013” utförs som ett samarbete mellan Stockholms läns landsting, LSF/TMR och SCB samt adjungerade forskare och konsulter.

Förfrågningar: Anna Nyman, SCB, 08-506 945 94, anna.nyman@scb.se Lotta Persson, SCB, 08-506 942 11, lotta.persson@scb.se Ulla Moberg, TMR, 070-0028837, ulla.moberg@sll.se

Projektledare: Ulla Moberg

Stockholm läns landsting, LSF/TMR Box 22550, 104 22 Stockholm Besök: Norra stationsgatan 69

Tfn: 08-123 130 00, Fax: 08-123 144 20 info@tmr.sll.se

www.tmr.sll.se

(3)

1

Barns och ungdomars flyttningar i

Stockholms län år 2012/2013

(4)
(5)

3

Förord

Stockholms läns andel av barnen som föds i riket har ökat kraftigt sedan mil-lennieskiftet. Även inflyttningen och i synnerhet invandringen av barn har ökat. Under senare år har också ensamkommande asylsökande barn blivit en väx-ande grupp.

Följande rapport beskriver inrikes och utrikes flyttningar bland barn och ungdomar i Stockholms län år 2012/2013. Rapporten är en uppdatering av ka-pitlet om flyttningar i rapporten Barn och unga och deras familjer i Stockholms län år 2011/2012.

Huvudsakligen har uppgifterna hämtats från SCB:s Register över Totalbe-folkningen (RTB). Uppgift om boendeform har hämtats från databasen STATIV. Från samtliga register har de senaste uppgifterna hämtats vilket innebär upp-gifter från 2013 från RTB. Flyttningar i samband med separation och boende-form före och efter separationen gäller dock år 2012.

Rapporten utarbetades under våren 2014 och ingår i arbetet med de demo-grafiska prognoserna med fokus på barn och ungdomar. Den är ett resultat av förfrågningar från Sjukvården och intresset för mödra- och barnhälsovård och det faktum att många barnfamiljer flyttar på sig och byter bostad och bostadsort under barnens första levnadsår, innan barnen börjar skolan.

(6)

4

Innehåll

Förord ... 3

Sammanfattning ... 5

1. Flyttningar till och från Stockholms län ... 6

1.1. Utvecklingen av in- och utflyttningen till länet ... 6

1.2. Barnens ålder ... 7

1.3. Flyttningar till och från andra län... 8

1.4. Flyttningar till och från kommunerna i Stockholms län ... 9

1.5. Inrikes flyttningar uppdelat på inrikes och utrikes födda barn ... 10

1.6. Barnens familjer ... 12

1.7. Flyttningar i samband med att föräldrarna separerar ... 13

1.8. Flytten hemifrån... 15

1.9. Ensamkommande flyktingbarn ... 19

1.10. Adoptivbarn ... 23

Bilaga 1. Begreppsförklaringar ... 25

(7)

5

Sammanfattning

 År 2013 hade Stockholms län ett positivt flyttnetto på nära 2 900 barn. Att det är fler inflyttade till länet än utflyttade beror på ett positivt immigrations-netto på 4 100 barn.

 Stockholms län har ett negativt flyttnetto gentemot de flesta län och länet förlorade totalt nära 1 200 barn genom inrikes omflyttning. Många av flyttar-na från länet går till Södermanland, Uppsala och Skåne.

 Stockholms stad och Solna hade negativa flyttnetton medan länets övriga kommuner hade en större inflyttning än utflyttning. Störst nettoinflyttning under 2013 hade Täby och Nacka.

 Ungefär vart tionde barn som flyttar gör det i samband med att deras föräld-rar separeföräld-rar. Av de drygt 5 000 barn i länet som var med om en separation under 2012 och som flyttade samma år flyttade de flesta till en bostadsrätt el-ler en hyresrätt.

 Bland ungdomar i åldrarna 16–21 år svarar flytten hemifrån för en stor del av samtliga flyttningar. Det gäller särskilt flyttningar över en länsgräns, där an-delen är drygt 50 procent. Många av de ungdomar som flyttar hemifrån och lämnar länet flyttar till Uppsala, Lund och Linköping.

 Antalet ensamkommande flyktingbarn har ökat kraftigt under senare år och fortsätter att öka. År 2013 fick drygt 300 ensamkommande barn uppehållstill-stånd i länet.

(8)

6

1. Flyttningar till och från Stockholms län

1.1. Utvecklingen av in- och utflyttningen till länet

Stockholms län har totalt sett haft ett positivt flyttnetto sedan 1980-talet, det har varit fler människor som har flyttat till länet än som har flyttat därifrån. Under senare år har flyttnettot legat på en historiskt sett hög nivå. Flyttnettot var som högst år 2009, då nära 25 000 fler flyttade till länet än vad som flyttade därifrån. År 2013 flyttade drygt 21 000 fler till länet än vad som flyttade ut.

Det höga positiva flyttnettot till länet beror i stor utsträckning på invandring från andra länder. När det gäller inrikes omflyttning var det år 2013 främst i åldern 22–33 år som fler flyttade till Stockholm än som flyttade från länet. För övriga åldersgrupper var flyttnettot nästan uteslutande negativt.

När det gäller barn har flyttnettot länge pendlat kring noll, men under de senaste åren har det varit ett flyttöverskott även bland barn. År 2013 flyttade totalt nära 11 100 barn i åldrarna 0–17 år till länet och nära 8 200 barn flyttade ut, vilket innebar ett positivt flyttnetto på knappt 2 900 barn (Excelbilaga 2, flik dia1).

Diagram 1. Antal in- och utflyttade barn 0–17 år till/från Stockholms län, år 1980–2013.

Källa: SCB, Befolkningsstatistiken

Att det totala flyttnettot bland barn och unga i länet är positivt beror på att fler barn invandrar än vad som utvandrar. År 2013 var flyttnettot från utlandet nära 4 100 barn, vilket var ungefär lika många som år 2012 (Excelbilaga 2, flik dia2).

När det gäller inrikes omflyttningar har fler barn i åldrarna 0–17 år flyttat från Stockholms län till andra delar av landet än tvärtom sedan slutet av 1990-talet. Under 2013 flyttade nära 4 800 hemmaboende barn från Stockholms län till andra län och ungefär 3 600 barn flyttade till länet från andra delar av lan-det. Detta gav ett negativt flyttnetto på nära 1 200 barn (tabell 1).

