“Kan alla barn känna igen sig?” - En bilderboksanalys ur ett genusperspektiv

BARNDOM–UTBILDNING– SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom och

lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

“Kan alla barn känna igen sig?”

En bilderboksanalys ur ett genusperspektiv

“Can all children recognize themselves?”

A picture book analysis from a gender perspective

Hanna Johansson

Kerstin Johansson

Förskollärarexamen, 210 hp Examinator: Therese Lindgren

Förord

Vi vill börja med att tacka varandra för ett gott samarbete under arbetets gång i skrivandet av detta examensarbete. Trots sviktande motivation i omgångar har vi peppat varandra och följt vår planering till ett färdigställt arbete.

Då covid-19 pandemin föranlett till ett arbete hemifrån har arbetets materialinsamling fått anpassas efter detta, då vi inte kunnat ses för att tillsammans samla ihop böckerna som var tänkt från början. Vi har därav valt att båda har ansvarat för att låna hem vars nio böcker, vilka vi tilldelat varandra genom videosamtal. Detta har gjort att vi ändå kunnat studera böckerna och tillsammans fört den statistik studien krävde.

På grund av den rådande pandemin har vi inte heller kunnat träffats för att skriva tillsammans, utan arbetet har genomförts hemifrån på avstånd via telefonsamtal och Google dokument, där båda har kunnat skriva samtidigt. Arbetet har inte delats upp utan vi har kontinuerligt bearbetat fram texten tillsammans, för att skapa en text som var enhetlig, där bådas tankar, åsikter och idéer framförts, vilket gjort att vi ansvarat lika mycket för alla delar.

Vi vill avsluta med att tacka våra tålmodiga familjer, samt vår handledare Matilda Renkvist Quisbert för handledningen vi fått under arbetets gång.

2020-05-19

Abstract

Barn i ett- till treårsåldern möter bilderböcker varje dag i förskolan och kan lära sig att förstå världen genom det som böckerna förmedlar. Pedagogers val av böcker kan därför spela en ledande roll vilka normer som vidareförs till barn.Denna studie syftar till att undersöka hur genus synliggörs i bilderböcker som riktar sig till yngre barn, då det kan skapa en större förståelse för hur böcker kan fungera normbrytande i förskola och samhälle. Studien undersökte bilderböcker skrivna mellan 1970–2020, för att även studera om det skett en utveckling i hur genus framställs i bilderböcker efter läroplanen för förskolans framskrivning 1998. Då bilderböcker ofta porträtterar karaktärer även som djur eller figurer blev det relevant att även undersöka hur genus skiljer sig mellan dem och människor. Genom en bilderboksanalys analyserades 18 bilderböcker för barn i ett- till treårsåldern med hjälp av ett normkritiskt perspektiv, samt Yvonne Hirdmans genusteori om ett genussystem. Utifrån en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys fördes statistik över bilderböckernas karaktärer, samt deras färger, egenskaper och sysslor, vilket sedan tolkades med utgångspunkt i ett genusperspektiv. Studiens resultat påvisade att moderna bilderböcker porträtterat karaktärer till störst del som normbrytande i egenskaper och sysslor. De kvinnliga karaktärerna illustrerades övervägande med normbrytande färger, medan de manliga illustrerades med normativa eller neutrala. I de äldre bilderböckerna porträtterades kvinnorna normativt, vilket visade på en utveckling i jämförelse med de moderna. De manliga karaktärerna påvisade inte på någon större utveckling, då de i de äldre böckerna redan var normbrytande i samma bredd som i de moderna. Resultatet visade även att mänskliga karaktärer oftare porträtterades med stereotypt manliga eller kvinnliga karaktärsdrag än djur och figurer. Neutrala karaktärer var även till större del porträtterade bland djur och figurer än bland människor. Slutsatsen av resultatet blev att barn behöver ta del av bilderböcker skrivna i båda tidsperioderna, då det ger en mångfald som kan inkludera fler karaktärsdrag och då även möjliggöra en förståelse hos barnen för olikheter.

Nyckelord: Bilderböcker, genus, karaktärer, kvinnlig, manlig, neutral, normativ, normbrytande

Innehållsförteckning

1.3.3 Man och kvinna ... 10

2. TIDIGARE FORSKNING ... 11

2.1 Genusmönster i förskolan ... 11

2.2 Mångfald skapar självkänsla ... 12

3. TEORI ... 16

3.1 Genusbegreppet växer fram... 16

3.2 Genussystem som teori ... 17

3.3 Normkritiskt perspektiv ... 18 4. METOD ... 20 4.1 Metodval ... 20 4.1.1 Bilderboksanalys ... 20 4.2 Analysmetod ... 21 4.2.1 Innehållsanalys ... 21 4.3 Urval ... 23 4.4 Genomförande ... 25 4.5 Material ... 26 5. ANALYS ... 27 5.1 Moderna bilderböcker ... 27

5.1.1 Hierarkier och dikotomier ... 28

5.1.2 Egenskaper och sysslor ... 28

5.1.3 Färger ... 30

5.2 Före och efter läroplanens framskrivning ... 31

5.2.1 Hierarkier ... 32

5.2.2 Färger ... 33

5.2.3 Egenskaper och sysslor ... 34

5.3 Jämförelse mellan djur/figur och människa... 35

5.3.1 Hierarkier ... 36 5.3.2 Kategorisering av karaktärer ... 37 5.4 Sammanfattning ... 38 6. DISKUSSION... 40 6.1 Resultatdiskussion... 40 6.2 Yrkesrelevans ... 42 6.3 Kritisk metoddiskussion ... 42 6.4 Vidare forskning ... 43 6.5 Slutsatser ... 44 REFERENSER ... 45 Litteratur ... 45 Artiklar ... 47 Rapporter... 47 Styrdokument………. 48 Skönlitteratur ... 48

1. Inledning

En pojke och en flicka sitter och spelar ett spel på förskolan vid ett bord. Flickan upptäcker att pojken har nagellack på sina naglar. Pojkar kan inte ha nagellack, utbrister flickan till pojken. Det kan de visst, svarar pojken. Nej det kan de inte, det är bara flickor som kan ha det, svarar flickan bestämt. Pojken tittar på sina naglar och lägger sedan ner sina händer i sitt knä och gömmer dem under bordet.

Ovanstående händelse upplevdes en dag på en förskola utav en av oss. Händelsen skapade funderingar hos oss kring könsstereotypa mönster och barns föreställningar om dessa. Funderingarna rörde sig om vilka faktorer det finns på förskolan som kan påverka de föreställningar barn skapar sig om beteenden och egenskaper hos de olika könen. Enligt läroplanen för förskolan (Lpfö 18) ska förskolan arbeta för varje individs frihet och motverka diskriminering på grund av kön eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Genom att titta på vilka händelser som förekommer vid flertalet tillfällen under en dag på förskolan kom vi att tänka på litteraturen, samt hur den kan vara med och påverka barns föreställningar. Fast (2008) belyser att barn lär sig att förstå världen genom att höra andra berätta och läsa om den. Vad de böcker som läses i förskolan förmedlar kan därav ses som betydelsefullt för barns föreställningar kring människors likheter och olikheter. Vi valde därför att i detta examensarbete genomföra en bilderboksanalys på just den litteratur som barnen tar del av under sin förskoletid, i vilken vi avser att synliggöra hur karaktärer i barnböcker framstår ur ett genusperspektiv.

Koss (2015) skriver i sin forskning kring variation i barnlitteratur att böcker är ett bra verktyg att använda för att skapa en förståelse hos barnen för vad diskriminering innebär.Böckerna kan bidra till att barn bildar en förståelse för att människor är olika men ändå lika värda. Genom att ha en bred repertoar med böcker där karaktärerna porträtteras på flera olika sätt kan barnen identifiera sig med dem. När barnen får ta del av karaktärer med egenskaper som de kan identifiera sig med kan det stärka deras självbild och självkänsla. Om barn inte får uppleva att de kan identifiera sig med karaktärerna i böckerna de får lyssna på kan det få dem att känna sig mindre värda (ibid.). Barns förståelse för diskriminering och inkludering är även något som kan ses

i läroplanen (Lpfö 18), som föreskriver att förskolan ska arbeta för att främja en förståelse för att människor är lika värda, samt för betydelsen av en stark sammanhållning mellan människor. Enligt Østerås (2009) studie behöver barn i förskolan höra varierande beskrivningar av flickor, pojkar, kvinnor och mäns egenskaper, dock menar hon att det finns få böcker som faktiskt utmanar de stereotypa könsrollerna. Det kan därav ses som att förskolan har i uppgift att erbjuda barnen böcker med karaktärer som har varierande egenskaper och att finna de böcker som erbjuder ett normbrytande innehåll. Detta kan kopplas till läroplanens (Lpfö 18) föreskrift, i vilken verksamheten beskrivs ansvara för att skapa en miljö där alla barn blir inkluderade och där samhällets könsstereotypa mönster motverkas.

