Examensarbete i fördjupningsämnet
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Barns möjligheter till inflytande över
dokumentering i förskolan
Children´s possibilities for influence over preschool documentation
Jessica Johansson
Ange examensinriktning och poäng: Förskollärare 180 högskolepoäng
Ange datum för slutseminarium t.ex. 2015-06-04
Examinator: Kalle Jonasson
Handledare: Thom Axelsson Bus: Barn, unga samhälle
Förord
Jag vill börja med att tacka alla medverkande förskolor och pedagoger som släppt in mig i deras vardag och tagit sig tid att besvara mina frågor. Det har varit en rolig och lärorik resa tillsammans.
Dokumentation i förskolan handlar om så mycket mer än bilder på väggarna och att få möjlighet att dyka ner och studera vad det egentligen innebär har varit ett nöje. Att tillsammans med pedagoger diskutera barnens roll i det hela har känts viktigt och berikande och jag kommer ta med mig dessa kunskaper ut i yrkeslivet som förskollärare.
Abstract
Pedagogisk dokumentation har blivit ett återkommande begrepp i förskolans värld de senaste åren. Lika så har Reggio Emilia filosofin blivit ett attraktivt arbetssätt både hos förskolechefer och verksamma pedagoger.
Barns inflytande är ett annat hett begrepp som diskuteras. Ofta handlar det om HUR vi ska ge barnen inflytande. Ofta är det pedagogerna på småbarnsavdelningarna som har bryderier kring hur man jobbar med små barns inflytande.
I den här studien kommer jag diskutera begreppen dokumentation, pedagogisk dokumentation och inflytande och undersöka hur de samverkar i dagens Reggio Emilia– inspirerade förskolor. Jag har format frågeställningar jag tänker försöka besvara utifrån intervjuer, arbetslagsdiskussioner och observationer. Studien visar att det arbetas flitigt med dokumentation men att det är svårt med de yngsta på grund av verbala svårigheter. Det blir svårt att reflektera tillsammans med barnen och hindrar fler möjligheter till inflytande över dokumentationen. Pedagogerna i studien anser att det behövs mer tid och mer personal i förskolan för att möta målen kring dokumentation och inflytande. Tillsammans med forskningen har studien öppnat upp för fortsatt forskning kring de etiska frågorna i samband med dokumentation i förskolan.
Innehåll
Children´s possibilities for influence over preschool documentation ...1
Förord ...3
Abstract ...3
1. Inledning ...8
1.1Syfte ...10
2. Tidigare forskning ... 11
2.1 Dokumentation som underlag för utvärdering ... 11
2.2 Etiska dilemman ...12
3. Teori ...14
3.1Begreppet pedagogisk dokumentation ...14
3.2 Barns inflytande ...15 4. Metod ...17 4.1Etik ...17 5. Intervjuer ...19 5.1 Förskola A, dokumentation ...19 5.1.1 Förskola A, inflytande ...20 5.2 Förskola B, dokumentation ...21 5.2.1 Förskola B, Inflytande ...22 5.3 Observationer ...23
5.4 Diskussion med arbetslag ...24
6. Analys ...27
6.1 Resultat ...29
Forskning och teori talar om samarbete mellan barn och pedagoger kring pedagogisk dokumentation. Nyckeln till att dokumentationen blir pedagogisk ligger i reflektionerna som pedagogerna gör. Pedagogerna reflekterar tillsammans i arbetslaget och de reflekterar också tillsammans med barnen kring dokumenterat material. ...29
7. Diskussion ...31
7.1.1 Slutsats ...32 REFERENSER ...34 Intervjuplan ...36
1. Inledning
Pedagog: - Det är ju inte lätt för oss att veta vad barnen gör. Om vi tar en bild när de leker kan vi tro att de leker tillsammans, men det kan visa sig att de inte gör det.
Pedagog: - Ja bara för att barnen på bilden leker med samma material behöver de inte vara en gemensam aktivitet, därför måste vi ju lyssna och observera och inte bara ta en massa kort huller om buller.
Pedagog: - Det är ju det dokumentation handlar om, försöka se det som verkligen händer genom att ta bild, observera och samtala med barnen.
Hur vi tolkar en situation har stor betydelse för hur vi väljer att arbeta vidare. Hur vi dokumenterar har stor betydelse för analysen. Utan barns reflektioner är risken stor att vi inte tolkar situationerna sådan som den är eller sådan som barnen ser det. Om vi tar en bild på tre barn som leker till synes tillsammans kan vi vara säkra på när vi tittar på bilden att det är tre barn som leker tillsammans? Kanske är det två barn som leker och en som bara sitter med och tittar men inte är med i leken själv. Om vi tar en bild på ett barn som plockar blommor hur vet vi att det är blomman barnet är intresserat av? Kanske sitter det en larv på blomman vi inte kan se i dokumenteringen och det är larven barnet är nyfiken på? Hur vi bemöter barnen när vi dokumenterar och hur vi involverar barnen i dokumentering är betydelsefullt för analys och utveckling. När barnen involveras kan vi fånga deras reflektioner och dessa är avgörande i en analys och utvärdering av verksamheten (Svenning, 2011).
Dokumentation är en stor del av förskolans vardag. Det som dokumenteras är ofta barnens lek och lärande och dokumenterat material används på olika sätt i olika former på olika förskolor. Pedagogisk dokumentation är ett begrepp som kommit relativt nyligen, och som ofta kopplas till Reggio Emilia-pedagogiken. Reggio Emilia-inspirerade förskolor arbetar ofta projektinriktat och det är projekten som dokumenteras. Barnens lärande i arbete med projektet dokumenteras också för att synliggöra deras läroprocess. Barnens reflektioner är en stor del av den pedagogiska dokumentationen, och för att få barnens reflektioner krävs det delaktighet av barnen i de dokumenterade processerna. Inflytande över dokumentationen och verksamheten, som i val av projektarbete för barnen är viktigt för att tillmötesgå dels de strävansmål vi har från läroplanen och de mål som finns kopplat
till Reggio Emilia-pedagogiken.
Pedagogernas kunskaper kring dokumentationsverktyg påverkar också hur lång tid det tar att dokumentera och reflektera.
Ytterligare en aspekt gällande dokumentation är verksamhetsutvärderingen som förskolorna ska göra varje år. Det som dokumenteras tolkas och analyseras för att sammanfatta hur väl förskolan arbetar med att möta mål från läroplanen och egna prioriterade mål. Reflektioner från såväl barn som pedagoger är ytterst viktiga i den analysen. Krav på dokumentation och syfte kring dokumentation finns tydligt skrivet i läroplanen, likaså är det tydligt skrivet kring barns inflytande.
Från att vara en institution med fokus på god uppfostran utifrån den kristna tron har samhällets förändringar och värderingar haft stor del i formandet av innehållet på våra förskolor. Utvecklingen har påverkat vilka som jobbar inom förskolan och kraven på den personen. Politiker har format de dokument vi arbetar med idag och senast dagens läroplan blev uppdaterad var 2010. ”I den reviderade upplagan slås fast att förskolläraren skall ha ett särskilt ansvar för att verksamheten planeras, genomförs och utvärderas i förhållande till de mål som ska eftersträvas.” (Svenning, 2011) Dokumentationen är till för att visa verksamheten, ge möjlighet till reflektion av verksamheten och den ska ligga till grund för allt utvecklingsarbete. Dokumentation sker inte bara för att synliggöra barnets individuella utveckling utan också barngruppens utveckling, verksamhetens utveckling och hela förskolans utveckling.
