C-uppsats Malmö Högskola
Socionomprogrammet Hälsa och samhälle
Januari 2011 205 06 Malmö
Hälsa och samhälle
VÅLD – NATURLIGT MEN
INTE NÖDVÄNDIGT
EN KVALITATIV STUDIE OM MÄNS
VÅLDSAMMA BETEENDE
Mimoza Jashari
Jehona Sejdija
VIOLENCE – NATURAL
BUT NOT NECESSARY
A QUALITATIVE STUDY ON MEN’S VIOLENT
BEHAVIOR
MIMOZA JASHARI
JEHONA SEJDIJA
Författare: Jashari, M & Sejdija, J
Undertitel. Examensarbete i socialt arbete 15 poäng.
Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för Hälsa och samhälle, 2011.
Abstract: Male violence against women is a major social problem. Our purpose in this paper was to investigate which help is available for men who have problems with violent behavior in today's society. We examined where the help is found and what treatment methods that are relevant for these individuals. In addition, we studied how violent behavior is explained in the literature. We tried to give an idea of how men themselves speak about their violent behavior in different discussion forums. The methodology of the essay is a combination of positivism and hermeneutics. To answer our questions, we used three different sources of information: literature as the main basis, an interview and a search on the internet in various discussion forums. In our study, we have chosen two theoretical perspectives, the cognitive theory and powerlessness theory. In a general outline, our results demonstrated that violence can be explained with the help of
childhood, quest for control and power, inappropriate emotions and expectations, biological and social factors. There are three key factors that are generally
regarded as the cause of the violence; they are powerlessness, gender roles and the structure of society. Our second research question showed that men do not talk about their problems. One of the reasons is the lack of insight and the denial of the problem, another reason may be because of the shame, since this type of violence is very taboo in society. Our third issue was to identify where assistance is available for violent men.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING ... 5
1.1 PROBLEMFORMULERING ... 6 1.2 SYFTE... 6 1.3 FRÅGESTÄLLNINGAR ... 72
BEGREPPSDISKUSSION ... 7
2.1 VÅLD ... 7 2.1.1 Olika typer av våld ... 8 2.1.2 Våld i nära relationer ... 93
METOD ... 10
3.1 AVGRÄNSNING ... 10 3.2 LITTERATURSÖKNING ... 10 3.3 INTERVJU ... 11 3.3.1 Genomförande av intervjun ... 11 3.4 INTERNET ... 12 3.4.1 Forumssökning ... 12 3.5 ETISKA DILEMMAN ... 134
BAKGRUND ... 14
4.1 SAMHÄLLETS ANSVAR ... 14 4.2 RIKSKRISCENTRUM ... 14 4.2.1 Kriscentrum för män – Lund ... 15 4.3 KRIMINALVÅRDEN ... 16 4.3.1 Frivården ... 16 4.4 STRAFFRÄTT ... 164.4.1 Kvinnofridsreformen och barnets bästa ... 17
4.5 STATISTIK ÖVER MÄNS VÅLD MOT KVINNOR. ... 17
5
TEORETISKA PERSPEKTIV ... 18
5.1 KOGNITIV TEORI ... 19
5.2 MAKTLÖSHETSTEORIN ... 20
6
RESULTAT OCH ANALYS ... 20
6.1 ORSAKERNA TILL VÅLD OCH DEN VÅLDSAMMA MANNEN ... 21
6.1.1 Uppväxten ... 21
6.1.2 Strävan efter kontroll och makt ... 22
6.1.3 Olämpliga affekter och förväntningar ... 23
6.1.4 Biologiska och sociala faktorer ... 25
6.2 BILDEN AV DEN VÅLDSAMMA MANNEN... 26
6.2.1 Diskussionsforum på nätet ... 27
6.2.1.1 Männens inlägg ... 27
6.2.1.2 Mansbilden ... 29
6.3 VÄGEN TILL BEHANDLING ... 30
6.3.1 Kriscentrum för män ... 31
6.3.1.1 Alternativ till våld - ATV ... 31
6.3.1.1.1 ATV - Behandling ... 32
6.3.2 Kriminalvård/Frivård ... 32
6.3.2.1 Kontraktsvård ... 33
6.3.2.2 Integrated Domestic Abuse Programme - IDAP ... 34
6.3.2.3 Våldpreventivt program - VPP ... 34
6.3.2.4 Agression Replacement Training - ART ... 35
6.3.2.4.1 ART – tas bort som behandlingsprogram ... 35
6.3.2.5 Hur män använder möjligheten till hjälp ... 35
6.4 SAMMANFATTNING AV RESULTAT ... 36
7
DISKUSSION ... 38
8
LITTERATURFÖRTECKNING ... 40
1 INLEDNING
Våld i nära relationer är ett problem som alltid har funnits och är ett ämne som ofta diskuteras. Socialstyrelsen räknar med att minst 75 000 kvinnor utsätts för någon form av våld varje år (Folkhälsorapport 2009). I denna uppsats har vi valt att ta upp mäns våld mot kvinnor som idag är ett stort problem i samhället. Vår inriktning i ämnet kommer att vinklas enbart utifrån män som har problem med ett aggressivt och våldsamma beteende. Intresset för ämnet som vi ska skriva om har väckts i samband med en föreläsning som en av oss hade hos Kriscentrum för män i Malmö under praktikperioden i utbildningen höstterminen 2008. Vi diskuterade problematiken som idag finns i samhället med våld i nära relationer och insåg att vi var insatta på hur kvinnor och barn påverkas och vilken hjälp det finns att erbjuda dessa grupper. När det kom till vad männen kan få för hjälp och var hjälpen finns så hade vi inte ett lika självklart svar.
När vi valde socionomutbildningen hade vi båda samma anledning till varför det blev just denna utbildning, det var för att vi ville jobba med människor. Under vår socionomutbildning har vi läst om våld i nära relationer där kvinnan och barnen har varit centrala grupper under våra föreläsningar. Det finns mycket skrivet om hur kvinnorna och barnen påverkas genom att leva i ett hem där våld förekommer och vilken hjälp samhället har att erbjuda de. Vi anser att dessa frågor är viktiga och borde lyftas fram men dock är det så att männens roll i processen försvinner och denna grupp blir åsidosatt. Mäns våld verkar vara ett problem som har funnits länge och som fortfarande är ett stort problem, det har vi förstått när vi läser om ämnet. Vi anser att det är en konstig utveckling och frågan som vi hela tiden ställer oss är varför man inte tar tag i den direkta orsaken till problemet med våld i nära relationer.
Att ta hand om kvinnorna är en viktig del men vad händer när flera kvinnor söker skydd där våldsutövaren är samma man.
Under föreläsningen på Kriscentrum för män nämndes det att det finns en föreställning i samhället att män som använder våld aldrig kan förändras, detta kan vara en orsak till dessa män ger upp innan de ens försöker. Detta stämmer överens med det vi har hört under hela vårt liv från olika håll i vår omgivning. En vanlig varning som förekommer ofta och som vi båda har fått höra flera gånger;
”Har han slagit dig en gång kommer han alltid att göra det”
Utifrån den litteratur som finns om ämnet och den information som vi fick ihop har vi använd Internet som informationskälla. I dagens samhälle använder
människor Internet som en möjlighet för att kunna diskutera sina privata problem på ett anonymt sätt i olika diskussionsforum. Där kan de prata av sig och har möjlighet att få råd och stöd av olika individer utan att bli kritiserade eller dömda. Bland dessa diskussionsforum finns möjligheten för oss att få en bild för hur samhället tänker kring våldsamma män.
När vi läste vidare om ämnet så märkte vi att det finns lite skrivet om ämnet där männen är i fokus, därför bestämde vi oss att vår uppsats skulle ha den vinkeln. Vi hade många frågor som vi inte hade något svar till. Vad händer med män som slår
kvinnor? De kanske blir anhållna och får ett straff, men vad finns det mer för de? Och de män som vill ha hjälp innan deras beteende går överstyr, vad finns det för hjälp för de? Samtidigt vill vi också kunna förstå vad våld egentligen är och hur det utförs. Därför ska vi försöka förklara våldets betydelse och vad det är för män som väljer att genomföra en sådan handling.
1.1 Problemformulering
Mäns våld mot kvinnor är ett stort socialt problem som har funnits sen många år tillbaka (Eliasson M, 2006). Detta ser vi när vi går igenom den litteratur som finns skrivet om temat. När man tittar närmare på litteraturen ser man tydligt att det saknas forskning med fokus på männen och vad samhället har att erbjuda de i deras väg mot ett våld fritt beteende. Det som finns forskat om temat är långt ifrån tillräckligt för att täcka problemet mäns våld i nära relationer.
