• No results found

Mäns våld mot kvinnor i heterosexuella parrelationer

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Mäns våld mot kvinnor i heterosexuella parrelationer"

Copied!
55
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Hälsa och samhälle

Mäns våld mot kvinnor

I HETEROSEXUELLA PARRELATIONER

Nadire Shala

Examensarbete i Socialt arbete Malmö högskola

30 hp Hälsa och samhälle

Socionomprogrammet 205 06 Malmö

(2)

Men’s Violence against

women

IN HETEROSEXUAL RELATIONSHIPS

Nadire Shala

Författare: Shala, Nadire,

Titel: Mäns våld mot kvinnor I heterosexuella parrelationer

Examensarbete i socialt arbete 30hp. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle,

2011.

Abstract

This is a D-essay on the theme of "Violence against women". The essay is qualitative and I have interviewed eight women who have lived in violent relationships. I have also interviewed a social worker at the helpline

(kvinnojouren) and a policeman who in his work comes into contact with this phenomenon.

My main purpose in this study was to understand and explain what makes a woman stay in a destructive relationship in which violence occurs. I have based on previous research, such as Eva Lundgren and Margareta Hydén and Mona Eliasson and the information from my informants seen some patterns. The main theories that have been used in the study are Eva Lundgren's Normalization Process and Margaret Hydéns Individual lifeplans (individuella livsprojekt) and common coupleprojects (gemensamma parprojekt) and the theory by Mona Eliasson about gender norms.

A recurring theme that has emerged in the investigation has been that the woman often is subordinate to the man and that she for various reasons which are

presented in the study adapts to him. Another fairly recurrent theme in the paper has been the gender stereotypes that are commonly used in explanations of destructive relationships. With help from Carin Holmberg and Viveca Enanders research and my informants I have also been able to see how different bands are created between men and women who live in these conditions. I have been able to discern that many of these bands serve as a strong retention in a destructive relationship.

To understand the violence against women you have to look at the problem in a context. It is difficult to tilt the problem surrounding domestic violence in only one theory and model of explanation and because of that this studie explores multiple different perspectives.

Keywords: Destructive relationships, Emotional bands, Isoaltion, Domestic

(3)

1 Inledning ... 5

1.1 Problemformulering ... 5

1.2 Syfte ... 6

1.3 Frågeställning ... 6

2 Bakgrund... 6

2.1 Brottsrubriceringar i anslutning till kvinnomisshandel ... 7

2.2 Våldets omfattning ... 8

2.3 Brottsförebyggande rådet & Socialstyrelsen ... 8

3 Metod ... 10

3.1 Urval ... 10

3.2 Semistrukturerade intervjuer ... 11

3.3 Andra informationskällor ... 12

3.4 Metodens svagheter och styrkor ... 12

3.5 Reliabilitet ... 12

3.6 Validitet ... 13

3.7 Förförståelse ... 13

3.8 Etiska överväganden i metoden ... 13

3.8.1 Informationskravet: ... 13

3.8.2 Samtyckeskravet: ... 14

3.8.3 Konfidentialitetskravet ... 14

3.8.4 Nyttjandekravet ... 14

3.9 Min roll som forskare och överväganden kring konsekvenser för informanterna ... 15

4 Tidigare forskning ... 16

4.1 Kvinnor som känner skuld ... 16

4.2 Traumatic banding ... 17

4.3 Intermittent förstärkning ... 17

4.4 Kulturell syn på vad som är manligt och kvinnligt ... 18

4.5 Psykodynamiskt synsätt – Generationsöverföring... 19

4.6 Banden mellan mannen och kvinnan i relation ... 20

4.6.1 Kärlek ... 20 4.6.2 Rädsla ... 20 4.6.3 Medlidande ... 20 4.6.4 Skuld ... 21 4.6.5 Hoppet ... 21 5 Teori ... 21 5.1 Våldets normaliserngsprocess... 21

5.2 Misshandel som ett samhälleligt fenomen och dess faser ... 23

5.2.1 Förhistoria ... 23

5.2.2 Våldsakten ... 23

5.2.3 Efterspel ... 23

5.3 Individuella livsprojekt och gemensamma parprojekt ... 23

5.4 Socialpsykologiskt synsätt kring attityder gällande mäns våld mot kvinnor ... 24 6 Empiri ... 25 6.1 Ulrika ... 25 6.2 Britta ... 26 6.3 Linda ... 27 6.4 Fatty ... 27 6.5 Ivana ... 28 6.6 Petra ... 30 6.7 Gunilla ... 31

(4)

6.8 Camilla ... 32 6.9 Polisen ... 34 6.10 Kvinnojouren ... 34 7 Analys ... 35 7.1 Inledning av förhållandet ... 35 7.2 Beroende ... 36 7.3 Nedbrytning ... 36 7.4 Kvinnornas självkänsla ... 38 7.5 Rädsla ... 39

7.6 Kontrollbehov och isolering ... 40

7.7 Växlingar mellan värme och kyla samt Internalisering av våldet ... 41

7.8 Olika faser i våldsprocessen ... 43

7.9 Generationsöverföring ... 44 8 Slutdiskussion ... 45 Referenser: ... 51 Bilaga 1 ... 53 Bilaga 2 ... 54 Bilaga 3 ... 55

(5)

1 Inledning

” En man skäller ut en kvinna på en offentlig plats. Han uppträder mycket hotfullt. Flera personer blir åskådare till det som händer. De tycker att de hela är

obehagligt. Sympatierna är på kvinnans sida. Skall man ingripa? Så säger någon: De där är herr och fru Johansson. Åskådarna drar en suck av lättnad: Man slipper att lägga sig i. Ingendera parten kan längre räkna med att få någon högre grad av sympati, tvärtom. Någon mumlar, underliga människor som står här ute och bråkar, de kan dom väl göra när de kommer hem. ” ( Hydén 1995 sid.54). Jag tolkar Hydéns ovannämnda tankeexperiment som att hotfullt beteende och äktenskapligt våld ur allmänhetens perspektiv är en privat angelägenhet som man som åskådare inte gärna involverar sig i. Intresset för denna studie tar sig i form av många återkommande fall av kvinnomisshandel i media (aftonbladet, 2009). Man talar mycket om hur man borde ha agerat och vad som borde ha gjorts när ett dödligt våld har blivit ett faktum.

Det spekuleras samt debatterats i media om själva händelsen och var skulden kan läggas, men man talar inte om hur kvinnan har uthärdat åratal av den misshandel som föregått hennes död. Samhället genomgår många förändringar i arbetet för jämställdhet mellan män och kvinnor och utveckling av jämställdhetslagar fortgår ständigt. Detta berör alla i samhället och påverkar även mig som gör denna studie, både som individ och i min yrkesroll som blivande socionom. Jag ställer mig själv frågan flera gånger hur misshandel av kvinnor ofta kan fortgå så obemärkt än idag trots den utveckling som har skett av jämställdheten. Hur kan detta kvinnoförtryck förekomma och varför är våld en del av många kvinnors vardag? Hur man ser på ett problem sägs många gånger bero på i vilken yrkesbefattning man jobbar med. Det finns så att säga en rad olika kompetenser som fångar upp många olika problem/livsområden och svårigheter hos människor. Därför resonerar jag så att anledningen till hur man ser på ett problem är beroende utav vilka glasögon man väljer att se det med.

1.1 Problemformulering

Våld mot kvinnor är ett ämne som berör oss människor och som vi ofta relaterar med fysiska slag. Jag personligen anser att våld mot kvinnor inte är en privat angelägenhet, utan snarare sagt en samhällsfråga samt ett folkhälsoproblem. Frågan är var ska vi söka orsakerna? Ska vi söka orsakerna hos offrets

personlighet och egenskaper? Såsom vissa teoretiker gör exempelvis Cullberg (2000) som letar efter något avvikande och dysfunktionellt hos både offer och förövare. Eller ska vi som vissa andra teoretiker söka orsakerna till våldet hos förövaren med förklaring ur hans barndom såsom Eliasson (1997) till viss del gör? Det är svårt att förklara mäns våld mot kvinnor endast utifrån endast en

förklaringsmodell så som exempelvis individualpsykologin. Det är tämligen omöjligt att förklara ett samhällsfenomen utan att sätta problemet i ett sammanhang. Det är viktigt att vi är medvetna om våra egna attityder och föreställningar om fenomenet våld mot kvinnor. Människor tolkar och tillskriver våldet olika funktioner beroende på sina egna tolkningsramar och historiska och kulturella sammanhang.