Nedanstående citat skapade funderingar för oss kring de mönster och egenskaper barnen möter hos karaktärer i bilderböcker i förskolan, samt hur genus framställs i dessa:

Litteraturen är en samhällsspegel som kan rucka på eller befästa traditionella mönster och roller och de böcker barnen möter är en av de kanaler som formar deras uppfattning och förståelse av världen, som visar olika sätt att vara människa på. (Edwards 2008, s. 134)

Askland och Sataøen (2014) skriver att barn redan i tidig ålder påverkas av de modeller och symboler de möter i samhället. Vidare beskriver de att de yngre barnen påverkas av de könsstereotypa mönster som samhället utformat, vilket kan ses i deras val av aktiviteter och lekkamrater. Då samhället är föränderligt och normerna med dem (Kåreland 2005) undersöks i denna studie bilderböcker från olika tidsepoker för att se hur böckerna skildrar denna förändring. Bilderböcker för barn innehåller inte bara mänskliga karaktärer utan även till stor del djur- och figurkaraktärer, enligt Nikolajeva (2000). Vi har även under vår verksamhetsförlagda utbildning upplevt att barnen har ett stort intresse för djur, samt att de gärna tittar i och lyssnar på böcker med karaktärer illustrerade som djur. Det är därav relevant och intressant att även undersöka hur genus skiljer sig i porträtteringen mellan dem och människor. Kåreland och Lindh-Munther (2005) beskriver att det finns en avsaknad av forskning som behandlar litteraturen i förskolan utifrån ett genusperspektiv, samt att det finns väldigt få studier om yngre

barns förhållande till litteratur.Valet av material att undersöka i denna studie föll därför på bilderböcker som är riktade till de yngre barnen, i åldrarna ett till tre år, i förskolan. För att undersöka hur genus ger sig i uttryck i bilderböcker genomför denna studie en bilderboksanalys utifrån bild och text. Studien är av deduktiv ansats, där materialet undersöks utifrån genusteori. Materialet har samlats in och analyserats utifrån en kvantitativ innehållsanalys, där en statistik över förekommande fenomen förs, till följd av en kvalitativ analys, i vilken framskrivningen av genus tolkas. Det centrala i analysen är att identifiera vad texten beskriver och vad illustrationerna visar, för att synliggöra hur genus framkommer, samt om det finns olika sätt att skriva och illustrera kring genus. Studien avser att undersöka bilderböcker med mänskliga karaktärer, samt djur- och figurkaraktärer från två tidsperioder mellan 1970–2020, vilka delats upp utifrån framskrivningen av läroplanen för förskolan 1998 (Lpfö 98).

1.1 Syfte

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur genus synliggörs i bilderböcker som riktar sig till de yngre barnen, då det kan skapa en större förståelse för hur barnböcker kan fungera normbrytande i förskola och samhälle.

1.2 Frågeställningar

För att kunna genomföra syftet, har vi valt att utgå från följande tre frågeställningar:

1. Hur porträtteras genus i text och bild i moderna bilderböcker för de yngre barnen?

2. Hur skiljer sig porträtteringen av genus i böcker från 1970–1998 från de i böcker från 1999–2020, efter läroplanens framskrivning?

3. Hur skiljer sig böcker med karaktärer av djur i jämförelse med böcker där karaktärerna är människor utifrån ett genusperspektiv?

1.3 Centrala begrepp

I denna del beskrivs de begrepp som är centrala i studien för att förmedla en grundkunskap kring dessa.

1.3.1 Bilderbok

För barn mellan noll till två år finns det bilderböcker som kan kallas babyböcker eller pekböcker av bokförlagen, men den vetenskapliga termen är concept books, begreppsböcker på svenska (Sundmark 2014). Dessa innefattar tydliga bilder av exempelvis substantiv som boll, stol eller nalle och grundar sig i att barnen ska känna igen mönster och färger. Där finns inte heller någon handling eller huvudkaraktär (ibid.). I vår analys kommer vi använda oss av ordet bilderbok men kommer då syfta till pekböcker, samt det som Sundmark (2014) beskriver som småbarnsbilderböcker och som oftast riktar sig till två till sexåringar. Dessa innefattar till skillnad från begreppsböckerna handlingar och huvudkaraktärer. Han presenterar tre kategorier som småbarnsbilderböcker kan delas in i. Den första kallas minimalnarrativ och innehar en huvudkaraktär som läsaren kan följa i olika situationer. Den andra benämner Sundmark (2014) som de första konflikterna: minimal dramatik och är de böcker där berättelsen får ett flöde. Det gestaltas en berättelse där bilderna är i en ordning som formar en större berättarlogik och med fler detaljer, samt framkommer en mindre konflikt här (ibid.). I den sista kategorin, som benämns som den emotionella konflikten är boken utformad med en berättelse som är gestaltad med känslor i samband med konflikten (Sundmark 2014). De böcker som kommer analyseras i denna studie utgår från kategori två och tre.

1.3.2 Genus

Connell och Pearse (2015) skriver att genus kan tolkas som det sociala könet och hur samhället strukturerat sociala och kulturella antaganden om vad som är manligt och kvinnligt. De menar även att samhället skapar stereotypa könsroller utifrån agerandet och antagandet kring hur man bör vara som man, kvinna, pojke eller flicka. Detta kan leda till konsekvenser där samhället utpekar ett visst beteende som avvikande om dessa

normer bryts (ibid.). Begreppet genus kommer att beskrivas mer ingående i kapitlet teori.

1.3.3 Man och kvinna

I denna text kommer begreppen man, kvinna, manligt och kvinnligt, samt ordens olika böjningsformer att användas men innefattar då även flickor, pojkar, flickigt och pojkigt. Karaktärer som i böckerna är porträtterade som barn kommer ändå att benämnas med begreppen man eller kvinna, i syftet att texten skall bli enhetlig samt lättare för läsaren att förstå. Studien syftar till att undersöka karaktärer porträtterade som både vuxna och barn men eftersom kategoriseringen inte utgår utifrån ålder, väljer vi att använda ovannämnda begrepp man och kvinna.

2. Tidigare forskning

I detta kapitel kommer relevant forskning för denna studie att redovisas. Första avsnittet kommer att bearbeta forskning kring hur könsmönster kan uppenbaras i förskolan, samt hur barns uppfattning om könsmönster kan påverkas av bilderböcker. Det andra avsnittet kommer erbjuda kunskap om hur barns självkänsla kan bli påverkad av den litteratur de får ta del av, samt vad tidigare forskning visat angående genusperspektivets utveckling i barns bilderböcker.

2.1 Genusmönster i förskolan

I dagens samhälle är förskolan den plats där de flesta barn spenderar sin vardag, vilket innebär att förskolan får en ledande roll som en aktiv socialisationsaktör (Ärlemalm-Hagsér & Pramling Samuelsson 2009). I förskolans sociala och kollektiva praktik sker barns utveckling av sin individuella förståelse för omvärlden, samt sig själv. De sociala processerna som sker på en förskola ger utrymme för det samspel där barn tillsammans införlivar de strukturerade genusmönster samhället skapat (Ärlemalm-Hagsér & Pramling Samuelsson 2009). Barn utvecklar sin uppfattning kring könsroller och det som enligt samhället anses vara kvinnligt och manligt vid en tidig ålder (Trepanier-Street & Romatowski 1999). Genom att studera hur genusmönster kommer till uttryck i förskolan kan de faktorer som är med och påverkar konstruktionen av de stereotypa könsmönsterna i förskolan synliggöras enligt Ärlemalm-Hagsér och Pramling Samuelsson (2009). Deras studie genom videoanalys av barns lek och lärande, visar på att det som är den mest bidragande faktorn till hur genus konstrueras i förskolan är barnen och lärarna själva. Det är samtidigt i första hand barnen själva, flickor som pojkar, som vågar utmana de rådande stereotypa könsmönstren (ibid.). Dessa författare har fokuserat på lek och har således haft en mer observerande metod, därför kan vår studie komplettera kunskapen kring genus i förskolan då vi istället fokuserar på skriven text och genus. Eftersom författarna menar att genusmönster reproduceras i förskolemiljö är det därför intressant att titta närmare på vårt specifika ämne.