De verksamheter som arbetar idag med denna grupp har inte lyckats täcka problemet full ut vad vi kan se utifrån statistik som finns om detta brott. I en kartläggning som Socialstyrelsen gjorde 2006 fanns det ca 50 verksamheter som arbetar helt eller delvis med män som utövar våld i nära relationer. Idag 2010 är siffran lite över 100 verksamheter. En orsak till att verksamheterna har ökat de fyra sista åren är att regeringen har utökat budgeten till kommunernas arbete till verksamheter som riktar sig till våldsutövande män. Det framkommer i denna rapport som socialstyrelsen har tagit fram att många av dessa verksamheter saknar en teoretiskt uppbyggd behandlingsmodell. De flesta arbetar på ett mer
ostrukturerad sätt som t.ex. genom individuella stödsamtal (Socialstyrelsen, 2010). Detta är en intressant utveckling då verksamheterna är för få trots att våld i nära relationer fortfarande är ett stort problem i samhället och behovet av
verksamheter som arbetar professionellt med denna grupp är större än någonsin. Våld i nära relationer orsakar stor personlig lidande, både för våldutövande män, deras partner och barn i de fall där de finns inblandade. Utöver de konsekvenser som våld i nära relationer drabbar individen så medför det stora negativa
konsekvenser för samhället (Eliasson M, 2006). I en rapport från Socialstyrelsen redovisades det att våld mot kvinnor kostar samhället mellan 2.7 och 3.3 miljarder kronor per år. I denna summa har inte kostnaden för läkarvård och psykiatrisk vård räknats in (Folkhälsorapport, 2006). Att få en exakt summa för denna typ av kostnad är nästan omöjlig då det är svårt att kartlägga alla områden som påverkas av mäns våld mot kvinnor, så som bland annat samhällskostnader,
arbetsklivskostnader och sjukvårdskostnader. Vi hade då fått en kostnad på närmare 35 miljarder kronor per år om beräkningarna hade gjorts på samma sätt som i vissa utländska studier (Kastling, 2010).
1.2 Syfte
Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka vilken hjälp det finns för män som har problem med utåtagerande och våldsamt beteende att få i dagens samhälle. Vi vill undersöka var hjälpen finns och vilka behandlingsmetoder som är aktuella för dessa individer. Dessutom vill vi se hur ett våldsamt beteende förklaras i
litteraturen. Vi kommer att försöka ge en bild av hur männen själva pratar om sitt våldsamma beteende i olika diskussionsforum; där dessa män får möjlighet att vara anonyma och prata fritt.
1.3 Frågeställningar
Hur förklaras våldsamt beteende och vilka är orsakerna till mäns våld mot kvinnor i litteraturen?
Vilken syn finns det på mäns våld mot kvinnor bland männen själva i olika diskussionsforum på Internet?
Vilken hjälp finns att erbjuda män som har problem med utåtagerande och våldsam beteende?
o Vilka behandlingar har samhället att erbjuda för att hjälpa dessa män att bli av med problemet?
2 BEGREPPSDISKUSSION
För att förstå hur vi tänker när vi använder oss av vissa begrepp i uppsatsen ska vi tydliggöra vilka definitioner vi kommer att använda oss av. Ordet våld kan ha olika innebörd för olika människor, därför är det viktigt för vår uppsats att beskriva begreppet våld och förklara tydligt vilken definition vi kommer att utgå ifrån. Vi kommer att försöka presentera olika former som våld delas in i för att läsaren ska få en möjlighet att få ett helhetsperspektiv av handlingen. Vi ska även redovisa vad vi utgår från när vi använder begreppet våld i nära relationer då detta begrepp har flera olika betydelser för vilka relationer som klassas som ”nära relation”.
2.1 Våld
Begreppet våld kan vara problematisk därför att det kan ha olika betydelser i olika sammanhang (Burman, 2007). Den vanligaste uppfattningen som finns om ordet våld är att det är någon form av fysisk skada som man orsakar en annan människa. Denna tolkning av våld är begränsad och ger en felaktig bild av alla olika aspekter som våld kan utföras på (Isdal, 2006).
När Isdal skriver om våld i sin bok Meningen med våld menar han att våld borde vara mer knuten till handlingen i sig och konsekvensen istället för att fokusera vid avsikten med handlingen (a.a.).
”Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer, eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill.” (Isdal,
s. 34, 2006)
Denna definition får med både psykologiska och rationella aspekter i en
våldshandling. Lars Åke Kastling sammanfattar definitionen ovan i två punkter och det är denna definition som vi kommer att använda i vår uppsats:
Samtliga beteenden som är farliga, skrämmer eller utsätter någon för risk är våld.
All beteende som tvingar partnern att göra något som denna inte vill är
2.1.1 Olika typer av våld
All våld har några gemensamma drag och följer ett slags mönster det som kallas för våldets grundregler där det finns en utövare, ett offer och en orsak till
handlingen. Många gånger ses våld som ideal i samhället som associeras med mod, styrka, manlighet och så vidare. Ett exempel kan vara hur våldsutövaren framställs som en hjälte som vi ser upp till t.ex. på tv där hjälten använder våld för att besegra den onde i olika filmer. När vi talar om våld i det verkliga livet är våld aldrig ett ideal, utan det anses som fegt, orättfärdigt och oacceptabelt (Kastling, 2010).
Våld kan grupperas utifrån fyra olika faktorer; hierarkiskt våld, intelligent våld,
effektivt våld och cykliskt våld.
Våld kan ha en hierarkisk struktur där våldet äger rum utifrån ett maktsystem. Familjens maktsystem är det som är den tydligaste i människans liv och det är just inom familjen som det mesta våldet sker. Våld blir då ett effektivt maktmedel för våldsutövaren för att få övertaget hos offret genom att använda offrets rädsla som vapen för att bibehålla sin maktposition.
Våld är aldrig ett smart alternativ och de flesta människor ser våld som dumt, primitivt och felaktigt. Våld kan däremot ses som intelligent i den bemärkelsen att människan väljer att utöva sitt våldshandlande vid ett lämpligt tillfälle, till
exempel en man som väntar tills han och hans fru kommit hem från festen innan han börjar slå henne (Isdal, 2000).
Våld kan också ses som effektivt då det går snabbt att uppnå ett mål som våldutövaren strävar efter t.ex. när barnen inte lyssnar tar man till våld och man får snabbt som man vill.
Cykliskt våld innebär att våld utlöser våld. De som har blivit utsatta för våld kommer i sin tur eventuellt använda våld under sitt liv (Kastling, 2010).
När man talar om våld är det viktigt att ta upp de former av våldshandlingar som förekommer; vilka är fysiskt, psykiskt, latent, materiellt, sexuellt och ekonomiskt våld.
Fysiskt våld: Varje form av oönskad fysisk beröring och fysisk handling
som skadar och orsakar fysisk smärta.
Psykiskt våld: Kränkningar med ord och handlingar som riktar sig mot en
person eller dess egendom. Psykiskt våld är också direkt hot om fysiskt våld och våldsamma konsekvenser det kan också vara indirekt hot som till exempel hot riktat mot någon av offrets närstående.
Sexuellt våld: När individen blir tvingad att delta i eller bevittna sexuella
handlingar mot sin vilja. Sexuellt våld är de handlingar som uppfattas sexuellt kränkande av offret.
Materiellt våld: Den aggressivitet som riktas mot och förstör materiella
ting, både i och utanför hemmet.
Latent våld: Stark ilska och aggressivitet som är inbunden och visar sig i
kroppshållning och kroppsuttryck och som skapar rädsla, upplevs som ett hot om våldsamma konsekvenser och/eller påminner om tidigare
erfarenheter av fysiskt våld.
Det är svårt att dra en tydlig gräns till vad som är ett våldsproblem. Ett sätt är att dra slutsatsen att all våld är problematiskt, en annan är att se våld som ett problem när våldet är så allvarligt att direkta skador orsakas i omgivningen. Ett tredje alternativ är att se våldet som ett problem när utövarens liv förstörs av våldet. Den tredje tolkningen kan vara tvivelaktig då våldutövaren inte behöver påverkas av sin egen roll (Burman, 2007).
Isdal (2001) har två perspektiv på våldproblemet. Det första är att all våld är ett problem och det andra perspektivet handlar om när bedömningen görs att någon har våldsproblem. Våldsproblematiken kan dela in i två grupper.