De allra flesta människor har föreställningar om ett romantiskt kärleksideal. I detta ideal så kopplar vi in vår egen lycka, trygghet och behovet av känslan av att vara del i ett sammanhang. Denna idealbild tillintetgörs när mannen brukar våld mot kvinnan. I det ideala äktenskapet ska mannen och kvinnan komplettera varandra. Med de menas att mannen och kvinnan tar ansvar för det ”gemensamma

(6)

parprojekt”, som kommer att beskrivas senare uppsatsen (Hydén 1997). Våldet mot kvinnor förekommer i alla samhällsklasser och våld enligt min mening handlar inte om att ” tukta sin kvinna”. I min studie om våldet mot kvinnor i heterosexuella parrelationer fokuserar jag på hur våldet byggs upp i en relation. Eller är våldet något som kommer plötsligt i relationen? Vidare har jag fokuserat på att försöka få förståelse till vad det är som gör att många kvinnor stannar i en våldsam och destruktiv relation under en längre tid. Handlar det om rädsla för repressalier om hon lämnar mannen eller kan det vara så att kvinnan blivit så utmattad att hon helt enkelt inte orkar lämna mannen? Eva Lundgren (2004) beskriver en process som hon benämner ”våldets normaliseringsprocess”. Där beskriver hon hur kvinnan sakta men säkert psykiskt bryts ner av mannen och att hon till sist ”tar över mannens syn” av våldet och dess orsaker. Lundgren (ibid.) kallar detta för internalisering, jag vill se om det hos mina informanter finns något stöd för denna teori som har kommit att bli en väl använd förklaring av våldet i nära parrelationer.

1.2 Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka hur man med olika förklaringsmodeller kan förklara och förstå varför kvinnor stannar kvar i ett destruktivt förhållande.

1.3 Frågeställning

Frågor som kommer att genomsyra studien är dessa nedanstående frågor som kommer att vara levande genom hela studiens gång.

1. Vad är våld i nära heterosexuella parrelationer?

2. Hur byggs våldet upp mot kvinnor i heterosexuella parrelationer? 3. Vad är det som gör att en kvinna stannar kvar i ett förhållande där det förekommer våld?

2 Bakgrund

Definitionen våld kan förklaras olika beroende på vilken vetskap man har om våld samt i vilket kontext det nämns. Brottsförebyggande rådet definierar våld som en handling som avviker i sociala relationer samt interventioner. Med avvikande interventioner menas att handlingen man utför mot någon, skrämmer, smärtar, tillfogar en skada eller får en person att göra något mot sin vilja och dylikt., Våldet kan alltså ta sig olika uttryck, så som tillexempel att få en annan person att avstå från att göra något den vill. Enligt brottsförebyggande rådet så exemplifieras våld i fysiskt våld, psykiskt våld, sexuell våld och ekonomiskt förtryck.

Fysiskt våld: Med begreppet fysiskt våld så menar Brå att det handlar om beröring som ger smärta eller skada.

Psykiskt våld: Psykiskt våld definieras av Brå så som verbala kränkningar, isolering, hot och kontroll av olika slag.

Ekonomiskt: Med ekonomiskt förtryck artikulerar Brå att det är en handling som genom ekonomiska hot och begränsningar av gemensamma ekonomiska tillgångar resulterar i begränsat handlingsutrymme för kvinnan.

Sexuellt våld: Sexuellt våld ses av Brå som att någon blir tvingad att delta i eller se på sexuella handlingar mot sin vilja (Nilsson, L 2002).

Även FN har tagit fram en definition på vad våld mot kvinnor är i en deklaration som skapades för att avskaffa våld mot kvinnor 1993. I den första och andra artikeln av deklarationen så återfinner man definitionen:

(7)

Artikel 1

I denna deklaration avses med uttrycket ”våld mot kvinnor” varje könsbetingad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer att resultera i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller sådant lidande för kvinnor innefattande hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande vare sig det sker offentligt eller privat.

Artikel 2

Våld mot kvinnor skall anses omfatta men inte vara begränsat till följande: a) fysiskt, sexuellt och psykiskt våld som förekommer inom familjen,

innefattande misshandel, sexuellt utnyttjande av minderåriga flickor i hushållet, våld relaterat till hemgift, våldtäkt inom äktenskapet, kvinnlig könsstympning och andra traditionella seder som är skadliga för kvinnorna, våld utövat av annan än make och våld i samband med utnyttjande,

b) fysiskt, sexuellt och psykiskt våld som förekommer ute i samhället inklusive våldtäkt, sexuellt utnyttjande, sexuellt ofredande och hotelser i arbetet, inom utbildningsinstitutioner och på andra platser, handel med kvinnor och tvångsprostitution,

c) fysiskt, sexuellt och psykiskt våld förövat eller tolererat” av staten, varhelst det förekommer (Kvinnokonventionen).

Till sist i detta stycke om definition av våldet så vill jag även nämna min informant på kvinnojourens definition av vad våld är. Hon menar på att våld kan vara så otroligt mycket men vi har tillsammans staplat upp vissa

definitioner:

• Det fysiska våldet handlar om allt från slag, knuffar, sparkar mm. • Det psykiska våldet handlar bland annat om att trycka ner sin partner,

förnedra, förfölja, hota mm.

• Det materiella våldet kan handla om exempelvis ett husdjur som mannen undanhåller kvinnan eller skadar eller någon ägodel som kvinnan håller mycket kär som mannen tar sönder eller undanhåller kvinnan.

• Det ekonomiska våldet kan handla om att kvinnan kanske inte tillåts ha ett eget bankkonto och att mannen i princip endast ger henne ”fickpengar” när hon har varit ”duktigt”.

• Det sexuella våldet handlar ofta om maktutövning gentemot kvinnan.

2.1 Brottsrubriceringar i anslutning till kvinnomisshandel

Misshandel: Om en person till exempel slår, sparkar och knuffar en annan person vid enstaka tillfällen kan han eller hon dömas för misshandel till fängelse i högst två år. Brottet preskriberas efter fem år. (Misshandel återfinnes i lagtexten under 3 kapitlet 5§) Under 2009 gjordes 11605 anmälningar om att en kvinna blivit

misshandlad av en man som hon befinner sig i nära relation med (Brå).

Olaga hot: Om en man eller kvinna hotar att döda eller skada en annan person så kan denne bli dömd för olaga hot vilket preskriberas efter två år. (Olaga hot återfinnes i lagtexten under 4 kapitlet 5§)

Grov kvinnofridskränkning: Om en person upprepade gånger slår, hotar eller begår sexuella övergrepp gentemot en annan person så kan detta räknas som en kränkning mot personens integritet och han kan då dömas för grov

kvinnofridskränkning. Detta brott har ett högre straffvärde ( 6år ) än exempelvis misshandel som om de hade dömt för enskild brott gett lägre straff. För att kunna döma någon för kvinnofridskränkning så krävs det att det handlar om brott mot en

(8)

persons liv och hälsa, frihet och frid eller sexualbrott. Även brott som inte är så allvarliga kan generera i att en person blir åtalad för grov kvinnofridskränkning men de krävs då att det ingått i ett strategiskt mönster (Grov kvinnofridskränkning återfinnes i lagtexten under 4 kapitlet 4a§)( Wicklund 2008, s.256 – 258).

2.2 Våldets omfattning

Jag har även sett över statistiken för brottet Grov kvinnofridskränkning där antalet anmälda brott 2009 var 2657 stycken. Mellan åren 2008 och 2009 har antalet anmälda brott för grov kvinnofridskränkning minskat med 3

procentenheter. Jag har även gjort en liten jämförelse med året 1999 för att se på eventuella skillnader. Skillnaderna är ganska tydliga att antalet anmälda grova kvinnofridskränkningsbrott stadigt ökar då det 1999 var endast 923 stycken anmälda brott. Men man bör även ta hänsyn till att brottsrubricering då var ganska ny och det kan handla om att mörkertalet minskar. Av de 2657 anmälda grova kvinnofridskränkningsbrotten år 2009 så var det endast 327 stycken som ledde till en fällande dom, av dessa så var det 259 som dömdes till fängelse. Den minst vanliga påföljden är rättspsykiatrisk vård och samhällstjänst varav 3 stycken män dömdes till endera påföljden (Brå).

För att illustrera ökningen för brottet så har jag skapat ett diagram:

2.3 Brottsförebyggande rådet & Socialstyrelsen

Brottsförebyggande rådet som vidare i texten kommer att benämnas som Brå är en statlig myndighet som arbetar på uppdrag av regeringen med forsknings och utvecklingsverksamhet.

(9)

När man ser på detta diagram som Brå har tagit fram år 2007 över hur utveckling av kvinnomisshandel sett ut mellan åren 1982-2007 så kan man utläsa en klar ökning av andelen rapporterade misshandelsbrott mot en kvinna från åldern 15 och äldre. Denna benägenhet att anmäla våld tycks ha ökat från år 1982 med ca 11.000 anmälningar till år 2007 med ca 27.000 anmälningar. Man kan då

ifrågasätta om det verkligen har skett så stor ökning av kvinnomisshandel eller om det är bara anmälningsbenägenheten som har blivit högre (Hradilova Selin & Westlund, 2008).

Ett skäl till att anmälningarna tycks ha blivit högre skulle kunna vara ett resultat av den lagförändring som skedde 1982 då kvinnomisshandel slutade falla under enskilt åtal och började uppmärksammas som allmänt åtal. Skillnaden mellan enskilt och allmänt åtal är att brott som skett i hemmet alltså på enskild plats har inneburit att kvinnan ha varit tvungen att vara initiativtagare till om en anmälning ska ske. Under allmänt åtal däremot så tar polisen upp en anmälan automatiskt vid misstanke att brott begåtts. Mörkertalet antas dock ändå vara högt enligt Brå (ibid.).