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 0-6 år 7-9 år 10-15 år 16-17 år 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 0-6 år 7-9 år 10-15 år 16-17 år

(9)

7

Diagram 2. Inrikes och utrikes flyttar bland barn 0–17 år i Stockholms län, år 2000–2013. Antal

Källa: SCB, Befolkningsstatistiken

Tabell 1. Flyttningar till och från Stockholms län bland hemmaboende barn och ungdomar i åldrarna 0–17 samt 18–21 år, år 2013. Antal

Antal barn

0–17 år 18–21 år 0–21 år

Inflyttade från andra län 3 599 753 4 352

Inflyttade från utlandet 6 930 453 7 383

Totalt antal inflyttade 10 529 1 206 11 735

Utflyttade till andra län 4 770 609 5 379

Utflyttade till utlandet 2 970 413 3 383

Totalt antal utflyttade 7 740 1 022 8 762

Flyttnetto andra län -1 171 144 -1 027

Flyttnetto utlandet 3 960 40 4 000

Totalt flyttnetto 2 789 184 2 973

Källa: SCB, Befolkningsstatistiken

1.2. Barnens ålder

Det är vanligare att flytta bland barn som ännu inte kommit upp i skolåldern. Det gäller framför allt inrikes flyttar bland inrikes födda barn. Det är fler barn som lämnar Stockholms län än som flyttar till länet från andra delar av landet, men bland tonåringar sker det en något större inflyttning än utflyttning till lä-net. 0 2000 4000 6000 8000 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Inflyttade från annat län Utflyttade till annat län

0 2000 4000 6000 8000 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Immigranter Emigranter

(10)

8

Diagram 3. Inrikes och utrikes flyttningar1 bland hemmaboende barn till/från Stockholms län efter

inrikes respektive utrikes födda och ålder. År 2013. Antal

Källa: SCB, Befolkningsstatistiken

1.3. Flyttningar till och från andra län

Liksom tidigare år går många av flyttarna från Stockholms län till de angrän-sande länen Södermanland och Uppsala samt till storstadslänen Skåne och Västra Götaland. Dessa län står också för många av flyttningarna till länet.

År 2013 hade Stockholms län ett negativt flyttnetto mot alla län i riket med undantag för Kronobergs län. I flera fall handlar det dock om ett fåtal personer. Det största negativa flyttnettot hade länet mot Södermanlands län, 257 barn. Därefter följde Uppsala och Skåne län med 178 respektive 105 barn.

Bland de barn som lämnar Stockholms län för ett annat län är det vanligt att flytten går till något av föräldrarnas födelselän. En dryg tredjedel av flyttarna från länet gick till ett län där någon av, eller båda, föräldrarna var födda. Det är

1 Då familjetyp mäts vid slutet av året innebär det att barn som är födda under 2013 och utvandrat samma

år inte inkluderats då barnet inte registrerats med någon familjetyp. År 2013 gällde det 97 barn.

0 100 200 300 400 500 600 700 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 Inflyttade från annat län Utflyttade till andra län

0 100 200 300 400 500 600 700 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 Immigranter Emigranter 0 100 200 300 400 500 600 700 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 Inflyttade från annat län Utflyttade till annat län

0 100 200 300 400 500 600 700 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 Immigranter Emigranter

Inrikes flyttningar

Inrikes födda

Utrikes flyttningar

Utrikes födda

Utrikes flyttningar Inrikes flyttningar Antal Antal Antal Antal

(11)

9

vanligare att flytten går till mammans födelselän än till pappans, vilket till viss del kan förklaras av att det är fler barn som bor med sin mamma.

Tabell 2. Inrikes inflyttade och utflyttade hemmaboende barn 0–17 år till/från Stockholms län efter in- respektive utflyttningslän, år 2010–2013. Antal

2013 2012 2011 2010

Inflyttade Utflyttade Inflyttade Utflyttade Inflyttade Utflyttade Inflyttade Utflyttade

Blekinge län 45 47 48 52 34 28 34 23 Dalarnas län 166 238 182 262 171 258 179 310 Gotlands län 98 144 74 117 76 124 85 116 Gävleborgs län 167 266 206 288 210 264 203 207 Hallands län 60 93 68 95 63 130 56 92 Jämtlands län 80 91 87 116 92 88 80 119 Jönköpings län 128 136 98 147 121 132 108 118 Kalmar län 94 132 90 137 89 120 95 101 Kronobergs län 56 46 46 63 56 53 50 56 Norrbottens län 127 144 114 116 129 145 107 90 Skåne län 339 444 313 460 364 475 374 434 Södermanlands län 443 700 354 640 417 652 377 640 Uppsala län 453 631 431 639 492 589 526 644 Värmlands län 83 119 103 124 88 119 98 99 Västerbottens län 131 138 105 157 123 129 120 144 Västernorrlands län 132 154 122 156 129 165 132 128 Västmanlands län 196 241 201 270 162 231 166 200 Västra Götalands län 422 503 427 431 388 469 403 411 Örebro län 165 200 136 164 177 190 157 165 Östergötlands län 214 303 259 289 275 223 239 259 Totalt 3 599 4 770 3 464 4 723 3 656 4 584 3 589 4 356 Källa: SCB, Befolkningsstatistiken

1.4. Flyttningar till och från kommunerna i Stockholms län

Täby och Nacka var de kommuner som hade högst nettoinflyttning av barn under 2013. I Täby beror det positiva flyttnettot i första hand på en hög inflytt-ning från andra kommuner i länet. Även Nacka har hög inflyttinflytt-ning av barn från andra kommuner i länet, men kommunen har också en högre invandring än utvandring.

Stockholms stad hade, liksom tidigare år, det största negativa flyttnettot, med nära 1 400 fler barn som flyttade ut än som flyttade in. Barn från Stockholms stad flyttar framför allt till andra kommuner i länet och det är mestadels famil-jer med yngre barn som lämnar kommunen. Av de barn som flyttade från Stockholms stad till en annan kommun i länet under 2013 var ungefär 65 pro-cent fem år eller yngre. Huddinge och Nacka var precis som tidigare år de kommuner flest barn från Stockholms stad flyttade till. 13 procent av barnen som flyttade från Stockholms stad till en annan kommun i länet flyttade till Huddinge och 12 procent flyttade till Nacka.

Stockholms stad hade ett negativt flyttnetto mot landets övriga län på 682 barn. Liksom tidigare år är det vanligast att flytten går till något av de övriga

(12)

10

storstadslänen eller grannlänen. Omkring 12 procent av de barn som lämnade Stockholms stad för ett annat län flyttade till Södermanland respektive Skåne, medan 11 procent flyttade till Västra Götaland och Uppsala.

Stockholms stad hade ett positivt immigrationsnetto på drygt 1 500 barn. Även Södertälje hade ett högt immigrationsnetto med drygt 500 fler invandrade än utvandrade barn. Dessa kommuner har legat i topp även tidigare år.

