Elevens intresse och gymnasievalet!

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Studie- och yrkesvägledarutbildningen

Examensarbete

15 högskolepoäng

Elevens intresse och gymnasievalet!

Student interest and high school election!

Fereshteh Erfan

Studie och yrkesvägledarutbildning-180hp Examinator: Marita Flisbäck Vårterminen 2009-02-05 Handledare: Frida Wikstrand

Sammanfattning

Syftet med mitt arbete är att försöka förstå vad vägledarna menar med intresse och hur det kommer sig att de väljer att ställa intresse i centrum under vägledningssamtalet i jämförelse med andra faktorer som kan vara lika viktiga som intresse. Mina frågeställningar är: Vilka faktorer tycker vägledarna att eleverna ska uppmärksamma vid gymnasievalet? Hur definierar studie- och yrkesvägledarna i studien intresse? Vilka konsekvenser tror vägledarna att det kan ha för eleven om denne gör sitt gymnasieval främst utifrån intresse? Vems intresse tycker vägledarna skall styra gymnasievalet?

Metoden som jag har valt är enskilda kvalitativa intervjuer med sex grundskolevägledare för att kunna fånga olika nyanser av deras erfarenheter.

Jag har tillämpat delar av Erik H Eriksons psykosociala utvecklingsteori, Jean Piagets kognitiva utvecklingsteori, Peavys vägledningsteori och Egans modell i analysen av intervjumaterialet. Det centrala begreppet i mitt arbete är intresse.

Resultatet visar att samtliga intervjudeltagarna menar att elevens intresse ska styra gymnasievalet och att det är viktigt att eleverna är intresserade av det program de väljer. Därför uppmärksammas intresse i vägledningssamtalen. Samtliga vägledare tyckte att det var svårt att hitta en definition av intresse. De flesta tyckte att det fanns något samband mellan fritidsintresse och intresse i sig. Vidare framkom även att informanterna uppfattade att om det saknas intresse ökar risken för avhopp. Intresse ger stimuli och ork för att satsa för fullt på studierna, menade studievägledarna. Några av informanterna nämnde även att ungdomarna under 15-16 årsåldern har svårt att se i backspegeln och värdera konsekvenser av sina val. Ändå får man inte glömma att just inför valsituationen blir det viktigt att man utgår från intresse fastän intresse kan komma och gå och ersättas av nya intressen.

Förord

Framförallt vill jag tacka min familj som med sitt stöd och sin förståelse gjorde det möjligt för mig att slutföra inte bara mitt arbete utan även tre år på utbildningen.

Ett stort tack till mina grundskolevägledare som generöst delade med sig av sina erfarenheter och tankar vilket hjälpt mig att bredda grunden för bearbetning av den information jag har fått.

Ett stort tack till min engagerade handledare, Frida Wikstrand som varit mitt bollplank och med sitt stöd och sina kommentarer hjälpt mig framåt.

Sist men inte minst stort tack till min vän Therese och Lisbeth Amandusson som har hjälpt mig med språket.

Fereshteh Erfan Hösten 2008

Innehållsförteckning

1.

Inledning

6

1.1 Bakgrund 6

1.2 Uppsatsens disposition 7

1.3 Syftet och frågeställningar 8

1.4 Förförståelse 8

1.5 Avgränsningar 9

1.6 Definition av centrala begreppet 9

2.

Tidigare

forskning

10

2.1 UG 95 10

2.2 Kvalet inför valet 11

3. Metod

12 3.1 Urval 12 3.2 Tillvägagångssättet 13 3.3 Etiska Principer 15

4. Teoretiska utgångspunkter

17 4.1 Peavy 17 4.2 Egan 17 4.3 Eriksson 18 4.4 Piaget 19

5.

Resultat

21

5.1 Kort om studie- och yrkesvägledarnas bakgrund 21 5.2 Vilka faktorer är viktiga vid gymnasievalet 21

5.3 Hur intresse definieras 23

5.4 Vems intresse 25

5.5 Konsekvenser av gymnasievalet främst efter intresse 26

6.

Analys

29

6.2 Definition av intresse 31

6.3 Vems intresse 32

6.4 Konsekvenser av intresse 33

7.

Slutord

35

7.1 Förslag till framtida forskning 36

Källförteckning

37

Bilaga

38

1. Inledning

Förr i tiden hade intresse inte lika stor betydelse för valet av yrke, som idag, eftersom faderns yrke gick i arv till sonen och flickors uppgift var de att ta hand om hemmet och barnens uppfostran. Förr i tiden var yrkesvalet en engångsföreteelse, enligt Parsons

( Lindh, 1998, s.45). Därför var det viktigt att få in ”rätt man på rätt plats” genom att matcha individen mot tillgängliga yrken (ibid.).

I och med industrialiseringen behövde män inte längre följa i sin fars fotspår utan kunde hitta sin egen väg. Med utvecklingen av detta fria val blev kravet på speciella skolor större och förändrade yrkesstrukturen. I samband med att arbetsuppgifter har blivit mer specialiserade skapades nya yrkespositioner och därmed en ny social ordning. Det är viktigare idag att kunna välja rätt utbildning, dels för att få chansen att tillfredsställa sina egna behov men också för att säkerställa sin framtid och sin sociala position

(Giddens, 1994, ss.416-417).

I en artikel i Göteborgs Posten (2008-11-05) som publicerades av Linda Swanberg står att det inte är jobbmöjligheterna som är avgörande för elevernas gymnasieval.

52 procent av deltagarna i enkätundersökningen gjord av Göteborgs Posten menade att den viktigaste faktorn vid gymnasievalet var att få läsa ämnen som är kul. I samma artikel intervjuades en vägledare som tyckte att det var viktigt för elever att välja utifrån sitt intresse eftersom det kan öka möjligheterna att få bättre betyg. Vad vägledaren menade med intresse kom inte upp i artikeln men det nämndes att vägledaren var jätteglad att eleverna väljer ett gymnasieprogram där de får läsa något de tycker är kul.

1.1 Bakgrund

När en elev gör sitt gymnasieval betyder det att denne ska avstå från andra alternativa valmöjligheter. Ett välgenomtänkt val är ett val som består av kunskap om sig själv och kunskap om alternativa vägar och omvärlden.

Enligt Amundson finns det fyra faktorer som beskriver oss och har en avgörande roll vid val av utbildning eller yrke. Dessa är färdigheter, intresse, värderingar och personliga egenskaper (Amundson, 1999, s.14). Jag upplever dock utifrån min åttaåriga erfarenhet

som studie- och yrkesvägledare att jag och mina kolleger låter intresse få större betydelse än de andra tre faktorerna vid vägledningssamtalet inför gymnasievalet. För att kunna förvandla denna personliga uppfattning till ett vetenskapligt arbete har jag intervjuat sex erfarna studie- och yrkesvägledare som arbetar på grundskolan.

