Hur ser lärare, elever och föräldrars inställning till läxor ut?

Lärarutbildningen

Natur miljö samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Hur ser lärare, elever och föräldrars inställning

till läxor ut?

How does teachers, pupils and parents attitudes towards

homework looks like?

Anna Christensen

Anna Håkansson

Lärarexamen 210p Examinator: Claes Malmberg

Geografi, miljö och lärande

Sammanfattning

Denna uppsats behandlar elevers attityder och förståelse för läxor, även lärares åsikter och motiveringar till läxor samt föräldrars inställning till deras barns läxor. Syftet är att få en insyn hur dagens sjätteklassare tänker kring ämnet läxor och om de verkligen förstår varför de får läxor av sina lärare. Uppsatsen tar även upp hur forskningen ser på läxors för- och

nackdelar, vad läxor har för positiv respektive negativ påverkan på elevers utveckling och inlärning. En undersökning genomfördes i en mindre kommun i södra Sverige i form av elevintervjuer samt lärar- och föräldraenkäter. De tillfrågade elevernas inställning till läxor liknade varandras då de inte bara ser läxor som något negativt utan även en viktig del till en bra framtid.

Innehållsförteckning

1 Introduktion

s. 6

1.1

Inledning

s. 6

1.2

Syfte

s. 6

1.3

Frågeställning

s. 6

1.4

Definition av läxa

s. 7

2 Forskning kring läxor

s. 8

2.1

Syftet med läxor

s. 8

2.2

Elever och läxor

s. 10

2.3

Föräldrar och läxor

s. 11

3 Läxor i politik och media

s. 12

3.1

Läxor i media

s. 12

3.2

Läxor i politik

s. 13

3.3

Läxor i tv-debatten

s. 14

4 Läxor i styrdokumenten

s. 15

5 Metod

s. 17

5.1

Val av metod

s. 17

5.2

Urval

s. 17

5.3

Datainsamling

s. 18

5.4

Genomförandet

s. 20

5.5

Etiska aspekter i samband med undersökningen

s. 20

6 Resultat

s. 22

6.1

Lärarnas uppfattning om läxor

s. 22

6.1.1 Sammanfattning av lärarnas svar

s. 23

6.2

Vad eleverna tycker och tänker kring läxan

s. 24

6.2.1 Elevers inställning till läxor

s. 24

6.2.2 Elevers upplevelse av stress i samband med läxläsning

s. 25

6.2.3 Föräldrars roll i elevers läxläsning

s. 26

6.3

Resultat av enkät med föräldrarna

s. 27

6.3.1 Sammanfattning av föräldrarenkäten

s. 30

7 Diskussion

s. 31

7.1

Lärarnas syn på läxan

s. 31

7.2

Elevernas syn på läxan

s. 32

7.3

Föräldrarnas syn på läxan

s. 33

7.4 Svarsprocent/bortfall

s. 34

7.5

I vilka avseenden har lärare, elever och föräldrar samma

syn på läxan? s.34

7.6 I vilka avseenden har lärare, elever och föräldrar olika

syn på läxan?

s. 35

7.7 Vad vi har lärt oss

s. 36

8 Referenslista

s. 38

9 Bilagor

s. 40

9.1

Läxpolicy Ystads kommun Område 1

s. 40

9.2

Informationslapp som gick ut till alla berörda föräldrar

s. 41

9.3

Föräldraenkät

s. 42

9.4

Lärarenkät

s. 44

1. Introduktion

1.1 Inledning

Skolan har som syfte att fostra elever till demokratiska medborgare och att förbereda dem inför livet som väntar dem. Lärare har ett frirum av möjligheter att leda eleverna in på rätt väg, det är bara målet som är förutbestämt. Läxor är en del av skolan och har troligtvis alltid varit det. Hur lärare förhåller sig till läxor och använder sig av just läxor tror vi kan vara väldigt olika runt om på olika skolor. Vet läraren alltid sitt syfte med att ge eleverna läxor? Föräldrar vet att skolan medför läxor och elever ser läxor som en självklarhet när det är dags för skolstart. Hur förhåller sig eleverna till hemuppgifter när de blivit äldre och hur känner föräldrar i dagens stressfyllda samhälle för att hjälpa sina barn med läxor? Är det rättvist att ge eleverna läxa när det ser så olika ut i hemmen? Mötet med eleverna har lett till en inblick i deras vardag som är mer fylld av aktiviteter än vad tidigare generationers vardag var. Hur hinner barn och ungdomar med skola, läxor och fritidssysselsättningar? Eller kommer något i andra hand?

Detta är frågor som vi har valt att undersöka i detta arbete. Vi tyckte detta var ett intressant ämne att undersöka efter diskussioner med lärare ute på fältet som menar att även om de personligen är negativt inställda till läxor så känner de ett krav på att förbereda sina elever inför högstadiet och vidare utbildningar och ger därför eleverna läxor.

1.2 Syfte

Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för hur barn/ungdomar, föräldrar och lärare resonerar kring läxor. Förstår de tre parterna varandras inställning till läxor och läxornas betydelse?

1.3 Frågeställning

• Vilken syn har lärare, elever och föräldrar på läxan? Hur förhåller sig de tre parterna till läxans innehåll och utformning?

• I vilka avseende har lärare, elever och föräldrar samma syn på läxan och vilka avseenden skiljer sig synen åt?

1.4 Definition av läxa

Att ha läxa i dagens skola tillhör oftast den naturliga ordningen. De har alltid förekommit i skolan och är ett verktyg för eleverna att lära sig det som skall läras. (Hellsten 2000). Hellstens definition av läxa lyder: ”Den kan vara en konkret uppgift som läraren ger åt eleverna, men den kan även vara en uppgift som eleven själv valt som hjälper eleven att utveckla sin egen kunskap”

Läxan syftar oftast på skoluppgifter som eleverna får av lärarna i skolan att ta hem och göra hemma själva eller med föräldrars hjälp. Enligt Österlind (2001) kan en läxa vara ”beordrad eller frivillig, omfattande eller minimal, ges till nästa dag eller om flera veckor. Läxan kan innebära att förbereda, tillämpa, öva, repetera, producera, sammanfatta eller värdera och syfta till att kompensera frånvaro eller bristande framsteg, eller till att integrera olika aspekter” (Österlind 2001 s. 19)

Coopers (2000) definition av läxor: "tasks assigned to students by school teachers that are meant to be carried out during nonschool hours” (Cooper 2000 s. 4) Han menar att läxa kan definieras som uppgifter som delas ut till eleverna av läraren, läxorna görs utanför skoltid .

När vi söker på ordet läxa i den svenska nationalencyklopedin på nätet får vi tyvärr inte upp någon definition av ordet.

Kidwell (2004) grundar sin bok på den brittiska regeringens definition av läxor: ”any work or activities which pupils are asked to do outside school time, either on their own or with

parents or carers” Alltså är definitionen all typ av arbete som eleverna blir tillsagda att göra utanför skolans tid, antingen själva eller med hjälp av föräldrar.

Enligt Steinberg (2006) kan läxan vara en repetition eller komplement till det man har gjort i skolan, en undersökning i hemmet eller i närmiljön eller en fortsättning på någon form av projektarbete man är engagerad i (Steinberg 2006 s. 9)

För att på något vis sammanfatta de olika definitionerna av forskare/skribenter ovan så är läxan något man får av läraren i skolan för att sedan ta med sig hem och göra hemma på fritiden.

Vår egen definition av ordet läxa är en undervisningsmetod som huvudsakligen sker i hemmet. En läxa kan se ut på flera olika sätt allt från ren repetition av tidigare genomgånget material till undersökning av olika miljöer. Läxa är enligt oss när läraren ger sina elever uppgifter som ska göras hemma eller utanför lektionstid.

2 Forskning kring läxor

2.1 Syftet med läxor

Jan-Olof Hellsten är en svensk professor som studerat mycket kring begreppet läxor. I UR:s film Om barn, 15 läxor eller inga alls berättar han om sin forskning kring läxor. Hellsten anser att läxor är ett arbetsinstrument som eleverna inte riktigt vet hur de ska använda eller ens varför de använder det. Det ingår inte i lärarnas utbildning att ge läxor därför kan det bli mycket tveksamma effekter när de ändå ger läxor till sina elever. Hellsten nämner skolan och dess arbetsmetoder som ett löpande band där man blandar arbetstid och fritid. Om man blandar arbetstid och fritid och inte skiljer dem åt är risken för stressymtom större.

Huvudvärk, yrsel och sömnproblem är en del av de symtom som har ökat med 100 % under en 10 års period menar Hellsten. Hellsten hade hellre sett att skoldagen var en timme längre så att det som ska göras i skolan verkligen hanns med i skolan och att läxor togs bort så att eleverna får sin fritid.

