Gränslöst arbete i spår av Coronapandemin : En kvalitativ studie av erfarenheter av gränslöst arbete under Coronapandemin

(1)

GRÄNSLÖST

ARBETE

I

SPÅR

AV

CORONAPANDEMIN

– En kvalitativ studie av erfarenheter

av gränslöst arbete under Coronapandemin

A-K2020:26

Kandidatuppsats Arbetsvetenskap Sofia Toft Sofia Lindgren

(2)

Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället Svensk titel: Gränslöst arbete i spår av Coronapandemin Engelsk titel: Boundless work in traces of Corona pandemic Utgivningsår: 2020

Författare: Sofia Toft och Sofia Lindgren Handledare: Jonas Westman

Examinator: Danka Miscevic

Nyckelord: Gränslöst arbete, Kön, Arbetsliv och familjeliv, Coronapandemin

_________________________________________________________________

Vi vill tacka de respondenter som ställde upp i studien, utan er hade detta inte varit möjligt! Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare Jonas Westman för ett stort engagemang och ovärderlig feedback!

28 maj 2020

_________________________ _______________________ Sofia Toft Sofia Lindgren

(3)

Sammanfattning

Denna kvalitativa studie har sin utgångspunkt i individens upplevelser av gränslöst arbete under Coronapandemin som inneburit förändringar i arbetsvillkoren. Studien belyser även hur upplevelsen av gränslöst arbete kan förstås mot familjeförhållanden och könsnormer. I studien har åtta respondenter, vars arbetsförhållanden har påverkats av Coronakrisen på något sätt, intervjuats. Urvalet bestod av fyra kvinnor och fyra män där hälften hade hemmavarande barn och hälften hade utflyttade barn. Empirin som samlas in analyseras i huvudsak med hjälp av tre teorier, krav, kontroll stöd-modellen, work/life balance teorin och Hirdmans teori om isärhållande och manlighet som norm. I resultatet framkommer att för mycket distansarbete resulterar i en avsaknad av det som Karasek kallar för emotionellt socialt stöd. Det visar sig också att respondenterna använder sig av olika strategier för att hantera balansen mellan arbete och privatliv. Val av strategi tycks till stor del bero på individuella förutsättningar, de respondenter som har hemmavarande barn använder sig i större utsträckning av strategier som går ut på att begränsa arbetstiden. De respondenter som inte har hemmavarande barn tycks snarare använda strategier för att förlägga arbetet på ett sätt som gör det möjligt att exempelvis inte behöva arbeta under helger. Det framkommer också att kvinnorna tycks ställa betydligt högre krav på sig själva än vad männen gör, både i arbetet och privatlivet. I diskussionen tas könsnormer upp som en anledning till att kvinnor har högre inre krav. Studiens slutsatser är att familjen tycks utgöra ett hinder för hur mycket gränslöst arbete individen kan utföra. Detta behöver dock inte vara negativt då det även finns positiva aspekter med att ha gränser som motverkar att arbetsmängden blir för stor. Dock kan barn som är hemma på heltid i längre perioder påverka upplevelsen av gränslöst arbete negativt, vilket kan bero på att det resulterar i en rollöverbelastning om kraven från både hemmet och arbetet är höga. Slutligen framkommer det att gränslöst arbete i för hög utsträckning upplevs negativt, främst på grund av en avsaknad av det emotionella sociala stödet. Det kan också innebära en kontrollförlust att inte kunna vara på plats fysiskt, vilket gör att arbetet i sig kan bli svårare att utföra.

(4)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... - 1 -

1.1 Syfte och frågeställningar ... - 2 -

1.2 Tidigare forskning ... - 2 -

1.2.1 Gränslöst arbete och gränsdragning mellan arbete och fritid ... - 2 -

1.2.2 Kön, föräldraskap och hemarbete ... - 4 -

1.3 Teoretiska utgångspunkter ... - 6 -

1.3.1 Krav kontroll stöd i utforskandet av en gränslös arbetssituation ... - 6 -

1.3.2 Work life balance i förhållande till en gränslös arbetssituation ... - 7 -

1.3.3 Isärhållande och manlighet som norm ... - 8 -

2. Metod ... - 8 -

2.1 Urval ... - 8 -

2.2 Datainsamlingsmetod och material ... - 9 -

2.3 Tillvägagångssätt och etiska överväganden i samband med arbetsprocessen ... - 9 -

2.3 Bearbetning och analys av material ... - 10 -

2.4 Kvalitetskriterier ... - 11 -

2.5 Förförståelse/värderingar ... - 11 -

3. Resultat ... - 12 -

3.1 Empiri ... - 13 -

3.1.1 Individers förhållningssätt och upplevelser av en förändrad arbetssituation till följd av Coronapandemin ... - 14 -

3.2.2 Gränslöshet och gränsdragning mellan arbete och privatliv ... - 17 -

3.2.2 Familjeförhållanden och gränslöst arbete ... - 21 -

3.2.3 Individens upplevelse av inre och yttre förväntningar ... - 24 -

3.2.4 Sammanfattning av centrala delar i resultatet ... - 27 -

4. Diskussion och slutsatser ... - 27 -

4.1 Diskussion ... - 27 -

4.1.1 Gränsdragning och arbetssituation med utgångspunkt i Coronakrisen ... - 27 -

4.1.2 Upplevelser och förhållningssätt till gränslöst arbete under Coronakrisen i ljuset av samhälleliga könsnormer ... - 29 -

4.1.3 Upplevelser och förhållningssätt till gränslöst arbete under Coronakrisen i ljuset av skilda familjesituationer ... - 31 -

4.2 Studiens slutsatser ... - 33 -

4.2.1 Hur upplever och förhåller sig individen till gränslöshet och gränsdragning mellan arbete och privatliv under Coronapandemin? ... - 33 -

4.2.2 Hur kan upplevelser och förhållningssätt till gränslöst arbete under Coronakrisen förstås i ljuset av samhälleliga könsnormer? ... - 34 -

4.2.3 Hur kan upplevelser och förhållningssätt till gränslöst arbete under Coronakrisen förstås i ljuset av skilda familjesituationer? ... - 34 -

4.3 Framtida forskning ... - 35 -

4.4 Metoddiskussion ... - 35 -

Källor ... - 36 -

(5)

1. Inledning

Digitaliseringen under de senaste decennierna har medfört att tids-och rumsgränser luckrats upp vilket resulterat i att individens förhållningssätt till arbetet förändrats då det ofta är möjligt att utföra arbete utanför ordinarie arbetstid och på andra ställen än på arbetsplatsen. Ett begrepp som utvecklats som en konsekvens av att verksamheter och arbetsuppgifter frigjorts från rumsliga, tidsmässiga och organisatoriska begränsningar och sammanhang är gränslöst arbete. Gränslöst arbete kan medföra både positiva och negativa effekter för arbetstagare. Positiva effekter kan exempelvis vara att individen ges möjlighet att själv planera och organisera sitt arbete utefter egna preferenser. Negativa effekter kan vara att personer med hög arbetsbelastning upplever det nödvändigt att arbeta utanför överenskomna tids-och rumsgränser då det är möjligt att svara på arbetsrelaterade mail via dator eller mobiltelefon trots att arbetsdagen formellt sett är slut. Ett stort problem med gränslöst arbete är därmed att det blir svårare att stänga av arbetet när arbetsdagen formellt sett är slut, vilket kan resultera i negativa följder såsom att arbetet finns i tankarna även när personen försöker varva ner eller vill utöva fritidsaktiviteter. Eftersom återhämtning är viktigt för att motverka utmattningssyndrom och negativ stress kan det gränslösa arbetet därmed tänkas utgöra en risk för hälsan (Aronsson 2018). Följaktligen medför detta att flera yrkesgrupper måste hantera de allt mer suddiga gränserna mellan deras arbete och personliga liv och skapa en väl fungerande balans mellan de två sfärerna. Detta gäller särskilt för individer som vanligtvis fastställer sina egna arbetsscheman och själva hanterar hur de arbetar i tid och rum (Allvin et al., 2013). Omkring 47 procent av alla arbeten på den svenska arbetsmarknaden kategoriseras som låg eller oreglerade i bemärkelsen att styrningen av dem är indirekt (Gillberg 2018). Under våren 2020 har emellertid flera yrkesgrupper som normalt inte arbetar hemifrån övergått till att arbeta på distans till följd av Coronapandemins utbredning. Därmed har gränslöst arbete aktualiserats ytterligare och det ärmer relevant än någonsin att utforska individers upplevelser och förhållningssätt till gränslöst arbete. Den nya arbetssituationen ger möjligheter att

utforska gränslöst arbete utifrån förutsättningar som tidigare inte har kunnat studeras. Att göra en studie om gränslöst arbete under Coronapandemin kan därför bidra till ny empiri kring ett redan viktigt och utforskat område.

