Klimatet i omklädningsrummet-Om elevers upplevelser utav omklädningsrummet i anslutning till

Lärarutbildningen Idrottsvetenskap

Examensarbete

15 högskolepoäng

Klimatet i omklädningsrummet

Om elevers upplevelser utav omklädningsrummet i anslutning till

Idrott och hälsa

The climate in the changing-room

About pupils experiences of the changing-room in connection with physical

education

Hanna Forsmark

Lärarexamen 210 högskolepoäng Examinator:

Idrott och fysisk bildning Kutte Jönsson

2010-01-04 Handledare:

Sammanfattning

I detta arbete har jag undersökt vad elever känner inför att befinna sig i omklädningsrummet innan och efter idrottslektionen. Jag har därmed undersökt om det förekommer oro hos eleverna inför situationen samt om det finns skillnader i flickors och pojkars föreställningar. Syftet har varit att undersöka elever i 10-12 års ålderns känslor inför intima situationer i slutna rum. Jag vill synliggöra elevers uppfattningar för pedagoger och vuxna inom skolan för att de ska kunna agera. Genusforskning har legat som grund för att se till flickor och pojkars upplevelser av omklädningsrummet. Tillsammans med Bourdieus habitusteori har elevers olika uppfattningar till situationen i omklädningsrummet diskuterats. Metoden var till störst del kvantitativ och enkäter användes. De öppna svarsalternativen behandlades kvalitativt och det var 129 elever som deltog. Det visade sig att de flesta eleverna alltid kände sig bekväma i omklädningsrummet, dock får inte de som kände sig obekväma negligeras. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan flickor och pojkars upplevelser men emellertid kände sig pojkar i en viss utsträckning bekvämare än flickorna i omklädningsrummet. Vidare framgick att många elever kände sig obekväma inför att visa sig nakna inför andra.

Abstract

In this paper I have examine how pupils feel about the changing-room before and after the Physical education. I have therefore investigated if it exist uneasiness among the pupils about the situation and if there is any differences between girls and boys experiences. The purpose of this paper have been to examine 10-12 years age pupils feelings about intimacy in closed rooms. I want to illustrate pupils experiences of the changing-room to teachers and adults in the school so that they could act. Genderstudies has been used as a foundation in my work to observe girls and boys experiences of the changing-room. Discussions have been made together with Bourdieus habitustheory to pupils different opinion of the situation in the changing-room. The method was first of all quantitative with questionnaires, but some open alternatives were treated qualitative, 129 pupils participate.

It was proved to be most common that the pupils always felt comfortable in the locker room, although those who didn`t should not be ignored. It was no significant differences between girls and boys experiences other than that boys in som way felt more comfortable in the changing-room than the girls. Further appear that several pupils felt uncomfortable to be present of others when they were naked.

Innehållsförteckning

1 Inledning

7

1.1Syfte

8

1.2 Problemformulering

8

2 Metod

9

2.1 Val av metod

9

2.2 Urvalsgrupp

10

2.3 Etiska överväganden

10

2.4 Insamling av data

11

3 Litteraturbakgrund och teori

13

3.1 Kultur, kropp och kroppsideal

13

3.2 Barns utveckling av sin självbild

15

3.3 Stress

16

3.4 Mobbning

17

3.5 Värdegrund och styrdokument

18

3.6 Genus och habitus

18

3.7 Frivilliga omklädningsrum

20

3.8 Sammanfattning av litteraturbakgrund och teori

22

4 Resultat och analys

23

4.1 Elevers uppfattningar utav omklädningsrummet

23

4.2 Det egna utseendet

24

4.3 Kränkande behandling

26

5 Diskussion

28

5.1 Klimatet i omklädningsrummet

28

5.2 Metod diskussion

31

5.3 Slutsats och framtida forskning

32

6 Referenslista

33

1 Inledning

Omklädningsrummet är en plats i skolan som skiljer sig distinkt från andra miljöer. Det är dels en plats där eleven utsätter sina kroppar för en intim och känslig situation, dels är det ett slutet rum dit läraren sällan eller aldrig har tillträde.

Mitt arbete ämnar undersöka hur elever upplever situationen i omklädningsrummet. Jag vill försöka få en förståelse för hur kulturen är där eleverna byter om. Min första tanke var att undersöka om det förekommer mobbning i omklädningsrummet. Mobbning i slutna rum är ett viktigt problem att undersöka, dock finns det redan mycket forskat kring ämnet vilket gjorde mig intresserad av att veta vad elevers allmänna uppfattning av situationen är. Jag kommer dock att belysa problemet med kränkande behandling i en mindre utsträckning då jag anser att det inte bör ses som en avskild del av komplexiteten kring omklädningsrummet.

Hur samhällets normer och syn på kroppen ser ut påverkar givetvis barn som under lång tid fått intryck från olika medier. Att vara naken inför andra kan förmodligen upplevas som obehagligt eller till och med kränkande för vissa individer. Omklädningsrummet kanske är en plats i skolan där en del elever känner att de får vara sig själva utan att ha en lärares ögon på sig. Situationen som sådan känns komplex och därför vill jag undersöka hur elever ser på att byta om i anslutning till idrottsundervisningen. Som lärarstudent i Idrott och hälsa har jag många gånger upplevt att elever inte uppskattar att byta om och duscha i samband med lektionerna. Det är inte ovanligt att elever rakt ut säger att de exempelvis inte vill duscha eller att de hittar på anledningar till att inte behöva göra det.

Pedagogen Gunnar Höistad (2001:143,144) tar upp omklädningsrummet som en plats i skolan där läraren sällan eller aldrig finns till hands. I den slutna miljön kan mycket hända, exempelvis kränkande kommentarer om hur kroppen ser ut, tvångsduschning och att kläder göms. I Lpo94 står det att skolan ska sträva efter att vara en levande social miljö som bidrar till elevers trygghet. Problemet behöver synliggöras för att lärare ska kunna skapa sig förståelse för elevernas situation. Jag anser att det är viktigt att finna svar på elevers känslor inför den intima situationen om det visar sig att miljön inte är en trygg plats i skolan. Vad känner elever inför att befinna sig i omklädningsrummets intima miljö?

Etnologen Jesper Fundberg (2003:73) menar att omklädningsrummet blir en plats där människor klär av sig både bildligt och bokstavligt. Situationen att vara naken i omklädningsrummet skulle i andra sammanhang erfaras som mycket märkligt, obehagligt och pinsamt. Han tar även upp omklädningsrummets positiva effekter för sammanhållning i föreningsidrotten. Grundskolan är inte en frivillig plats att gå till och därmed väljer eleverna inte själv att gå dit, hur ser det då ut i skolans omklädningsrum?

1.1 Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka elevers känslor kopplade till intima situationer i slutna rum i åldrarna 10-12 år. Jag vill synligöra elevernas uppfattningar för att pedagoger och vuxna inom skolans värld ska kunna agera.

1.2 Problemformulering

De frågor som kommer att undersökas är:

• Hur upplever eleverna situationen i omklädningsrummet innan och efter Idrott och hälsa?

• Är det slutna rummet en plats i skolan som ofta bidrar till olust bland eleverna? • Finns det skillnader i flickors och pojkars upplevelser av omklädningsrummet?

• Tycker eleverna att det är någon skillnad på omklädningsrummet i skolan och på fritiden?

2 Metod

Här presenteras undersökningen metodologiska val, undersökningsgruppen, etiska överväganden samt genomförandet av datainsamling.

2.1 Val av metod

Jag har valt att använda mig av en enkätundersökning på grund av att frågeställningen berör ett känsligt ämne. Trost (1994:84-85) menar att det är en fördel om enkäten är tillåtande vid känsliga frågor genom att leda in den som fyller i frågorna på ämnet. Genom att först ställa en fråga som berör någon annan än den själv har svarspersonen bekantats med fenomenet och kan känna sig bekvämare i att svara på frågan. De första frågorna på min enkät behandlar dock eleverna personligen men de är okontroversiella. Jag har även valt att samla in data genom att använda enkätundersökning som metod då jag vill ha ett högt deltagande. Hartman (2004:234) tar upp enkätundersökningar som effektiva då man kan ha stora urvalsgrupper som svarar på dem.