Peavy menar att vägledarens uppgift är att underlätta valet för individen och genom samtal ge individen redskap för att kunna reflektera, formulera, acceptera eller förändra sin situation samt kunna hjälpa individen att identifiera sin förmåga och sina personliga tillgångar

( Hägg & Kuoppa, 1997, s.35). Peavy påtalar vidare i konstruktivistisk vägledning att vägledning ger en människa möjlighet att undersöka närmare vad det innebär att hon eller han lever sitt liv som han eller hon gör just nu och därmed att reflektera över alternativa sätt som hon skulle kunna leva livet på i framtiden. Vägledning är en process som formas utifrån den interpersonella kommunikation som ger omsorg, hopp, uppmuntran och klarhet (Peavy, 1998, s.12).

1.2 Disposition

Uppsatsen är disponerad i sju olika avsnitt utöver slutdiskussion och sammanfattning. I avsnitt I under inledning och bakgrund presenteras syfte, frågeställningar, hypotes samt definition av intresse som är det centrala begreppet i arbetet. Under avsnitt II presenteras två utvalda tidigare forskningar, ”UG 95” och ”Kvalet inför valet”. Under avsnitt III redovisas metod, etiska principer, urval och tillvägagångssättet samt kvalitetskriterier och etiska principer. I avsnitt IV redogörs för teoretiska utgångspunkter. Under avsnitt V redovisas resultatet av de sex kvalitativa intervjuerna. Därefter följer en analys av intervjuresultatet som redovisas i avsnitt VI. Slutligen under avsnitt VII kommer diskussion/slutord där sammanställs resultatet av arbetet från min personliga uppfattning till det vetenskapliga arbetet och presenteras förslag på vidare forskning.

1.3 Syftet och frågeställningar

Syftet är att försöka förstå vad vägledarna menar med intresse och hur det kommer sig att de väljer att ställa intresse i centrum under vägledningssamtalet i jämförelse med andra faktorer som kan vara lika viktiga som intresse.

För att kunna uppnå syftet har följande frågeställningar formulerats:

- Vilka faktorer tycker vägledarna att eleverna ska uppmärksamma vid gymnasievalet?

- Hur definieras intresse av studie- och yrkesvägledarna i studien? - Vems intresse tycker vägledarna skall styra gymnasievalet?

- Vilka konsekvenser tror vägledarna att det kan ha för eleven om denne gör sitt gymnasieval främst utifrån intresse?

1.4 Förförståelse

Enligt min förförståelse lägger studie- och yrkesvägledarna större fokus på elevens intresse än vad de gör på andra faktorer som kan vara av lika stor vikt vid gymnasievalet. Dessa andra faktorer är exempelvis elevens förutsättningar, egenskaper, färdigheter eller arbetsmarknadsbehov och samhällsförändringar. Vägledarnas fokus på intresse påverkar samtalsinriktningen och indirekt även elevens tankar kring valet.

Enligt hermeneutiken, förklaringskonsten, försöker vi att förstå meningsfulla fenomen mot bakgrund av vissa förutsättningar som vi tar för givna i kontakten med omvärlden (Gilje & Grimen, 1992, s.176-177). Detta innebär att min egen förförståelse av fokusering på intresse under vägledningssamtal kan påverka både informationssökande och bedömning av analysmaterialet. Analysresultatet av studien kunde påverkas eller förändras om jag hade valt en annan metod, teori, målgrupp eller till och med om jag hade ett annat uttryckssätt, det vill säga om jag hade svenska som mitt modersmål.

Sist men inte minst arbetsstressen och knapphet i tiden var två viktiga faktorer som kanske skulle påverka arbetsresultat.

1.5 Avgränsningar

Jag har valt att undersöka sex grundskolevägledares uppfattning av intresse. Härmed vill jag uppmärksamma att när jag refererar till studie- och yrkesvägledarnas uppfattning eller berättelse så menar jag de sex studie- och vägledarna som har deltagit i mina intervjuer. När jag tar upp gymnasievalet menar jag val av program inte val av skola.

1.6 Definition av centralt begrepp

Eftersom intresse är det centrala i arbetet kommer jag att belysa begreppet intresse ur några perspektiv. Vad är intresse för något?

Ordet intresse kommer ursprungligen från handels- och rättsspråket och började först under 1600- och 1700 talens att användas i politiska sammanhang (Lubecke, 1988). Intressebegreppet betecknar dels en strävan efter att tillfredsställa vad man uppfattar som sina behov, dels de behov man faktiskt har, oavsett om man är medveten om dem eller inte. Individer, grupper, institutioner och stater har sina intressen. Det är kontroversiellt vilket förhållande som råder mellan individens, gruppens, institutionens och statens intressen (ibid.).

Amundson menar att när man vill inventera sina intressen får man gå igenom hela sitt liv, sin fritid, sitt hushållsarbete, sina hobbies och sitt frivilliga arbete o.s.v. Han menar vidare att vägledare inte får förväxla intressen med förmågor. Förmåga har att göra med vad man kan genomföra exempelvis efter utbildning men intressen har att göra med vad man tycker om eller inte tycker om ( Amundson, 1999, ss.24-25).

2. Tidigare forskning

Jag har inte hittat några tidigare studier som handlar direkt om elevernas intresse vid gymnasievalet eller studie och yrkesvägledarnas uppfattning av vikten av intresse. Däremot har jag valt att kort redovisa några studier som har med elevernas gymnasieval att göra och annan typ av genomgång av vad intresse är.

2.1. UG 95

I rapporten Utvärdering av grundskolan 1995(skolverket, 1997) redovisas hur mycket eleverna som går i årskurs 9 vet om studie- och yrkesvägledning. Betoningen ligger på studie och yrkesvägledarens uppfattning av det fria valet och på information om gymnasieskolan och valsituationen.

57 skolor och 2668 elever deltog i undersökningen. Rapporten visar att 95 % av eleverna var nöjda med sitt val (UG 95, ss. 21-22). Enligt rapporten är det inte förvånande att intresset är den faktor som oftast förekommer vid val man gör. Men vad intresset består av och varifrån det kommer är en fråga som är mindre undersökt och som sällan problematiseras enligt rapporten UG 95 ( s.30).