Berättande, högläsning och sagor är en stor del av förskolans verksamhet och utifrån Ärlemalm-Hagsér och Pramling Samuelssons (2009) studie kan en slutsats bli att

pedagoger i förskolan kan ha makten att bryta könsnormer hos barn med dessa verktyg. Trepanier-Street och Romatowski (1999) presenterar i sin studie forskning som visar på att barn påverkas av den litteratur de får ta del av. De beskriver att litteraturen därav kan användas som en resurs för att påverka barnen till att bryta de rådande stereotypa könsmönstren. Forskning visar på att de barn som fått höra och se normbrytande böcker väljer att leka med leksaker som inte är enligt de könsstereotypa mönstren. Genom en undersökning kring böckers påverkan på barn i tidig skolålder undersöker studien hur böcker som läses i klassrummet kan påverka barns uppfattning om könsroller positivt. Barnen fick genomgå ett förtest och ett eftertest i syfte att påvisa den påverkan böckerna hade på barnens uppfattningar. Testen gick ut på att fråga varje barn om olika yrken, vilka de ansåg vara kvinnliga, manliga eller båda. Mellan testen fick barnen lyssna på noga utvalda böcker med normbrytande karaktärer, vilket följdes av aktiviteter såsom rollspel där både flickor och pojkar kunde prova på olika yrken oberoende av könsstereotypa mönster. Trepanier-Street och Romatowskis (1999) studie visar på att barnens attityd och uppfattning kring könsstereotypa roller påverkats av de böcker de fått ta del av till att vara mer flexibla än tidigare. För att kunna påverka barns uppfattningar kring könsstereotypa roller med litteraturen som ett verktyg i denna process, krävs det att de böcker som läses för barnen är varsamt utvalda enligt Trepanier-Street och Romatowski (1999). Det kan vara till fördel att undersöka böckers könsstereotypa mönster för att skapa en större uppfattning kring vilka böcker som kan påverka barnens tankar om dessa. Trepanier-Street och Romatowskis (1999) studie innefattade barn över fyra år och fokuserade främst på barn i tidiga skolår, vilket påvisar att det finns en kunskapslucka kring barn i åldrarna ett till tre år.

2.2 Mångfald skapar självkänsla

Litteraturens betydelse för barns lärande och förståelse för dess omvärld kan ses i Koss (2015) studie om mångfald i moderna barnböcker. Barnböcker beskrivs i denna studie som ett verktyg för att förmedla kulturella och sociala värderingar till barn. De innehåll och budskap böckerna förmedlar kan påverka barns självkänsla och syn på sin identitet beskriver Koss (2015). I en artikel presenterar Sciurba (2016) sin forskning, där hon utforskar böcker där karaktärernas könsuttryck inte stämmer överens med de könsstereotypa normer som finns i samhället och anser vara lämpligt för det biologiska könet. Hon riktar särskilt in sig på böcker med manliga karaktärer vars beteende kan

anses vara avvikande, exempelvis lukta på och plocka blommor, leka med dockor eller bära klänning (ibid.). Böcker med återspeglade manliga huvudkaraktärer med ett könsbrytande beteende finns i endast en liten skala menar Sciurba (2016), jämfört med kvinnliga, där de kvinnligas könsbrytande beteende oftast avspeglas på ett positivt sätt medan manligas återspeglas negativt.Forskningen visade på att huvudkaraktärerna var säkra i sin identitet men att det uppkom ett “problem” där någon i deras närhet påpekar deras beteende som något fel eller avvikande. Författaren drar en slutsats att i böckernas slut blir huvudkaraktärernas “avvikande beteende” bara accepterat om de innehar någon form av stereotypiskt maskulina egenskaper. Undersökningen och analyseringen av böckerna framvisar att böcker skrivna på ett sådant sätt kan leda till att barn ser ner på sig själv och den egna identiteten (ibid.).

Enligt Sciurba (2016) kan bilderböckerge pojkar som har normbrytande könsmönster verktyg att hantera sina erfarenheter och känslor, som de kanske inte har möjlighet att få om de befinner sig i en miljö där de “icke traditionella” beteenden inte är acceptabla. Hon menar att exempelvis böcker med varierande föräldrakonstellationer och olika relationer kan ha en positiv inverkan på barn (ibid.). Böcker som de Sciurba (2016) analyserat är gjorda för att belysa och stötta unga i homosexuella-, bisexuella-, transpersoner- och queersamhället men hon menar att det behövs mer arbete för att representera alla sexualiteter på ett positivt och likvärdigt sätt. Genom att använda sig av böcker skrivna inom detta ämne i förskolan kan det skapa diskussioner kring stereotypa könsroller och problematisera, för att tillsammans med barnen skapa en förståelse och acceptans för varandras olikheter (ibid.). Denna studie är genomförd med liknande analytisk ansats som vår, dock fokuserar Sciurba på sexualitet medan vi fokuserar på genusuttryck mer generellt.

Med böcker kan barns syn på världen vidgas och genom normbrytande innehåll kan barn påverkas att ifrågasätta de rådande stereotypa mönster som samhället introducerar dem i (Koss 2015). Då barnböcker är något många barn möter kontinuerligt är dess innehåll av stor betydelse enligt Koss (2015). Barn behöver möta böcker där de kan identifiera sig med karaktärerna för att de ska få en stärkt självkänsla och känna sig inkluderade i samhället. I en studie som genomförts av Koss (2015) undersöks 455 bilderböcker riktade till barn, vilka samtliga var publicerade 2012 i USA. Studien utgår ifrån att genom en innehållsanalys skapa en uppfattning om och föra statistik över hur

etnicitet, kön och funktionshinder representeras i barnböcker. Koss (2015) studie undersöker med ett genusperspektiv förekomsten av kvinnliga och manliga karaktärer i de barnböcker studien behandlar. Det resultat som studien presenterar visar på en överrepresentation av manliga karaktärer i barnböcker. Karaktärerna i böckerna beskrivs även enligt Koss (2015) framstå som normativa i text och illustrationer. Studien underbygger emellertid inte detta med några argument. För att ge ett större perspektiv kring mångfaldens förekomst i barnböcker går det även att undersöka och beskriva hur de kvinnliga och manliga karaktärernas egenskaperna ger sig uttryck i böckers texter och illustrationer. Detta är något vi avser att göra i vår studie.

Den könsidentitet barn utvecklar formas för de flesta barn av det samhälle de växer upp i (Kortenhaus & Demarest 1993), något som också nämns i Koss (2015) studie. Samhället i sin tur är påverkat av de universella rådande uppfattningarna kring könsroller (Kortenhaus & Demarest 1993). De stereotypa könsmönstren kan ses porträtterade i bilderböcker för barn beskriver Kortenhaus och Demarest (1993). I deras studie där 150 bilderböcker för barn analyserades utifrån ett genusperspektiv, för att synliggöra hur kvinnor och män skrevs fram, synliggjordes det hur könsmönstrens framskrivning endast genomgått en diskret förändring över tid (ibid.). De böcker som ingick i analysen publicerades mellan 1943 och 1993 och var utvalda av författarna i syfte för att påvisa hur könsrollernas framskrivning förändrats med tiden i bilderböcker för barn. Karaktärer i bilderböcker under 1943 till 1993 visade endast på en subtil förändring, där kvinnor framställs som lite mer aktiva karaktärer än tidigare men ännu lika passiva och beroende av andra. Män porträtterades som lika aktiva karaktärer som de gjorts för femtio år sedan men i de senare böckerna kunde det finnas tillfällen då de var passiva och beroende såsom endast kvinnor framskrivits tidigare (ibid.). Kortenhaus och Demarest (1993) belyser betydelsen av att arbeta för att utveckla litteraturen till en källa för att förmedla en jämställdhet mellan kvinnor och män. Då denna studie endast undersöker genus i bilderböcker fram till 1993 skapade det funderingar om vad som hänt med barns litteratur under de efterföljande 27 åren. Med läroplanen för förskolans (Lpfö 18) framskrivning, om att motarbeta könsstereotypa normer, framkommer en relevans att undersöka hur detta kan ha påverkat barns litteratur sedan dess.