Icke- tabubelagt våld är det våld som sker till exempel när någon använder
våld för att rädda någon, våldsutövanden behöver inte uppleva det som felaktigt.
Tabubelagt våld är det våld som samhället klassar förbjudet och felaktigt. Här
under hamnar alla former av våld som sker där avsikten är att skada någon som till exempel våld i nära relationer (Isdal, 2006).
2.1.2 Våld i nära relationer
Våld i nära relationer inkluderar alla slags relationer mellan närstående som heterosexuella par, samkönade par, syskonrelationer och andra familje- och släktrelationer (www.rikskriscentrum.se). Det är viktigt att våldsdefinitioner innehåller fler aspekter än bara fysisk skada, speciellt när man talar om våld i nära relationer. Våld som uppkommer i nära relationer skiljer sig från andra former av våld, detta för att våld i en kärleksrelation har en annan innebörd och helt andra konsekvenser för de inblandade (Kastling, 2010).
Våld i nära relationer kan delas i två olika grupper. Den ena är det kontrollerande
partnervåldet som innebär att förövaren använder ett dominerande och
kontrollerande beteende gentemot sin partner. Den andra är det
situationsbetingade partnervåldet som innebär att våldet utlöses vid vissa
situationer. Det kontrollerande partnervåldet förklaras oftast som en process men det situationsbetingade våldet beskrivs mer som enstaka händelser där frustration och ilska går över till fysiskt aggression (Folkhälsorapport, 2009).
Våld i nära relationer inkluderar alla typer av våld som kan förekomma mellan närstående. Det lyfter fram den särställning som just detta våld har ifråga om orsaker, konsekvenser och åtgärder för alla drabbade till skillnad från det våld som sker av till exempel okända förövare på allmän plats
(www.rikskriscentrum.se).
Våld i nära relationer kan förklaras utifrån individualistiska, psykologiska och
sociala perspektiv där alla aspekter tar upp olika delar av problematiken.
Genusperspektivet på dessa aspekter har varit den viktigaste inriktningen i förklaringen av mäns våld mot kvinnor då problemet har sin grund i
maktfördelning mellan män och kvinnor (Eliasson M, 2006). När vi använder begreppet våld i nära relationer i uppsatsen menar vi;
3 METOD
I genomförandet av vår uppsats kommer vi att använda oss av kvalitativ
underökningsmetod då vi vill titta närmare på mäns våld mot kvinnor och förstå behandlingarna som finns. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av tre olika informationskällor. Vi har använt olika böcker som grund för informationsbas, vi har genomfört en intervju och vi har också tittat på Internet i olika diskussionsforum.
3.1 Avgränsning
Då temat vi ska skriva om är väldigt brett är det viktigt att vi redan i början visar tydligt de begränsningar vi har valt att göra. Vi har begränsat vår fokus enbart på männens roll inom problemet våld i nära relationer. Vi ska försöka utifrån empirin som vi har fått ihop ge en förklarning till ett våldsamt beteende. Vi ska under vår uppsats kartlägga männens väg till att komma ur ett destruktivt beteende och undersöka hjälpen som finns att få och vilka behandlingar som finns. Vi har valt att titta på vad Kriscentrum för män, Kriminalvården och Frivården har att erbjuda dessa män. En annan informationsbas har varit olika diskussionsforum på Internet där vi har enbart tittat på forum med ämnen som relationer, familjefrågor.
3.2 Litteratursökning
Varje undersökning som görs i forskningssyfte bör börja med en litteraturöversikt för att forskaren ska få kunskap om ämnet, förstå vilka problemområden det finns och få vägledning i det ämne forskaren har valt att undersöka vidare. Skriftliga källor kan både användas som stöd till forskningen eller få en central roll och bli ett föremål för undersökningen och bli datakälla som ett alternativ eller
komplettering till exempelvis intervjuer och Internet (Denscombe, 1998). Vi började vår datasamlig på biblioteket i Malmö Högskola, där vi fick hjälp av en bibliotekarie att hitta böcker som passade till vår uppsats. Vi gick själva vidare för att söka böcker i Malmö högskolas bibliotek katalog. De sökord som vi skrev var: Våld i nära relationer då fick vi fram 5 träffar men ingen av böckerna
passade in i vår uppsats. När vi skrev in sökorden våldsamma män fick vi 3 träffar där ingen av dessa böcker passade vår uppsats. När vi skrev in Våld och män fick vi 16 träffar där 4 av de böcker var skönlitteratur och av de 12 som var kvar var det 6 böcker vi kunde ha nytta av.
De böcker som vi har i huvudsak utgått ifrån under uppsatsens gång tar vi upp här under för att läsaren ska få en överblick;
- Per Isdal: Meningen med våld.
- Lars-Åke Kastling: Män som slår kvinnor. - Per Elis Eliasson: Män, kvinnor och våld.
- Mona Eliasson: En kunskapsöversikt; Mäns våld mot kvinnor i nära
relationer
- Karin Leander m.fl.: Folkhälsorapport 2009
De tre första böckerna i listan ovan har vi valt eftersom de tar upp ämnet våld i nära relationer där männen är i fokus. Böckerna beskriver tydligt hur en våldsam man är och på vilket sätt man kan arbeta med dessa män. Böckerna tar upp teorier, modeller och behandlingsmöjligheter som är relevanta och intressanta för vår uppsats. Dessa tre författare har erfarenhet av att arbeta med män med
aggressionsproblem och därför verkar de vara ledande aktörer inom ämnet. Författaren och psykologen Per Isdal har en viktig roll i arbetet med
våldsutförande män då han har grundat en behandlings modell som vi kommer att ta upp senare i uppsatsen. Isdal tar upp generella aspekter av våldet och försöker ge en bild av orsakerna till det våldsamma beteendet.
Lars Åke Kastling är en socionom som arbetar på ett Kriscentrum. Hans bok handlar om behandlingsarbete med män som har våldsproblem, Kastling tar många av hans resonemang från Isdal.
Per Elis Eliasson som är en författare och arbetar på Masscentrum i Stockholm, skriver om förståelsen för våldet och förändringen av beteendet.
Boken som heter Våld till vardags är skriven av sjutton män som på något sätt har själva haft kontakt med problemet våld och män. Dessa författare har antigen studerat fenomenet eller så har de på något sätt själva haft ett våldsamt beteende. Denna bok har varit viktigt för uppsatsen eftersom vissa författare berättar deras historia kring deras eget våld.
3.3 Intervju
Anledningen till att vi har valt att ha en intervju i vår uppsats är då vi vill koppla all litteratur till verkligheten genom att få direkt information med en individ som arbetar dagligen med dessa män. När forskare bestämmer för att använda intervju som metod för att samla information till projektet är det viktigt att ta hänsyn till två aspekter, är det möjligt att få kontakt med informanten i fråga och om intervjuerna är genomförbara (Denscombe, 1998).
Forskningsintervjuer kan göras på olika sätt och vi har valt att använda oss av semistrukturerad intervju då denna passade bäst på vår forskning.
Semistrukturerad intervju innebär att forskaren använder en lista med
frågor/ämnen som ska tas upp vid intervjun men är ändå flexibel när det handlar om följden av frågorna. I denna form av intervju gess informanten större
möjlighet att utveckla svaret (a.a.).
3.3.1 Genomförande av intervjun
Efter att vi har fått ihop litteraturen och läst om ämnet tog vi kontakt med
Kriscentrum för män i Lund. Vi kom i kontakt med en socionom som ville ställa upp och ville berätta om sitt arbete. Efter att ha bestämt tid och plats för intervju med socionomen Lars (fingerat namn) som arbetar på Kriscentrum för män i Lund åkte vi till hans kontor. Under intervjun använde vi oss av semistrukturerad
intervjuguide. Vi använde våra frågor som grund så att Lars kunde känna sig fri att framföra det som var viktigt. Vi använde en mobiltelefon som spelade in intervjun för att lättare kunna analysera materialet sedan. Vi antecknade också under hela tiden då vi ville minska stress ifall det skulle uppstå problem med tekniken.
3.4 Internet
Utöver det material vi fick ihop från biblioteket i form av böcker använde vi nätet som en informationskälla till vår uppsats. Internetforskning kan utföras i två olika former, den ena kan vara att studera fenomen på Internet till exempel att studera Internetkulturer. Den andra formen är att använda Internet som redskap i
forskningen genom observationer t.ex. observera vad som skriv i olika
diskussionsforum. Internetforskning ger en möjlighet att studera fenomen i ett nytt perspektiv och kan öppna möjligheter att få en inblick i mellanmäsklig
kommunikation (Svenningsson m.fl. 2003).