Om förskjutningen från en traditionell och extern till en mer intern, individuell reglering av arbetet får ett positivt eller negativt utfall beror mycket på hur individen förmår utforma och använda olika typer av strategier, som dels avväger arbetsmängden, dels balanserar friktionen mellan olika livsområden. Till exempel kan arbetstagaren ha separata e-postkonton för arbete och personligt bruk, stänga av sin mobiltelefon efter arbetsdagen och ta hand om personliga frågor endast vid pauser eller under fritiden (Mellner, Aronsson & Kecklund 2014). Intern reglering ställer likväl ökade krav på att medarbetaren kan strukturera och bedöma sina arbetsuppgifter. Det är dock inte alltid möjligt för anställda att anta strategier, beroende på olika möjligheter och begränsningar som kan finnas. I synnerhet kan de som har ett stort ansvar för att reglera sitt eget arbete uppleva ett ökat tryck att integrera de olika sfärerna, inte bara med tanke på deras ökade autonomi utan också ansvar (Mellner, Aronsson & Kecklund 2014). Härmed framgår att det inte alltid är arbetstagaren själv som fullt ut bär ansvar för balansen mellan arbete och privatliv. Arbetsgivaren har fortfarande ett ansvar men det kan bli svårare att delegera och kontrollera i en tid av stora förändringar. Det ökade ansvaret för integrering av sfärerna kan vara särskilt svårt för kvinnor, studier har visat att kvinnors och framförallt mödrars karriär ofta blir lidande på grund av att de utför mer obetalt arbete i hemmet. Därmed är det även viktigt att utforska könsfrågan under de hastigt omförhandlade omständigheterna till följd av Coronapandemin. När kvinnor blir sammanboende och när de får barn allokerar de mer tid och motivation till hemarbete, vilket medför att deras

(6)

arbetskraftsdeltagande minskar, vilket i sin tur innebär att deras karriärmöjligheter minskar jämfört med männens (Hörnqvist 1997). Det är intressant att vända på situationen och utforska vad som händer när lönearbetet förläggs i hemmamiljön. Det är en högst relevant fråga med tanke på den rådande situationen med Coronapandemin.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att med utgångspunkt i Coronapandemin utforska hur individer som är verksamma inom privat sektor förhåller sig till gränslöst arbete. Mer specifikt avser studien utforska hur upplevelser av gränslöst arbete samverkar med individers arbetssituation inom privat sektor samt hur kön och familjeförhållanden påverkar respondenternas upplevelser och utförande av gränslöst arbete. I studien avses följande frågeställningar utforskas och

besvaras:

• Hur upplever och förhåller sig individer som är verksamma inom privat sektor till gränslöshet och gränsdragning mellan arbete och privatliv under Coronapandemin?

• Hur kan upplevelser och förhållningssätt till gränslöst arbete förstås i ljuset av samhälleliga könsnormer hos individer som är verksamma inom privat sektor under rådande Coronakris?

• Hur kan upplevelser och förhållningssätt till gränslöst arbete förstås i ljuset av skilda familjesituationer hos individer som är verksamma inom privat sektor under

Coronakrisen?

1.2 Tidigare forskning

I följande del presenteras tidigare forskning i två olika teman som är relevanta utifrån studiens frågeställningar.

1.2.1 Gränslöst arbete och gränsdragning mellan arbete och fritid

Eftersom vår studie handlar mycket om gränslöst och flexibelt arbete och hur individen hanterar balansen mellan arbete och fritid har vi använt oss av forskning som berör detta. En del av den tidigare forskningen berör även kön kopplat till gränslöst arbete.

Allvin, Aronsson, Hagström, Johansson och Lundberg (2006) konstaterar att fria, flexibla arbeten, långtifrån alltid är positiva för arbetstagarens hälsa. Trots att dessa typer av arbeten inte innehåller någon industriell arbetsdelning kan de få allvarliga sociala och psykiska konsekvenser. Det handlar dock om en helt annan typ av stress än vad som upplevs i de industriella arbetena. När organisationen överlämnar ansvaret att reglera arbetet på individen är det personen själv som måste planera, initiera och ansvara för sitt arbete. Detta medför att individer hamnar under en mycket stor press. Det är den enskilda individen som ansvarar för att arbetsuppgifterna blir gjorda samt att avgränsa och organisera sitt privatliv vilket ofta resulterar i sociala konflikter. Detta tenderar till motsättningar och ökad stress hos personer som har svårt att klara av det ökade ansvaret (Allvin et al., 2006, ss. 53-54). Det är intressant att undersöka hur våra respondenter hanterar och upplever dessa svårigheter som kan uppstå när mängden gränslöst arbete ökar så som i nuläget på grund av Coronapandemin. Artikeln är även relevant för vår studie då den kan användas för att förstå svårigheterna med att

kombinera gränslöst arbete och familjeliv.

Alsarve (2017) har genomfört intervjuer med svenska ensamstående mödrar som berör kön, klass och gränslöst arbete. Artikeln fokuserar på att undersöka vilka strategier som

(7)

ensamstående mödrar använder för att hantera konflikt mellan arbete och familj. Artikeln undersöker även arbetsvillkor och tillgång till ekonomiskt och socialt kapital i förhållande till olika former av faktiska eller potentiella resurser som endera underlättar alternativt begränsar kvinnornas möjligheter att förena arbete och privatliv. Ekonomiskt kapital åsyftas i artikeln huvudsakligen till mödrarnas inkomst. Med socialt kapital hänvisar artikeln till tillgången på eller bristen på socialt nätverk såsom familjer, andra släktingar och vänner som tillhandahåller olika typer av stöd såsom praktiskt, ekonomiskt och emotionellt (Alsarve 2017). Ovanstående faktorer anses högst relevanta för vår studie då vi vill undersöka hur olika

familjeförhållanden, kön samt arbetsvillkor kan påverka individers upplevelser och förhållningssätt av gränslöst arbete. Sammanfattningsvis visar Alsarves (2017) studie att socialt och ekonomiskt kapital var betydelsefulla resurser för att lyckas balansera arbete och familjeliv för samtliga mödrar i studien. Studien visar även att mödrar i medelklassen i högre grad hade tillgång till dessa kapital. Även mödrarnas positioner på arbetsmarknaden hade stor betydelse för vilka strategier mödrarna använde för att lyckas balansera arbete och familjeliv, samt om strategierna var långsiktiga eller kortsiktiga. Ett resultat av mödrarnas position på arbetsmarknaden var därmed ännu en bidragande faktor till att kvinnorna utvecklade olika strategier. Resultatet är högst intressant utifrån vår studie då vi kan knyta an till faktorer som är viktiga för individens upplevelse och förhållningssätt till gränslöst arbete såsom individens kapitalformer.

I Molinas (2014) artikel ligger fokus på intersektionalitetens rumsliga dimensioner. I kapitlet diskuteras ett klassiskt problemområde inom feminismen, föreställningen om hemmet som ett kvinnligt rum. Med stöd i de intervjuer som gjorts av de kvinnliga kulturarbetare som har hemmet som arbetsplats undersöks vilka konsekvenser detta kan ha för kvinnor och

jämställdhet (Molina 2014). Kvinnorna uttrycker genomgående en tvetydighet gällande deras möjlighet att arbeta i hemmet. Å ena sidan upplever de en frihet och självständighet, men de upplever även negativa effekter såsom “att hamna i hushållsarbetets fälla” (Molina 2014). Trots att man försöker avsätta ett särskilt rum anpassat för just arbete, står faktum kvar att platsen i huvudsak förblir en bostad. Att det vanligen är just kvinnor som vistas hemma kan ha en hämmande effekt för en jämställd fördelning av hushållsarbetet (Molina 2014). När man analyserar arbetslivet ur ett feministiskt perspektiv visar studien på nyttan av ett

intersektionalitetsperspektiv såsom i detta fall att se betydelsen och konsekvenserna av det könade rummet. Eftersom den berör både kön och gränslöst arbete är denna forskning mycket relevant för vår studie då den kan användas för att studera de kvinnliga respondenternas upplevelse av att arbeta hemifrån.

