20 Svensk Frötidning 1/17
Toppar och dalar
i oljeväxter 2016
Insekter och torka gjorde att höstrapentappade 0,5 ton per hektar 2016 jämfört med 5-årssnittet. Men vårrapsen tog tillbaka tappad terräng och svingade sig upp över sitt 5-årsmedeltal trots EUs neo-nikotinoidförbud.
Text: Anneli Kihlstrand, SFO
Foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidning
I
nget år är det andra likt och s.k. normalår är bara ett teoretiskt medeltal. Hösten 2014 bjöd på idealiska för-hållanden för att etablera höst-oljeväxter i optimal tid. Motsatsen kom med den sena skörden 2015. Rekommendationer om såtid jus-terades och såfönstret breddades rejält. Likväl etablerades impo-nerande 83 500 hektar höstraps och närmare 1000 hektar höstrybs när många sådde sin raps en bit in i september.0,5 ton under 5-årssnitt Tack vare en mild höst hann ändå många bestånd växa till sig, medan andra var ganska taniga inför vintern. Skördepotentialen i dessa fält sänktes under resans
gång. Först av snigelangrepp och sedan av vinterpåfrestningar där kalla vindar utan snötäcke pinade grödan. Därefter följde för många en mycket torr period i maj–juni 2016 som till sammans med kraftiga insekts angrepp ytterligare drog ner skörden. Vi bärgade till slut en snitt-skörd på 3,1 ton/ha för höstrapsen – 1 ton/ha lägre än rekordåret 2015 och 0,5 ton lägre än 5-årssnittet. Höst rybsen avkastade drygt 1,9 ton/ha – något lägre än 2015, men klart över 5-årssnittet. Vi jobbar vidare med höstrybsens odlingstekniska frågor för att optimera grödan med potential för nordligare breddgrader.
Skidgallmyggan härjade Insektsåret 2016 förtjänar ett eget kapitel. Läs mer i fördjupade artik-lar om de olika probleminsekterna i Svensk Frötidning under året. Kort kan nämnas att rapsbaggarna var på en hanterlig nivå, men att den blygrå rapsviveln därefter kom i stor mängd i södra Sverige. Det mest problematiska var sedan den långvariga inflygningen av skidgallmygga som kunde lägga sina ägg i förborrade hål i skidorna.
Ovanpå detta kom kålmalen från österland och gav sig på både vår- och höstoljeväxter, även om skadorna bedömdes bli betydande bara i vårgrödorna.
Resultatrikt dispensjobb En del svampproblem blev det också, bl.a. av bomullsmögel. En sen, kombinerad behandling mot insekter och svamp betalade sig för de flesta.
Vi har fått många positiva rapporter från ekologiska odlingar av höstraps. Dock har vi ingen sam-manställning, vilket gör det svårt att dra säkra slutsatser om vad som varit framgångsfaktorer 2016.
Under vår och sommar arbetade vi med dispensansökningar för att få tillgång till adekvata ogräsmedel inför höstsådden. Vi fick glädjande nog en positiv hantering av såväl Butisan Top som den nya Salsa. Dessutom fick vi en ny regi strering av Devrinol. Det gjorde oss väl rustade inför hösten 2016. Klumprot hotar
Trots motvind under odlingsåret var viljan att etablera raps stor igen hösten 2016. Efter en tidig skörd
Solmatade frön.
Vårrapsen hann mogna av under den varma septembermånaden som tillät att fröna i skidorna matades fulla.
21 Svensk Frötidning 1/17
fanns det gott om tid som möjlig-gjorde en rekordstor höstrapssådd på 105 400 hektar till skörd 2017. Samtidigt är arealen ekologiskt odlad höstraps den högsta hittills med 6 600 hektar enligt Jordbruks-verkets preliminära statistik.
Värmen i september gynnade såväl insekter, där kålbladstekeln utmärkte sig, som klumprotsjuka. Vi får allvarliga signaler om kraf-tigt ökad utbredning av klumprot-sjuka i södra Sverige. Kraftfulla resurser kommer att läggas på att kartlägga och bättre överblicka klumprotsjukan. Det är samtidigt av största vikt att alla som befa-rar klumprotsmitta undersöker sin jord inför den planerade raps-sådden.