Alvesson och Deetz (2000:84) tar upp att det finns fördelar med att svarspersonen kan känna sig friare när den fyller i ett frågeformulär jämförelsevis med i en intervju. Han menar dock att individerna ändå påverkas av sociala normer och de förutfattade meningar som skapas av språket i enkäten.

Undersökningen kräver kvantitativt insamlad data eftersom att jag har för avsikt att mäta graden av hur elever upplever olika situationer. En del av svaren är öppet ställda för att få en fördjupning av elevernas tankar, dessa svarsalternativ kommer att behandlas kvalitativt. De svarsalternativ som har fasta svar kommer att behandlas kvantitativt i statistikprogrammet Statistical Package of Social Science (SPSS). Jag kommer att använda mig av ett Chi-Square test som kan användas då man vill ta reda på skillnader i resultaten och se om det är statistiskt säkerställt samt om resultatet har någon signifikans. Genom detta test kan det uteslutas om skillnaden i resultatet är en slump eller om den är betydelsefullt. Resultatet bör visa ett svar mindre än 0.05 för att det ska finnas en signifikans (Wahlgren, 2005:88,89).

Hartman (2004:205) menar att kvantitativa undersökningar bygger på att exempelvis undersöka hur många eller hur mycket det finns av en eller flera specifika saker eller värden. Kvalitativa undersökningar innebär att söka en förståelse för människors livsvärld och deras syn på sig själva samt i relation med dess omgivning (Hartman, 2004:273).

2.2 Urvalsgrupp

I mindre undersökningar görs tillfälliga urval av försökspersonerna vilket kräver tydlig redovisning av urvalet samt en kritisk diskussion runt de begränsningar detta innebär (Bell, 1995:81). Frågeställningarna behandlas genom en enkätundersökning på 131 elever mellan 10-12 år i två skolor i södra Sverige. Från början var min tanke att lämna ut enkäten på en skola, då min avsikt inte var att jämföra olika områden utan enbart elevernas svar. Istället lämnade jag ut enkäten till två skolor för att populationen skulle bli tillräckligt stor i undersökningen. Jag har därför valt två relativt lika grundskolor som ligger i södra Sverige. Skolorna är placerade i en mångkulturell stadsmiljö den ena är liten och den andra är medelstor. Området som skolorna ligger i har en låg medelinkomst per invånare och många av dem boende bor i hyresrätter. Elevernas ålder är dels vald på grund av min åldersinriktning i

utbildningen som är grundskolans tidigare år, dels på grund av att elever i 10-12 års ålder har tidigare erfarenheter från skolan och omklädningsrum. Jag har även valt att undersöka åldrarna 10-12 år då det är en ålder där kroppsmedvetenheten ofta ökar. Jag vill koppla detta till Bunkholdt (1995:83) som menar att förpuberteten, den perioden innan könsmognad införlivas, ofta är mellan åldrarna 10 och 12. De kroppsförändringar som sker kan ofta bidra till att individerna känner sig utanför och konstiga både kroppsligt och psykiskt. Enkäten finns som bilaga i slutet av arbetet.

2.3 Etiska överväganden

Jag kommer inte att namnge skolorna i min studie då det inte är relevant för resultatet i min undersökning. Att svara på frågor som behandlar nakenhet och intima situationer kan upplevas som ett känsligt ämne utav eleverna. I ett försök att få ärliga svar från eleverna har

jag valt att göra en enkätundersökning som är anonym till den graden att namn inte ska anges på formuläret. Vetenskapsrådet (2007) menar för att kunna utlova anonymitet i en enkätundersökning krävs det att namn och uppgifter som kan härledas till individen inte finns med. I vissa studier är det inte viktigt att veta något om den enskilda individen, då det precis som i min studie är gruppens varierande inställningar till en viss fråga som är det intressanta att undersöka.

Det är även viktigt att forskare tar till åtgärder för att säkra den konfidentialitet som innebär att individens integritet ska skyddas (Vetenskapsrådet, 2007). Skulle det av någon anledning vara någon som fyller i sitt namn kommer personuppgiften att raderas. I min undersökning kommer jag att kunna utlova konfidentialitet eftersom anonymitet skyddar individens integritet.

2.4 Insamling av data

Undersökningens ändamål är att få en förståelse för hur eleverna upplever situationen i omklädningsrummet samt om det förekommer oro bland eleverna. Vid utformning av enkäten tänkte jag på att ställa frågor som skulle förklara hur eleverna upplevde sin situation i omklädningsrummet angående nakenhet, hur de reagerade och agerade om någon var taskig och om de upplevde ombytestiden som för kort etc. Enkäten testades först på en mindre grupp elever som jag kommit i kontakt med under min praktik, eleverna är i samma ålder och går i en liknande skola som den undersökningen gjordes på. Bell (1995:83,84) nämner att en enkät alltid bör testas på en liknande grupp som undersökningsgruppen består av, genom att göra en pilotundersökning. De reaktioner och åsikter som framkommer av pilotgruppen kan komma till användning vid revideringar av enkätens stutgiltiga layout. Genom pilotundersökningen fick jag fram att enkäten ungefär tog 10 till 15 minuter att fylla i. Denna uppgift kunde jag sedan använda för att informera lärare på den skola som undersöktes. Jag fick också möjlighet att uppmärksamma några revideringar som behövdes. Jag missade dock en liten revidering av en hänvisning i enkäten där det stod, om du svarar nej på fråga 11 hoppar du över sista frågan, rätt ska vara fråga 10.

Rektorn på skolorna kontaktades via telefon och hänvisade mig att prata med skolornas idrottslärare som fick ansvaret att avgöra om jag fick genomföra min undersökning. Idrottsläraren kontaktades via mail och han visade sig intresserad av att jag skulle göra undersökningen på de två skolor där han undervisade. Jag behövde inte kontakta elevernas föräldrar då undersökningen hölls anonym. Jag lämnade personligen ut enkäten till eleverna i deras klassrum. Innan de började fylla i den fick de en gemensam presentation och information om enkätens syfte och mål av mig. Jag gick igenom vad anonymitet betyder med eleverna för att försäkra mig om att alla förstod innebörden. Jag berättade att det var frivilligt att medverka och två elever avstod från att fylla i enkäten. Det gav mig ett bortfall på två enkäter. En mening på formulären var felskriven (se ovan) men jag informerade alla elever om felet innan de fyllde i enkäten. Jag tror därmed inte att missen hade någon betydelse för enkätfrågans tillförlitlighet. Jag fanns även till hands för att svara på frågor som eleverna hade under tiden då de fyllde i enkäten för att minimera missförstånd av frågorna.

3 Litteraturbakgrund och teori

I denna del av arbetet presenteras forskning och litteratur som är intressant anknytande till ämnet. Jag anser att samhällets syn på kroppen och genus påverkar elever på olika sätt. Skilda faktorer som påverkar barns utveckling av sin självbild nämns samt mobbning och stress som kan förekomma i samband med omklädningen till idrottslektionen. Det frivilliga omklädningsrummet beskrivs också i denna del av arbetet. Eleverna har olika habitus med sig in i skolans värld vilka kan påverka deras beteenden och inställningar till nakenhet i omklädningsrummet. Skolans värdegrund och Idrott och hälsas kursplan behandlas då jag anser att de är viktiga att ta del av i samband med undersökningen.

3.1 Kultur, kropp och kroppsideal

Pedagogen Tor Söderström (1999:1-3) menar att gymkulturen och kringliggande marknader som hälsokost, kroppsvård och gymmode ökade markant från 1970- till 1990-talet och fortsätter att göra så framåt i tiden. Samhällsvetenskaplig forskning med kroppen i fokus har börjat etableras och i forskningen ses kroppen som en symbol utifrån exempelvis skönhet och framgång.