Föräldrar och skolans vägledare är de personer som eleverna anser har bidragit med mest hjälp inför gymnasievalet. En annan viktig aspekt som lyfts fram i rapporten gäller vikten av elevens självkännedom som i en begränsad omfattning bearbetas i vägledningssamtal. Nästan 88 % av eleverna tyckte att självkännedom var viktig inför valet men detta verkar inte ännu har omsatts i handling (UG 95, ss.55- 56).

Elevernas beslut grundas på fyra faktorer: att det känns rätt, att de är intresserade av utbildningens innehåll, att utbildningen är bred och att arbetsmarknadsutsikterna är goda (UG 95, s.57). Men vägledarna anser till skillnad från eleverna att eleverna tagit stor hänsyn till betygen när de fattat sina beslut. Vidare redovisades i rapporten faktorer som eleverna själva tyckte att de tagit hänsyn till vid valet. Dessa faktorer var att det känns rätt, att det är en bred utbildning, att utbildningen har ett intressant innehåll, att man är helt säker på sitt val och att det finns goda chanser att få jobb efter utbildningen(UG 95, s.28).

Att skaffa sig bredare information om sig själv i relation till olika valalternativ var något som eleverna menade att de borde ha tagit hänsyn till vid gymnasievalet. Även vägledarna tyckte att eleverna borde ta större hänsyn till kunskap om omvärlden och om sig själva ( UG 95, 1997, s.29).

2.2. Kvalet inför valet

Anders Lovén undersöker fyra grundskolor med fokus på elevers förväntningar och möten med studie- och yrkesvägledare i grundskolan. Avhandlingens fokus ligger på vägledningssamtalen i samband med elevernas val till gymnasieskolan ur tre olika perspektiv: elevens, studie- och yrkesvägledarens och samhällets. Anders Lovén menar att vägledningen inför gymnasievalet kan genomföras som en process där vägledarens uppgift är att hjälpa eleven att relatera sin självuppfattning till tillgängliga utbildningsalternativ (Lovén, 2002, s.234).

Undersökningen visade att majoriteten av eleverna var nöjda med sin vägledning. Eleverna var överlag nöjda med den information de fick inför valet men endast 13 % av de intervjuade eleverna tyckte att de fick hjälp med att lära känna sig själva. 29 % av de deltagande eleverna i undersökningen tyckte att de fick ökad självkännedom i relation till det som de valde (Lovén, 2002, s. 115). Däremot var studie- och yrkesvägledarna inte fullt så nöjda med sin vägledning, p.g.a. att de anser att tiden är knapp och att de inte kan ge eleven mer självkännedom samt en större inblick i utbildningen. Vägledarna menade att valprocessen borde startas tidigare fastän tidsbristen är fortfarande en central svårighet (Lovén, 2002, s.132) Enligt de intervjuade studie- och vägledarna är föräldrarnas stöd viktigt inför valet särskild när elever inte själva har kunskap och förståelse om sina egna resurser och intressen(Lovén, 2002, s.135) .

Enligt studie- och yrkesvägledarna är elevernas förväntningar av vägledningssamtal inte enbart information om valalternativ utan det finns även ett stort behov av att få råd och mer ingående diskussion inför valet. Studie- yrkesvägledarna hävdade att elevernas osäkerhet inför valet beror på att eleverna saknar erfarenheter och är omedvetna om sina egna resurser, intressen, betyg osv. vilket gör valsituationen ohållbar (Lovén, 2002, ss.135-136).

3. Metod

Mitt arbete baserades på kvalitativa intervjuer med sex grundskolestudie- och vägledare. Med andra ord har jag valt de enskilda kvalitativa intervjuerna framför den kvalitativa gruppintervjun för att det har varit viktigt för mig att kunna lyfta upp varje individs uppfattning. Oftast i gruppintervjun undviker vissa av deltagarna att säga sin mening på grund av grupptryck ( Repstad, 1987, ss.76-77). Med den kvalitativa metoden kan man fånga olika nyanser i de mänskliga erfarenheterna, vilket är svårare i en kvantitativ undersökning med dess redan bestämda svarskategorier. En annan viktig aspekt till varför jag valt en kvalitativ intervju som metod är att inte missa något svarsalternativ som kunde ha varit viktigt för arbetet.

För att kunna engagera mig mer i intervjun och även lösa dilemmat med reproduktion av samtalet har jag använt mig av bandspelare. Således kunde jag bättre observera det icke verbala beteendet som ibland kan ge mer än bara ord. ingen av mina intervjupersoner kände sig besvärad av att samtalet spelades in men för säkerhetsskull poängterade jag ytterligare min tystnadsplikt och garanterade att ingen kommer att lyssna på bandet mer än jag och eventuellt min handledare vid behov. Med tanke på att deltagandet var frivilligt hade jag fått deras tillstånd till att spela in samtalen på bandspelare (Ryne, 2004, ss 57-58). Efter inspelningen transkriberade jag intervjun i sin helhet för att minska missförstånd kring vad intervjupersonerna sagt (Repstad, 1987, ss.58-69). Sedan bearbetade jag intervjuerna och lyfte fram de svar som var mer intressanta i förhållande till mitt arbete.

3.1Urval

Utifrån arbetets problemställning var det relevant att välja studie- och yrkesvägledare som arbetar i grundskolan därför att det är de som kommer i kontakt med elever som står inför gymnasievalet. Eftersom jag hade valt att göra en kvalitativ studie så behövdes inte ett slumpmässigt urval. Istället har jag medvetet gjort ett selektivt urval genom att välja att ringa in mina intervjupersoner med hänsyn till av vissa kvaliteter som de besitter med.

Ryen anser att innan man bestämmer sig vem man ska intervjua måste man fundera på var de utvalda personerna befinner sig (Ryen, 2004, s.73). I och med jag själv är studie- och

yrkesvägledare var det inte så svårt att identifiera min målgrupp. Jag har ringt direkt till dem personligen. För mitt arbete var det viktigt att den enskilde deltog frivilligt i intervjun utan att få order uppifrån. En del av studie- och yrkesvägledarna som jag fick kontakt med ville gärna ställa upp på intervjun medan en del andra tyckte att de inte hade tid att ställa upp på en intervju. Syftet var att få ett bredare perspektiv på och en förståelse av studie- och yrkesvägledarna uppfattningar i förhållande till arbetetsfrågeställningarna. En kvalitet som jag tyckte var viktig var intervjupersonernas olika bakgrund och spridning på arbetslivserfarenheter. Dock vill jag även här poängtera att jag inte har tagit hänsyn till att mitt urval på något vis skall utgöras av köns - etniska eller ålders variabler, inte heller deras anställningsform. Däremot var det geografiska tjänstefördelningen viktig för mitt arbete. Jag tyckte att det där fanns rätt relevant information som jag kunde berika mitt arbete med.