Enligt rapporten så har man funnit mönster där det framkommer att den stora riskgruppen avseende mäns våld mot kvinnor är yngre kvinnor som är arbetslösa, lågutbildade samt ekonomiskt beroende av männen (ibid.). Denna riskgrupp återkommer i andra studier där man tar upp samhälliga kostnader för våldet. De kvinnor som har sökt sig till hälsosjukvården har kunnat uppvisa starkt behov av omfattande vård avseende psykiska och fysiska åkommor från misshandel. Dessa åkommor från misshandel har bidragit till att kvinnor alltmer har isolerat sig från arbetsplats, vänner och släktingar. Detta i sin tur förklarar till viss del arbetslöshet samt sjukskrivning och varför kvinnan anses vara beroende av mannen.

Socialstyrelsens rapport ger en beskrivande bild över hur mäns våld påverkar olika samhällsorgan på ett ekonomiskt plan (Socialstyrelsen 2006).

Syftet med rapporten är inte att bara beskriva vilka insatser som kostar samhället mest utan vilka insatser som gett bäst resultat. De man ytterst vill åstadkomma med rapporten är att se över vilka återgärder samhället bör ta för att minska våldet mot kvinnor. Rapporten visar även vi bör inventera mycket i samtliga

samhällsorgan för att öka kunskapen och möjligheten till bra stöd och hjälp för kvinnan i fråga (ibid.).

(10)

3 Metod

I insamlandet av min empiri så har jag utfört semistrukturerade intervjuer. Kvale och Brinkmann (2009) framför att kvalitativa intervjuer ger informanterna möjlighet att med egna ord förmedla sina upplevelser av våldet. Kvalitativ forskning syftar till att undersöka karaktären och dragen hos ett fenomen. Kvinnorna i studien har givits möjlighet att få berätta om hur förhållandet inleddes, avslutades och olika processer och känslor under förhållandets gång (ibid.).

3.1 Urval

För att få svar på mina frågeställningar och uppnå syftet med min studie så har jag till största del valt att använda mig av kvalitativa metoder så som intervjuer. ”Intervjuer ger en god inblick i människors upplevelser, erfarenheter, åsikter, drömmar, attityder och känslor” (May 2001 sid 148). Underlaget för studien är litteraturstudier samt intervjuer med 8 kvinnor som har varit utsatta för våld i ett förhållande eller äktenskap samt intervju med en polis och en socionom på kvinnojour. Mitt urval av kvinnorna är strategiskt gjort. May (ibid.) menar att informanter för en undersökning kan väljas ut strategiskt efter att de har en känd egenskap eller kunskap inom ett specifikt område. Därmed är de personer som jag valt att intervjua strategiskt utvalda då de har upplevt våld i en nära relation. Informanterna har en ökad medvetenhet, kunskap och erfarenhet i det ämne som jag valt att skriva om eftersom det har varit en levande fråga för dem i deras vardag. Kvinnorna har levt i relationer där våld har utövats mot dem under flera års tid och de har uthärdat och även lyckats att ta sig ur relationen. Jag har kommit i kontakt med kvinnor som har upplevt våld i en nära relation genom att jag i min bekantskapskrets har en kvinna som har upplevt våld. Hon har vidare förmedlat kontakt med fler informanter till min studie.

I valet av kvinnor så har även den så kallade snöbollseffekten varit viktig för att komma i kontakt med fler informanter. Med snöbollseffekt/metod så menas att man för att kunna komma i kontakt med en viss grupp av människor som är svårtillgänglig så får man genom sin/sina informanter hjälp att finna andra personer med liknande problematik som man kan intervjua. Detta kan vara mycket effektivt när man forskar i ett känsligt område där det är svårt att hitta informanter, men man behöver även vara medveten om att man då låter en

informant bestämma vilken nästa informant ska bli. Detta kan ibland vara negativt för risken finns då att undersökningen bara kommer att spegla denna persons nätverks bild av problemet. Det behöver inte blir så men man behöver noggrant ha det med i övervägandet (May 2001).

Jag har noggrant övervägt den risken och kommit fram till att risken är mycket liten i den typ av studie som jag arbetar med då jag tror att varje persons

upplevelser är unika. Jag anser att kvinnorna som jag har kommit i kontakt med har varit rätt kandidater för min studie och att de har haft möjlighet utifrån sina erfarenheter att ge sin bild av vad våld är och hur det byggs upp i relationen. Det är viktigt att påpeka här att dessa kvinnor har under hela förhållandet med mannen befunnit sig i en utvecklingsprocess. I denna utveckling har det skett någonting med kvinnorna som resulterat i att de har stannat kvar så pass länge som de har gjort i förhållandena.

(11)

Här nedan så beskriver jag kort mina informanter som har varit föremål för intervjuerna, de kommer att beskrivas närmare i kapitel 6. Jag har givit kvinnorna fingerade namn för att de ska bli enklare för läsare att följa vem som säger vad. Min informant vid polisen kommer i texten enbart benämnas som ”polis” och min informant hos kvinnojouren kommer i texten att benämnas som ”informant hos kvinnojouren”.

Informanterna

Ulrika levde tillsammans med sin man i 10 år Britta levde tillsammans med sin man i 15 år Linda levde tillsammans med sin man i 6 år Fatty levde tillsammans med sin man i 4 år Ivana levde tillsammans med sin man 18 år Petra levde tillsammans med sin man i 9 år Gunilla levde tillsammans med sin man i 11 år Camilla levde tillsammans med sin man i 7 år

3.2 Semistrukturerade intervjuer

Grunden för studiens datainsamling har varit semistrukturerade intervjuer med fokus på intervjupersonernas upplevelser och känslor. Som underlag till intervjuerna har jag haft en förberedd intervjuguide och i intervjuerna har jag använt mig av mycket följdfrågor.

Jag har även tagit hänsyn till mina informanters sätt att uttrycka och formulera sig och anpassat mig efter det. Aspers (2007) beskriver forskarens förmåga att

anpassa sig efter informanten bland annat språkligt och kulturellt som mycket viktig för hur ett möte/intervju kommer att bli. Om jag som forskare använder ett mycket akademiskt språk i intervjun så kan det av informanten uppfattas som nedvärderande. Resultatet av intervjun blir då ett annat än om jag visat att vi ”är på samma plan” (ibid.).

Då jag har använt mig av kvalitativ metod så har kvinnorna fått beskriva hur de upplevde kränkningen när den personliga integriteten fördärvades. Vad

upplevelserna inneburit för dessa kvinnor har mina informanter bäst kunnat beskriva med semistrukturerade frågor. En semistrukturerad intervju består av färdig skrivna frågor utan delgivna svar, med det menas att informanten utifrån vissa givna frågor får tala fritt ur hjärtat. Det är vikigt att ta upp att med

semistrukturerade intervjuer är att det lämnas utrymme för följdfrågor och fördjupning av informantens svar (May, 2001). I detta sammanhang så har det varit viktigt för mig att inte begränsa kvinnorna utan tvärtom. Det är enligt mig ett sätt att respektera individuella svar som är värdefulla för studien.

Jag har valt att inte göra en kvantitativ studie dels eftersom min studie begränsar sig till ett fåtal informanter och som nämnts har jag varit jag ute efter att få ökad förståelse och närhet till fenomenet.

Informanterna har givits god tid till att svara på frågorna, med hänsyn till ämnet så har det varit viktigt att informanterna fått den tiden till att resonera om sina egna känslor och livsvärld. Då jag har genomfört intervjuerna så har det varit viktigt att kvinnorna känt sig trygga i intervjusituationen. Jag har därför lyssnat till

kvinnorna och låtit dem bestämma var intervjun skulle ske. Samtliga kvinnor kände att det var viktigt för dom att vara på deras eget hemmaplan där de kände sig avslappnade och trygga. Varje intervju med informanterna har varat mellan en timme till fyra timmar inkluderat med pauser.

(12)

Det har varit viktigt för mig som forskare att med mjukdatan kunna besvara studiens frågeställning om hur våldet byggs upp. Då tyngdpunkten i studien ligger på hur våldet byggdes upp och hur kvinnorna upplevt det så talar den kvalitativa metoden ett klarare språk i känslor.

Samtliga intervjuer som jag har genomfört har jag spelat in för att undvika

feltolkningar av informationen. Jag har före intervjuerna frågat samtliga deltagare om jag får spela in intervjun och samtliga har gett sitt medgivande. Efter varje intervju så har jag transkriberat det insamlade materialet ordagrant. Efter transkriberingen så har jag brutit ner mitt material och kodat det för att sedan kunna finna olika kategorier och samband. Då samtliga intervjuer kodats och kategoriserats har jag satt informationen i samband med den tidigare forskning och de teorier jag använt mig av och på så vis analyserat informationen.