Media visar ständigt vad vår tids syn på kroppen är. Slanka, vältränade och sexuellt utmanande kroppar visas i överflöd av bilder (Engström & Redelius, 2002:153). Psykologen Sarah Grogan (1999:6) tar upp att det västerländska samhället ofta associerar en smal kropp med lycka, framgång, ungdomlighet och social kompetens. I motsats till övervikt som förknippas med lathet, låg handlingskraft och att inte ha kontroll. Grogan menar att en kvinnas idealkropp anses vara smal medan mannens idealkropp anses vara smal och muskulös, enligt samhällets norm. Övervikt för båda könen anses vara fysiskt oattraktivt och som ovan nämnt är det också kopplat till andra negativa drag.

Pedagogen Claes Annerstedt (1990:44–46) tar upp att människans förhållande till sin kropp är socialt kopplat, i vilken grad en människa tyglar sin kropp är beroende av vilken social status

som är lägre ner. Han menar att synen på kroppen har förändrats sedan 80-talet genom att kroppen har kommersialiserats och exploaterats i individualismens tecken samt genom att alla ska uppnå självförverkligande. Människor idag använder i större utsträckning skönhetsmedel, dieter och liknande metoder för att forma sina kroppar på konstlad väg.

Pedagogerna Lars-Magnus Engström och Karin Redelius (2002:153) menar att det finns flera omständigheter till varför kroppen har en central roll i samhället idag och med detta i beaktande är det inte konstigt att människan idag är väldigt kroppsfixerad.Kvinnor har trätt in i arbetsområden där män tidigare varit ensamma, detta har lett till en problematisering av vad mans- och kvinnokroppar kan och bör göra. Växande vetenskapligt intresse bidrar till att sätta kroppen i fokus. Samhällsutvecklingen framkallar en växande osäkerhet inför existentiella frågor om individens kropp. Människor blir allt mer beroende av teknik medan vetenskapen ofta inte har några säkra svar att luta sig mot. Det finns också ett växande akademiskt intresse för kroppen som bidrar till att synliggöra kroppen och till att den finns med i ett offentligt samtal (Engström & Redelius, 2002:153). Grogan (1999:9,19) menar att det pågår en debatt om vad det är som ligger bakom västsamhällets sympati för smalhet. Hon menar att vissa biologer och psykologer antytt att denna dragning till smalhet finns i vårt biologiska förflutna. Argument som sådana bygger på att smalhet är kopplat till god hälsa. Hon tar även upp teorier som bygger på motsatsten, att kulturella skillnader ska ha betydelse för hur kroppen ser ut. I ekonomiskt fattigare kulturer som inte tillhör västskulturen förknippas smalhet ofta med exempelvis undernäring och infektionssjukdomar istället för med god hälsa. I en undersökning framgick att människor vars livsstandard höjs också ökar i kroppsvikt och att detta kopplas samman med hälsa i dessa kulturer. Övervikt signalerar välstånd i vissa kulturer då det är ett tecken på att de människorna har haft tillgång till mat. I många länder är fetma mer vanligt i högre sociala klasser genom att det är ett tydligt tecken på att en person har pengar och hög status. Hon menar att det har framkommit att människor som flyttar från en kulturell kontext där tjockhet är högaktat, till en plats där smalhet är det kulturella idealet har ändrat sin kroppsvikt (Grogan, 1999:9,19).

Engström och Redelius (2002:153,154) anser att vår tids sätt att se på kroppen skiljer sig från hur människan såg på den under tidigare sekel. Idag ser vi på kroppen som att den har en yttre och en inre del. Det finns en föreställning om att individen kan påverka sin kropp på olika sätt och att vi människor skapar en identitet genom våra kroppar. I dag blir många påverkade av de ideal och bilder som finns av hur kvinnors och mäns kroppar bör se ut. Identiteten står för

hur människan uppfattar sig själv som individ samt hur andra människor ser på en. Många av de klassiska filosoferna som Descartes och Platon diskuterade relationen mellan kropp och själ. Frågan om att identitet skapas i samexistensen mellan kropp och själ får idag en större betydelse på grund av vårt samhälles utformning där betydelsen av släktskap och en enhetlig religion har minskat. Pedagogerna Birgitta Fagrell och Per Nilsson (1998:29,31) menar att kroppen idag ofta ses som ett sammanhang av natur och kultur. Den samhälleliga synen på att alla individer har ett ansvar att påverka sin egen kropp bidrar till att det finns ett ökat existentiellt tvivel som berör människors identitet, om vad kropp är och vad som kan och bör påverkas.

Antropologen Hans Peter Duerr (1997:11) menar att det hör till människans natur att skämmas för sin nakenhet. Han beskriver i sin teori att civilisationsprocessen är en myt då den är identisk med de ideologier som framhölls för att rättfärdiga kolonialismen. Civilisationsprocessen menar han startade i västerlandet och är den teori som hävdar att människor under medeltiden i likhet med människor i så kallade primitiva kulturer inte kunde styra sina drifter. Enligt civilisationsprocessen så har människan alltmer kommit att skämmas för sin nakenhet. Myten med civilisationsprocessen döljer det faktum att det åtminstone sedan 40 000 år tillbaka varken funnits vildar eller primitivt folk, varken ociviliserade människor eller naturfolk. Enligt Duerr har alltså ombyten och nakenhet alltid varit känsligt, eller blivit känsligare med tiden, enligt civilisationsprocessens förespråkare Norbert Elias. De är i vilket fall som helst ense om att nakenhet idag är känsligt (Duerr, 1997).

3.2 Barns utveckling av sin självbild

Psykologen Gunilla Masreliez-Steen och journalisten Maria Modig (2004:14-16) menar att det är viktigt att alla individer skaffar sig en god självkänsla då det innebär att man kan bottna i sitt innersta och har möjlighet att känna en inre trygghet. En människa som har god självkänsla behöver inte bevisa sin säkerhet, den finns där och är självklar. Självkänslan bör inte förväxlas med att ha självsäkerhet som innebär en yttre säkerhet som sitter i de ”rätta” beteendena, kontakterna samt att ha det ”rätta” utseendet.

Fagrell (2000:74,75) skriver om Weiss spegelstadieteori som innefattar barns utveckling av sin kroppsbild. I spegelstadiet tvingas barnet att förstå motsägelsen mellan den inre kroppsbildens jag och att spegelbilden också tillhör jaget. Bilden som barnet ser av sig själv i spegeln är inte den samma som barnet har av sin inre upplevelse av sin kropp. För att det ska vara möjligt för barnet att forma sitt jag är det en nödvändighet att barnet förstår konsekvenserna av dessa två bilder utav sin kropp. Barnet måste förstå att spegelbilden är en bild av sig själv men inte enbart den sanna bilden. I spegelstadiet får barnet en förståelse hur andra människor ser en och detta bidrar till att individen får en bild av sig själv som en person.

Psykologen Vigdis Bunkholdt (1995:83-87) nämner att innan ungdomar kommer fullt in i puberteten inträffar förpuberteten, vanligtvis i åldrarna 10-12, det innebär att de har visat första tecknen på könsmognad. Puberteten infaller olika i en individs liv och vanligtvis inleds den med en tillväxtspurt. För flickor följs puberteten av den första menstruationen vilket kan väcka oroskänslor hos henne. Flickor ligger vanligtvis två år före pojkar med att komma in i pubertetsstadiet. Kroppstillväxten sker inte välbalanserat utan vissa delar av kroppen växer olika snabbt vilket kan betyda att det kan vara svårt att hitta kläder som passar ens storlek. Många tonåringar upplever detta som jobbigt både psykiskt och fysiskt. Flera forskningsresultat visar på att flickor som kommer in i puberteten redan i 10-årsåldern ofta skäms för sina kroppsliga förändringar och problemet är störst i relation till jämnåriga och familj. Humörsvängningar, ångest och låg självkänsla är faktorer som funnits hos de flickor som mognat tidigast. Ofta förekommer förväntningar på att flickor i denna ålder ska vara söta och rara småflickor. Problemet uppstår genom att flickans självbild blir sämre samt att oron över den egna kroppen blir allt större, då en tidigt mognad flicka jämför sig med detta ideal. En tidigt utvecklad pojke har istället visat en bättre psykologisk anpassning, högre självkänsla och högre popularitet än jämnåriga som ännu inte är utvecklade (Bunkholdt, 1995:83-87).