Dokumentationen av barns utveckling och lärande skall ligga till grund för en kritisk granskning av förskolans organisation, rutiner, arbetssätt, huruvida förskolan integrerar läroplansmålen i verksamheten och hur barns förmågor och kunnande utvecklas i förhållande till de förutsättningar som förskolan erbjuder (Svenning, 2011).
Skolverket har sammanställt ett stödmaterial kring pedagogisk dokumentation. Den heter Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan – pedagogisk dokumentation. I den framgår det tydligt hur pedagogisk dokumentation kan ligga till grund för verksamhetsutvecklingen, och innehåller även praktiska exempel från förskolors arbete med pedagogisk dokumentation.
Syftet med detta stödmaterial är att stödja förskolechefer, förskollärare och övrig personal i förskolan i deras arbete med att följa upp, utvärdera och utveckla förskolans verksamhet. Skriften är en del i skolverkets arbete med att ge förskolor stöd i att arbeta med förskolans reviderade läroplan (skolverket, 2012).
Reggio Emilias sätt att aktivt arbeta med pedagogisk dokumentation gör att förskolor som arbetar Reggio Emilia – inspirerat varit en bra utgångspunkt för den här studien och det är också anledningen till att jag valde Reggio Emilia- inspirerade förskolor i mitt urval. Reggio pedagogiken handlar om lyssnandets pedagogik. Det handlar om att lyssna och vara nyfikna på barnen och utgå från barnens intressen i den planerade verksamheten. Det handlar också om att utgå från de kompetenta barnen. Barnen har medfödda kunskaper och medfödd nyfikenhet att upptäcka och lära och vi ska bejaka deras vilja till att förärva sig nya kunskaper. Dokumentation och reflektion är också stora punkter inom Reggio Emilia. Ofta arbetar man projektinriktat och projekten ska dokumenteras så både barn och pedagoger kan reflektera över arbetet (www.reggioemilia/pedagogiken.se).
1.1 Syfte
Syftet med texten är att belysa hur barnens inflytande över dokumentationen ser ut i förskolan idag. Vidare undersöks hur pedagoger tänker och diskuterar kring barns inflytande över dokumentation i förskolan. Jag har sammanställt några frågeställningar som jag utgår ifrån i min studie.
Hur och vad dokumenterar pedagoger och hur arbetar pedagoger med barns inflytande relaterat till dokumentation?
Vilka diskussioner har de haft kring dokumentation och inflytande samt vilka direktiv från förskolechefen har de fått kring dokumentation och inflytande?
Vad upplever pedagoger som svårigheterna kring de små barnens inflytande i verksamheten och i dokumentationen?
2. Tidigare forskning
Här vill jag delge ett urval av den litteratur och forskning som finns kring dokumentation och barns inflytande i förskolan.
2.1 Dokumentation som underlag för utvärdering
Efter en utvärdering av skolverket av läroplansreformen efter att läroplanen först införts, märktes det tydligt att kommunerna hade svårt att förstå delen om utvärdering i förskolan. Det handlade om vad som skulle utvärderas och hur. Detta ledde till att kommunerna sammanfattade mål som barnen i förskolan skulle uppnå och det blev barnen som stod i fokus för utvärdering och inte verksamheten. Så efter Skolverkets utvärdering 2004 trädde en lagändring i kraft gällande årliga kvalitetsutvärderingar som i sin tur ledde till att skolverket fick i uppgift att forma råd gällande detta som skulle skickas ut till kommunerna och de kommunala förskolorna. Råden skulle verka som stöd i pedagogernas arbete med bedömning och utvärdering av verksamheten. De förtydligade läroplanens intentioner och skriver att det är viktigt att pedagogerna använder olika verktyg för dokumentation och utvärdering (Elfström 2013).
Trycket på att dokumentera varje aspekt av förskolan kommer från läroplanen och i den reviderade upplagan är pedagogisk dokumentation ett återkommande begrepp. När vi tar våra dokumentationer och börjar reflektera över vad som händer, vad vi gjort och hur vi kan gå vidare och då också gör detta tillsammans med barnen blir dokumentationen pedagogisk. Pedagogisk dokumentation i förskolan handlar om att stanna upp mitt i praktiken, se tillbaka och fundera framåt. Den är inget i sig själv utan blir vad man gör den till (Taguchi 2014).
Många förespråkare till Reggio Emilia vill koppla begreppet pedagogisk dokumentation till den pedagogiken. Ofta förklaras pedagogisk dokumentation utifrån ett Reggio Emilia - perspektiv. Taguchi skriver
För dem är pedagogisk dokumentation ett verktyg för att främja och synliggöra barns och vuxnas lärande i pedagogiska praktiker i förskolan och skolan. Det syftar till att fördjupa barns
utforskande och experimenterande lärande och hjälpa vuxna att följa upp, utvärdera och utveckla sin pedagogiska praktik (Taguchi 2014, s.16).
Det är viktigt att det ges utrymme på Reggio Emilia – inspirerade förskolor för att visa upp det pedagogerna och barnen tillsammans skapar. Mallaguzzi, grundaren till Reggio Emilia- pedagogiken menar att det är väggarna som berättar och dokumenterar. Det prioriteras högt inom Reggio Emilia att ge tid till att analysera och diskutera dokumentationerna (Grieshaber & Hatch, 2003). Det är viktigt eftersom det därigenom blir en pedagogisk dokumentation.
2.2 Etiska dilemman
Förespråkarna till Reggio Emilia-inspirerat arbete med pedagogisk dokumentation hänvisar ofta till etiska och jämlikhetspolitiska skäl till att pedagoger kan engagera sig i ett nära samarbete med förskolebarnen i alla åldrar kring utforskandet av omvärlden (Taguchi 2014).
Att synliggöra barns lärande är en del av den så kallade anti-förtryckande och frigörande pedagogiken från 1990-talet som utmanar maktrelationen mellan barn och vuxna. (Taguchi 2014, s.18).
Bente Svenning berättar i sin bok Vad berättas om mig – barns rättigheter och möjligheter till inflytande i förskolans dokumentation om ett tillfälle då hon sitter och observerar ett barn som kommer fram och berättar att hon inte vill att Svenning ska skriva mer om henne nu. Svenning berättar att hon i den situationen blir överraskad av frågorna som dyker upp i hennes eget huvud, ska hon avfärda det? Byta plats? Svenning väljer att sluta och berätta för barnet att det var bra av henne att säga till. Här är en situation med ett verbalt barn som uttrycker en önskan om att inte bli dokumenterad. Svenning ställer sig frågan varför? Hon fortsätter med att berätta att de pedagoger och föräldrar hon pratat med efteråt inte alls har tolkat det som att det var dokumentationen i sig utan att barnet kanske ville att Svenning skulle leka med henne istället (Svenning, 2011).
Etiska frågor kan vara svåra att besvara. Det riskerar att de etiska frågorna inte diskuteras så ofta som skulle önskas i verksamheten. Just problematiken med de etiska frågorna kring dokumentation har Anne-Li Lindgren och Anna Sparrman tittat närmre på i sin text Om att bli dokumenterad – etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation.