Ryen påtalar att urval inte bara handlar om att göra ett urval av personer utan också av miljöer, händelser och processer (Ryen, 2004, s.71). Jag valde att genomföra intervjuerna på deras arbetsplatser där de har sina elevkontakter. Jag upplyste dem om tidsåtgång och berättade återigen övergripande om ämnesval för uppsatsen (Ryen, 2004, ss.76-77).

3.2Tillvägagångssättet

Det var mödosamt att sätta igång intervjuerna delvis på grund av att studie- och yrkesvägledarna hade ont om tid. Det tog några veckor för mig att hitta en tid som passade. Några gånger blev jag tvungen att avbryta samtalet och boka en ny tid. En gång var det på grund av ett tekniskt problem nämligen fel på bandspelare. Den andra gången hade intervjuperson dubbelbokat sig. En sak som var intressant var det aldrig kunde komma undan kallprat innan själva intervjun ( Ryen, 2004, s. 48).

Min strävan var att inte styra intervjuerna utan jag ville genom närhet till mina informanter skapa en situation där de ville dela med sig av sina erfarenheter och uppfattningar av ungdomarnas gymnasieval. Därför valde jag att använda mig av en begränsad halvstruktur. Jag var medveten om att om jag väljer en fast struktur kan jag bidra till att låsa interaktionen alltför mycket och öka risken att bli mindre uppmärksam på intervjuprocessen, det vill säga att jag inte ville att intervjun skulle bli mekanisk som Ryen

menar ( Ryen, 2004, s.44). Mitt syfte med valet av den kvalitativa metoden var att fånga intervjudeltagarnas perspektiv vilket den fast strukturen motverkar detta syfte. Jag ville ge utrymme för att informanterna skulle få berätta sin egen historia på sitt eget sätt och jag var förberedd på att om mina informanter avviker från att svara på mina frågor inte få panik utan ge dem utrymme att berätta sin historia så som de ville berätta den. Med andra ord var avsikten inte att hinna med att ställa alla mina frågor som jag hade med i intervjuguiden. Intervjupersonerna fick i stor utsträckning prata utan att bli styrda av ordningsföljden i intervjuguiden. Däremot ställde jag följdfrågor som jag tyckte var relevanta i samtalet för mitt arbete (Ryen, 2004, s.49). Den halvstrukturerade intervjun kännetecknas av att forskaren på förhand har ställt upp huvudfrågor och viktiga teman enligt Ryen (2004, s.47) Jag har därför valt bort att i detalj avgöra frågornas formulering och ordningsföljd. En del av mina frågor som jag förberett i intervjuguiden kom inte upp och en del frågor kom upp utan att jag behövde ta upp dem själv. En nackdel med mitt val var halvstruktur intervju var att jag insamlade mängder av intressant information som är irrelevant för arbetet. I slutet av intervjun sammanfattade jag de väsentliga delarna av intervjun. Jag bad även att jag skulle få lov att kontakta dem om jag behövde mer hjälp med någon fråga. På grund av tidsbristen som jag hade valde jag att inte skickar över det utskrivna intervjumaterialet till dem för feed back.

En kvalitativ intervju är en tidskrävande process. Varje intervju tog omkring 45 minuter. Jag ville inte att det skulle bli för långa intervjuer för att inte trötta ut mina intervjupersoner (Ryen, 2004, s. 59). För att kunna fånga hela samtalet har jag använt mig av bandspelare (Ryen, 2004, s.56) tillsammans med anteckningar som gällde mina egna uppfattningar och upplevelser under intervju och däremot kunde jag få med det mesta från intervjun ( Ryne, 2004, s.69). Viktigt var det återigen att samla in informationen som fanns hos intervjudeltagarna fram till jag har slagit av bandspelaren. Med andra ord bearbetades inte informationen som kom upp under det informella samtalet efter inspelning. Eftersom samtalet ägts rum i en annan kontext (Ryne, 2004, ss60-62).

Det inspelade materialet har jag skrivit ut i sin helhet. Just under den fasen började jag med min första analysbearbetning. Att skriva ut det inspelade materialet gjorde det möjligt att gå igenom intervjun på nytt och reflektera kring materialet ( Ryen, 2004, s. 58). I den sista

fasen efter att har skrivit ut alla intervjuer var det dags att nå målet i det kvalitativa angreppssättet genom att inte använda min egen erfarenhet och min föreställningsförmåga och mitt förnuft och förstånd (Ryen, 2004, s.65-69).

Jag ville inte specificera inledningsfrågorna i förhand men jag hade min intervjuguide i handen och min poäng har varit att fånga intervjupersonens perspektiv. Därför valde jag bort att använda mig av en intervjuguide med fastbestämda frågor, utan plockade upp frågorna utifrån samtalet riktning. Med andra ord är min intervjuguide inte särskilt detaljerad ( Ryen, 2004, s.65). Intervjupersonen tar initiativet men inom de grova ramar som jag hade lämnat över och med hjälp av stickord försökte jag att leda intervjupersonerna framåt under intervjun. Min intervjuguide består av frågor inom tre områden: biografiska data, rundtursfrågorna och kategorifrågorna(Ryen, 2004, s.50). Jag har valt en del frågor med mycket utrymme för att personens berättelse skall komma till sin rätt (bilaga 1). Senare med hjälp av intervjutekniken som är centralt inom det naturalistiska paradigmet fångade jag intervjuerna på bandspelare därefter skrev jag ut dem i sin helhet ( Ryen, 2004, s.65).

3. 3 Etiska principer

Jag har tagit hänsyn till fyra forskningsetiska principer som finns inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning (Ryne, 2004, s.156). De fyra etiska principerna är samtyckeskravet, informationskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Ryne, 2004, s.156). För att uppfylla informationskravet och samtyckekravet informerade jag intervjupersonerna vid första kontakten om uppsatsens syfte och jag poängterade att deras medverkan var frivillig och de när som helst kan välja att avbryta sitt samarbete. Medvetet valde jag att själv ringa direkt till studie- och vägledarna, inte till deras chef eller rektor på skolan, för att de skulle känna att det inte ställdes krav på deras deltagande.

Konfidentialitet handlar om att skydda intervjupersonernas privatliv och identitet. Med andra ord ska läsaren inte känna igen identitet och lokalitet. Informanterna kan berätta privata saker eller lämna känslig information och då är det viktigt att det inte går att lista ut vem som sagt vad. Därför har jag genom att ändra namn och vissa uppgifter velat skydda intervjudeltagarna. Jag var noga med att informera mina intervjupersoner om att deras medverkan endast var i undersökningssyfte och att deras namn skulle fingeras. Det var

även viktigt att de insamlade uppgifterna endast används för uppsatsens ändamål vilket innebär att nyttjandekravet uppfylldes ( Vetenskapsrådet, 2002).