3.3 Andra informationskällor

Andra informationskällor jag använt mig av, är litteratur, rapporter, avhandlingar och artiklar. Det finns mycket litteratur och forskning kring fenomenet våld i nära relationer

3.4 Metodens svagheter och styrkor

Kvalitativ metod förutsätter en förståelse av och närhet till det som undersöks. Metoden kännetecknas också av flexibilitet. Vilket innebär att jag efterhand som studien har pågått haft möjlighet att anpassa mitt tillvägagångssätt efter

omständigheterna (Repstad 1999). Jag har sett möjligheten till denna flexibilitet som en styrka eftersom min studie handlar om människors subjektiva upplevelser. Subjektivism i en studie innebär att informanternas uppfattningar, upplevelser och meningar har en stor betydelse. Jag som forskare har därför behövt interagera med informanterna för att få en förståelse av deras tankesätt och livsvärld (Aspers 2007). Med flexibilitet menas att jag tidsmässigt och miljömässigt har kunnat anpassa mig efter mina informanters önskemål om när och var intervjun skulle hållas. Jag har även under studiens gång haft möjlighet att anpassa själva studien efter mina informanter. Jag ser kvalitativ metod som en styrka i min studie eftersom jag ser inte på dessa utsatta kvinnor som en siffra i statistiken utan jag vill ge dem den respekten och möjligheten att fritt i semistrukturerade intervjuer få beskriva sina upplevelser och känslor. Då min studie är kvalitativ på D- nivå är materialet för litet för att dra generella slutsatser kring våldet mot kvinnor. Man kan dock anta att studiens deltagare troligen inte skiljer sig från övriga

misshandlade kvinnor i samhället även om varje kvinnas upplevelse naturligtvis är unik.

3.5 Reliabilitet

Med reliabiliteten menas om resultaten i studien är tillförlitliga. Alltså om jag eller någon annan gör en likadan studie med samma syfte och metod ska dessa studier få samma resultat. Det vill säga att oavsett vid vilken tidpunkt som studien genomförs och av vem så för att få hög reliabilitet så skall de olika studierna ge samma resultat. Inom kvalitativa studier eftersträvar man inte alltid hög reliabilitet lika mycket som i kvanitiativa studier. Inom kvalitativ forskning är man medveten om att resultaten kan påverkas av interaktionen mellan forskaren och

studieobjektet. Men forskarens det vill säga min förförståelse och tolkning har grundligt redogjorts för under studiens gång så att andra läsare kan bedöma tillförlitligheten (May, T 2001).

(13)

För att uppnå så hög reliabilitet som möjligt i studien så har intervjuerna utförts på liknande sätt. Jag har ställt frågorna i intervjuguiden på samma sätt till alla, dock har varje intervjusituation ändå varit unik då olika följdfrågor har ställts utifrån kvinnornas svar.

Jag är medveten om att valet av plats för intervjuerna kan ha haft viss påverkan av resultatet av intervjuerna. Jag har tidigare påpekat att hur man ser på ett problem är kontextuellt bundet. Med det menar jag att man påverkas av det sammanhang man lever och befinner sig i. Alltså vår atmosfär runt omkring färgar och speglar våra upplevelser och vår uppfattning av ett visst fenomen i en individs kontext. Till exempel så har de kvinnor jag har intervjuat sannolikt påverkats av olika saker. Exempelvis var intervjun genomfördes och vad kvinnan associerar den platsen med, om det är rädsla, trygghet eller om det är en neutral plats.

Kvinnornas svar har antagligen också påverkats av hur länge sedan det var som hon bröt upp med sin man.

3.6 Validitet

Med validitet avses om man undersöker det man avser att undersöka (Kvale & Brinkmann 2009). Jag anser att min studie har god validitet då jag genom att noggrant utforma mina intervjuguider har kunnat utifrån mina informanters perspektiv undersöka det jag avsett att undersöka. Likaså har jag i mina litteratur och teoristudier undersökt vad jag avsett att undersöka. Det som dock kan ha påverkat resultatet i min studie en aning, är att jag på grund utav snöbollseffekten inte riktigt har styrt över urvalet av informanter själv. Snöbollseffekten kan i vissa avseenden kritiseras eftersom en informant förmedlar kontakt med andra informanter till studien och då riskerar man att denna persons nätverk kommer att spegla studien. För min studie så har dock snöbollseffekten varit en styrka och något positivt. Detta eftersom ämnet är känsligt vilket vidare leder till att just dessa kvinnor är svårtillgängliga. Snöbollseffekten har därmed resulterat i att jag funnit personer som har varit villiga att dela med sig av en svår period i deras liv i min studie. Hade jag å andra sidan inte använt mig av snöbollseffekten hade jag haft svårt att komma i kontakt med mina informanter och studien hade varit svår att genomföra.

3.7 Förförståelse

Jag har under utbildningens gång kommit i kontakt med ämnet samt även

fullbordat min verksamhetsförlagda utbildning på socialtjänsten vilket gör att jag har viss förförståelse. Vidare har jag arbetslivserfarenhet av att jag vikarierar som socialsekreterare och kommer i kontakt med detta fenomen. Jag har även läst mycket i media om ämnet. Jag har varit medveten om att denna förförståelse till viss del kunnat påverka mina tolkningar av informationen. Då jag hela tiden varit medveten om denna förförståelse så har jag inte att låtit den påverka min studie, utan så långt det varit möjligt varit objektiv och hållit mig distanserad till min egen förförståelse av ämnet.

3.8 Etiska överväganden i metoden

Jag har i min studie varit noggrann med att följa de riktlinjer och krav som Vetenskapliga rådet har presenterat. Min studie har även prövats och godkänts av etiska rådet vid Malmö högskola1.

3.8.1 Informationskravet:

1

(14)

Det första kravet som vetenskapliga dådet har presenterat är informationskravet. Här skiljer man på om undersökningsdeltagarna är aktiva eller passiva i

undersökningen, det vill säga hur man inhämtar sin information. Med en passiv deltagare menas att informationen har inhämtats från olika register och med en aktiv deltagare menas att man har inhämtat informationen genom exempelvis intervjuer eller enkäter och då måste man lämna information som är av vikt för informanten i förväg(Vetenskapliga rådet). Då samtliga av mina informanter har varit aktiva så har jag före intervjuerna informerat dem både skriftligt och

muntligt om studiens syfte. Jag har även i stora drag informerat informanterna om hur analyseringen av informationen skulle komma att gå till. Jag har på ett tydligt sätt informerat om att deltagandet i studien är helt frivilligt och att informanterna när som helst har möjlighet till att avbryta sitt deltagande utan vidare förklaring. Denna information har varit särskilt viktig i min studie då jag berör ett mycket känsligt ämne för dessa kvinnor. Kvinnorna har i inte i förväg med säkerhet kunnat veta hur de skulle påverkas och reagera på mina frågor då minnen av svåra händelser i deras liv återväcks. Jag tror därav att det har upplevts som en trygghet för kvinnorna att veta att de haft möjlighet till att dra sig ur om det skulle kännas för påfrestande. Ingen av informanterna har dock avbrutit sitt deltagande. Jag har även lämnat information till mina informanter om att studien kommer att

publiceras vid Malmö Högskola (MUEP) och att informanterna kommer att vara avidentifierade.

3.8.2 Samtyckeskravet:

Vetenskapliga rådet skriver i sina riktlinjer att någon som medverkar i en studie själv har rätt att bestämma över sitt deltagande. Jag har inför mina intervjuer inhämtat samtycket. Samtliga deltagare har skrivit under ett samtyckesformulär. I de fall där informanterna har varit yrkesverksamma så har även skriftligt tillstånd från verksamhetschef/motsvarande inhämtats. Deltagarna har haft möjlighet att avbryta sitt deltagande utan att lämna vidare information till mig om varför, ingen har dock valt att göra det.

3.8.3 Konfidentialitetskravet

Enligt vetenskapliga rådets riktlinjer och krav så ska personuppgifter om deltagare förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte har möjlighet att ta del av dom, konfidentialiteten i studien är mycket viktig. Detta har varit av stor vikt i min studie då identifiering av några av kvinnorna hade kunnat leda till stort obehag för berörda kvinnor Då ämnet som jag behandlar i studien är mycket känsligt så har konfidentialiteten varit viktig för informanternas trygghet.

Samtliga kvinnor och även de yrkesverksamma informanterna har avidentifierats på ett sätt som gör det omöjligt att härleda informationen till någon enskild person. Kvinnornas namn har ändrats och urvalet av den presenterade

informationen från intervjuerna har gjorts så att det inte skall gå att identifiera någon av dess kvinnor. Inte heller de yrkesverksamma informanterna går att identifiera då den ena arbetar för en organisation (kvinnojouren) som finns på många platser runt om i landet. Den andra yrkesverksamma personen jag har intervjuat arbetar vid en myndighet (polisen) som även den finns utspridd över hela landet. Därav går inte heller dessa informanter att identifiera.