Hellsten (1997) har funnit sex innebörder av vad läxan går ut på:

Förberedelser: Läxor är ett stort förberedelsemoment inför prov och skrivningar. Eleverna

får läxor för att förbereda dem för livet efter skolan. Eleverna har läxor på lågstadiet för att förbereda dem för mellanstadiet och på mellanstadiet har man läxor för att förbereda eleverna för högstadiet osv.

Tidsstruktur: Man använder läxan som ett sätt att organisera tid. Läxan är ett sätt att

strukturera elevernas fritid och ett sätt att hålla dem borta från TV och datorspel.

Kontroll och styrning: Lärarna kontrollerar sina elever med hjälp av läxor. Lärarna kan se

Kärlek och omsorg: Läxorna anses kunna leda till bättre familjerelationer. När föräldrarna

hjälper sina barn med läxorna så anser vissa att deras relationer kan bli bättre.

Identitet och status: Läxor är bra för identiteten och statusen hos eleverna. Eleverna behöver

en bekräftelse på att de går i skolan genom att få läxor.

Gemenskap och kontakt: Läxan ökar föräldrar och barns gemenskap och kontakt. Läxan

syftar också till att utveckla närheten parterna emellan och därmed förbättra kontakten mellan hem och skola.

Harris M Cooper är en amerikansk professor vid psykologiska instutionen vid universitetet i Missouri. Han tar upp både positiva och negativa effekter av läxläsning utifrån olika studier som gjorts. Coopers egna studier visar att fördelarna med att ge läxor är att eleverna ska utveckla en bra studieteknik och att detta ska medföra att eleverna blir självständiga både i och utanför skolan under sin uppväxt (Cooper 2001).

De negativa faktorerna han hittade i de olika studierna, var hur läxor kan ge upphov till stress hos eleverna. Han menar att eleverna lägger ner så mycket tid på undervisningen och läxor att det inte blir någon tid över till andra aktiviteter såsom fritidssysselsättningar. Eleverna blir känslomässigt påverkade och detta påverkar i sin tur attityd, prestation och sömn.

Cooper tar också upp i sin bok vikten av en bra läxpolicy på skolorna. Han menar att läxan ska ha olika syften hos barn i olika åldrar i skolan. För de yngre eleverna ska läxan skapa positiva attityder och positiva vanor. Läxan ska handla om enkla saker som gåtts igenom i skolan, en slags återkoppling. För de äldre eleverna ska det mer handla om att inhämta kunskaper i olika ämnen. En blandning av frivilliga och obligatoriska läxor har visat ge bäst resultat för de äldre eleverna. Cooper ger ett förslag till en läxpolicy där han tycker att elever som går klass 1-3 ska ha 3-4 läxor och lägga ner 10-30 minuter i veckan. Elever som går klass 4-6 ska även de ha 3-4 läxor men lägga ner 40-60 minuter på sina läxor i veckan. Elever som går klass 7-9 ska ha 4-5 läxor och lägga ner 70-90 minuter i veckan (Cooper 2001).

Leo (2004) arbetarsom rektor och har studerat läxor ur ett lärar/elev- och förälderperspektiv. Han kommer fram till att läxor används i skolan som ett redskap för att hinna med det som ska göras. Elever och föräldrar har egentligen ingen uppfattning om varför läxor ges i skolan av lärarna enligt Leo. Lärarna känner ofta press från föräldrar att ge läxor för att de tror att det

förväntas av dem. Det står ingenstans i styrdokumenten om läxor utan detta är bara något som tas för givet. Leo kommer fram till två slutsatser i sin magisteruppsats: Att all undervisning bör ske i skolan. Skoldagen ska förlängas så att begreppet läxor försvinner och eleverna hinner med det som ska göras i skolan. Den andra slutsatsen är: Så länge läxor förekommer på en skola bör det finnas en lokal läxpolicy som konkret beskriver syftet med läxor och vilka krav som ställs på lärare, elever och föräldrar.

2.2 Elever och läxor

Westlund (citerad i Welin 2007) forskare vid Linköpings universitet, och före detta lärare, lärarutbildare och rektor, har studerat och tagit ett samlat grepp över den forskning som finns i Sverige i dag kring läxor. Ingrid har gjort en studie bland elever i årskurs 6 och 8 och sett att det finns ett samband mellan läxor och stress. De elever som hade mycket läxor var också mer stressade. Westlund är inte emot läxor så länge lärarna ger läxor som de vet barnen klarar av, får de svåra läxor sitter de bara där hemma och inte klarar av det ändå.

Kidwell (2004) är en engelsk författare som innan sin karriär som författare arbetade som engelsk/fransk och tysklärare i 14 år. Hon har funnit att det inte behöver innebära bättre resultat bara för att eleven lägger ner mer tid på läxläsning. Elever verkar acceptera läxor som något positivt och anser attläxorna hjälper dem att göra bra ifrån sig i skolan.

Österlind (2001) anser att de flesta elever är negativt inställda till läxan. Österlind skriver också om fem olika förhållningssätt som eleverna har gentemot läxor och hur de påverkar dem:

1. Elever med ett ”frihetligt förhållningssätt” skjuter upp och prioriterar bland sina läxor. De är lugna och har en kritisk distans till läxarbetet. De gör så mycket de kan på lektionstid och har ett intresse av att läsa och förstå det de läser.

2. Elever med ett ”prestationsinriktat förhållningssätt” motiveras av bra prestationer. Det är viktigare för dessa elever att få ett högt betyg än att förstå innebörden av det de läser. De känner oro, stress och anspänning inför krav och uppgifter.

3. Elever med ett ”godvilligt förhållningssätt” accepterar läxor och arbetar för sin egen skull. De har stor acceptans, känner entusiasm och är plikttrogna.

4. Elever med ett ”oreflekterat förhållningssätt” har svårt att formulera några argument för läxor, och tar sig därför an uppgifterna för att de helt enkelt måste. De är passiva och tveksamma.

5. Elever med ett ”ambivalent förhållningssätt” påverkas lätt av sin omgivning. De uttrycker stor ångest över läxor och skjuter gärna upp dem. Eleverna vet att de måste göra läxorna men vill inte.

Österlind (2001) skriver också att hennes intryck av elevernas läxor består ”av traditionella, rutinartade övningsuppgifter i kombination med att läsa större textavsnitt och skriva

sammanfattningar och uppsatser”. Hon upplever att uppgifter som handlar om

problemlösning och uppgifter som kan lösas på olika sätt lyser med sin frånvaro, liksom uppgifter som på något sätt går utöver läromedlen (Österlind 2001).

I sin doktorsavhandling ”Skolan som barnarbete och utvecklingsprojekt” riktade Hellsten (1997) till stor del in sig på vad arbetsmiljön har för konsekvenser på läxor. Hellsten följde två olika klasser på två olika skolor under några veckors tid. Syftet var att se hur det gick till när elevernas dagliga arbete blev till läxor. I båda klasserna uttrycker eleverna ungefär samma åsikter om läxor: Man har dem, de är en del av skolan och det är inget att göra åt. Läxornas viktigaste syfte enligt eleverna var att hinna med mer under skoldagen. Eleverna har också uppfattningen att lärarna sätter betyg efter hur läxorna görs. Vid frågan om eleverna har fått någon förklaring till varför lärarna ger läxor anser de att de inte fått någon sådan. Eleverna läser läxorna för att det hör till skolan, för att få bra betyg eller för att läraren blir arg annars. Hellsten tar också upp andra problem, tydligast är läxornas inflytande över elevernas tid utanför skolan. Fritiden planeras efter vilka krav läxorna ställer. För ambitiösa elever blir det inte mycket fritid över när läxorna är gjorda.

2.3 Föräldrar och läxor

Enligt Kidwell (2004) förväntar sig de flesta föräldrarna att lärarna ska ge eleverna läxor. Föräldrastöd är oerhört viktigt. Man kan också se skillnader mellan olika elever och deras

hemmiljö. Kidwell (2004)anser också precis som Leo (2004) att en läxpolicy bör finnas på varje skola där lärare, elever och föräldrar skall involveras.

Föräldrainverkan vid läxläsning har Cooper (2001) sett ha både positiv som negativ inverkan på eleverna. Det spelar en stor roll vad föräldrarna har för utbildningsbakgrund samt hur mycket tid de kan avsätta för att hjälpa sitt barn med läxan. Det har visat sig att

föräldrainverkan många gånger kan leda till press och förvirring hos barnen då föräldrarna tar läxläsningen ett steg länge och ger mer än bara handledning. I slutändan är Coopers råd till alla lärare att ge läxor till eleverna som inte kräver föräldrainverkan (Cooper 2001).

