Disciplin - Ett redskap för ordning i skolan

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Disciplin –

ett redskap för ordning i skolan

Discipline – a tool for order at school

Rana Farhat

Theres Rosenberg

Lärarexamen 270hp

Samhällsvetenskap och lärande 2010-01-14

Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Lars Pålsson Syll

2

Sammanfattning

Diskussionen om disciplin, menar vi, har präglat mycket av de senaste årens skoldebatt. Syftet med detta arbete är att undersöka om nuvarande och kommande skollag ger man-dat för lärare att kunna skapa ordning i skolan. För att besvara våra frågeställningar och uppnå vårt syfte gjorde vi en litteraturstudie över de skollagar vi nämnde tidigare. Det vi fann om disciplin i dessa skollagar menar vi ger inte tillräckligt med stöd för lärare att skapa den ordning som vi menar behövs för att kunna bedriva undervisning och ha den fostransroll som yrket kräver. Dock råder det skillnad mellan gällande skollag som en-dast innehåller få föreskrifter rörande lärares möjlighet att skapa disciplin och komman-de skollag vilken inrymmer betydligt fler föreskrifter som, vi menar, ger lärare ett större mandat att skapa disciplin.

3

Abstract

The discussion concerning issues of discipline, we believe, has characterized much of the recent school debate. The aim of this work is to examine whether current and future school legislation provides teachers with a sufficient mandate to maintain at school. In order to answer our questions and achieve our aim, we made a literature study of these school laws. We found that stipulations concerning discipline contained in the school laws do not provide enough support for teachers to maintain the order that we believe is needed to engage in teaching and play the part in the children’s social training that is required in the profession. However, there is a difference between the existing school legislation, which only contains few provisions relating to teachers' ability to create dis-cipline, and upcoming school legislation, which includes many more regulations, there-by giving teachers a broader mandate to create discipline, we believe.

4

Innehållsförteckning

1.

Inledning

1.1 Problemdiskussion ... 6

1.2 Disposition ... 7

2.

Syfte och frågeställning

2.1 Syfte ... 8 2.2 Frågeställningar ... 9

3.

Metod

3.1 Val av metod ... 10 3.2 Alternativa undersökningsmetoder ... 12 3.3 Val av material ... 13

3.4 Tillvägagångssätt för insamlande av material ... 13

3.5 Tidigare forskning ... 14

3.6 Perspektiv och avgränsning ... 15

4.

Bakgrund

4.1 Definition av begrepp ... 16

5.

Skollagen

5.1 Gällande skollag ... 18 5.2 Disciplin i skollagen ... 20 5.3 Kommande skollag ... 21

5.4 Disciplin i nya skollagen ... 22

6.

_{Studier om disciplins betydelse}

... 24

7.

_Analys

... 26

8.

Slutsats

... 29

6

1.

_Inledning

1.1

Problemdiskussion

Vi upplever att många lärare idag både är utsatta och maktlösa i fråga om elevers uppfö-rande. Vimenar att det har uppstått ett vakuum, från ett hårt disciplinerat arbetssätt till en annan ytterlighet där eleverna har större valfrihet och frihet i sin skolgång. Det tycks idag saknas enhetliga och tydliga regler om vad man får och inte får göra som lärare för att skapa ordning och reda i skolan. Detta trots att det enligt Skolverket i varje skola ska finnas ”regler som syftar till att skapa arbetsro i skolan”.1 Enligt en undersökning, gjord av SIFO 2005, vill majoriteten av befolkningen ha mer disciplin i skolan.2 Vi menar inte att det är rimligt att återgå till den ”gamla skolan” med exempelvis skamvrå, men det ska vara möjligt att ställa högre krav på eleverna vad gäller uppförande. Våra egna erfa-renheter sträcker sig till elever som inte kommer på utsatt tid, när de dyker upp saknar de många gånger arbetsmaterial för att kunna delta i undervisningen och därtill kommer många elevers frekventa användande av mobiltelefoner under lektionstid. Dessa exem-pel upplever vi som störande dels för övriga elevers studiero men också som störande moment i vår egen undervisning. Vårt intresse för lärarens möjlighet till att vara en le-dargestalt grundar sig på våra egna erfarenheter från våra respektive praktikskolor under utbildningen, samt nyhetsrapporteringen om rådande skolsituation och det växande hot som allt fler lärare upplever att de arbetar under.

För en tid sedan stod det att läsa i Helsingborgs Dagblad om en lärare som hade blivit överfallen av en elev i femtonårsåldern och blev så illa medfaren att denna har sökt 1 Skolverket. www.skolverket.se/sb/d/1488. 091203 2 www.svt.se/2.22620/1.416447/enkat_krav_pa_okad_disciplin_i_skolan?lid=is_search527895&lpos=1& queryArt527895=disciplin+i+skolan&sortOrder527895=0&doneSearch=true&sd=47225&from=siteSe-arch&pageArt527895=0, 091229

7

karvård.3 Denna händelse är en i raden av många övergrepp som lärare utsätts för idag. På en del håll i landet har skolorna hyrt in väktare för att hålla ordning och stävja situa-tioner som kan leda till våld.4 _{Det hårda klimatet och utvecklingen har gått så långt att} Lärarnas riksförbund uppmanar sina medlemmar att inte fysiskt röra elever för att inte riskera anmälningar om trakasserier och misshandel.5

Utifrån denna bakgrundsbild och med de lagar och regler som styr skolverksamheten i åtanke vill vi undersöka vilka befogenheter lärarna har i lagstiftningen för att upprätthål-la ordningen. Vi vill titta på vilka föreskrifter om disciplin det finns i nuvarande skolupprätthål-lag samt se de tillägg och förändringar som har gjorts i kommande skollag. Intresset för frågor som rör skolan är stort bland allmänheten, inte minst för att diskussionen om ordningsfrågor har präglat debatten om skolan de senaste åren.

Som vi har hänvisat ovan bygger vårt intresse för ordning och reda i skolan på våra upp-levelser från vår praktik. När det har handlat om lärarens möjligheter för att skapa disci-plin har det som vi tidigare nämnt saknats tydliga riktlinjer för lärarens befogenheter i frågan. En gemensam strävan efter en likvärdig utbildning kräver enhetliga och tydliga regler oavsett vilken del av verksamheten det gäller. Vi menar att disciplin är ett villkor i skolans verksamhet, viktigt är att skapa en miljö där eleverna har förutsättning att till-godogöra sig undervisningen. Vår undersökning syftar till att synliggöra om disciplin går att upprätthålla med de lagar som finns samt lagar som kommer att stiftas.

1.2 Disposition

I följande avsnitt redogör vi vårt syfte och de frågeställningar vi utgår ifrån. Därefter kommer metodavsnittet, där vi bland annat presenterar metodval, tillvägagångssätt och hur vi avgränsat uppsatsen. Efter det följer ett avsnitt med litteraturgenomgång där vi bland annat tar upp centrala begrepp för uppsatsen, kort presentation av de skollagar vi använder i uppsatsen. Vidare lyfter vi studier rörande vikten av disciplin, uppsatsen av-slutas sedan med vår egen forskning och vårt ställningstagande gällande dessa frågor.