När arbetsmetoden dokumentation sprids sker en sammanblandning av olika nivåer; vardag, utbildning, forskning och politik. Det vardagliga blir åtkomligt för politiken på nya sätt och allt mindre barn blir indragna i dessa processer. Att hänvisa till att dokumentation på ett självklart sätt främjar ett barnperspektiv blir mot denna bakgrund problematiskt och vi hoppas att vi gett flera exempel på just detta. För vem vinner på att barn i allt yngre åldrar tränas till att inta de positioner såväl politikens som marknadens (mediernas) aktörer strävar efter att upprätthålla? Kan det ge barn ett övertag genom att de lär sig att se genom eller bortom dessa strategier eller framträder strategierna tvärtom som självklara ingredienser i deras vardag?” (Lindgren & Sparrman, 2003 s.63).
Det som Lindgren och Sparrman vill förtydliga är om dokumentationen i sig är etiskt hållbar och om delaktigheten i dokumentationen pressar barnen till att inta positioner de inte är redo för än. Om kraven på barns prestationer i dokumentationen är för höga?
Nina Johanneson och Ninni Sandvik har i ”Små barns delaktighet och inflytande – några perspektiv” samlat många tankar rörande inflytande hos de allra yngsta i förskolan. Att ge små barn inflytande handlar om att släppa kontrollen och våga tro att barnen kan mer, har mer kunskaper än vad vi tror. Det handlar om att sätta sig in i de små barnens livssituation. Att vara två år idag jämfört med 10-50 år sedan är inte detsamma. Barns intresse och kunskapsområden är olika. Vi behöver öppna oss och ta emot dessa intressen och kunskaper för att möjliggöra inflytande hos de allra minsta (Johannesen, Sandvik 2013)
”Vi vill argumentera för att delaktighet och inflytande handlar om en etisk praxis, en praxis förankrad i ett etiskt ansvar för andra. Det verkar som om detta för tillfället har hamnat utanför diskussionerna om delaktighet och inflytande.”(Johannesen, Sandvik 2013, s.36)
Delaktighet och inflytande ska inte sammankopplas med att få bestämma. Det handlar om gemenskap, respekt och inkludering.(Johannesen & Sandvik 2013)
3. Teori
Här går jag igenom de teoretiska begrepp som studien bygger på och jag använder mig av i analysen.
3.1Begreppet pedagogisk dokumentation
Inom Reggio Emilia handlar pedagogisk dokumentation om att observera och dokumentera så att du som pedagog ska kunna tolka det som händer både när det händer och efter det har hänt. Inom Reggio Emilia arbetar du projektinriktat och utforskande, de projekt som startas dokumenteras fortlöpande för att möjliggöra reflektioner från både barn och pedagoger både under projektet och när projektet är avslutat. Hillevi Lenz Taguchi menar att pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som arbetats fram av Reggio Emilia filosofin (Taguchi, 2014). Det handlar om en lärprocess för både pedagoger och barn (Lindgren, 2015).
Pedagogisk dokumentation består av videofilmer, bilder, anteckningar, tolkningar och synpunkter på pågående verksamhet och avslutade projekt. Den innehåller också barnens individuella lärprocesser och barngruppens lärprocesser. Utöver det innehåller också den pedagogiska dokumentationen underlag för en verksamhetsutvärdering eftersom dokumentationen speglar verksamheten och utvecklingen som sker inom den.
Det är när den nya skollagen träder i kraft i augusti 2010 som läroplanen revideras och får ett nytt avsnitt med riktlinjer kring verksamhetens uppföljning och utvärdering. Det är för att möta de nya målen det läggs mer kraft på dokumentation och utvärdering (Lindgren, 2015).
Det handlar om att försöka se och förstå vad som pågår i verksamheten, utan en på förhand bestämd ram av förväntningar och normer… Men – vilket är viktigt – det är inte bara de vuxna som dokumenterar barnens aktiviteter i förskolan. Barnen är också delaktiga i arbetet med att dokumentera och resonera kring det som samlas in.” (Solverket, 2012, s.15)
Det är i samspelet mellan barn och pedagoger, i reflektionen som dokumentationen blir pedagogisk (Taguchi, 2014).
3.2 Barns inflytande
”Arbetslaget ska ansvara för att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll.” (Lpfö 98 rev.2010 s.12)
Läroplanen är väldigt tydlig med vikten av barns inflytande. Det handlar inte bara om barns inflytande i verksamheten utan det handlar också om att lära barnen att våga ta plats och ta för sig och utöva inflytande. ”Arbetslaget ska förbereda barnen för delaktighet och ansvar och för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle” (Lpfö 98 rev.2010 s.12)
Elisabeth Arnér har skrivit en bok om barns inflytande i förskolan. Där nämner hon att inflytande och delaktighet har en tendens att användas som synonymer även i vissa forskningssammanhang samt i vardagligt tal på både skola och förskola. Arnér väljer att skilja på inflytande och delaktighet och menar att inflytande handlar om att barnen får möjligheter att påverka sin vardag på ett påtagligt sätt. För Arnér handlar delaktighet om att få delta i ”något som andra redan bestämt” (Arnér, 2009 s.14).
Enligt Arnér handlar regler i förskolan ofta om vad man inte får göra enligt barnen själva. Regler skulle vara begränsningar på det som barnen tar initiativ till och i så fall vara begränsningar på barns inflytande. För att ge barn inflytande behöver pedagogerna ta ett steg tillbaka från gamla välanvända regler och ta ett barnperspektiv på varje situation så barnen ges i så stor mån som möjligt ett större inflytande över det de tar initiativ till.
Inflytande betonas också mer i den reviderade läroplanen. Ett helt avsnitt är avsatt till just barns inflytande. Bland annat står det:
”Arbetslaget ska
Verka för att det enskilda barnet utvecklar förmåga och vilja att ta ansvar och utöva inflytande i förskolan,
Verka för att varje barns uppfattningar och åsikter respekteras,
Ta till vara varje barns förmåga att vilja ta ett större ansvar för sig själv och för samvaron i barngruppen,
Verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten, och
Förbereda barnen för delaktighet och ansvar och för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle.”(Lpfö 98 rev.2010).
4. Metod
Jag använder mig av en kvalitativ metod. Kvalitativ metod innebär att den som forskar försöker beskriva verkligheten genom att analysera ”ord data” (Fejes & Thornberg, 2009). Underlaget till analysen i en kvalitativ metod kommer från inspelade samtal, intervjuer, fältanteckningar och observerade händelser. En kvalitativ studie är mer bejakande mot forskarens tolkande arbetssätt (Fejes & Thornberg, 2009).
Jag tog kontakt med medverkande förskolor via telefon och träffade sedan deltagande pedagoger för att berätta om min studie och visa min intervjuplan. Därefter har pedagogerna muntligt gett sitt medgivande att delta.
För att få svar på mina frågeställningar har jag tagit hjälp av två förskolor i södra Sverige. Båda förskolorna är inspirerade av Reggio Emilia - pedagogiken. Jag har intervjuat två pedagoger på vardera förskola, samt följt ett arbetslag på vardera förskola under en förmiddag där jag observerat barn och pedagoger. Jag har sedan haft ett samtal utifrån min observation med hela arbetslaget där vi diskuterat kring de händelser jag dokumenterat. Diskussionen utgår från två frågor jag ställer baserade på observationen. Se bilaga.