3.8.4 Nyttjandekravet

Nyttjandekravet innebär att den insamlade informationen inte får användas till annat än det ämnade syftet, det vill säga i mitt fall denna studie. Våra informanter har även givits möjlighet till att ta del av studien i sin helhet men även de

(15)

3.9 Min roll som forskare och överväganden kring konsekvenser för informanterna

Jag som forskare har varit flexibel och anpassat mig efter både de intervjuade kvinnorna och yrkesverksamma myndighetspersonerna. Jag har varit medveten om och haft respekt och förståelse utifall någon varit tvungen att avbryta intervjun eller avsluta samarbetet med mig. Utifrån val av ämne så är det ytterst väsentligt att vara etiskt korrekt och inte vilseleda någon med frågorna.

Jag är medveten om att valet av ämne för min studie är känsligt för kvinnor som varit utsatta för våld. Jag är även medveten om att kvinnorna blivit emotionellt påverkade i intervjusituationerna. Mina frågor avseende studien till kvinnorna är av den art att det varit oundvikligt utan emotionell påverkan för informanterna. Då jag som forskare har varit medveten om kvinnornas situation så har jag varit ytterst varsam med hur jag ställt frågorna.

Som ovannämnt så har det varit oundvikligt utan emotionell påverkan, vilket kan förklaras med att kvinnorna kan ha återupplevt känslorna från tidigare situationer. Jag har varit uppmärksam på hur kvinnorna har reagerat på mina frågeställningar. Utifrån kvinnornas kroppsspråk och mimik har jag fått avgöra om/när mina frågor blivit för känsliga. Det har även varit viktigt att under samtalen med kvinnorna tänka på att ge dem tid att få tänka och svara i sin egen takt. Avsikten med det har varit att kvinnorna ska få tid att reflektera och inte bli överrumplade av frågorna. Av etiska skäl så måste jag som forskare försöka få kvinnorna till att känna sig så trygga som möjligt med mig i intervju situationen. Kritik mot mig själv för att jag har skickat ut frågemallen i förväg kan vara att jag då har att missat de naturliga reaktionerna på frågorna. Men jag har vägt vad som har varit etiskt och moraliskt rätt i en sådan känsloladdad situation. Jag har även haft en ”professionell” distans till mina informanter för att kunna hålla mig objektiv i studien (Kvale &

Brinkmann 2009)

Kvale och Brinkmann (ibid.) talar i boken ”Den kvalitativa forskningsintervjun” om att det mänskliga samspelet mellan informant och forskare är viktigt. I

kvalitativa studier förmedlar informanten så att säga sin livsvärld till forskaren på ett plan som kan förklaras mer intimt än i en kvantitativ studie.

Patton (1990) talar om att förmågan att sätta sig in i och tolka och förstå andra människor är ett verktyg i kvalitativa studier. Tyngdpunkten ligger här på förmåga till empati och relation till informanten.

Vidare så har jag även intervjuat yrkesverksamma som kommer i kontakt med kvinnor som varit/är utsatta för våld i nära relationer och även dessa intervjuer har jag gjort etiska överväganden. Jag har haft i åtanke att ärendena skyddas av sekretess vilket resulterar i att polis och kvinnojour inte kan lämna information kring enskilda ärenden. Jag har inte skickat ut frågorna i förväg till de

yrkesverksamma informanterna. Kritik mot mig själv för att jag inte skickar ut intervjufrågorna till de yrkesverksamma är att de inte ges chans att förbereda sig. Det har varit viktigt för mig att ha i åtanke att jag inte kunnat vara fast besluten att få svar på en fråga till varje pris. Jag har varit tvungen att se till vad som är etiskt och moralsikt rätt i intervjusituationen och hur den aktuella personen påverkas. Jag har varit medveten om att det kan ha funnits begränsningar hos de

(16)

De begränsningar som jag syftar på är resurser, service och även personliga begränsningar. Jag har även fått urskilja när de yrkesverksamma informanterna besvarat frågorna utifrån personligt resonemang och arbetsplatsens policy. Jag har inte velat att de yrkesverksamma efter min intervju ska känna ökad maktlöshet inför de ekonomiska begränsningar som eventuellt finns inom organisationen. Jag är även medveten att de yrkesverksamma har påtryckningar från högre chefer och politiska beslut som de inte råder över. Jag vill understryka att jag inte är ute efter politiska ställningstaganden.

4 Tidigare forskning

4.1 Kvinnor som känner skuld

Enligt sociala normer så ”ska” kvinnor vara självuppoffrandet och omhändertagande, detta förväntas av kvinnor i arbetslivet men främst i

familjelivet. Detta är något som är typiskt även vid kvinnomisshandel då dessa mönster blir allt tydligare. Även skuldkänslor som kvinnan kan uppleva är tätt förknippade med hennes kön. (Eliasson, 1997). När en man utövar våld mot en kvinna så har man kunnat se två vanliga förklaringar enligt dem själva, endast ursäktar dom det eller så bortförklarar dom det. Det är vanligt att mannen lägger över skulden på kvinnan genom att han menar att hon har varit provocerande eller på annat sätt betett sig på ett vis som inte är acceptabelt.

Det är också vanligt att männen skyller på att de varit berusade av alkohol eller påverkade av andra droger och att de därför inte varit medvetna om vad de gjort. Genom att bortförklara sitt handlande med hänvisning till berusningsmedel så överför mannen ansvaret för misshandeln till kvinnan. På så sätt börjar kvinnan att kritiskt ifrågasätta sitt eget handlande och fundera över vad hon har gjort för någonting fel. Hon försöker därefter att vara annorlunda för att undvika att mannen blir arg och slår henne (Eliasson, 1997).

På så sätt internaliserar kvinnan våldet, det vill säga att hon tar över hans bild av våldet och den blir även till hennes egen (Lundgren, 2004). Kvinnan kan känna skuld av många olika anledningar, dels så kan hon känna skuld för själva våldet att som sagt det är hon som gjort något fel och därför förtjänar att bli slagen så att ”hon lär sig”( Enander & Holmberg, 2005).

Men hon kan också ha skuldkänslor inför mannen när hon tänker på att lämna honom, han kan ha hotat med att ta sitt eget liv om hon lämnar honom vilket gör att hon känner skuld. Detta kan även kopplas till ovan nämnda resonemang som Eliasson (1997) för angående att kvinnan till sin natur är och förväntas vara omhändertagande och omsorgsfull.

Det är även vanligt att kvinnor som lever i misshandelsförhållanden även känner skuld gentemot sin familj och vänner på grund av att hon inte lämnar mannen. Enander och Holmberg (2005) menar att de överväldigande skuldkänslor som kvinnan har stretar åt olika håll. Det är skuld gentemot mannen, skuld gentemot sig själv, skuld gentemot vänner och familj och skuld gentemot sina barn. Dessa skuldkänslor genererar i att kvinnan kan bli paralyserad av alla skuldkänslor hon bär, hon kan alltså bli handlingsförlamad just pågrund av dessa skuldkänslor (ibid.).

(17)

Som utomstående så kanske man många gånger tänker att ”det är väl inte så svårt att lämna någon”, men för dessa våldsutsatta kvinnor upplevs känslan av att det är omöjligt att lämna honom som stark. Eliasson (1997) talar om sociala föreskrifter där man talar om kvinnors ekonomiska och sociala beroende som något som verkar som en självklar fördom. En annan social föreskrift som Eliasson även tar upp är att om en man är känslomässigt beroende av en kvinna så ses det som en svaghet. Det råder i samhället ett ideal om att män ska vara ”macho”. Männen fostras till att hålla tillbaka den känslomässiga sidan därav så upplever kvinnor oftast att när en man erkänner ett känslomässigt beroende så är detta ett undantag och ett ”kärleksbevis”. Just detta starka och speciella band samt det unika

förhållandet makarna emellan gör att de är psykologiskt beroende av varandra.

4.2 Traumatic banding

Detta beroende å andra sidan utmanar det sociala arbetet med denna ”grupp” av människor. När en kvinna söker hjälp hos polis, socialtjänst, hälso och sjukvård kvinnojourer är hon ofta på grund av dessa skuldkänslor och emotionella band väldigt ambivalent i sitt agerande. Personer som tar emot kvinnans

ansökan/anmälan om hjälp måste dock ha överseende och förståelse för kvinnans ambivalens, då det är väldigt vanligt förekommande. Walker (1979) till exempel menar att innan en kvinna lyckas att göra sig fri och verkligen lämna mannen så gör hon oftast ca 3-5 försök.

Personal inom socialt arbete bör vara medveten om och visa förståelse för kvinnan även om hon väljer att neka insats och därmed återväder till mannen. Just detta beteende av att kvinnan är obeslutsam i gällande att gå eller att stanna hos honom tar Dutton och Painter (1981) upp i en forskning.

De menar på att det essentiella beroendet i ett sådant dysfunktionellt förhållande har en definition som ”traumatic banding”. Dutton och Painter förklarade

definitionen ”traumatic banding” som ett tillstånd som oskyldiga offer upplevt. I ett försöka att förklara traumatic banding så tar forskarna upp två viktiga

komponenter i våldsrelationer och det är förövare och offerroll.