3

Helsingborgs Dagblad, S A11. 091111

4 _{www.ur.se/Skolfront/Titta-pa-Skolfront/Hosten-2009/Vald-i-skolan/ 091111}

5

8

2.

_{Syfte och frågeställning}

2.1

Syfte

Vårt syfte är att undersöka vad som står i de svenska regelverken för den obligatoriska skolan över disciplinära åtgärder, och vidare granska vilket utrymme för att skapa ord-ning och reda i skolan som medges lärarna i dessa lagar. Vi vill se om lärarna via de nya tilläggen i kommande skollag får ett förbättratmandat till att skapa ordning. För att upp-fylla vårt syfte har vi för vår undersökning ställt ett antal frågor som vi försöker besvara genom att undersöka vad det står om disciplinära åtgärder i gällande skollag samt den nya skollagen som förväntas börja tillämpas 1 juli 2011.6

6

9

2.2

Frågeställningar

Nedan presenteras de frågeställningar som den här undersökningen utgår ifrån och som vi kommer att försöka besvara utifrån bland annat de skollagar som reglerar och kom-mer att reglera skolans verksamhet.

• Har lärarna mandat för att skapa disciplin och ordning i klassrummet, utifrån gällande och kommande skollag?

• Kommer lärares situation att förändras med den nya lagen?

Svaret på dessa frågeställningar kommer att få olika djup, då vissa frågor är mer öppna och kräver mer diskussion, medan andra frågor är mer konkreta och ger ett direkt svar. Nuvarande skollag och den kommande nya skollagen kommer att ligga till grund för vår undersökning för att röna ut vad som framkommer om disciplin i dessa förordningar, samt vad arbetet med att införa disciplin har för betydelse för skolan och samhället.

10

3.

_Metod

3.1

Val av metod

Det finns olika metoder för att genomföra en undersökning. Knut Halvorsen, som bland annat är civilekonom och arbetar vid Norges Kommunal- och Sosialhögskole, menar att de olika metoderna överlappar varandra men metodvalet avgör undersökningens utfall.7 I samråd med vår handledare kom vi fram till att en litteraturstudie lämpar sig bäst för vårt val av ämnesområde eftersom vi ansåg oss inte kunna få ut samma information av en kvantitativ metod. Vi är medvetna om att en kvalitativ metod ger en snäv avgräns-ning för en undersökavgräns-ning, men för denna uppsats ger en kvalitativ metod oss en möjlig-het att gå på djupet med våra frågeställningar. Denna metod ger även utrymme att an-passa och förändra föreställningarna/syfte under arbetets gång.

Vid kvalitativa undersökningar är ansatsen präglad av flexibilitet. Den metodiska upplägg-ningen kan ändras under loppet av datainsamlingen, så att den kan anpassas efter nya

erfa-renheter alltefter som undersökningen pågår.8

Vi hade svårt för att bestämma oss för inriktning på uppsatsen exempelvis gällande frå-geställningar; I vilken utsträckning har lärarna inflytande över skapandet av nya lagar? Har lärarna makt att skapa disciplin? Vilka maktmedel behöver lärarna i skapandet av disciplin? För att slutligen komma fram till de frågor som vi har presenterat i början av vår uppsats.

Det har varit ytterst svårt för oss att hitta adekvat litteratur för hur man genomför en litteraturstudie. Det närmaste studien vi har kommit är en bok skriven av Tim May, där han under kapitlet Dokumentforskning – att gräva fram och belägga, lyfter fram svårig-heten med att basera sin forskning på dokument (ett epitet som vi menar är applicerbart på de lagar och skrifter vi använder i denna undersökning). Hanräknar vidare upp vad

7 _{Halvorsen, Knut (2001) Samhällsvetenskaplig metod, Lund: Studentlitteratur. S. 78}

8

11

det finns för källor som kan användas i dokumentforskning samt citerar J. Scotts defini-tion av ett dokument, där den senare skriver: ”Ett dokument i dess vidaste bemärkelse

är en skriven text[…]”.9

May räknar upp flera aspekter att ta hänsyn till vid undersökning av dokument. Frågan vi kan ställa oss till en början är vilken typ av källa använder vi; är det en primär, se-kundär eller tertiär källa? Primära källor är de källor där författaren själv har bevittnat och beskrivit händelserna. Sekundära källor är sådana skrifter som har nedtecknats av en person som inte själv har bevittnat händelsen, därmed bör sekundära källor betraktas med källkritiska ögon som May även lyfter i texten. Slutligen finns de dokument som klassificeras som tertiära källor vilka är texter som hänvisar till andra texter, exempelvis register.10 Vidare lyfter May distinktionen mellan privata och offentliga dokument, samt skillnaden mellan dokument som uppkommit avsiktligt eller oavsiktligt. Skollagar är offentliga dokument vilka har författats avsiktligt och kategoriseras som primärkällor.11 Svårigheten med att använda dokument i sin forskning är att det finns skilda meningar om huruvida det kan betraktas som en egen metod eller inte.12 När man har för avsikt att göra en litteraturstudie ska man vara medveten om att risken för ett subjektivt synsätt är överhängande. Som forskare har man alltid en viss förförståelse vilket innebär att man redan innan forskningens början har en föraning om det blivande resultatet. Den vanli-gaste metod man använder vid textanalys kallas hermeneutik. Användandet av herme-neutiskmetod innebär att man tolkar och analyserar, den text man läser, utifrån sin egen förförståelse. Den tolkning vi gör, i detta fall av skollagen, kommer troligtvis inte att stämma överens med en annan persons tolkning av samma text. Förförståelsen spelar in när vi närmar oss en text, den lägger både nivå och perspektiv för vår tolkning. Detta innebär att litteraturstudier kan skilja sig åt inte bara i omfattning utan även i djup. En litteraturstudie är inte att återge text och reproducera utan att tolka och analysera inne-hållet i en text.13

9

May, Tim (2001) Samhällsvetenskaplig forskning, Lund: Studentlitteratur. S. 215

10 _{Ibid. S. 217}

11

Ibid. S. 217

12

Ibid. S. 213

13 _{Hartman, Sven (2003) Skrivhandledning – för examensarbete och rapporter, Natur och Kultur:}

12

3.2 Alternativa undersökningsmetoder

Som vi tidigare nämnt finns det ett antal metoder att bedriva samhällsforskning på. Ovan presenterade vi en variant av dessa som vi har använt i denna undersökning. En annan metod att bedriva forskning är att använda sig av kvantitativ metod. Kvantitativ och kvalitativ metod skiljer sig inbördes i avseende av insamling, bearbetning och pre-sentation av data. Den första baseras på systematiska frågeställningar, medan den kvali-tativa på ostrukturerade frågor i form av intervjuer.14 Användning av en viss metod för att närma sig ett undersökningsobjekt omges av för- och nackdelar, samt valet av under-sökningsmetod hänger på ett antal faktorer som möjliggör eller förhindrar den valda metodens genomförande. Ann-Kristin Larsen författaren till boken Metod helt enkelt, har listat upp en del av dessa faktorer, vid sidan av frågeställning och syfte nämner hon de egna förutsättningarna och resurser som hon menar styr valet av metod.15 Att använ-da en kvantitativ metod skulle för oss vara en tidsmässig omöjlighet. Vi menar att i det fall där vi skulle använda en kvantitativ metod, hade vi gjort en enkätundersökning. För att få ett generell och bearbetningsbar data hade det krävts ett stort antal enkätutskick. Detta såg vi som ogenomförbart med tanke på att vi saknar databaser etc. som skulle hjälpa oss i insamlingen och bearbetningen av data.