När jag har observerat har jag använt mig av anteckningsblock och antecknat det jag ser. Jag har sedan tolkat mina anteckningar och format frågor till arbetslaget efter det jag har sett. Även till diskussionerna har jag använt mig av anteckningar. Vid intervjuerna har jag använt anteckningar samt ljudupptagning.
4.1 Etik
Det finns fyra etiska regler att följa i forskningssammanhang. Dessa är:
Informationskravet: medverkande ska informeras om deras roll i undersökningen, de ska upplysas om att medverkan är frivillig och får avbrytas när helst medverkande önskar och informationen skall omfatta alla inslag i undersökningen som kan påverka viljan att delta.
Samtyckeskravet: Alla medverkande ska ge sitt samtycke till deltagande och det är forskaren som ska inhämta deltagarnas samtycke.
Konfindentialitetskravet: De som medverkar i en undersökning har rätt att själva styra över, hur när och på vilka villkor de deltar. Om de väljer att avbryta sin medverkan får detta inte utlösa negativa följder för den medverkande.
Nyttjandekravet: Den som medverkar i en undersökning får inte övertalas till medverkan eller påverkas om personen vill avbryta sitt deltagande. Det bör inte finnas några beroendeförhållande mellan forskare och deltagare
(vetenskapliga rådet, 2002)
Alla medverkande personer har fått alias och lika så förskolornas namn är ändrade och går här under namnen Förskola A och Förskola B. Förskolorna har valt att delta frivilligt och de personer som ställt upp i intervjuer har ställt upp frivilligt. De har alla haft rätt att avsluta samarbetet och blivit informerade om att deras medverkan sker helt anonymt. Detta för att skydda individerna, verksamheten, barnen och deras vårdnadshavares rättigheter. Intervjuerna startade med att medverkande blev tillfrågade om inspelning och det var helt okej att avbryta intervjun när de önskade.
Förskola A är en stor förskola med tio avdelningar. Fem stycken avdelningar med 1-2års- och fem stycken 3-5års avdelningar. Avdelningarna med de minsta barnen ligger tillsammans i en ände av förskolan och kallas lilla torg. Tre avdelningar bildar enhet A och två avdelningar bildar enhet B. Varje avdelning har plats till 15 barn och tre pedagoger utom en som har två pedagoger och maxantal 12 barn.
På förskola B arbetar två till tre pedagoger på varje avdelning och det finns tre avdelningar. Antalet barn varierar mellan 10-15 barn per grupp. De ser sig inte som tre avdelningar utan som tre grupper i en enhet och personalantalet är satt för hela enhetens barnantal.
5. Intervjuer
Här kommer jag sammanställa informationen jag fått genom intervjuerna på bägge förskolorna. För att enklare kunna följa vad de olika pedagogerna hade att berätta har jag delat in efter förskola. Jag har också delat in det efter kategorierna dokumentation och inflytande.
5.1 Förskola A, dokumentation
Mia: Vi arbetar med Pluttra. Där ska vi lägga in dokumentation på barnen och vad vi gör i verksamheten. Pluttra ska helst användas dagligen. Vi utgår ofta från Pluttra när vi ska skriva underlag till utvecklingssamtal. Vi använder oftast paddan när vi dokumenterar och vi tar bilder och filmar. Men Pluttra har blivit sämre. Innan uppdateringen var det lättare att Pluttra och barnen lärde sig det också. De kunde komma och peka på paddan eller mobilen för att visa att de ville Pluttra eller blogga som vi sa då.
Verktyget de arbetar med mest här när det gäller dokumentation kallas Pluttra, dit har varje vårdnadshavare en egen inloggning med användarnamn och lösenord. På Pluttra kan pedagogerna dela ögonblick, filmer/bilder på barnen med deras föräldrar. På Pluttra har varje barn sin egen mapp samt var enhet en egen mapp. Pedagogen kan välja att lägga upp ett ögonblick på enskilt barns mapp eller i hela enhetens mapp. I barnens egna mappar kan bara det barnets föräldrar titta samt pedagogerna. I enhetens mapp kan alla föräldrar till barn i den enheten gå in och titta samt pedagogerna. Pluttra används som ett verktyg för dokumentera barnens lärande och aktiviteterna på förskolan till föräldrarna. Genom Pluttra kan pedagogerna även skicka meddelande till föräldrarna om exempelvis utflykter eller föräldramöten.
Jag träffade Mia som berättade för mig att de använder verktyget Pluttra. Mia har stor kunskap om förskolans dokumentations-verktyg. Mia ansvarar för att lägga in barn vars föräldrar godkänt medverkan på bilder/filmer och för delning via exempelvis dokumenteringsverktyget Pluttra, hon ansvarar även för att lägga in spärrar på de barn som inte får vara med på andras bilder än de bilder som läggs i egen mapp.
vardagliga leken. Här känner man att det inte finns några tydliga direktiv man kan titta på. Allt kring Pluttra har diskuterats muntligt och därför har allt tolkats olika och pedagogerna använder därefter Pluttra olika. Mia är tydlig med att betona att den tidigare variationen av Pluttra var mycket enklare. Det var lättare att lägga in och beskriva det som hänt och samtidigt koppla till läroplanen. Det gick också snabbare innan och det gjorde att Pluttrandet skedde mer sekvent vilket gjorde att barnen uppfattade det och blev nyfikna. Barnens nyfikenhet gjorde att de fattade intresse för att vara med och dokumentera och bestämma vad som skulle Pluttras. Till och med de minsta barnen lärde sig var mobilen eller paddan låg och pekade efter den ofta. Detta tolkade pedagogerna som ett försök av de allra minsta att bestämma när det skulle dokumenteras/Pluttras.
På förskola A intervjuar jag också Lisa som berättar att det finns fler uppsamlingsplatser för dokumentation utöver Pluttra. Varje avdelning har dokumentation på väggarna och syftet med dessa är att få barnen att reflektera, så pedagogerna kan dokumentera barnens reflektioner. Det är lätt att sätta upp bilder men det är svårare att få tid att sitta runt bilderna och lyssna in vad barnen säger när de tittar på bilderna. Sen kan det ju också hända att dokumentationen inte alls är intressant för barnen och då försvinner syftet med dem, berättar Lisa. Därför är det viktigt att tänka på vilken dokumentation du väljer ut. I den processen borde barnen kunna involveras mer men blir det inte och det handlar om tidsbristen menar Lisa.
5.1.1 Förskola A, inflytande
Mia: Det är ju svårt när barnen inte kan berätta. Det verbala språket är väldigt blandat bland barnen i barngruppen. För att fånga reflektioner så måste vi observera men det är ju inte alltid säkert vi tolkar det rätt. Det tar tid att få reflektioner från barnen och de tröttnar ju när det tar tid. Små barn har inte tålamodet. Eftersom alla inte har verbalt språk än i gruppen så är det väldigt olika med vilket inflytande de kan få.