Mellner, Aronsson & Kecklund (2014) har studerat individers gränshanteringspreferenser och upplevda gränskontroll. Utgångspunkten för studien är för det första att individen föredrar att hålla arbetet och personliga livsområden separerade som två separata domäner så kallat segmentering. För det andra mot individer som istället föredrar integrering av domänerna arbete och privatliv där då arbete och personliga livsområden istället blandas. Studien baseras därtill på att undersöka huruvida psykosociala arbetsfaktorer, individuella egenskaper,

sociodemografiska faktorer samt balans mellan arbetsliv och privatliv skiljer sig åt beroende på om individen antingen integrerar alternativt segmenterar domänerna arbete och privatliv. Gällande vad individen upplevde som betydelsefullt för uppfattningen av gränskontroll visade det sig framförallt att tids- och rumsrelaterade arbetsfaktorer var av stor vikt för segmenterare. Detta resultat visade sig även genom att segmenterare i mindre utsträckning arbetade utanför ordinarie arbetstid och utanför arbetsplatsen än integratörer samt att de även hade lägre faktiska veckotimmar än integratörer. För de individer som föredrog att blanda arbete och privatliv, var endast tydliga förväntningar i arbetet av vikt för uppfattningen av gränskontroll.

(8)

Resultaten pekar på att män drar nytta av segmenteringsstrategier när det gäller både gränskontroll och balans mellan arbetsliv och liv, medans kvinnor möter svårighet med segmenteringsgränsstrategin. Sammanfattningsvis lyfter Mellner, Aronsson och Kecklund (2014) hur olika individer balanserar arbete och privatliv samt vilka faktorer som kan spela in för vilka strategier som används. Både gränshanteringspreferenser och upplevd gränskontroll är mycket intressant utifrån vår studie då vi är intresserade av att undersöka hur

respondenterna hanterar och upplever gränslöst arbete samt se om det finns skillnader och likheter mellan respondenterna.

Sammanfattningsvis visar den tidigare forskningen gällande gränslöst arbete och

gränsdragning mellan arbete och fritid att det är ett flertal faktorer som spelar in för individers upplevelse av gränslöst arbete. Kön, klass och olika kapitalformer är några av de faktorer som tycks påverka. Denna tidigare forskning har bidragit till en bra grund för vår studie då den genererat värdefull kunskap inom området.

1.2.2 Kön, föräldraskap och hemarbete

En viktig aspekt i studien är kön, familj och hemarbete, då vi vill utforska hur män och kvinnor med olika familjeförhållanden upplever och förhåller sig till gränslöst arbete. Boyes, Ermans & Evertssons (2018) studie handlar mest om hur föräldrar väljer att dela upp föräldraledigheten mellan sig och vad som ligger bakom besluten som tas. Studien visar att föräldraskap är mer omvälvande för mödrar än fäder. Trots att samhället blir mer jämlikt ses ofta fäder som sekundära föräldrar och mödrar förväntas ta det huvudsakliga ansvaret för barnen. Studien visar att synen på moderskap inte har förändrats lika mycket som synen på faderskap. Trots att kvinnan i många fall arbetar lika mycket som mannen förväntas hon sätta barnets behov först. Traditionella könsnormer framkommer i studien vara en av anledningarna till att mödrar oftare var hemma med barnet än fäder. Utöver normer var även en anledning till att mödrar var hemma mer att de ansågs ha starkare känslor kopplat till att vara hemma med barnet. Denna del kan användas i vår studie för att förstå och analysera de eventuella skillnader som finns mellan de manliga och kvinnliga respondenterna då den synliggör mönster som ligger bakom fördelningen mellan könen. I de fall där fadern tjänade betydligt mer än modern var ojämlikheten i föräldraledigheten som störst. När båda föräldrarna är hemma ungefär lika mycket skapas en bättre förståelse för varandras situation. Tack vare barnomsorg och könsneutral föräldraledighet har ojämlikheter mellan könen jämnats ut även om det fortfarande inte är helt jämlikt och att det råder en uppfattning om att kvinnan ska ta ett större föräldraansvar än vad mannen behöver göra. Artikeln kan vara relevant för vår studie då den kan användas för att få en djupare förståelse för de respondenter som är småbarnsföräldrar.

Även Björnbergs och Kollinds studie (1997) handlar om jämställdhet, familj och hur familjen har fått ett ökat fokus på jämställdhet. Ett tema i studien är hur den patriarkala strukturen försvinner eftersom kvinnan inte längre är ekonomiskt beroende av mannen. Studien baseras på intervjuer med fyra föräldrapar som anser sig vara jämställda och handlar om hur de kombinerar familjeliv med förvärvsarbete. Några av de aspekter som undersöks är fördelningen av tid och pengar mellan paren. En viktig fråga som berörs är huruvida

familjebildning är ett hinder för kvinnans karriär då hon ofta är den som tar mest ansvar för hem och barn. Detta är relevant för vår studie då vi är intresserade av att göra en jämförelse mellan de kvinnliga respondenter som har hemmaboende barn och de som inte längre har det. Teorier om att det egentligen är relationen med en man som är orsaken till kvinnans ofta underordnade ställning i arbetslivet tas också upp. Att kvinnor utför mer obetalt arbete i

(9)

hemmet genererar i att mannen kan ägna mer tid åt förvärvsarbete vilket reproducerar och ökar klyftan mellan könen och används då som legitimerande argument. I studiens resultat framkommer att om jämställdhet betraktas som att det huvudsakligen handlar om relationen mellan insatser för betalt respektive obetalt arbete blir slutsatsen att var och en för att bli jämställd bör lägga lika mycket tid på betalt respektive obetalt arbete. För att uppnå detta kan kvinnor öka mängden betalt arbete och/eller minska mängden obetalt arbete. På motsvarande sätt kan män ägna mer tid åt obetalt arbete och mindre till betalt arbete. Författarna menar att exemplen visar att jämställdhet inte är statiskt, utan flytande och föränderligt. I studien framkommer det att gemenskap mellan parterna är den viktigaste faktorn för jämställdhet. Studien är relevant då den kan användas för att visa hur fördelningen av hushållssysslor mellan respondenterna och deras respektive påverkar deras förhållningssätt till gränslöst arbete.

Hörnqvists studie (1997) belyser hur kön och familjebildning kan inverka på karriären. Kvinnor lägger ner mer tid på hushållsarbete än vad män gör och har under långa perioder i livet en svagare arbetsmarknadsanknytning genom deltidsarbete och arbetskraftsavbrott för föräldraledighet. Troligtvis begränsas kvinnans karriärmöjligheter på grund av att hon ofta utför mer obetalt arbete i hemmet. Kvinnor anpassar i hög utsträckning sitt deltagande på arbetsmarknaden efter de krav som familjelivet ställer medans männen snarare engagerar sig mer i arbetet när familjen växer. Kvinnor ökar även sin hushållsarbetstid kraftigt när hon blir sammanboende och när hon får barn, för männen är dessa effekter svaga. Vidare visar analyserna att sammanboende minskar kvinnornas uppåtgående karriärrörlighet. Vid skilsmässa ökar karriärchanserna igen. Hörnqvists (1997) resultat indikerar därmed på familjebildningens starkt begränsande effekt på kvinnors karriärrörlighet. När kvinnor flyttar ihop med en partner och får barn tycks arbetslivet få allt mindre betydelse. Detta är relevant för vår studie då det på grund av Coronapandemin blivit allt vanligare att arbeta hemifrån. Det är även intressant att undersöka hur detta påverkar respondenternas arbetssituation,

exempelvis om småbarnsmammor upplever att det är svårare att utföra sitt arbete.

Flood och Gråsjö (1997) beskriver och analyserar de svenska hushållens tidsanvändning och handlar således också om jämställdhet och familj. Hur fördelas tiden mellan arbete och fritid? Hur ser arbetsfördelningen ut inom hushållet? Vilka förändringar kan urskiljas över tiden? Ett särskilt intresse ägnas åt att undersöka vilka effekter som barn har på hushållens

tidsanvändning. Detta är även något vi vill undersöka då vi vill göra en jämförelse mellan småbarnsföräldrar samt mödrar och fäder. I Floods och Gråsjös (1997) tabell syns att kvinnor ägnar sig åt mindre hushållsarbete jämfört med för några år sedan men fortfarande utför markant mycket mer obetalt arbete än männen. Vad händer då med jämställdheten när

kvinnor och män får barn? Männen som redan tidigare ägnade mest tid åt förvärvsarbete, ökar tidsanvändningen på denna aktivitet, medan kvinnorna minskar sin arbetstid. Det omvända gäller för hushållsarbete. Kvinnorna ökar och männen minskar sin tid på hushållsarbete när de får barn och fritiden minskar mest för kvinnorna. Därtill ökar specialiseringen på olika

arbetsuppgifter och jämställdheten minskar. Det är ingen överraskning att barn påverkar den tid kvinnorna förvärvsarbetar. Ett odiskutabelt resultat är den stora effekten små barn har på kvinnornas förvärvsarbete. Undersökningen visar att den genomsnittliga effekten för kvinnor med ett barn i åldern 0–3 år är en minskad arbetstid med nästan sju och en halv timma jämfört med kvinnor utan barn i denna åldersgrupp. Då lönearbetet för vissa individer alltmer är förlagt i hemmamiljön i och med Coronapandemin är det är intressant att ta reda på om vår studie genererar ett liknande resultat som tyder på att småbarnsmödrarna förvärvsarbetar mindre än övriga respondenter.