14 _{Larsen, Ann Kristin (2009) Metod helt enkelt, Malmö: Gleerups Utbildning. S. 24}

15

13

3.3 Val av material

Då vi – som vi har hänvisat i tidigare avsnitt – ämnar undersöka lärares utrymme att skapa ordning utifrån svenska regelverk, föll det sig naturligt att utgå från skollagen som är det överordnade styrdokumentet i den svenska skolan. Vidare använde vi oss av annat material vilket vi behövde som underlag för att stödja vår hypotes (om att disci-plin är viktigt för att kunna bedriva och tillgodogöra sig undervisningen) och som visar disciplinens centrala roll i skolans verksamhet. I metodavsnittet använde vi oss av litte-ratur som dels gav oss vägledning och information om hur man utför en littelitte-raturstudie samt dels hur alternativa undersökningsmetoder genomförs.

3.4 Tillvägagångssätt för insamlande av material

I ett första skede av vår undersökning gjorde vi en frisökning på www.google.se med sök ordet disciplin, sökningen gav cirka 200 000 träffar. Därefter gjorde vi en mer spe-cifik sökning på disciplin i skolan, denna sökning gav strax över 60 000 träffar. Vi be-gav oss därefter till stadsbiblioteket i Helsingborg där vi fick flera uppslag om böcker rörande ämnet disciplin i skolan, uppfostran och skolutveckling. Då vi var lite osäkra på om vi var inne på rätt spår bokade vi även in handledning på Orkanenbiblioteket på Malmö Högskola. Handledningen gav oss ytterligare öppningar i vår sökande, i form av information om www.libris.se som är en webbkatalog där böcker och tidsskrifter från svenska högskole- och forskningsbibliotek finns samlade. Vi har även letat efter redan skrivna uppsatser på www.uppsats.se för att få idéer till källor och litteratur. Vidare har vi använt oss av hemsidorna från Riksdag, Regering och Skolverket.

De böcker vi har läst eller tittat på kan indelas i tre kategorier. Till kategori nummer ett hör de böcker som diskuterar disciplin i förhållande till skolan och de är: Att sätta

grän-ser: ett villkor för växande – Bengt Grandelius, Hot och våld i skola och samhälle –

Kjell R Nilzon, Uppfostran och utbildning – Inger Enkvist, Ledarstilar i klassrummet – Christer Stensmo, Ordning och reda i klassen – Carol M Charles, Ordning och reda i

14

Nick Drummond, Ledarskap i klassrummet – Christer Stensmo. Ovanstående böcker har studerats med varierande djup beroende på innehåll och relevans för uppsatsen, en del lästes från pärm till pärm från andra har det plockats stycken och kapitel som är kopplade till disciplinfrågan. Nästa kategori innehåller de böcker som behandlar forsk-ningsmetoder: Samhällsvetenskaplig forskning – Tim May, Metod helt enkelt – Ann Kristin Larsen, Metoder i samhällskunskap – Sigmund Grønmo. Dessa böcker har an-vänts i syfte att finna stöd och vägledning för vårt metodval.

Följande böcker ingår i sista kategorin där vi placerat böcker som inte funnit någon plats i vår uppsats men som vi ändå har undersökt flyktigt för att kunna utesluta dem som meningsfulla källor för vår undersökning. Valet av utpräglade juridiska metod-böcker grundar sig på vår ambition att kunna handskas med och tolka lagtexter. Finna

rätt: juristens källmaterial och arbetsmetoder – Nordstedts juridik, Praktisk juridisk metod – Bert Lehrberg, Skola och utbildning i ett historiskt och internationellt perspek-tiv – Henry Egidius.

3.5 Tidigare forskning

Under vårt sökande har vi inte hittat någon specifik forskning som behandlar disciplin i förhållande till skollagen, och har samma forskningsansats som vår. För att undersöka detta har vi letat efter forskning som sedan tidigare finns publicerad. Vi har sökt i upp-satser, avhandlingar och utgivna böcker. I vårt sökande hittade vi uppsatser.se som är en hemsida för publicering av uppsatser genomförda på svenska högskolor och universitet. Genom en sökning på hemsidan fann vi 17 uppsatser som på ett eller annat sätt har an-vänt disciplin i skolan som nyckelord eller koppling i sina undersökningar.De uppsatser vi stött på har visserligen berört disciplin men inte på det sätt som vi tänkt oss för vår uppsats. Flertalet av dem har varit uppbyggda utifrån en kvantitativ, kvalitativ eller komparativ metod men dessa uppsatser framhåller ämnen som exempelvis; disciplin kopplat till lärande, lärares metoder att skapa disciplin, disciplin utifrån ett elevperspek-tiv och skolan som disciplinerade rum. Trots skillnaden i inriktning av våra uppsatser har vi kunnat hitta uppslag och idéer till litteratur.

15

3.6 Perspektiv och avgränsningar

Vi har utgått från ett lärarperspektiv. Det valda perspektivet för uppsatsen gestaltar inte oss personligen utan oss som blivande medlemmar i en specifik yrkesgrupp. Det finns flera sätt att närma sig ett studieobjekt, ett sätt är att utifrån ett historiskt perspektiv stu-dera lärarnas mandat att skapa disciplin, över tid. Ett annat alternativ hade varit att un-dersöka maktperspektivet i begreppet disciplin, vad har begreppet för betydelse i sko-lan?En tredje ansats är att göra en komparativ jämförelse mellan två länders skollagar. Ännu ett sätt att närma sig studieobjektet är att se det utifrån en arbetsmiljöaspekt. Ex-empelvis kollisionen mellan centralstyrning av skolans aktiviteter – som en garant för en likvärdig utbildning – och möjligheten för den enskilda skolan att forma undervis-ningen utifrån egna behov och förutsättningar. Vi såg tidigt att valet av undersöknings-metod och perspektiv hade stor betydelse för genomförandet av studien.