Tabell 3. In- och utflyttade barn 0–17 år till/från Stockholms läns kommuner, år 2013. Antal

Annan kommun i

länet Annat län Utlandet

Kommun

Netto

flyttning Inflyttade Utflyttade Inflyttade Utflyttade Inflyttade Utflyttade

Botkyrka 121 693 874 158 195 439 100 Danderyd 164 375 239 37 47 138 100 Ekerö 100 279 170 47 63 47 40 Haninge 285 684 560 131 164 251 57 Huddinge 241 1 138 1 075 152 201 321 94 Järfälla 271 566 473 121 134 254 63 Lidingö 284 445 216 61 70 154 90 Nacka 404 936 647 158 145 238 136 Norrtälje 97 197 134 121 116 72 43 Nykvarn 37 87 38 16 28 9 9 Nynäshamn 94 216 140 64 82 52 16 Salem 68 188 120 28 42 25 11 Sigtuna 317 374 253 241 197 193 41 Sollentuna 358 681 453 131 114 211 98 Solna -348 653 985 92 180 217 145 Stockholm -1 387 3 536 5 768 1 293 1 975 2 986 1 459 Sundbyberg 116 557 540 62 89 157 31 Södertälje 398 449 392 198 382 612 87 Tyresö 236 436 221 56 72 67 30 Täby 445 820 388 100 73 111 125 Upplands Väsby 71 316 306 77 86 117 47 Upplands-Bro 93 214 172 68 73 82 26 Vallentuna 140 360 214 53 70 41 30 Vaxholm 35 87 58 17 23 19 7 Värmdö 64 321 254 62 81 49 33 Österåker 85 295 213 55 68 68 52 Källa: SCB, Befolkningsstatistiken

1.5. Inrikes flyttningar uppdelat på inrikes och utrikes födda barn

Stockholms län har som tidigare nämnts ett negativt flyttnetto gentemot öv-riga delar av landet när det gäller barn. När det gäller inrikes flyttar bland utri-kes födda barn har det däremot sett annorlunda ut, och länet har haft ett posi-tivt flyttnetto. Detta gällde dock inte år 2013 då 599 utrikes födda barn flyttade till Stockholms län från andra delar av landet samtidigt som 646 utrikes födda barn flyttade till andra län. Det innebar ett negativt flyttnetto om ungefär 50 barn.

Irak är det vanligaste födelselandet bland utrikes födda barn som flyttar till Stockholms län från andra delar av landet. Barn födda i Irak utgör 12 procent av alla utrikes födda barn som flyttat in till länet under året. Andra vanliga

(13)

födel-11

seländer är Syrien, Somalia, Afghanistan och Iran. Bland de utrikes födda barn som flyttat från länet är Syrien det vanligaste landet, följt av Somalia, Irak, Af-ghanistan och Polen.

Tabell 4. Inflyttade från annat län och utflyttade till annat län, utrikes födda barn 0–17 år efter ålder, år 2013. Antal och andel

Inflyttade från annat län Utflyttade till annat län

Födelseland Antal Andel Födelseland Antal Andel

Irak 70 12 Syrien 101 16

Syrien 61 10 Somalia 80 12

Somalia 48 8 Irak 52 8

Afghanistan 34 6 Afghanistan 39 6

Iran 29 5 Polen 21 3

Övriga länder 357 60 Övriga länder 353 55

Summa 599 100 Summa 646 100

Källa: SCB, Befolkningsstatistiken

Det är stora skillnader mellan kommunerna avseende hur stor del av de inri-kes in- och utflyttade barnen som är födda utanför Sverige. Detta hänger sam-man med att andelen utrikes födda bland de boende i kommunerna varierar kraftigt. Generellt är andelen utrikes födda bland både in- och utflyttade låg i de kommuner där andelen utrikes födda i befolkningen är låg.

Ekerö och Värmdö var de kommuner där andelen utrikes födda bland inflyt-tade var lägst år 2013, medan andelen utrikes födda bland utflytinflyt-tade var lägst i Nykvarn och Vaxholm. I alla dessa kommuner är andelen utrikes födda om-kring 10 procent.

Andelen utrikes födda är högst i Botkyrka och Södertälje. Under 2013 var Sö-dertälje, följt av Sigtuna, den kommun där andelen utrikes födda bland de in-flyttade barnen var högst. Ungefär en tredjedel av de barn som in-flyttade in i dessa kommuner var utrikes född. Andelen utrikes födda bland de utflyttande barnen var högst i Botkyrka, Södertälje och Järfälla.

(14)

12

Tabell 5. Antal inrikes inflyttade och utflyttade barn 0–17 år till kommunerna uppdelade på utrikes och inrikes födda barn samt inrikes födda barn med utländsk bakgrund, år 2013.

Totalt antal inflyttade Totalt antal utflyttade

Andel utrikes födda i kommunen Kommun Inrikes födda m. svensk bakgrund Inrikes födda m. utländsk bakgrund Utrikes födda Andel utrikes födda Inrikes födda m. svensk bakgrund Inrikes födda m. utländsk bakgrund Utrikes födda Andel utrikes födda Botkyrka 370 254 227 27 418 347 304 28 39 Danderyd 329 33 50 12 203 30 53 19 15 Ekerö 296 12 18 6 192 5 36 15 10 Haninge 527 129 159 20 423 147 154 21 23 Huddinge 726 313 251 19 680 306 290 23 27 Järfälla 342 220 125 18 318 130 159 26 25 Lidingö 390 43 73 14 206 27 53 19 16 Nacka 871 105 118 11 589 101 102 13 18 Norrtälje 246 26 46 14 193 25 32 13 10 Nykvarn 86 9 8 8 64 0 2 3 11 Nynäshamn 211 33 36 13 171 25 26 12 15 Salem 140 34 42 19 128 8 26 16 16 Sigtuna 230 173 212 34 253 105 92 20 27 Sollentuna 508 168 136 17 323 121 123 22 21 Solna 496 138 111 15 883 123 159 14 26 Stockholm 2 857 1 005 967 20 5 397 1 142 1 204 16 23 Sundbyberg 327 130 162 26 416 119 94 15 28 Södertälje 285 136 226 35 424 151 199 26 35 Tyresö 411 35 46 9 213 35 45 15 15 Täby 717 87 116 13 353 39 69 15 15 Upplands Väsby 195 96 102 26 222 78 92 23 26 Upplands-Bro 188 54 40 14 160 48 37 15 22 Vallentuna 323 42 48 12 224 30 30 11 12 Vaxholm 89 6 9 9 72 4 5 6 10 Värmdö 340 17 26 7 298 12 25 7 11 Österåker 282 29 39 11 211 41 29 10 13 Källa: SCB, Befolkningsstatistiken

1.6. Barnens familjer

Precis som bland barn i allmänhet har de flesta barn som flyttar över en läns-gräns, immigrerar eller emigrerar sammanboende föräldrar. Störst andel barn med en ensamstående förälder finns bland de barn som flyttat till Stockholms län från något annat län i landet. Bland dessa barn bodde fyra av tio med en ensamstående förälder, oftast en ensamstående mamma. Bland de barn som lämnat länet har lite mer än tre av tio en ensamstående förälder, och bland de barn som immigrerat eller emigrerat är andelen knappt tre av tio.