(10)

Becker (1993) har genomfört studier i syfte att förklara hur arbetet i en familj delas upp. Becker anser att familjen kan ses som en nyttomaximerande enhet där tiden delas upp på det sätt som är mest gynnsamt (Becker 1993, s. 32). Familjen behöver tillgodoses både genom att ta hand om barn och hushållsarbete samt att den behöver tillgodoses ekonomiskt genom förvärvsarbete. För att kunna tillgodose dessa behov krävs att parterna i en familj fördelar tiden mellan förvärvsarbete och hushållsarbete. Enligt Becker är den bästa lösningen att den i familjen som tjänar bäst ägnar mer tid åt förvärvsarbete medan den andra parten tar

huvudansvar för hushållsarbetet. Eftersom att det ofta är mannen som tjänar bäst är det enligt Becker naturligt att mannen ofta är den som ägnar mest tid åt betalt arbete medan kvinnan tar huvudansvaret för familjen. (Becker 1993, ss. 33, 48). Anledningen till att vi har valt denna studie är att den behandlar arbetsfördelning mellan könen i en familj, vilket är en del i vår undersökning. Denna studie kan tänkas vara extra relevant kopplat till gränslöst arbete eftersom den kan användas som förklaring till varför den ena parten i en familj ägnar mer tid åt gränslöst arbete än vad den andra parten gör.

Sammanfattningsvis har samtliga ovanstående studier gemensamt att de visar på att mödrar förvärvsarbetar mindre eftersom de utför mer obetalt arbete, vilket gör att karriären blir lidande. Eftersom att vi också är intresserade av att se om det finns ett liknande mönster hos våra respondenter kan dessa studier användas för att besvara vår forskningsfråga som handlar om familjens påverkan på respondenterna. Studierna indikerar på att kvinnor ofta utför mer obetalt arbete i hemmet vilket är relevant för vår studie. När lönearbetet är förlagt i hemmet är det intressant att se hur kvinnorna hanterar balansen mellan hemarbete och lönearbete. Det är också intressant att undersöka om något har förändrats sedan dessa studier genomfördes.

1.3 Teoretiska utgångspunkter

I följande del presenteras teorier som är relevanta utifrån studiens frågeställningar. De två första teorierna kan användas för att förstå respondenternas upplevelse av gränslöst arbete. Krav kontroll stöd-modellen kan användas för att undersöka vilka faktorer som kan bidra till individens psykosociala arbetsmiljö. Work life balance teorin kan användas för att förstå hur individen balanserar de olika sfärerna. Den sista teorin, isärhållande och manlighet som norm kan användas för att analysera könsskillnader.

1.3.1 Krav kontroll stöd i utforskandet av en gränslös arbetssituation

Robert Karasek har skapat en modell som han kallar för krav/ kontroll/ stöd modellen. Han menar på att upplevelsen av stress i arbetslivet baseras på de krav som ställs på arbetstagaren samt vilka möjligheter individen har att kontrollera det egna arbetet. Genom att kombinera höga respektive låga arbetskrav med hög respektive låg egenkontroll skapas en modell med fyra typer av arbeten: passiva arbeten, aktiva arbeten, högstressarbeten och lågstressarbeten. Enligt Karasek är de aktiva arbetena mest stimulerande och utvecklande. Arbeten som befinner sig långt ut på högstressdiagonalen är de som har störst risk att leda till ohälsa. Därmed anses de bästa arbetena vara de aktiva och de sämsta de högstressiga. Det som båda dessa typer av arbeten har gemensamt är höga arbetskrav och det som skiljer dem åt är graden av egenkontroll. Medan aktiva arbeten i regel innehåller en hög grad av egenkontroll saknar högstressarbetena detta. I högstressarbeten finns en obalans mellan arbetskrav och

egenkontroll, arbetet ställer höga krav men arbetstagaren har små eller inga möjligheter att påverka utförande och upplägg. De aktiva arbetena har däremot en bra balans mellan arbetskrav och egenkontroll, vilket gör att arbetsmiljön upplevs bättre. Som ett komplement till kontroll och krav används även begreppet socialt stöd som handlar om det stöd som tillhandahålls genom kollegor och arbetsgivare. Genom socialt stöd i arbetet tillgodoses behovet av umgänge, samt att det även kan fungera som en buffert vid obalans mellan krav

(11)

och kontroll. Med komponenten stöd innehåller modellen åtta kategorier av arbeten: kollektiva högstress-,passiva, aktiva och lågstressarbeten samt isolerade högstress, passiva-,aktiva och lågstressarbeten. (Karasek & Theorell 1990 ss. 31-40). Karaseks modell är relevant för vår studie då den kan användas för att ge en bättre bild av respondenternas arbetssituation. Det är intressant att undersöka hur balansen mellan krav, kontroll och stöd påverkas av den nuvarande situationen med social distansering till följd av Coronaviruset. Exempelvis kan det medföra att individen får minskat stöd från arbetsplatsen men en ökad kontroll av hur arbetet ska utföras då det inte finns någon arbetsledare på plats. Det är också möjligt att det medför ökade krav på att individen tar eget ansvar för att strukturera och utföra arbetsuppgifterna.

Karasek syftar i sin teori både på fysiska och psykiska krav som ställs på arbetstagaren. I vår studie kommer vi främst fokusera på de psykiska kraven som handlar om att arbetet kan vara för omfattande och att tiden inte räcker till. Eftersom att ingen av respondenterna har fysiska yrken är inte dessa krav aktuella för vår studie. Gällande arbetskraven finns också två olika aspekter, arbetets grad av kvalifikation och arbetstagarens möjligheter till inflytande. Kvalifikationsgraden handlar om inlärningsmöjligheter som arbetet medför och inflytande handlar om huruvida individen själv kan bestämma hur arbetet ska läggas upp (Eriksson & Larsson 2017, s. 433). Vi bedömer att båda formerna av kontroll är relevanta att se till i vår studie även om huvudfokus riktas på möjlighet till inflytande eftersom att vi är intresserade av om respondenterna själva kan bestämma över det gränslösa arbetets förläggning. Även det sociala stödet kan finnas i flera olika former: emotionellt, värderande och instrumentellt. Värderande stöd handlar om att få feedback på sina prestationer. Emotionellt stöd innebär att ledning och kollegor bryr sig om ens välbefinnande. Det instrumentella stödet handlar om konkret samarbete (Karasek & Theorell 1990, s.71). I vår studie kommer vi främst att fokusera på det emotionella stödet men även instrumentellt och värderande stöd kan vara relevant. Enligt Karasek kan socialt stöd komma från två olika håll, arbetsledare och kollegor. Vi kommer att studera om och hur respondenterna får stöd från båda dessa källor eftersom det är intressant med tanke på frågeställningarna och det rådande läget med Coronaviruset att undersöka om det sociala stödet förändras via distansarbete. Vi kommer även att lägga till ytterligare en källa av socialt stöd, familjen eftersom det är relevant att se om det går att hämta socialt stöd även därifrån, speciellt om stödet från arbetsplatsen är bristfälligt.

1.3.2 Work life balance i förhållande till en gränslös arbetssituation

Enligt theory of work/life balance hanterar individer dagliga gränsövergångar mellan arbetets- och familjens domäner. Teorin behandlar hur relationer på jobbet och hemma påverkar

balansen mellan arbete och familj. Enligt teorin är den huvudsakliga kopplingen mellan arbete och familj inte emotionell utan mänsklig, vilket innebär att det ligger i människans natur att hantera övergångar mellan olika domäner såsom arbete och familj. Det är därmed individen som formar dessa världar, gränserna dem emellan samt bestämmer det gränsöverskridande förhållandet till den världen och deras medlemmar. Dock så formas även individen av sina miljöer. Denna motsägelse, att bestämma och bestämmas av våra arbets- och

familjeförhållanden är den största utmaningen för individen vad gäller att balansera arbete och familjeliv. Det är just denna komplexa interaktion mellan gränsövergångarna och individens arbete och familjeliv som teorin har för avsikt att förklara. Teorin bedöms relevant utifrån vår studies frågeställning om gränslöst arbete eftersom vi har för avsikt att utforska hur

respondenterna i studien upplever balansen mellan arbete och privatliv.