Skillnaden mellan olika familjers möjlighet till läxhjälp och barnens chans att få läsa i lugn och ro är stor, något som Westlund(2007) ser som det största problemet med hemuppgifter. Hon anser att ju mer läxor desto större risk att de socioekonomiska skillnaderna ger utslag. Att vissa skolor erbjuder läxläsningshjälp på eftermiddagarna tycker hon är bra, men fungerar mest som plåster på såren (Westlund 2007).

Lindell (1990) är en svensk pedagogikprofessor som av Skolöverstyrelsen år 1990 får i uppdrag att granska vad som skrivits om läxors effekter. Det resulterade i en text som heter ”läxor- hemarbetets utformning och effekter”. Han kommer dock fram till att det inte finns så mycket bra forskning om läxans effekter. Han skriver att det troligen finns kopplingar mellan hemmets inverkan, den hjälp eleven får hemifrån, och studieresultaten. Om eleverna inte får den hjälp de behöver hemifrån är det ingen bra utgångspunkt för inlärningen (Lindell 1990).

Österlind (2001) tar även upp betydelsen av ett bra samarbete mellan skola och hem. Att elever som har möjlighet till arbetsro i hemmet, föräldrars tid, intresse och engagemang har stor betydelse för läxinlärningen (Österlind 2001).

3. Läxor i politik och media

3.1 Läxor i media

De allra flesta har erfarenheter från skolan och läxor. Många har åsikter som kommer fram både i politik och också i media. Att läxor hör hemma i skolan och att eleverna skall ha mer

eller mindre läxor under sin skolgång anses av en del som en självklarhet medan andra tycker motsatsen. Läxor är emellanåt ett hett ämne i media och det är när nya forskningsresultat kommer fram som detta ämne blir extra aktuellt. Vi har undersökt vad som sägs om läxor i just politik och media, hur förhåller sig dagens regering och opposition till läxor och vad säger forskare kring ämnet i debatterna?

Diskussionerna är många med likartade innehåll. Skoldagen bör bli längre och hemläxan slopas för att ersättas med tid för läxarbete under skoltid med kvalificerade pedagoger till elevernas förfogande (Ohlsson 2008). Föräldrar är idag för dåligt pålästa och ställer fel sorts frågor för att hjälpa sina barn med deras läxor menar Hellsten i artikeln (Ohlsson 2008). Genom att förlägga läxan under skoltid, tycker Hellsten att man hjälper eleverna med ett beslut som för många är väldigt svårt, att fördela tiden mellan arbetstid och fritid. Många elever känner stress gentemot läxor och kanske aldrig blir färdig med läxan eftersom prestationen förväntas bli bättre och bättre. Hellsten säger också att barn läser idag mycket mer än vad de gjorde tidigare. Läroplanen har gett eleverna fler ämnen och det leder till flera olika läxor.

3.2 Läxor i politik

Socialdemokraterna i Stockholm har lovat att ge alla elever i Stockholm gratis läxhjälp om de vinner valet nästa gång, 2010. Motiveringen är att barnen är så trötta när de kommer hem (Ohlsson 2008) och att inte alla kan få den hjälp de behöver. Som det ser ut nu är det olika föreningar och företag som erbjuder läxhjälp för terminsavgifter. Förhoppningarna är nu stora för gratis läxhjälp för alla som vill, ändå är reaktionerna från allmänheten tveksam. Det är flera av de andra partierna i vår riksdag som inte tror på vad socialdemokraterna lovar och menar att det duger inte med att eleverna får lov att stanna kvar för att göra läxorna (Ohlsson 2008). De menar att eleverna får för lite tid med pedagogerna ändå och tycker att fem-sex pedagoger per klass är vad som behövs och inte, som de tror sig veta, att det bara blir en max två pedagoger vid dessa läxtillfällen.

Vänsterpartiet gav förslag om att slopa läxor totalt (TT 2006) men fick inget medhåll alls av de borgliga partierna som menade att elever som ”inte kommer ifrån hem utan

studievana”(TT 2006) måste känna att de har förväntningar på sig och kommer därför att vara de som drabbas hårdast av slopandet av läxorna. Sofia Larsen (Centerpartiet) ger fördömandet

av förslaget stöd eftersom elever inte ”vinner på vänsterns förslappade skola helt utan krav och uppföljning”(TT 2006)

”Det finns inga entydiga forskningsresultat som visar att de gör någon nytta” skriver Mattsson (2007) i en artikel. I samma artikel yttrar sig Hellsten om att det inte finns någon forskning i Sverige som säger att läxa är till fördel för eleverna. Det som är gemensamt för de flesta forskarnas resultat är att barn och ungdomar känner mer press idag än förr i tiden, eleverna känner oro och stress vilket antas grundas i läxor och krav från skolan (Flinth 2006).

Flinth (Fp) skriver i debatten att barn som lever utan krav hemifrån, utan uppmuntran och helt enkelt får klara sig själva kan inte må bra av att gå i en kravlös skola också. Därför måste vi erbjuda hjälp, stötta de som behöver stöd och ställa krav på elever (Flinth 2006) så att alla uppnår målen som de ska. Flinth menar att genom betyg, läxor och prov kan pedagogerna se hur det går för eleverna. De eleverna som inte uppnår målen får då hjälp och stöd.

Lärarförbundets ordförande Preisz tycker att regeringen inte bör ha för många åsikter om hur lärare och pedagoger gör sitt arbete, med eller utan läxor, huvudsaken är att målen uppnås. Preisz anser att regeringer har en vilja om att detaljstyra verksamheten och det har de, enligt henne, inget för då läraren har denna typ av frirum och endast krav på att målen i skolan uppnås. Det ingår dock i målen att ”alla elever ska ges samma möjlighet till utbildning” (Persson 2007).

3.3 Läxor i tv-debatten

I en tv-debatt i programmet Skolfront (Skolfront 2008) möttes skolministern Jan Björklund, Oppositionsborgarrådet i Stockholms stad Carin Jämtin, Jan-Olof Hellsten professor i pedagogik och oppositionsminister Rossana Dinamarca.

Björklund var fast besluten om hur viktigt det är med läxor för barn och unga medan Jämtin, Hellsten och Dinamarca var överens om motsatsen. Läxorna har en försvårande påverkan på barnens inlärning och bör därför inte följa med eleverna hem enligt Jämtin, Hellsten och Dinamarca som även menade att föräldrarna inte alltid har den kunskap som krävs för att hjälpa sina barn med läxorna. Det anser Björklund vara föräldrarnas skyldighet som föräldrar,

att se till så att de klarar av att hjälpa sina barn. Björklund menar även att resultat från skolor som slopat läxorna inte visar något som stärker deras val av metod, ”det finns inga bevis på att elever klarar sig bättre utan läxor” (Skolfront 2008)

4. Läxor i styrdokumenten

Att använda sig av läxor som inlärningsmoment, ett sätt att repetera ochett kontrollsystem är en vanlig del i elevers vardag. Pedagoger använder sig olika mycket av läxor och resonerar på olika sätt. Hur kommer det sig att så många pedagoger runt om i landet använder sig av läxor när det inte finns någonting som talar för läxor i styrdokumenten.

Som exempel har Undervisningsplan för rikets folkskolor 1955 studerats eftersom det är drygt 50år tillbaka i tiden och många lärare ute på fältet har utbildats under tidigare läroplaner än nuvarande. I stycket om hemuppgifter kan man läsa om hur läraren skulle gå tillväga när de gav läxor. Till en början var läxor inget att rekommendera i de lägre skolåren. Allt efter som åren gick och eleverna utvecklades kunde ett fåtal läxor ges i samband med att öva extra på något som de jobbat med under dagen. Läxor som skulle resultera i uppgradering av

information skulle ges med yttersta sparsamhet då detta kunde ge fel signaler och detta var inte tanken. Skolan skulle förbereda eleverna för kommande inlärning och inte kräva precisa redovisningar. Skolan skulle vara ytterst sparsam med läxor då flera läxor lätt kunde försämra resultaten därför skulle lärare som hade samma klass samtala om vilka dagar som skulle vara till vilken läxa (Skolöverstyrelsen 1955).

Under samma rubrik kan man läsa om hur vissa dagar var skyddade från läxarbeten såsom måndag efter söndag, dag efter helgdag samt om elev deltagit i någon form av skolfest eller annan aktivitet och ”därför upptagen i någon uppgift på kvällen” (Skolöverstyrelsen 1955). Detta gällde dock ej elever som undervisades färre antal dagar än sex. Det var dock redan då tydligt att inte alla barn lär sig lika snabbt och lätt samt att inte alla hem gav samma

förutsättningar för bra läxläsning i form av ostörd arbetsmiljö o.s.v.