4. Teoretiska utgångspunkter

Nu vill jag leda mitt arbete vidare från det konkreta till det abstrakta genom att gå in på mina teoretiskt valda delar för att senare kunna applicera det material som framkommit i intervjuerna.

4.1 Konstruktivistisk vägledningsteori

Peavys konstruktivistisk vägledningsteori är en modell för vägledning med fokus på att lösa praktiska problem i individens tillvaro med hjälp av sina objektiva iakttagelser som expert på området. Vägledningssamtalet bygger på mänskliga intentioner och värderingar genom att lyssna och iaktta hjälpsökandes berättelse. Ett bra vägledningssamtal skänker hopp och uppmuntran samt ger klarhet genom att vägledaren aktiv deltar i hjälpsökandes tillvaro(Peavy, 1998, s.10). Vägledning kännetecknas av en process vars syfte dels är att utveckla den vägledningssökandes självkännedom dels att öka medvetenheten om omvärlden och dess olika alternativa vägar. Peavy påtalar vidare att det finns fem gemensamma faktorer som det är viktig att ta hänsyn till. Dessa är skapande av tillit och förhoppning, korrekt information, sökande får rätt verktyg för att uppnå sitt mål i framtiden, vidga självkännedom, sätta upp handlingsplan för att sökande skall få hjälp att strukturera olika alternativa vägar (Peavy, 1998, ss.11-12).

Utifrån konstruktivistisk vägledningsteori ger vägledaren genom samtal verktyg som individen behöver för att kunna reflektera, formulera, acceptera eller förändra sin situation men även attkunna identifiera sin förmåga och därmed hantera problemet som är aktuellt ( Hägg & Kuoppa, 1997, s.35). Vägledning är en process som formas utifrån den interpersonella kommunikation som ger omsorg, hopp, uppmuntran och klarhet (Peavy, 1998, s.12).

4.2Egan

Egans modell i The skilled helper är en utvecklings- och handlingsorienterad modell med inslag av såväl beteende som psykodynamiska teorier(Egan, 2002, ss.311-312). Han anser sociala systemfaktorer beaktar de resurser och hinder som finns i individens sociala omgivning som är relaterade till fysisk, mental och moralisk utveckling. Med detta avses

till exempel att lära sig umgås med andra, att lösa problem, att fatta beslut, att fungera i små grupper och att delta i socialt liv över huvudtaget. Egans modell bygger på att en vägledningsrelation sker i flera steg eller faser. I första fasen kartläggs nuvarande situation och utforskas problemet som det ser ut idag och en relation etableras mellan vägledare och vägledningssökande. Genom utmaningar vidgar vägledaren den sökandes perspektiv och får denne att se sin situation ur andra synvinklar genom att medvetandegöra sökanden om sina blinda fläckar, Blind spots, det vill säga sina brister (Egan, 2002,ss139,177). I andra fasen diskuteras den sökandes önskade situation och mål formuleras, det vill säga dit den sökande önskar komma. Fas tre handlar om att nå målet genom handling. Vägledaren får hjälpa individen genom brainstorming att formulera realistiska handlingsplaner i linje med de mål som formulerats i fas två och slutligen genomförs handlingsplanerna. De olika stadierna kompletterar och kombineras medvarandra genom att vägledare och sökande rör sig fram och tillbaka mellan stadierna.

Shadow- sides begreppet återkommer i hela Egans teori och jag förstår det som att det i varje fas finns en risk att vägledare och elev tolkar varandras uppfattningar på ett felaktigt sätt. Genom att yttre eller inre faktorer stör samtalsförloppet tappar antingen vägledare eller eleven sin fokus på samtalet (Egan, 2002,ss.59-61). Exempelvis kan en shadow-side i kommunikationen med en klient vara att vägledaren försöker fördjupa sig i kommunikations- och samtalsfärdigheter så att fokus på klientens problem tappas. Ett annat exempel är om vägledaren blir upptagen i sina tankar, under samtalet, att hitta en lösning på den hjälpsökandes problem så att denne inte hör hela historien(Egan, 2002, ss. 331-332).

4.3Eriksons Utvecklingsteori

Erik Homburger Erikson var psykodynamiker och utvecklade en modell av Freuds psykosexuella stadier till en teori med psykosociala stadier. Erikson menade att individen inte är fullständigt utformad i slutet av adolescensen utan individen fortsätter att utvecklas genom hela livet. Individens grundläggande attityder är ett resultat av samspelet mellan barnet och dess betydelsefulla omgivning. Erikson lägger stor tonvikt vid utvecklingen av de känslomässiga aspekterna i upplevelser och reaktioner men det finns också tankemässiga aspekter om det som sker och om hur man reagerar (Vigdis, 1995, s. 96).

Relevant för detta arbete är den Genitala fasen, som individen befinner sig i från ca 13-19 års ålder. Genital syftar på den könsmognad som sker under puberteten. Förändringar sker både fysiskt och psykiskt. Denna period har sitt utvecklingsfokus på identitet – identitetsförvirring (Vigdis, 1995, s.54). Adolescensen är länken mellan barndom och vuxenlivet. Här måste man återigen komma underfund med de tidigare genomgångna kriserna innan de kan läggas till den slutliga identiteten. Huvuduppgifterna i denna period är att skapa en identitet genom att svara på frågor som ”vem är jag?” och ”vart är jag på väg?”. Detta är en tid av ”rollexperimenterande” där tonåringen utforskar alternativa beteenden, intressen, ideologier, arbeten och sexualitet. Många olika roller och övertygelser provas på för att försöka forma en integrerad bild av sig själv. I vårt samhälle, med så många identifikationsobjekt och så många olika ideologier, är detta inte någon enkel uppgift för en tonåring. Denna kris bör vara över i 20-25 årsåldern. Eriksons teori lägger vikt på identifikation som drivkraft i utvecklingen. Identifikationen startar tidigt under barndomen och innebär att barnen försöker bli lika de människor som de tycker om och beundrar eller som har makt. Barn identifierar sig med sina föräldrar, syskon, jämnåringar och lärare och andra personer som de på något sätt ser upp till och de tar efter både beteende och attityder. Med hjälp av identifikationen prövar barnen på nya roller och nya handlingsmönster ( Vigdis, 1995 s.178).