Under vårt arbete med denna uppsats har vi åtskilliga gånger undrat hur den svenska skolan har kunnat hamna här och vad som är orsaken till denna utveckling. Vi har dock ingen ambition att besvara dessa frågor i uppsatsen. Vår avsikt är att med utgångspunkt i bland annat rådande skollagar undersöka om det finns lagligt utrymme för lärarna att skapa ordning och reda – begrepp som har blivit synonymer till disciplin – i klassen. Som vi nämnde ovan bygger vår undersökning på gällande skollag samt den Nya skol-lagen – om den antas kommer den att börja gälla från sommaren 2011. Vi hade två må-nader till förfogande för att genomföra undersökningen. De begränsade ramar vi hade i form av tid och sidantal lämnade inte ett vidare utrymme för att göra en bredare jämfö-relse som inkluderar andra tidigare skollagar. I synnerhet de lagar som kom efter 1970-talet, ett systemskifte som förändrade ordningen för barnuppfostran genom exempelvis borttagandet av lagen om barnaga 1979.16 Vi har valt att enbart titta på svenska skolla-gar eftersom vi utgår från att Sverige blir det land där vi kommer att vara yrkesverk-samma. Vidare har vi valt att avgränsa uppsatsen genom att inte använda oss av några intervjuer eller enkäter – där man skulle kunna fånga några röster utifrån elev och lärar-perspektiv – istället har vi helt fokuserat på lagtexter och studier som lyfter nödvändig-heten med och betydelsen av disciplin.

16

16

4.

_Bakgrund

4.1

Definition av begrepp

Innan vi börjar med att besvara de olika frågeställningar vi har i denna undersökning, kan det vara på sin plats att reda ut och förklara en del av de begrepp som ständigt åter-kommer. Inte bara för att ett klargörande är viktigt för att förstå de olika begreppens innebörd utan även för att det inte ska leda till misstolkningar kring vilken betydelse vi lägger i dessa begrepp.

När man söker på ordet disciplin i Nationalencyklopedin, på internet, får man förklar-ingen att det är ett latinskt ord som betyder undervisning, uppfostran, tukt. Här förklaras det att ordet bland annat förknippas med och används inom den militära verksamheten för att tukta ynglingar och göra män av dem, men att det är även ett begrepp som an-vänds i skolan och som syftar till ”den ordning som krävs för att effektiv undervisning skall kunna bedrivas”.17

Christer Stensmo, som är docent i pedagogik och leg psykolog, menar att disciplin har både negativa och positiva betydelser. ”I positiv mening innebär disciplin ordning, reda och gott uppförande.[…] I negativ mening innebär disciplin maktutövning och under-kastelse.”18

Vi har upplevt en allt mer frekvent användning av disciplinbegreppet i medierapporte-ringen framför allt när det rör ordning i skolan. Från att det tidigare enbart åsyftat och representerat en förlegad syn på uppfostran, har ordet fått en något mildare betoning som appellerar på en tydlig vuxenroll men som inte utesluter värme och omsorg. Vi

17 _{www.ne.se, nationalencyklopedin, 091112}

18

17

menar att tolkningen av ordets har förändrats, även om det på en del håll fortfarande kantas av en tabukänsla. Vi upplever att det inte är några problem att prata om disciplin i ett inofficiellt sammanhang, men däremot uppfattas det som att människor möter en rädsla för att väcka anstöt eller bli förknippad med den gamla skolan. Ordet disciplin ska helst inte uttalas direkt utan istället inlindas i andra begrepp såsom ordning och reda. För att citera NE: ”Vilket innehåll man ger begreppet sammanhänger med uttolka-rens grundläggande människosyn”.19 Här vill vi samtidigt passa på att klargöra att vi är anhängare av den tolkning som stödjer en tydligare vuxenroll som innefattar värme och omsorg. Vi är inte förespråkare av disciplin som uppkommer till följd av maktfullkom-lighet men vi menar att ordning i klassrummet behövs för att skapa förutsättningar för både bra arbetsmiljö och studiero. God studiero för eleverna, menar vi, är en förutsätt-ning för att de ska kunna ta till sig undervisförutsätt-ningen och därmed utvecklas. Genom att lagstadga om lärarnas utrymme att skapa disciplin, menar vi ges lärarna en möjlighet till en självklar ledarroll i klassrummet.

19

18

5.

_Skollagen

5.1

Gällande skollag

Hur undervisningen ska utformas och vilka normer och regler som ska genomsyra sko-lans arbete regleras av skollagen. Vårt fokus ligger – som vi tidigare nämnt – främst på nuvarande skollag samt den nya skollagen. Eftersom vårt arbete ska fokusera på det mandat som lärare får för att skapa ordning och reda via lagar – är det primärt det av-snitt som behandlar disciplin som är föremål för vår undersökning.

Nedan följer en presentation av nuvarande skollag. Presentationen syftar till att i all-mänhet synliggöra vad som övergripande står i gällande skollag, men vi vill i synnerhet lägga fram delarna som berör disciplin i skolan.Vi börjar med att belysa några punkter som exempelvis den demokratiska värdegrunden som både skolan och samhället vilar på; vem som äger rätten till utbildning och vad denna ska syfta till. Vi avslutar med att visa ett avsnitt om vad som mer specifikt står i skollagen om disciplin – som är ett nyckelord i denna uppsats.

Redan i skollagens första kapitel fastställs vilken värdegrund som ska gälla för skolans verksamhet och vilka förhållningssätt som ska prägla skolpersonalens uppträdande:

Kap 1, 2§. Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för

var-je människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. 20

20

19

Vidare lyfts samarbetet mellan hemmet och skolan för att forma samhällets framtida medlemmar.

Kap 1, 2§. Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och

sam-hällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd. 21

Den version av skollagen som idag ligger till grund för den svenska skolan, trädde i laga kraft juli 1986.22 Tidigare skollag hade då varit gällande sedan 1962.23 I gällande skol-lag fastslås att:

Kap 1, 2§. Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografisk hemvist samt socia-la och ekonomiska förhålsocia-landen, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet

för barn och ungdom. 24

Skollagen framställer övergripande mål för skolan och dess utbildning, därtill kommer generella riktlinjer om hur skolans verksamhet ska styras och lagen berör även kommu-nernas roll i verksamheten. Vidare belyses de krav som finns på lärare, föräldrar och elever. Kraven som ställs innefattar lärarens uppdrag, den allmänna skolplikten samt rätten till utbildning.

Gällande skollag består av 15 kapitel. De första två inledande och de två sista kapitlen i skollagen är gemensamma för skola och vuxenutbildning i det offentliga skolväsendet därefter följer kapitelvis varje skolforms regleringar och syfte. Fristående skolorna har under kapitel 9 egna bestämmelser.25

De avslutande kapitlen består av bilagor, dessa innehåller lagstadgade timplaner för grundskola och gymnasiet samt visar de antal timmar där eleverna har lagstadgad rätt till lärarledd tid under sin utbildning.26

21 Ibid, 091118 22 _{Ibid, 091118} 23 www.ne.se/skollag 091118 24 www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1985:1100 091118 25 _{Ibid. 091118} 26 Ibid 091118

20

5.2

Disciplin i skollagen

Från 1986 då gällande skollag trädde i kraft, fram till 2007, fanns följande föreskrift kopplat till disciplin här gällande elevens närvaro:

Kap 3, 11§

En skolpliktig elev får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Disciplinär åt-gärd mot en skolpliktig elev får avse elevens närvaro i skolan, dock endast i ringa

omfatt-ning. 27

2007 gjordes följande paragraftillägg om disciplin i kapitel 3 (2007:378). Tillägget gäll-er samtliga skolformgäll-er inom den obligatoriska skolan och gymnasieskolan. Komplette-ringen av lagen kom att beröra omhändertagandet av störande föremål under skoltid.