De studier som har presenterats ovan visar på bilderböckernas påverkan på barn och deras uppfattningar om könsmönster, vilket skapar relevans för vår studie där undersökningen innebär att synliggöra hur bilderböcker skriver fram genus. Den tidigare forskningen synliggör en kunskapslucka om de yngre barnens bilderböcker och hur karaktärerna framställs i dessa, då den endast undersöker utifrån andra infallsvinklar, såsom sexualitet och den manliga stereotypen. En kunskapslucka kring moderna böckers framskrivning av kvinnor och män utifrån ett genusperspektiv kan också framläggas utifrån den tidigare forskningen.

3. Teori

I kommande kapitel presenteras den teori och de begrepp som är väsentliga för förståelsen av denna studie. Studien grundar sig i genusteorin, då den ger centrala insikter i genusstrukturen. De väsentliga begreppen som presenteras kommer senare att användas som analysverktyg, med vilka det insamlade materialet undersöks utifrån. Då studien avser att undersöka hur genus uttrycks i bilderböcker, ger detta avsnitt en definition av hur genusteorin och de begrepp som kommer användas i analysen i denna studie ska förstås.

3.1 Genusbegreppet växer fram

Under mitten av 1900-talet skedde en pånyttfödelse av den feministiska genusteorin där Simone de Beauvoir ifrågasatte genuskategorier och genusdominans genom sin bok Det andra könet (1973). Samtidigt skedde en världsomfattande kolonial frigörelse genom både krig och politiska uppgörelser (Connell & Pearse 2015). Den koloniala frigörelsen ledde till en ny politisk modell inom den feministiska vänsterrörelsen. Under 1960- och 1970-talet kan en början till ett nytt revolutionerande synsätt på genus ses växa fram enligt Connell och Pearse (2015), då utvecklingen av den nya kvinnorörelsen och den homosexuella frigörelsen tog fart i Sverige. De beskriver denna utveckling som en startpunkt för den moderna genusforskningen, samt för ett politiskt och mänskligt förändrat tänkande kring jämställdhet (ibid.). Den nya medvetenheten kring ett jämställt samhälle skapade en efterfrågan av en terminologi för att få en generell benämning för området (ibid.). Forskare inom feminismen under början av 1980-talet började att använda sig av ordet genus som de hämtade av engelskans gender (Hirdman 2001). Ursprungligen kommer ordet genus från det latinska språket och betyder slag, sort, släkte eller kön (ibid.). En framstående genusforskare under 80-talet som var med och befäste ordet genus i Sverige var Yvonne Hirdman (Wedin 2011). Nedan kommer en beskrivning av hennes teori kring ett genussystem presenteras, vilket är det perspektiv denna studie kommer att ha som utgångspunkt.

3.2 Genussystem som teori

Hirdman (2001) förklarar att framkomsten av begreppet genus blev och är en mer generell beteckning, till skillnad från de redan använda begreppen kön eller könsroll. Hon menar att begreppet könsroll mer riktar sig mot de biologiska skillnaderna mellan man och kvinna, samt att en användning av detta begrepp enkelt kan leda till en dikotomi mellan könen (ibid.). Med en dikotomi utifrån ett genusperspektiv menas att kvinnor och män konstrueras som motsatser till varandra (Wedin 2011). Genusbegreppet riktar sig istället mot förståelsen av hur människor formas, då specifikt hur de formas till män och kvinnor, samt hur människors uppfattningar om genus påverkar samhällets konstruktion (Hirdman 2001). Inom genusforskningen är de flesta överens om att genus är något som konstrueras i samhället, samt att kultur och historia har en betydande roll för genusmönster och vad som anses vara kvinnligt respektive manligt (Kåreland 2005). Enligt Kåreland (2005) är tiden en faktor som påverkar genusmönster. Med tiden förändras samhället, och så även genusmönster eftersom dessa skapas i samhället (ibid.). Wedin (2011) menar att genus inte är något medfött utan snarare att människor växer upp med och påverkas av kulturen och samhällets normer såväl som föreställningar, om vad som är kvinnligt eller manligt. Nikolajeva (2000) skriver att i en litterär analys är det just den socialt konstruerade föreställning om genus som är av intresse att analysera.

I sin forskning har Hirdman (2001) ägnat sig åt att synliggöra osynliga regler som bidrar till orättvisor för kvinnor i samhället. Hon menar att det utifrån dessa regler skapas över- och underordningar för män och kvinnor, något som kan benämnas som ett genussystem (ibid.). Begreppet genussystem synliggör att de normer som finns kring manligt och kvinnligt skapas enligt två principer (Wedin 2011). Den första innefattar att manligt och kvinnligt hålls isär och blir varandras motsatser genom att tilldelas motsatta egenskaper, intressen och beteenden. Motsatserna kan även ses i de leksaker, kläder, yrken och färger som enligt normen tilldelats flickor, pojkar, kvinnor och män (ibid.). Wedin (2011) beskriver att den andra principen är att det manliga är överordnat det kvinnliga, enligt en hierarki och kan även anses vara högre värderat. Enligt Kåreland (2005) kan denna manliga överordnad synas i samhället i områden såsom inom politik och ekonomi. En hierarki blir tydlig bland yrken där män dominerar, då dessa till större del är mer välbetalda än yrken som anses kvinnliga

(ibid.). Genom genusforskning redogörs och kritiseras de normer samhället konstruerat för kvinnlighet och manlighet (Wedin 2011).Det som kan ses som ett dilemma med att använda det ovannämnda genussystemet i denna studie är att icke-binära personer, de personer som varken identifierar sig som man eller kvinna, blir uteslutna. Med en användning av genussystemet som en teori kan det även leda till att dikotomin mellan man och kvinna tydliggörs, eftersom uppdelningen av de biologiska könen förstärks när de granskas utifrån samhällets normer, vilket inte är avsikten med denna studie. Används däremot genussystemet som ett redskap, för att synliggöra normer och göra samhället och individen medvetna om de rådande förhållandena, kan det medföra en förändring där gränserna mellan könen jämnas ut (Hirdman 2001). Det kan även tolkas bidra till en ny människosyn, där individen ses utifrån sina handlingar och inte det biologiska kön de fötts med. Genom att använda oss av ett genusperspektiv, där vi utgår från genussystemets principer, skall denna studie eftersträva ett synliggörande av de normer bilderböcker för barn innehåller. Detta kan medföra en medvetenhet hos pedagoger inför valet av bilderböcker i förskolan, vilket kan bidra till ett bredare urval av böcker så att fler individer kan känna sig representerade i böcker de får ta del av.

3.3 Normkritiskt perspektiv

För att förstå vad ett normkritiskt perspektiv är behövs en förståelse för innebörden av begreppet norm. Som tidigare kapitel nämnt skapas normer av samhället och kulturer. Hellman (2013) beskriver att producerandet av normer sker utifrån den befintliga kunskapen människan besitter i ett försök att förstå världen. En norm kan ses som en av samhällets oskrivna regler av hur man bör agera eller vara. De oskrivna reglernas förekomst innebär att det finns en förmodan om hur människor i samhället skall se ut, uppträda och hur deras liv skall konstrueras. När det sker en avvikelse från dessa oskrivna regler och den verklighet som känns till sker ett normbrytande, vilket kan ses som något fel och annorlunda. Vid ett avvikande beteende kan det ses som något negativt medan om normen och de oskrivna reglerna följs blir det ett normativt beteende, vilket blir upphöjt och positivt bemött. Normer skapar makt när ett önskvärt och ett icke önskvärt beteende sätts i relation till varandra. Det önskvärda beteendet blir då överordnat det icke önskvärda och placeras i en maktposition (ibid.).

Med ett normkritiskt perspektiv menar Hellman (2013) att de rådande normer som finns i samhället undersöks i hur de samverkar med varandra och hur de skapar en obalans i maktförhållanden. Normkritik riktar sig mot att undersöka hur könskategorier positioneras utifrån aktuella normer och strukturer, samt hur de görs önskvärda eller icke önskvärda (Hellman 2013). I den undersökande processen är det som anses normalt det som granskas, snarare än det avvikande, för att skapa en medvetenhet som kan bidra till en eventuell förändring (Lundgren Asila 2019). Normkritik kan skapa en medvetenhet för både individen och samhället kring begränsningar som skapas av normer, då de föreställningar normerna bygger på kritiskt undersöks (Hellman 2013). Med en medvetenhet skapas möjligheter till att utveckla nytänkande normer där likvärdiga villkor och bemötande för alla individer realiseras (Lundgren Asila 2019). Det kan därav ses som att normkritik kan användas som ett verktyg i strävan efter ett rättvist samhälle, där alla ges lika rättigheter och möjligheter. Med ett normkritiskt perspektiv skall denna studie granska de normer som speglas i bilderböcker, för att synliggöra samhällets påverkan i utformandet av den litteratur barn tar del av.