Genom internetforskning ges möjligheten att studera information utan att påverka resultatet genom sitt närvarande. Studierna kan göras på ett friare sätt genom internetforskning än om t.ex. forskare observera en konversation mellan en grupp människor. På nätet kan vi observera på ett icke deltagande sätt och kan få
information utan att vi påverkat resultatet på något sätt (a.a.). Därför är det viktigt att när informationen som är publicerat på Internet används att ha i bakhuvudet att det inte finns några restriktioner för vad som läggs upp och pålitligheten kan vara vår att bedöma (Denscombe, 2000).
Vi började med att söka generellt efter information om ämnet i google genom att använda sökord såsom mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer,
våldproblematik. Eftersom google är en generell databas och den information som
vi fick fram där inte kändes tillräckligt pålitlig valde vi att även använda oss utav databasen google scholar, eftersom här finns restriktioner för uppläggning av informationen därmed kunde vi försäkra tillförliten på vårt material. Även här använde vi samma sökord som ovan.
3.4.1 Forumsökning
Vi har under uppsatsens gång försökt hitta information på nätet i någon form av diskussionsforum där män berättar om sin våldsproblematik och aggression problem. För att få en inblick hur männen i samhället tänker och talar kring våld i nära relationer försökte vi hitta diskussionsforum i nätet. Vi tyckte det hade varit spännande att läsa deras tankar och funderingar kring problemet.
Vi började med att söka på www.viforardlar.se som är ett forum inriktat till
föräldrar som skriver om olika teman som har med familjefrågor att göra. Vi skrev in sökordet Våld och fick fram 163 träffar, sedan skrev vi sökorden våld män och fick fram 17 träffar, till sist skrev vi in våld i nära relationer och då fick vi 19 träffar. Under genomgången av olika inläggs som var publicerat i detta
diskussionsforum var det inga som handlade om män som använder våld och inga inlägg var skrivna av män. I detta forum fick vi lite material som vi kunde
använda. Sedan gick vi vidare och sökte på www.flashback.org som är ett populärt diskussionsforum där i stort sett alla teman diskuteras. Vi började även här skriva in ordet Våld, vi fick fram då 601 träffar, sedan skrev vi in Våld i nära
relationer och fick fram 166 träffar. När vi skrev in sökorden män våld fick vi
fram 232 träffar. I detta diskussionsforum kunde vi efter genomgången av det insamlade materialet använda oss av flera inlägg som var publicerade och som kunde ge en bild av diskussionsmönster av vårt valda tema i uppsatsen.
3.5 Etiska dilemman
Forskningsetiken består av två huvuddelar; inomvetenskaplig och
utomvetenskaplig forskningsetik. Inomvetenskaplig forskningsetik innebär att forskaren ska genomföra studien med kvalitet för att försäkra tillförlitligheten i genomförandet och resultatet. Utomvetenskaplig forskningsetik innebär att forskaren ska ta hänsyn till berörda forskningsobjekt och forskningens
konsekvenser (Forsman, 2004). Dessa aspekter har varit ledande under uppsatsens process för att innehållet ska vara tillförlitlig med hänsyn till gruppen som vi studerar och individerna som har varit delaktiga.
Forskningsetik är svår att lagstifta för vad som är tillåtet och inte tillåtet. I
historien har olika forskare utfört flera studier som i efterhand har kritiserats vilket har lett till att olika etiska kodexar har formulerats för olika etiska dilemman. Vi har tittat lite närmare på Belmont rapporten som är en kodex för forskning som görs på människor. Denna rapport kom år 1974 men publicerades inte först förrän 1979 under titeln The Belmont Report (Forsman, 1997).
Vi har använt denna kodex då vår uppsats handlar om människor även om vi inte har varit i direkt kontakt med våldsutövande män, har vi ändå använt en intervju där informanten har direkt kontakt med dessa män. Inom Belmont rapporten finns det tre olika etiska principer som vi har haft som grund under uppsatsens gång. En etisk princip har varit att ha respekt för individer som vi kommer i kontakt med under uppsatsen och det gäller både de individer vi har direkt kontakt med men också den grupp vi skriver om. En del av denna kodex innebär att de
medverkande i forskningen får information om uppsatsen, att forskaren tar reda på om informationen är uppfattad och att informanten deltar frivilligt i forskningen. Först när man som forskaren har gått igenom de tre elementen kan de ge sitt informerande samtycke. Detta är det som kallas god forskarmoral då
medverkande i uppsatsen får information om uppsatsens syfte och vilken roll han eller hon har i uppsatsen.
Till vår informant har vi gett information både muntligt och skriftlig om syftet med uppsatsen. Vi har delgivit all information kring uppsatsen både gällande syfte och genomförande men också kring resultatet vilket också är en etisk aspekt i forskningen. Lars har gett sitt samtycke och har skrivit på ett medgivande till sin medverkan och har informerats om möjligheten att avbryta sin medverkan när han vill (Forsman, 1997). Valet av forskningsobjekt är också en viktig del av denna kodex och har varit en svår avvägning för oss under uppsatsen. Valet av
forskningsobjekt delas in i två nivåer. Den sociala nivån vilket innebär att
forskaren reflekterar syftet med uppsatsen och enbart om forskningen handlar om utsatta gruppers villkor som denna grupp bör vara objekt för forskningen. Den individuella nivån innebär att forskningen inte får gynna en viss grupp enbart för att forskaren har en positiv inställning till denna grupp och tvärtom som forskare ska man inte använda en negativ inställning för att man ogillar en viss grupp (Forsman, 1997). Därför är en viktig del inom forskningsetik att forskare inte låter egna och personliga åsikter påverka forskningsresultaten, en bra forskare skall vara opersonlig. Forskning inom Högskola och Universitet skiljer sig från andra forskningar och hur stor forskningsfrihet studenter har regleras inom skolans policy (Forsman, 2004).
Etiska reflektioner kring Internetforskning som har varit en stor del av vår metod är en viktig aspekt för att forskare ska utföra studien på ett korrekt sätt. Forskning på nätet kan skapa vissa etiska dilemman då man studerar information som inte
har skapats i forskningssyfte t.ex. de diskussionsforum som vi har tittat på. En diskussion kring denna form att forskning är om denna information är privat eller offentlig (Svenningsson m.fl. 2003). Dessa människor som skriver sina känslor och tankar vill kanske inte att vi använder de som material till vår uppsats, vårt dilemma har varit det faktum att vi inte vet vem de är kan vi inte få samtycke heller. Eftersom vi inte själva vet vem dessa individer är kan medlemmarnas anonymitet skyddas därför har vi bestämt oss efter långa diskussioner att använda det som material. En annan viktig aspekt i forskning på Internet är att skilja på de som är medlemmar och de som inte är medlemmar i ett diskussionsforum.
Medlemskap ger en bild att dessa människor befinner sig i ett privat område och därför har vi endast tittat på öppna diskussionsforum för att inte hamna i etiska komplikationer (a.a.).
Vi har under vår uppsats haft etiska reflektioner under hela genomförandet av projektet. En viktig etisk diskussion och svårighet har varit att ha distans från ämnet då vi inte vill påverka resultatet med förutfattade meningar då vi hade redan mycket information om temat vi skrev om. Genom reflektioner mellan oss två studenter och genom att påminna varandra har det varit enkelt att inte hamna i de tankebanorna.
4 BAKGRUND
Under bakgrund kommer vi att ta upp samhällets ansvar och vilka verksamheter som arbetar med män som använder våld i nära relationer. Vi kommer också att ta upp vad lagboken säger om denna typ av brott och hur kvinnor och barn skyddas enligt olika lagar som är utformade på grund av problemet våld i nära relationer. Vi kommer även att ta upp lite statistik kring detta problemområde.
4.1 Samhällets ansvar
Mäns våld mot kvinnor är ett socialt problem som ställer krav på samhället och verksamheterna som arbetar med denna grupp. Det är viktigt att kommunerna, landstingen, polisen, kriminalvården och så vidare samarbetar med varandra då mäns våld mot kvinnor är ett komplex problem (Eliasson, M. 2006).
Inom Socialstyrelsen har man arbetat mer aktivt med problemet som rör våld i nära relationer. Tidigare har fokus legat på att bygga verksamheter och uppdrag gällande kvinnor och barn, på senare tid har man börjat vidga fokus och börjat titta på de som utövar våldet. I takt med fokus riktat på männen har det lett till att fler verksamheter har byggts upp i samhället. Sedan slutet av 1980-talet har det funnits Kriscentrum för män och mot slutet av 1990-talet började Kriminalvården också arbeta ideellt med män som har problem med våldsamt beteende
(Socialstyrelsen, 2010).