(15)

13

Diagram 4. Inrikes och utrikes flyttningar bland hemmaboende barn 0–17 år till och från Stockholms län efter typ av familj, år 2013. Andel

Källa: SCB, Befolkningsstatistiken

Jämfört med barn under 18 år är det vanligare att ungdomar i åldrarna 18–21 år flyttar med en ensamstående förälder. Bland de ungdomar som flyttar till eller från ett annat län flyttar ungefär hälften med en ensamstående förälder. Det är särskilt andelen som flyttar med en ensamstående pappa som är högre i denna åldersgrupp jämfört med de yngre barnen.

Diagram 5. Inrikes och utrikes flyttningar bland hemmaboende barn 18–21 år till och från Stock-holms län efter typ av familj, år 2013. Andel

Källa: SCB, Befolkningsstatistiken

1.7. Flyttningar i samband med att föräldrarna separerar

En anledning till att flytta kan vara att föräldrarna separerar. Att flytta i sam-band med att föräldrarna separerar är vanligt och 43 procent av de nära 11 900 barn i Stockholms län som var med om en separation under 2012 flyttade också under året.

Trots att en stor del av de barn som är med om att föräldrarna separerar flyt-tar utgör dessa barns flyttningar knappt 10 procent av det totala antalet

flytt-0 20 40 60 80 100 Inflyttade Utflyttade Ensamstående mor Ensamstående far Sammanboende föräldrar 0 20 40 60 80 100 Immigrerade Emigrerade Ensamstående mor Ensamstående far Sammanboende föräldrar

Andel Inrikes flyttningar Andel Utrikes flyttningar

0 20 40 60 80 100 Inflyttade Utflyttade Ensamstående mor Ensamstående far Sammanboende föräldrar 0 20 40 60 80 100 Immigrerade Emigrerade Ensamstående mor Ensamstående far Sammanboende föräldrar

(16)

14

ningar bland barn i åldern 0–17 år. Andelen är något högre bland de som flyttar inom kommunen och lägre bland de som flyttar över kommungränser samt till respektive från andra län.

De flesta barn som flyttar i samband med att föräldrarna separerar flyttar inom den egna kommunen. År 2012 gällde det nära 3 600 barn. Nära 1 100 barn flyttade till en annan kommun i länet och nära 400 lämnade länet. Knappt 300 av de barn som flyttade in i länet under 2012 gjorde det i samband med en se-paration.

Tabell 6. Flyttningar bland hemmaboende barn 0–17 år i Stockholms län vars föräldrar separerat under året, år 2012. Antal och andel av totalt antal flyttade

Barn vars föräldrar separerat under året

Totalt antal

flyttade Antal Andel av totalt antal flyttade

Flyttat inom kommunen 33 336 3 599 11

Flyttat inom länet 13 835 1 059 8

Utflyttad till andra län 4 723 390 8

Inflyttad från andra län 3 464 267 8

Källa: SCB, Befolkningsstatistiken

En flytt i samband med att föräldrarna separerar går ofta till en bostadsrätt eller hyresrätt. Av de omkring 4 900 barn i länet som flyttat i samband med en separation under 2012 (här inkluderas enbart de barn som bodde i Stockholms län efter flytten) flyttade ungefär 1 900 till en hyresrätt och 2 200 till en bostads-rätt.

Barn som bodde i ett småhus eller en bostadsrätt innan separationen flyttar oftare i samband med separationen än barn som bodde i hyresrätt. De som bodde i småhus eller bostadsrätt innan separationen flyttar oftast till en bo-stadsrätt, medan de barn som bodde i hyresrätt oftast flyttar till en annan hy-resrätt.

Om barnet flyttar eller inte beror också på vilken av föräldrarna barnet bor med efter separationen. För barn som bodde i hyresrätt innan separationen ser boendet efter separationen ungefär likadant ut oavsett om barnet bor med sin mamma eller sin pappa. Däremot är det vanligare att flytta om barnet bor med sin mamma efter separationen för barn som bodde i småhus eller bostadsrätt innan föräldrarna separerade. Särskilt för de barn som bodde i småhus är det stora skillnader beroende på om barnet bor med sin mamma eller pappa efter separationen. 80 procent av de barn som bodde med sin pappa i slutet av året bodde kvar i huset jämfört med 39 procent av de barn som bodde med sin mamma.

(17)

15

Tabell 7. Boendeform före och efter separationen. Hemmaboende barn i Stockholms län. År 2012. Andel och antal

Boende före Andel

separation Kvarboende

Flyttat till:

Summa Totalt antal Småhus Hyresrätt Bostadsrätt

Samtliga barn Småhus Hyresrätt 54 63 10 6 10 23 26 9 100 4 393 100 4 603

Bostadsrätt 57 5 15 23 100 2 686

Bor med mamma efter separationen

Småhus 39 12 14 35 100 2 756

Hyresrätt 63 5 23 9 100 3 744

Bostadsrätt 52 5 17 26 100 1 936

Bor med pappa efter separationen Småhus 80 5 3 12 100 1 631 Hyresrätt 64 7 19 9 100 831 Bostadsrätt 71 4 8 17 100 744 Källa: SCB, Befolkningsstatistiken

1.8. Flytten hemifrån

Hittills har vi tittat på flyttningar bland barn och unga som flyttar med sina föräldrar, men för många ungdomar som flyttar går flytten ut från föräldra-hemmet. Flytten hemifrån är ofta inte något som sker från en dag till en annan. Ungdomar kan pröva på att bo hemifrån och sedan återvända hem för att se-nare ge sig iväg igen. Det är inte alltid dessa flyttningar anmäls till folkbokfö-ringen. Det kan också ta tid innan man får en egen bostad, i form av ett första-handskontrakt i hyresrätt, en bostadsrätt eller äganderätt, vilket kan göra att man som ung väljer att vara folkbokförd i föräldrahemmet till dess att man har ett mer permanent boende. Det råder bostadsbrist i de flesta kommuner i Stockholms län2 vilket påverkar möjligheterna för ungdomar att flytta hemifrån

och det kan också göra att ungdomar i Stockholm i större utsträckning inte an-mäler när de flyttar hemifrån jämfört med områden där det är lättare att få en egen bostad. Genom den registerbaserade statistik som används här kan vi endast redogöra för ungdomar som folkbokfört sig på en ny adress (läs mer om denna problematik i bilaga 1).