Svårigheterna med de allra minsta enligt Mia är att de saknar verbalt språk i stor utsträckning. Eftersom systemet nu är svårarbetat tar det längre tid och små barn har inte tålamodet att sitta med och se vad som händer. Inflytandet försvinner då också. Det som
funkar bäst med det minsta är dokumentationen på väggarna. Där finns möjligheter till konversation och samspel mellan barn och pedagog med bilden som gemensamt ämne.
Det diskuteras ofta i arbetslagen kring dokumentation. Tolkningar är det som diskuteras oftast men även barnens möjligheter till inflytande ploppar upp men skjuts ofta till sidan med frågan – Hur? Som många pedagoger känner är svår att besvara. Hur ger man de allra minsta inflytande över dokumenteringen och hur ska vi samla upp deras reflektioner är frågor som ofta går obesvarade i arbetslagens diskussioner. Den största boven kring dokumentation och inflytande är tiden påpekar Mia. Hon påpekar även att det skulle behövas en extra resurs i arbetslagen vars enda uppgift är att se barnens idéer, ställa utmanande frågor till pedagogerna och ha ett huvudansvar för dokumentationen. Hon menar att det är svårt att ha olika glasögon på när man själv är mitt uppe i det. Samtidigt är det upp till pedagogerna att finna tid eftersom det ingår i vårt uppdrag som förskollärare att dokumentera och reflektera och ge barnen inflytande.
I den andra intervjun påpekas det också att en extra resurs skulle vara en bra början för att få tid att komma in i rutiner kring dokumentation. Med mer rutin kan tiden kortas ner och barnen kan hålla intresset. När barnen har intresse för dokumentationen vill de vara delaktiga och med delaktigheten kommer inflytandet, menar Mia. Det gäller inte bara de yngsta barnen utan alla barn i förskolan, så därför är det viktigt att jobba på delaktigheten i barngruppen också tycker Mia.
5.2 Förskola B, dokumentation
Fia: Vi dokumenterar våra projekt och det vi gör i verksamheten. Mycket av det vi dokumenterar hamnar på väggarna och det hjälper gärna barnen till med.
Vera: Projekten dokumenteras för att läggas i ett PowerPoint dokument som sedan läggs på fronter. Det är meningen att PowerPoint presentationen ska visa lärprocesserna och utvecklingen i projektet. Man kan titta på den tillsammans med barnen och prata om det man ser så får man barnens reflektioner.
Fia: Barnen kan ju använda Ipad själva och filma och ta bilder. De fokuserar oftast inte på det som vi pedagoger ser och det är ju spännande.
förskolan en egen inloggning. Här arbetar de projektinriktat och det är projekten som är i fokus när det ska dokumenteras. Projekten dokumenteras i en PowerPoint som läggs upp i Fronter så att vårdnadshavarna kan följa projektarbetet. Här finns bilder på barnen när det arbetar aktivt med projektet, reflektioner från barnen och kopplingar till läroplanen och också en sammanfattning från pedagogerna där man berättar varför man valt detta projekt.
Enligt Fia är Fronter menat att användas som ett informations och kommunikationsverktyg mellan pedagoger och vårdnadshavare. Det är direktiven de har från sin chef. I Fronter kan du inte bara se dokumentation utan du får information om utflykter, sommarfester, lucia med mera. Här kan du söka förskoleplats eller säga upp din förskoleplats. Det finns blanketter att skriva ut och också länkar till artiklar, skolverket med mera som kan vara intressanta för vårdnadshavare. Här får inte förskolan maila föräldrarna, det har man gjort tidigare. De har arbetat aktivt med fronter i ca nio månader och de har upplevt det som en ganska lång process. Det tog tid innan föräldrarna vande sig och innan pedagogerna fick möjlighet att gå en utbildning om Fronter och lära sig att använda verktyget, berättar Fia.
Fronter är den digitala plattformen. Hallen är också en form av plattform, tycker Fia, där mycket av dokumentationen från Fronter sätts upp. På förskola B har de valt att ha mycket dokumentation i hallen eftersom de upplever att föräldrarna inte har engagerat sig så mycket i fronter och därför missar mycket. Dokumentationen i hallen öppnar upp för samtal mellan barn och föräldrar vid hämtningar och lämningar och i dessa samtal kan pedagogerna om de tar sig tid att lyssna fånga upp barnens reflektioner menar Fia och Vera.
Fronter är tänkt att vara en länk mellan förskolan och hemmen. Det är fortfarande ganska nytt men tanken är att projekten ska dokumenteras i en PowerPoint. PowerPointen läggs sedan ut på Fronter så barn och föräldrar ska kunna följa projektet hemifrån, berättar Vera. Det som oftast används vid dokumentation är Ipads - padda. Paddan är enkel att använda och barnen kan själva använda dem och dokumentera det dem tycker är intressant, berättar Fia.
5.2.1 Förskola B, Inflytande
Fia: Vi har inte diskuterat så mycket om barns inflytande. Inte barns inflytande i dokumentationen heller. Det är ju viktigt och vi tänker ju att barnen ska få vara delaktiga och
komma med idéer när vi dokumenterar men jag tror vi kan diskutera det mer.
Vera: Vi försöker aktivt få med barnen i allt vi gör i förskolan. Det är ju klart de ska ha inflytande men det är ju svårt med de minsta eftersom de inte lärt sig uttrycka sig än. De saknar verbalt språk, och de språk de kan är inte alltid tillräckligt för att vi ska förstå vad de menar. När det kommer till de minsta får vi oftast utgå från våra observationer och med de som har språket kan vi diskutera lite med för att få ett hum om deras tankar. Det blir ju mycket tolkningar från vår sida.
Det diskuteras inte så mycket kring barns inflytande eftersom de jobbar med små barn. De verbala svårigheterna gör att det är svårt att involvera barnen tycker pedagogerna. De är också så få pedagoger att de känner att de inte räcker till för att göra mer än de redan gör. Däremot känner de en vilja till att arbeta mer med barns inflytande i verksamheten. Det diskuteras ofta på exempelvis APT, arbetsplatsträffar, med förskolechefen men de förslag som kommer upp där förs sällan över till praktiken.
I den andra intervjun nämns samma svårigheter. De anser att det är viktigt och behövligt att barnen har inflytande inte bara i verksamheten utan i dokumentationen. Inte minst eftersom dokumentationen rör barnen på personligt plan. Det är en rättighet att få ha inflytande i det som rör en själv.
5.3 Observationer
E sitter vi bordet med mobilen. G kommer fram till E. E tar G i knät och de diskuterar med varandra. E och G pratar om vad de gjorde på bilderna. E visar bilder i mobilen för G. G ropar till S – jag och G har Pluttrat nu!
Under min första observation på förskola A observerade jag en av pedagogerna som Pluttrade. Hon såg att ett barn var intresserad av vad hon gjorde så hon tog barnet i knät och visade bilderna hon la upp och tillsammans med barnet diskuterade de vad de gjorde på bilderna. Pedagogen fångade upp reflektioner från barnet som varit med i situationerna som pedagogen höll på att dokumentera. Pedagogen och barnet reflekterade också tillsammans.
I min andra observation observerade jag en pedagog ute på gården som tog en bild på ett barn i sandlådan för att sedan gå undan. Jag gick fram till pedagogen och frågade vad
hen gjorde. Pedagogen förklarade att hen måste Pluttra. Pedagogen pluttrade ut bilden på barnet i sandlådan i barnets enskilda mapp.