4.2 Rikskriscentrum
I Sverige finns Rikskriscentrum som är en Riksorganisation som har Kriscentrum för män runt om i landet som sina medlemmar. Denna verksamhet bildades i mars 1997 som skulle arbeta med män som har problem med aggressivitet och våld i
professionella Kriscentrum för män. I april 2009 ändrades namnet och
organisationen heter nu Rikskriscentrum. Denna organisation är politiskt och religiöst obunden. Rikskriscentrum har ett helhetsperspektiv i arbetet mot våldsamt beteende och ett samarbete med olika aktörer i samhället. Alla Kriscentrum för män som är medlemmar i organisationen har professionellt anställda som arbetar med män som är i krissituationer, män som har problem med aggressivitet och män som utövar våld i nära relationer. Rikskriscentrum arbetar främst med förebyggande insatser och behandling för män med aggressivt beteende (www.rikskriscentrum.se). Under vår intervju fick vi information om att de som arbetar hos Kriscentrum för män har anmälningsskyldighet när de får kännedom om att brott har begåtts av klienterna. Informanten berättade att om det handlar om brott som kan ge fängelse anmäler de det. När det handlar om barn som far illa anmäls allt (Intervju, 2010).
Rikskriscentrums Kriscentrum arbetar med behandlingsarbete för män som använt våld för att dessa individer ska upphöra med alla former av våldsamt beteende och att förändringen är hållbar över tid. Teoretiska utgångspunkter och metoder tjänar som hjälpmedel i ett försök att hindra och förebygga våld i nära relationer.
Utgångspunkten är att det är möjligt för varje våldutövare att uppnå en förändring och utveckla alternativa förhållningssätt till eget våldsamt beteende. Därför är det viktigt att behandling kan erbjudas av Sveriges alla kommuner. Vi kommer att förklara de olika behandlingsmetoder som använts i Sverige senare i uppsatsen. Vi har tittat närmare på Kriscentrum för män i Lund då vi har gjort vår intervju där. Vi kommer här nere beskriva lite om deras verksamhet och deras arbetssätt.
4.2.1 Kriscentrum för män – Lund
Kriscentrum för män i Lund är del i Rikskriscentrum som arbetar med män som behöver hjälp, en stor del av deras arbete är män med våldproblematik.
Kriscentrum för män i Lund är en del av tre verksamheter som arbetar i samma lokaler, de andra två verksamheterna är Kriscentrum för kvinnor och Lysmasken som är en barnverksamhet. Lokalerna är uppdelade mellan verksamheterna där Kriscentrum för män har en egen ingång och indelat för sig. Lars berättar att från början jobbade verksamheterna ihop och var inte uppdelade med det fungerade inte så bra i praktiken. Många klienter klagade och det var speciellt kvinnor som kände obehag när de träffade en man i väntrummet. Även om verksamheterna är uppdelade i lokalen finns samarbetet mellan personalen kvar. Lars berättar att det har underlättat hans arbete med män i kris då han har haft möjlighet att både samarbeta med personalen och jobba med kvinnor och barn i kris. Han berättar att detta har varit väldigt lärorikt för att hans arbete inte ska bli liksinnigt.
Kriscentrum för mäns arbete är inspirerad av behandlingsmodellen Alternativ till våld. Det är en modell de arbetar ifrån som skapades av Per Isdal. Han är även författaren till boken Meningen med våld som vi refererar till i uppsatsen. Under intervjun berättar Lars att Alternativ till våld är en metod där de flesta liknande verksamheter som är medlemmar i Rikskriscentrum utgår ifrån i deras arbete med våldsutövande män (Intervju, 2010).
4.3 Kriminalvården
Kriminalvården är en statlig verksamhet som ansvarar för fängelser, häkten och frivården i Sverige. Kriminalvården är landets fjärde största myndighet som arbetar aktivt med brottförebyggande arbete i samarbete med polis, åklagare och domstolar. Verksamheten strävar för att minska brottsligheten och öka tryggheten bland människorna.
Målet för Kriminalvården är att de individer som avtjänar sina straff ska kunna göra det på ett säkert sätt och ska få möjlighet under sin straffperiod att förberedas för att komma tillbaka till ett brottsfritt liv. Centralt i deras arbete är att redan från början arbeta och vägleda deras klienter genom dagliga samtal och genom
planering med åtgärder som leder den dömde från ett återfall i brott (www.kriminalvården.se).
4.3.1 Frivården
Frivården är en verksamhet som arbetar med individer som har fått en dom men kan avkänna sitt straff i frihet. Frivården övervakar klienter som har blivit dömda till skyddstillsyn, samhällstjänst, villkorligt frigivna, kontraktsvård och de som har blivit dömda att ha fotboja. Frivården har också hand om personutredningar i brottsmål och yttrade om klienter som står under övervakning. De som arbetar i Frivården kallas frivårdsinspektörer och är ofta socionomer, beteendevetare eller jurister.
Verksamheten har som mål att klienterna blir fria från brott och att stödja individerna att komma tillbaka till ett normalt liv i samhället. I arbetet med klienterna samarbetar Frivården med många verksamheten som till exempel Socialtjänst, Psykiatri, Arbetsförmedling, Skola, Polis och Frivilligorganisationer. Frivårdens uppgift är då att ge sina klienter råd och stöd i kontakter med andra myndigheter. Många av de klienter som är hos Frivården genomgår någon av Kriminalvårdens behandlingsprogram (www.kriminalvården.se).
4.4 Straffrätt
Våld i alla slags former är olagligt enligt brottsbalken och alla som utövar våld kan få straff för sin brottshandling. När det kommer till våld i nära relationer så finns det ett avsnitt i brottsbalken som inriktar sig enbart till denna form av våldutövande (Burman, 2007).
Det är förbjudet inför lagen att bruka våld i nära relationer mot barn och sin partner. Kvinnofridslagen ger åklagaren även möjlighet att åtala män som hotar sin partner upprepande gånger. Män är ansvariga för sina våldshandlingar oavsett vad orsaken till våldshandlingen är (Kastling, 2010).
När det förekommer våld i nära relationer där barn är inblandade är det viktigt att barnets bästa kommer i första hand. Det är dock svårt att komma åt våldet i nära relationer då den ger uttryck på olika former som kan vara svåra att upptäcka och straffa. Det finns våld som hamnar utanför rättsprocessen på grund av svårigheter att upptäcka och utreda våldet. Det är våld som inte ger allvarliga fysiska och psykiska skador och har pågått under en längre period (Burman, 2007). Det är inte
synliga skador som till exempel blåmärken, är lättare att upptäcka och då kan man döma våldsutövaren. Detta är det våld som går in under Kvinnofridsreformen vilket innebär att en man använder våld i form av örfilar, knytnävslag, sparkar och så vidare (Burman, 2007).
4.4.1 Kvinnofridsreformen och barnets bästa
1998 kom en ny lag som fick namnet Kvinnofridsreformen vilket innebar skärpt lagstiftning, förebyggande åtgärder och bättre bemötande av våldsutsatta kvinnor. Genom Kvinnofridsreformen lyftes grov kvinnofridskränkning fram som en särskild typ av brott för att synliggöra det upprepade våld män riktar mot kvinnor och för att tilldela upprepat våld i nära relationer det straffvärde det anses förtjäna. Främst med hänsyn till de långtgående konsekvenserna för den våldsutsatta kvinnan (Eliasson, M. 2006). I brottsbalken 4 kap. 4 § står det så här om grov kvinnofridskränkning;
Om en man begår brottsliga gärningar (t.ex. misshandel, olaga hot, olaga tvång, sexuellt eller annat ofredande, sexuellt utnyttjande) mot en kvinna som han är eller har varit gift med eller som han bor med eller har bott tillsammans med, ska han dömas för grov kvinnofridskränkning i stället för dessa brott. En förutsättning är att gärningarna varit ett led i en upprepad kränkning av kvinnans integritet och varit ägnade att allvarligt skada hennes självkänsla. Straffet är fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av straffvärdet tas särskild hänsyn till det upprepade eller systematiska i mannens beteende (BrB 4 kap. 4 §).
Precis som det finns en särskild lag på om kvinnors utsatthet finns
Barnkonventionen vilken utgår från att barn får inte enligt lagen utsättas för våld. Samhället har en skyldighet att skydda barnet mot allt, även mot föräldrarna om det behövs. Barnets bästa ska alltid komma i första hand.