Sju år senare kan man läsa ”huvuddelen av det med skolan förbundna arbetet bör eleverna utföra på skoltid” (Läroplan för grundskolan 1962). Även i Läroplanen för grundskolan 1962 ges information om hur läxor skall fördelas jämt på veckans arbetsdagar samt att läxorna bör vara individanpassade eftersom eleverna lär så olika. Samma årtionde men sju år senare kan

man läsa en snarlik utformning, att läxor bör vara frivilliga och att föräldrarna bör informeras om fritidssysselsättningens betydelse (Läroplan för grundskolan 1969)

Att hemuppgifter ska vara ett tillfälle att undersöka närsamhället samt ge möjlighet till repetition av skoldagens arbete (Läroplan för grundskolan 1980, Lgr 80) är det som kan utläsas från Lgr 80. Det skall dock tilläggas att i Lgr 80 erkänns hemläxan som ett arbetssätt. Det står även skrivet att en del elever behöver betydligt mycket mer stöd i sin undervisning än andra och därför måste en del av undervisningen individualiseras för bästa resultat.

I den senaste läroplanen (Läroplan för grundskolan 1994, Lpo 94) nämns inget specifikt om läxor och hemuppgifter. Det som skiljer Lpo 94 mot tidigare läroplaner är att alla ämnen har varsin kursplan ochdäribland mål som eleven skall uppnå i slutet av femte respektive nionde skolåret. Att sedan läraren tillåts utveckla egna arbetssätt och moment för att dessa mål skall uppnås är vad Lena Molin kallar för frirum (Molin 2006). Detta frirum är det spelrum som läraren har att utveckla olika metoder och pröva sig fram i sitt professionella arbete.

5. Metod

5.1 Val av metod

I vår undersökning använde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer med eleverna och enkäter med både öppna och slutna frågor till lärare och föräldrar. Kvalitativ intervju ger de bästa förutsättningarna att erhålla den information man vanligen söker vid examensarbete inom lärarutbildningen. Intervjuer, speciellt kvalitativa, ger information som gör det möjligt att förstå elevens attityder, förkunskaper, värderingar och intressen

(Johansson & Svedner 1998).

Anledningen till att vi valde att endast göra intervjuer med eleverna och inte med

lärare/föräldrar beror på att tidsramarna för ett examensarbete inte tillåter att alla kategorier intervjuas, därför valde vi att intervjua eleverna eftersom de är intressantast för oss. Det som dock talar för enkäter är att vid strama tidsramar går det snabbare att administrera enkäter. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer vilket innebär att frågorna till eleverna inte framfördes i någon speciell ordning vilket gav oss möjligheter att ställa följdfrågor (Bryman 2007). Den stora skillnaden mellan enkäter och intervjuer är att det inte finns någon

intervjuare närvarande som ställer frågorna vid enkäter, utan respondenten måste själv läsa, tolka och besvara frågorna En stor fördel när det gäller enkäter är att man kan nå ut till fler personer på mindre tid än vid intervjuer som är mer tidskrävande. Däremot kan svaren på enkäterna vara svårtolkade samt finns det ingen möjlighet för oss att ställa följdfrågor utan vi måste tolka svaren själva. En annan stor skillnad mellan enkäter och intervjuer är att alla typer av frågor inte passar i en enkät eftersom frågan måste ställas så konkret som möjligt för att få ett tillfredställande svar som är lätt att tolka. I Intervjuer är det lätt att ställa om frågan om inte respondenten förstår den, vid en intervju kan respondenten ibland behöva höra frågan

omformulerad för att kunna ge ett tillförlitligt svar (Bryman 2007).

Enkätundersökningen med lärare och föräldrar hade delvis öppna frågor vilket ger oss möjlighet till kvalitativ analys av svaren.

5.2 Urval

Vi genomförde undersökningen på två olika skolor i en mindre kommun i södra Sverige. Anledningen till valet av de två skolorna har att göra med att vi har tidigare arbetat med de skolorna och känner därmed lärare och elever vilket vi såg som något positivt då det gav oss möjlighet till att genomföra undersökningarna redan i ett tidigt skede under arbetets gång. De båda skolorna utgör samma rektorsområde, lärarna på de två skolorna har samma ledning och de samarbetar i många sammanhang. Deras respektive upptagningsområden är dessutom likartade, båda har väldigt blandade områden, både med hyreshus, bostadsrätter, villaområden samt barn från delar på landsbygden som då bussas till skolan och därmed har pendlingstid att ta hänsyn till. Anledningen till att vi valde att genomföra undersökningen på två skolor istället för bara en skola var för att vi ville ha fler synpunkter från både lärare, elever och föräldrar. Likheterna hos de båda upptagningsområdena gav oss dessutom en mer klar bild över hur barn och unga i denna stad ser på de båda frågeställningarna vi har ställt.

Undersökningen gjorde vi i två klasser i skolår sex, en på varje skola. Elevernas föräldrar samt sex mellanstadielärare inkluderar också undersökningen. Anledningen till att vi har sex lärare med i undersökningen är för att vi valde att dela ut enkäter till alla lärarna på de två skolorna som arbetar på mellanstadiet och detta resulterade i sju lärare sammanlagt men vi fick tyvärr bara tillbaka sex svar. Vi valde att göra undersökningen i årskurs sex på grund av att de har längst erfarenhet av alla elever på skolan om läxor eftersom det är två f-6-skolor. Dessutom är det inte så vanligt med läxor i år f-3 vilket lät oss välja bland de lite senare årskurserna. Därmed har de förhoppningsvis utvecklat en uppfattning om läxor.

I varje klass intervjuade vi sex elever och gjorde ett strategiskt urval på tre pojkar och tre flickor. Sammanlagt intervjuade vi tolv elever, sex pojkar och sex flickor. Vi delade ut föräldraenkäter till alla eleverna i de två klasserna att ta med hem. Sammanlagt blev det 60 föräldraenkäter där vi har blandade kön bland svaren. Lärarenkäterna delades ut till sju stycken mellanstadielärare fyra på den första skolan och tre på den andra skolan. Även bland lärarna är könen blandade och vi valde att dela ut till alla lärare som är involverade i dessa två klasserna. Valet av de två klasserna grundar sig i att en av oss haft sin sista

verksamhetsförlagda tid i den ena klassen och vid på den andra skolan finns endast en klass i skolår sex. Vid intervjuerna valdes eleverna ut slumpmässigt efter det att vi fått tillbaka godkännande från berörda föräldrar.

5.3

Datainsamling

Insamlingen av data gjordes genom enkäter och intervjuer. Vi kompletterade enkäterna med intervjuer av elever för att kunna fåen mer djupgående inblick i elevernas förhållningssätt till läxor. Vi valde att genomföra semistrukturerade intervjuer i vår undersökning. Frågorna som vi framförde följde en intervjuguide, men de ställdes inte i en bestämd ordning. Det gav oss möjlighet att ställa följdfrågor och att bättre anpassa oss efter elevernas svar och tankar. För att få svar på vår frågeställning: Vilken syn har lärare, elever och föräldrar på läxan? Hur förhåller sig de tre parterna till läxans innehåll och utformning? I vilka avseende har lärare, elever och föräldrar samma syn på läxan och vilka avseenden skiljer sig synen åt? ställde vi 17 frågor (se bilaga 5).

Antal frågor i våra enkäter begränsades till fem frågor till föräldrarna och fem frågor till lärarna. Enkätformulären till föräldrar och lärare strukturerades med olika typer av frågor. Vi valde att skriva några slutna frågor, övriga frågor hade ett öppet svarsalternativ. Detta valde vi för att vi också eftersträvade att få fram deltagarnas egna åsikter och synpunkter genom att vi inte intervjuade dem. För att få svar på hur lärares uppfattning om läxor ser ut, och hur de motiverar sina åsikter ställde vi frågor i en enkät till dem (se bilaga 4).

Föräldrarnas enkät innehöll fem frågor och var av samma slag som lärarnas, med både öppna och slutna frågor (se bilaga 3).

5.4 Genomförandet

Inför undersökningen bestämdes först en tid då vi kom ut på de två skolorna och presenterade oss för klasserna och lärarna, vilka vi var och vad vårt syfte var. Eleverna fick då ett kort brev till föräldrarna att ta hem där vi presenterade oss och vårt arbete samt där vi bad om deras medgivande att få intervjua deras barn (se bilaga 2). Med detta brev följde också

föräldraenkäten (se bilaga 3). Föräldrarnas deltagande var viktigt för oss då vi ville få fram deras åsikter kring läxor och hur de påverkar familjelivet och barnens fritid. Vi delade även ut enkäterna till lärarna att besvara under detta första besök (se bilaga 4).

