• No results found

APPLE: Abnormala avkastningar på Apple Inc av diverse händelser?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "APPLE: Abnormala avkastningar på Apple Inc av diverse händelser?"

Copied!
40
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Södertörns högskola | Institutionen för ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp | Finansiering | VT 2011

APPLE

– Abnormala avkastningar på Apple Inc

av diverse händelser?

Av: Irena Becanovic och Louisa Masoura Handledare: Maria Smolander

(2)

Abstract

This paper treats the question about how the internationally established company, Apple, is affected by intern or extern events when it comes to the trade market. The purpose of the study is to investigate if chosen events create abnormal return on Apples stock market. The chosen research area is Steve Jobs three sick-listings, It-bubble and the purchase of the search engine company Siri. The reason of writing about this is the big interest for the stock market and its function.

This study methodological starting position is quantitative done by an event study, with qualitative feature done by an interview with an expertise within this area. When analyzing the empirics, we have used the efficient market theory that says that information should not affect the stock market in the degree that abnormal return creates. Beyond that theory, we have used former research “Stock prices and top management changes” written by Jerold B. Warner and Ross L. that got abnormal return when they did an event study about CEO changes, ”CEO change and firm performance in large corporations: succession effects and manager effects”, Randolph P. Beatty och Edward J. Zajac. that means that the stock prices affect is different depending on if the shareholders is more prepared to the information, “The stock market psychology” there Gyllenram refers to his theory about people projecting their thoughts and feelings to each other that creates big movements on the stock market and ”Beyond Greed and Fear”, Shefrin H. that while his study discovered a new theory that he called “the opposite strategy”, meaning that a high positive volatility is comply with a negative volatility by the same value. Shefrin also note that new information makes overreaction and vice versa.

The conclusion that we can make by this research is that new shocking information has led to overreaction, exactly like Shefrin points out. That means that older information makes less volatility, and we can see this by studying Steve Jobs three sick-listings. The efficient market theory was adaptable on these three events, because abnormal return did not occur. However, we got abnormal return on the other two events, Siri and the It -bubble. We could associate these answers to Shefrin´s theory about overreaction when new information gets public. Key words: Event study, abnormal return, volatility, market-adjusted model

(3)

Sammanfattning

Denna uppsats behandlar frågan om hur det internationellt etablerade företaget, Apple, påverkas av interna samt externa händelser vad gäller aktiekursen. Syftet med arbetet är att undersöka om det föreligger abnormal avkastning på Apples aktiekurs vid utvalda händelser. De utvalda undersökningsområdena är Steve Jobs tre sjukskrivningar, It-bubblan och uppköpet av sökmotorföretaget Siri. På grund av ett stort intresse för aktiekursen och dess funktion har vi valt detta ämnesområde.

Uppsatsens metodologiska utgångsläge är kvantitativ i form av en eventstudie, med kvalitativa inslag i form av intervju med en expert inom området. Vid analyserandet av empirin har vi använt oss utav den effektiva marknadshypotesen som säger att information inte ska påverka aktierna i den mån att abnormal avkastning skapas. Vi har även tillämpat tidigare forskning “Stock prices and top management changes” skrivet av Jerold B. Warner och Ross L. som fick abnormal avkastning när de gjorde en event studie om ledningsbyte, ”CEO change and firm performance in large corporations: succession effects and manager effects”, Randolph P. Beatty och Edward J. Zajac. som beskriver att aktiepriset påverkas olika mycket beroende på om aktieägarna var mer beredda på informationen, ”Aktiemarknadens psykologi”, Gyllenrams teori om att individer projicerar det kollektiva tänkandet vilket resulterar i stora rörelser på aktiemarknaden och ”Beyond Greed and Fear”, Shefrin H. som av sin studie upptäckte en ny teori som han kom att kalla tvärtomstrategin, vilket innebär att hög positiv volatilitet efterföljs av en negativ i samma värde. Han påpekar även att ny information leder till överreaktion och äldre information till underreaktion.

Slutsatsen som vi kan dra utifrån vår undersökning är att ny chockerande information har lett till överreaktion, precis som Shefrin menar. Således innebär det att det föreligger mindre rörelser vid äldre information, som vi kan se vid Steve Jobs tre sjukskrivningar. Den effektiva marknadshypotesen kunde vi tillämpa på dessa tre händelser då abnormal avkastning inte förekom. Däremot fick vi en stor abnormal avkastning på Siri och It -bubblan, där vi kunde associera resultatet med Shefrins teori om överreaktion.

(4)

Innehållsförteckning

1 INLEDNING……..……….…5

1.1 Bakgrund………..………....5

1.1.1 Utbud och efterfråga……….5

1.1.2 Psykologiska perspektivet……….5 1.1.3 Globala händelser………..6 1.1.4 Bakgrund om Apple……….…..6 1.2 Syfte………7 1.3 Frågeställning……….……..7 1.4 Avgränsning……….…...…….7 2 UNDERSÖKNINGSHÄNDELSER……….………8 2.1 It-Bubblan………...……….8 2.2 Steve Jobs……….8 2.3 Siri………9 3 HYPOTES………...………..………10 4 RELIABILITET…………..….………11 4.1 Validitet…………...………..……….11 5 METOD……….………...12 5.1 Event studie... ...12

5.1.1 Event studiens sju steg……….12

Figur 1 Event studiens tidslinje………...14

5.2 Event studiens tillvägagångssätt....……….15

5.3 Intervju………...………18

6 TEORIER………..………...………19

6.1 Effektiva marknadshypotesen………...……….19

6.1.1 Tre nivåer för effektiv marknadshypotes………...20

6.1.2 Kritik mot den effektiva marknadshypotesen………21

6.1.3 Tidigare forskning……...………..21

7 EMPIRI………....………...………..24

7.1 Resultat………..……….24

7.1.1 Steve Jobs 1/8-04………24

(5)

7.1.3 Steve Jobs 17/1-11……….27

7.1.4 Steve Jobs sammanställd………28

7.1.5 It-Bubblan…..……….…………..29

7.1.6 Apples uppköp av Siri………30

8 ANALYS………..……31

9 SLUTSATS……….………...……...………….35

9.2 Kritik...………...……….37

9.3 Förslag till fortsatt forskning...37

10 KÄLLFÖRTECKNING...38

10.1 Publicerade källor...38

10.2 Elektroniska källor...38

(6)

1 Inledning

1.1 Bakgrund

1.1.1 Utbud och efterfråga

Aktievärdet varierar beroende på hur utbudet och efterfrågan ser ut på marknaden. Det kan bli goda tider då konsumenterna har mer pengar än i normala omständigheter, och då ökar efterfrågan. Aktiekurser influeras dessutom utav framtida prognoser. Ser det ljust ut för ett

företag och förväntningarna är goda, sker det en positiv aktierörelse.1

Tillgång på råmaterial har en stor betydande effekt på aktiepriset, vilket vi även kan skåda i Japan i och med deras nuvarande situation. Många företag inom teknikbranschen får det svårt när tillgången av olika utrustningsmaterial stryps från Japan. Detta resulterar en negativ effekt

på företagens resultat och därmed aktievärdering.2

Aktiens pris påverkas utav all sorts information såsom rykte och fakta. Information som antyder till konjunkturnedgång såsom minskad efterfråga och produktion leder till negativ effekt på aktien. Oftast blir det en nedgång i aktievärde innan konjunkturnedgången har påbörjat till följd av rykten och företagets nedskärning i produktion. För att veta hur aktien

ska röra sig letar man efter ovanstående tecken.3

1.1.2 Psykologiska perspektivet

Marknaden influeras även utav aktiens rörelse. Stiger värdet för aktieportfö ljen känner sig aktieägarna mer förmögna och de upplever då inget behov av att spara sina vinster. Efterfrågan ökas av detta vilket leder till en ökad produktion som resulterar i ökad aktievärdering. Detta ger till följd en ond cirkel som med tiden leder till inflation och vice

versa.4 1 http://www.porssisaatio.fi/sv/artiklar/vad-man-bor-veta-om-vardepapper,6 2 http://www.porssisaatio.fi/sv/artiklar/vad-man-bor-veta-om-vardepapper,6 3 http://www.porssisaatio.fi/sv/artiklar/vad-man-bor-veta-om-vardepapper,6 4 http://www.porssisaatio.fi/sv/artiklar/vad-man-bor-veta-om-vardepapper,6

(7)

1.1.3 Globala händelser

Osäkerhet i länder sprider sig och på långt sikt påverkar aktiemarknaden. T ex den politiska situationen i nord Afrika. Detta har lett till att investerare valt att ta sina investeringspengar från aktier baserad på olja och som alternativ placerat sina likvida medel i förnyelsebar energi.