3.3 Stress

I samband med ombyte och nakenhet kan stress uppträda. Stress uppkommer av alla sorters påfrestningar, positiva som negativa. Det kan röra sig om att den yttre miljön är bullrig och ohanterlig samt inre påfrestningar som att exempelvis ställa orimligt höga krav på sig själv.

Den negativa stressen uppkommer när dessa påfrestningar blir obehagliga. Negativ stress blir farligare ju längre den pågår och beror på individens förmåga att tåla påfrestningar. Den farligaste stressen är den som är förknippad med känslor och olust. Skolan är en arbetsplats som ska arbeta för att uppfylla arbetspsykologins krav vilka är att motverka faktorer som bidrar till stress. Några av dessa är om den fysiska miljön är dålig, med högt ljud, dålig belysning eller dålig luft. Att inte ha möjlighet att framföra klagomål eller om klagomålen aldrig eller sällan leder till någon konsekvens (Almvärn & Fäldt, 2001:60-63).

3.4 Mobbning

I omklädningsrummets slutna och intima rum kan mobbning förekomma. Höistads (2001:73) definition av mobbning är, ”När en eller flera personer upprepade gånger, under en längre

tid, utsätter en eller flera individer för medvetna, aktiva destruktiva handlingar och/eller uteslutning”. Höistad (2001:143) tar upp att omklädningsrummen i skolan är en plats där mycket kan ske utan att läraren någonsin får reda på vad som händer. Mycket kan hända i denna slutna miljö, de elever som känner sig mobbade måste både infinna sig på samma plats som den eller de som mobbar och även klä av sig vilket blir extra bekymmersfullt.

Höistad (2001:98,99) menar att både mobbaren och den mobbade är offer då de bär på en problematik som gör att de har svårare än andra att hantera livet. Gemensamt för de båda är att de lider av dåligt självförtroende. Mobbaren kan dock ha god självsäkerhet som han eller hon kan dölja sitt dåliga självförtroende bakom, medan den mobbade får sitt självförtroende nedtryckt genom att vara utsatt. Vilka är det då som faller offer för mobbning? Höistad menar att det är farligt att tro att vissa drag ofta leder till att en individ blir mobbad då det kan bero på många olika faktorer. Dock finns det vissa drag och faktorer att urskilja som exempelvis stämningen i klassen, en elev med känslig personlighet. Lyhördhet och engagemang bland lärare och skolpersonal är nödvändigt (Höistad, 2001:98,99).

I en undersökning som gjorts på 485 elever i Storbritannien granskades graden av nedsatt skolarbete kopplat till mobbning. Man kom fram till att var tjugonde elev tycker att mobbning stör skolarbetet ofta (Boulton, 2007).

Enligt en rapport från ungdomsstyrelsen där det gjorts en undersökning angående attityder till föreningsidrott bland ungdomar mellan 13-20 år, tycker 14 procent att det kan vara ett tufft klimat i omklädningsrummet. Däremot är det få ungdomar som anser att det förekommer mobbning i omklädningsrummet och enbart en procent av ungdomarna hade varit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld (Ungdomsstyrelsen, 2005).

3.5 Värdegrund och styrdokument

I skolans läroplan för det obligatoriska skolväsendet (lpo94) står det att skolan har ett viktigt uppdrag i att förmedla och förankra de mänskliga värden som vårt samhällsliv står för. Värden som skolan bland annat ska förmedla och gestalta är människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, solidaritet och jämställdhet med svaga och utsatta. Omsorg till den enskildes välmående ska prägla arbetet i skolan. Tendenser till mobbning och trakasserier skall aktivt bekämpas då mobbning inte får förekomma (Lärarförbundet, 2005:9).

I kursplanen för Idrott och hälsa står det att elever ska utveckla sin fysiska, psykiska och sociala förmåga samt att varje individ ska utveckla en positiv självbild. Ämnets karaktär står för en helhetssyn på människan där kropp, känslor, intellekt och tankar är beroende av varandra för att eleverna ska kunna utveckla deras kroppsuppfattning. Det står även att ämnet ska ge möjligheter att diskutera hälsofrågor samt etiska frågor som har samband till idrott och friluftsliv. Genom ett jämställdhetsperspektiv ska de idealbilder som sprids via medier uppmärksammas och ifrågasättas (Skolverket, 2009).

3.6 Genus och habitus

Fagrell (2000: 63,64,70) tar upp att genus representerar sociala och kulturella konstruerade skillnader mellan könen. Det finns alltså inga samband mellan biologiskt kön och vad en kvinna och man socialt kan bli. Kvinnor och män har i alla samhällen, på olika sätt, kontrollerats, organiserats och disciplinerats i olika sociala ordningar skapade av människor.

Samhället har som utgångspunkt att se människan som en könsvarelse där mannen och kvinnan placeras in i olika fack. I dessa ordningar lär sig män och kvinnor att bete sig på ett speciellt sätt och det kan upplevas tabubelagt att bryta dessa könsnormer vilket också kan leda till stigmatisering.

I Fagrells (2000:103,104) undersökning om vilken som var en idealkropp för barn framgick att flickor och pojkar ville efterlikna en smal, vältränad eller muskulös kropp till skillnad från en mullig eller extremt vältränad kropp. Stor skillnad var det i den kropp som valdes bort bland pojkar och flickor, då flickor i störst utsträckning valde bort den extremt vältränade kroppen medan pojkar i större grad valde bort den mulliga kroppen. En slutsats av dessa resultat är att samhällets anti-fettkultur redan i sju-åtta årsålder verkar vara förkroppsligade hos dessa barn (Fagrell, 2000: 103,104).

I en artikel skriven av Larsson, Fagrell och Redelius (2005) framgick det att flickor i större utsträckning än pojkarna tyckte att ämnet Idrott och hälsa var roligt och att fler pojkar tyckte att de blev duktigare i ämnet. Resultaten kommer från en undersökning gjord på elever i årskurs fem och nio. De menar att resultaten troligen inte är unika utan ofta förekommande. I diskursen om flickors och pojkars villkor i ämnet Idrott och hälsa läggs ofta fokus vid flickors och pojkars olika kön samt på flick- och pojkkroppen. Idrottsundervisningen handlar inte sällan om att anpassa undervisningens innehåll och arbetsform, oftast anpassas den till flickor. Genom att anpassa undervisningen på detta sätt finns det ett grundläggande antagande om att flickors och pojkars kroppar är olika. Utan att förneka människans biologiska och fysiologiska kroppsliga faktorer kan undervisningens upplägg, dess innehåll och arbetsformer bidra till att skapa könskillnader (Larsson, Fagrell & Redelius, 2005).

I en studie om bland annat klimatet i omklädningsrummet gjord i Storbritannien på elever mellan åldrarna 11-12 år gjordes upptäckten att flickor ofta ansåg det viktigt att se ut på ett speciellt sätt. Att se söta ut och ha rätt kläder på sig relaterade många av flickorna till att vara feminin. En del av flickorna skapade sin identitet genom att använda smink och smycken, då dessa ting gjorde dem ”tjejiga” och på så sätt tillhörande av denna ”tjejiga” grupp (M. O`Donovan & Kirk, 2007).

dittillsvarande liv. Dispositionerna styr hur människan handlar, tänker och ställer sig till den sociala världen samt hur deras praktiker styrs så att samma värld återskapas eller förändras (Bourdieu & Passeron, 2008:19).

Engström (2006:43-45) förtydligar Bourdieus habitusbegrepp. Han menar att det är det system som innefattar inpräglade vanor i människans kropp och sinne. Habitus som bygger på samlade sociala erfarenheter, styr individens tänkande, handlande, uppfattningar och värderingar av sin omvärld. Barndomen, då individer är som mest formbar och mottaglig, blir en viktig del i skapandet av habitus. När vi i dagligt tal pratar om personkemi det vill säga hur människors sätt att tala, handla samt förståelse för varandra stämmer överens, betyder det också i vilken mån deras habitus är lika. Människor har olika uppfattningar om olika saker vilket betyder att de är styrda av sitt habitus och dessa beteenden är djupt rotade i individen vilket gör att de är svåra att bryta. Varje individs habitus kan även avläsas på en gruppnivå eller klassnivå exempelvis kan flickor och pojkar få olika habitus vad gäller hur de påverkas av samhället normer och förväntningar på dem.