4.4Piagets kognitiva utveckling hos tonåringar

Den kognitiva utvecklingen handlar om utvecklingen av förmågan att tänka, göra bedömningar och lösa problem. För Piaget är intelligensutvecklingen en del av den kognitiva utvecklingen(Vigdis, 1995, s.91) Det handlar om barns utveckling och vikten av kamratrelationer, relationen mellan föräldrar som kan medvetet eller omedvetet påtvinga barnen normer, beteenden och intressen och alla dessa samspelsmönster där reglerna prövas och förändras. Piagets idéer handlar om samspelet mellan den biologiska organismen och behovet att överleva i en viss miljö. Informationsteorin om kognitiv utveckling baseras på fyra stadier, det sensori - motoriska, det pre- operationella, det konkret operationella och det formellt operationella stadiet (Vigdis, 1995, s.27). Piagets fjärde stadium, det formellt operationella som börjar i 12-årsåldern och fortsätter uppåt är relevant för detta arbete. De abstrakta tankeoperationerna har påbörjats i den åldern och de

når sin höjdpunkt först vid omkring 25 års ålder. Tänkandet på detta stadium innebär formella operationer ett abstrakt och hypotetiskt tänkande till skillnad från det konkret operationella tänkandet som är bundet till konkreta objekt och situationer. För att tänka abstrakt måste man kunna skilja ut egenskaper hos föremål och situationer och kombinera två eller fler av dessa egenskaper till ett abstrakt begrepp. Piaget menar att ungdomar är kära i sina egna tankekonstruktioner och har svårt att skilja mellan det möjliga och det verkliga. Detta kallar Piaget för kognitiv egocentrisk (Vigdis, 1995, s.116; Tamm, 1979,ss.31-35).

Erik H Eriksons psykosociala utvecklingsteori och Jean Piagets kognitiva utvecklingsteori är två välkända exempel på fas- eller stadieteorier som jag kommer att använda relevanta delar av i min analys när det gäller att göra gymnasievalet under tonårstiden i förhållande till intresse. Peavys vägledningsteori och Egans modell kommer jag att använda mig av när jag diskuterar hur vägledarna utformar sina vägledningssamtal inför gymnasievalet.

5. Resultatet

I detta avsnitt kommer jag att redovisa de relevanta delarna av mina kvalitativa intervjuer med sex grundskolestudie- och yrkesvägledare. Här nedan kommer jag att redogöra för intressanta delar ur informationen som finns i mina intervjuer i fem separata delar för att göra avsnittet mer konkret och begripligt för mina läsare. I slutet av varje del har jag valt att sammanfatta de gemensamma inslagen för att konkretisera och förtydliga materialet ytterligare. Senare i nästa avsnitt kommer jag att applicera dem vidare till mina utvalda teorier i min analys.

5.1Kort om studie och yrkesvägledarnas bakgrund

Jag har intervjuat Sören, Casper, Johanna, Sara, Ulla och Nikita som har sina tjänster i grundskolan. Alla deltagande informanter förutom en har studievägledarutbildning. Alla har vid tidpunkten för intervjuerna börjat förbereda sina elever inför gymnasievalet som ska göras från perioden december fram till första februari. Deras sätt att förbereda eleverna inför gymnasievalet skiljer sig åt beroende på deras olika arbetslivserfarenheter, värderingar, attityder, teoretiska tankemönster och prioriteringar de gör under vägledningssamtalen. De är med andra ord sex olika personer som under sin resa fyllt sitt bagage med olika medel och verktyg, teorier och erfarenheter.

5.2 Vilka faktorer är viktiga vid gymnasievalet

Johanna tyckte att det är många faktorer som är viktiga i valprocessen. Hon uppmärksammar eleverna på vilka kurser som ingår i programmet och poängterar att viljan är viktig i valet eleverna gör. Hon säger vidare att; ”det som är viktigt för livet och det som man vill få ut av sin gymnasieutbildning och vad man har för föreställningar är viktiga faktorer”.

Hon var den enda av de sex intervjuade som tyckte att hon inte använder ordet intresse i samband med gymnasievalet, ”Jag försöker hålla mig tillbaka och jag har ofta tankar som jag tycker är bra att tänka på, men försöker hålla mig tillbaka ändå”, säger hon.

Sara uppfattar intresse som en viktig faktor inför gymnasievalet som hon försöker lyfta upp under samtalet. Hon poängterar det ytterligare:

Jag utgår ifrån intresse, jag tycker att det är jätteviktigt[…] det är väl egentligen det första jag frågar vad de är intresserade av[…] vad tycker du om att göra? […].

Hon lyfter fram vikten av intresse ytterliggarelite längre fram i intervjunoch säger:

Många tror att de vet det vad de vill välja men de har snäva vyer [… ] så jag söker givetvis efter deras intresse under samtal, vad de är intresserade av och ställer ett antal bra frågor för att kanske få en hyfsad bild av deras intresse.

Nikita tyckte att det utöver betyg och intagningspoäng är viktig med intresse: ”Vad de tycker om och vad som ger dem glädje är viktig faktor som eleven ska ta hänsyn till inför gymnasievalet”.

Casper berättar att han brukar säga:

Om man går i 9:an finns det två viktiga saker som man bör tänka på, dels att behålla betyget man har och dels om man orkar, läsa upp dem. Sedan bör man försöka ta reda på mer information om det program man vill välja, var det ligger och vilka inriktningar som finns . Och sedan naturligtvis vilka förutsättningar och intresse man har i sitt val. Det finns ju platser för alla i samhället. Jag vet att jag förmodligen inte hade kunnat bli stridspilot pga att jag har vissa begränsningar. Vi är ämnade för olika roller i samhället. Det handlar om lite grann om självkännedom och så där[…].

Men senare under samtalet säger Casper att han tycker också att intresse ligger väldig högt på 8 och 9 på en skala mellan 0-10. Samtidigt säger han att han aldrig direkt påstår detta att intresse är viktigt i samtalet med elever utan ämnet brukar komma fram ändå.

Om man inte har det riktiga intresset för det man pysslar med så tror jag inte man får bra

betyg. I tre år ska man gå på gymnasiet och släpa väskorna fram och tillbaka utan intresse[…].

Ja, i grunden tycker jag det om de väljer något som de inte är intresserade av [fundersam, tittar upp i taket] just då och kan naturligtvis säga det att intresse kommer och går. Vi befinner oss precis där och då när de går i 9:an och just och precis då har de vissa intressen […] Jag tycker att intresse är väldigt väldigt viktigt för att de ska må bra i tre år i gymnasiet, att må bra[…].

Ulla menar att det viktigaste är att eleven själv tar reda på information och fattar egna beslut och inte lyssnar på rykten eller vad deras föräldrar säger och önskar.