(12)

Campbell Clark (2000) menar att när domänerna arbete och privatliv är lika, kommer svaga gränser att underlätta balansen mellan arbete och familj. Är däremot domänerna olika så kommer starka gränser istället underlätta balansen mellan arbete och familj. Det konstateras att när gränsen är stark för att skydda en domän men svag för den andra kommer individer för det första ha större balans mellan arbete och familj när de främst identifierar sig med den starkt gränsade domänen. För det andra kommer individen då ha mindre balans mellan arbete och familj när de primärt identifierar sig med den svagt gränsade domänen. När arbets- och familjedomäner är väldigt olika menar Campbell Clark (2000) att gränsöverskridande

personer kommer att delta i mindre gränsöverskridande kommunikation än gränsöverskridare med liknande domäner. Slutligen visar studien att det finns olika faktorer som påverkar hur individer hanterar balansen mellan arbete och privatliv. Teorin kan härmed synliggöra hur arbete och familjeliv inverkar på varandra

1.3.3 Isärhållande och manlighet som norm

Yvonne Hirdmans teori “isärhållande och manlighet som norm” handlar om att det sker en snedfördelning mellan könen gällande arbete i och utanför hemmet. Hirdman (1988) menar att mannen är normen för människan och att det maskulina ses som mer värt än det feminina. Världen och språket är uppbyggt efter manliga normer och värderingar. Att vara kvinna medför därför ofta ett dilemma kring den egna identiteten då det som kvinna kan upplevas svårt att leva upp till idealen som människa eftersom dessa ideal utgår från manliga normer. Enligt Hirdman är det viktigt att sluta imitera det manliga för att inte inordnas under rådande normer. För att konstruera genusordningen där mannen ses som det primära krävs nya genuskonstruktioner. (Hirdman 1988). Hirdman (1988) tar upp begreppet isärhållning, som används för att särskilja manligt och kvinnligt. Denna särskiljning sker på flera plan, både fysiskt och psykiskt då det gäller både egenskaper och sysslor. Isärhållningens fundamentala uttryck finns när det gäller arbetsdelningen mellan könen och när det gäller föreställningar om det manliga och det kvinnliga. Dessa exempel är intimt hoplänkade och fungerar förstärkande och legitimerande på genusordningen (Hirdman 1988). Denna del av teorin kan användas i studien för att undersöka de kvinnliga respondenternas upplevelse av att kombinera de stereotypiska kraven på kvinnor, att vara en bra mamma, en bra fru och så vidare med kraven på människor i allmänhet. Det vill säga kraven att göra karriär, prestera i arbetet och tjäna pengar. Dessa krav kan tänkas vara motsägelsefulla och svåra att leva upp till precis som Hirdman påpekar.

2. Metod

I följande del beskrivs tillvägagångssättet för studiens genomförande. Studien utgår från en fenomenologisk ansats, då den syftar till att fånga respondenternas upplevelse och specifika situation. Eftersom studien har en fenomenologisk ansats är det mest naturligt att utgå från det kvalitativa perspektivet för att skapa en djupare förståelse för respondenten (Kvale 2009, s. 42). Studien är även i viss mån komparativ då vi vill jämföra kvinnor och män samt de respondenter som har hemmavarande barn och de som inte har det.

2.1 Urval

Då studien har en kvalitativ inriktning med en komparativ forskningsdesign utifrån ett fenomenologiskt perspektiv har vi valt att intervjua åtta respondenter då syftet är att få en djupare förståelse för individens egen upplevelse av det gränslösa arbetet. För att förhålla oss till studiens syfte att utforska hur familjeförhållanden påverkar individens upplevelse har vi dels valt respondenter som har olika familjesituation. Vi har även valt individer av olika kön för att kunna se om det finns skillnader mellan individerna i de olika grupperna. Urvalet

(13)

bestod av åtta respondenter där kvalitativa intervjuer genomfördes. Vi använde oss av målinriktat urval då vi ville ha respondenter som vanligtvis fastställer sina egna

arbetsscheman och själva hanterar hur de arbetar i tid och rum, i viss mån arbetar hemifrån, individer med olika familjeförhållanden och olika kön.Vissa faktorer som exempelvis att arbeta hemifrån på grund av Coronapandemin var beständiga. Andra faktorer så som tidigare vana av gränslöst arbete, familjesituation och kön var obeständiga då dessa varierade mellan respondenterna. Detta innebär enligt Bryman (2016, s. 434) att välja personer som är

relevanta för problemformuleringen. Detta har vi gjort genom att använda oss av respondenter vars familjesituation och vana av gränslöst arbete skiljer sig åt. Att situationerna är olika är nödvändigt då vi vill göra en komparativ analys. Två av respondenterna var kvinnor som i normalt fall har en vana av gränslöst arbete. Två av de kvinnliga respondenterna var mindre vana vid gränslöst arbete. Av de manliga respondenterna var två som i viss mån var vana av gränslöst arbete, en med relativt stor vana samt en som inte alls hade erfarenhet av gränslöst arbete. Angående respondenternas familjesituation så var det två kvinnor som hade

hemmavarande barn och två kvinnor som inte längre hade hemmavarande barn. För männen hade även hälften hemmavarande barn och hälften ej hemmavarande barn.

Vi har i urvalet beaktat Beckers (2008) argument för vikten av medvetenhet av det urval man gör för att inte fastna i föreställningar, utan beakta att det finns flera sätt att se på en historia (Becker 2008, s.86). I och med detta har vi valt att inte begränsa urvalet till en specifik yrkeskategori, utan valde att utgå från respondenter som vanligtvis fastställer sina egna arbetsscheman och själva hanterar hur de arbetar i tid och rum, där sannolikheten är störst att individen innehar någon form av gränslöst arbete (Mellner, Aronsson & Kecklund 2014, s. & Allvin et al., 2013). Vi har därmed valt att lägga fokus på skillnader i respondenternas

upplevelser av gränslöst arbete kopplat till deras familjesituation och kön samt vana av gränslöst arbete i sin helhet och inte utifrån någon specifik yrkeskategori.

2.2 Datainsamlingsmetod och material

Insamlingen av studiens empiriska material grundar sig på kvalitativa semistrukturerade intervjuer som utformades utifrån studiens syfte och frågeställningar. Valet för kvalitativa intervjuer beror på att vi vill lägga tyngden på respondenternas egen uppfattning och synsätt samt deras upplevelser. Kvalitativa intervjuer är vanligtvis även mer flexibla och kan anpassas efter frågor som dyker upp i intervjun (Bryman 2016, s.413). Genom kvalitativ intervjuform ges även större utrymme för respondentens tankar och känslor, vilket är av stor vikt vid en kvalitativt inriktad studie med en fenomenologiskt inriktning där fokus ligger på förståelse genom människors tolkningar av verkligheten (Sohlberg & Sohlberg 2009, ss.57–59). Vår intervjuguide är anpassad efter en semistrukturerad intervjuform, vilket innebär att vi får en större flexibilitet genom möjlighet att ställa följdfrågor och därigenom mer utrymme för respondenterna att ge fylligare svar. Det ger även respondenterna mer frihet att utforma svaren på sitt eget sätt (Bryman 2016, s.415).Ytterligare en anledning till att den är semistruktuturerad är för att det är fördelaktigt vid den komparativa analysen. Vid helt

ostrukturerade intervjuer kan det vara svårt att göra jämförelser då det inte finns någon garanti för att respondenterna talar om samma eller liknande saker. Intervjuguiden utformades utifrån teman så som upplevelse av Coronapandemins påverkan på gränslöst arbete,

familjesituationens påverkan samt inre och yttre krav. För mer detaljerad information återfinns intervjuguiden i bilaga 1.

2.3 Tillvägagångssätt och etiska överväganden i samband med

arbetsprocessen

(14)

Kontakten med respondenterna skedde via mailutskick där förfrågan om deltagande i studien ställdes tillsammans med ett informationsformulär där vi tagit hänsyn till forskningsetiska överväganden. Vi_{hade därmed i beaktande av utformandet av informationsbrevet att språket} var lätt att förstå samt hölls i en neutral ton, utan några formuleringar som kan verkade tvingande eller uppfordrande. Informationsbrevet inleddes med att informera om studiens syfte och innehåll samt varför det är viktigt att studien genomförs.