Sammanfattningsvis satsar aktieägarna på säkra investeringar snarare än det osäkra.5

Japan är en av världens handelsstater som exporterar beståndsdelar till bland annat

bilindustrier och telekomföretag.6 Katastrofen i Japan som ägde rum vid slutet av år 2010, i

form av jordbävningar, tsunami samt explosioner på kärnkraftverk, har i sin tur negativt

påverkat aktiebörsen och investerare över hela världen.7

1.1.4 Bakgrund om Apple

Apple grundades den 1 april år 1976 av två klasskamrater Steven Wozniak och Steve Jobs. Wozniak och Jobs hoppade av gymnasiet, då båda fick jobb på ett centrum för dator- och elektronikindustrin på Silicon Valley. 1976 skapade Wozniak Apple I. Jobs, som hade ett öga för framtiden, insisterade på att de tillsammans ska sälja produkten. Apple I visade sig dock inte bli framgångsrikt. Man tog inte Apple på stort allvar förrän den första plasttillverkade datorn med färggrafik, Apple II lanserades. Apple II medförde en enorm försäljning och efterfrågan, och år 1980 hade Apple flera tusen anställda vid lansering av Apple III, som även

började säljas i utlandet. Denna succé ledde till att företaget erhöll många fler investerare.

År 1981 medförde svårigheter, då en mättad marknad gjorde det svårare att sälja datorer, och därmed var Apple tvungen att sparka 40 anställda. Jobs blev ordförande för företaget, då Wozniak skadades under en flygkrasch. Vid den tidpunkten ägde Jobs 11% av aktierna.

Med Michael Spindler som VD, tog Apple vintern 1995-1996 den hårdaste smällen, då de felbedömde marknaden och satsade på billiga datorer, Performer. Företaget gick i förlust med hela 68 miljoner dollar det kvartalet. Numera var Gil Amelio VD för Apple, den förre

5 http://www.porssisaatio.fi/sv/artiklar/vad-man-bor-veta-om-vardepapper,6 6 http://www.dn.se/ekonomi/brist-pa-delar-hotar-industrin

7

http://www.nordea.se/F%C3%B6retag/Finansieringar/Katastrofen+i+Japan+en+m%C3%A4nsklig+tragedi/147 5662.html

(8)

verkställande direktören för National Semiconductor. Amelio lyckades inte få Apple på fötter igen, och avgick år 1997 efter att Apple gick i stora förluster med hela 740 miljoner det andra kvartalet.

Efter Jobs skilsmässa med Apple år 1985, köpte Apple företaget NeXT, som Jobs hade startat. Jobs skulle återigen få in en fot på Apple. Jobs började göra stora förändringar inom företaget och avslöjade att Microsoft hade köpt aktier inom Apple till ett värde av 150 miljoner dollar.

Många önskade att Jobs skulle stanna kvar inom företaget och bli VD.8

1.2 Syfte

Syftet med detta arbete är att undersöka om det förekommer abnormal avkastning på Apples aktiekurs under bestämda händelseförlopp.

1.3 Frågeställning

Hur påverkas Apples aktier av IT-bubblan, Steve Jobs hälsotillstånd och hans eventuella ledningsbyte samt uppköpet av företaget Siri - förekommer det abnormal avkastning på aktiekursen?

1.4 Avgränsning

Vi har valt att avgränsa oss till tre olika händelser och dess påverkan på ett företaget Apple, med hjälp av en event studie. De tre olika händelserna är IT-bubblan, Steve Jobs och uppköpet av sökmotorföretaget Siri. Datumen som vi skall undersöka för IT-bubblan är 6 mars 2000, Steve Jobs undersökningar skall ske 1 augusti 2004, 14 januari 2009 och 17 januari 2011, samt Siri den 27 april 2010.

8

(9)

2 Undersökningshändelser

2.1 It-bubblan

År 1995 började fler och fler investera i Internet företag, den så kallade IT-bubblan. Den amerikanska börsen växte dramatiskt, då nya Internet bolag etablerades konstant och därmed ökade investeringarna. Tyvärr ledde inte dessa investeringar till ett positivt resultat, på grund av att det skapades för många bolag utan substansvärde. En följdreaktion av händelsen blev att de flesta börserna föll rejält efter en enorm ökning ett år innan på grund av investeringarna,

även Nasdaqbörsen där Apple Inc ingår.9 Nasdaqbörsen tog en rejäl smäll efter att IT-bubblan

sprack den 6 mars år 2000, därmed vill vi undersöka hur/om Apple Inc påverkades av

smällen. 10

2.2 Steve Jobs

Steve Jobs är inte enbart VD för Apple, men även en av grundarna. Han var innovationsdrivkraften i detta företag och när han skapade produkter utgick han från sina egna intressen. Detta resulterade till att Apple idag är ett av de starkaste IT-företagen i världen. Vi skall undersöka och analysera hur Steve Jobs fysiska tillstånd, det möjliga vd-bytet eller

andra faktorer påverkar Apples aktier i helhet. 11 Steve Jobs fysiska tillstånd speglar de

sjukanmälningar som har skett, därför har vi valt specifika datum för att undersöka om hans

frånvaro återspeglar sig på företagets aktiekurs. De valda datumen är således 1 augusti 2004 12,

14 januari 200913 och 17 januari 2011.14

Varje gång Steve Jobs har sjukskrivit sig har Tim Cook tagit över som VD, medan han i vanliga fall jobbar som COO. Han är alltså ansvarig för all försäljning runt om i världen,

9 http://www.dn.se/ekonomi/it-bubblan--en-kapitalistisk-kulturrevolution 10 http://www.sntv.kva.se/files/2004_Mattiasson.pdf 11 http://www.investingvalue.com/investment-leaders/steve-jobs/index.htm 12 http://www.silicon.com/management/cio-insights/2009/01/15/steve-jobs-steps-down-for-six-months-sick- leave-39375713/ 13 http://www.apple.com/pr/library/2009/01/14advisory.html 14 http://www.apple.com/pr/library/2011/01/17advisory.html

(10)

hantering av leveranskedjan, service och support. Han har en viktig roll i företaget, då han

ständigt ökar marknadens efterfråga.15

2.3 Siri

Apple hamnade i sökmotorbranschen genom att ha samma affärsidé som Google, vilket även

är Apples indirekta konkurrent16. Den 27 april 2010 köpte Apple upp Siri17, en sökmotor för

mobiler. Denna applikation utför webbsökning genom att använda sig utav röstkommandon. Tillsammans med GPS utför applikationen en algoritmisk sökning för att finna svar på användares fråga.