Samtliga menade att det är viktigt att ha intresse för det man väljer. Därför uppmärksammas detta i vägledningssamtalet. Johanna var den enda av de sex vägledarna som menade att hon inte använder ordet intresse i vägledningssamtal.

5.3 Hur intresse definieras

Johanna uppfattar intresse som ett begrepp som man bara använder sig av utan att ha en definition för. Hon säger att ” samma sak med egenskap, man använder ord som man inte vet riktigt vad man menar med”.

Hon anser att intresse kan förknippas med fritidsintresse även om det kanske bara är några elever som väljer program där de får utöva sin fritidsaktivitet såsom exempelvis fotboll. Hon säger vidare:

Jag kan fråga vad du gör på fritiden så men jag använder inte ordet intresse för att värdera. Om de spelar fotboll i sin utbildning då blir fritidsintresse relevant för valet.

Sören försöker definiera intresse:

Aaaa [tystnad, biter på läpparna] det är inte lätt alltså. Jag skulle kunna vända på och säga så här då; man är intresserade av något att göra, då man är nöjd och glad, generalisera den lite men. Man är glad och nöjd för det man gör då kan man sätta likhetstecken med intresse.

Sara säger att intresse kommer hemifrån. Sara har också svårt att definiera intresse på rak arm. Hon försöker att formulera det så här:

[tystnad] att ringa in problem och vad de är intresserad av. Gå tillbaka och ringa in vilka områden och fördelar. Föräldrar, syskon[funderingar] varför eleverna fastnar om det är pga att pappans val eller barnens intresse. Hur påverkas man av omgivningen och sedan vidga vyer…

Hon tillägger vidare att intresse av ett ämne kan vara en del av processen. Till exempel om några har det jättejobbigt med matematik, då får man fundera påom det är lämpligt att välja natur eller elprogrammet och så vidare. Sara tycker att det är viktigt att ta upp denna aspekt i vägledningssamtal med elever. I slutet av den delen av intervjun säger Sara ”Intresse handlar mer om saker de gör. Det handlar om fritidsintresse, ämnesintresse och vissa skolämnen”.

Ulla säger att det är absolut jätteviktigt att valet grundar sig på intresse, men hon hade lite svårt att definiera intresse; ”ahha svårt[tystnad] intresse är [tystnad] det handlar om färdigheter och innebär att man är bra på det då faller ofta intresse som styrka. Att allt hänger ihop intresse och färdigheter. Allt är lika viktigt”, säger hon.

Nikita menar att om man gör något från hjärtat och tycker att det är kul så blir det lättare med studierna. Casper anser att intresse kan vara någonting som tillfredställer ens behov när man utövar detta. Det kan också vara någonting som man gör under sin fritid som man känner att man vill utveckla, tillägger han.

Samtliga vägledare tyckte att det var svårt att hitta en definition av intresse. De flesta tyckte att det finns något samband mellan fritidsintresse och intresse i sig. Om man har ett fritidsintresse kan man i vissa fall tillämpa detta till studier man vill välja, menade några av dem. Vägledarna tyckte också att om eleverna har kul och roligt på sin utbildning så blir skolresultatet bättre.

5.4Vems intresse

Nikita säger att det finns påtryckning hemifrån som starkt styr elevernas val. Hon har en skola som ligger i ett mer invandrartätt område där elevernas val styrs mer av de kulturella och religiösa regelverken. Nikita berättar vidare att i hennes tidigare skola, som var i ett svenskt område, var normerna som styrde elevernas gymnasieval, status och högre position i samhället. Att resonera att det är viktigt med elevens val är inte lätt för oss vägledare, säger Nikita. Nikita berättar att en gång blev hon tvungen att neka hjälp till en förälder som ville lägga ett val åt sitt barn. För att hon ville markera att det är elevens önskan som gäller, bad hon föräldern att återkomma med sitt barn, ”Nej du får komma tillbaka med ditt barn”.

I början av sin tjänstgöring som vägledare kände Ulla sig mer pressad av föräldrar, men idag tycker hon att hon kan hantera sina elevsamtal med föräldrarnas närvaro bättre. ”Nu vänder jag mig i stort sett till elever och sedan efter, får föräldrarna prata”. För tre år sedan var Ulla med om ett jobbigt samtal där elevens pappa närvarade. Eleven ville bli florist men pappan pressade henne att välja natur ”Ett obehagligt samtal som jag inte har glömt”, säger Ulla. Ullas önskan är att föräldrarna inte ska lägga sig i elevens val fastän hon är medveten om att ”unga inte brukar se långsiktigt”.

Sara hävdar att föräldrar som vill styra gymnasievalet oftast själva saknar kunskap. Sara brukar därför förklara för de föräldrar som pressar och stötta sina barn, hur valsystemet fungerar för att de ska kunna bilda sig en realistisk uppfattning om valet. Vidare fortsätter hon att poängtera att eleven själv ansvarar för valet, men för att välja rätt bör eleven ha en viss kunskap med sig.

Oftast är problemet att föräldrarna inte känner till möjligheterna. Om jag tycker att det är det som pappa säger är vettigt då försöker jag påverka eleven. Det är alltid en subjektiv bedömning och det måste vi ha.

Johanna tycker som Sara att information saknas bland föräldrarna och att föräldrarnas okunskap gör att de vill ha mer kontroll över sina barns gymnasievalssituation. Johanna

försöker hjälpa föräldrarna att se saken från elevens perspektiv ”Ganska ofta vet föräldrar inte vad som gäller. Det är information som saknas”. Hon tillägger också

Om den ungen tycker att föräldrarnas stöd är viktigt då är det viktigt, annars har jag inga synpunkter på det. Om eleven säger att det är jobbigt att föräldrar kommer med sina krav då stödjer jag denne.

Johanna hävdar att det är ganska ofta så att eleven är osams med sina föräldrar och tänker annorlunda.

Föräldrarna har ganska ofta en föreställning om något som gällde för 20 år sedan. Det

spelar inte någon roll om de kommer från Hammarkullen eller från Billdal.

Sara tycker ändå att det är viktig vad föräldrarna eller lärarna tycker. Speciellt föräldrar har en viktig roll inför gymnasievalet. Enligt Sara och även Casper finns det alltid konflikter mellan olika intressen. Det finns å ena sidan samhällets intresse som vill ha arbetskraft och å andre sidan föräldrarnas intresse. Sara tycker att det ju är elevens val och intresse som gäller för att det är ju eleven som ska gå tre år på gymnasiet.