Förövaren kopplas oftast ihop med makt, kontroll och dominans, och offret med underlägsenhet. När en person systematiskt har utsatt någon annan för våld så kan små gester av vänlighet upplevas som något väldigt stort i det dysfunktionella förhållandet jämfört med i ett normalt förhållande. I traumatic banding som Dutton och Painter (ibid.) har definierat påtalas även att kvinnorna i en våldsam relation ändå ger uttryck för positiva känslor för sin man.

Även Lundgren har kommit fram till liknande slutsatser i och med hennes paralleller med det så kallade ”Gisslansyndromet”. Där offret känner starka känslor till förövaren på grund av att han växlar mellan värme och kyla. Denna starka känsla av uppgivenhet och frustration över hur kvinnor ska uppfatta

mannen skapar en djup hjälplöshet bland dessa kvinnor. Att en kvinna tillgodoser mannens behov och förändrar sig efter givna situationer sett ur en kvinnas

perspektiv så gör hon det eftersom hon upplever att mannens kärlek är hennes livsbränsle (Lundgren 2004).

4.3 Intermittent förstärkning

Våld och förnedring gentemot kvinnan som ständigt återupprepas stärker känslan av maktlöshet och hjälplöshet hos kvinnan, och skapar i sin tur ett ännu större emotionellt beroende av mannen som har makten. Psykologisk forskning visar att mannens variationer i förhållandet mellan lugna perioder och hotfulla perioder är

(18)

det mest handlingskraftigaste sättet att kontrollera inlärning av ett nytt beteende (Eliasson 1997).

Walker har å andra sidan studerat detta fenomen djupare och förklarat att ett beteende som har lärts in under svåra omständigheter ger psykologiska betingelser som är svårt att utplåna. Walker delar samma uppfattning med psykologisk

forskning om våldets variation och ”eftersmak” hos kvinnorna. Walker menar att variationen av misshandel och makten att kontrollera och lära in nya beteenden i olika tidsaspekter och under olika omständigheter beskrivs som intermittent ”förstärkning”(ibid.).

När misshandel har ägt rum mellan två makar tenderar mannen att påvisa ånger och skuldkänslor inför kvinnan. Han lovar att det aldrig sa upprepas igen. Walker förklarar mannens ångest och skuldkänslor som ett manipulativt beteende. Med det menar Walker att mannen väljer ”läge” att manipulera kvinnan när hon är som mest sårbar och känslomässigt nedbruten. Dessutom menar Walker att när en kvinna väljer att ”acceptera” mannens beteende så kan man inte ta förgivet att hon under andra omständigheter skulle se det på likadant sätt (ibid.).

Att en kvinna gör precis allt som en man vill att hon ska göra, betyder inte att hon alla gånger anser att det är egentligen acceptabelt eller rätt. Hon menar att kvinnan ställer upp på mannens begär och tänker strategiskt och gör det eftersom hon upplever att hon saknar andra alternativ. Till exempel när mannen begär att hans fru ska distansera sig från sina manliga vänner så ställer hon upp på hans begäran för att han inte ska bruka våld mot henne. Kvinnan handlingssätt är strategiskt eftersom hon är medveten om att följer hon inte mannens ”lag” så följer bestraffningen (ibid.).

4.4 Kulturell syn på vad som är manligt och kvinnligt

Stereotypa föreställningar om könsnormer

Eliasson (2008) skriver i artikeln “att förstå mäns våld mot kvinnor” att man måste titta på den allmänna uppfattningen om skillnader mellan flickor och pojkar, kvinnor och män för att förstå det våld som vissa män utövar i nära relationer. Redan när barnen är i spädbarnsåldern kan man se hur föräldrar ofta tycker att det är angeläget att deras barn uppfattas enligt stereotypa könsnormen. Man kan se det på sätt som att små barn ofta kläs i färger så som blått eller rosa. Hur skulle du uppfatta om en mamma kom med en barnvagn med en bebis med rosa mössa? Visst tolkar du omedvetet det som att det är en flicka?

Enligt Eliasson (ibid.) så har vi människor djupt grundande föreställningar om inneboende psykologiska könsskillnader. När pojkar är bråkiga och stökiga så anses det vara normalt i förhållande till eras kön. Om däremot flickor uppträder på samma sätt så tenderar vi att uppfatta det som att något inte stämmer. Hur pojkar talar eller beter sig accepteras mer eller mindre på olika arenor så som i hemmet, på fritiden eller i skolan. Till exempel i högstadiet använder vissa pojkar verbalt våld mot flickor. Om en flicka sätter sig emot och inte accepterar pojkarnas dominans i skolan riskerar hon att bli sexuellt förödmjukad genom exempelvis ryktesspridning. När en flicka bryter könsnormen genom att säga emot och skydda sin integritet så riskerar hon att svartmålas. En pojke eller man som har många sexuella erfarenheter tenderar av omgivningen att få status just för ett sådant beteende. En flicka eller en kvinna som har ett liknande beteende uppfattas däremot ofta som promiskuös.

(19)

När en man blir dömd för misshandel eller våldtäkt så börjar man undersöka oftast i mannens bakgrund för att finna orsakssambanden till kvinnoförtryck. Många gånger så kan man finna att mannen har haft en svår barndom med missbruk, misshandel, konflikter och övergrepp inom familjen. Dessa erfarenheter som mannen har burit på under många år menar Eliasson (2008) gör att mannen har undertrycka aggressioner samt frustrationer. De inneboende laddade känslorna blir med åren intensivare och bryter ut i trängda situationer vilket kan leda till ett våldsamt beteende. Mannen behöver inte ha haft en svår barndom för att ha blivit socialiserad i hur omgivningen uppfattar maskulinitet samt hur en man förväntas vara. Det är redan i tidig ålder som vi människor får lära oss om våra förväntade könsroller. Uppfattningarna och föreställningarna om manlighet samt kvinnlighet finns inom samhällsstrukturen och där finns roten ur problemet. Eliasson (ibid.) menar att denna bild förmedlas till barnen genom lekar på dagis, hemma i familjen, genom traditioner och mm.

En tolkning skulle kunna vara att ett barns primära relationer dvs föräldrar är förebilder samt modeller för fostran om ens ”kön”. Det är hemma som barnen får lära sig först om vad som är tillåtet för en pojke att göra och ej tillåtet för en flicka att göra. Det är genom att barnen fostras både i hemmet, dagis och på fritiden som våra könsroller byggs upp och internaliseras. Det sker omedvetet och är

systematiskt inbyggt i samhällsstrukturen och inom våra traditioner. Ett annat exempel på våra förväntade könsroller är valet av utbildning och yrke(ibid.).

4.5 Psykodynamiskt synsätt – Generationsöverföring

För att förstå hur vissa av dessa små pojkar så småningom blir till vuxna

våldsamma män så behöver vi återigen gå tillbaka till familjen. Det har visats i en undersökning i USA att för att söka förståelse för bruket av våld inom familjer och hur överföringen mellan generationer sker verkar ha generella samband. Undersökningen visade att i några fall som föräldrarna bråkade så ökade även barnens bråk och våldet dem sinsemellan. Studien visade även på att bland männen som misshandlade sina fruar så hade 71% av dem bevittnat våld mellan sina föräldrar som barn och hela 49% hade själva blivit utsatta för våld.

Resultaten av denna undersökning visade att ju mer föräldrarna kontrollerade barnen med fysisk bestraffning, främst i tonåren, desto mer ökade tendensen till att dessa barn skulle komma att bli den ”nya generationen våldsbrukare”. Forskningen visade att det sker ”en omedveten överföring” av våld mellan generationerna (Eliasson, 1997). Då detta är en studie gjord i amerikanska förhållanden så måste jag även förhålla mig kritisk till att det inte kan översättas rakt till svenska förhållanden. Men då våld är ett så vanligt förekommande

fenomen i hela världen väljer jag ändock att göra denna användning av studien då jag inte tror att skillnaderna är markanta.

Ju längre tillbaka man söker roten ur problemet för att söka förståelse till våldet så behöver man ofta återgå till de primära och sekundära relationerna i individens liv. Dessa kan direkt eller indirekt ha varit en bidragande orsak till att man brukar våld. Förövare och offerroll måste ställas i relation till varandra och ses i ljuset av ett sammanhang (ibid.).

Våldet kan ses som ett verktyg eller som en metod för att kontrollera sin partner, vilket ovan beskrivits kan läras in genom ”förebilder” i hemmet. Återigen kan det återkopplas till att de primära relationerna får allt större betydelse för hur barnen

(20)

identifierar sin könsroll. ”Detta cirkelresonemang att avvikelser tidigt i livet anses förklara senare händelser är ett cirkelresonemang när resultatet av de tidigare erfarenheterna är kända” (Eliasson, 1997. sid126). Men trots dessa samband som funnits i undersökningen så kan man inte generalisera alla män. En man som har blivit misshandlad som barn behöver inte bli till förövare som vuxen utan han kan bryta mönstret för generationsöverföringen. Man kan inte heller se enbart på dessa barndomsfaktorer som de enda bakomliggande orsakerna till att en man

misshandlar sin fru. Man behöver dock även vara medveten om hur våld ses på av samhället och hur kvinnosynen är skiljer sig mellan olika kulturer och kontinenter. Det som är socialt accepterat i ett samhälle är straffbelagt i ett annat. Ett exempel är att i vissa länder så aborterar man bort foster av enbart den anledningen att det är en flicka. Medan man i andra länder slåss i rätten om att löner skiljer sig mellan män och kvinnor och i ett tredje land så kanske kvinnor överhuvudtaget inte arbetar(ibid.).