1989 skrev Sverige på FN:s barnkonvention om barns rättigheter, vilket innebär att alla barn ska ha rätt till en trygg barndom i stabil hemmiljö. Barn har rätt att ställa krav och ha önskemål krig sina liv och vuxna har en skyldighet att lyssna (Kastling, 2010).
4.5 Statistik över mäns våld mot kvinnor
För att få inblick i hur stort problem mäns våld mot kvinnor är ska vi ta upp lite statistik och kostnad för samhället. År 2001 anmäldes 15 651 fall där män har misshandlat en kvinna, år 2008 var det 19 072 fall. Detta innebär att fallen ökar med åren och har idag blivit cirka 20 000 fall som anmäls årligen (Kastling, 2010). Tabellen nedan visar hur mäns våld mot kvinnor har ökat under de sista nio åren.
Tabell 1: Mäns våld mot kvinnor
(Brå, 2010)
Enligt en rapport som Brottsförebyggande Rådet (BRÅ) har tagit fram om våld mot kvinnor i nära relationer har man gjort en uppskattning att endast 25 % av fallen anmäls där män misshandlar en kvinna, vilket kan innebära att det kan vara mer är 100 000 män som misshandlar kvinnor i Sverige varje år (BRÅ, 2002:14). Hur omfattande problemet våld i nära relationer är osynliggörs i statistiken på grund av att det finns fall där ingen anmälan görs och då faller dessa bort från statistiken. I det fall våldet sker när mannen är alkoholpåverkad, eller lider av någon psykisk störning hamnar dessa fall under andra kategorier (Kastling, 2010).
Det är viktigt att i samband med mäns våld mot kvinnor och kostnaden som denna problematik medför att tydliggöra för alla aspekter av kostnader. Kostnaden i samhället delas in i tre olika grupper; direkta kostnader, indirekta kostnader och den omätbara kostnaden. De direkta kostnaderna för mäns våld i nära relationer är sjukvårdskostnader, kostnaden för rättsprocessen, polisen och fängelsekostnader. De indirekta kostnaderna är sjukskrivningar och minskat produktivitet för offret på grund av psykiska problem, och utebliven arbetstjänst för våldutövaren under fängelsetiden. De omätbara kostnaderna är den smärta och lidande som våldet skapar, både hos offret och hos närstående (Krook, 2008).
5 TEORETISKA PERSPEKTIV
Våld måste förstås utifrån en helhetssyn där olika faktorer och perspektiv vägs in. Det psykologiska perspektivet påvisar individuella förklaringsmodeller för våld och aggressionsproblem. Relationella teorier visar bristande balans och
dysfunktionellt samspel mellan parterna som viktiga faktorer för att våld skall få sin början i en relation. Sociologiska teorier tydliggör den ojämna maktfördelning som finns mellan män och kvinnor och menar att våldet har sina rötter där.
Kommunikativa teorier för fram brister i kommunikation och konflikthantering som avgörande faktorer vid våld. Medicinska faktorer kan också ge förklaringar till våldsamt beteende. Alla dessa perspektiv tillsammans är nödvändiga för förståelsen av våld i nära relationer. De behövs också vid behandlingsarbete med män som utövat våld och vid förebyggande arbete mot våld. I vår uppsats har vi valt att ha med två teoretiska perspektiv, den kognitiva teorin och
5.1 Kognitiv terapi
Kognitiv terapi (KT) är en terapiform som baseras på kognitiv psykologi och inlärningspsykologi. Utgångspunkten i teorin är att fokusera på förändring i tankebanor och beteendemönster. Syftet med teorin är bland annat att skapa förståelse och förändra olika fenomen. Kognitiv teori bygger på människans tänkande och processen kring olika tankemönster (Perris, 2000)
.
Människan har olika kognitiva processer som även kallas för intellektuella informationsbearbetande processer, vilket innebär människans sätt att använda språket, minnen, fantasin och tänkandet. För att människan ska få sammanhang av de uttryck som hon utsätts för hela tiden måste hon ha byggt upp kognitiva
tolkningsscheman. Dessa scheman hjälper människan att organisera informationen som tas upp och kunna använda de på rätt sätt (a.a.). Rubbningar i människans kognitiva tolkningsscheman kan leda till ett dysfunktionellt tänkande vilket innebär negativa känslor och negativa handlingsmönster.
Kognitiv terapi inriktar sig på att belysa hur en patients dysfunktionella tänkande påverkar dennes tankar och känslor. En utgångspunkt för den kognitiva teorin är att psykologiska störningar är en effekt av dysfunktionellt tänkande (Perris, 2000). I kognitiv terapi arbetar man med patienter för att de ska få insikt i deras
medvetna och omedvetna tankeprocesser. Det omedvetna är det man försöker lyfta fram och bearbeta då det oftast är där problemet ligger. För att förstå mer ingående hur den kognitiva terapin arbetar med det dysfunktionella tänkandet måste man belysa olika former av kognitioner (Carlsson, 1992).
Kognitioner består av kognitiva processer och kognitiva strukturer, dessa fungerar som ett slags sållningssystem på grund av att människan inte kan hantera alla sinnesintryck som hon utsätts för samtidig (a.a.). Inom kognitiv terapi arbetar man med att försöka reparera rubbningar på sållningssystemet till exempel tankar kring våld, med detta menas att man försöker förändra ett dysfunktionellt tänkande. Våra tankemönster finns på olika nivåer och för att effektivt kunna hitta
problemen har man delat in kognition i tre lager, som kallas för grundantaganden, livsregler och automatiska tankar (Perris, 2000).
Grundantaganden är inlärda uppfattningar som styr hur vi uppfattar världen och oss själva och är en central kognition. Eftersom grundantaganden är kopplade till vår identitet och att vi är omedvetna om vilka dessa är de också svårfångade. Livsregler är det som kallas personliga regler om vår uppfattning av hur vi ”måste” vara (a.a.). Livsreglerna är påverkade av vår kultur och bakgrund och består av attityder, regler och antaganden som har sin grund i de omedvetna grundantagandena. I och med vår omedvetenhet på även dessa kognitioner
upplever vi endast deras psykiska och fysiska konsekvenser. Livsreglerna reglerar hur grundantagandena uttrycks i de automatiska tankarna. De automatiska
tankarna är de tankar som dyker upp spontant och oreflekterat. De automatiska tankar är kognitionernas yttre lager och är den del som förmedlar livsreglernas och grundantagandes budskap (Carlsson, 1992). De automatiska tankarna passerar vårt medvetande ibland så hastigt att vi inte lägger märke till de, men trots det påverkar de våra känslor och handlingsmönster. De automatiska tankarna är oftast negativa och övergeneraliserande tankar. Genom att lära oss att lägga märke till de och pröva alternativa tankar kan vi påverka det dysfunktionella tänkandet (Perris, 2000).
5.2 Maktlöshetsteorin
Maktlöshetsteorin bygger på processen för hur en individ integreras i sin omgivning, det som kallas socialiseringsprocess. Denna process är viktigt för individer och vilka kontrollmönster som utvecklas hos individen. Teorin tar upp att ett beteende där en individ får igenom ett kontrollförsök och lyckas med detta då utvecklar individen ett kontrollmönster och struntar i konsekvenserna av beteendet. Om beteende en gång fungerade för att reducera en maktlöshetskänsla så är risken att personen kommer att fortsätta att upprepa samma beteende varje gång denne hamnar i liknande situationer. Reaktionen som en gång fungerade eller var nödvändig fortsäter att upprepas trots att den inte längre fungerar eller är konstruktiv till exempel en man som misshandlar sin hustru upprepade gånger fast han är medveten att det är ett felaktig beteende fortsätter att göra det eftersom handlingen gör att han får sin vilja fram och känner sig mindre maktlös. Detta betraktas som ett psykiskt problem då beteenden ger en maktupplevelse och tar bort vanmaktskänslor som ger en känsla av att bemästra situationen genom att vända på offerrollen (Isdal, 2001).
Vanmakt kan förklaras utifrån fyra olika aspekter, dessa är strukturell,
situationsbetingad, fysiologisk eller personlig vanmakt. Strukturell vanmakt
innebär att regler och livsvillkor är begränsade vilket leder till känsla av vanmakt och kan leda till behov av att återuppta makten. Situationsbetingat vanmakt är när individer finns i vissa situationer där de känner sig maktlösa och då skapas en form av vanmakt. Biologiska faktorer som kan orsaka begränsning hos en individ kan leda till maktlöshetskänsla och vanmakt. Personlig vanmakt innebär de personliga förhållandena i individens bakgrund som har skapat vanmakt.