20 § Rektorn eller en lärare får från en elev omhänderta föremål som används på ett sätt som är störande för skolverksamheten eller som kan utgöra en fara för säkerheten i denna. 21 § Ett föremål som har omhändertagits enligt 20 § skall återlämnas till eleven senast vid den tidpunkt skoldagen är slut för eleven. Om eleven vid upprepade tillfällen tagit med sig föremål som omfattas av 20 § eller om det med hänsyn till föremålets beskaffenhet finns särskild anledning att inte återlämna det, behöver dock inte föremålet lämnas tillbaka förrän elevens vårdnadshavare har underrättats om omhändertagandet. Ett omhändertagande får inte bestå längre än till och med fjärde dagen efter verkställandet av

omhändertagan-det[…].28

Ytterligare paragrafer inom disciplinavsnittet tar upp regleringar som är kopplade till brottsbalken; dessa föreskrifter berör omhändertagande av vapen, narkotika och andra hälsofarliga föremål som omedelbart ska anmälas till polismyndigheten. Den nya för-ordningen som tillkom 2007 var främst en del i arbetet mot elevers bristande uppmärk-samhet under lektionstid. Lärares mandat att exempelvis frånta elever deras mobiltele-foner under lektionstid skulle öka lärarnas möjlighet att skapa god studiero i klassrum-met.

27 _{www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1985:1100, 091118}

28

21

5.3

Kommande skollag

Den nuvarande utbildningsministern Jan Björklund har tillsatt en kommitté som har tagit fram ett förslag till en ny skollag.29 I det följande kapitlet kommer vi ge en över-gripande presentation av förslaget på samma sätt som vi presenterade gällande skollag i förra avsnittet. När den nya skollagen kommer att träda i kraft har vi sannolikt påbörjat vårt yrkesliv inom skolan. Vi ser det därför som viktigt för oss att närmare känna till vad det står i de lagar som reglerar våra framtida ramar inom yrket. Länge har det dryf-tats om lärarnas utsatthet och tongångarna har på flera håll varit höga om att lärarnas situation borde förbättras. Därför vill vi se om lärarnas mandat till att skapa disciplin i den kommande skollagen har utökats.

Kommande skollag heter Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet. Som vi nämnt ovan kommer den tidigast att börja gälla 1 juli 2011. Den nya skollagen består av 28 kapitel och är betydligt mer omfattande i jämförelse med gällande skollag. Precis som nuvarande skollag börjar den nya lagen med allmänna föreskrifter som berör alla skolverksamheterna, likaså har man delvis bevarat upplägget av nuvarande skolag som ger de olika skolformerna enskilda kapitel som reglerar deras arbete. De övriga kapitlen behandlar allt ifrån regler om entreprenad till regler som handlar om ansvar för statlig utvärdering och kvalitetsgranskning. Bland de nya tilläggen ses förslaget om förskolan som egen skolform.30

I det inledande kapitlet fastslås allas lika rätt till utbildning och likvärdig utbildning oavsett geografisk plats.

Kap 1, 5 § Alla ska, oberoende av geografiskt hemvist, samt sociala och ekonomiska

för-hållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet […] 31

Liksom nuvarande skollag behandlar den kommande lagen skolans värdegrund som vilar på demokratiska principer om allas lika värde.

Kap 1, 2 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar såsom människolivets okränkbarhet, indivi-dens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan

människor. 32 29 www.regeringen.se/sb/d/108/a/128290. Sid 17, 091123 30 IBID. Sid 4, 091123 31 _{IBID. Sid 26, 091123} 32 www.regeringen.se/content/1/c6/12/82/90/3bfbe7fb.pdf. Sid 25, 091123

22

5.4

Disciplin i nya skollagen

Utökningen av lagtexten som vi tidigare nämnt berör även disciplinavsnittet som har fått en egen rubrik i den nya skollagen. Texten står under kapitlet Trygghet och studiero och har plats nummer fem i innehållsförteckningen. Under detta avsnitt finns bland an-nat bestämmelser om arbetsmiljö för lärare samt hur utformningen av utbildningen ska se ut för att försäkra elever en trygg skolmiljö. Här fastslås även att varje skolenhet ska ha ordningsregler som utarbetas i samarbete med eleverna.

De nya riktlinjerna gällande disciplin berör samtliga skolformer (med undantag för för-skolan som har egna föreskrifter). Under kapitel 5:2 förklarar skollagsberedningen var-för det finns ett behov av att utöka lärarnas befogenheter. De menar att gällande regler är otillräckliga för att skapa en trygg och harmonisk atmosfär i undervisningen.

En av de viktigaste förutsättningarna för att barn och ungdomar ska kunna inhämta och

ut-veckla kunskaper och värden är en trygg och stimulerande lärandemiljö.33

Vidare menar de att många lärare och skolledare idag känner sig osäkra på hur man kan komma tillrätta med elever som uppför sig olämpligt, men som inte direkt bryter mot lagen. De förändringar och tillägg som har gjorts i skollagen syftar till att stärka skolle-dares och lärarnas befogenheter för att kunna värna om alla elevers trygghet och studie-ro; dock fårelevernas rätt till utbildning aldrig åsidosättas.

Utrymmet för att använda disciplinära åtgärder bör också öka. Naturligtvis kan en elevs

lagstadgade rätt till utbildning inte åsidosättas med stöd av denna reglering.34

Skolledarna åläggs att fatta snabba beslut när en elev har visat dåligt uppträdande, och därefter inleda en utredning syftande till en långsiktig lösning på problemet. Exempel på sådana lösningar kan vara åtgärdsprogram eller långsiktiga stödprogram för elever med svårigheter. Huvudansvarig för skolan kan också besluta om tillfällig omgruppering av elever, anvisa till lektion på annan plats eller annan tidpunkt i väntan på vidare utred-ning. Skolledare kan även besluta om undervisning inom annan skolenhet än den egna, under förutsättning att mottagande skolledare är vidtalad om detta.

33 _{www.regeringen.se/content/1/c6/12/82/90/3bfbe7fb.pdf. Sid. 372, 091125}

34

23

Skollagsberedningen menar också att skolan ska ha regler för ordning i skolan men des-sa ska vara utarbetade i des-samråd med eleverna för att trygga deras delaktighet. Den nya lagen ger även verksamhetsanställda rätt att ingripa vid exempelvis slagsmål elever emellan. Den anställde har handgripligen rätt att ingripa med stöd av brottsbalken och lagen om nödvärn.