4.6 Banden mellan mannen och kvinnan i relation

Viveca Enander och Carin Holmberg (2005) beskriver i sin studie ”Varför går hon?”, de starka emotionella band som utvecklas mellan mannen och kvinnan i ett förhållande där misshandel förekommer.

4.6.1 Kärlek

Kvinnan känner ofta en stark kärlek till mannen vilket beskrivs av deras informanter på olika sätt så som att mannen till exempel har räddat henne ur en svår livssituation eller som en annan informant uttrycker det att hon känner sig ”utvald” och att mannen är annorlunda till skillnad från andra män. De beskriver även att det mellan de ”jobbiga” perioderna med misshandel så visade mannen stor kärlek och de hade det bra tillsammans med mycket glädje (ibid.).

4.6.2 Rädsla

Rädslan är också en komponent i de emotionella band som utvecklas mellan mannen och kvinnan. En av informanterna i Enander och Holmbergs (ibid.) studie som benämns som Anneli beskriver det så här:

”Det är mycket rädsla att han ska ta livet av mig. Det är det som har gjort att jag har stannat. Och så kärleken som finns där hela tiden.”(ibid. s. 70).

Rädslan som kvinnorna upplever är mycket stark rädsla för att mannen ska ta deras liv, både att han verkligen i fysisk mening ska ta deras liv och psykiskt. De menar att rädslan finns där tillsammans med kärleken som ett sorts samspel mellan kärlek och rädsla. Just detta menar de på gör att rädslan kan finnas närvarande genom alla stadier i förhållandet från förälskelse till långt efter uppbrottet. I vissa fall tenderar även rädslan att eskalera efter att kvinnan brutit upp och lämnat mannen. Rädslan binder kvinnan till mannen genom att den bryter ner henne psykiskt men den kan även ha motsatt effekt.

En anledning till att hon lämnar mannen kan vara att hon är rädd att han faktiskt ska skada henne så allvarligt att han tar hennes liv. Så på så sätt kan rädslan vara motsägelsefull genom att den kan både vara en anledning till att hon stannar samtidigt som den kan vara en anledning till att hon bestämmer sig för att lämna honom. De beskriver även hatet mot mannen som emotionellt bindande, de menar att hat, rädsla och kärlek är starkt sammanflätade och går ihop med varandra direkt och indirekt (Enander & Holmberg 2005).

(21)

Medlidande tillskrivs av Enander och Holmberg (ibid.) som en stark komponent i det emotionella bandet mellan mannen och kvinnan. Kvinnor beskriver det som att de av olika anledningar har tycker synd om sin man. Det kan vara till exempel för att han haft en svår bakgrund, har det svårt på jobbet, blivit misshandlad som barn och liknande anledningar som gör att kvinnan upplever ett start medlidande för honom och menar att han inte kan rå för att han är som han är. De beskriver detta även som paradoxalt då det inte finns något medlidande för henne vare sig i situationen hon befinner sig i nu eller tidigare befunnit sig i.

4.6.4 Skuld

Skuld är en annan väldigt stark komponent i det emotionella bandet mellan

mannen och kvinnan och även till att kvinnan stannar kvar i förhållandet. Kvinnan vänder ofta skulden mot sig själv genom att hon tror att det är hon som har gjort någonting fel, betett sig på ett felaktigt sätt och därav förtjänar att bli slagen, ”fostrad”. Skulden kvinnan kan känna behöver inte bara handla om

våldsituationerna utan det kan även handla om att hon känner att hon sviker sina vänner och sin familj när hon är med mannen. Det kan också handla om att hon tror att mannen inte klarar av att leva utan henne och att kanske faller i missbruk eller tar sitt liv om hon lämnar honom.

Detta kan vara kopplat till verbala hot mannen uttalat till henne direkt eller indirekt men det kan även vara en känsla hon har. Som om att hon har ansvar för honom och då genom att lämna honom sviker honom. Det kan även vara

myndighetspersoner som på olika sätt kopplas samman med skulden då de kan indirekt kan belägga kvinnan med ansvar på olika sätt. Exempelvis kan kvinnan ibland förväntas ta ansvar över att umgänge med eventuella barn och deras far fungerar (Enander & Holmberg, 2005).

4.6.5 Hoppet

Hoppet är en annan sak som binder mannen och kvinnan samman och får

relationer att fortskrida. Hoppet om att han ska förändras och att allt ska bli bättre så småningom (Enander & Holmberg, 2005). Ett gammalt talespråk är att ”Det sista som lämnar människan är hoppet”.

Att någon som man älskar gör en illa kan upplevas som oförståeligt och det skapar därför en djup ångest. Därför är det viktigt för kvinnan att försöka förstå mannen och varför han gör som han gör. Om kvinnan upplever att hon förstår mannen så skapar hon för sig en form av känsla för sammanhang vilket hon kan uppleva ger henne en aning kontroll över situationen (ibid.).

5 Teori

5.1 Våldets normaliserngsprocess

Eva lundgren (2004) har utvecklat en teori om vad som sker med kvinnan och mannen när våld sker i heterosexuella parrelationer som hon benämner som ”normaliseringsprocess ”. Teorin beskriver hur kvinnan successivt bryts ner och börjar acceptera våldet som ett normalt inslag i hennes vardag. Lundgren (ibid.) förklarar att normalt sett så blir kvinnan givetvis chockad och rädd av våldet till en början. Upptrappning av våldet skiljer sig från fall till fall men många kvinnor genomgår ändock liknande processer.

Själva våldsupptrappningen utvecklas kontinuerligt och med det menas att en man inte slår kvinnan vid första träffen. Utan detta är en process i förhållandet som

(22)

utvecklas med tiden och i olika sammanhang. Mannen kan få ett aggressivt utbrott och endast vara verbalt aggressiv och använda sig av förolämpningar och

kränkningar gentemot kvinnan. När mannen blir verbalt aggressiv och hotfull mot kvinnan och hon där anpassar sig med tystnad så har han därmed bekräftat sin vilja. Kvinnans gränser för vad hon accepterar och tolerera förskjuts allt mer för att efter ett tag i princip utplånas. Gränsförskjutningar innebär att mannen till en början ofta är verbalt aggressiv vilket beskrivits ovan. Successivt eskalerar det till att han isolerar henne från att umgås med arbetskamrater, familj och vänner. Kvinnan accepterar mer och mer mannens förändringar och krav. Till en början kämpar kvinnan för sin integritet och självbestämmanderätt men hennes gränser för vad som är acceptabelt förskjuts alltmer. Vidare bidrar det i förlängningen till att kvinnan isoleras från sin omgivning. I normaliseringsprocessen från en

misshandlad kvinnas perspektiv så har kvinnan också nytta av isoleringen. Misshandlade kvinnor förknippar ofta misshandeln med skam och skuld och de tar ofta själva på sig skulden för våldet. De vill med anledning av den skam och skuld de känner att ingen ska veta vad som sker, därav nyttan med isoleringen sett ur kvinnans perspektiv. I och med att ingen vet om våldet så upplever kvinnan att hon har lite av sin värdighet kvar. Då isoleringen är total och kvinnor ”ser en fördel” med att ingen får veta så innebär det att kvinnan har då internaliserat våldet. Med internalisering av våldet så innebär det att kvinnan ”tar över” mannens syn på varför han misshandlar henne (Eva Lundgren, 2004). Eva Lundgren (ibid.) menar på att mannen växlar mellan värme och våld till exempel genom att han först slår henne för att sedan ömt pyssla om hennes skador. När mannen gör det så kan kvinnan uppleva en ömhet inför mannen och hon känner att han älskar henne för att ”han tar ju hand om henne”. Detta kan liknas som vid ”gisslanssyndromet” när gisslan hyser vissa positiva känslor till förövaren. Ju mer normaliseringen utvecklas desto större kontroll får mannen över kvinnan. Till sist så har han ofta i princip total kontroll över kvinnan både

psykiskt, fysiskt och emotionellt. Gisslandramat kan man även se utifrån ett processperspektiv, där kontrollen handlar om segermetaforer. Förövaren bestämmer över sin gisslan som i detta fallet är kvinna, han bestämmer över tid och plats som han brukar våld på. Han har makten att kontrollera kvinnan och genom det stärker mannen bilden av sin maskulinitet. Normaliseringen ur detta processperspektiv, är att det börjar för mannen bli normalt att utifrån sin maskulinitet skapa och förändra kvinnan.

Inom normaliseringsprocessen och i våldets arena blir även mannen psykologiskt beroende av våldet, makten och kontrollen som han upplever sig ha gentemot kvinnan. När mannen börjar känna tillfredställelse av att bekräfta sin maskulinitet genom ha kontroll och makt att forma kvinnan efter sitt eget behag, så kan det leda till ett psykologiskt beroende även för honom. Det psykologiska beroende som Eva lundgren försöker förklara handlar om känslan att kunna styra någon, fysiskt, psykiskt, känslomässig och det bekräftar honom som en man.