Inom maktlöshetsteorin finns begreppet känslomässig vanmakt vilket innebär en känsla av maktlöshet, för sina egna känslor och andras känslor. Maktlöshetskänsla kan skapas genom:
- svårigheter att känna igen och hantera känslor,
- att inte veta hur man ska förhålla sig till egna och andras känslor, - oförmåga att klara av, visa eller uttrycka känslor
- att inte orka stå ut med känslor
Upplevelsen av vanmakt, skam, rädsla och så vidare gör att vissa individer använder ett viss beteende till exempel våld som ett sätt att hantera osäkerhet, maktlöshet och frustration. Människan lär sig att bemästra sin osäkerhet genom att gå till angrepp på grund av att det kan kännas som deras bästa försvar. Till
exempel att våldet blir ett hjälpmedel för att hantera rädsla och ångest, samtidigt som det kan bli en trygghet i sig självt (Isdal, 2001).
6 RESULTAT OCH ANALYS
I denna del av arbetet har vi valt att väva in resultat och analys, vi kommer först att försöka beskriva vikiga orsaker till ett våldsamt beteende. Sedan kommer vi att försöka ge en bild på hur männen själva pratar om våldet i olika
olika hjälpområden som samhället har att erbjuda och de behandlingsmodeller de använder sig av. Vi kommer även att ta upp hur många män som påbörjat olika behandlingar och hur många avslutat behandlingarna. Vi kommer att försöka svara på våra frågeställningar utifrån den empirin vi har samlat ihop med hjälp av litteratur, Internet och vår intervju.
6.1 Orsakerna till våld och den våldsamma mannen
Vår första frågesällning går ut på att vi ska försöka ge en bild av orsakerna till mäns våld mot kvinnor och försöka förklara hur den våldsamma mannen beskrivs i litteraturen. Att försöka rada upp alla orsaker till våld är nästan omöjligt då många olika aspekter dyker upp i litteraturen.
Våldsamt beteende kan förklaras utifrån biologiska, psykologiska och sociala perspektiv och alla dessa faktorer tar vi upp i vårt försök att beskriva orsakerna till ett våldsamt beteende. En annan övergripande orsak till ett våldsam beteende som ständigt dyker upp under alla möjliga förklaringar till våld och som uttrycks på olika sätt är vanmakt och konrollbehov. En tredje viktig aspekt som kan ses som orsaken till våldsutövande mäns beteende är strukturbalansen som finns mellan män och kvinnor med grund i makt. Vi kommer att dela upp orsakerna till våldsamt beteende som vi har fått fram från litteraturen i olika rubriker.
6.1.1 Uppväxten
Under vår intervju med Lars så berättar han att de flesta av deras klienter berättar att de själva någon gång under sin uppväxt blivit utsatta för våld:
”jag tror jag kan säga med säkerhet att alla de män som kommer hit har själva växt upp med våld, har blivit utsatt för våld som när man växt upp i olika former” (Intervju, 2010)
Lars berättar att i hans nuvarande grupp finns det sex killar och det är två av de som har blivit ganska svårt mobbade när de växte upp, en som växte upp med föräldrar som alltid bråkade och slogs och söp och sen är det tre stycken som har haft en rätt så vanlig uppväxt. Enligt Lars är det inte en självklarhet att män som själva blivit slagna som små kommer att slå som vuxna, men han menar att det kan påverka till en viss del men att det inte beror enbart på det.
Eftersom det är bara en del av männen som har våldsproblem som själva har blivit utsatta för våld i sin barndom måste det finnas andra orsaker. Det är många som har problemfyllda barndom som klarar sig bra senare som vuxen och inte har våldsproblematik, sen finns det den gruppen som kommer från en stabil
uppväxtmiljö som senare kan ha våldproblematik. Någon direkt orsak är svår att specificera varför vissa män använder våld men inte andra. Samtidigt säger Lars så här;
”de kan alltid berätta om någon historia som har hänt de, som har påverkat de” (Intervju, 2010).
Psykologen Per Isdal som är författaren till boken Meningen med våld och som är grundaren av behandlingsmodellen Alternativ till våld (ATV) skriver i sin bok att våld kan förklaras som ett psykologiskt problem. Våldsamt beteende är inlärt
utifrån de maktförhållanden som finns i omgivningen och kan i en liten grad ses som arvbelagda, vilket innebär att sociala arv förs över från generation till generation (Isdal, 2001).
”En snäll och tanig grabb som hade hur många kompisar som helst när han var ung, som hela tiden försökte vara någon annan än den har var. Våldet låg bakom allt. Våldet som min far utsatte mig för lät jag gå ut över andra. För allt jag hade varit med om. Payback”. (Krook, 2008 s.15)
Citatet ovan är hur Rickard Flinga (en författare i boken sjutton mäns berättelser, 2008) förklarar tankarna och orsaken till varför han har varit våldsam i hans liv. Här kan vi se en tydlig koppling för vilken effekt uppväxt har och vilka
konsekvenser våld kan skapa i vuxenlivet. Rickard skyller på pappan men han straffar andra i sitt liv. Ett sätt att förstå beteendet är att Rickards livsregler har skapats redan som barn och att våld blir det enda sättet som han kan hantera konflikter. Våldet har blivit som en norm för Rickard därför att pappan var en man som använde våld och Rickard är en man och då borde han också använda våld (Carlsson, 1992). Rickards beteende kan förstås som en personlig vanmakt gentemot pappan som han inte kan påverka därför använder han våld för att få makt i hans andra relationer. Våldet skapar en sorts kedjereaktion, det som kallas för cykliskt våld (Isdal, 2001). Så här beskriver Rickard en annan situation från hans barndom;
”Så länge jag kan minnas har jag sett våld eller blivit utsatt för det. Jag kan tydligt minnas många gånger då jag, kanske tre år gammal, låg i min säng med lakanet över huvudet och hörde hur min far skrek på min mor. Hur han örfilade henne, hur han slog henne”(Krook, 2008 s.10)
De som har blivit utsatta för våld kommer i sin tur använda våld under sitt liv och detta är något som kallas för cykliskt våld, vilket innebär att våld utlöser våld. Ett sätt kan vara att våld som kommer ut på ett ställe, kommer in på ett annat ställe till exempel mannen som plågas av sin chef slår sin fru som i sin tur slår sina barn. Detta kan man också tolka generationer emellan där farfadern slog sin son som själv sedan slår sin son och som i sin tur kommer leda till att denna son också kommer att slå sitt barn (Isdal, 2001). Detta är en orsak till våldsamt beteende som Per Isdal har tagit fram.
Per Elis Eliasson säger däremot att det inte finns konkreta vetenskapligt bevis på att alla barn som blivit utsatta för våld kommer som vuxen utsätta andra för våld, den slutsatsen kan ingen dra menar han. Däremot kan man inte bortse från det faktum att män som har vuxit där våld har förekommit och själva blivit utsatta för våld är mer våldbenägen än andra (Eliasson, 2000).
6.1.2 Strävan efter kontroll och makt
Våld, i olika former, är ett väldigt vanligt mänskligt fenomen, som de allra flesta människor på ett eller annat sätt kommer i kontakt med under sin livstid. Under intervjun pratade Lars om detta och menar att våld är också något som finns i samhället och vissa aktörer förväntas ta hand om det och om det är manliga eller kvinnliga aktörer spelar roll:
”Sen finns det andra aspekter på våld som handlar om det samhälliga våldet eller det som utövas av polismakt, militär som någon förväntas ta hand om”/…/” Det finns ju rätt så många kvinnliga poliser men kanske inte så mycket kvinnliga militärer men alltså det är någonting med det här som också spelar roll att i vårt sätt att se på våld och i vårt sätt att använda våld och sen det andra publika våldet i filmer, videospel, sportens värld, ishockeyvåld t.ex. vi utsätts för våld hela tiden, exponeras för våld kanske man ska säga. Och det gör ju någonting med oss” (Intervju, 2010).