Bland ungdomar i åldrarna 16–21 år står flyttningar med föräldrarna för om-kring en femtedel av alla flyttningar över länsgränsen medan drygt hälften av flyttningarna är en flytt från föräldrahemmet. När det gäller flyttningar mellan kommunerna i länet står flytten hemifrån för en lägre andel, ungefär var tredje flytt är en flytt från föräldrahemmet. Flyttningar inom kommunen görs i de flesta fall tillsammans med föräldrarna och här är det ungefär var fjärde flytt som är en flytt från föräldrahemmet.

2 Boverket (2013): Bostadsmarknaden 2013–2014

(18)

16

Tabell 8. Flyttade inom länet samt in- och utflyttade till/från Stockholms län bland ungdomar 16–21 år, år 2013. Antal

Flytt som hemmaboende

barn Flytt hemifrån Flytt tillbaka till föräldrahemmet Flytt som vuxen Summa

Flytt inom kommunen 6 449 2 982 370 1 608 11 409

Flytt till annan kommun inom länet 3 170 2 263 334 1 185 6 952

Utflyttad från länet 880 2 894 300 626 4 700

Totalt 10 499 8 139 1 004 3 419 23 061

Inflyttad till länet 1 100 2 289 461 780 4 630

Källa: SCB, Befolkningsstatistiken

Av de drygt 8 100 ungdomar 16–21 år som flyttade hemifrån inom eller ut från länet år 2013 var drygt var tredje kvar i hemkommunen, lite mer än var fjärde flyttade till en annan kommun i länet och drygt var tredje lämnade Stockholms län för ett annat län. Andelen som flyttat inom kommunen varierar mellan olika kommuner. Av de ungdomar som bodde i Södertälje eller Norr-tälje har mer än varannan stannat kvar i kommunen när de flyttade hemifrån. I Danderyd och Ekerö, kommuner som har en stor andel småhus, har mer än nio av tio lämnat kommunen.

De ungdomar som flyttar hemifrån inom länet flyttar ofta till Stockholms stad. Stockholms stad är den vanligaste kommunen att flytta till i alla kommu-ner utom Nykvarn, där det är vanligast att flytta till Södertälje. För de ungdo-mar som lämnat Stockholms stad för en annan kommun är Huddinge och Solna de vanligaste utflyttningskommunerna.

De ungdomar som flyttar hemifrån och lämnar länet flyttar antagligen ofta för att studera på en annan ort. Uppsala, Lund och Linköping är de vanligaste utflyttningskommunerna.

Nära 2 300 ungdomar under 22 år flyttade under 2013 till Stockholms län i samband med att de flyttade hemifrån. Drygt hälften av dem flyttade till Stock-holms stad. Av de som flyttat hemifrån till länet kommer många från Västra Götaland och Skåne.

(19)

17

Tabell 9. Ungdomar 16–21 år från Stockholms län som flyttat hemifrån efter kommun och flyttdesti-nation, år 2013. Antal

Kommun Flyttat inom kommunen kommun inom länet Flyttat till annan Utflyttad från länet Inflyttad till länet

Botkyrka 99 143 86 48 Danderyd 10 51 78 26 Ekerö 9 82 44 11 Haninge 131 126 78 85 Huddinge 90 178 96 117 Järfälla 71 91 122 49 Lidingö 38 67 92 47 Nacka 76 151 147 69 Norrtälje 186 52 91 60 Nykvarn 12 23 26 Nynäshamn 72 52 50 17 Salem 14 41 33 11 Sigtuna 67 39 82 44 Sollentuna 57 78 128 38 Solna 38 54 41 148 Stockholm 1 380 443 1 004 1 192 Sundbyberg 58 41 35 58 Södertälje 273 69 163 88 Tyresö 50 90 57 13 Täby 46 87 143 53 Upplands Väsby 34 52 56 39 Upplands-Bro 31 37 36 25 Vallentuna 30 54 49 12 Vaxholm 6 21 16 9 Värmdö 40 83 64 15 Österåker 64 58 77 15 Stockholms län 2 982 2 263 2 894 2 289 Källa: SCB, Befolkningsstatistiken

Det är framförallt bland ungdomar mellan 19 och 21 år som det är vanligt att flytta hemifrån, och det är fler kvinnor än män som flyttar hemifrån i dessa åld-rar. Av de ungdomar som flyttade hemifrån under 2013 var nära sex av tio kvinnor. Att fler kvinnor än män flyttar hemifrån i åldrarna upp till 21 år gör att andelen som flyttat hemifrån vid 21 års ålder är högre bland kvinnor än bland män. År 2013 hade 35 procent av de 21-åriga kvinnorna och 24 procent av de jämnåriga männen i länet flyttat hemifrån. För att inflyttade ungdomar inte ska påverka andelen som flyttat hemifrån används här uppgift om län respektive kommun vid 15 års ålder (läs mer om detta i bilaga 1). Jämfört med riket är det en lägre andel som flyttat hemifrån vid 21 års ålder i Stockholms län. Både i länet och i riket har andelen som flyttat hemifrån vid 21 års ålder minskat un-der de senaste 10 åren.

(20)

18

Tabell 10. Ungdomar 16–21 år som flyttat hemifrån efter kön och ålder, år 2013. Antal

Ålder Kvinnor Män Båda könen

16 år 24 16 40 17 år 57 35 92 18 år 285 182 467 19 år 1 175 897 2 072 20 år 2 038 1 488 3 526 21 år 2 390 1 841 4 231 16–21 år 5 969 4 459 10 428 Källa: SCB, Befolkningsstatistiken

Diagram 6. Kvinnor och män som flyttat hemifrån vid 21 års ålder, Stockholms län och riket åren 2001, 2003, 2005, 2007, 2009, 2011, 2012 och 2013. Andel

Källa: SCB, Befolkningsstatistiken

Ungdomar med två utrikes födda föräldrar flyttar hemifrån senare än ung-domar vars föräldrar är födda i Sverige. Vid 21 års ålder hade 25 procent av kvinnorna med två utrikes födda föräldrar flyttat hemifrån jämfört med 37 pro-cent av kvinnorna vars båda föräldrar var födda i Sverige. Bland männen var motsvarande andelar 17 respektive 26 procent. Andelen som flyttat hemifrån bland ungdomar med en utrikes född förälder och bland ungdomar som själva är utrikes födda är ungefär på samma nivå som bland ungdomar med två för-äldrar födda i Sverige.