Efter e-mailkontakt med lärarna i de två olika klasserna kom vi tillbaka till skolorna efter ca 1 vecka. Då samlade vi in alla enkäterna både från föräldrarna och från lärarna samt

genomförde intervjuerna med eleverna. Samtliga intervjuer genomfördes i skolorna i ett lämpligt grupprum, där vi inte blev störda utan kunde sitta i lugn och ro. Båda skribenterna deltog vid samtliga intervjuer, däremot var det en och samma person som ställde frågorna till eleverna för att eftersträva kontinuitet. Den andra skribenten förde minnesanteckningar, som däremot inte kan jämföras med transkribering, för att ha vid analysen. Däremot genomfördes transkriberingen i efterhand utifrån det inspelade samtalet med en diktafon.

Innan vi påbörjade intervjuerna med eleverna pratade vi allmänt med dem för att skapa ett lugn och en trygghet, exempelvis hur de mådde för dagen, vilka vi var och vad som

förväntades av dem, till exempel deras egna åsikter. Intervjuguiden följdes inte efter uppställd ordning utan frågorna ställdes i den ordning de bäst passade in i samtalet. Därmed var det lättare för oss att ställa följdfrågor till eleverna.

Vid analyseringen satt båda skribenterna ner tillsammans för att gemensamt gå igenom svaren utifrån våra besvarade enkäter och genomförda intervjuer. Vid enkätanalysen gick vi igenom varje svar som sedan delades upp i grupper om hur många som svarat lika på samma fråga. På så vis fick vi fram hur stor del av deltagarna som svarade lika och hur en del svar skiljde sig från mängden. I enkätsvaren var det lika svar som dominerade än olika och i och med det fick vi fram vad majoriteten tyckte och hur de resonerade.

Vid analysenav elevintervjuerna lyssnade vi igenom den inspelade intervjun och läste igenom våra anteckningar. Efter det delades svaren upp kring varje fråga och på det viset sorterades lika svar upp för sig och de olika för sig. Liksom i enkätundersökningen var de likartade svaren fler till antalet än de olika och vi fick genom vår uppsortering reda på vad de tillfrågade eleverna hade för åsikter och tankar kring läxan.

5.5 Etiska aspekter i samband med undersökningen

Enligt Johansson & Svedner (2006) måste hänsyn för varje deltagande individ tas, och i de fall där deltagarna är under 18 år och därmed inte myndiga måste även hänsyn visas mot berörda målsmän. Varje deltagare skall kunna avbryta sin medverkan när helst de vill och information om undersökningens syfte och mål skall vara lättförstålig. Alla deltagare skall även kunna vara säkra på att de är anonyma och att deras deltagande inte går att knytas till den slutliga rapporten (Johansson & Svedner 2006)

I vårt informationsbrev som skickades hem till föräldrarna förklarade vi vårt syfte. Vi bad dem om hjälp att besvara enkäterna. Vi framförde inga krav på att enkäten behövde lämnas in och kan därmed tolkas frivillig. Föräldrarna gavs en möjlighet att tacka ja respektive nej till att deras barn intervjuades. Vi informerade också om att barnens identitet skyddas genom att vi inte skulle använda barnens namn i arbetet.

Vid vårt första möte med eleverna berättade vi vad vi ville med arbetet och vad som förväntades av dem. Att deras åsikter skulle vara personliga och att det inte fanns några felaktiga svar då vi anser att egna åsikter inte kan vara felaktiga.

6. Resultat

6.1 Lärarnas uppfattning om läxor

Vi börjar med att redogöra för lärarnas allmänna inställning till läxor. Vi gjorde en

enkätundersökning med sju lärare som arbetar på mellanstadiet, men vi fick dock bara sex enkäter tillbaka. Syftet med denna enkät var att få en av våra två frågeställningar besvarade. Vilken syn har lärare på läxan? Hur förhåller de sig till läxans innehåll och utformning?

De lärare som vi fick svar av i undersökningen svarade att de använde sig av läxor i sin undervisning.

På första frågan om hur många läxor de ger i genomsnitt per klass och vecka, svarade hälften tre-fyra läxor och andra hälften en-två läxor i veckan.

Andra frågan löd: Varför ger du läxor? Lärarna i undersökningen ger likartade svar. De anser att det är viktigt för elevens fortsatta utbildning i högstadiet. Tre av sex lärare vill dessutom lära eleverna ta ansvar. Två lärare vill förbättra elevernas studieteknik samt ge en

förförståelse. Lärare A menade ”För att befästa kunskaperna ordentligt och för att förbereda eleverna för högstadiet.” Lärare B svarade: ”Ta eget ansvar, läsa in fakta så att vi kan arbeta vidare. Ge en förförståelse.” Lärare C gav svaret: ”Repetera och träna glosor. De får läxa i sådant som vi arbetar med i klassen och sådant vi gått igenom tillsammans. Vissa har läsläxa.” ”Oftast färdighetsträning, saker som är förberedda i skolan, text, glosor,

läsförståelse och matte.” som lärare D uttryckte det. Lärare E tyckte ” att eleverna ska träna studieteknik.” samt lärare F som menade att ”Lära eleverna ansvaret att få en uppgift och fullfölja den.”

Med tredje frågan i enkäten undrade vi vad lärare använder sig av för material när de ger läxor. Alla lärarna i undersökningen använder sig av stenciler av olika slag. Fem av sex lärare använder sig dessutom av läroboken. Två lärare angav annat exempel förutom läroboken och stenciler. Den ena läraren svarade att han använde sig utav skönlitterära böcker medan den andra angav att eleverna får egna rättskrivningar i läxa.

Fråga fyra ville vi skulle ge oss en inblick om hur lärarna uppfattar elevernas inställning till läxor.

I denna fråga är alla lärarna mer eller mindre överens om att det finns både positiva och negativa attityder hos eleverna när det gäller deras inställningar till läxor. Här svarade lärare A: ”Vissa är positiva, vissa är negativa. De var mer positiva i de lägre åldrarna.”Lärare B sa: ”20 % tråkigt, onödigt, vi ska inte jobba på fritiden. 80 % ok—roligt.”. ”Den är god om de får omedelbar feedback på vad de gjort.” menar lärare C. Lärare D svarade: ”De flesta tycker att det är helt ok och lagom. Frågar eleverna vid utvecklingsamtal.”. ”Både positivt och negativt” som lärare E uttryckte det, samt ”Måttlig” som lärare F formulerade sig.

Fråga fem löd: Anser du att eleverna får den hjälp de behöver hemifrån med läxläsningen?

Alla lärarna har på ett eller ett annat sätt gett ett sådant svar att de anser att de flesta av deras elever får den hjälp de behöver hemifrån, men samtidigt inser de också att alla elever inte får den hjälp de behöver och att det finns föräldrar som inte har tid att hjälpa sina barn. ”De flesta får det, men några elever får sköta det själva fast de inte klarar av det.” ansåg lärare A, medan lärare B svarade ”Jag har en halvtimmes läxhjälp efter skolan och de flesta barnen får hjälp hemma.”. ”De flesta föräldrar hjälper till i mån av tid” svarade lärare C. Lärare D menade att ”De flesta engagerar sig i barnens utveckling, läxor mm men tyvärr släpper vissa speciellt i 6:an vilket kanske inte blir så positivt.”. Lärare E ansåg sig ha ”Intresserade föräldrar som vill att deras barn ska lära sig mycket och få goda resultat.” medan lärare F påstår att det ”…finns både och. En del får mycket hjälp, andra ingen alls.”

6.1.1 Sammanfattning av lärarnas svar

Alla sex lärare som var med i undersökningen ger läxor till sina elever. Deras motivering till varför de ger läxor är mycket kopplade till elevernas utveckling såsom att befästa kunskap så att de klarar sig bra i sin fortsatta utbildning. Alla lärarna använder sig av stenciler när de ger läxor. Fem av sex lärare använder sig dessutom av läroboken. Två av lärarna har dessutom förutom läroboken och stenciler angett annat alternativ såsom skönlitterära böcker och egna rättskrivningar. Lärarna anser att de flesta eleverna ser läxor som något positivt men inser även att det finns de elever som inte alls tycker det är positivt. Även när det gäller läxhjälp

hemifrån så anser alla lärarna förutom en att de flesta eleverna får den hjälp de behöver från föräldrar. Men samtidigt inser de också att alla elever inte får hjälp.

6.2 Vad eleverna tycker och tänker kring läxan

Vi genomförde intervjuer med tolv elever uppdelat på de två skolorna. Av de tolv eleverna är sex flickor och sex pojkar i skolår sex.

Syftet med denna intervjustudie var att få delar av vår frågeställning besvarad. Frågan är: Vilken syn har elever på läxan?