Eftersom flickor blir lärda att skydda sig genom att dra sig tillbaka medan killar får lära sig att gå till attack redan från att de är små gör att det blir olika
förväntningar på flickor och pojkar. Detta menar Lars även märks i det publika såväl som det samhälleliga våldet. Som han säger ovan i citatet finns det väldigt få kvinnliga militärer och om det hade funnits mer där kanske det hade påverkat kvinnans ställning till våld. Många gånger ser vi våld som ideal i samhället som associeras med mod, styrka, manlighet och så vidare. Ett exempel kan vara hur våldutövaren framställs som en hjälte som vi ser upp till (Kastling, 2010). I filmer framställs kvinnor ofta som offer för våld eller att de behöver ständigt räddas ur en situation de själva inte kan ta sig ifrån på grund av olika skäl. Medan mannen brukar vara den som utövar våld och är aggressiv i filmerna, men då detta ses som något positivt att han är god, en hjälte, och brukar våld för att rädda kvinnan (Intervju, 2010). Detta är det som ses som icke- tabubelagt våld som sker till exempel när någon använder våld för att rädda någon (Isdal, 2006).
Våldsamt beteende hos män kan också förklaras som en reaktion på vanmakt, vilket innebär att individer kan känna sig som maktlösa i vissa situationer och då använda våld för att få kontroll och återta maktpositionen. Vanmakt kan handla om att leva under svåra livsvillkor eller att befinna sig i en särskilt besvärlig eller trängd situation. Vanmakten kan också vara rent upplevelsemässig, vilket innebär att olika personer kan uppfatta sig som maktlösa i olika situationer.
”Jag upplever våldet som ett sätt att utöva kontroll, vilket det också är i sin mest naturliga och enkla form. Våld är ett reflexmässigt svar på ett verklig eller upplevd hot.
Reptilhjärnan tar över”.(Krook, 2008 s. 11)
Rikard förklarar i citatet ovan hans upplevelse av kontroll och makt som han fick genom våldet i sitt liv. Hans citat beskriver tydligt det maktlöshetsteorin handlar om och vad vanmakt innebär. Män som använder våld mot sin hustru eller partner använder våld utifrån en upplevelse av maktlöshet.
6.1.3 Olämpliga affekter och förväntningar
Lars berättar under intervjun hur hans klienter upplever vanmakt och hur de agerar i deras relationer. Lars menar att dessa män upplever känslor som kan leda till att de känner sig avvisade och otillräckliga. En känsla av maktlöshet och underlägsenhet vilket i sin tur leder till att dessa män tar tillbaka makten genom att använda våld.
”Så de här männen som slår, det är ju oftast män som känner att de är i underläge. Att de hamnar i ett läge där de inte har någon annan väg att gå eller de som inte kommer på något annat” (Intervju, 2010)
Så här beskriver Lars i intervjun hur hans klienter reagerar när vanmakt,
frustration blir för mycket och de upplever att inte ha andra utvägar. I sitt arbete kan Lars märka att det finns mycket ilska bland hans klienter och att de inte alltid har verktygen att hantera det på ett positivt sätt. Så här beskriver han hur de arbetar med just affekten ilska:
” /.../ har man inte förmåga att uttrycka ilska i ord eller säga ifrån/…/ så plötsligt så bara är bägaren full så paaw och så har man ingen träning heller på att vara arg på ett
konstruktivt sätt/.../ ”(Intervju, 2010)
Lars berättar under intervjun att män som använder våld i nära relationer som han har haft som klienter ser inte sin våldshandling som endast negativ utan kan koppla positiva händelser till sitt agerande. Lars berättar att klienter brukar säga att de får en känsla av makt efteråt då de får sin vilja igenom och de får stopp på konflikten (Intervju, 2010).
”Ofta är det ju hennes fel, alltså att jag slog. Det var ju inte mitt fel utan det var ju hon som borde ha fattat att när jag sa till att nu vill inte jag snacka om det här mer/…/ så hade hon inte gjort det så hade inte det hänt.”(Intervju, 2010)
Detta som Lars berättar under intervjun är det som vi kopplar till det Per Isdal skriver om positiva och negativa effekter av våld. De positiva effekterna är ofta kortvariga och utövaren är inte ens medveten om detta vid våldtillfället. De negativa effekterna är det som våldsutövaren upplever på längre sikt som till exempel skam, skuld och självförakt. Generellt karaktäriskt drag hos
våldsutövaren är en oförmåga att se sitt eget beteende som ett problem (Isdal, 2001).
Det som Lars säger ovan om sina klienter stämmer in på det maktlöshetsteorin säger om att våld har positiva omedelbara och negativa långsiktiga konsekvenser. Med omedelbara konsekvenser menas det som sker just i utövandet av våldet och sekunden därpå av våra handlingar. För våldsutövaren blir de omedelbara
konsekvenserna oftast positiva eftersom det man får av våldet är bland annat fysisk avspänning, en känslomässig urladdning, makt och kontrollupplevelse (Isdal, 2001).
Känslan av vanmakt är starkt knyten till självkänslan och självbilden. I arbetet med män som använder våld i nära relationer så används fenomenet känslomässig vanmakt. Inom mansrollen kan det ibland finnas en uppfattning att alla känslor hos män är ett tecken på svaghet (Isdal, 2001). Hos nästan varje våldsman Per Isdal har träffat har han funnit en stark känsla av vanmakt, främst inför den egna oförmågan att känna och hantera känslor. Västerlandets mansroll definierar varje mänsklig känsla som ett tecken på svaghet och föreskriver förakt för sådant som rädsla, osäkerhet eller sorg. Den enda känslan som är passande för en man är aggression.
Känslomässig vanmakt är då en individ inte vet hur man kan känna igen sina egna känslor och man kan heller inte förstå de. Man kan inte klara av att visa känslor och man kan heller inte förhålla sig till sina känslor eller någon annans. Att inte orka stå ut med känslor för att sedan agera på ett sätt så de svåra känslorna
försvinner, till exempelvis genom att använda våld, är en viktig aspekt. Detta är en maktlöshet inför sina egna eller andras känslor (Isdal, 2001).
I diskussionen våld och vanmakt kommer upp andra tillstånd som är viktiga för att få förståelse för tankarna kring mäns våld i nära relationer. Frustration, rädsla, ångest och ilska är gemensamma känslomässiga faktorer som kan leda till
aggression som i sin tur kan uttrycka i direkta våldshandlingar (Isdal, 2001). Ilska är en känsla vi känner som är en av våra grundkänslor och därför är det viktigt att kunna hantera den på ett bra sätt. Om man inte kan göra det blir det svårt och då kan det gå fel. Men ilskan är någonting som är bra för oss, den talar om för oss att här är något som är fel, var felet är och vad som kan göra åt det. Precis innan våldsutövandet kanske mannen känner känslor som upplevs som obehagliga och det ger honom en vanmaktsupplevelse och vad våldet gör i detta fall är att det minskar dessa känslor och mannen återfår en känsla av kontroll. Därför känns det bra för stunden men de långsiktiga konsekvenserna varierar och kan många gånger upplevas som väldigt negativa. Dessa kan vara i form av skam, skuld, förlust, otrygghet och kanske till och med straff (Isdal, 2001).
I förhållanden skapas ett så kallat förväntningssystem som innebär att dessa män har en förväntning hur en kvinna ska förhålla sig till en man. Dessa
förväntningssystem kan man koppla ihop med den kognitiva teorins olika
kognitioner. De kan vara detsamma som livsregler. Det är ett sätt som vi ska eller bör vara på och då det inte stämmer in med mannens förväntningar på hur kvinnan skall vara kan han ta till våld eftersom hans livsregler och därmed
grundantaganden inte stämmer och det gör att de negativa automatiska tankarna dyker upp. Många män förväntar sig till exempel att kvinnan ska underkasta sig. Om hon inte gör det känner han sig inte som en riktig man, och den vanmakt han då upplever leder lätt till att han misshandlar henne (Isdal, 2001). Dessa
förväntningssystem skapar männen genom att observera sin omgivning till exempel föräldrarna under barndomen.
6.1.4 Biologiska och sociala faktorer
Lars berättar under intervjun att det är ofta välfungerande män som har ett brett socialt umgänge och ett välfungerande jobb men det kan vara att det endast brister i privata relationer (Intervju, 2010). Den bild som framställs idag av den
våldsamma mannen är att de är brutala och känslokalla. När man tittar närmare på vilka slags män som har ett våldsamt beteende är de inte så lätta att skilja från ”normala” män som inte använder våld mot en kvinna. Många gånger lever dessa män utan problem i samhället, de har jobb som de sköter, bra umgängeskrets men det är bara när det kommer till deras privata förhållande som det brister (P-E Eliasson, 2000). Det Lars berättar om vilka män som söker hjälp överrensstämmer med det Eliasson tar upp i sin bok.
I förklarningen till varför vissa män blir våldsamma kan man inte säga direkt om det finns något som är generellt för alla män som utövar våld mot sin kvinna. De faktorer som forskningen tittar på i förklaringen vad som är orsaken till