Siri är ett företag som startades i San Jose, Kalifornien. Företaget marknadsför sig som en virtuell assistent för Iphone och Ipod Touch. Siri är ett stort intresse för investerare, med hela 24 miljoner dollar investeringar. En av investerarna är Li Ka-Shing, som även är investerare

för den kända nätverkshemsidan, Facebook.18

Siri är inte en vanlig sökmotor, den tar sökningen ett steg längre. Denna applikation kan även vidta särskilda åtgärder, som att boka bord på restaurang. Det kan ske ”on the go”. Googles

sökmotor har ett mer orensatt sökresultat.19

Information om själva uppköpet och användningen av produkten vill inte parterna uttala sig

närmare om.20 15 http://www.apple.com/pr/bios/cook.html 16 http://www.theinquirer.net/inquirer/news/1603477/apple-buys-siri 17 http://www.ftc.gov/os/fedreg/2010/june/100609premergerrequest.pdf 18 http://www.theinquirer.net/inquirer/news/1603477/apple-buys-siri 19 http://www.businessinsider.com/apple-just-got-into-the-search-business-2010-4#ixzz1KdFZR266 20 http://www.businessinsider.com/apple-buys-siri-a-mobile-assistant-app-as-war-with-google-heats-up-2010-4

(11)

3 Hypotes

Vår hypotes påvisar ett antagande om vilket resultat beräkningarna kommer att ge. Vi tror att aktierna rör sig mer på ny och chockerande information än på gammal information. Med detta antar vi att Steve Jobs sjukfrånvaro resulterar i stor reaktion första gången eftersom det var nytt för aktieägarna och därefter kommer reaktionerna att sjunka allteftersom han sjukanmäler sig. Vi antar även att IT- bubblan påverkade Apples aktier mycket på grund av att det handlar om internet och teknologi, vilket är Apples marknad. Vi tror däremot inte att det blir någon överavkastning på Apples uppköp av Siri för att det är ett så litet företag, då det kan förekomma risker vid sådana uppköp.

(12)

4 Reliabilitet

Reliabilitet är en mätning på hur tillförlitlig data är som man använder sig utav. Vi kommer att undersöka aktiers volatilitet under en tidsperiod då en speciell händelse har skett. Vi kan dock inte utesluta att aktiens rörelse inte har påverkats av annat än själva händelsen i sig, vilket innebär att tillförlitligheten för denna uppsats är väldigt svår att mäta.

Teorierna vi använder oss utav antar att all information blir offentlig för alla parter samtidigt. Med andra ord ska det inte finnas ”insider” som läcker information och drar nytta av sin vetskap, vilket skulle bidra till en lägre reliabilitet.

För att minska risken att data inte är tillförlitlig använder vi oss främst utav primärdata, men dock finns det tillfällen då det endast finns sekundärdata tillgängligt. Utförandeformen på intervjun sker över mail eller telefon, därmed en risk att svaren kan misstolkas.

4.1 Validitet

Intern validitet är en mätning på hur beroende variablerna i fråga är av varandra. Vi ska testa

om händelsen påverkar Apples aktier. Detta kan vi ur ett finansiellt perspektiv beräkna, dock utesluter detta inte möjligheten att det finns en tredje variabel.

Extern validitet visar hur väl man kan dra generella slutsatser utifrån forskningsresultatet. Vi

kan enbart dra slutsatser på hur dessa händelser var för sig har påverkat Apples aktier, då händelserna inte är förknippade med varandra och vi endast undersöker ett företag.

(13)

5 Metod

5.1 Event studie

Denna teori är ett utmärkt verktyg anpassat till vårt syfte. Det hjälper oss att besvara om det sker abnormal avkastning men även visar oss om det föreligger ett samband mellan den abnormala avkastningen och den utvalda händelsen.

Event study metodiken tros ha existerat sedan 1930-talet, men under 1960-talet utvecklats till att bli allt mer effektiv. På slutet av 1960-talet introducerade Ray Ball, Philip Brown (1968) och Eugene Fama (1969) denna metodik utförligare, som ledde till framväxten av denna forskningsmetod. Denna metod används för att testa marknadens effektivitet, då man skall

räkna ut om det föreligger abnormal avkastning vid specifika händelser. 21 Event study

metodiken omfattar sju steg i forskningsprocessen.

5.1.1 Event studiens sju steg

Till att börja med skall man definiera händelsen som man undersöker, för att därefter bestämma en passande längd på händelsefönstret. Händelsefönstret utgör den period som man skall undersöka, i detta fall period då man undersöker företagets aktiepriser. I praktiken omfattar undersökningsperioden oftast flera dagar, då man för det mesta utgör några dagar före och ett par dagar efter att händelsen inträffar. Med detta undersöker man om någon information möjligtvis har läckt ut, vilket leder till en abnormal avkastning innan själva

händelsen inträffat, den så kallade pre-event avkastningen.22

När man har identifierat händelsen och dess händelsefönster skall man definiera på vilka grunder man har valt undersökningsobjekten, i detta fall företaget. Man gör detta för att det

kan förekomma begränsningar i form av datatillgänglighet eller dylikt.23

Tredje steget för en event study är att välja modell för uträkningen av den normala avkastningen, dvs. hur avkastningen skulle ha varit om inte händelsen hade inträffat . Man

21

MacKinlay Craig A. (1997) ”Event Studies in Economics and Finance”, Journal of Economic Literature, Mar 1997, vol. 35, s.13-14.

22 MacKinlay Craig A. (1997) ”Event Studies in Economics and Finance”, Journal of Economic Literature, Mar

1997, vol. 35, s.14-15.

23

MacKinlay Craig A. (1997) ”Event Studies in Economics and Finance”, Journal of Economic Literature, Mar 1997, vol. 35, s.15.

(14)

brukar vanligtvis utgå från två statistiska och två ekonomiska modeller. De statistiska modellerna är konstant medelavkastning och marknadsmodellen. Konstans medelavkastning

innebär att Xt är oförändrat, det vill säga att man beräknar den genomsnittliga avkastningen

under estimeringsfönstret och antar att den är konstant. Marknadsmodellen menar att Xt är

marknadsavkastningen, och antar en stabil linjär relation mellan marknadsavkastningen och

aktiens avkastning. 24 Denna modell anses vara en förbättrad modell jämfört med konstant

medelavkastning.25 De ekonomiska modellerna är Capital Asset Pricing Model (CAPM) och

Arbitrage Pricing Theory (APT). CAPM användes flitigt under 1970-talet, då man upptäckte begränsningar med denna modell. Det har visat sig att resultaten av studierna vid användning av CAPM påverkas av modellens specifika begränsningar, och därmed har användningen av

CAPM minskat i och med att marknadsmodellen undviker dessa begränsningar.26 När man

har räknat ut den normala avkastningen kan man i sin tur beräkna den abnormala

avkastningen för en händelse. För företaget i och datum för händelsen t beräknas den

abnormala avkastningen enligt:

ARit = Rit – (αi + βi*Rmt)

(6.1)

där ARit är den abnormala-, Rit den faktiska- och (

α

i +

β

i*Rmt) den normala avkastningen.27

Beräkningen av den normala avkastningen kommer att illustreras närmare längre ner.

När man har valt en lämplig modell för att räkna ut den normala avkastningen, skall man därefter välja estimeringsfönster för händelsen. Estimeringsfönster är oftast perioden innan händelsen inträffar, just för att de inte skall överlappa varandra. Detta för att kunna räkna ut den normala avkastningen utan att händelsen påverkar resultatet. Figuren nedan visar event

studiens tidslinje.28

24 MacKinlay Craig A. (1997) ”Event Studies in Economics and Finance”, Journal of Economic Literature, Mar

1997, vol. 35, s.15.

25 25 MacKinlay Craig A. (1997) ”Event Studies in Economics and Finance”, Journal of Economic Literature,

Mar 1997, vol. 35, s.18.

26 MacKinlay Craig A. (1997) ”Event Studies in Economics and Finance”, Journal of Economic Literature, Mar

1997, vol. 35, s.19.

27

MacKinlay Craig A. (1997) ”Event Studies in Economics and Finance”, Journal of Economic Literature, Mar 1997, vol. 35, s.15.