På förskola B observerade jag en pedagog när hen höll samling. En annan pedagog filmade och tog bilder på barnen under tiden. Pedagogen som höll i samlingen läste en bok. Ett barn gick fram till pedagogen som filmade och ville hjälpa till att filma. Barnet fick hålla i Ipaden och gå runt de andra barnen och filma dem när de lyssnade på sagan.
5.4 Diskussion med arbetslag
Pedagog1: Ibland blir vissa dokumentationer lite improviserade eftersom vi kommer på att ”hjälp det barnet har inget i sin mapp”, eller den nyinskolningens föräldrar frågar efter bilder på särskilda situationer. Ibland kan vi ha tur med att situationer uppstår och då får vi bråttom att fånga dem.
Pedagog2: Vi reflekterar nog inte så mycket när det kommer till dokumentationen i barnens enskilda mappar, men vi försöker få med barnen i våra projektdokumentationer. Vi försöker samtala med barnen om vad vi gör och vad vi gjort. Det handlar mycket om tid. Vi har inte tid och är inte personal nog att sitta ner och få varje barns tanke. Dessa små vi jobbar med har inte så mycket verbalt språk så en diskussion med dem är näst intill omöjlig. Hade vi haft mer tid och mer personal hade vi avsatt mer tid till att involvera även de minsta.
Pedagog1: Precis, det är tidsbristen som hindrar. Vi har så många andra rutiner och måsten under dagen att den tid vi har att lägga på pedagogisk verksamhet är minimal som den är redan, tyvärr. Det behövs omorganiseras uppifrån innan vi får chans till att arbeta mer praktiskt med de yngsta barnens inflytande. Särskilt när det kommer till dokumentation.
Efter mina observationer hade jag några frågor till arbetslaget. I den första observationen fick barnet vara med och reflektera och välja vad som skulle dokumenteras vidare. I den andra observationen var barnet inte alls involverat i dokumentationen om sig själv. Eftersom den första observationen bekräftade hur de försöker jobba med dokumentation på förskola A, utifrån vad som berättats i intervjuerna, riktades mina frågor mer i förhållande till observation två. Frågorna som ställdes till arbetslaget var:
Vad var syftet med dokumentationen av barnet i sandlådan?
Svaret på den första frågan var att barnet var ny inskolad och att föräldrarna efterfrågat bilder på vad barnet hittar på utomhus. Tanken var att inte glömma att möta föräldrarnas efterfrågan och det resulterade i en snabb dokumentation. Pedagogerna lyfter att meningen med att Pluttra egentligen var att visa barnens lärande och utveckling och att det barnet gör gärna kopplas till läroplanens mål. Föräldrarna däremot är oftast mer intresserade av så kallade nedslag i vardagen och bilderna i sig. När det kommer till barns utveckling och lärande så föredrar föräldrarna att få den dokumentationen under utvecklingssamtalen. Pedagogerna menar att Pluttra kan underlätta utvecklingssamtalen genom att informationen till dessa samtal redan finns färdigt i Pluttra.
I diskussionen kom pedagogerna fram till att det som hade kunnat göras annorlunda skulle varit att efter att ha tagit en bild kunde pedagogerna visat bilden för barnet så barnet kunnat berätta vad det gör på bilden. I denna situation saknade det dokumenterade barnet verbalt språk så därför kändes det inte som ett alternativ. Pedagogen hade istället sett till att det dokumenterades som en observation utan någon bedömning/tolkning av vad hon såg. Om pedagogen tagit mer än en bild skulle barnet kunnat få se bilderna först och kanske kunnat välja den bild som hen tyckte bäst om och den bilden hade kunnat läggas på Pluttra.
Önskemål om bilder och filmer från föräldrarna ökar de snabba ogenomtänkta dokumentationerna som läggs på Pluttra. Tidsbrist gör också att eventuella reflektioner inte tas med och beskrivningen av dokumentationen blir kort och precis. Men när tid ges är det ofta det första som tänks på att nu kan vi hämta reflektioner, nu kan vi se över vårt dokumentationsmaterial och diskutera barnens individuella lärande och utveckling. Oftast sker detta när arbetslaget har planering och tyvärr är det för lång tid mellan planeringstillfällena att det blir så mycket som ska hinnas med att tidsbristen gör sig påmind även där.
På förskola B handlade diskussionsfrågan om inflytande.
Hur går era tankar när ni hör orden barns inflytande?
Pedagog1: Det handlar ju om att barn ska få tycka till och vara delaktiga. De ska ju få styra sin egen tid lite när de är här. De större barnen kan bestämma om de vill gå till ateljén och då
kollar vi så en vuxen kan följa med men barnen får ju välja aktiviteten. Jag: Är bestämma och inflytande samma sak?
Pedagog2: Ja och nej. Det är ju en typ av inflytande att få bestämma själv vad man vill göra och så. Men inflytande handlar ju främst om att vi släpper lite på regler och rutiner så barnen får mer utrymme att forma sin vardag här på förskolan.
Först svarade de med att barnen ska få tycka till, de ska få vara med att bestämma så de fick en extra fråga. – är inflytande och få bestämma samma sak? Då kom de med att inflytande handlar om demokrati. Barnen ska få lära sig att respektera andras åsikter och argumentera för sina egna. Det står tydligt i läroplanen om hur vi i förskolan ska arbeta med barns inflytande. Även i läroplanen kopplas barns inflytande tillsammans med lära om demokrati och vi i förskolan ska uppfostra barnen till demokratiska samhällsmedborgare.
När de diskuterar kring barns inflytande är diskussionerna ofta riktade mot hur man kan arbeta med de små barnens möjligheter till inflytande eftersom de saknar det verbala språket. De diskuterar också kring hur man ska få tid till att reflektera med de minsta eftersom det tar längre tid med de yngsta och också hur man kan göra det på ett roligt och intressant sätt för de yngsta eftersom de snabbt kan tappa tålamodet.
6. Analys
Undersökningen visar att det arbetas mycket med dokumentation och just pedagogisk dokumentation i syfte att kunna utvärdera verksamheten. Det används olika verktyg för dokumentation vilket också skolverket menar enligt Elfström 2013. Det man använder mest är paddan men också kamera och papper, penna används. Det är inte verksamhetsutvärderingen som ligger i tanken när det dokumenteras. Det viktiga för pedagogerna att fånga i dokumentationen är barns lärande och utveckling. I projekten dokumenteras också pedagogernas lärande och detta används sedan som analysmaterial till utvärdering. Som Taguchi skriver, så är detta betydelsen för pedagogisk dokumentation enligt Reggio Emilia-pedagogiken. Dokumentation blir vad man gör den till och det handlar om att se tillbaka och blicka framåt både i arbetslaget och tillsammans med barnen för att få en pedagogisk dokumentation (Taguchi, 2014).