0 10 20 30 40 50 60 70 Kvinnor Män 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2012 2013 0 10 20 30 40 50 60 70 Kvinnor Män 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2012 2013 Andel Andel

(21)

19

Diagram 7. Kvinnor och män som flyttat hemifrån vid 21 års ålder i Stockholms län år 2013, efter bakgrund

Källa: SCB, Befolkningsstatistiken

En jämförelse mellan länets kommuner visar på stora skillnader i andelen ungdomar som har flyttat hemifrån. Andelen som flyttat hemifrån är generellt högre i kommuner i länets ytterområden. De kommuner där flest 21-åriga kvinnor har flyttat hemifrån är Norrtälje, Nynäshamn och Södertälje, där nära hälften av kvinnorna har flyttat hemifrån. För män är andelen som flyttat hemi-från högst i Nykvarn, Nynäshamn och Norrtälje, där drygt en tredjedel av 21-åringarna har flyttat hemifrån. De kommuner där lägst andel flyttat hemifrån är bland kvinnor Solna, Danderyd och Sollentuna, där knappt en tredjedel av kvinnorna flyttat hemifrån. För männen är det Huddinge, Solna och Vaxholm, där knappt en femtedel av männen har flyttat.

Tabell 11. Kommuner i Stockholms län med högst respektive lägst andel 21-åriga kvinnor och män som flyttat hemifrån 2013. Andel

Störst andel kvinnor

som flyttat hemifrån Störst andel män som flyttat hemifrån Minst andel kvinnor som flyttat hemifrån Minst andel män som flyttat hemifrån

Kommun Kommun Kommun Kommun

Norrtälje 49 Nykvarn 36 Solna 30 Huddinge 19

Nynäshamn 47 Nynäshamn 35 Danderyd 31 Solna 19

Södertälje 44 Norrtälje 34 Sollentuna 31 Vaxholm 19

Värmdö 43 Ekerö 31 Stockholm 32 Värmdö 21

Österåker 43 Lidingö 30 Järfälla 32 Botkyrka 21

Källa: SCB, Befolkningsstatistiken

Kommun vid 15 års ålder. Uppgifter för samtliga kommuner finns i tabellbilagan, tabell 6.

1.9. Ensamkommande flyktingbarn

Antalet ensamkommande barn3 som söker asyl i Sverige har ökat kraftigt

un-der de senaste tio åren. År 2004 sökte nära 400 ensamkommande barn asyl i Sverige. 2013 var motsvarande antal ungefär 3 850 barn. Migrationsverket

3 Ett ensamkommande barn är en person under 18 år som kommit till Sverige och sökt asyl utan sina

för-äldrar eller annan legal vårdnadshavare.

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Kvinnor Män Två föräldrar födda i Sverige En utrikes född förälder Två utrikes födda föräldrar Född utomlands

(22)

20

skattar att ca 4 100 ensamkommande barn årligen kommer att söka asyl under perioden 2014–2017.4

Diagram 8. Antal ensamkommande barn som sökt asyl i Sverige. År 2004–2013

Källa: Migrationsverket

En majoritet av de ensamkommande barn som söker asyl är 15 år eller äldre, och det är fler pojkar än flickor. Av de barn som sökte asyl under 2013 var 17 procent flickor. Den vanligaste nationaliteten bland barnen som sökte asyl år 2013 var Afghanistan, följt av Somalia. Mellan år 2012 och 2013 skedde en stor procentuell minskning av antalet ensamkommande barn från Afghanistan me-dan antalet barn antalet barn från Eritrea, Syrien, Marocko samt statslösa barn ökade kraftigt.5

Tabell 12. Antal ensamkommande barn som sökt asyl i Sverige, efter nationalitet. År 2013

Land Antal barn

Afghanistan 1 247 Somalia 576 Syrien 364 Eritrea 345 Marocko 315 Statslös 303 Algeriet 127 Etiopien 48 Irak 48 Serbien 29 Övriga 450 Totalt 3 852 Källa: Migrationsverket

När ett ensamkommande barn anländer till Sverige och söker asyl erbjuds barnet ett tillfälligt boende i den kommun där det ger sig till känna för svensk

4 Migrationsverket (2014) Aktuellt om ensamkommande barn & ungdomar. Januari–Februari 2014 5 Migrationsverket (2014) Aktuellt om ensamkommande barn & ungdomar. Januari–Februari 2014

0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Antal

(23)

21

myndighet. Detta innebär att samtliga kommuner kan bli en ankomstkommun. De flesta ensamkommande barn som söker asyl i Sverige ger sig dock tillkänna i någon av de kommuner där Migrationsverket har kontor där ensamkom-mande barn kan ansöka om asyl. När ett barn söker asyl ska en kommun anvi-sas som ska ansvara för omhändertagandet under den tid barnet är asylsö-kande, men även för tiden därefter om barnet beviljas uppehållstillstånd.

Migrationsverket hade i februari 2014 tecknat överenskommelser med 275 kommuner i landet om totalt 4 522 platser för ensamkommande barn. En över-enskommelse innebär att kommunen erbjuder ett antal boendeplatser för en-samkommande barn. Ofta är platserna både för barn som är asylsökande och barn som fått uppehållstillstånd, men vissa platser är reserverade för asylsö-kande. Stockholms län har flest platser. Länets 692 platser följs av Västra Götal-and (546 platser), Västerbotten (323 platser) och Skåne (302 platser).

De flesta kommuner i Stockholms län har tecknat avtal med Migrationsver-ket. Flest platser har Stockholms stad, följt av Solna och Sigtuna.6

Tabell 13. Antal platser för ensamkommande barn, tillgängliga för asylsökande eller barn som har beviljats uppehållstillstånd. Februari 2014.

Kommun Platser Kommun Platser

Botkyrka 14 Sollentuna 14 Danderyd 10 Solna 100 Ekerö 11 Stockholm 127 Haninge 26 Sundbyberg 11 Huddinge 19 Södertälje 0 Järfälla 21 Tyresö 21 Lidingö 22 Täby 24

Nacka 36 Upplands Väsby 20

Norrtälje 12 Upplands-Bro 20 Nykvarn 8 Vallentuna 6 Nynäshamn 6 Vaxholm 3 Salem 17 Värmdö 39 Sigtuna 85 Österåker 20 Totalt 692 Källa: Migrationsverket

Den 1 januari 2014 trädde en lagändring i kraft som ger Migrationsverket ut-vidgade möjligheter att anvisa en kommun att ta emot asylsökande ensam-kommande barn. De utvidgade anvisningarna kommer att ske både till kom-muner med överenskommelse att ta emot barn och till komkom-muner utan sådan överenskommelse.7

I april 2014 hade Västra Götaland, med 412 barn, och Skåne, med 397 barn, flest ensamkommande barn boende i Migrationsverkets mottagningssystem. Därefter kom Stockholms län med 371 barn. Av barnen i Stockholms län bodde 40 procent i Stockholms stad.