28 MacKinlay Craig A. (1997) ”Event Studies in Economics and Finance”, Journal of Economic Literature, Mar

(15)

Figur 1 Event studiens tidslinje

29

Det femte steget är att tillämpa en hypotesprövning och sedan bestämma hur den abnormala avkastningen skall användas. Man skall bestämma hur de abnormala avkastningarna skall

aggregeras samt definiera nollhypotesen. 30 Aggregering av den abnormala avkastningen

beräknas vanligtvis med cumulative abnomal return, CAR.31

Efter att man har gjort samtliga beräkningar skall man presentera empirin med den ekonometriska utformningen.

Det sista steget av en event studie är att kunna tolka och dra slutsatser med hjälp av empirin,

och därmed få en insikt om hur de valda händelserna har påverkat aktiekursen. 32

29

MacKinlay Craig A. (1997) ”Event Studies in Economics and Finance”, Journal of Economic Literature, Mar 1997, vol. 35, s.20.

30 MacKinlay Craig A. (1997) ”Event Studies in Economics and Finance”, Journal of Economic Literature, Mar

1997, vol. 35, s.15.

31

MacKinlay Craig A. (1997) ”Event Studies in Economics and Finance”, Journal of Economic Literature, Mar 1997, vol. 35, s.21.

32 MacKinlay Craig A. (1997) ”Event Studies in Economics and Finance”, Journal of Economic Literature, Mar

(16)

5.2 Event studiens tillvägagångssätt

Vi har, som nämnt ovan, valt att begränsa oss till tre valda händelser för denna undersökning. En av händelserna som vi skall fokusera på är Steve Jobs hälsotillstånd, vilket i sin tur kan leda till eventuellt ledningsbyte. Händelsedagarna för Steve Jobs hälsotillstånd är 1 augusti 2004, 14 januari 2009 och 17 januari 2011. Den andra händelsen är It-bubblan som sprack den 6 mars 2000. Den sista händelsen är då Apple köpte upp sökmotorföretaget Siri den 27 april 2010. Vi har valt att undersöka olika händelser, för att se individuella rörelser på aktiekursen. Dessutom har vi begränsat oss till Apple, då vi anser att det är ett unikt företag, som har en marknadsledande position med inga direkta konkurrenter. Därmed faller intresset att koncentrera sig på ett ledande företag.

Vi skall således använda oss utav ett 7 dagar långt händelsefönster för vardera händelse, där händelsefönstret innefattar 3 dagar före händelsedatumet, T-3, T-2 och T-1, samt tre dagar efter, alltså T1, T2 och T3. Händelsedatumet är då T0.

Vid uträkningen av den normala avkastningen skall vi tillämpa den justerande marknadsmodellen, då vi anser att den är mest pålitlig vid event studier samt mest förekommande. Vid beräkningen av den normala avkastningen enligt marknadsmodellen använder man sig av nedanstående formel:

Rit = αi + βi*Rmt + εit

(6.2)

där Rit och Rmt är för period t, aktieavkastning i och marknadsportföljens avkastning m.

ε

it är

den felterm vars värde är noll. Marknadsmodellens parametrar är

α

i och

β

i.33 När man sedan

har beräknat den normala avkastningen, minskar man denna summa med den faktiska avkastningen för att räkna ut den abnormala avkastningen (se formel 4.1). Vi skall tillämpa

den justerande marknadsmodellen, vilket innebär ett antagande att

β

ska vara 1 och alfa 0.

33

MacKinlay Craig A. (1997) ”Event Studies in Economics and Finance”, Journal of Economic Literature, Mar 1997, vol. 35, s.18.

(17)

Vi börjar med att räkna ut den dagliga avkastningen för både estimeringsfönstret och händelsefönstret, för att i efterhand kunna beräkna den faktiska och den normala avkastningen.

Uträkning för estimeringsfönstrets och händelsefönstrets dagliga avkastning:

Rit = P

t

– P

t-1

/ P

t-1

(6.3)

där

P

t är stängningskursen för dag t och

P

t-1 är dagen före.34

Uträkning för den abnormala avkastningen:

ARit = Rit – (αi + βi*Rmt)

(se 6.1)

där Rit är den faktiska avkastningen, och som nämnt ovan antar vi att

β

ska vara 1 och alfa

0.35

Estimeringsfönstret som vi skall använda oss av kommer att innefatta 25 dagar före händelsefönstret, då estimeringsfönstret och händelsefönstret inte ska överlappa varandra. En kumulativ abnormal avkastning beräknas genom formeln:

CARi (t

1

,t

2

) = Σ ARit

(6.4)

där samtliga dagliga avkastningar summeras, för att kunna få en mer generell bild av eventets

påverkan.36 Denna formel används sedan till t-testet för hypotesprövningen.

34 Francis, Taylor. (2000) “Investments” McGraw-Hill Higher Education, Jan 2000, andra upplagan 35

MacKinlay Craig A. (1997) ”Event Studies in Economics and Finance”, Journal of Economic Literature, Mar 1997, vol. 35, s.15.

36

MacKinlay Craig A. (1997) ”Event Studies in Economics and Finance”, Journal of Economic Literature, Mar 1997, vol. 35, s.13-39

(18)

Det sista man tillämpar är en hypotesprövning, då man antigen skall förkasta 0-hypotesen eller bekräfta den. Om det inte föreligger en abnormal avkastning vid beräkningarna skall man bekräfta 0-hypotesen, och vice versa.

H0: CAR (τ1,τ2) = 0

H1: CAR (τ1,τ2) ≠ 0

Eftersom vår empiri kan ge både negativa och positiva resultat, väljer vi att ha ett tvåsidigt t- test för att se om det föreligger samband mellan angivna händelser och volatiliteten på Apple Inc. Vi skall använda oss utav en signifikansnivå på 96 %. För att kunna beräkna t-testet, måste vi ha standardavvikelsen för varje händelse. Standardavvikelsen beräknas på följande

sätt: 37

(6.5)

Hypotesen testas sedan med:

(6.6)

där är den genomsnittliga CAR, µ är det förväntade värdet enligt H0 som betecknas som

noll. At är standardavvikelsen och N är antalet dagar i händelsefönstret, i detta fall sju.38

37 Lind, Marchal; Wathen Samuel A. (2008) “Statistical Techniques in Business and Economics” 13:e upplagan 38

(19)

5.3 Intervju

Denna uppsats kommer att baseras på kvantitativ information med ett kvalitativt inslag i form av en intervju. Av den orsaken att vår intervjukandidat arbetar i Paris kommer intervjun att ske över internet eller telefon. Personen vi skall intervjua heter Paul Young och har en Master of Business Adimistration från University of Minnesota, där han även blev utnämnd som enastående student utav Wall Street Journal. Han har under sina arbetsår startat två framgångsrika företag som han i sin tur sålde med en vinst på 1,7 miljoner euro. Utöver detta har han haft ledande positioner inom stora företag i olika länder, och idag delar han med sin kunskap till studenter på universitetet INSEEC Paris. Vi har bett Paul Young att berätta sin synvinkel om kopplingen mellan den effektiva marknadshypotesen och aktiemarknaden, vi ställde därmed inga direkta frågor på grund av tidsbrist från intervjukandidatens sida.

(20)

6 Teorier

6.1 Effektiva marknadshypotesen

Vi valde denna teori för analyserandet av vårt resultat. Vi anser att det är en relevant teori idag fastän den uppstod år 1969 och även internetuppkomsten. Det är en utav den mest utnyttjade teorin inom forskning av aktiers volatilitet.