6.2.1 Elevers inställning till läxor

För att få en inblick i elevers inställning till läxor i skolår sex ställde vi följande frågor: Vilken typ av läxor får ni? Hur ofta får ni läxor? Varför tror du att ni får läxor? Varför gör du dina läxor? Vad tycker du om läxor? Har er lärare berättat varför ni får läxor?

Samtliga elever i vår undersökning nämner läxor i ämnena matematik, engelska och SO. De fårläxor varje vecka och tio elever utav tolv ser det som en form av veckoläxa då varje läxa har sin speciella läxdag. De resterande två vet inte hur ofta de får läxor under veckorna. Några exempel på svar som vi fick i intervjun var: ”Engelskläxor, rättstavning och hälften glosor och SO där vi har prov på fredagar sen har vi matteläxa” och ”Matte och engelska, inte så mycket läxor. 1 matte och 2 engelska i veckan”.

Vad beträffar lärarens motivering inför eleverna är den tillsynes obefintlig då eleverna inte vet varför de får läxor, men de flesta eleverna menar att det är för framtidens skull. Tio av de tolv eleverna säger att det är för att de ska lära sig mer. De övriga två menar att det är för att de inte hinner med tillräckligt mycket i skolan samt för att lära sig ämnena bättre. Detta är svar som eleverna själva har kommit fram till. Vi fick till exempel följande svar”Ja, men jag kommer inte ihåg det. Vet inte, han har kanske en annan anledning vi ska kanske lära oss mer” svarade en elev och ”Någon gång har hon gjort det, det är för vår skull inte deras” svarade en annan.

Elevernas egen motivering till varför de gör sina läxor är väldigt påverkade av framtiden. Många nämner att de vill ha en bra utbildning och ett bra jobb. Nästan alla säger att de gör läxorna ”för attlära sig mer”, att bli ”smartare”. Några nämner även att de gör sina läxor för att man ska göra dem och att det alltid varit så. Några exempel på svar från eleverna är: ”För att vi ska lära oss extra”, ”Vill bli bättre, smartare, lära mer” och ”För att jag ska lära mig mycket och få bra betyg i högstadiet”.

Vad eleverna tycker om läxor är relativt likt över hela gruppen. Ingen av dem tycker att det är så väldigt kul, men de inser samtidigt hur ”viktiga” läxorna är och gör därför sitt bästa istället för att ifrågasätta läxan som ett pedagogiskt verktyg. Elevernas svar var bland annat ”Tråkigt, jag kan göra annat på min fritid egentligen istället för att läsa läxor”, ”Sådär, det är kanske inte det roligaste det är lagom” och ”Det är helt okej… ganska lätta… tråkigt ibland”.

6.2.2 Elevernas upplevelser av stress i samband med läxläsningen

För att få en uppfattning om hur elever fördelar sin tid i samband med läxorna och för att få en uppfattning om eleverna känner någon stress i anknytning med sin läxläsning ställde vi

följande frågor: Hur mycket tid lägger du på läxor? Hinner du alltid göra läxan? Kan du alltid läxorna, eller vet du någon gång att du läst på för dåligt? Känner du någon stress i samband med läxorna? Kan du tänka dig att inte ha några läxor alls? Hur många gånger den senaste terminen har du gjort läxan för dåligt?

Fyra elever av tolv lägger ca en timme varannan dag, samtidigt som fyra elever lägger en halv timme varje dag och därmed fördelar läxläsningen jämt över veckan. En elev koncentrerar sin läxläsning till en timme i veckan och en annan anser att den bara behöver femton-tjugo minuter varannan dag och en tredje säger sig behöva femton-tjugo minuter varje dag.

Sju av eleverna hinner alltid med att göra sina läxor. En elev säger sig har så dålig

studieteknik och kan inte förstå varför inte läxan fastnar i huvudet. Tre elever hinner dåligt med läxorna innan sin fritidssysselsättning och får därför göra den efteråt om de orkar. En elev säger sig glömma bort läxan när man har roligt och sedan blir det stressigt.

Samtliga elever hade gjort läxan dåligt någon gång under den senaste terminen, dock med varierande antal gånger, allt från två-tre till tio-femton gånger. En elev svarade: ”Jag läser på

länge, men glömmer. Jag har så dålig teknik jag vet inte hur man ska göra” och ”Hinner oftast, ibland har jag gjort läxan för dåligt då har jag inte tagit med böckerna hem eller för att jag inte vill”.

Eleverna kan inte ge något förslag på vad som skulle kunna ersätta läxor. Sju av de tolv kan tänka sig att gå en längre skoldag för att sedan vara lediga hela eftermiddagen och kvällen. De övriga fem kunde inte se fördelen i att vara ledig, då det skulle vara tråkigt att inte ha något att göra.

Elva av de tolv tillfrågade eleverna har någon gång under sin skolgång känt stress i samband med läxläsningen. Några känner det periodvis då det är mycket att göra på kort tid. En elev menar att stressen känns av då man varit sjuk och ingen meddelat läxan och man bara får en dag på sig att göra läxan. En elev känner stress i samband med att hon åker buss/tåg och anser sig komma hem ganska sent. Två av de tolv eleverna såg något positivt i att känna stress då de båda ”skärpte” sig och gjorde bra ifrån sig. En elev av samtliga tolv känner ingen stress alls, då eleven tycker det flyter på bra. En elev menade att ”När vi ska skriva typ fem meningar i svenskan får vi G, VG och MVG då blir jag riktigt stressad”.

6.2.3 Föräldrars roll i elevers läxläsning

För att få en insyn i hur läxläsningen fungerar i hemmen utifrån elevernas perspektiv ställdes följande frågor: Vilken roll har dina föräldrar i dina läxor? Hur jobbar ni tillsammans med läxorna? Får du lov att åka på träningen/fritidsaktivitet trots att du inte gjort klart dina läxor?

Samtliga elever får den hjälp de anser sig behöva av sina föräldrar. De börjar först själva med läxan när de kommer hem och fastnar de får de hjälp så fort mamma eller pappa kommer hem. Alla elever får hjälp av minst en förälder och det är mestadels förhör som föräldrarna hjälper sina barn med.

Föräldrarna hjälper sina barn med matematiken då de fått problem med någon uppgift, föräldrarna brukar då förklara och visa hur man kan göra.

En av de tolv eleverna har ingen fritidsaktivitet och vet därför inte ifall hon hade fått gå och träna utan att ha gjort färdigt läxan. En elev hinner alltid och vet därför inte heller ifall han fått

gå. Sex elever får gå ändå, och får därmed göra läxan klart när de kommer hem. Fyra elever får inte gå förrän läxan är helt klar.

Några exempel på elev svar är: ”Ber jag dom om hjälp så kommer dom och förklarar dom hur jag ska göra och sånt”, ”På matteläxan försöker själv sen hjälper mamma och pappa mig om jag behöver hjälp” och ”I vår familj har vi som regel att vi inte får åka iväg på träningen utan att ha gjort färdigt läxan”

6.2.4 Sammanfattning av elevernas svar

De flesta eleverna känner en trygghet i att ha läxor med sig hem, även om de ibland kan känna stress och oro över att inte ha gjort ett tillräckligt bra jobb. Alla elever uppfattar inte den ständigt återkommande läxan som ett stående inslag varje vecka, utan ser det mer som sporadiska uppgifter. De ämnen i vilket läxor är vanligast enligt eleverna är matematik och engelska. Att få en bra utbildning och ett bra jobb är det som motiverar eleverna till att göra sina läxor, liksom att lära sig mer och för att det ”hör till” eller för att läraren sagt det. Merparten av eleverna i intervjun har minst en fritidsaktivitet som ibland kan förkorta läxläsningstiden. Ungefär hälften av eleverna tillåts att åka iväg till de olika

fritidssysselsättningarna trots att inte läxan är helt färdig. Alla eleverna i intervjun har möjlighet till hjälp hemifrån med läxläsningen. Samtliga elever försöker först själva och tillkallar sedan förälder om behov finns.

6.3. Resultat av enkät med föräldrarna

Vi skickade ut enkäter till föräldrarna vid vårt första besök på de båda skolorna. Syftet med enkäten var att få en inblick i hur föräldrars inställning till läxor ser ut och hur läxläsningen fungerar i hemmet. Av 60 enkäter som skickades ut, fick vi 31besvarade tillbaka. Eftersom denna enkät hade fler deltagare har vi valt att redovisa resultatet på ett lite annorlunda sätt än föregående enkät med lärarna, det vill säga att vi inte kommer att redovisa alla olika

utlåtanden som föräldrarna hade utan begränsar oss till de vanligast förekommande svaren.