4. Metod

Metodval och den analysmetod som studien innefattar kommer att presenteras i detta kapitel. Därefter följer en presentation av hur materialet till studien valts ut, de kriterier som ställts på materialet, samt en beskrivning av studiens genomförande. Avslutningsvis kommer detta kapitel introducera de bilderböcker som undersökningen behandlar.

4.1 Metodval

Denna studie genomför en analys av bild och text i bilderböcker för att undersöka hur genus blir synligt i dessa. Materialet har först analyserats genom en kvantitativ undersökning, något som Alvehus (2019) beskriver innebär att en statistik över förekommande fenomen förs. De fenomen det förts en statistik över i denna studie kommer senare att presenteras i avsnittet genomförande. Analysen utgår sedan från en kvalitativ analys, vilket enligt Alvehus (2019) innebär att meningar och innebörder studeras för att bidra till en generell förståelse för olika fenomen. Studien har en deduktiv ansats då undersökningen genomförs med genusteorin som en förutbestämd teori att dra slutsatser från. Alvehus (2019) beskriver att den deduktiva ansatsen innefattar att insamlad data studeras utifrån teoretiska uppfattningar, för att skapa slutsatser kring det fenomen som undersöks. Nedan beskrivs den metod som vi valt att använda oss av samt varför.

4.1.1 Bilderboksanalys

Kåreland (2005) beskriver att en bilderboksanalys ger en möjlighet att undersöka hur samhällsföreteelser kan komma till uttryck i litteraturen. Hon menar att innehållet kan skildra författarnas perspektiv, vilket kan ge läsaren författarens uppfattning av samhällets rådande förhållanden (ibid.). Genom en kvalitativ undersökning av texter i bilderböcker kan en analys av hur samhällsfenomen återges i böcker möjliggöras (Widén 2019). Att studera bilderböcker ger enligt Kåreland (2005) en möjlighet att undersöka hur författare väljer att skildra samhällsföreteelser, såsom kvinnor och mäns olika villkor, vilket utgjorde valet av bilderboksanalys som metod i vår studie. De

bilder författarna väljer att använda i böckerna kan även återspegla dennes skildringar (Edwards 2008). Edwards (2008) belyser bildens betydelse i bilderboken, då bilder kan ge mer uttrycksfulla beskrivningar än vad texten kan. I bilderböcker har författaren och illustratören möjlighet att skapa berättelser i både text och bild (Nikolajeva 2000). Samspelet mellan bild och text möjliggör för en djupare förståelse för berättelsen som helhet (Edwards 2008). Sundmark (2014) benämner detta samspel mellan text och illustrationer som ikonotext vilket kan manifestera sig på skilda vis, varav ett är att bilden illustrerar handlingen som texten beskriver. Här blir texten och bildernas skildringar likställda och validerade av varandra för att stärka berättelsen (Nikolajeva 2000). I ett andra fall blir bilden ett komplement till textens handling, bilden kan ange mer än texten och då fördjupa berättelsen. I ett tredje fall återger bilden inte samma information som texten, det skapas då ett konfliktförhållande som ger berättelsen mer spänning (ibid.).

Eftersom berättelsen kan ses i både bild och text i bilderboken kommer denna studie att analysera dels hur texten porträtterar pojkar, flickor, män och kvinnor, samt hur bilderna illustrerar dem. Studien avser även att synliggöra hur och om samspelet mellan dessa återspeglar likvärdiga skildringar med genusperspektivet i fokus. Med ett normkritiskt perspektiv undersöker vi vilka normer och strukturer böckerna innehåller och vilka positioner som ges till kvinnor och män.

4.2 Analysmetod

Alvehus (2019) beskriver analysmetoden som en metod för att analysera den insamlade datan på ett tydligt och systematiskt sätt. Vi har i denna studie valt att använda oss av innehållsanalys. Nedan beskrivs analysmetoden, varför den valts och hur den har använts i studien.

4.2.1 Innehållsanalys

I denna studie används kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys, som Bergström och Boréus (2012) menar är en analysmetod som riktar sig till att räkna eller mäta olika fenomens förekomst i text och bildmaterial. Materialet kommer först kodas enligt en kombination av en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys, genom att förekommande

fenomen räknas och sammanställs i statistiska tabeller. Sedan kommer kvalitativa tolkningar genomföras på det resultat vi funnit genom den kvantitativa statistiken. Innehållsanalysen kan användas i undersökningar av varierande mediealternativ, såsom tryckta, handskrivna eller elektroniska (Bryman 2011). En kvalitativ innehållsanalys innebär att texters och illustrationers innehåll kan analyseras på ett vidare sätt än med enbart en kvantitativ innehållsanalys. Det menas att analysen inte endast grundar sig i att mäta och räkna textens innehåll, utan att det krävs tolkningar av kvalitativ metod för att få en rikare bedömning (Bergström & Boréus 2012). Bryman (2011) skriver att en kvantitativ innehållsanalys anses vara en icke-reaktiv metod, vilket innebär att analys och resultat inte influeras av forskarens egna uppfattningar och tolkningar. Han skriver även att utifrån detta kan innehållsanalysen ses som upprepningsbar, då det är en analysmetod som kan ge tydliga beskrivningar på det system som använts för att föra statistik, samt genomförandet (ibid.). Genom en kvantitativ innehållsanalys kan forskaren synliggöra mönster i insamlad data av större kvantitet (Bergström & Boréus 2012). När det är uttryck kring bestämda idéer om fenomen som skall räknas i en innehållsanalys krävs en kvalitativ ansats, då det innebär att materialet behöver tolkas för att få ett resultat som skapar en djupare förståelse kring de bestämda idéerna (ibid.). Vi valde därav att även använda oss av en kvalitativ ansats i vår studie, för att möjliggöra ett mer beskrivande resultat. I analysmetoden förs statistik utifrån förutbestämda kategorier och kvantifieras genom ett kodschema. Det som skall föras in i statistiken avgörs utifrån de frågeställningar som studien avser att behandla (Bryman 2011).

När en statistik förs enligt ett kodschema kan detta genomföras med hjälp av datoriserad kodning, som kan utföras genom en kvantitativ metod, eller genom en manuell kodning, som kan utgå från en kvalitativ ansats (Bergström & Boréus 2012). För att underlätta för mer kvalificerade bedömningar och tolkningar i en studie kan en manuell kodningsmetod användas (ibid.). I denna studie används en kvalitativ innehållsanalys med en manuell kodning, då detta ger en möjlighet till att finna de ord, beskrivningar och illustrationer som kan anses vara i förbindelse med genus. Det manuella kodschemat kan ge en mer faktisk statistik då ett mer komplext kodschema kan ge en större bild över materialets innehåll, där en separat kodningsinstruktion kan avgöra hur tveksamma fall skall bedömas (Bergström & Boréus 2012). Ett kodschema skall bestå av de viktiga faktorer och ord som är väsentliga för de fenomen som

undersöks och som sedan skall sättas in i en statistik (Bryman 2011). Bergström och Boréus (2012) skriver att analyser av texter innehåller tolkningar i olika grader, oavsett om det är text eller bild som ska analyseras. En analys bearbetar inte bara texter utan även bilder, vilket skall tas till hänsyn när det utförs analyser av böcker med illustrationer i (Winther Jørgensen & Phillips 2000). Bilderna erbjuder visuella egenskaper i relation med det skriftliga språket, vilka skall tas i beaktning vid en analys av material innehållande de båda kommunikativa verktygen (ibid.). Denna studie utgår ifrån en kvantitativ innehållsanalys, då den räknar förekommande fenomen såsom färger, egenskaper och sysslors återkommande, men framförallt en kvalitativ innehållsanalys då det gjorts tolkningar av resultaten. Tolkningarna som genomförts i studien för att frambringa undersökningens slutsatser grundas i samhällets normativa åsikter om manligt och kvinnligt. I det senare avsnittet kritisk metoddiskussion redogörs hur vi resonerar kring våra egna föreställningar om genus, i samband med genomförandet av den kvalitativa analysen.