Eugene Fama introducerade den effektiva marknadshypotesen år 1969. Denna teori innebär att offentligt informationsflöde om finansiella marknaden påverkar aktiekursens rörelse. Teorin menar därmed att det inte skall förekomma abnormal eller oväntad avkastning i och med aktiekursens rörelse. Informationen blev en sådan viktig del av budgivningen att det blev mer värdefullt än själva aktien. Håller man ensamt i viktig information är detta värt oerhört mycket, då aktiepris anpassar sig utefter information så fort den blir offentlig. Det nya priset är ”fair game” och skall ge en normal avkastning. Det har förekommit fall där analytiker har uppskattat att ett företag exempelvis ska få en vinst på två miljoner, men i själva verket resulterade företaget en vinst på tre miljoner. På grund av analytikernas felaktiga bedömning, blev det en överreaktion på börsmarknaden, då investerare köpte mer aktier och skapade abnormal avkastning. Denna teori menar att information inte skall påverka aktiens värde så

omåttligt att det skapas abnormal avkastning, av den orsaken att marknaden är effektiv. 39

En studie som skrevs av Mcgraw Hill visar att 80 % av oväntade uttalanden var egentligt förväntade, dvs. om de förväntade sig goda nyheter kunde detta driva upp aktiepriset innan uttalandet. Men detta skapar inte abnormal avkastning, då aktiepriset tenderar att jämnas ut

inom 6 månader efter tillkännagivandet.40

Sedan 1970-talet har det gjorts en massa studier och forskning kring effektiv marknad och detta bevisar att marknaden är anpassningsbar och effektiv gentemot publik information,

vilket har påverkat företagen om vilken information de väljer att offentliggöra.41

Den effektiva marknadshypotesen är ett genombrott för den finansiella marknaden, som dock inte är felfri. En av de anomalier är således överreaktioner på information, som i sin tur driver upp priserna, därmed kan aktieägare få abnormal avkastning. Det finns även vissa trender som

39

Chew, Donald H. (2001) “The new corporate finance”, tredje upplagan

40

Chew, Donald H. (2001) “The new corporate finance”, tredje upplagan

41

(21)

avgör aktiepriset, som exempelvis att aktieägarnas avkastning tenderar att bli negativa under helgdagar. Vissa forskare anser att man kan förutspå marknadens reaktioner och rörelser. Karl Pearson påstår att marknaden fungerar som en “random walk”. Detta innebär att det inte går att förutse hur en aktie ska röra sig, och att man lika gärna kan singla slant och sedan köpa

aktier utifrån resultatet.42

6.1.1 Tre nivåer för effektiv marknadshypotes

Svag form: Den svaga formen menar att all historik redan är reflekterad på aktiepriset, vilket

resulterar till att en investerare inte kan tjäna abnormal vinst genom att observera tidigare volatilitet på aktier för att sedan förutspå framtida aktiepriser. Priset är inte baserat på framtida förväntningar och alla aktörer har tillgång till all information. ”Random walk” tillämpas vid denna form.

Semi-stark form: Denna form påvisar att all information influerar aktiepriset samt att all

information är publik. Informationen kan variera till allt från företagets vinst, räntor, historisk data om aktie volatilitet etc. Abnormal vinst är inte möjlig att generera från offentlig data.

Stark form: Här menar man att all publik och privat information reflekterar aktiepriset, vilket

innebär att insiderhandel inte förekommer då även privat information återspeglas i aktiepriset.

Aktiekursen rör sig endast när ny information blir publik.43

42 Chew, Donald H. (2001) “The new corporate finance”, tredje upplagan 43 Chew, Donald H. (2001) “The new corporate finance”, tredje upplagan

(22)

6.1.2 Kritik mot den effektiva marknadshypotesen

Behavioral finance

Anhängare till Behavioral finance anser att den effektiva marknadshypotesen är en åldrad

hypotes som inte är sann. De anser att aktiepriserna inte korrigeras utav marknaden, utan att investerarna gör det genom deras sätt att hantera utgiven information. De lägger fokus på kortsiktiga planeringar och utnyttjar den information som är given. Prisändringar är inte den

sorts information som investerare använder sig utav vid finansiella beslut.44

Behavioral finance förklarar det irrationella beteendet. Denna teori förkastar inte de ekonomiska koncepten och dess principer, den är snarare fokuserad på tillämpningen av de

psykologiska och ekonomiska principerna. 45 Behavioral finance hypotesen menar att de

ordinära finansiella teorierna bortser från hur vanliga människor agerar och tar beslut. Det irrationella beteendet kan beskrivas med två kategorier. Den första kategorin är att investerare inte vid varje tillfälle tar emot information på ett korrekt sätt, vilket leder till att det blir felaktigt när det kommer till hur de skall investera. Den andra kategorin menar att när de investerar, gör de oförenliga eller systematiskt suboptimala beslut. Även om utgivandet av information skulle vara fulländat, visar många studier att människor inte tar fullständigt

rationella beslut när de tar emot den givna informationen.46

6.1.3 Tidigare forskning

Vi har valt två forskningsartiklar som behandlar aktieägarnas reaktion gentemot VD-byten. Vi anser att detta är relevant till vår undersökning om Steve Jobs sjukfrånvaro på grund av mycket debatter om vem ska ersätta Steve Jobs när han avgår, vilket kommer att ske till följd av Steve Jobs kritiska hälsotillstånd. Sammanfattningsvis är vårt antagande då att aktieägarna

reagerar likadant vid Steve Jobs sjukfrånvaro som vid ett VD-byte.

“Stock prices and top management changes”, Journal of Financial Economics, Jerold B. Warner och Ross L.

44

Chew, Donald H. (2001) “The new corporate finance”, tredje upplagan, s. 32.

45

Olsen, Robert A. (1998) ”Behavioral finance and its implications for stock-price volatility”, Financial

Analysts Journal, Mar-Apr 1998, vol.54, nr.2, s. 11.

(23)

Denna vetenskapliga artikel beskriver förhållandet mellan ledningsbyte och företagets aktieavkastning, samt aktieprisets reaktion när information om ledningsbyte kommer ut. Artikeln bygger på en event studie där resultatet indikerade en abnormal avkastning på över noll när företag sände ut information om ledningsbyte. Undersökningen av denna artikel

gjordes på 269 företag på AMEX- och New York börsen under åren 1963 till år 1978.47

”CEO change and firm performance in large corporations: succession effects and manager effects”, Strategic Management Journal, Randolph P. Beatty och Edward J. Zajac.

Denna artikel behandlar frågan om vd-byten och följdreaktionen på aktiepriset i stora företag. Urvalet för denna undersökning är 209 stora börsnoterade bolag, mellan januari 1979 till och med december 1980, där skribenterna utgick från Capital Asset Pricing Model (CAPM). Undersökning påvisade att de som upplevde en stor negativ förändring i aktiepriset var sådana som inte var beredda på händelsen, medan aktiepriset visade en positiv reaktion på marknader

som var mer beredda på det.48

”Aktiemarknadens psykologi”, Gyllenram C.G.

Människan har sen århundraden tillbaka haft behov att tillhöra en grupp, som då handlade om överlevnad. Personer som ingår i en grupp eller flock överför det individuella tänkandet till ett kollektivt, då det inger en känsla av trygghet. Flocken rör sig tillsammans och anpassar sig efter varandra. Detta kan man se när stora händelser sker.

Individernas uppfattningar gjuter ihop och det resulterar till stora rörelser i aktiekursen, vilket man kan se precis innan IT-bubblan sprack. Investerare satsade på ”framtidsprojekt”, i detta fall internetföretag. Detta resulterade till stor volatilitet för företagen. Ett dåtida

internetföretag Framtidsfabriken, ökade från 200 kr till 700 kr per aktie (Gyllenram 1998).49

”Beyond Greed and Fear”, Shefrin H.

47Jerold, B. Warner; Ross L. (1987) “Stock prices and top management changes”, Journal of Financial

Economics, Mar-Oct 1987, vol 20, s. 461-492.