Första frågan vi ställde var: Tycker du/ni att ert barn har för mycket läxor? (Motivera). Av de svar vi fått in har samtliga deltagare utom en svarat att de inte tycker att deras barn får för mycket läxor. Ett fåtal föräldrar är lite skeptiska till den lilla mängd läxor som deras barn

får och ifrågasätter mängden med tanke på vad som väntar deras barn inom ett par år då de ska få betyg. En förälder menar att barnet inte får någon läxa, eller i varje fall inte vad de vet något om.

De flesta motiverar sina svar med att ”veckoläxa är bra, då vet man som förälder vad som ska göras” och ”lagom mycket, ska inte hindra fritiden för mycket.”.

Andra frågan löd: Vad är din/er åsikt om läxor?

Här har tre föräldrar svarat otillräckligt och därmed inte delgett oss sin åsikt. Svaren vi fått av dessa deltagarevar: Ja eller Nej.

Tre andra föräldrar har en mindre positiv inställning med motivering så som ”Helst inga läxor, men ok ifall någon elev varit borta en längre tid så att de kan komma ikapp”, ”Det är trist att det påverkar barnens fritid” och ”Barnen behöver läxor, men kanske inte varje dag.”

De resterande 25 föräldrarna har en mer positiv inställning med motiveringar såsom ”Bra i rimlig mängd”, ”Lite läxor är nödvändigt”, ”Bra att öva fram en studieteknik inför

framtiden” och ”Lite läxor är aldrig fel, samtidigt ges föräldrarna möjlighet att se hur eleverna arbetar.”

Av de 25 föräldrarna som hade en positiv inställning till läxor som arbetssätt, antydde 13 att de uppskattar den stund de får tillsammans med sina barn då de arbetar med läxorna. En stund som ger upphov till samtal och förtroende.

Tredje frågan i enkäten var: Hjälper du/ni ert barn med läxorna? Om ja, hur jobbar ni tillsammans där hemma?

28 föräldrar svarade Ja men med skiftande arbetsmetoder i hemmet.

Några exempel som flera svarade var ”Vi förhör och diskuterar vid behov”, ”Vi förhör när läxan gjorts ordentligt” och ”Först läser en vuxen, sedan pluggar barnet, sedan är det förhör.”.

Tvåföräldrar menar att de hjälper barnen vid behov, och har därför svarat ”ibland”. En svarade att barnet aldrig har några läxor.

Den fjärde frågan var: Anser du/ni er ha möjlighet att avsätta den tid som behövs för att hjälpa till med läxan? 23 deltagande familjer anser sig ha den tid att avsätta för att hjälpa sina barn. Tio av dem menar att det är otroligt viktigt och därför ”måste prioriteras”.

Två menar att det är en stund som är utvecklande för båda parter och ”att det för tillfället fungerar utmärkt”

Tre menar att de inte har den tid som krävs, på grund av ” flera sportintresserade i familjen som behöver skjuts på olika håll”, ”krockar mellan arbete och fritidsaktiviteter” och ”något vi jobbar på för att få bukt med”.

Fyra föräldrar tycker att de oftast har möjlighet att avsätta den tid som krävs, men ”ibland blir det lite körigt på grund av sportintressen”.

En förälder gav ett otillräckligt svar i form av ett ”Nej”, utan motivering.

Den femte och sista frågan: Anser du/ni ha den kunskap som krävs för att hjälpa ert barn med läxorna? Tre föräldrar anser sig inte veta riktigt, då ”vi räknade på ett annat sätt på min tid”.

26 av föräldrarna menar att de har den kunskap som krävs.

Tretton av dem har dock lite problem med matematiken ”eftersom vi inte ställde upp det på samma sätt som idag”.

Tre hushåll har minst en lärare i familjen och anser sig kunna ”utan problem hjälpa barnen”.

Fem av föräldrarnamenar att om de inte kan just det avsnittet som barnen har i läxa för den gången, får de ta reda på det på olika sätt, tillexempel genom google.se, med hjälp av lexikon av olika slag eller så talar de med läraren.

I två av fallen blir svaret nej och motiven är: ” vi hjälper bara om vi kan det, vill inte lära dem fel”, ”det blir som en prövning på en själv” och ”Matte blir ibland lite svårt att lära ut”.

6.3.1. Sammanfattning av föräldraenkäten

Vid en överblick kan man konstatera att majoriteten är positivt inställda till läxors förekomst. Föräldrarna kan dock tänka sig en maxgräns i form av en ”rimlig gräns” för att inte överösa eleverna med arbeten i hemmen. De flesta nämner fritidsintressen som en av de vanligast förekommande anledningarna till varför inte tiden räcker till.

Den vanligaste metoden vid hjälp med läxläsning är förhör, framför allt med glosor. Det är även vanligt med att lyssna på barnen när de läser högt och återberättar vad de läst.

Kunskapsnivån hos föräldrarna verkar vara god då de endast nämner ”ett annorlunda sätt att arbeta på i matematiken” jämfört med nu som motiv till varför de inte känner sig fullt trygga i sin roll vid läxläsningen i hemmet.

7. Diskussion

7.1 Lärarnas syn på läxan

Vi kan se att samtliga lärare i vår undersökning har svarat att de har som motiv att befästa kunskaperna, ge eleverna möjlighet till repetition samt att ge dem en grundläggande studieteknik. De vill få med så mycket som möjligt i sin undervisning, inte bara

ämneskunskaper utan även social och framtida träning. Detta menar även Hellsten (1997) är lärarnas syfte med läxor då han skriver om att läxor är ett stort förberedelsemoment, att förbereda eleverna för livet efter skolan. Cooper (2001) tycker att en stor fördel med att ge läxor är just att utveckla en bra studieteknik så att detta medför att eleverna utvecklas till självständiga individer. Ingen av de deltagande lärarna påstår sig mena att eleverna ska lära sig extra ämneskunskaper i och med läxorna utan har läxorna mer som en repetitionsövning för eleverna som behöver repetera skoldagens arbete. Flertalet lärare har även nämnt att de vill skapa ansvarstagande individer inför kommande studier. Men vi blir naturligtvis lite nyfikna och funderar över om lärarna kan påvisa att läxor ger den effekt som de har angett i enkäterna? Detta var inget vi hann undersöka utan tankar som kom upp efter genomförd undersökning. Att förbereda eleverna för framtidengenomatt ge läxor för att främja en studieteknik är inte lämpligt enligt Hellsten(citerad iSödergren 2004). Han spenderar stor del av studenternas första termin på universitet med att lära demandra metoder än de som de har med sig i bagaget.

Hellsten anser (UR 2004) att lärare inte har någon utbildning bakom sig som säger hur man ska ge läxor. Därför var vi nyfikna på vad lärarna använder för typ av material när de ger läxor till sina elever. I vår undersökning är det huvudsakligen stenciler som de själva gjort eller tagit fram för att de ansåg att det var ett passande innehåll. Österlind (2001) skriver att problembaserade uppgifter lyser med sin frånvaro bland elevernas läxor samt andra uppgifter som går utöver läromedlen och detta ser vi också i vår undersökning. Varför lärarna väljer att ge eleverna läxor i form av stenciler och texter ur läromedlen kan ha med tidsbrist att göra. Vi anser att om lärare ska ge sina elever läxor bör de lägga ner tid på dem så att eleverna också får ut något ut av att läsa läxan.

De lärare som deltagit i vår undersökning har samma högsta chef, en samordnare som leder de två rektorerna i det gemensamma rektorsområdet. Rektorsområdet har en gemensam

läxpolicy. I denna läxpolicy står det exempelvis att läxorna inte får ges för att jobba in förlorad tid, de får inte ges som en bestraffning och de får inte hämma eleverna i deras fritidsaktiviteter (se bilaga 1). En sådan läxpolicy menar Leo(2004)ska finnas på varje skola som har läxor som ett moment i elevernas vardag.

Lärarna i vår undersökning påstår sig känna av både positiva och negativa attityder hos sina elever vad det gäller läxor. En viss negativ inställning kan man också ana när man går igenom svaren från lärarnas enkäter då det gäller hjälp med läxan hemifrån. Alla de deltagande lärarna svarade att de tror sig ha elever i klassen som inte får den hjälp som eleven behöver. Efter att ha sett dessa resultat i vår enkät undrar vi varför man som lärare då ger sina elever läxor när man kan visa på negativa följder? Detta får oss också att undra om lärarna har reflekterat kring detta? Enligt Westlund (citerad i Welin 2007) är det största problemet med

hemuppgifter att alla eleverna inte har tillgång till samma hjälp hemifrån och hon menar att det finns större risk att de socioekonomiska skillnaderna ger utslag. Hellsten (2008) påstår att föräldrar inte har den kunskap som krävs för att vara till hjälp för eleverna i deras läxarbete. Därför förespråkar Hellsten en läxfri skola som ger alla elever samma utgångspunkt vad det gäller utbud av kunskap. Alla vet idag att alla barn inte har samma förutsättningar till att lära sig saker, de flesta kan även medge att inte alla barn har samma förutsättningar hemifrån. Därför måste vi minska gapet mellan eleverna och ge de samma undervisning från en och samma källa säger Hellsten.