Läraren är begränsad till den egna lektionstiden i fråga om disciplinära åtgärder. Ett flertal exempel på åtgärder nämns i lagförslaget; tillsägelse till eleven, sära på elever som stör undervisningen, visa ut dem från klassrummet, ge kvarsittning och informera och tillkalla rektor på skolan. Att utvisa eleven från klassrummet får endast gälla den kvarvarande tiden av lektionspasset. Kvarsittning kan ske under högst en timme efter skolans slut eller en timme innan skolans start på morgonen. Om nämnda åtgärder inte fyller sin funktion (i form av förbättrat uppförande hos eleven) i den obligatoriska sko-lan finns möjligheten att vidta kraftigare åtgärder mot elever som har ett störande bete-ende, dessa gäller under en längre period:

Endast om det finns synnerliga skäl får åtgärderna gälla under en längre tid än två veckor. Tidsbegränsningen till två veckor har en motsvarighet i bestämmelserna om avstängning av elev i de obligatoriska skolformerna. Åtgärderna får dock aldrig gälla för längre tid än fyra

veckor. 35

Inom gymnasieskolan gäller samma regler, däremot kan total avstängning ske vid ett olämpligt uppträdande där eleven inte ses som lämplig på sin utbildningsplats.

Alla åtgärder ska syfta på framtiden och den grundläggande tanken ska vara att eleven förbättrar sitt uppförande. En åtgärd ska därför aldrig ses som en bestraffning utan ett uppmärksammande av ett felaktigt handlande och skapa bättre arbetsmiljö för lärare och övriga elever. Kollektiva åtgärder får aldrig förekomma, den enskilde eleven står som ansvarig för sitt handlande. I den nya författningen har skollagsberedningen tagit i beak-tande vad barnkonventionen artikel 28 säger gällande disciplin. I barnkonventionens artikel tar man inte avstånd från disciplin, däremot understryks vikten av att denna ska vara förenlig med barnets mänskliga värdighet.36

35 _{www.regeringen.se/content/1/c6/12/82/90/3bfbe7fb.pdf. Sid 384-385, 091123}

36

24

6. Studier om disciplins betydelse

I detta avsnitt ämnar vi redogöra de studier som framförallt behandlar disciplinfrågor i skolan. Som vi skrev i början av uppsatsen hänger betydelsen av disciplin ihop med vår egen människosyn. Carol M Charles menar att för somliga är ordet disciplin likställt med hårdför ordning, medan det för andra förknippas med vägledning och råd för att leda eleverna i önskvärd riktning.37 Charles, som är professor i pedagogik vid San Di-ego State University i USA, likställer lagar med disciplin och menar att om vi ifrågasät-ter nödvändigheten med disciplin är det som om vi ifrågasätifrågasät-ter vikten av samhällets lagar och regler. Charles menar vidareatt människan ser lagarna som hinder i samhället, men samtidigt anser de flesta människor att det finns behov av lagar och regler för att inte kaos ska råda.

För skolans del räknar Charles upp ett antal punkter till varför disciplin är nödvändig. För det första menar hon att disciplin har en given plats i klassrummet. Inte minst för att föräldrar, elever och lärare förväntar sig en viss ordning. Hon menar att då man möter ett kaotiskt klassrum uppfattas läraren som dålig. För det andra framhåller Charles att vi förvisso har en förmåga att lära oss nya saker under de mest egendomliga förhållanden men hon understryker disciplinens centrala roll vid inlärning och särskilt då i skolsam-manhang. För det tredje är disciplin ett fundamentalt inslag i vår sociala fostran. Social

fostran är att lära sig leva och samspela med andra människor inom de normer och

vär-deringar som präglar vårt samhälle. ”Utan disciplin går de mänskliga relationerna över bord, och med dem också den sociala fostrans finare inslag.”38 Vidare hävdar hon att disciplin är en förutsättning för demokrati, där hon menar att demokrati är en livsstil och ett styrelsesätt. Charles hänvisar till filosofen John Dewey och hans tankar om skolans möjlighet att vara övningsfält för exempelvis jämlikhet, det fria ordet, ansvar och gruppkänsla. Charles skriver vidare att Deweys tankar och teorier många gånger miss-förståtts. Medan han har hävdat att individerna ska följa gruppens ramar, tolkar många honom som en filosof med tillåtande karaktär där det egna valet är fritt.39 Det är enligt Charles viktigt att ha ramar, vi vill alla röra oss så fritt som möjligt inom de vida ramar vi har, men vi stärks alla av vishet om ramens gräns. Slutligen skriver CM Charles att

37

Charles, C M (1984) Ordning och reda i klassen, Stockholm: Liber, S. 22-23

38 _{Ibid. S. 26-27}

39

25

hon är medveten att det är kontroversiellt men menar ändå att disciplin skänker glädje. Hon nämner exempel som pianospelandet, språkinlärning etc. ”Någon måste förmå dem att göra det, och senare fylls de av en evig tacksamhet mot denne någon”40

Bengt Grandelius, som är en legitimerad psykolog med många års erfarenhet av socialt behandlingsarbete, skriver i sin bok Att sätta gränser – ett villkor för växande att gräns-sättning är en grundläggande förutgräns-sättning för barns växande.41 Vidare skriver han att barn känner trygghet när vuxna visar att de bryr sig om dem genom att sätta gränser och vägleda dem i rätt riktning.42 Han menar att genom den vuxnes gränssättning får barnet en struktur på sitt liv och med det skapas en möjlighet att uppfatta sina livsvillkor.43 Då blir gränssättningen en förutsättning för utveckling och uppväxt, snarare än någonting som inskränker, begränsar eller vingklipper.44 Grandelius uttrycker vidare att en elevs kreativitet inte behöver hindras av ramar och regler. Han ger exempel på en pojke som befinner sig i ett klassrum utan tydliga gränser. Frånvaron av gränser gör pojken osäker kring sin egen roll vilket skapar ett dåligt uppförande. Pojken har då ingen möjlighet att vara kreativ i klassrumsmiljön, utan uppträder istället på ett sätt som stör övriga elever. När klassen så småningom får en ny lärare som ser till att införa tydliga regler skapar detta lugn och trygghet hos pojken som finner sin roll i klassrummet.45

Disciplinfrågan har undersökts utifrån flera perspektiv inte minst för att man menar att det finns en koppling mellan bristen på ordning och dåliga betyg i skolan. En av dem som har intresserat sig för kopplingen mellan avsaknaden av disciplin och dåliga betyg är Inger Enkvist, som är professor i spanska vid Lunds universitet och utbildningsdebat-tör. Hon menar att det är av största vikt att lägga krav på barnen för att de ska

socialise-ras, ett krav betyder inneslutning, grupptillhörighet vilket i sin tur skapar en trygghet.46

Gränssättning är nödvändigt för att kunna följa de krav som ställs på eleven; om det inte finns en tydlig gräns finns det heller ingen möjlighet att berömma elevernas goda insat-ser. 47

40 _{Charles, C M (1984) Ordning och reda i klassen, Stockholm: Liber, S. 28}

41

Grandelius, Bengt (1998) Att sätta gränser – ett villkor för växande, Falun: Natur och kultur, S 12

42 Ibid. S. 13 43 _{Ibid. S. 20} 44 Ibid. S. 20 45 Ibid. S. 23

46 _{Enkvist, Inger (2007) Uppfostran och utbildning, Stockholm: SNS Förlag, S 26}