48 Randolph P. Beatty and Edward J. Zajac (1987) “CEO change and firm performance in large corporations:

succession effects and manager effects”, Strategic Management Journal, Jul-Aug 1987, vol 8, No 4, s. 305-317

(24)

Bondt och Thaler studerade en aktiemarknad, med effektiva marknadshypotesen som teori, för att undersöka om abnormal avkastning kan förutspås genom att använda sig utav historisk data om aktiers volatilitet. Deras resultat gav till följd en ny teori, så kallad tvärtomstrategin. Bondt och Thaler kom således fram till att en hög positiv volatilitet efterföljs av en negativ i samma värde. Detta var något som investerare kunde utnyttja sig utav. Bondt och Thaler kom även fram till att det sker en överreaktion på ny information, och underreaktion på äldre

information.50

(25)

7 Empiri

7.1 Resultat

I detta avsnitt kommer vi att presentera genomsnittlig CAR, alltså kumulativ abnormal avkastning för samtliga händelser. En hypotesprövning har tillämpats i form av ett tvåsidigt t- test med en signifikansnivå på 96 %, där den kritiska gränsen ligger på 2,571. Tidsperioden för händelsefönstret som vi undersöker omfattar sju dagar, det vill säga tre dagar innan händelsedagen och tre dagar efter. -+++++++

7.1.1 Steve Jobs 1/8-04

Källa; Diagram gjord på PowerPoint – Steve Jobs sjukskrivning 1/8-04

Detta diagram visar händelsefönstret då Steve Jobs sjukskrev sig den 1 augusti 2004. Vi ser tydligt att händelsen påverkade aktieavkastningen negativt dagen efter händelsedatumet i

samband med informationsutgivningen, T0. Vad gäller dagarna innan T0, fluktuerade

avkastningen mellan – 0,005457 och -0,009758. Av dessa 7 dagar är det högsta avkastningsvärdet 0,015402 och det lägsta - 0,051858.

(26)

Källa; Data sammanställd på PowerPoint.

Vår hypotesprövning påvisade att vi accepterar H0, vilket betyder att det inte finns samband

mellan händelsen och den ackumulerade avkastningen. H0 accepteras eftersom t-värdet ligger

(27)

7.1.2 Steve Jobs 14/1-09

Källa; diagram gjord på Power-Point – Steve Jobs sjukskrivning 14/1-09

Diagrammet demonstrerar Steve Jobs sjuskrivning den 14 januari 2009. Man kan se att den ackumulerade avkastningen är relativt stabil innan informationen om sjukskrivningen blev offentlig. Extremvärdena skedde därefter i kronologisk ordning, från -0,05013 till 0,05924.

Källa; Data sammanställd på PowerPoint.

Denna hypotesprövning accepterar H0, vilket betyder att det inte finns samband mellan

händelsen och den ackumulerade avkastningen. H0 accepteras eftersom t-värdet ligger mellan

(28)

7.1.3 Steve Jobs 17/1-11

Källa; diagram gjord på Power-Point – Steve Jobs sjukskrivning 17/1-11

Här redovisas diagrammet av den ackumulerade avkastningen för Steve Jobs sjukfrånvaro den 17 januari 2011. Resultatet visar en negativ lutning från T-1 till T1. Två dagar efter informationsutgivningen skedde en positiv utveckling i avkastningen.

Källa; Data sammanställd på PowerPoint.

Denna hypotesprövning accepterar H0, vilket betyder att det inte finns samband mellan

händelsen och den ackumulerade avkastningen. H0 accepteras eftersom t-värdet ligger mellan

(29)

7.1.4 Steve Jobs sammanställd

Källa; diagram gjord på Power-Point, en sammanställning av samtliga sjukskrivningar.

Detta diagram är en sammanställning av Steve Jobs samtliga sjukskrivningar, i syfte att kunna identifiera ett mönster. De två senaste eventen visar en positiv reaktion i avkastningen, medan den första endast reagerar negativt från T1.

Källa; Data sammanställd på PowerPoint.

Detta är en sammanställning av hypotesprövningarna för Steve Jobs händelser. Varje

händelse accepterar H0, vilket betyder att det inte finns samband mellan händelsen och den

ackumulerade avkastningen. H0 accepteras eftersom t-värdena ligger mellan det kritiska

(30)

7.1.4 It-Bubblan

Källa; Diagram gjord på Power-Point – It-Bubblan

Här kan vi se en jämförelse mellan Apple Inc. och AFGX index i form av dess avkastningar under samma tidsperiod. Detta hjälper oss att analysera vårt resultat, då vi kan se hur det egentligen bör se ut. Det skedde stora volatilitet dagarna innan händelsedatumet för Apple, men index visar att Apple bör vara rätt stabil under hela händelsefönstret.

Källa; Data sammanställd på PowerPoint.

Denna hypotesprövning förkastar H0, vilket betyder att det föreligger ett samband mellan

händelsen och den ackumulerade avkastningen. H1 accepteras, då t-värdet är större än det

(31)

7.1.5 Apples uppköp av Siri

Källa; Diagram ritat på Power-Point – Apples uppköp av Siri

Uppköpet av företaget Siri gav tydliga upp- och nedgångar i Apples avkastningar innan och efter själva händelsedagen. Den här händelsen resulterade i fluktueringar. Extremvärdena låg då på 0,02209548 och -0,03396452.

Källa; Data sammanställd på PowerPoint.

Även denna hypotesprövning förkastar H0, vilket betyder att det föreligger ett samband

mellan händelsen och den ackumulerade avkastningen. H1 accepteras, då t-värdet är större än

(32)

8 Analys

Innan den första undersökningshändelsen för Steve Jobs fanns det inte mycket information om Steve Jobs hälsotillstånd. Under oktober år 2003 diagnostiserade läkarna att Steve Jobs hade cancer i bukspottskörteln, men valde att hålla det hemligt för aktieägarna o ch allmänheten. Steve Jobs valde att hålla det hemligt till den dagen han var tvungen att berätta, då han skulle ligga på operationsbordet. VD:n har rätt att hålla sådan information dold så länge det inte påverkar företaget negativt. Det har diskuterats mycket om huruvida det var

missledande att hålla det hemligt för aktieägarna.51

Aktiepriset justerades dagen efter tillkännagivandet på grund av att aktieägarna inte var förberedda på den allvarliga situationen. Detta är i enlighet med den effektiva marknadshypotesen, då den starka formen menar att all ny information, både publik och privat, influerar aktiepriset. Randolph P. Beatty och Edward J. Zajac publicerade en artikel om att oförberedda händelser ger en stor negativ påvekan på aktiepriset, medan förberedda marknader reagerar positivt, vilket stämmer överens med vårt resultat av denna händelse. Det skedde en överreaktion vid nytillkommen information, som Bondt och Thaler antyder i deras artikel ”Beyond Greed and Fear”. De stora aktierörelserna kan dessutom förklaras med stöd till artikeln ”Aktiemarknadens psykologi”, skriven av Gyllenram C.G. Gyllenram menar att människor rör sig tillsammans och projicerar sina känslor och tänkande till varandra, då det inger en känsla av trygghet. Tänkandet och uppfattningarna gjuts ihop, vilket i sin tur skapar stor volatilitet på aktiemarknaden. Jerold B. Warner och Ross L. skrev i sin artikel ”Stock prices and top management changes” att nytillkommen information om ledningsbyte bidrog till en överavkastning på över noll, vilket man kan se i detta diagram. Denna överavkastning skedde, precis enligt teorin, då företaget sände ut information om Steve Jobs sjukfrånvaro och Tim Cooks övertagande.

Steve Jobs andra undersökningshändelse gav inte lika stor negativ volatilitet, då vi anser att aktieägarna var mer beredda på situationen. Efter incidenten år 2004, då Steve Jobs kom ut med att han hade cancer i bukspottskörteln, valde han att ha en öppen kommunikation med aktieägarna och allmänheten.