En etisk punkt som synliggörs i undersökningen är medgivandet som krävs från vårdnadshavare för att deras barns ska kunna vara en del av de plattformar som förskolorna använder sig av. Plattformarna jag har blivit introducerad till i studien är Pluttra och Fronter. Gemensamt för dessa är att de ska underlätta kommunikation med hemmen och vara en samlingsportal för dokumentation. I Pluttra och Fronter är dokumentationen lättillgänglig för pedagoger och barn. Det går lätt att ta fram tidigare dokumentation vid reflektionstillfällen. Tyvärr visar studien att pedagogerna är rörande överens om att tiden det tar att reflektera med de små barnen inte finns och därför görs mer sällan än önskat av pedagogerna. Tid är viktigt för reflektion och analys och inom Reggio Emilia ska det vara en prioritet att få tid till just detta (Grieshaber & Hatch, 2003). Johannessen & Sandvik påpekar att inflytande handlar om gemenskap, respekt och inkludering. Detta sker enligt pedagogerna i studien i reflektionen, och det är reflektionen som gör dokumentationen till en pedagogisk dokumentation (Taguchi, 2014).
Dagen i förskolan kantas av fasta rutiner och problemlösning. Många gånger är det upplägget i organisationen som tar tid från den pedagogiska verksamheten. Det som också framgår i undersökningen är att det finns en vilja hos pedagogerna att lägga tid på att involvera barnen i dokumentationen. Det poängteras upprepande att det stressande och råder tidsbrist vilket hindrar rutiner kring dokumentation rotar sig. Kravet på
dokumentation, företrädelsevis från förskolechefen, stressar också fram dokumentation där barnen kunde varit mer involverade i processen. Skolverket poängterar att barnen ska vara delaktiga i dokumentationen, men det tar tid och det är just tid pedagogerna i undersökningen känner att de saknar.
I början av undersökningen berättar Mia att en tidigare variation av deras plattform Pluttra gjorde att barnen tog större initiativ till dokumentation och därigenom fick mer inflytande i dokumentationen än vad de får just nu. Barnens intresse kom sig av att dokumentationen var mindre komplicerad och tog mindre tid. Barnen hann helt enkelt inte tröttna utan lärde sig konceptet. Även de yngsta lärde sig var dokumentationsverktygen fanns och kunde därför göra sig förstådda när de önskade dokumentera. Barnens möjligheter att påverka dokumentationstillfällen påpekas i Svennings bok, Vad berättas om mig – barns rättigheter och möjligheter till inflytande i förskolans dokumentation 2011, när en flicka berättar att hon inte vill bli dokumenterad mer. Lindgren & Sparrman frågar sig om barnen får roller de ännu inte är redo för, när de är delaktiga i dokumentationen. Inflytande handlar om initiativtagande, diskussion och uttrycka tankar och idéer. Något som pedagogerna i studien tycker är svårt med de yngsta barnen då de saknar det verbala språket.
Hur vi väljer att dokumentera, vilka glasögon vi har i dokumentationen påverkar resultatet av den. Vi kan fotografera en situation mellan två barn som sedan kan tolkas annorlunda mot vad som egentligen har hänt. Det är här pedagogerna i undersökningen menar att barnens reflektioner blir oerhört viktiga. Barnen kan ha upplevt det dokumenterade tillfället helt annorlunda mot pedagogernas analys. Pedagogisk dokumentation handlar om samarbete mellan barn och pedagoger. Det handlar om en lärprocess som gäller för både pedagoger och barn (Lindgren 2015). Det är inte bara barnens lärprocess som blir synlig genom pedagogisk dokumentation utan även pedagogernas. För barnens del ska reflektionen utifrån dokumentationen leda till att fördjupa barns utforskande. För pedagogernas del ska reflektionen leda till att underlätta uppföljning, utvärdering och utveckla sitt arbete (Taguchi, 2014). Reflektionen som barn och pedagoger gör tillsammans är också tänkt att rubba maktrelationen mellan barn och pedagoger och föra dem samman mer till en grupp(Taguchi 2014).
små barnen är få. Enligt Lpfö 98/10 ligger ansvaret för barns inflytande hos arbetslaget. Det diskuteras ofta i arbetslagen, enligt tillfrågade pedagoger, hur man kan arbeta med de yngsta barnen, fånga deras reflektioner och hur de kan delta i hela dokumentationsprocessen. Pedagogerna i studien känner att man hakar upp sig på de verbala svårigheterna.
Det kan enligt studien vara svårt att skilja på delaktighet och inflytande. Delaktighet handlar om att få vara med i något som andra har bestämt (Arnér, 2009). Pedagogerna i studien har kommit på sig själva med att beskriva delaktighet och inte inflytande. De har kunnat avbryta sig och förklara att det finns skillnad och menar att inflytande handlar mer om möjligheter till egna initiativ från barnen. Regler kan vara ett hinder för inflytande (Arnér, 2009). På förskola A är det just initiativtagandet av barnen kring dokumentation som försvunnit vid uppdateringen av deras verktyg Pluttra, enligt tillfrågade pedagoger. På förskola B känner de också att de behöver jobba mer med att lära barnen hur de kan ta initiativ. Inte bara vid dokumentation utan i hela verksamheten. De intervjuade pedagogerna på båda tillfrågade förskolorna ser kopplingen mellan inflytande och initiativ.
6.1 Resultat
Forskning och teori talar om samarbete mellan barn och pedagoger kring pedagogisk dokumentation. Nyckeln till att dokumentationen blir pedagogisk ligger i reflektionerna som pedagogerna gör. Pedagogerna reflekterar tillsammans i arbetslaget och de reflekterar också tillsammans med barnen kring dokumenterat material.
Pedagogerna uttrycker vissa svårigheter i arbetet med de yngsta barnen. Det är verbala svårigheter som försvårar reflektionerna. Även tidsbrist är ett problem både gällande dokumentation och reflektion. De tillfrågade pedagogerna nämner organisationsproblem som delvis ansvarigt för tidsproblemen. Bristen på personal är en annan tydlig anledning till tidsbrist. Underbemanningen leder till större fokus på rutiner och omsorg och pedagogiken hamnar efter. Studien visar att pedagogerna är medvetna om att barnen ska och att barnen får inflytande i dokumentationen i viss grad. Pedagogerna i studien tycker att det skulle finnas större möjligheter att arbeta mer med inflytande i dokumentation om det ges mer tid och personalstyrkan utökas. Tid till reflektion är prioriterat enligt Reggio Emilia – pedagogiken, men syns inte i studiens resultat. Detta trots att bägge tillfrågade
förskolor är Reggio Emilia – inspirerade.
Frågor kring etik lyfts i forskningen men inte så mycket i studien. Hur vi väljer att dokumentera och hur vi kan tolka en dokumentation kan få konsekvenser. Barnen är huvudaktörer i dokumentationen. Forskning visar att vi behöver fundera över de roller vi ger barnen i dokumentationen och i reflektionen.
7. Diskussion
Här kommer jag diskutera resultatet i studien, och delge vilka studier jag tycker skulle vara intressanta att fortsätta med som kan komplettera denna studie.
7.1 Avslutande diskussion
Resultatet av studien visar att tidsbrist ute i verksamheterna gör att dokumentationen ofta blir pedagogstyrd. Pedagogerna påpekar själva att det finns tillfällen där barnen kan få mer inflytande om de haft mer resurser. Resurser som saknas är fler pedagoger. Den pedagogiska dokumentationen ska innehålla reflektioner från barn och vuxna. Det handlar om tillbakablick, en nutidsreflektion och en idé om vidare utveckling (Taguchi, 2014). Den första observationen jag gjorde på förskola A var intressant eftersom jag fick se det samarbetet med barnen de nämner i intervjuerna. Jag fick se det samarbete som krävs för en gemensam reflektion och göra dokumentationen pedagogisk. Pedagogerna påpekar i studien att en tätare personalstyrka skulle utöka möjligheterna för reflektion tillsammans med barnen. På förskola A finns det ett stort intresse kring pedagogisk dokumentation och kraven på dokumentation är höga. Det var synligt under mitt besök att dokumentation är en stor del av förskolans vardag. Även på Förskola B var dokumentationen en mittpunkt. Du kunde se den i hallen och inne på avdelningarna. På förskola B är dokumentationen alltid närvarande hos både barn och pedagoger.