Vad är det som gör att människor känner olika inför samma situationer, varför tycker vissa att det känns okej att byta om inför andra medan andra avskyr det? Har flickor och pojkar olika upplevelse av omklädningsrummet beroende på att de har olika habitus? Jag har valt Bourdieus begrepp habitus för att kunna diskutera resultatet i undersökningen i förhållande till denna teori.

3.7 Frivilliga omklädningsrum

Olle Strand (2005:5,78) beskriver naturismens utveckling i Sverige, han förklarar naturism bland annat som en känsla av välbehag då kläderna läggs av samt en upplevelse av nakenhet som är skön och naturlig. Redan på 1930-talet grundades den första naturistföreningen i Sverige. Under femtiotalets Sverige var både frilufts- och inomhusbad populära men på de kommunala badplatserna krävdes badkläder på. I simhallarna finns det däremot ofta nakenbad, avdelningarna är dock skilda mellan män och kvinnor. Strand (2005:7) menar att Nordens naturliga badvanor har en obruten tradition som funnits sedan urminnes tider och att denna sunda naturliga familjenaturism är en djupt förankrad sedvana.

Pedagogen Tore Brännberg (1998:58) beskriver duschsituationer i ett omklädningsrum bland vuxna fotbollsmän. Att duscha förefaller väldigt naturligt då det sedan tidig ålder påpekats om vikten av renlighet. Spelarna mindes hur de som små tvingades att duscha efter matcher men att de senare upplevde det som något kul. En av männen beskrev att han och kompisarna såg duschningen som onödigt vid 10-årsåldern medan när de blev lite äldre runt 12-13 år upplevde de duschningen som väldigt roligt och lekfullt.

Fundberg (2003:73) beskriver omklädningsrummets miljö som en symbolisk kraft där pojkar och flickor byter om både bokstavligt och bildligt från sitt privata jag till det offentliga och tvärtom. I omklädningsrummet upprätthålls en särskild situation på grund av dess speciella miljö och klimat vilket bidrar till en gemensam definition av vad omklädningsproceduren handlar om. I andra sammanhang skulle det upplevas märkligt kanske rent av pinsamt och otäckt att klä av sig naken inför varandra. I det slutna rummet får inga blickar från det motsatta könet förekomma. I en studie om fotbollsspelande pojkar ställer sig Fundberg frågan om hur intimitet och nakenhet hanteras i detta slutna rum? ”Några av pojkarna skyler sig med

handduken från det att de tagit av sig träningskläderna tills de kommer in i duschen. Andra springer omkring, nakna, och tycks inte alls bekymrade över att blotta sig” (Fundberg, 2003:73).

Fundberg (2003:74) bedömer att fotbollsledarna anser att omklädningsrummet också är en betydande plats för spelarna. En social stämning finns närvarande då pojkarna får en chans att sitta ner och prata av sig innan träningen börjar. Den intimitet som skapas inne i omklädningsrummet, från och med att pojkarna byter om och tar av sig sina privata kläder, leder till att det skapas en homogenitet och gemenskap hos gruppen. Omklädningsrummet ses också som en plats där reflektion och eftertanke får förekomma, som en frizon från privata angelägenheter.

Fundberg (2003:77) menar att det finns en påtaglig praktik och norm om hur man bör och inte bör bete sig i pojkarnas omklädningsrum. En pojke hade klätt av sig i fel ordning enligt normen då han gjorde fel genom att klä av sig på underkroppen först och sedan tog en liten paus innan han fortsatte. Pojken får då kommentarer om att vara homosexuell. Fundbergs tolkning av situationen är att det inte var själva nakenheten i sig som var problemet, utan

andra pojkarna i omklädningsrummet och det bildas en sexualisering av avklädningen då ”fel” kroppsdel kläs av först. När skämt om sexualitet omtalas bland pojkarna är det alltid heterosexualiteten som är normgivande.

Erving Goffman (1988:101,102) tar upp två begrepp om människors beteenden dessa lyder främre regionen och bakre regionen. Främre regionen är då en individ utövar en aktivitet i närvaro av andra och visa vissa sidor av aktiviteten på ett uttrycksfullt sätt, medan andra sidor undertrycks för att hålla en fasad uppe om att vara den man vill visa upp utåt. Den bakre regionen som även kan kallas bakom kulisserna definieras som ett ställe i anknytning till ett bestämt framträdande. Bakom kulisserna kan medlemmarna koppla av och lägga av sin fasad. Alltså kan Fundbergs tankar kring omklädningsrummet som en frizon jämställas med Goffmans backstage begrepp.

3.8 Sammanfattning av litteraturbakgrund och teori

Flera faktorer kan påverka hur eleverna upplever situationen i omklädningsrummet. Det kan vara allt från medias påverkan, samhällets syn på kropp och nakenhet, fysiska eller psykiska faktorer, stressfaktorer eller att de har olika habitus till nakenhet. Genus kan påverka eleverna om flickor och pojkar har olika förväntningar på sig. Jag kommer att ta reda på om flickor och pojkar upplever omklädningsrummet och nakenhet olika genom att jämföra deras svar från enkäten.

4 Resultat och analys

I detta avsnitt redovisas resultaten av enkätundersökningen. I den deltog 129 elever varav 72 stycken pojkar och 57 stycken flickor. Resultaten kommer att presenteras i underrubriker som sammanfattar flera frågor för att ge svar till undersökningens frågeställningar. Enkätens öppna frågor har sammanställts och de intressantaste kommentarerna visas i texten. Svaren som inte presenteras i arbetet är samlat i rådata.

4.1 Elevers uppfattningar utav omklädningsrummet

Av de två frågorna som omfattade hur gott om tid eleverna upplevde att de hade på sig att byta om innan och efter idrottslektionen, svarade ungefär hälften att de tyckte det var lagom med tid. Ungefär 20 % av eleverna tyckte att det var för lite tid ibland och samma antal svarade att de inte visste. Det var inte någon märkbar skillnad på flickors och pojkars svar. Nästa fråga gällde hur eleverna känner sig inne i omklädningsrummet? Resultatet presenteras nedan (se fig. 1).

Nära hälften av eleverna kände sig alltid bekväma inne i omklädningsrummet. Något jag lade märke till var dock att alla resultat visar att flickorna i något större utsträckning än pojkarna tyckte att de inte kände sig bekväma (se fig.1). Jag undersökte om det fanns någon signifikant skillnad mellan hur pojkarna respektive flickorna upplevde situationen i omklädningsrummet. Ett Pearson Chi-Square test visade 0,085<0,05, vilket betyder att det inte finns något signifikant samband mellan kön och hur de upplevde situationen där de byter om, alltså att det inte fanns någon markant könsskillnad.

Frågan angående om eleverna tyckte det var jobbigt att visa sig naken inför de andra fick relativt jämna resultat. Ungefär 40 % av alla eleverna svarade att de aldrig tyckte att det var jobbigt att visa sig nakna. De elever som svarade ofta och ibland representerade ungefär 60 % tillsammans. Det var inte heller någon stor skillnad i flickors och pojkars svar angående nakenhet.

Jag har även kunnat märka ett mönster då det gäller svaren på frågan om hur eleverna känner sig i omklädningsrummet och hur de känner inför att vara nakna. Det finns självklart undantag men exempelvis har flest av de elever som svarat att de alltid känner sig bekväma oftast svarat att de aldrig tycker att det är jobbigt att visa sig naken. Ett annat exempel på detta mönster är att av de elever som har svarat att de oftast känner sig obekväma enbart har svarat att de tycker att det är jobbigt att vara nakna.