4.3 Urval

Urvalet har skett utifrån ett strategiskt urval, då Alvehus (2019) skriver att i ett strategiskt urval väljs materialet ut utifrån möjligheten att ge svar på de frågeställningar studien innefattar. Studien utgick ifrån att studera de bilderböcker som är populära bland barn i förskolan idag.Kriterierna för urvalet av bilderböckerna som skulle ingå i studien var att böckerna är relevanta inom förskolans verksamhet idag, vilket gör böckerna aktuella att undersöka då barn möter dessa i sin vardag. Kåreland (2013) beskriver hur barns böcker skildrar samhällets normer och värderingar. Vi har därav valt att undersöka böcker från två olika tidsepoker för att kunna synliggöra och undersöka hur samhällets förändringar, såsom exempelvis läroplanens (Lpfö 98) framskrivning, påverkat böckernas framställning av fenomenet genus. Böckerna som har valts ut består av böcker från 1970–1998 i den äldre tidsepoken och 1999–2020 i den nutida tidsepoken, vilket representerar tiden innan läroplanens framskrivning samt tiden efter. Edwards (2008) skriver att det under 2000-talet skapats en ökad efterfrågan kring bilderböcker som skildrar genus utifrån ett jämställt perspektiv. Denna efterfrågan tillsammans med läroplanens framskrivning påverkade valet till att undersöka om samhällets efterfrågan, samt politiska utveckling, haft någon inverkan på bilderbokens genusskildring. De tidsepoker som i denna studie undersöks har valts

ut då den första tidsepoken innefattar en period innan framskrivningen av läroplanen för förskolan 1998 och den nyare tidsepoken den period som återspeglar tiden efter. Med läroplanen (Lpfö 98) fick förskolan riktlinjer att arbeta för ett jämställt förhållande för pojkar och flickor, där de stereotypa könsmönstren motarbetades. Därför undersöker denna studie om det skett en förändring i framställandet av genus i bilderböcker, som sammanfaller med läroplanens framskrivning.

De böcker som ingår i studien riktar sig till barn i åldrarna ett till tre år då den tidigare forskningen visade på en avsaknad av forskning som behandlar bilderböcker för den ålderskategorin. Böckerna är skrivna av svenska författare då vi vill undersöka det svenska samhällets skildringar av genus i bilderböckerna. Från varje författare valde vi endast en bok för att skapa en så vid uppfattning som möjligt och för att kunna återge en mer tillförlitlig bild av verkligheten. Valet att ha en bok per författare påverkade processen att finna aktuella böcker från den tidigare tidsperioden, då det blev svårare att hitta böcker med olika författare som var aktuella i förskolan idag. Detta gjorde att den tidigare tidsperioden valdes att utgöra ett längre tidsspann än den nyare, något som vi anser inte påverkar analysen på något märkbart sätt eftersom skillnaden bara avser sju år. Böckerna kan delas upp i ytterligare två kategorier, varav den ena innefattar böcker som porträtterar karaktärer som människor och den andra kategorin innefattar karaktärer illustrerade som djur eller figurer. Valet av att använda båda dessa kategorier grundades i att vi ville möjliggöra en jämförelse av hur mänskliga karaktärer och djurkaraktärer skildras ur ett genusperspektiv, då barn möts av båda kategorierna i förskolan. För att ge en rättvis jämförelse undersöks lika många böcker av båda kategorierna.

För att finna de mest lämpliga bilderböckerna för studien kontaktades fyra bibliotek som förfrågades kring vilka böcker de ser vanligtvis lånas av förskolor. En kritisk aspekt med denna urvalsprocess kan vara att återspeglingen kring populariteten kan ses som ofullständig, då den insamlade statistiken från biblioteken utgick från endast två kommuner. För att möjliggöra en mer fullständig kunskap om vilka böcker som var populära för barn i åldrarna ett till tre år använde vi oss därför av hemsidan barnensbibliotek.se, där information kring vilka böcker barn kan föredra idag kan hittas. Ovanstående urvalsmetoder kompletterades sedan med att titta på och jämföra

med bokhandlares topplistor för att få en så verklig bild som möjligt över populära bilderböcker.

4.4 Genomförande

Utifrån det empiriska materialet har det förts en kvantitativ innehållsanalys i form av statistik där fenomenen kvinnliga och manliga karaktärer, färger, sysslor, samt egenskaper undersökts och räknats. Fenomenen har kategoriserats till att vara normativa, normbrytande eller neutrala efter samhällets rådande normer, vilket diskuteras djupare i studiens analyskapitel. Det kodningssystem vi har använt oss av är att karaktären har kodats som neutral, kvinnlig eller manlig, i form av siffrorna 0, 1 och 2. Karaktärens egenskaper, sysslor och färger har även kategoriserats utifrån samma kodningssystem och siffror, beroende på om de varit neutrala, kvinnliga eller manliga. Dessa siffror har därefter sammanställts i tabeller, vilka presenteras i analyskapitlet. Efter den kvantitativa innehållsanalysen har sedan en kvalitativ analys genomförts utifrån tolkningar av resultatet från statistiken. Inom kategorin neutral har de karaktärer som inte gått att könskategorisera, samt de egenskaper, sysslor och färger som inte ansetts vara stereotypa för varken man eller kvinna enligt samhällets normer ingått. I analyskapitlet kommer de egenskaper och sysslor som ansetts vara normativa eller normbrytande utifrån samhällets normer att presenteras närmare. Färgerna har i studien delats in i tre olika kategorier, där de färger som anses vara manliga är grön och blå, de färger som anses kvinnliga är röd, lila och rosa och neutrala färger är de övriga som illustrerats i böckerna. Kategoriseringen av färgerna har utgått ifrån Kåreland och Lindh-Munthers (2005) beskrivningar kring vilka färger som anses vara manliga och kvinnliga, samt utifrån våra erfarenheter av samhällets uppdelningar av färger, vilka påvisas i exempelvis klädaffärer för barn. Karaktärerna som ingått i statistiken är huvudkaraktärer och biroller. De biroller som endast utgör exempelvis publik har inte innefattats i statistiken. I avsnittet som behandlar en jämförelse mellan mänskliga karaktärer och djur är de fiktiva figurerna, som exempelvis de i boken I babblarnas hus (2007), inräknade i kategorin djur och figur.

4.5 Material

Nedan presenteras de bilderböcker, samt författarna till dessa, som ingått i studien.

Tidsepok 1970–1998:

Totte städar (1970), av Gunilla Wolde

Historien om någon (1977), av Åke Löfgren och Egon Möller-Nielsen Max nalle (1981), av Barbro Lindgren och Eva Eriksson

Ludde (1984), av Ulf Löfgren

Billy och visselpipan (1989), av Birgitta Stenberg och Mati Lepp Alfons saker (1990), av Gunilla Bergström

Sov gott pappa, sa lilla spöket Laban (1992), av Inger och Lasse Sandberg Bu och bä i blåsväder (1995), av Olof och Lena Landström

Castor målar (1998), av Lars Klinting

Tidsepok: 1999–2020:

Så gör prinsessor (2003), av Per Gustavsson Vem är arg (2005), av Stina Wirsén

Ingrid och Bassiluskan (2007), av Katerina Janouch I babblarnas hus (2007), av Anneli Tisell

Lilla Lena är doktor (2011), av Åsa Karsin Alla tre vilar (2014), av Maria Nilsson Thore Bäbis kär (2015), av Ann Forslind

Puck går till frisören (2016), av Anna-Karin Garhamn Kråkan säger inte! (2017), av Jujja Wieslander

5. Analys

Följande kapitel kommer presentera den analys som genomförts, med en struktur där varje avsnitt behandlar en av studiens tre frågeställningar. I varje avsnitt introduceras den statistik som förts i analysen av det insamlade materialet. Statistiken skall ge en uppfattning om karaktärerna i bilderböckerna, för att dessa sedan ska kunna analyseras utifrån de teoretiska begrepp som presenterats i tidigare kapitel. De böcker som inte nämns i analysen är Totte städar (1970) och Alfons saker (1990), dessa är emellertid med i statistiken, samt att de har innefattat samma normativt eller normbrytande mönster som någon av de böcker som vi istället valt att nämna. I texten kommer som tidigare nämnt begreppen man, kvinna, manligt och kvinnligt användas, men innefattar då även pojkar, flickor, pojkigt och flickigt.