6 Migrationsverket (2014) Aktuellt om ensamkommande barn & ungdomar. Januari–Februari 2014 7 Migrationsverket (2014) Aktuellt om ensamkommande barn & ungdomar. Januari–Februari 2014

(24)

22

Tabell 14. Antal ensamkommande barn 0–17 år boende i Migrationsverkets mottagningssystem. 1 april 2014 Kommun Antal Botkyrka 8 Danderyd 0 Ekerö 4 Haninge 12 Huddinge 12 Järfälla 17 Lidingö 8 Nacka 13 Norrtälje 18 Nykvarn 4 Nynäshamn 9 Salem 2 Sigtuna 31 Sollentuna 2 Solna 7 Stockholm 150 Sundbyberg 3 Södertälje 10 Tyresö 17 Täby 2 Upplands Väsby 26 Upplands-Bro 6 Vallentuna 4 Vaxholm 1 Värmdö Österåker 5 Totalt länet 371 Källa: Migrationsverket

År 2013 beviljades 2 196 ensamkommande barn och unga 0–19 år uppehålls-tillstånd i Sverige, varav 334 i Stockholms län. Antalet ensamkommande barn som beviljats uppehållstillstånd har ökat de senaste åren, både i länet och i riket som helhet. Under 2013 tog Stockholms stad mot flest ensamkommande barn i länet, följt av Tyresö, Sigtuna och Upplands Väsby.

(25)

23

Tabell 15. Antal ensamkommande barn 0–19 år som erhållit uppehållstillstånd, efter kommun. År 2007–2013 Kommun 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 Botkyrka 6 4 2 9 2 12 8 Danderyd 0 0 0 0 0 1 1 Ekerö 5 6 8 3 1 0 2 Haninge 13 3 5 7 5 4 4 Huddinge 9 6 19 7 1 4 15 Järfälla 6 5 4 4 5 5 5 Lidingö 4 2 11 2 0 1 0 Nacka 6 1 1 1 6 0 4 Norrtälje 14 14 26 7 1 1 4 Nykvarn 2 5 6 0 0 0 0 Nynäshamn 2 2 6 2 2 2 0 Salem 6 5 7 0 0 0 1 Sigtuna 18 22 9 4 3 0 12 Sollentuna 1 4 3 2 2 3 2 Solna 12 17 5 7 2 0 7 Stockholm 154 147 127 140 89 73 166 Sundbyberg 4 1 1 2 4 1 1 Södertälje 12 2 9 10 7 20 19 Tyresö 19 11 17 17 15 11 7 Täby 2 1 2 0 0 2 0 Upplands Väsby 17 20 27 19 18 12 8 Upplands-Bro 6 7 7 4 3 2 2 Vallentuna 4 2 0 7 1 2 1 Vaxholm 0 0 0 0 0 0 0 Värmdö 5 8 9 9 2 8 8 Österåker 7 6 7 0 1 1 1 Totalt 334 301 318 263 170 165 278 Källa: Migrationsverket

1.10.

Adoptivbarn

Även barn som adopterats från andra länder räknas som immigranter. Anta-let barn som adopterats till Stockholms län har varierat under 2000-taAnta-let och var som högst år 2003 och 2004 då närmare 350 barn per år adopterades till länet. År 2013 adopterades 160 barn till Stockholms län. Det motsvarar en tredjedel av alla barn som adopterades till Sverige under året.

(26)

24

Diagram 9. Antal adopterade8, utrikes födda, barn. Stockholms län år 2001–2013

Källa: SCB, Befolkningsstatistiken

Under 2000-talet har Kina varit det vanligaste födelselandet för barn som ad-opterats till länet. Adoptionerna från Kina har dock minskat, och år 2013 var Indien det vanligaste födelselandet bland de barn som adopterades. 17 procent av de adopterade barnen var födda i Indien, medan 9 procent var födda i Kina. Andra vanliga födelseländer bland de barn som adopterades till länet var Ryss-land och Sydkorea.

8 Antal adopterade det år adoptionen registrerats i befolkningsstatistiken.

0 50 100 150 200 250 300 350 400 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Antal

(27)

25

Bilaga 1. Begreppsförklaringar

Antalet barn

Hemmaboende eller ej hemmaboende barn

I denna rapport skiljer vi på hemmaboende barn och ej hemmaboende barn. De definieras på följande sätt:

Hemmaboende barn – samtliga barn under 16 år samt barn 16 år och äldre som är

folkbokförda med föräldrar eller med andra vuxna i föräldrars ställe.

Ej hemmaboende barn – barn 16 år eller äldre som inte är folkbokförda med

för-äldrar eller vuxna som är i förför-äldrars ställe.

Ålder

Generellt avses den ålder som barnet hade den 31 december.

Familjebegreppet

SCB:s befolkningsregister, som bygger på uppgifter från folkbokföringen, är här vår källa för beskrivning av familjesammansättning och separationer.

Ensamstående och sammanboende föräldrar

Att ett barn bor tillsammans med endast mamman eller endast pappan bety-der inte nödvändigtvis att barnet bor tillsammans med en ensamstående föräl-der, utan endast att t.ex. mamman inte lever tillsammans med barnets pappa. Mamman eller pappan kan vara gift med någon annan än barnets biologiska förälder och då finns det information om detta genom samhörighetsbeteckning-en mellan äkta makar. Detta innebär att vi kan få dsamhörighetsbeteckning-en faktiska familjesituation-en för samtliga gifta familjer.

Möjligheterna att identifiera familjer utifrån folkbokföringens uppgifter be-gränsas dock av att sambor inte registreras. Om mamman eller pappan är sambo med någon annan än barnets biologiska förälder finns information end-ast i de fall paret har gemensamma barn. Ett antal sambofamiljer kan således identifieras, nämligen familjer som har gemensamma barn. I familjer utan ge-mensamma barn, men där någon av de vuxna har barn från tidigare förhållan-den, blir familjen felaktigt noterad som en ensamförälderfamilj. I intervjuunder-sökningar och enkäter har man inte samma problem. Där tar man reda på fa-miljens sammansättning genom frågor direkt till de vuxna.