4.2 Det egna utseendet

På frågan om elevernas reaktioner vid taskiga kommentarer om deras kläder eller kropps utseende svarade 128 elever på frågorna varav det fanns ett bortfall. Resultatet på frågan om eleverna skulle bry sig om någon gav dem en taskig kommentar om klädernas utseende svarade ungefär hälften att de inte skulle bry sig varav ungefär 30 % svarade att de skulle bry sig och resterande 20 % att det berodde på vem som sa det. Det var ingen större skillnad mellan könen. Jag reagerade på en beskrivning som en 10-årig pojke skrev då han svarade nej på frågan, ”för alla får ha sina egna åsikter, men jag skulle bli ledsen om någon sa något om mina kläder”. Hans fördjupade svar visar att han visst skulle bry sig i den bemärkelsen att han skulle bli ledsen om någon gav honom en taskig kommentar om hans kläder, dock rättfärdigade han en sådan kommentar med att alla får ha sina egna åsikter. En del elever har

skrivit liknande kommentarer men även utvecklat sitt svar till att sådana taskiga åsikter får man hålla för sig själv.

På frågan om eleverna skulle bry sig om någon gav dem en taskig kommentar om hur deras kropp ser ut fick resultatet som följande se figur 2.

Figur 2. Skulle du bry dig om någon ger dig en taskig kommentar om hur din kropp ser ut? De flesta av eleverna svarade att de inte skulle bry sig om någon gav dem en taskig kommentar om deras kropps utseende. Några av de öppna frågorna besvarades med intressanta kommentarer. En 10-årig flicka som svarade nej på frågan skrev ”för att jag byter inte mina kläder framför dem. Jag byter mina kläder på toaletten”. När jag läser detta undrar jag om flickans lärare vet om att situationen är som sådan, jag frågar mig också vad flickan har för motiv till att byta om på toaletten? Hennes tidigare svar visar att hon ofta tycker att det är jobbigt att visa sig naken inför de andra. En annan 10-årig flicka som svarade ja på frågan skrev ” Då skulle jag bli ledsen och då kan det kännas pinsamt att vara naken”. Jag tolkar detta som att flickan först skulle tycka att det är pinsamt att visa sig naken om hon skulle få en taskig kommentar, flickan hade fyllt i att hon ibland tyckte att det var jobbigt att vara naken inför de andra.

Även här kan urskiljas ett mönster vad gäller svaren på frågan om de skulle bry sig om de fick en taskig kommentar om kroppens utseende och om klädernas utseende. Exempelvis om en

utseende skulle denna även bry sig angående klädernas utseende. Ofta förekom kommentarer som att eleverna skulle bry sig på grund av att de skulle bli ledsna. Många av de som svarade att de inte skulle bry sig menade att de var nöjda och därför spelade det ingen roll vad någon annan sa.

4.3 Kränkande behandling

Frågan angående om eleverna hade hört eller sett någon annan bli retad för deras kropps utseende presenteras i figur.3.

Figur 3. Har du hört någon elev bli retad i omklädningsrummet för hur deras kropp ser ut?

Resultatet visar tydligt att flest elever av båda könen hade svarat att de aldrig hade sett någon bli retad för deras kropps utseende. Figur 3 ger också en bra bild av vad eleverna har svarat på frågan om de hade sett någon bli retad för deras kläder, då resultaten var märkbart lika. På frågan om vad elever först och främst gör om någon annan är taskig mot en elev blev det ett bortfall på 12 av svaren vilket gav en svarsfrekvens på 117. Anledningen till detta stora bortfall var på grund av att en del elever missuppfattat anvisningen att bara kryssa för ett svarsalternativ. De flesta elever svarade att de hade sagt åt dem att sluta samt att de skulle ha

hämtat en vuxen. Ett svarsalternativ löd enligt följande: Försöker hämta en vuxen men det finns ingen i närheten. Det här svarsalternativet hade ungefär 10 % av eleverna kryssat för.

4.4 Fritidens och skolans omklädningsrum

Av 126 elever som svarade på frågan om de går på någon idrott på fritiden svarade 81 elever ja och 45 svarade nej. Om eleven svarade ja på frågan fick de gå vidare till nästa. Den frågan var om det är någon skillnad på stämningen i skolans omklädningsrum jämfört med omklädningsrummet på fritiden? Jag fick fram att av de 81 stycken elever som gick på någon idrott på fritiden var det ca 30 % som tyckte att det var skillnad. Ungefär 50 % tyckte inte att det var någon skillnad, samt de resterande 20 % som svarade att de inte visste.

Jag känner mig dock lite skeptisk till om frågan har tolkats korrekt, då vissa av de kommentarer som har skrivits ner har gett mig en bild av att många elever har antytt på skillnader i den yttre miljön och inte stämningen som var syftet med frågan. En annan elev hade svarat att hon red på fritiden och därför inte bytte om. Ett fördjupat svar på den öppna frågan exemplifierar detta. En tioårig pojke som svarade att det var skillnad svarade ”att på fritiden är omklädningsrum ej smutsigt men skolans är” detta svar visar på att frågan missuppfattats.

En tioårig flicka skrev, ”Alla duschar på fritidens men ingen på skolans omklädningsrum”. Flickans ger min en indikation på att många elever inte vill duscha i anslutningen till Idrott och hälsa. Jag borde haft en fråga som tar upp detta problem för att få en bild av hur eleverna känner inför att duscha i skolan.

5 Diskussion

I denna del av arbetet diskuteras resultatet kopplat till den presenterade teorin samt genom att använda tidigare forskning. Diskussionen inleds med hur eleverna upplever sin situation där de byter om under rubriken klimatet i omklädningsrummet. Arbetet avslutas med en metoddiskussion, vidare forskning som är önskvärd inom ämnet och min slutsats.

5.1 Klimatet i omklädningsrummet

Enligt mina upplevelser av mängden tid eleverna har till förfogande i omklädningsrummet trodde jag att många elever skulle tycka att det var för lite tid. Av resultatet från frågorna framkommer dock motsatsen, de flesta hade fyllt i att de upplever tiden som lagom. Relativt många elever hade dock fyllt i att de inte visste, vilket får mig att fundera över om alla elever i denna ålder har en verklig tidsuppfattning. Det är möjligt att läraren upplever tiden som kort då det ofta tar tid från lektionen, något som eleverna eventuellt inte reflekterar över på samma sätt. Det positiva med resultatet är att eleverna antagligen inte upplever tiden som någon negativ stress. Att majoriteten av eleverna kände sig bekväma i omklädningsrummet är självklart positivt men dock var det några elever som svarade att de tyckte att det var obekvämt (se fig.1). Av de elever som inte kände sig bekväma är det möjligt att denna oro kan bidra till negativt laddad stress. Almvärn och Fäldt (2001:60-63) menar att den farliga stressen är den som är kopplad med känslor av olust och blir farligare desto längre en person måste gå med dessa känslor.

Trots att de flesta eleverna kännde sig bekväma i omklädningsrumet, vilket är ett positivt resultat, fanns det dock några elever som inte gjorde det vilket är oroväckande. Är det inte skolans ansvar att se till att alla elever känner sig trygga i skolan? Det står nämligen i Lpo94 att verksamheten ska präglas av omsorg för den enskilda individens välbefinnande samt att ingen mobbing får förekomma. Jag kan dock inte veta motivet till varför vissa har svarat att de oftast eller alltid känner sig obekväma. Men jag tycker att det är allvarligt nog att veta att några av eleverna i denna studie alltid eller ofta känner sig obekväma under en av skolans verksamheter. Hur ser det då ut beträffande resten av Sveriges skolor?