5.1 Moderna bilderböcker

I detta avsnitt presenteras hur genus porträtteras i moderna bilderböcker för barn i text och bild. Ovan redogörs en statistik av antalet huvudkaraktärer och biroller av manligt och kvinnligt kön. Några huvudkaraktärer visade sig vara neutrala då det var svårt att sätta in dem i en könskategori. Dessa karaktärer infinnes i Puck går till frisören (2016), Bäbis är kär (2015) och I babblarnas hus (2007). Gemensamt för karaktärerna är att varken egenskaper, sysslor eller färger frambringade ett bestämt kön på karaktären, samt att de inte benämns med något pronomen. Böckerna visar på en möjlighet för alla individer att känna igen sig i det de läser eller får läst för sig, vilket Kåreland (2005) beskriver att barn föredrar.

5.1.1 Hierarkier och dikotomier

Enligt den statistik som presenteras kan det tolkas som att huvudkaraktärer av det kvinnliga könet är i majoritet i de bilderböcker som undersökts och placeras överst i en hierarki. Enligt Kåreland (2013) består huvudkaraktärer i bilderböcker till största del av det manliga könet, vilket resultatet av denna studie motsäger då den visar på motsatsen. Statistiken över birollerna påvisar däremot ett mer jämställt förekommande mellan könen, då birollerna i böckerna innefattar nio manliga och åtta kvinnliga biroller. Därför kan det tolkas som att bilderböckerna inte återspeglar samhällets normer kring Hirdmans (2001) beskrivning av genussystemet och hur det manliga är överordnat det kvinnliga.

Hirdman (2001) skriver att i studerandet av genus kan det ses ett tydligt mönster av att kvinnor och män hålls isär som dikotomier. Undersökningen av karaktärernas egenskaper, sysslor och färger påvisar att det skapas en dikotomi mellan kvinnor och män då dessa ställs i motsats till varandra. Männens stereotypa egenskaper, sysslor och färger är det samma som kvinnornas normbrytande och tvärtom är kvinnornas stereotypa egenskaper, sysslor och färger det samma som männens normbrytande. På så vis kan det kvinnliga och det manliga ses hållas isär även i moderna bilderböcker för barn, vilket kan upprätthålla Wedins (2011) beskrivning av genussystemets principer kring en dikotomi mellan könen. Detta kan ses i Kråkan säger inte! (2017), där kråkan är bråkig och negativ, medan mamma mu, som är en kvinnlig karaktär, porträtteras som positiv och glad.

Ovan presenteras en statistik över hur många av de kvinnliga och manliga karaktärerna som porträtteras med egenskaper och sysslor, som utifrån genussystemet kan tolkas vara normativa eller normbrytande. De egenskaper och sysslor som upptäckts kan delas upp i två kategorier, varav den första innefattar egenskaper som busig, äventyrlig, bråkig och aktiv, samt sysslor som lek, bus och bråk. Den första kategorins egenskaper och sysslor kan anses vara stereotypa för män, då män enligt Kåreland (2005) associeras med aktiva, självständiga och busiga karaktärsdrag enligt normen. Kråkan i Kråkan säger inte! (2017) är den enda av de studerade manliga karaktärerna som kan uppfattas som en stereotyp man, då han är negativ och bråkar med den andra karaktären i boken. I Ingrid och bassiluskan (2007) porträtteras Ingrid i bild och text som busig och bångstyrig när hon inte vill ha vantar trots kylan hon befinner sig i vid lek utomhus, vilket kan tolkas som att även Ingrids egenskaper och sysslor ingår i denna första kategori. Då egenskaperna, samt sysslorna är manliga enligt normen kan de kvinnor som innehar dessa tolkas avvika från samhällets oskrivna regler, vilket enligt Hellman (2013) innebär att de är normbrytande.

I den andra kategorin ingår egenskaper som omhändertagande och passiv, samt sysslor som att ta hand om eller hjälpa någon annan karaktär, vilka kan kopplas till Kårelands (2005) beskrivning av att kvinnor i första hand sammankopplas med omsorg och vårdande. Dessa egenskaper kan ses i flickkaraktären Idde i Alla tre vilar (2014) som är lugn och lydig under vilan på förskolan, samt hjälper sin kamrat. Undersökningen visar att även männen i bilderböckerna innehar de egenskaper och utför de sysslor som ingår i den andra kategorin. I exempelvis Vem är arg? (2005), benämns katten som en man, vilken är känslig, tröstar och kramar sin kamrat. De manliga karaktärerna kan anses bryta mot de oskrivna regler samhället skapat kring vilka egenskaper män bör ha eller sysslor de bör ägna sig åt, då dessa egenskaper enligt Kåreland (2005) kan tolkas vara normbrytande för män. Lena i Lilla Lena är doktor (2011) ses inneha egenskaperna från den andra kategorin, då hon har ett omhändertagande beteende när hon hjälper sin lillebror. Hon avviker däremot i sysslorna då hon leker doktor, som enligt Hirdman (2001) anses kodas som ett manligt yrke av samhället. Lena kan tolkas vara normativ i sina egenskaper men samtidigt betraktas som normbrytande i valet av det manliga yrket i leken.

5.1.3 Färger

Männen i böckerna tenderar att ha färgskalor som är antingen neutrala eller stereotypa, som exempelvis Valle i Alla tre vilar (2014) som har blått, gult och vitt på kläderna. Kvinnorna har oftare färgskalor från alla tre kategorier, vilket kan ses på Ingrids kläder i Ingrid och bassiluskan (2007) då hon har orange, grönt, blått och rosa på sig. I de böcker som männen uppfattas som normbrytande har det synliggjorts att det snarare är egenskaper eller sysslor som påvisat detta än de färger karaktären tilldelats. Prinsen i Så gör prinsessor (2003), samt katten i Vem är arg? (2005) är de enda manliga karaktärerna som är illustrerade med en färg från den feminint kodade kategorin, vilket kan jämföras med att det är åtta kvinnliga karaktärer som illustreras med maskulint kodade färger. Det kan därför ses som att kvinnor har fler normbrytande faktorer än männen utifrån de böcker som studerats. Detta kan kopplas till Kårelands (2005) beskrivning av att kvinnor har mer benägenhet att ur ett genusperspektiv porträtteras med fler normbrytande särdrag i litteratur än vad män har.

5.1.4 Motsägelse i bilderböckers illustrationer

I två av böckerna som undersökts synliggjordes en motsägelse hos de illustrerade personerna i bakgrunden mot böckernas annars normbrytande tendenser. Huvudkaraktären i Så gör prinsessor (2003) porträtteras som en självständig och sportig prinsessa medan personerna i bakgrunden visar på stereotypa faktorer. De manliga karaktärerna har kostymer eller spelar ishockey och de kvinnliga karaktärerna har kjol eller klänningar och bär på små barn. Huvudkaraktären i Puck går till frisören (2016) benämns inte med något pronomen, har långt hår, bär keps och svart/vit-rutiga byxor, vilket kan göra att Puck uppfattas som neutral. Däremot har de övriga karaktärerna tydligt manliga eller kvinnliga kännetecken, då kvinnorna illustreras med

långa ögonfransar, plutande läppar och spetsiga klackskor, samt männen med kort hår, kostymbyxor och skägg. Genusteorin syftar på att det finns en förutbestämd bild över hur människor bör se ut eller bete sig, vilket formas av samhället (Hirdman 2001). Även om böckerna kan tolkas ha syftet att motverka samhällets stereotypa normer visas påverkningen av dessa i illustrationerna, vilket gör att huvudkaraktärerna som kan anses vara normbrytande blir avvikande och annorlunda, samt skiljer sig från resterande karaktärer. Utifrån ett normkritiskt perspektiv kan dessa huvudkaraktärers framskrivning få en negativ effekt då ett avvikande beteende från normen blir utpekat som felaktigt enligt Hellman (2013). Om de andra karaktärerna också varit normbrytande som huvudkaraktären hade dennes beteende och utseende inte blivit utpekat som avvikande i boken och istället kunnat setts som något önskvärt, eftersom det blivit det normativa.

5.2 Före och efter läroplanens framskrivning

Framskrivningen av förskolans läroplan 1998 var den första nedskrivna förordning med riktlinjer för personal i förskolan (Lpfö 98). I den går följande citat att läsa:

Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. (Lpfö 98, s. 8).

I följande avsnitt kommer det synliggöras hur porträtteringen av genus i bilderböcker har förändrats efter läroplanens framskrivning. Nedan visas en statistik på antalet kvinnliga och manliga huvudkaraktärer och biroller i böckerna från den tidiga tidsepoken, samt om deras egenskaper, sysslor och färger har varit normativa, normbrytande eller neutrala. I de moderna bilderböckerna påträffades huvudkaraktärer som kunde uppfattas som neutrala, vilket inte anträffades i de äldre böckerna.