(33)

Vi anser att gruppdynamiken fortfarande existerar, då det gav stora rörelser på aktiekursen dag T2, dock var det inte negativa rörelser. Således kan vi konstatera att aktieägarna var mer beredda och dessutom litade på Tim Cooks övertagande, då det gav till följd positiva reaktioner. Även i detta diagram kan vi se en överavkastning på över noll två dagar efter informationsutgivningen.

Det tredje Steve Jobs diagrammet följer samma mönster som tidigare händelser, det vill säga att aktieägarnas reaktion minskar för varje gång i och med att volatiliteten inte är lika hög. Vi anser att resultatet bekräftar på att aktieägarna blir mer förberedda för varje gång Steve Jobs sjukskriver sig, vilket Randolph P. Beatty och Edward J. Zajac beskriver i sin artikel. Vi kan se ett samband mellan vårt resultat och denna forskning, i och med att vi tydligt kan se att aktie volatiliteten är lägre för varje tillfälle. Därmed anser vi att aktieägarna har en förståelse för Steve Jobs allvarliga situation och blir då inte lika chockade vid den tredje sjukfrånvaron som vid den första. Steve Jobs valde att, som ovan nämnt, ha öppen kommunikation med sina medarbetare och aktieägarna hade förståelse att han inte var lika delaktig på Apple, då han drog sig ur vissa event som företaget arrangerade.

Grundaren för tvärtomstrategin, Shefrin H., har kommit fram till att det sker en överreaktion på ny information och underreaktion på äldre information. Vid första händelsetillfället ser vi en tydlig överreaktion när vi observerar Apples aktie volatilitet. Detta är även synbart i Steve Jobs observerade frånvaron den 1 januari 2009, men dock är det inte lika stark reaktion. Vid tredje sjuktillfället är aktiekursen stabil med inga stora förändringar, vilket följer Shefrin H. antagande.

Vi anser även att gruppdynamiken inte kvarstod vid tredje tillfället, på grund av att informationsuppfattningen var olika, vilket man ser på aktiens volatilitet. Rörelsen på aktien var mer stabil jämfört med de två föregående tillfällen. Vissa aktieägare ansåg att hans sjukdom kunde leda till förluster, medan andra kände mer tillit till företaget och litade på Tim Cooks kunskaper och förmåga att kunna ta över Steve Jobs arbete.

Vad gäller hypotesprövningarna ser vi att t-värdet är högst vid första tillfället, där den är ganska nära kritiska gränsen, då den sedan blir lägre vid resterande tillfällen. Vi antar att detta ligger till grund för att volatiliteten är högst första gången, som sedan avtar. Vi kan även här styrka mönstret att aktieägarna inte var beredda vid första tillfället, som ledde till att t-värdet var högst.

(34)

Avkastningarna under IT-bubblan visade sig vara ganska intressanta, då diagrammet visar stora rörelser innan händelsen och stabilitet efter händelsedagen. Vi valde att undersöka några dagar innan händelsedagen just för att se om information kan ha påverkat aktiekursen innan, vilket man i detta fall kan se, då det blev överreaktion innan själva händelsen som sedan stabiliserades. Debatter ägde rum, då det diskuterades om företagen kommer att överleva, vilket gjorde aktieägarna oroliga. Apple hade stora rörelser innan It-bubblan sprack, precis som Gyllenram konstaterade. Vi antar att Apples aktieägare var oroliga innan bubblan sprack, då vi kan se att aktiekursen avtog tre dagar innan händelsen, men återhämtade sig snabbt på grund av andra investeringar. Enligt index AFGX, bör Apple reagera ganska stabilt under hela händelseförloppet men dock med lägre värden. Vi antar att det var stabilt efter händelsedagen för att Apple inte påverkades av It-bubblan på grund av företagets storlek. Mindre företag gick i konkurs, vilket bidrog till Apples styrka på marknaden.

Gyllenram C.G. skriver i sin artikel att människan har ett behov att tillhöra en grupp, på grund av överlevnad. Man överför det egna tänkandet till varandra. It-bubblans påverkan på marknaden handlade just om överlevnad för nyetablerade företag, då företagen var i stort behov av aktiekapitalet och aktieägarna ville ta ut sina aktier innan företagen gick i konkurs. Den effektiva marknadshypotesen antar att det inte skall ske abnormal avkastning innan händelsedagen vilket vi i detta fall fick. Vi kan dock inte antyda att teorin faller på grund av detta då det endast är en händelse. Man kan således inte dra generella slutsatser. Detta kan klargöras med att annan information kan ha påverkat aktien som exempelvis uttal från nyheter, expertis om dagens situation på marknaden etc.

Diagrammet för Apples uppköp visar liten volatilitet under hela händelseförloppet, där vi inte kan bekräfta Shefrin H. teori om att ny information leder till en överreaktion på aktiekursen. Volatilitet sker främst efter händelsedagen. Det kan bero på att uppköpet av detta företag kan ha gett aktieägarna hopp om en positiv utveckling inom företaget. Vid uppköp av andra företag kan det ske stor volatilitet, för att uppköpet kan innebära en risk för dålig investering men samtidigt en möjlighet för företaget att stärka sin position på marknaden.

Vi anser att det inte blev stor volatilitet, då extremvärdena är 0,0221 och -0,3396, även om det var en ny information. Detta kan bero på att aktieägarna möjligtvis kan ha hört om uppköpet innan eller att Apple har ett mönsterbeteende i att köpa upp mindre företag, som resulterade att uppköpet av Siri inte var en nyhet i sig.

(35)

Denna händelse hade ett väldigt starkt samband med Apples aktiekurs. Vi kan även i detta fall inte förkasta den effektiva marknadshypotesen då detta är en studie på en enstaka händelse.

(36)

9 Slutsats

Denna undersökning gav intressanta resultat, och vi kunde använda oss utav vår huvudteori samt all tidigare forskning. Utgångspunkten i vår undersökning var att se hur externa och interna händelser påverkar Apples aktiekurs. Vi har dragit slutsater för vardera händelser på grund av att de inte har någon gemensam nämnare, förutom de tre händelserna som berör Steve Jobs.

Vi sammanställde samtliga Steve Jobs händelser för att kunna jämföra dessa tre och avslutningsvis dra en slutsats. Resultaten sammanfaller med vår hypotes, som lyder att volatiliteten och aktieägarnas reaktion minskar för varje frånvaro.

T-värdet är högst vid första undersökningstillfället, som sedan avtar, vilket bekräftar vår hypotes. Sammanfattningsvis kan vi dra en slutsats i samtliga Steve Jobs fallen, att den effektiva marknadshypotesen bekräftas, i och med att hypotesprövning inte visade något samband. Genom att använda sig utav historisk data kunde Bondt och Thaler komma att finna en ny teori, den så kallade tvärtomstrategin. Deras teori baseras på faktum att en aktierörelsens nedgång alltid följs av en uppgång i samma värde, vilket vi kan tillämpa i de två sista Steve Jobs tillfällen, år 2009 och år 2011, då aktiekursen ökar i värde.

Steve Jobs händelserna bekräftar även artiklarna ”CEO change and firm performance in large corporations: succession effects and manager effects” och ”Beyond Greed and Fear”. Den första artikeln menar, det ovan nämnda, att investerare som är mer beredda på utgiven information skapar mindre volatilitet. Nästa artikel påpekar vikten av att nyare information skapar överreaktion och gammal information skapar en underreaktion.

Vad gäller It-bubblan var det stora rörelser innan händelsedagen, vilket kan styrka Shefrin H. artikeln om överreaktion. It-bubblan gav ett starkt samband mellan händelsen och den abnormala avkastningen, vilket bidrar med att vi inte kan styrka EMH, då det aldrig skall förekomma abnormal avkastning. Vår hypotes var att Apple påverkades negativt och att deras värde skulle sjunka kraftigt dock var så inte fallet.