I Lpo94 står det som ovan nämnt att ingen mobbing får förekomma och tendenser till detta skall aktivt bekämpas (Lärarförbundet, 2005:9). Hur sker då detta i omklädningsrummet där sällan en vuxen finns till hands? På frågan vad eleverna gör om någon elev är taskig mot någon annan elev inne i omklädningsrummet svarade flest att de skulle säga åt dem att sluta samt att hämta en vuxen. En liten grupp elever svarade också att de skulle försöka hämta en vuxen men att det inte fanns någon i närheten. För en kvinnlig lärare att vistas i pojkarnas omklädningsrum eller tvärtom en manlig i flickornas är en komplex kombination. Jag har själv upplevt under min praktik att situationen som sådan är svår, jag har även fått en uppfattning av att flera lärare och lärarstudenter har upplevt samma problem. Fråga är bara hur läraren och skolan kan garantera att mobbning inte förekommer eller att alla elevers välbefinnande är tillgodosedda, om läraren aldrig eller sällan få reda på vad som händer i rummet där eleverna byter om?

Det var få elever som hade sett eller hört någon annan bli retad för deras kropp eller hur deras kläder ser ut, vilket jag anser är ett positivt resultat (se fig.3). Förhoppningsvis tyder detta resultat på att det inte förekommer kränkande behandling, dock var det några som hade svarat att det hänt ofta, några gånger respektive en gång. Som jag nämnt innan under rubriken mobbning hade ungdomsstyrelsen (2005) kommit fram till att 14 % av ungdomarna i deras studie tyckte att klimatet i omklädningsrummet var tufft men att enbart 1 % hade känt sig utsatta för fysiskt eller psykiskt våld. De flesta eleverna svarade att de inte skulle bry sig om de fick en taskig kommentar om klädernas eller kroppens utseende (se fig. 2). Några av de utvecklade svaren till detta var att de eleverna var nöjda med sina kläder och sin kropp, därför spelade det ingen roll vad någon annan tyckte. Dock var det ungefär 30 % som skulle bry sig och några av de kommentarer om varför var då eleverna kände sig ledsna. Jag tolkar resultatet som att eleverna kan ha olika stark självkänsla. Masreliez-Steen och Modig (2004:14-16) menar att en person med god självkänsla inte behöver bevisa sin säkerhet då den finns där och är självklar. Detta kanske beror på att alla elever inte ännu har bildat sig en god uppfattning av sin kroppsbild. Jag vill koppla detta till Fagrell (2000:74,75) som nämner Weiss teori om spegelstadiet där barnet tvingas förstå motsägelsen mellan den inre kroppsbildens jag och att spegelbilden också tillhör jaget. Barnet måste förstå att spegelbilden är en bild av sig själv men inte enbart den sanna bilden. För att det ska vara möjligt för barnet att forma sitt jag är det en nödvändighet att barnet förstår konsekvenserna av dessa två bilder utav sin kropp. I spegelstadiet får barnet en förståelse hur andra människor ser en och detta bidrar till att

Intressant är att flickor i större utsträckning än pojkarna kände sig obekväma i omklädningsrummet. Jag är medveten om att mitt resultat inte kan generaliseras på grund av undersökningens storlek och på grund av att signifikansen inte var tillräckligt hög för att inte räknas som en tillfällighet. Däremot tror jag inte att resultatet ska försummas då det på dessa två skolor visade en skillnad. Det går inte att undvika att kroppar och framförallt kvinnokroppar ständigt exponeras i medier. Engström och Redelius (2002:153) tar upp att media ständigt visar upp slanka vältränade och sexuellt vältränade kroppar vilket visar på samhällets syn på kroppen. Om nu vissa av eleverna påverkas av denna samhällssyn borde skolan arbeta aktivt för att ge eleverna en bättre bild av kroppen och ge eleverna möjlighet att utveckla en god självuppfattning. Som jag skrev ovan i stycket om värdegrund och styrdokument står det att elever ska utveckla sin fysiska, psykiska och sociala förmåga samt att varje individ ska utveckla en positiv självbild i kursplanen för Idrott och hälsa. Det står även att ämnet ska ge möjligheter att diskutera hälsofrågor samt etiska frågor och genom ett jämställdhetsperspektiv ska de idealbilder som sprids via medier uppmärksammas och ifrågasättas (Skolverket, 2009).

Vad gäller skillnaden i resultaten av hur flickor och pojkar kände sig obekväma i omklädningsrummet kan det eventuellt bero på att de har olika habitus. Engström (2006:44) menar att habitus bygger på samlade sociala erfarenheter som styr en individs tänkande, handlande, uppfattningar och värderingar av sin omvärld. En individs habitus kan också finnas på en gruppnivå där exempelvis pojkar och flickor har olika uppfattningar på grund av att det finns olika förväntningar på dem och därmed har de olika habitus i vissa situationer. Kan omklädningsrummet då vara en situation som pojkar och flickor har olika habitus inför? Fagrell (2000:63) menar att ett samhälle mer eller mindre utgår från att dela in män och kvinnor i olika fack. Genus representerar de sociala och kulturella konstruerade skillnader mellan könen. Kanske har elevernas känslor inför omklädningsrummet ett samband med hur de upplever idrottsundervisningen eller tvärtom? Som jag skrev under stycket genus nämner Larsson, Fagrell och Redelius (2005) att pojkarna i större utsträckning än flickorna i en undersökning tyckte att ämnet är roligt och att de utvecklades positivt. Jag borde kanske haft med en fråga som behandlade elevernas inställning till idrottsundervisningen för att kunna analysera denna tes närmare. Emellertid kan det vara så att flickorna har ett mindre positivt habitus än pojkarna till situationen där de byter om på grund av att de påverkas av det skönhetsideal som råder och jämför sig med varandra. Som jag nämnt tidigare under barns utveckling av sin självbild menar Bunkholdt (1995) att flickor kan komma in i puberteten

tidigt vilket kan påverka dem av negativa drag både fysiskt och psykiskt. Flera forskningsresultat visar på att flickor som kommer in i puberteten redan i 10-årsåldern ofta skäms för sina kroppsliga förändringar och problemet är störst i relation till jämnåriga och familj.

Det var många elever som däremot hade svarat att de ofta eller ibland tyckte att det var jobbigt att visa sig naken, dock var det ingen skillnad mellan könen. Det höga resultatet kan tolkas på olika sätt. Eventuellt i en negativ bemärkelse genom att eleverna mår dåligt eller i det andra avseendet att de inte bryr sig speciellt mycket. I Fundbergs (2003:73) resonemang angående hur intimitet och nakenhet hanteras där pojkarna i hans studie byter om, visar det sig att vissa skyler sig då de byter om medan andra blottar sig helt utan eftertanke. Eleverna har olika habitus angående nakenhet och kanske är det inte rätt att förvänta sig att alla ska tycka att det känns helt naturligt. Engström (2006:44) nämner att barndomen är en tid då individen är som mest formbar. Elevernas hemförhållanden och attityder till nakenhet borde därför ha en stor roll i hur elevernas habitus till nakenhet är. I Sverige finns det kanske ett allmänt positivt habitus till nakenhet. Strand (2005:7) menar att hela Norden har en gammal tradition av badvanor och även en naturlig familjenaturism samt en utbredd naturiströrelse. Antagligen kan det vara så att Sverige har en väldigt problemfri inställning till nakenhet och därmed har barnen kanske inte samma problem som barn från andra kulturer att visa sig nakna. Precis som Duerr (1997:11) menar tillhör det människans natur att skämmas för sin nakenhet, möjligtvis säger det oss att nakenheten inte faller sig lika naturligt för alla människor som det gör för oss i Norden. De skolor som var med i undersökningen var mångkulturella och kanske var det därför inte konstigt att många av eleverna svarade att de tyckte att det kände sig obekväma nakna.

5.2 Metoddiskussion

Jag anser att resultaten i min undersökning bör granskas med försiktighet då det gäller möjligheten att kunna generalisera dem. Anledningen till detta är att undersökningen är så pass liten och populationen enbart består av elever från två skolor. Det bör även finnas i åtanke att vissa av frågorna kan ha misstolkats eller inte fyllts i med full ärlighet. Eleverna satt

i sina vanliga klassrum då de fyllde i enkäten vilket kan ha bidragit till störd koncentration eller felaktiga svar på grund av rädslan för att visa svaren för någon annan elev.