Det skulle vara intressant att utöka studien till fler förskolor och också intervjua förskolechefer. Pedagogerna i studien påpekar organisationsbrister som en av anledningarna till tidsbristen. Det skulle därför vara intressant att se hur cheferna tänker kring hur barnen ska och kan få inflytande i förskolans dokumentation. Hur de prioriterar reflektion och när det ska ske. Hur mycket tid ges det pedagogerna att reflektera som arbetslag och vilka möjligheter till reflektion ser de i barngruppen? Studien jag nu har gjort skulle kunna visas för förskolechefer som är villiga att delta i en fortsättningsstudie som underlag och förklaring till nya frågeställningar. Pedagogisk dokumentation är ett måste för utvärdering och utveckling av förskolornas verksamhet och det framkommer i utvärderingar från skolverket och läroplanen, i sig, vikten av att dokumentera. Det är lag
på att kontinuerligt arbeta med kvalitetsanalys i förskolan och där är den pedagogiska dokumentationen nödvändig. Därför borde det även ligga i förskolechefers intresse att det genomförs en mer övergripande studie kring hur det praktiskt kan arbetas med pedagogisk dokumentation i förskolan.
För mig har studien visat vikten av medvetenhet kring allt du gör i förskolan. Att det behövs ett tydligt syfte för varje dokumentation och att det är viktigt att tänka på etiken kring dokumentation. I min yrkesroll kommer jag fokusera mycket på dokumentation och fundera över barnens roll i den. Jag kommer diskutera detta med framtida kollegor eftersom jag både finner ämnet intressant men också för att jag känner att det behövs diskuteras mer kring barnens roller och etiken i dokumentationen. Jag kommer att vara fortsatt nyfiken på området och därför känner jag att det skulle vara intressant om en studie med fokus på etik i förskolan gjordes. Vilken syn på etik och vad innebär etik på förskolan? Hur arbetar man för barns rättigheter och hur förhåller man sig till exempelvis barnkonventionen?
7.1.1 Slutsats
I Reggio Emilia – pedagogiken prioriteras tid till reflektion som är en del av pedagogisk dokumentation. Detta visas inte av studien som istället påvisar tidsbrist enligt de tillfrågade pedagogerna. Pedagogerna i studien menar att det är organisationernas utformande som förhindrar dem i att få tillräckligt med tid för reflektion. Både reflektion mellan pedagogerna i arbetslaget och reflektion tillsammans med barnen får backa när tiden inte räcker till. De yngsta barnens bristande ordförråd gör att det krävs extra tid att försöka förstå deras tankar och idéer och detta görs främst genom observation enligt tillfrågade pedagoger.
Det finns intresse, vilja och kunskap om hur de yngsta kan få mer inflytande i dokumentationen hos pedagogerna. De känner sig hindrade av rutiner, tidsbrist och personalbrist. Läroplanen visar att ansvaret för barns inflytande ligger hos arbetslaget, men pedagogerna menar att det måste finnas ett gott samarbete med förskolechefen. Detta eftersom chefen sköter organisationsutformningen.
De yngsta barnens möjligheter till inflytande i förskolans dokumentation finns men kan utökas och det finns flera områden som kan underlätta arbetet med detta enligt studien. Forskningen påpekar etiken som inte är synlig i studien och därför kan etiken i förskolan
R
EFERENSER
Arnér, Elisabeth 2011 Barns inflytande i förskolan – en fråga om demokrati upplaga 1:3 studentlitteratur. ISBN 978-91-44-05332-5
Elfström, Ingela 2013 Uppföljning och utvärdering i förskolan – pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematisk kvalitetsarbete i förskolan Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen ISBN 978-91-7447-799-3
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert 2009 Handbok i kvalitativ analys upplaga: 3 ISBN 978-91-47-08476-0
Grieshaber, Susan & Hatch J. Amos 2003 Pedagogical Documentation as an effect of globalization Artikel.
Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni 2013 Små barns delaktighet och inflytande – några perspektiv” ISBN 978-91-47-09412-7
Lenz Taguchi, Hillevi Varför pedagogisk dokumentation? 2:2 ISBN 978-91-40-67860-7
Lindgren, Anne-Li, Sparrman Anna 2003 Om att bli dokumenterad – Etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation. Pedagogisk forskning i Sverige, årg. 8 nr 1-2 s.58-69 ISSN 1401-6788
Lindgren, Therese 2015 Bland sokumentationer, reflektioner och teoretiska visioner – idéer och diskurser om hur barn skapar mening i förskolan Malmö studies educational sciences ISBN 978-91-7104-564-5 (pdf)
Svenning, Bente 2011 Vad berättas om mig – Barns rättigheter och möjligheter till inflytande i förskolans dokumentation upplaga 1:2 studentlitteratur. ISBN 978-91-44-06648-6
Skolverket 2012 Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan – pedagogisk dokumentation. ISBN 978-91-87115-35-6
Vallberg Roth, Ann-Christine 2011 De yngre barnens läroplanshistoria upplaga 2:3 studentlitteratur. ISBN 978-91-44-05554-1Bilagor
Här finns min litteraturplan som också visar informationen deltagande pedagoger fått om studien.
Intervjuplan
Syftet med denna intervju är att se hur ni arbetar med barns inflytande och dokumentation på er förskola och hur dokumentationen används. Med inflytande menar jag möjligheter för barnen att reflektera och påverka kring dokumentation och hur dokumentationen används. Jag kommer utifrån svaren sammanställa hur det kan se ut i praktiken, och jämföra med hur forskning och litteratur önskar hur det såg ut i praktiken när det kommer till barns inflytande över dokumentation i förskolan. Intervjun görs anonymt.
Du får när du vill avbryta intervjun när du vill eller ställa frågor om det är något du inte förstår eller undrar över.
Innan intervjun startar frågar jag om det är okej att intervjun spelas in så att jag får en backup till mina anteckningar.
Frågor:
1. Använder ni någon plattform för att samla eller delge dokumentation till exempelvis föräldrarna? (Med plattform tänker jag på exempelvis Fronter, Pluttra, Vklass med flera.
2. Hur är det tänkt att plattformen ska användas?
fånga upp i dokumentationen?
4. Hur brukar ni dokumentera? Med filmer/bilder/anteckningar och vad använder ni dokumenterat material till?
5. Hur försöker ni involvera barnen i era dokumentationer?
6. Hur gör ni för att fånga barnens reflektioner?
7. Vilka diskussioner kring barns inflytande och dokumentation har ni haft här på förskolan? Har det diskuterats?
8. Vilka direktiv har ni fått gällande dokumentation och barns inflytande? Är det något chefen brukar prata om på exempelvis APT möten?