Mannen försöker skapa kvinnlighetsnormer och han realiserar normerna om hur kvinnan ska vara när han uträttar sina handlingar. Med detta menas sett ur

mannens perspektiv att han själv ”blir en man när hans vilja är kvinnans lag” eller kort sagt när han kan ”tukta” sin kvinna(Lundgren 2004).

Man kan tolka våldet som att mannen söker bekräftelse för sin manlighet. Sett ur mannens perspektiv så länge en kvinna gör som hon själv vill så är utgör hon en negativ kvinnlighet. När han brukar våld och ”formar” henne så som han vill ha henne så styr han kvinnlighetsnormen till en för honom positiv kvinnlighet. Alltså våldet realiserar och styr normerna till vad mannen ifråga menar är en positiv

(23)

kvinnlighetsnorm. Varje slag som mannen utdelar till kvinnan är en del i en våldsprocess som innebär en gränsförskjutning som kontinuerligt är ett steg mot förändring från hur hon är till hur hon enligt honom ska vara och bör vara. Mannen tolkar att han blir man när han har lyckats forma och fostra kvinnan ur sin egen kvinnosyn (ibid.).

5.2 Misshandel som ett samhälleligt fenomen och dess faser

Hydén (1995) menar att misshandel inom äktenskapet är ett samhälleligt fenomen där det ständigt sker sociala processer. Den sociala processen som Hydén skildrar i sin studie menar hon förändras över tid och att den innehåller flera faser. De faser som Hydén belyser i sin studie är: en förhistoria, en våldsakt och ett efterspel.

5.2.1 Förhistoria

Hydén (ibid.) beskriver att förhistorien ofta inleds med ett gräl. Det kan endast vara mannen eller kvinnan som har ”startat” grälet då den ena eller bägge parterna är missnöjda med någonting i det gemensamma parprojektet (beskrivs närmare nedan). Hon menar att det sedan ofta i grälet blir en kamp om att hävda sin sak. Detta är enligt henne en av de vanligaste händelserna innan det fysiska våldet vid det tillfället bryter ut.

5.2.2 Våldsakten

Förhistorian följs sedan med själva ”våldsakten” som är det centrala i dessa tre faser som hon beskrivit. I våldsakten så bryter våldet ut och mannen misshandlar kvinnan. I förhistorian beskrivs det att både mannen och kvinnan har lika stort ansvar och delaktighet. Ingendera av mannen eller kvinnan är offer i den

förhistorian. Men i våldsakten ser man tydlig hur rollerna förändras från att vara två parter som kränker varandras egenskaper till att den starke brukar våld mot den svage. Det är just denna skildring i våldsakten som är de karakteristiska då kvinnan i denna fas snarare är offer än delaktig part (ibid.).

5.2.3 Efterspel

Efter våldsakten kommer det som benämns som ”efterspel”. I denna fas är mannen underordnad kvinnan menar Hydén (ibid.). Detta eftersom mannen har slagit kvinnan och de båda är medvetna om att han har gjort något som ”skulle kunna vara” oacceptabelt. Så för mannen finns risken här att kvinnan väljer att lämna honom av den anledningen. Tills att mannen har kommit underfund med om kvinnan väljer att stanna i relationen eller lämna honom så menas alltså att kvinnan till viss del har ett övertag i relationen. Det kan finnas olika anledningar till hur hon väljer. När hon väljer att stanna handlar det ofta om rädsla, ensamhet och/eller hopp om förändring (ibid.).

5.3 Individuella livsprojekt och gemensamma parprojekt

I många människors liv ingår äktenskap eller åtminstone parförhållande med samboskap som någonting som man betraktar som en naturlig del av livet. Man kan som Hydén (1995) menar se på de båda makarna i ett äktenskap som att de har ett gemensamt ”parprojekt” samtidigt som de har individuella livsprojekt. Att forma ett äktenskap är inte enkelt. Det kräver att båda parter på ett eller annat sätt samarbetar och ger upp lite av sig själva för den andras skull och hitta

gemensamma grunder och mål. På så sätt formas det ett gemensamt parprojekt. De båda bidrar med sina individuella livsprojekt det vill säga med sin bakgrund,

(24)

sina värderingar, sin kultur, personliga och sociala utgångspunkter till detta gemensamma parprojekt. Parprojektet fortsätter äktenskapet igenom, genom ständiga förhandlingar parterna emellan. Genom detta samspel så formas och utvecklas parprojektet som även påverkas av det sociala sammanhang de befinner sig i, de ”skapar en social ordning”.

Även då mannen utövar våld gentemot kvinnan kan det ses som en del i detta samspel. När mannen slår kvinnan för första gången så inser kvinnan att han är beredd att bruka våld för att exempelvis få sin vilja igenom eller för att få henne att bete sig på ett visst sätt. Detta äktenskap kommer att handla om ”mannens överordning” gentemot kvinnans ”underordning”. I detta pararprojekt så ingår även det båda parternas individuella livsprojekt. I konfliktsituationer inom

äktenskapet, det vill säga det gemensamma pararprojektet så formas konflikternas karaktär bland annat utifrån partnernas individuella livsprojekt. Hydén lyfter fram att inom äktenskapet så kan makarnas individuella livsprojekt även vara varandras motsatser samt även motsats till det gemensamma parprojektet. I parprojekt där mannen misshandlar kvinnan så står hans livsprojekt i motsats till deras

gemensamma parprojekt. I ett sunt förhållande så kompletterar mannens och kvinnans individuella livsprojekt varandra (ibid.).

5.4 Socialpsykologiskt synsätt kring attityder gällande mäns våld mot kvinnor

Hur majoritetsbefolkningen ser på kvinnomisshandel tycks ha stor betydelse för hur de drabbade kvinnor uppfattar sig själva. Dessa föreställningar om våldet betyder inte att folk i allmänhet accepterar våldet mot kvinnor utan mer att människor ”har en tendens att inte vilja göra intrång på privatlivet”. Eliasson (1997) illustrerar vardagliga resonemang om att kvinnor tenderar att vara provokativa och njuta av ”bestraffningen” samt att män som brukar våld är alkoholberusade och därmed bortförklarar sitt handlande. ”En attityd definieras inom socialpsykologin som en mental beredskap att reagera mer eller mindre medvetet i positiv eller negativ riktning på en företeelse eller grupp av företeelser, utifrån de värderingar om fenomenet och om gruppen som vi har i botten ” (ibid. s.33)

Inom socialpsykologin försöker man förklara attityder och har dragit slutsatsen om att de finns tre olika komponenter som beskriver attityder.

Den första komponenten av attityder inom socialpsykologin benämns som den kognitiva komponenten. Denna komponent grundar sig endast på kunskap man har kring ämnet kvinnomisshandel. Skulle man inte ha den kunskapen om ämnet så grundar man sin uppfattning på stereotypa föreställningar om

kvinnomisshandel. Svårigheten i den kognitiva komponenten är att när man grundar sin syn på stereotypa föreställningar som tex att kvinnomisshandel bara i sker i mer segregerade områden eller att kvinnor vill bli slagna är att risken är då stor att man utgår från ”sina ogrundade föreställningar” om hur problemet ska lösas (Eliasson, 1997).

Inom den andra komponenten beskrivs den känslomässiga aspekten av våra attityder. Här kan nämnas att våra känslor spelar roll i vilka lösningar vi väljer både för oss själva som individer och samhället. Man tenderar inom denna aspekt att främst sympatisera de offer som har störst likhet med oss själva individer. En tolkning av detta kan vara att man sympatiserar mer en kvinna som blir

överhoppad av en man när hon ska lämna sitt jobb mer än med kvinna som blir överhoppad en lördagskväll på väg hem från nattklubb (ibid.).

References

Related documents

Vi analyserar också skillnader i förutsättningar mellan de olika länsstyrelserna samt på vilket sätt kommunernas och regionernas kapacitet att ta hand om ny kunskap, information

M. Eliasson, 2000) i linje med Holmbergs och Stjernqvists påstående. Oavsett vilka som ingår i parrelationen och hur fredlig denna än kan verka så ses den ändå som en potentiell

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en utredning bör tillsättas som ser över hur en särskild till- synsfunktion avseende

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kontaktförbud med hjälp av elektronisk övervakning av gärningsmän dömda för vålds- och sexualbrott och tillkännager

Att bilen är anpassad för HVO och har ett bra utrustningspaket gör att Daily uppfyller alla våra krav på en transportbil för att via ska kunna bedriva ingenjörsteknik på hög

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som an- förs i motionen om att regeringen bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att göra en samlad översyn av

För att belysa denna problematik och förstå varför en våldsutsatt kvinna stannar kvar med sin våldsutövare samt vilka orsaker det finns till våldet används ett teoretiskt

Genom att informera kvinnan vid första kontakt med socialsekreteraren hur verksamheten arbetar med våld i nära relation samt vilken hjälp som kvinnan kan få bidrar detta till