Det är möjligt att föräldrar är skrivna på samma fastighet men bor i olika lä-genheter inom fastigheten. Detta förekommer dock troligen sällan.

Nollåringar

Det finns ett speciellt problem vid redovisning av de allra yngsta barnens fa-miljer. Mycket tyder på att särskilt andelen 0-åringar som lever med endast

(28)

26

mamman överskattas när man använder befolkningsregistren som källa. Skälen är två. Föräldrar som nyligen har flyttat samman kanske inte hunnit anmäla adressändring före årsskiftet. En annan förklaring kan vara att man, när sta-tistiken framställs, inte alltid hunnit få information om båda föräldrarnas per-sonnummer. Samboföräldrar ska anmäla faderskap och det kan dröja innan en sådan anmälan görs och blir registrerad. När det inte finns en sådan anmälan registrerad kommer mamman att betecknas som ensamstående i statistiken.

Barnens flyttar

De uppgifter om flyttningar som redovisas avser hemmaboende barn, föru-tom i avsnittet om flytten hemifrån. Barn som inte registrerats som hemmabo-ende i SCB:s register över totalbefolkningen ingår således inte. Antalet i grup-pen som flyttat in och ut ur länet skiljer i antal i förhållande till de som redovi-sas i den officiella statistiken. Det är speciellt i åldergruppen 18–21 år som anta-let in- och utflyttade skiljer sig åt. I denna åldersgrupp är de flesta flyttar an-tingen flyttar hemifrån eller flyttar mellan två bostäder utanför föräldrahem-met. Även antalet barn i åldersgruppen 0–5 år som emigrerar skiljer sig mar-kant. Här kan skillnaderna till stor del förklaras av att barn som fötts under året inte ingår i gruppen hemmaboende barn.

Observera att diagrammen med tidsserier över flyttningar in och ut ur länet är baserade på samtliga flyttningar och alltså inte enbart de hemmaboende bar-nen. Barnens familjetyp har mätts i slutet av året för samtliga flyttar, förutom barn som flyttat utomlands. Här har familjetyp vid årets början använts. Det är den senaste flytten barnet gjort under året som avses.

I avsnittet om flytten hemifrån ingår de ungdomar som var folkbokförda i Sverige både i slutet av 2012 och i slutet av 2013. När det gäller andelen ung-domar som flyttar hemifrån används uppgift om län respektive kommun vid 15 års ålder för att inflyttade ungdomar inte ska påverka. Detta har stor betydelse framförallt för kommuner som Solna, dit många unga flyttar, och som Ekerö, där de flesta som flyttar hemifrån lämnar kommunen och inflyttningen av unga från andra kommuner är låg.

Bo där man är folkbokförd

Vid framställning av befolkningsstatistik utifrån befolkningsregistren har vi utgått från att folkbokföringen speglar det verkliga boendet. Så är det i de allra flesta fall. Men det kan naturligtvis förekomma fel. Bokföringsförhållandena speglar inte alltid det verkliga boendet vilket framför allt är ett problem när boende bland ungdomar i åldern 18–21 år studeras. Jämförelser mellan urvals-undersökningar och registeruppgifter om ungdomars flytt hemifrån visar att det är vanligt att flyttningar inte anmäls. Enligt Ungdomsstyrelsens ungdoms-enkät 2009 har hälften av 20-åringarna flyttat hemifrån medan hälften är folk-bokförda utanför föräldrahemmet först vid 21 års ålder9.

En brist i befolkningsregistren är också avsaknaden av uppgifter om s.k. väx-elvis boende. Även om ett barn med separerade föräldrar bor lika mycket hos mamma som hos pappa är barnet ändå skrivet hos endast en av föräldrarna.

(29)

27

Litteratur

Boverket (2013) Bostadsmarknaden 2013–2014

Migrationsverket (2014) Aktuellt om ensamkommande barn & ungdomar. Januari–

Februari 2014

Ungdomsstyrelsen (2011) Fokus11– En analys av ungas bostadssituation. Ung-domsstyrelsens skrifter 2011:4

(30)

ISBN

Andra rapporter i samma serie:

Stockholmsregionens återflyttningsutbyte med

övriga Sverige

...

2010:05

Bostadsbyggande och befolkningstillväxt

i Stockholms län – Regressionsanalys

2010:11

”Pensionspuckeln”, 55+flyttningar

2011:02

Vart tar invandrarna vägen?

2011:04

Födda 2011-2020 efter mödrarnas födelseländer

2012:04

Hushåll och familjer i förändring

2012:05

Varför flyttar svenska barnfamiljer?

2012:10

Befolkningsutvecklingen 2012

2013:01

Barn och unga och deras familjer i Stockholms län 2011/2012

2013:02

Demografiska prognoser för kommunerna i Stockholms län 2012-45

2013:03

Barnfamiljers flyttningar kring sekelskiftet 2000

2013:04

Barn och barnfamiljer i tillväxtregion

2013:05

Fruktsamhet och mortalitet 2012

2013:06

Stockholms län - Huvudrapport

2013:07

Bostadsbyggnadsplaner 2013-2022, bilaga

2013:08

Kommunprognoser, bilaga till 2013:07

2013:09

Alternativa byggplaner

2014:01

www.tmr.sll.se

Befolkningsprognos 2014-2023/45

Barns och ungdomars flyttningar

References

Related documents

epidemiologiska uppgifter för år 2011 visar att andelen 3-åringar med kariesskadade tänder var något lägre i Stockholms län jämfört med resultatet nationellt.. Andelen

Vårdgivaren ansvarar för all sin rapportering till Beställaren. Vårdgivaren ska ha rutiner för att säkerställa att rapporteringen är korrekt. Om Vårdgivare är osäker

Vårdgivaren ansvarar för all sin rapportering till Beställaren. Vårdgivaren ska ha rutiner för att säkerställa att rapporteringen är korrekt. Om Vårdgivare är osäker

Vidare redovisas för län, A-regioner och kommunblock inflyttning, utflyttning, nettoflyttning och flyttning inom resp område efter kön och ålder samt dessutom omflyttning

Samordningsförbundet i Blekinge län (”FINSAM”) har för prövning och ställningstagande till översänt de valda revisorernas revisionsberättelse för 2013 jämte

Under året 2013 har Stockholms Cockerklubb genomfört en mängd aktiviteter såsom kurser, tävlingar, cockerpromenader, föreläsning samt vår Cockershow som i år hade 51 anmälda

Företagsekonomi, handel och administration Konst och media Samhälls- och beteendevetenskap Socialt arbete och omsorg Bred, generell utbildning Journalistik och

Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i