47

26

7. Analys

Som vi har lyft i början av vår undersökning vill vi undersöka vilket utrymme lärarna har för att skapa disciplin utifrån gällande och kommande skollag, med hänvisning till det hårda arbetsklimat lärarna jobbar under samt de krav som ställs på lärarna att skapa disciplin. Disciplinära åtgärder i den nya svenska skollagen är lärares ingripande när en elev har ett störande beteende. Disciplinära åtgärder är därmed ett verktyg för lärare att kunna skapa ordning i skolan. Vi menar att genom utökandet av lärares befogenheter till att skapa disciplin ges goda förutsättningar för elevers utveckling och välbefinnande. Ovan nämnda Grandelius menar att gränssättning är ett villkor för växande och Carol M Charles, som vi citerat i förra kapitlet, vidhåller disciplinens centrala roll i skolan och liksom Grandelius gör hon en koppling mellan utvecklandet och disciplin. Hon hävdar att disciplin är lika nödvändigt som lagar. Hon menar också att fenomenet att ifrågasätta disciplin kan likställas med att ifrågasätta samhällets lagar och regler. Vidare lyfter hon de krav som lärarna har i klassrummet, med det menar hon att föräldrar, elever och andra lärare förväntar sig en viss ordning i klassrummet. I gällande skollag visas det tydligt att skolans uppdrag är, att i samarbete med hemmen fostra ansvarskännande samhällsmedborgare.48 Kan uppfostringsuppgiften vara genomförbar när lärare saknar de sanktioneringsmöjligheter som föräldrar och samhället i stort förfogar över? Vi me-nar att det är svårt eller nästan omöjligt. Föräldrar har alltid makten att styra genom ex-empelvis indragen veckopeng och samhällslagarna ger genom rättsväsendet olika på-följder som indikerar vilka beteenden som är oönskade i samhället.

Den nuvarande skollagen, menar vi, ger inte tillräckligt med underlag för lärarna att kunna skapa ordning och trygga elevers studiero. De föreskrifter i gällande skollag an-gående disciplin behandlar enbart skolpliktiga elevers närvaro samt möjligheten för lä-rare att kunna beslagta föremål som stör undervisningen eller utgör ett hot i skolan. Be-slagtagandet av föremål som beskrivs i gällande skollag får endast ske på frivillig grund, det vill säga att eleven självmant överlämnar föremålet. Flera av tidigare

48

27

skrifter i nuvarande skollag kommer i den nya skollagen att bli lagar. Resultatet av för-ändringen från föreskrift till lag gör att elever blir tvingade att överlämna störande fö-remål, det är inte längre en frivillighet. Vi anser att detta är en bra förändring då elevers frekventa användning av exempelvis mobiltelefoner och musikspelare inte alltid är lämpliga vid undervisningssituationen. Den tekniska utvecklingen har många fördelar exempelvis kan musikspelare på olika sätt intrigeras i undervisningen för att skapa god studiemiljö. Vi menar dock att varje elev har ett eget ansvar för sin skolgång och att det i vissa undervisningssituationer, där det krävs fullständig koncentration av elever, inte finns utrymme för exempelvis telefoner eller musikspelare. Det måste då finnas en möj-lighet för den enskilde läraren att ingripa och på så sätt skapa en god studiemiljö för elevgruppen, vi tror att den nya skollagen kommer att underlätta för lärare i just sådana situationer.

I den nya skollagen finns ett omfattande och mer detaljerat avsnitt om disciplinära åt-gärder. De föreskrifter som redan finns i nuvarande skollag, angående elevers närvaro och beslagtagande av störande föremål har bibehållits och har utökats med ytterligare bestämmelser exempelvis kvarsittning. Att ha kvarsittning som en disciplinär åtgärd är för oss anmärkningsvärt då det, som Lärarnas Riksförbund menar, inte är ett straff att undervisas.

Kvarsittning är den åtgärd som kan tas till när eleven, till exempel på grund av sådan ”ut-visning” som beskrivs i § 8, behöver ta igen sådant den missat på grund av sitt beteende.

Att få undervisning av behöriga lärare är inte en bestraffning utan en rättighet.49

Nytt i kommande skollag blir möjligheten att även stänga av en elev i den obligatoriska skolan. Dock anser vi att svårigheten med avstängning av elever i obligatoriska skolan är den rådande skolplikt som finns reglerad i lagen. Skolplikten innebär som ordet anty-der att barn i Sverige har en plikt att gå i skolan. Skolplikten gäller från höstterminen det kalenderår som barnet fyller sju år och gäller till slutet av vårterminen då eleven fyller 16 år.50 En avstängning av en skolpliktig elev innebär att eleven måste kompense-ras för den undervisning eleven går miste om. Detta innebär att det måste ordnas extra undervisning eller uppgifter som på något sätt ger eleven det som fråntas denne under avstängningen. En sådan åtgärd innebär en större ekonomisk insats från skolan, då den-na tvingas att avsätta en speciell resurs för undervisning av den avstängde eleven.

49 _{www.regeringen.se/content/1/c6/12/82/37/5796bf0c.pdf. S. 9, 091221}

50

28

serligen slår den nya lagen fast att avstängningen ska tillämpas som sista utväg, efter att man ha tömt ut alla andra möjligheter. Men vi menar att den ekonomiska aspekten ytter-ligare kommer att styra användandet av denna åtgärd, vilket kan resultera i att den aldrig används. Detta i sin tur skulle innebära att en åtgärd i den nya skollagen gick förlorad. Att ange ett konkret svar på hur den nya skollagen kommer att falla ut i praktiken är svårt. Detta med tanke på att den ännu inte har tagits i bruk. Utifrån de tillägg som har gjorts vill vi dock göra ett försök att förutse vilka förändringar den nya skollagen kom-mer tillföra lärares situation. Vi menar att den nya lagen komkom-mer med största sannolik-het att driva fram förändringar i skolan. Inte minst för att som skollagsberedningen skri-ver, att de förändringar och tillägg som har gjorts i den nya lagen är till för att stärka och öka lärares befogenheter.51 Förändringar av olika slag, om än de är små, ger ofta en ut-veckling i någon riktning. Vi anser att en förändring är just vad skolan behöver för att komma till rätta med de problem som ofta debatteras gällande ordning i skolan. Försla-get om ny skollag kommer även att förändra skolledarnas arbete, vilket vi menar ger lärarna bättre stöd i deras arbete med elever med störande beteende. Lagen kommer att ge skolledarna rätt att fatta snabba beslut exempelvis rörande avstängning eller placer-ing av elev på annan skola i väntan på utrednplacer-ing. Detta gör att man tidigt kan plocka ut en störande elev från undervisningen för att skapa studiero för övriga elever och ger möjlighet för lärarna att fokusera på undervisningen. Skolledarna åläggs även att efter utredningen, skapa en långsiktig plan för den berörda eleven vilket vi menar, på sikt ger en trygghet för ansvarig lärare och övriga klasskamrater. Vi upplever att den nya skolla-gen bättre lyfter lärares och skolledares rättigheter. Här finns utrymme för lärare och skolledare att ta till sanktioneringsåtgärder som vi menar saknas i nuvarande skollag. Vi anser att det är av största vikt att uppmuntra elever med ett gott uppträdande och an-svarstagande, likväl anser vi att det är lika viktigt att fördöma elevers uppförande om det inte är lämpligt i klassrum, skola och samhälle. Lärares och skolledares utökade möjligheter att skapa disciplin gynnar eleverna själva. Disciplin behövs, som Charles skriver, för att det är centralt vid inlärning i skolsammanhang och för att det är ett vik-tigt element i vår sociala fostran.