7.2 Elevernas syn på läxan

Att förlänga skoldagen men samtidigt slippa läxorna är eleverna lite tveksamma till. De är rädda för att de inte lär sig lika mycket och menar att en läxfri skola nog inte är det bästa alternativet. Detta grundar sig förmodligen i att de har med sig sedan tidiga åldrar att när man går i skolan får man läxor. Barn idag har vanligtvis många aktiviteter, eller åtminstone en tidskrävande aktivitet, och vi hade föreställt oss att de mycket möjligt kunde tänka sig en läxfri skola. När vi förklarade för eleverna att det fanns skolor som arbetade på annorlunda sätt än vad deras skola gjorde tyckte de att de omöjligt kunde lära sig lika mycket. När vi frågade eleverna varför de tror de får läxor av sina lärare visade det sig att de inte visste varför de får läxor. Detta stärkte vårt antagande om att lärarna inte tagit upp för sina elever varför de ger dem läxor. Hellsten (2008) menar att läxor är ett arbetsinstrument som eleverna inte riktigt

vet hur de ska använda eller ens förstår varför de använder. Även Leo (2004) menar att elever och föräldrar egentligen inte har någon bra uppfattning varför läxor ges i skolan. Det är för oss anmärkningsvärt att eleverna gör sina läxor utan att riktigt förstå varför de får dem.

Fastän eleverna inte riktigt förstår varför de får läxor så säger de sig behöva läxor för att bli bättre och få en bra utbildning. Hellsten (citerad i Södergren 2004) menar att läxor inte har visat sig vara en förutsättning för en bra utbildning med efterföljande arbete. Läxor är inte något som skapar en förmåga att arbeta och tänka självständigt menar Hellsten. Österlind (2001) skriver i sin rapport att hon upplever att de flesta elever är negativt inställd till läxan, något som vi inte alls upplever i vår undersökning. Tvärtom så ser eleverna läxan som något positivt och ett sätt att få bättre utbildning.

Vi ser i vår undersökning att barn känner stress i samband med sina läxor. Att barn idag inte ser det farliga i stress utan tar det som en del i vardagen kan få oanade konsekvenser. Cooper (2001) menar att stress hos eleverna är något som kan leda till prestationsångest och

sömnproblem . Hur ska man jobba för att få fram en förståelse för det farliga med stress? Enligt Hellsten (UR 2004) är det sömnbrist, yrsel och huvudvärk som är det mest vanliga stressymtomen hos barn och unga när arbete och fritid blandas ihop till den grad att det blir svårt att skilja på vad som är arbete eller fritid. Därför anser vi det är viktigt att om lärare väljer att ge läxor till sina elever så ska det vara läxor som eleverna klarar av och som inte behöver ta upp för mycket tid av elevernas fritid.

7.3 Föräldrarnas syn på läxan

Elevernas läxor ska vara i det skick att eleverna klarar av dem på egen hand utan föräldrars hjälp (Cooper 2001). Läxorna ska inte innebära merjobb för föräldrarna. Enligt vår

undersökning är det väldigt vanligt att föräldrarna hjälper sina barn med läxorna. Det Cooper menar är att föräldrar med bristande kunskaper i ämnet tenderar till att tillrättavisa istället för att vägleda då problem i läxläsningen uppstår (Cooper 2001). Detta är något som vi dock inte har sett i vår undersökning.

Föräldrarnas åsikter var som vi antog, de ansåg att läxorna var i lagom mängd. De kunde dock mycket väl tänka sig en stunds läxläsning i skolan eller om möjligt en läxfri skola då deras tid

med barnen kunde fokuseras på något annat än läxläsning. Föräldrarna själva har en neutral inställning till läxor, då de ser både fördelar och nackdelar med dem. De flesta föräldrar ser inte nödvändigtvis läxan som något negativt så länge det är en rimlig mängd och inte all deras tid tillsammans med barnen behöver ägnas åt läxor. Kidwell (2004) menar till och med att föräldrarna förväntar sig att deras barn ska få läxor. Och det är även något vi känner av i vår undersökning. Det är kanske inte så konstigt i heller att föräldrarna förväntar sig läxor, då läxor är något som alltid har funnits sedan de själva gick i skolan och det tas för givet i stort sett av hela samhället. Flertalet föräldrar värdesätter samtidigt den sociala träning barnen får i och med sin fritidssysselsättning. Vad vi kan läsa ur föräldraenkäterna och få fram från elevintervjuerna är att föräldrar värdesätter barnens andra aktiviteter och därför får ibland läxan stå tillbaka.

7.4 Svarsprocent/bortfall

Vi lämnade ut enkäterna till 60 föräldrar och sju lärare och fick in 31 svar från föräldrarna och sex svar från lärarna. Detta ger en svarsprocent på 53 % från föräldrarna och 85 % från

lärarna. Den lägre inlämningskvoten av föräldraenkäter kan bero på att det inte fanns något krav på inlämning så det läggs åt sidan och glöms bort eller att det inte känns viktigt för att det inte leder till någon personlig förtjänst. Att det blev ett bättre resultat bland lärarna är egentligen inte så konstigt eftersom vi träffade dem ansikte mot ansikte och frågade om de kunde tänkas hjälpa oss besvara enkäten. Huruvida de obesvarade enkäterna skulle ha påverkat vårt resultat är svårt att säga likaså om det var en speciell kategori av föräldrar som valde att inte delta/glömde bort att besvara. Spekulationerna kan bli långa men i slutändan känner vi inte föräldrarna i den bemärkelsen att vi kan peka på vem som svarat eller inte.

7.5 I vilka avseenden har lärare, elever och föräldrar samma syn på läxan?

En likhet vi har sett de tre parterna emellan handlar om samspelet mellan föräldrar och barn hemma. Alla tre parterna menar att de mer eller mindre får hjälp med läxarbetet hemma. Emellertid säger lärarna att det ser olika ut i de olika hemmen, det vill säga att alla eleverna inte får den hjälp de är i behov av. Detta är däremot inget som eleverna bekräftar i intervjun som säger att de får hjälp när de behöver det.

Mängden läxor som eleverna får är enligt eleverna en ”ganska lagom mängd” när de få tre-fyra läxor varje vecka. Lärarna bekräftar antalet läxor i sina enkäter och föräldrarna menar att läxorna är till antal och mängd lagom många.

En annan likhet är attityden till läxor de tre parterna emellan. Lärarna anser att läxor är ett bra komplement till sin undervisning, samtidigt som eleverna tycker det är bra för att lära sig. Föräldrarna anser att läxor är bra i lagom mängd och ställer sig också positiva till läxornas förekomst. Positiv till läxor är även Westlund (citerad i Welin 2007) när det är på en nivå som eleverna klarar på egen hand.

Alla deltagande elever har sagt att de får den hjälp de behöver med sina läxor av sina föräldrar. De tillfrågade lärarna menar att de ser familjer som inte har den tid eller kunskap som krävs för en del läxhjälp och påstår att flera barn inte får den hjälp som de behöver i hemmet.

7.6 I vilka avseenden har lärare, elever och föräldrar olika syn på läxan?

Det skiljer sig resultatmässigt vad det gäller två av de tre parternas syn på läxor. Lärarna säger sig vilja ge tid till repetition och grundläggande förberedelser inför kommande studier. Vi hade fått en antydan under vår verksamhetsförlagda tid att läxan hade ett syfte att arbeta in förlorad tid, vilket visade sig i lärarenkäterna helt fel. Eleverna menar däremot att läxorna är till för att göra det som inte hinns med under skoltid eller att de måste göra läxor för att lära sig tillräckligt mycket för att få bra betyg.

En annan skillnad mellan de tre deltagande parterna är att föräldrarna anser sig inte ha tillräckliga kunskaper i alla ämnesområden som deras barn får läxor i. Ett exempel är

matematiken där de känner sina begränsningar på grund av att de räknade på ett annat sätt när de gick i skolan. Detta är dock inget som eleverna nämner, tvärtom att de anser sig få just den hjälp de behöver. Hellsten (2008) menar att föräldrarna har dåliga kunskaper i alla

ämnesområdena och anser att föräldrarna inte bör spela en för stor roll i barnens läxor.

När vi gick igenom elevintervjuerna var det deras stresskänslor och deras förklaringar till varför de fick läxor som var överraskande. De övriga svaren var vi beredda på, det vill säga