Frågorna som började med tycker du, kan upplevas som ledande. Exempelvis frågan ”tycker du att det är jobbigt att visa dig naken inför de andra i omklädningsrummet” borde kanske formulerats annorlunda. I mitt resultat framgick dock inga märkbara misstankar om att frågan har missuppfattats då svaren var blandade. Frågan om det var någon skillnad på stämningen i skolans och fritidens omklädningsrum har uppenbart missuppfattats av många elever. Dels antog många av eleverna att det gällde den fysiska miljön och dels var det en del som gav antydningar på att de under sin fritidsidrott inte hade något omklädningsrum, men som ändå hade svarat på frågan. Jag anser inte att det fel angående hänvisningen till sista frågan som fanns i enkäten var ett problem, då jag gav en muntlig anvisning om det till eleverna. Jag märkte det även i resultatet genom att eleverna hade svarat på rätt sätt och förstått min förklaring.

5.3 Slutsats och framtida forskning

Jag anser att ämnet jag har undersökt är viktigt att forska vidare kring. Även om de flesta elever tyckte att skolans omklädningsrum inte var en plats som förknippas med oro går det inte att bortse från att vissa av resultaten visar att en del av eleverna känner så. Även om mina resultat inte kan generaliseras så sänder svaren signaler om att en del elever tycker att omklädningsrummet var en obehaglig plats i skolan. Att många kände sig obekväma inför att visa sig nakna inför andra är inte konstigt dock borde det undersökas om elever påverkas psykiskt negativt av detta. För att få en djupare förståelse för elevers perspektiv på omklädningsrummet hade det varit intressant med kvalitiva forskningsmetoder inom ämnet. Om undersökningen görs på en större population skulle det ge en mer sann bild av hur eleverna i Sverige upplever sin situation. Jag anser även att det är viktigt att fortsätta forska inom ämnet då det står i läroplanen att mobbning inte får förekomma och att varje individs välbefinnande ska stå i centrum. Det bör också göras för att synliggöra problemet för lärare och skolor så att det kan påbörjas ett viktigt arbete för att skapa en trygg miljö i omklädningsrummet för alla elever.

6 Referenslista

Almvärn, Per-Erik & Fäldt, Christer (2001). Idrott & Hälsa. Denmark: Författarna och Studentlitteratur AB.

Alvesson, Mats & Deetz, Stanley (2000). Kritisk samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.

Annerstedt, Claes (red.) (1990). Undervisa i idrott. Idrottsämnets didaktik. Lund: Studentlitteratur.

Boulton, Michael (2007). ”Pupils’ perceptions of bullying and disruptions to concentration and attention to school work”. Chester: Routledg.

http://www.informaworld.com/openurl?genre=article&id=doi:10.1080/02643940802062592

Bourdieu, Pierre & Passeron, Jeane-Claude (2008). Reproduktionen. Riga: Livionia Print.

Bunkholdt, Vigdis (1995). Från födsel till pubertet. Lund: Studentlitteratur.

Brännberg, Tor (1998). Bakom Kulisserna - en socialpsykologisk studie av en förening. Göteborg: Kompendiet AB.

Duerr, Hans Peter (1997). Nakenhet och skam. Myten om civilisationsprocessen. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.

Engström, Lars-Magnus (2006). Idrott som social markör. Stockholm: HLS Förlag.

Engström, Lars-Magnus & Redelius, Karin (red.) (2002). Pedagogiskt perspektiv på idrott. Stockholm: Edita Nordstedts.

Fagrell, Birgitta & Nilsson, Per (red.) (1998). Talet om kroppen. En antologi om kropp, idrott

Fundberg, Jesper (2003). Kom igen, gubbar! Om pojkfotboll och maskuliniteter. Stockholm: Carlsons Bokförlag.

Goffman, Erving (1988). Jaget och maskerna. En studie I vardagslivets dramatik. Simrishamn: Grafo-Tryck AB.

Grogan, Sara (1999). Body image- understanding body dissatisfaction in men, women, and

children. London: Routledge.

Hartman, Jan (2004). Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.

Höistad, Gunnar (2001). Mobbing och människovärde. Om förtryck, utanförskap och vad vi

kan göra. Göteborg: Förlagshuset Gothia AB.

Larsson, Håkan, Fagrell, Birgitta & Redelius, Karin (05-12-14). ”Kön Idrott Skola”. Tillgänglig 2009-12-10.

http://www.idrottsforum.org/articles/larsson/larsson_fagrell_redelius/larsson_fagrell_redelius 051214.html

Lärarförbundet (2005) Lärarens handbok. Skollag, läroplaner, yrkesetiska principer, FN:s

barnkonvention. Stockholm: Lärarförbundet.

Masreliez-Steen, Gunilla & Modig, Maria (2004). Självkänsla. Stockholm: Natur och Kultur.

M. O´Donovan, Toni & Kirk, David (07-11-04). ” Managing classroom entry: an ecological analysis of ritual interaction and negotation in the changning room”. UK: Rouyledge.

Tillgänglig 2009-12-14

http://web.ebscohost.com/ehost/pdf?vid=5&hid=112&sid=9bff2ebf-9aa0-4884-a11d-82618b82453d%40sessionmgr111

Skolverket (2009-10). ”Kursplan- Idrott och hälsa”. Tillgänglig 2009-12-11. http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0910&infotyp=23&skolform=11&i d=3872&extraId=2087

Söderström, Tor (1999). Gymkulturens Logik. Om samverkan mellan kropp, gym och

samhälle. Umeå: Universitet.

Trost, Jan (1994). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Ungdomsstyrelsen (05-12-12) ”Ungdomar som idrottar tror mer på samhället”. Tillgänglig 2009-12-11. http://www.ungdomsstyrelsen.se/art/1,2072,6009,00.html

7 Enkätbilaga

Jag skriver en uppsats på Malmö Högskola och vill med den här enkäten undersöka vad elever tycker om att vara i omklädningsrummet innan och efter idrotten i skolan. Du som fyller i enkäten kommer att vara anonym och jag är tacksam för att du medverkar.

Sätt ett kryss i den rutan som passar dig bäst.

Pojke Flicka 10 år 11 år 12 år

1. Hur gott om tid upplever du att ni har på er att byta om innan lektionen?

För mycket Lagom Ibland för lite För lite Vet inte

2. Hur gott om tid upplever du att ni har på er att duscha och byta om efter lektionen?

För mycket Lagom

Ibland för lite För lite Vet inte

3. Hur känner du dig när du är inne i omklädningsrummet?

Jag känner mig alltid bekväm. Jag känner mig oftast bekväm.

Jag känner mig ibland bekväm och ibland obekväm. Jag känner mig oftast obekväm.

Jag känner mig alltid obekväm.

4. Tycker du att det är jobbigt att visa dig naken inför de andra i omklädningsrummet?

Ofta Ibland Aldrig

5. Har du hört eller sett någon bli retad för deras kläder i omklädningsrummet? Ofta Några gånger Vet inte En gång Aldrig

6. Har du hört någon elev bli retad i omklädningsrummet för hur deras kropp ser ut?

Ofta

Några gånger Vet inte En gång Aldrig

7. Skulle du bry dig om någon ger dig en taskig kommentar om dina kläder?

Ja Nej

Det beror på vem som säger det.

Varför?... ... ………..

8. Skulle du bry dig om någon ger dig en taskig kommentar om hur din kropp ser ut?

Ja Nej

Det beror på vem som säger det.

Varför?... ………. ……….

9. Vad gör du om en eller flera elever är taskiga mot någon inne i omklädningsrummet?

Hämtar en vuxen.

Försöker hämta en vuxen men det finns ingen i närheten. Säger åt dem att sluta.

Blir rädd och låtsas som att jag inte ser. Jag bryr mig inte.

Jag hänger på de som är taskiga. Jag gör ingenting.

10. Går du på någon idrott på fritiden?

Ja Nej

Om du svarade nej på fråga 11 hoppa du över sista frågan.

11. Tycker du att det någon skillnad på stämningen i skolans omklädningsrum jämfört med omklädningsrummet på fritiden?

Ja Nej Vet inte

Om Ja, vad är skillnaden?... ………... ……….

Tack för att du svarat!

Hanna Forsmark