Efter det att syfte och innehåll presenterats beskrevs hur vi tänkt genomföra intervjuerna som skulle utgöra grunden för vårt empiriska material. Den beräknade tidsåtgången som vi

lämnade information om var att varje intervju beräknas ta cirka 60 minuter. Vidare

informerades om hur många som ingår i studien och hur urvalet av respondenter har skett och information om varför just hon eller han ombeds att delta i studien. Vi informerar därtill om vad som förväntas av den tillfrågade och vad detta innebär för studien. Vi såg i övrigt inga risker eller eventuella negativa följder av deltagande i studien, varpå vi uteslöt att lämna information om detta. Vi informerade även om hur det insamlade materialet kommer att bearbetas och hanteras och att vi garanterar konfidentialitet vid hantering av det insamlade materialet, samt vilka som kommer att få tillgång till informationen och att källmaterial med information inte kommer att sparas efter det att vi transkriberat intervjuerna. Vi lämnar även information om hur studien kommer att presenteras för att förhålla oss till nyttjandekravet samt att respondenten har möjlighet att ta del av resultaten eller den färdiga uppsatsen. Med beaktande av konfidentialitet har vi informerat om skydd mot att obehöriga tar del av

uppgifterna men att vi som utför studien genom exempelvis kodnycklar kan hänföra data till enskilda personer i studien. Vidare gavs information om samtyckeskravet såsom frivillighet att delta i studien samt att de när som helst under och efter intervjun hade möjlighet att avbryta sin medverkan. I slutet av informationsbrevet uppgavs ort och datum såväl som våra namn och kontaktuppgifter samt att vår handledares namn och mail lämnades.

Varje intervju spelades in med hjälp av en av våra mobiltelefoner i syfte att minimera risken att vid transkribering missa viktiga detaljer som framkommit under intervjun. Vid varje intervju deltog båda ansvariga forskare, där den ena höll i själva intervjun och den andra under hela intervjun förde anteckningar. Intervjuerna hölls med tanke på nuläget av social distansering till följd av Coronaviruset (covid-19) via det digitala verktyget Zoom. Vi som forskare befann oss vid varje intervju i ett grupprum på högskolan i Borås då vi ansåg att detta kan upplevas mer etiskt och tryggt för respondenterna så att ingen obehörig var närvarande. Fördelarna med zoom-intervjuer är att vi inte var beroende av att befinna oss på samma plats eller ens i samma stad som respondenterna. Exempelvis bor en respondent i ett land utanför EU, vilket gör att det inte hade varit möjligt att genomföra intervjun utan digitala verktyg. Intervjuerna tog i genomsnitt 45 minuter att genomföra.

2.3 Bearbetning och analys av material

Studien är baserad på en abduktiv ansats, då vi utifrån studiens syfte, anser det lämpligt att gradvis låta ett kodschema växa fram i mötet mellan teori och empiri som ett resultat av en växelverkan mellan induktivt och deduktivt arbete (Asper 2011 s.18). Vi arbetade med koder genom att färgmarkera i transkriberingarna, exempelvis användes grön färg för positiv påverkan av ökat distansarbete, röd färg för negativ påverkan av ökat distansarbete och gul färg för ingen påverkan. På liknande sätt kodades familjens påverkan och om något

exceptionellt hittades i transkriberingarna använde vi lila färg för att fånga upp detta. För att fånga upp könsaspekter använde vi blå färg. Detta är således exempel på en del av de koder som användes. Efter genomförandet av varje intervju valde vi att båda skulle vara med vid transkribering, då vi ville ha intervjuerna i så färskt minne som möjligt. Den sammanställda

(15)

transkriberingen av varje intervju fördes därefter över i ett dokument där samtliga

transkriberingar samlades. När samtliga intervjuer var genomförda och transkriberade i ett gemensamt dokument strävade vi efter att finna gemensamma nämnare som huvuddel i kodningen av vår empiri. De nämnare som hittats resulterade i olika teman med tillhörande underteman, vilka presenteras i resultatet. De teman vi fann i empirin användes därefter i samklang med de teorier som vi valt som relevanta för studien i vår diskussion. Detta visar således på att forskningsprocessen har en abduktiv ansats vilket innebär att vi tolkar den insamlade empirin genom att använda oss av teorier vi lokaliserat i litteraturen som en förklaring. Ett konkret exempel på det abduktiva arbetssätt vi förhållit oss till är att efter att samtliga intervjuer var klara så gjorde vi om vissa delar i metodavsnittet för att finna teorier som var bättre lämpade. Exempelvis använde vi oss från början av Kanters (1997) teori om kön men då vi upptäckte att den inte lämpade sig eftersom den handlar mer om

könsfördelningen i en organisation, valde vi att istället använda oss av Hirdmans (1988) teori. Vi tog även bort en del av den tidigare forskningen som exempelvis Edes och Rantakeisus (2015) studie om flexibel arbetstid i äldreomsorgen då den var svår att tillämpa i våra forskningsfrågor.

2.4 Kvalitetskriterier

För att säkerställa studiens pålitlighet har vi varit transparenta med tillvägagångssättet av forskningsprocessens olika faser. Exempelvis finns en tydlig beskrivning av urvalet och hur valet av dessa respondenter har gjorts. Syftet med en kvalitativ studie är att förmedla ett djup med fokus på det kontextuellt unika och på meningen hos eller betydelsen av den sociala verklighet som studeras (Bryman 2016, s. 355). Med tanke på detta har vi lagt mycket tid och fokus på varje enskild intervju för att försöka fånga varje respondents upplevelse. För att uppnå trovärdighet och säkerställa att våra tolkningar inte är felaktiga var vi noga med att kontinuerligt under intervjun fråga respondenten om vi hade uppfattat henne eller honom rätt. Vi frågade även om det var något hen ville förtydliga eller förklara ytterligare. Något som ytterligare stärker trovärdigheten av att vi uppfattat respondenternas sociala verklighet korrekt är att vi är två personer som gemensamt har tolkat intervjuerna.

2.5 Förförståelse/värderingar

Enligt Becker (2008, s. 56) är det problematiskt att studera respondentens person istället för dennes handlingar. Detta eftersom att en persons handlingar inte enbart baseras på individen som person. Troligtvis beror handlingar och aktiviteter på en viss situation.(Becker 2008, s. 57). Därför är det viktigt att i studien utforska respondenternas handlingar och försöka hitta en koppling till situationer. Exempelvis kan det visa sig att en person som har småbarn inte kan utföra lika mycket betalt arbete hemifrån som en person utan barn. Att de olika situationerna möjliggör olika handlingar skulle i sin tur kunna leda till att personer vars situation gör det svårt att arbeta hemifrån upplever det mer påfrestande med gränslöst arbete.

För att inte påverka resultatet är det viktigt att vara medveten om våra fördomar och förutfattade meningar. Vi är medvetna om att vi har en förutfattad mening om att kvinnor, framförallt med småbarn ges mindre möjlighet till förvärvsarbete då de generellt sett utför mer arbete i hemmet, jämfört med män och kvinnor utan barn. Som en konsekvens av detta kan det innebära att kvinnor med barn ges sämre möjligheter i karriären. Detta beror på att mycket av den tidigare forskningen vi läst visar på detta. Givetvis är vi öppna för möjligheten att våra intervjuer kan visa motsatsen, det vill säga att kvinnor med småbarn inte begränsas mer än de andra individerna. En annan förutfattad mening vi har är att de personer som är

(16)

vana vid att arbeta hemifrån upplever situationen med Coronavirus mindre påfrestande än de som är mindre vana att arbeta hemifrån. Detta har vi också i åtanke och är öppna för

möjligheten att det inte behöver vara så. Vi tror också att de respondenter med vuxna barn har större möjlighet att hantera det gränslösa arbetet, samt att eventuella skillnader mellan könen jämnas ut då barnen är vuxna. Vi har också en föreställning om att individer med ett bra socialt stöd samt kontrollmöjligheter i arbetet har bättre förutsättningar att hantera sin arbetssituation jämfört med personer vars stöd är bristfälligt och som saknar

kontrollmöjligheter i sitt arbete.

3. Resultat

I följande del presenteras resultatet av studiens empiri. Resultatet presenteras inledningsvis med en kort presentation av respondenterna. Därefter följer olika teman som vi funnit efter att vi analyserat materialet. Varje tema har även ett eller flera underteman för att förtydliga och särskilja olika delar i temat.

Martina - är i 35-årsåldern och hennes familj består av sambo och tre barn. Barnen är mellan fem och tio år. Martina arbetar som factoringhandläggare på ett finansbolag. Hennes

arbetsuppgifter består av att göra bedömningar om företags ekonomiska situation och besluta om de ska finansieras av företaget som Martina arbetar på. Martina kan vid behov arbeta hemifrån och hon har även möjlighet till flextid. Martinas kontor har fortfarande öppet och så länge medarbetarna är friska ska de komma in till kontoret och arbeta.