51

29

8. Slutsats

Vi hade våra föraningar om att debatten om disciplin i skolan inte enbart kunde handla om politiska utspel. Den som följt skoldebatten har knappast undgått den svenska ut-bildningsministern Jan Björklunds ständiga kommentarer om skolan. I synnerhet upp-märksammades hans frekventa användande av begreppet flumskola, där han menar att den svenska skolans experter är eleverna och inte lärarna. Eleverna har för stort utrym-me att styra undervisningen efter egen vilja, vidare anser han att borttagandet av krav på elevers sätt att uppföra sig är ytterligare ett steg i fel riktning.52 Att vi citerar Björklund betyder inte att vi delar hans politiska åsikter. Däremot kan vi dra vissa paralleller till den erfarenhet vi själva har från respektive praktikplats under utbildningen. Vår upp-fattning är att det finns alltför lite stöd i nuvarande skollag för att ge lärare den auktori-tet som vi menar behövs i relation till de krav som ställs på lärarna. Som vi antytt tidiga-re anser vi att disciplin är nödvändig för att kunna bedriva undervisning som elever kan tillgodogöra sig och samtidigt få en social fostran, där det sista enligt C M Charles handlar om att lära sig leva och samspela med andra människor.

Själva begreppet disciplin förekommer sällan eller inte alls i de båda skollagar som vi undersökt. Vi uppfattar att disciplin och disciplinära åtgärder används som synonymer, vilket vi anser vara felaktigt. Definitionen av ordet disciplin, i skolan, har förklarats ovan i stycke 3.1. Däremot har begreppet disciplinära åtgärder varit svårare för oss att finna förklaring till i uppslagsverk. Varken i nationalencyklopedin eller i svenska aka-demins ordlista hittade vi någon förklaring till begreppet disciplinära åtgärder. Vi gör inget anspråk på att vara experter inom området. Däremot menar vi att disciplinära åt-gärder syftar till det verktyg som finns tillgängligt för att möjligen skapa disciplin. En disciplinär åtgärd, enligt oss, är en tillfällig handling medan disciplin är något man ska arbeta med på längre sikt. Med långsiktigt arbete menar vi ett arbete som måste beröra både lärare och elever. Lärarna behöver få en stärkt roll i skolan där de blir en självklar

52 _{Björklund, Jan. Leijonborg, Lars (2002) Skolstart - Dags för en ny skolpolitik, Stockholm: Ekerlids Förlag,}

30

auktoritet, vi tror att detta arbete måste starta redan under lärarutbildningen och sedan fortlöpa under hela yrkeslivet i form av fortbildningar. Medan arbetet med elever ska fokuseras på värdegrund och social fostran.

Vår slutsats är att lärare har för lite stöd i lagen för att kunna skapa ordning i klassrum-met. En del av de tillägg som har gjorts i kommande skollag, anser vi, stärker lärarnas befogenheter på ett bättre sätt. Vi anser att arbetet med ordning i klassrummet kan för-ändras på lång sikt. Därför är det viktigt med en tydlig skollag som tillsammans med en väl utarbetad plan för värdegrundsarbete i skolan, kan skapa det klassrumsklimat som främjar lärandet och den sociala utvecklingen samhället kräver. Trots att samhällsut-vecklingen inte är statisk utan satt i ständig förändring tenderar många av de lagar och regler som styr olika verksamheter vara seglivade. Detta gäller inte minst den svenska skollagen, nuvarande lag har varit gällande sedan 1986, mycket i samhället har hunnit förändras sedan dess. Visserligen har flera förordningar lagts till under årens lopp, dess-värre kan vi konstatera av den flitiga skoldebatten att förordningarna inte har räckt till. Oavsett om den nya lagen kommer att förändra lärares situation eller inte är det, menar vi, hög tid att det sker en förändring av hur institutioner ska bedriva sin verksamhet i förhållande till samhällsutvecklingen.

För vidare forskning kan man genomföra en kvalitativ eller kvantitativ studie för att undersöka hur praktiserande lärare förhåller sig till de förändringar som har gjorts. Vi-dare kan man, när den nya lagen trätt i kraft studera om syftet med nya skollagen, att stärka lärares och skolledares befogenheter har kunnat infrias genom de förändringar och tillägg som har gjorts.

31

9. Källförteckning

Tryckta källor

Björklund, Jan. Leijonborg, Lars (2002) Skolstart - Dags för en ny skolpolitik, Stock-holm: Ekerlids Förlag.

Charles, C M (1984) Ordning och reda i klassen, Stockholm: Liber. Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet

www.regeringen.se/content/1/c6/12/82/90/3bfbe7fb.pdf. (2009, 15 juni) 2009, 25 nov.

”Elev slog lärare blodig” (2009, 11nov) Helsingborgs Dagblad.

Enkvist, Inger (2007) Uppfostran och utbildning, Stockholm: SNS Förlag.

Grandelius, Bengt (1998) Att sätta gränser – ett villkor för växande, Falun: Natur och kultur.

Grønmo, Sigmund (2006) Metoder i samhällsvetenskap, Malmö: Liber. Halvorsen, Knut (2001) Samhällsvetenskaplig metod, Lund: Studentlitteratur.

Hartman, Sven (2003) Skrivhandledning – för examensarbete och rapporter, Natur och Kultur: Stockholm.

32

May, Tim (2001) Samhällsvetenskaplig forskning, Lund: Studentlitteratur. Skollagen (1985:1100)

Stensmo, Christer (1997) Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.

Otryckta källor

Barnombudsmannen

www.barnombudsmannen.se/adfinity.aspx?pageid=4407 (2008 8 sept) 2009, 3 dec.

”Enkät: Krav på ökad disciplin i skolan” Sveriges Television,

www.svt.se/2.22620/1.416447/enkat_krav_pa_okad_disciplin_i_skolan?lid=is_search5 27895&lpos=1&queryArt527895=disciplin+i+skolan&sortOrder527895=0&doneSearc h=true&sd=47225&from=siteSearch&pageArt527895=0 (2005, 4 juli) 2009, 29 dec. Nationalencyklopedin,

www.ne.se, 2009, 12 nov.

”Skolfront”, TV-program, SVT 2.

(2009, 5 nov) 2009, 11 nov.

”Skolfront”, TV-program, SVT 2. (2009, 29 okt) 2009, 11 nov.

Skolverket