Även Siri gav ett väldigt starkt samband mellan händelsen och den abnormala avkastningen, då vi ännu en gång inte styrker EMH. Däremot styrker denna händelse teorin om

(37)

överreaktion, ”Beyond Greed and Fear”, där det sker överreaktion när ny information blir offentlig. Vår hypotes faller här på grund av att händelsen resulterade till överavkastning. Vi anser att den effektiva marknadshypotesen är i dagsläget en relevant teori med ett fåtal anomalier som inte kan användas av investerare till att skapa en signifikant abnormal avkastning i den mån att det kan utnyttjas.

Slutsatsen kan sammanfattas med vår intervju kandidats, Bob Youngs citat:

”The beauty of the efficient market hypothesis is that it's very simple. You can't beat the market. Why? Because everyone is trying to beat the market, and everyone is using the same information. Historical information (weak form) or all public information (semi-strong form) is already built into the price. How can you imagine that you can use the same information available to millions of others and do better than them? As technology improves I believe the efficient market hypothesis makes more and more sense. Information is instantly available to millions of people via the net or cell phones, and prices react accordingly. So yes, I believe it is still relevant today.

My father had a saying, which at the time I didn't realize but in fact is an arguement in favor of the efficient market hypothesis. He would say "Buy on bad news and sell on good news". When you hear the news, it's too late.”

(38)

9.2 Kritik

Vi kan inte negera att det kan föreligga andra orsaker till aktiens volatilitet. En event studie kan komma att bevisa att det föreligger samband mellan en specifik händelse och abnormal avkastning, men den kan dock inte bevisa att det är den enda orsaken.

Vi valde att använda oss utav den justerade marknadsmodellen i våra uträkningar vilket kan resultera i snedvridna resultat då betavärdet är antaget till värdet av ett och alfa till ett värde av noll. Vårt händelseförlopp är endast 7 dagar som rekommenderat, dock anser vi att det skulle behövas fler dagar för att kunna utveckla analysen.

9.3 Förslag till fortsatt forskning

Denna studie har givit intressanta resultat och bevisat att överavkastning kan skapas vid olika händelser. Resultaten har i vissa fall visat sig vara som man antog innan, men dock inte allihopa då vi istället blev förvånade över somliga utfall. Därför är en event studie väldigt intressant att utföra beroende på att man inte vet vad beräkningarna kommer att visa. Man skulle kunna ta denna forskning till en högre nivå och genom fördjupning skulle man kunna få bredare förståelse om hur händelser påverkar aktiekursen. Nedan följer förslag på hur man skulle kunna utföra detta:

 Se hur andra liknande företag med liknande företagsstruktur reagerar för att sedan dra

generell slutsats om företagsstruktur och dess reaktioner.

 Man skulle kunna forska vidare om hur Steve Jobs påverkar Apples aktiekurs genom

att undersöka fler händelser i syfte att uppmärksamma ett mönster, och avslutningsvis undersöka reaktionen den dagen han avgår som VD.

(39)

10 Källförteckning

10.1 Publicerade källor

MacKinlay Craig A. (1997) ”Event Studies in Economics and Finance”, Journal of Economic

Literature, Mar 1997, vol. 35

Francis, Taylor. (2000) “Investments” McGraw-Hill Higher Education, Jan 2000, andra upplagan

Lind, Marchal; Wathen Samuel A. (2008) “Statistical Techniques in Business and Economics” 13:e upplagan

Chew, Donald H. (2001) “The new corporate finance”, tredje upplagan Chew, Donald H. (2001) “The new corporate finance”, tredje upplagan, s. 32.

Olsen, Robert A. (1998) ”Behavioral finance and its implications for stock-price volatility”,

Financial Analysts Journal, Mar-Apr 1998, vol.54, nr.2, s. 11.

Bodie, Zvi; Kane, Alex; Marcus, Alan J. (2008) “Investments”, sjunde upplagan, s. 396 Jerold, B. Warner; Ross L. (1987) “Stock prices and top management changes”, Journal of

Financial Economics, Mar-Oct 1987, vol 20, s. 461-492.

Randolph P. Beatty and Edward J. Zajac (1987) “CEO change and firm performance in large corporations: succession effects and manager effects”, Strategic Management Journal, Jul- Aug 1987, vol 8, No 4, s. 305-317

Gyllenram C.G. (2001) ”Aktiemarknadens psykologi”, Stockholm

Shefrin H. (2002) ”Beyond Greed and Fear”, Oxford University Press Inc, New York

10.2 Elektroniska källor

http://www.porssisaatio.fi/sv/artiklar/vad-man-bor-veta-om-vardepapper,6, den 2011-05-10 http://www.dn.se/ekonomi/brist-pa-delar-hotar-industrin, den 2011-05-10 http://www.nordea.se/F%C3%B6retag/Finansieringar/Katastrofen+i+Japan+en+m%C3%A4n sklig+tragedi/1475662.html, den 2011-05-12 http://www.apple-history.com/?page=history&section=h1, den 2011-03-29 http://www.dn.se/ekonomi/it-bubblan--en-kapitalistisk-kulturrevolution, den 2011-03-29 38

(40)

http://www.investingvalue.com/investment-leaders/steve-jobs/index.htm, den 2011-04-01 http://www.silicon.com/management/cio-insights/2009/01/15/steve-jobs-steps-down-for-six- months-sick-leave-39375713/, den 2011-04-01 http://www.apple.com/pr/library/2009/01/14advisory.html, den 2011-04-01 http://www.apple.com/pr/bios/cook.html, den 2011-04-01 http://www.theinquirer.net/inquirer/news/1603477/apple-buys-siri, den 2011-04-20 http://www.ftc.gov/os/fedreg/2010/june/100609premergerrequest.pdf, den 2011-04-20 http://www.theinquirer.net/inquirer/news/1603477/apple-buys-siri, den 2011-04-20 http://www.businessinsider.com/apple-just-got-into-the-search-business-2010- 4#ixzz1KdFZR266, den 2011-04-20 http://www.businessinsider.com/apple-buys-siri-a-mobile-assistant-app-as-war-with-google- heats-up-2010-4, den 2011-04-20 http://news.cnet.com/8301-13579_3-9886077-37.html#ixzz1NBVR2TdU, den 2011-05-19

10.3 Muntliga källor

Intervju via e-post med Paul Young, professor vid INSEEC i Paris, den 2011-05-22

References

Related documents

(För att hämta hem gratis- och betalappar. Kostnaden debiteras registrerat kontokort.)..  Med ”Gift card” (förbetalt presentkort från

(Indikatorn för aktuellt vänsterhandsljud kommer att lysa medan [SPLIT] knappen hålles nertryckt.) För att koppla variation till eller från för Split ljudet, håll [SPLIT]

Definitionen av en anhörig har en emotionell utgångspunkt och fokuserar på de känslomässiga band som finns mellan människor vilket betyder att du kan vara make, maka,

Se följande bild för att ansluta nätverkskameran till PoE-aktiverad kontakt via Ethernet-kabel. Denna utrustning får endast anslutas till PoE nätverk utan att dirigeras till

VERKSAMHETSAVBROTT ELLER ANDRA FAKTISKA ELLER ABSTRAKTA SKADOR ELLER FÖRLUSTER (ÄVEN OM APPLE HAR MEDDELATS OM RISKEN FÖR SÅDANA SKADOR) SOM ÄR RELATERADE TILL ELLER BEROR PÅ:

Detta lager kommer förlängas ut till Apple Watch då klockan inte kommer You snooze you lose.. Att avfärda Apple Watch som en potentiell

Grillad rostbiff med pickles och rostad lök, honungs- marinerad kassler med färskost, varmrökt skinka med vindruvor, potatissallad med majonnäs och gräddfil, pastassallad med

konsumentbeteendeteorin. Inledningsvis sker en fallstudie där det via sökmotorn på DN och SvD nätupplagor har summerats ihop antalet ordträffar på utvalda ord. Baserat på