Lars - är i 60-årsåldern och hans familj består av två utflyttade söner, fru och fyra bonusbarn

som är mellan 17 och 24 år gamla. Lars och hans fru har två separata boenden men dem spenderar mycket tid tillsammans, mest hos Lars fru där de tre yngsta bonusbarnen

fortfarande bor. Lars är verksam inom oljeindustrin där han arbetar som loadingmaster med att ta emot och hantera oljebåtar. Lars arbetar hemifrån var femte helg då han har jour, annars är arbetet förlagt på kontoret. Sedan Coronapandemin har Lars och hans kollegor börjat arbeta mer hemifrån.

Dimitri -_{är i 40-årsåldern och bor i Moskva och arbetar som säljare på BSH. Han arbetar}

vanligtvis på kontoret med att ta fram erbjudanden, kontakta potentiella kunder, hålla i möten och så vidare. Innan Coronautbrottet arbetade Dimitri under ordinarie arbetstid och han arbetade aldrig hemifrån. Dimitri är gift och har fyra barn som är mellan fyra och elva år. Sedan Coronautbrottet har kontoret stängt ner vilket innebär att Dimitri numera jobbar hemifrån på heltid.

Annelie -är i 55-årsåldern och bor ensam då hon är skild och har två vuxna utflyttade barn. Annelie arbetar som principal solution consultant på ett amerikanskt bolag som har kontor i Sverige. Annelie arbetar både på kontoret, hemifrån och ute hos kunder både i och utanför Sverige. På Annelies företag är det kundens behov som styr, vilket innebär att hon i vissa perioder arbetar 80 timmar i veckan flera veckor i streck. Annelies kontor har varit stängt i sex veckor, alla resor till kunder är inställda och Annelie arbetar numera enbart hemifrån.

Bengt - Är i 55- årsåldern och bor med sin fru, tillsammans har de två vuxna barn som inte

längre bor hemma. Han arbetar som Business developer (verksamhetsutvecklare) på ett medelstort företag. Han har en viss vana av att arbeta hemifrån. Arbetssituationen har sedan Coronapandemin förändrats på så vis att de minimerar fysisk kontakt på arbetsplatsen vilket innebär färre möten. Så länge medarbetarna är friska är rekommendationen att de kan komma in till kontoret och jobba.

(17)

Anita- Är i 55-årsåldern och bor med sin man och har två vuxna barn som inte längre bor

hemma. Anita arbetar som arbetsmarknadskonsult på ett globalt bolag och under normala omständigheter arbetar hon på kontoret och har en relativt liten vana av att arbeta hemifrån. Sedan Coronautbrottet har hennes arbete helt ställts om till att utföras på distans i hemmet.

Bianca- Är i 35-årsåldern. Bianca bor tillsammans med sin man och två barn i åldrarna 10

och 12 år. Hon är egenföretagare och driver en begravningsbyrå. Bianca arbetar under normala omständigheter en del hemifrån då hon har möjlighet att styra och bestämma själv. Sedan Coronapandemin har mängden distansarbete i viss mån ökat i och med att arbetstagarna försöker att inte vistas samtidigt på kontoret för att undvika smittspridning.

Simon - Är i 35-årsåldern och bor tillsammans med sin fru och två barn i åldrarna 10 och 12

år. Han arbetar som bryggerisäljare och distriktschef i en större organisation. Han arbetar mer hemifrån nu även om kontoret fortfarande är öppet och de medarbetare som är friska

rekommenderas att komma in till kontoret och arbeta.

3.1 Empiri

I följande del presenteras resultatet utifrån teman som utformats utifrån vad som framkommit i intervjuerna.

Individens arbetssituation i samband med Coronapandemin

För att ge en bättre förståelse för respondenternas arbetssituation och belysa likheter och skillnader mellan respondenterna är det första temat arbetssituation.

Vissa av respondenterna har större möjlighet att styra sin arbetstid än vad andra har, Dimitri är exempelvis strikt bunden till sina fasta arbetstider.

“Nej jag arbetar i princip aldrig utanför ordinarie arbetstid. Vi håller oss till kontorstiderna som gäller. Kontoret stänger 17 och då går vi hem”- Dimitri

Dimitri arbetar alltid 8-17 precis som hans kollegor. Även Lars är styrd av sitt rullande schema, dock kan han styra lite hur han lägger upp arbetet när han har jour under helgerna. Bianca som är egenföretagare menar att hon kan styra sitt arbete i större utsträckning än vad hennes anställda kan göra. Annelie har oreglerad arbetstid och får själv avgöra hur mycket tid hon behöver jobba även om det finns krav på en viss prestation från upphandlingskonsulter och chefer att förhålla sig till. Ett problem med att kunna styra sin arbetstid är att det blir svårare att skilja på arbete och fritid när det inte finns några tydliga gränser för när arbetsdagen är slut.

“Det är ju både för och.. för om det behövs så kan ju jag välja att jobba en söndag då om jag skulle behöva. Säg om jag skulle behöva åka med min mamma till läkaren så skulle jag kunna göra det. Det gjorde jag mycket förr med banken och sådana grejer”-_Annelie

En fördel med gränslöst arbete som både Bengt och Annelie tar upp är att det går att planera in privata ärenden på arbetstid och sedan jobba ikapp på kvällen. Annelie ger som exempel att hon har möjlighet att följa med sin mamma på läkarbesök och bankärenden vilket inte hade varit möjligt om hon hade ett arbete som krävde att hon var på plats mellan 8-17 varje dag. En

(18)

annan fördel med att kunna arbeta hemifrån utefter egna tider är att det möjliggör att kunna vara hemma med sjuka barn samtidigt som man jobbar, vilket Martina tar upp.

“Jag har ju fått från jobbet att jag, torsdagar då har jag jobbat in så att då går jag klockan två. Så att jag går lite tidigare för att mina barn då kan tycka att jag jobbar för mycket liksom. Och det var lite att de ville.. att de ville vara med sin mamma liksom. Då gjorde vi det så, så att torsdagar det är den dagen som jag går tidigare och hämtar barnen och så gör vi något kul.”-_Martina

Martina har även möjlighet till flextid vilket gör att hon kan sluta tidigare en dag i veckan då hon hämtar barnen tidigare och hittar på någon aktivitet tillsammans med dem. Bengt, Annelie och Anita anser att det kan vara skönt att ha möjlighet att arbeta hemifrån ibland om de behöver lugn och ro. Samtliga respondenter uttrycker en tacksamhet över att ha arbeten som går att utföra på distans då de annars hade kunnat bli permitterade på grund av den nuvarande situationen med Coronapandemin. Gränslöst arbete och flexibel arbetstid upplevs kunna påverka familjelivet både positivt och negativt. Som tidigare tagits upp kan det innebära att föräldrar slipper ta ledigt för vård av barn, då det går att utföra arbetet hemifrån. Det kan dock vara en nackdel då det kan vara svårt att sätta gränser.

“Han satt ju konstant och jobbade hela tiden, så att det är nog ingen jätte fördel att sitta och jobba hemifrån jämt det tror jag inte. Det är skönt och åka iväg någonstans och komma hem och stänga av då är det ju lättare “- Bianca

Bianca tar exempelvis upp att hon upplevde en stor frustration då hennes man inte kunde lägga ifrån sig arbetet när han arbetade hemifrån. Lars nämner att det hade varit omöjligt för honom att arbeta under kvällar och helger när barnen var små om han inte hade haft sina föräldrar som hjälpte till att ta hand om barnen.

“Men det blir liksom, som i höstas reste jag varenda vecka minst tre dagar. Då blir det svårt med det privatsociala skulle jag vilja säga. Då kommer man hem, om man har varit ute och rest så kommer man hem klockan åtta då är det för sent att träffa någon. Allt det här resandet kan ju göra att det påverkas negativt på vardagar”- Annelie

Annelie menar att hennes privatliv påverkas negativt av hennes arbete då det medför att hon måste resa mycket. Ibland krockar arbetsresorna med exempelvis en konsert eller tillställning som hon hade velat gå på och tvingas prioritera bort. Hon upplever också att det är svårt att ha fritidsintressen då hennes jobb är så oförutsägbart. Hon nämner att hon skulle vilja gå på språkkurser men att det inte är möjligt då resorna kan göra att hon missar flera tillfällen och hamnar efter. Det är också svårt att få tid över till att träffa vänner vilket Annelie tycker är tråkigt. Dimitri vars arbete i princip aldrig utförs utanför ordinarie arbetstid tycker inte alls att hans privatliv påverkas av arbetet. De övriga respondenterna upplever inte heller att deras arbete går ut över deras privatliv i lika stor utsträckning som Annelie även om Lars nämner att det kan vara frustrerande att jobba helger som han gärna vill spendera med sin fru.