5.2.1 Hierarkier

Den statistik som presenteras ovan visar på en annorlunda hierarki än vad den moderna tidsepokens statistik påvisar. Kårelands (2005) hypotes kring mansdominans hos huvudkaraktärer blir tydlig i den tidiga tidsepoken. Av de nio böcker som undersökts i den äldre tidsperioden innefattar alla utom en, endast manliga huvudkaraktärer. I boken Bu och Bä i blåsväder (1995) påträffas den enstaka kvinnliga huvudkaraktären, tillsammans med ytterligare en manlig huvudkaraktär. I den moderna tidsperioden visade undersökningen på två manliga huvudkaraktärer, vilka även de samspelade med kvinnliga huvudkaraktärer. Statistiken visar på en tydlig skillnad mellan de två tidsepokerna, vilket synliggör en övergång från en manlig dominans i de äldre böckerna till en kvinnlig dominans i de moderna. Det kan även ses en skillnad på vilka biroller som väljs att framställas i bilderböcker, då den moderna tidsperioden erbjuder ett jämnare utbud av kvinnliga och manliga biroller, medan den äldre perioden tillskriver fler kvinnliga biroller. Det kan tolkas som att det skett en övergång där kvinnan gått från att ha stått bakom mannen som biroll till att nu träda fram och bli mer representerad, vilket kan kopplas till Connell och Pearses (2015) beskrivning kring framkomsten av ett utvecklat tänkande om jämställdhet. En tolkning av detta kan vara att samhällets utveckling mot ett mer jämställt samhälle kan ha påverkat läroplanens (Lpfö 98) framskrivning, för ett arbete att motverka stereotypa könsmönster i förskolan. Läroplanen kan i sin tur vara en möjlig faktor till den efterfrågan av bilderböcker med ett jämställt framställande av genus, som Edwards (2008) beskriver uppkommit i början av 2000-talet. Därav kan det utifrån vår studie tolkas som efterfrågan kan vara en möjlig faktor till att de kvinnliga karaktärerna tilldelats mer aktiva roller i bilderböcker från den moderna tidsperioden.

5.2.2 Färger

I jämförelsen mellan de äldre och de moderna bilderböckerna synliggjordes det att de manliga karaktärerna sällan illustreras med normbrytande färger, varken i den äldre eller moderna tidsperioden. Som ovan avsnitt nämnt påverkas det som anses vara normativt av historien och samhället (Kåreland 2005). Hellman (2013) skriver att människan tittar på den redan befintliga kunskapen för att förstå hur något skall vara, vilket betyder att historiens normer kan återproduceras i samhället även senare i tiden. Det kan därav tolkas som att de manliga karaktärerna i böckerna har illustrerats utifrån de rådande normer som illustratören och författaren besitter över hur samhället varit och är. Utifrån ett normkritiskt perspektiv kan det samtidigt tolkas som att det skapats en förändring kring de normer som funnits om hur kvinnor bör se ut. I de äldre böckerna illustreras den endaflickan med normbrytande färger i Bu och Bä i blåsväder (1995). Bä illustreras där med en röd rosett i håret, röd klänning, mössa och halsduk tillsammans med en grön jacka, vilket kan anses som att Bä både är normativ och normbrytande i sina färger. Jämförelsevis innehåller de moderna böckerna övervägande karaktärer med normbrytande färger, exempelvis Ester i Alla tre vilar (2014) som har en blå tröja, gröna byxor och en rosa kjol. Skillnaderna mellan de två tidsperioderna kan ses som en återspegling av en utveckling till ett mer jämställt samhälle, samtidigt som det kan tolkas som att normen kring vilka färger män bör ha inte genomgått en lika stor utveckling som för kvinnor.

5.2.3 Egenskaper och sysslor

I de äldre bilderböckerna tillskrevs kvinnorna egenskaper såsom omhändertagande, hjälpsam, och hjälplös, vilka är egenskaper som även påträffas i de moderna bilderböckerna. Sysslorna de erhöll var städning, handlande av matvaror och omhändertagande av en annan karaktär. Utifrån dessa egenskaper och sysslor kan kvinnorna tolkas vara stereotypt porträtterade, då de kan kopplas till Hirdmans (2001) beskrivning av samhällets normativa bild av kvinnan som omvårdande, med uppgifter som att sköta hemmet. I Bu och Bä i blåsväder (1995) kan en tendens till en normbrytande kvinnlig karaktär ses då Bä uppfattas erhålla egenskaper som självständighet, då hon handlar och lagar mat. Samtidigt kan hon tolkas vara i behov av hjälp från Bu, vilket visar sig på andra bilden då han skjutsar Bä på en släde eller när hon ställer en fråga till Bu om hur de ska få ut ett kålhuvud ur en snöboll. Då läggs problemlösningen på Bu och Bä kan ge uttryck till att vara lite hjälplös, vilket kan tolkas som att hon är underordnad Bu som man utifrån Wedins (2015) beskrivning av mannen som överordnad kvinnan enligt genussystemet.

De manliga karaktärerna tillskrivs till störst del de egenskaper och sysslor även kvinnorna erhöll, vilket kan ses i Sov gott pappa, sa lilla spöket Laban (1992) då spöket Laban som benämns som en pojke hjälper sin pappa på ett omhändertagande vis. Ytterligare egenskaper och sysslor såsom busig, stökig, lekfull, självständig, samt snickra och måla kan ses tilldelas de manliga karaktärerna i de äldre böckerna, såsom i Castor målar (1998). Dessa egenskaper och sysslor kan tolkas vara manligt normativa då Kåreland och Lindh-Munther (2005) beskriver mannen enligt normen vara stark och aktiv. I en jämförelse med de moderna bilderböckerna kan det ses som att de egenskaper och sysslor som tilldelas de olika karaktärerna är av liknande form, dock finns det en skillnad på vilket kön karaktärerna har som tilldelats dessa.De kvinnliga

karaktärerna blev i de äldre böckerna tilldelade egenskaper och sysslor av stereotyp art, men i de moderna böckerna tilldelades dem egenskaper och sysslor i ett jämnt antal av normbrytande och normativ form. Egenskaperna och sysslorna hos de manliga karaktärerna i de äldre och moderna böckerna har i jämförelse med varandra ett likartat mönster. Det uppenbaras dock fler neutrala egenskaper och sysslor hos de manliga karaktärerna i de moderna böckerna än i de äldre, där endast Ludde (1984) porträtterades med neutrala egenskaper och sysslor som exempelvis borstar tänderna eller klär på sig. Enligt genusteorin har historien en påverkan på hur samhället skapar och formar vad som anses kvinnligt och manligt (Kåreland 2005). Hirdman (2001) skriver att kvinnan har påbörjat en utveckling mot att vara mer jämställd mannen, vilket kan tolkas ha påverkat kvinnans framställning i bilderböcker till att vara mer normbrytande i de moderna böckerna.

Vid undersökningen framkom det att kvinnorna i de äldre böckerna tillskrevs endast normativa egenskaper och sysslor, medan i de moderna böckerna kunde kvinnorna ses inneha normbrytande egenskaper och sysslor i flertalet av dem. Männen i de äldre böckerna hade till störst del tillskrivits normbrytande egenskaper och sysslor, vilket var likartat i de moderna böckerna. De kvinnliga karaktärernas utveckling från den äldre till den moderna tidsperioden kan kopplas till Connell och Pearses (2015) beskrivning av den politiska utvecklingen kring jämställdhet i samhället. Läroplanen (Lpfö 98) och dess riktlinjer om att bryta könsnormer skulle kunna vara en möjlig faktor till förändringen i bilderbokens porträttering av kvinnor, till att likt männen kunna tilldelas alla egenskaper. Kvinnor och män kan inneha samma egenskaper och utföra samma sysslor i de moderna bilderböckerna. Det kan därav ses som att det skett en utveckling mot att dikotomin och uppdelningen mellan könen minskats i författarnas porträtteringar av kvinnor och män.

5.3 Jämförelse mellan djur/figur och människa

Följande avsnitt kommer presentera skillnader och likheter mellan djur och människor i bilderböcker, utifrån ett genusperspektiv. Statistiken nedan redogör för antal män och kvinnor som utgör karaktärer illustrerade som människor eller djur/figur. Jämförelsen har skett utifrån de 18 bilderböcker som undersökts i de två föregående avsnitten. Undersökningen av böckerna synliggjorde flertalet neutrala karaktärer, som inte gick