Slipad teknik i vårraps
För våroljeväxter var odlingsåret 2016 det tredje året med EUs för-bud mot neonikotinoider. Trots det återhämtade sig arealen något till 7 600 hektar vårraps och drygt 1 000 hektar vårrybs. De odlare som håller fast vid vårrapsen fort-sätter att förfina odlingstekniken för att öka odlingssäkerheten.
Våren var tämligen sen och när det väl var dags för sådd drabba-des vissa områden av mycket stora nederbördsmängder medan andra
hade det snustorrt. I månads-skiftet maj–juni kom så inkräk-taren från öst, den fruktade kålmalen. Angreppet var mycket stort och kålmalen fanns överallt i naturen, men hade rapsen som främsta födokälla. En framgångs-rik bekämpning innebar en 1:a körning 10 dagar efter på börjad inflygning och därefter en 2:a bekämpning 10 dagar senare. De som inte lyckades sätta in en mot-åtgärd i rätt tid tvingades se sin vårraps slukas av kålmalen. Enkel tröskning
Året bjöd även på bomullsmögel-angrepp och nya klumprotsmittade fält upptäcktes. Vi påminns om att rapsen är en gröda som kräver upp-märksamhet och vältajmade åtgär-der, men också framförhållning i form av en god växtföljd och jord-provtagning. Skördeförhållandena var dock fina och man kunde vänta in full mognad för att få välmatade skidor. Den genomsnittliga vår-rapsskörden landade på 2,3 ton/ha, vilket är något över 5-årsmedeltalet. Vårrybsen gav 1,3 ton som är i nivå med 5-årsmedel.
ERFA i vårraps
Under 2016 bildades ERFA-grup-pen Vårraps i
Makro sticker upp i tyngsta vårrapsdistriktet
Område A B D + E F Mognad Stjälklängd Stjälkstyrka Råfett
Sort dagar cm % % av ts Majong 3020 3220 2600 2810 124 120 86 48,3 råfett kg/ha 1310 1350 1180 1220 relativtal 100 100 100 100 Builder 95 96 100 103 125 124 88 48,8 Makro 100 92 100 107 127 127 89 49,1 Mirakel 97 104 103 103 123 122 90 48,4 Mosaik 96 74 96 98 125 114 87 47,8 Sunder 99 89 99 100 126 120 86 48,9 Brander 100 90 99 96 125 120 95 47,9
Områdesvis fröavkastning, råfettskörd och egenskaper. Flerårsmedeltal 2012–2016. Mätare: Majong
Det finns flera intressanta vårrapshybrider på marknaden att välja mellan. Tabellen listar sorterna som gjort bäst ifrån sig i flerårsresultaten. Hybriderna kännetecknas av snabb initial tillväxt, vilket är en fördel i kampen mot jordloppan. De marknadsförda hybriderna har alla en relativt hög oljehalt och god stjälkstyrka. Tidigheten varierar något. Mosaik är den linjesort som hänger med bäst i avkastning och Cordelia är en beprövad sort för den som väljer att odla vårrybs.
området. Gruppen träffades i fält, bl.a. i samband med de allvarliga insektsangreppen på försom-maren och i samband med skörd. I ERFA-gruppen diskuteras hur intensifieringen av vårrapsodlingen ska ta oss till högre skördar. Några i gruppen bärgade en skörd på över 4 ton/ha på vissa skiften. Det visar vilken potential det finns i vår-rapsen. Med rådande rapspris blev vårrapsen för några av deltagarna årets lönsammaste gröda. Här har vi uppenbarligen mer att lära. Seminarium Vårraps 3000 Tid för att lära blir det under en seminariedag i Örebro den 6 februari (se annons sid 26). Årets erfarenheter och resultaten från vårt 3-åriga projekt ”Vårraps 3000” kommer då att diskuteras.
Inför våren råder fortsatt för-bud i EU mot insektsbetning med neonikotinoider. Vi konstaterar dock att våra grannar i öster än en gång beviljats dispens för den finländska rybs- och rapsproduk-tionen. Med positiva erfarenheter från vår rapsodlingen 2016 och fortsatt stark prisbild bedömer vi att vårrapsod-lingen tar ett kliv framåt 2017. Rätt sort är en bra start – välj enligt tabell.