3.1.1 Individers förhållningssätt och upplevelser av en förändrad arbetssituation

till följd av Coronapandemin

Ett återkommande tema i intervjuerna var hur respondenternas arbetssituation har förändrats på olika sätt till följd av Coronapandemin. I vilken grad arbetssituationen har förändrats skiljer sig mycket åt hos respondenterna. Det är dock ingen respondent som är helt opåverkad, även om vissa är mer påverkade än andra. Samtliga respondenter har börjat att arbeta mer hemifrån. Martinas arbete är det som är minst påverkat av respondenternas, företaget har inte drabbats ekonomiskt och så länge medarbetarna är friska ska de arbeta från kontoret som

(19)

vanligt. Martina har enbart märkt av att Coronapandemin har förändrat hennes arbetssituation då hon var tvungen att vara hemma med sjuka barn flera veckor i streck på grund av

regeringens hårdare restriktioner för att förhindra smittspridning. Trots att hon varit tvungen att vara hemma har Martina kunnat arbeta med samma arbetsuppgifter som hon gör på kontoret.

“Jag ser det mer som en möjlighet faktiskt att man kan jobba hemifrån i det här jobbet för vissa jobb kan

man ju faktiskt inte det och då blir de ju permitterade istället. Alltså jag se ju mer det här som en möjlighet att man, att man kan. Att det här jobbet fungerar, om alla blir sjuka nej då skulle inte företaget fallera. Vi har byggt upp det så, så att vi kan jobba hemifrån med alla problem så det är ju så bra. Så att jag ser det mer som en fördel “-_Martina

Martina är tacksam för att hon har möjligheten att kunna jobba hemifrån eftersom det har medfört att hon fortfarande har ett arbete som fungerar. Samtidigt som hon upplever att det blir mer intensivt att jobba hemifrån när barnen är hemma samt att hon saknar det sociala med att vara på kontoret och träffa sina kollegor. Trots att det finns flera nackdelar som tagits upp i de ovanstående delarna så framhåller även respondenterna vissa saker som de anser är positivt med att arbeta mer hemifrån.

“Men fördelarna med att jobba hemifrån är ju störst då att man kan sitta i lugn och ro, i och med att man jobbar i kontorslandskap”-_Anita

Anita och Bengt som inte har hemmaboende barn menar till skillnad från Dimitri att det är skönt att jobba hemifrån då hemmamiljön är tystare och har färre störningsmoment än vad exempelvis ett öppet kontorslandskap har.

Coronapandemins påverkar på det sociala

Påverkan på den sociala interaktionen är något som flera respondenter tar upp vilket resulterat i underrubriken Coronapandemins påverkan på det sociala.

“Förut hade jag någon att äta lunch med, nu får jag ju liksom sitta här och äta lunch ensam, det tycker inte jag är jättekul. Jag hoppas... det är en av mina farhågor att de tycker att det har funkat så bra med corona att alla kan fortsätta jobba hemifrån. Och det skulle jag inte tycka var så bra faktiskt. Det är okej att jobba hemifrån någon dag i veckan men inte mer” - Annelie

Annelie, vars kontor har varit stängt i sex veckor säger att det är en av hennes största farhågor att fortsätta jobba hemifrån på heltid även efter Coronapandemin. Hon skulle sakna det sociala, som att äta lunch eller ta en fika med sina arbetskamrater väldigt mycket. De

respondenter som i viss mån fortfarande åker till kontoret upplever avsaknaden av det sociala som mindre påfrestande än de som enbart har suttit hemma och jobbat i flera veckor. Både Martina och Annelie anser att det som är mest negativt med att arbeta hemifrån är avsaknaden av det sociala och båda har gemensamt att de har varit hemma länge. Annelie på grund av att hennes kontor är stängt och Martina för att hennes barn har varit sjuka.

“Nej det blir ingen skillnad för oss egentligen, jag kan få fullständigt stöd i min tjänst i det jag behöver oavsett om det är Corona eller inte eller om jag sitter hemifrån eller på jobbet. Då min tjänst är uppbyggd så“- Simon

Citatet ovan tyder på att det arbetsrelaterade sociala stödet inte har påverkats negativt. Samtliga respondenter upplever att stödet från arbetsplatsen är oförändrat, tack vare mail, telefon, skype och liknande är det enkelt att snabbt och effektivt få tag i både chefer och kollegor. Både Annelie och Simon har tjänster som innebär att de har kontakt med kollegor

(20)

och arbetsgivare som arbetar på kontor i andra städer. Det är dock inte enbart kontakten med kollegorna som berörs, även familjen är en viktig aspekt som flera respondenter tar upp.

“Det är en katastrof nu._{Det är väldigt jobbigt att arbeta hemifrån när barnen är hemma. Två av mina barn} är i skolåldern så de har online-lektioner när jag jobbar. Det blir väldigt påfrestande. Och de andra barnen blir rastlösa och springer runt. Så jag måste låsa in mig på rummet mellan 9-17”- Dimitri

Dimitri som befinner sig i ett land där det är total lockdown beskriver situationen som en katastrof. I Ryssland är alla förskolor och skolor stängda vilket innebär att alla fyra barnen är hemma samtidigt som Dimitri arbetar. Han menar att det är påfrestande både med småbarnen som inte förstår att han arbetar och de äldre barnen som kan ha online-lektioner samtidigt som Dimitri har ett viktigt möte. Det enda som gör att det fungerar någorlunda är att hans fru inte förvärvsarbetar vilket gör att hon kan ta hand om barnen medan Dimitri arbetar.

“Och jag tror också, jag tror inte bara det gäller oss. Men jag tror att det blir ganska naturligt att relationen mellan man och fru och även till barnen försämras. Det blir jobbigt att umgås 100 procent av tiden. Innan kunde jag komma hem efter jobbet och vi åt middag tillsammans och pratade om dagen. Om barnens skola, min frus dag och min dag.”- Dimitri

Dimitri uppger att situationen med att arbeta hemifrån har tärt på hans privata relationer då det är frustrerande att aldrig komma ifrån familjen. Framförallt är det jobbigt att barnen är hemma och understimulerade medan Dimitri arbetar. Även Bianca och Simon upplevde att deras relationer med deras respektive påverkades negativt i perioder då det blivit för mycket distansarbete. I deras fall rör det sig dock mer om att det upplevs frustrerande då partnern arbetar för mycket och sitter uppe sent på kvällarna, alltså handlar det mer om gränslöst arbete generellt och inte enbart kopplat till Coronapandemin som i Dimitris fall. I Dimitris fall handlar det mer om att han aldrig får komma hemifrån vilket gör att familjen går varandra på nerverna. Ingen av de andra respondenterna tar upp att Coronapandemin påverkat deras relationer negativt.

Uppdragsrelaterad påverkan till följd av Coronapandemin

Förutom de sociala aspekternas påverkan är det olika i vilken mån respondenterna upplever att själva arbetsutförandet har påverkats av situationen med Coronapandemin. Till följd av detta har temat uppdragsrelaterad påverkan till följd av Coronapandemin framträtt.

“Me_{n det är mycket svårare nu eftersom jag inte får respons från kunderna på samma sätt. I vanliga fall}

kan jag läsa av ansiktsuttryck och kroppsspråk om du förstår vad jag menar? Nu kan jag inte det, nu kan jag bara liksom läsa av orden. Det blir mycket svårare att föra en dialog och förstå vad kunden är ute efter. Så jag tycker inte om att arbeta hemifrån av den anledningen heller, att jobbet i sig blir svårare” - Dimitri

Citatet ovan visar på att arbetet i sig kan bli svårare utan möjlighet till fysiska möten. Dimitri förklarar att det är mycket svårare att få kontakt och skapa förtroende med kunder via telefon eller digitala möten än när han träffar dem personligen. Detta är något som även Anita, Lars och Annelie tar upp. Gemensamt för dessa respondenter är att de arbetar med människor på olika sätt, med att sälja, konsultera eller handleda. Annelie menar liksom Dimitri att det är svårare att läsa av potentiella kunder utan att kunna läsa av deras reaktioner genom att träffa dem fysiskt. I vanliga fall kan hon läsa av kroppsspråket för att kunna anpassa sina

presentationer efter publikens intresse. På grund av att hennes presentationer innehåller en powerpoint med demostrationer av systemen anser hon inte att det går att ha digitala möten med kameran på då det blir för mycket olika fokus.