Samtliga informanter tyckte att det är elevens intresse som ska styra gymnasievalet. Vissa menade att föräldrarnas eller lärarnas stöd och roll inför valet är viktigt. Man kan öka föräldrarnas stöd med hjälp av att vidga deras perspektiv så att de kan se valet utifrån elevernas perspektiv, menade några informanter. En lyfte upp samhällsintresse kontra individens intresse. Informanterna påstår att vägledningssamtalet är en mer formellt uppgift. Tiden räcker inte till för djupare elevsamtal. Oftast vill de självgående eleverna som har stöd hemifrån veta mer om alternativa vägar. De icke självgående eleverna söker inte vägledningssamtal på egen hand och vägledarna har inte till sin uppgift att springa efter dem heller.

5.5 konsekvenser av gymnasievalet främst efter intresse

”Om man gör något från hjärtat och tycker att det är kul blir det lättare att klara utbildningen men ibland kan vissa andra faktorer bli hinder att göra ett val utifrån intresse”, säger Nikita. ”Till exempel om en elev med islamsk uppfostran har svårt att

jobba inom vården” berättar Nikita. Religion sätter stopp för henne, menar hon. Därför är eleven tvungen att kompromissa mellan intresse och tro. Begränsningen för henne är hennes tro och vad som är viktigast för henne får hon avgöra själv, påstår Nikita. Konsekvensen för henne kan bli att hon väljer något annat intresse än vård. För henne kan det bli tråkigt att göra ett val som hon inte brinner för. Nikita menar att även betyg är viktigt. Hon anser att eleven inte kan komma in på det utvalda programmet, enbart med sitt intresse, utan eleven måste ha tillräckliga betyg och intagningspoäng. I annat fall får eleven kompromissa och hitta ett annat gymnasieval . Konsekvensen kan bli att eleven inte har roligt eller lätt för sina studier.

Ulla tycker att en elev kan önska sig att bli bra på något som han är intresserad av. Då kan han utveckla det om man tror på sig själv. Man måste även veta vad ett program innehåller innan man väljer det. I vanliga fall kan konsekvenserna bli avhopp eller omval.

Sara menar att ”avhopp under gymnasiet är skrämmande” Att hoppa av gymnasiet har oftast samband med att man gör ett val utifrån kompistryck eller att eleven inte har fått tillräckligt mycket information om det program eller skola man ville in på. Högpresterande elever har ofta svårt att välja, säger Sara. De har lätt att ta till sig all kunskap men svårt att välja till exempel mellan samhälle och natur. Det kan ibland resultera i avhopp eller byte av program under gymnasiegången, menar Sara. Många har förutsättningar att klara av vilket program som helst, men om man inte har intresse exempelvis av samhällsämnena då blir det meningslöst, enligt Sara. Saknas stimulans märker lärarna att eleverna skulle ha valt något annat som skulle passa bättre, säger Sara.

Johanna menar att unga inte kan se i backspegeln och ofta har svårt att förstå vad man säger som vuxen. Hon antyder att ”valet idag gäller för idag”.

Casper menar att om en elev inte väljer utifrån intresse kommer eleven troligen att hoppa av gymnasiet. ”Jag kan nästa bara spekulera om det[…] Jag kan tro att avhoppet ökar drastiskt”. Han menar att man inte orkar pyssla med någonting i tre år om man saknar intresse, ” att man inte riktigt ger järnet”, säger han.

Sören påstår att det i grunden är viktigt med intresse. Om de väljer något som de inte är intresserade av just då blir det naturligtvist svårt att orka med. Fast vi vet att

”intresse kommer och går och det kommer massor av nya intressen”, reflekterar Sören. En viktig konsekvens för elever som väljer utan att ta hänsyn till sina intressen är att det blir svårare att klara av sin utbildning med glädje och lust, menar Sören.

Samtliga menade att om man saknar intresse ökar risken för avhopp men med intresse blir studierna roligare. Intresse ger stimuli och ork för att satsa för fullt på sina studier, menade studie- och yrkesvägledarna. Några av informanterna nämnde även att ungdomarna i den åldern har svårt att se i backspegeln och att värdera konsekvenser av sina val. Ändå får man inte glömma att just inför valsituationen blir det viktigt att utgå från intressen, fastän intresse kan komma och gå och ersättas av nya intressen.

6. Analys

I detta avsnitt kommer jag att analysera de relevanta delarna av intervjumaterialet som jag har redovisat i föregående avsnitt, med hjälp av de utvalda teoretiska utgångspunkterna för att kunna besvara mina frågeställningar. Detta innebär att jag kommer att utgå från dels uppgifter av informanternas uppfattningar för att fånga viktiga aspekter, dels teoretiska utgångspunkter, empirin samt litteratur och material kring grundskolestudie- och yrkesvägledarnas möte med ungdomarna inför gymnasievalssituationen.

6.1 Fokus på intresse

Här kommer jag att analysera svaret på min första delfråga; vad vägledarna i detta arbete anser som viktiga faktorer vid gymnasievalet.

Anders Lovén menar att vägledningen inför gymnasievalet kan genomföras som en process där vägledarens uppgift är att hjälpa eleven att relatera sin självuppfattning till tillgängliga utbildningsalternativ (Lovén, 2002, s.234). Intervjudeltagarna i denna studie har markerat att det inte finns utrymme för att ha en processinriktat vägledning. Det vill säga att de inte kan följa upp eller fördjupa sig på vägledning för att kunna bredda kunskaperna om omvärlden eller om sökandes självkännedom på grund av tidsbrist. Varken vägledarna i Lovéns studie eller eleverna i UG 95 var nöjda med sin vägledning p.g.a. knapphet i tiden.

Några av vägledarna i denna studie säger att de gör självkännedoms - övningar eller intresse- övningar då och då. Det är rätt viktigt vid val av studier att eleverna genom vägledningssamtal kan identifiera sina egenskaper och veta vilka möjligheter och hinder de har i vägen för att uppnå sitt mål. Nuförtiden är inte yrkesvalet längre en engångsföreteelse som Parson menade en gång i tiden. Samhället idag står inför högt tempo av sociala, politiska, ekonomiska och kulturella förändringar. Därför blir det viktigt med vägledningssamtal inför gymnasievalet. I samtalet får eleven bolla sina tankar med studievägledaren för att tydligtgöra och reflektera över olika faktorer som kan vara avgörande för valet. Peavy menar att varje medlem i samhället med sin position gör det möjligt att skapa nya villkor och förhållanden för att tillfredsställa varje individs behov.

Samtliga intervjudeltagare menade att intresse är den viktigaste faktorn. Under intervjuerna kom vikten av intresse upp i betydligt större skala än vikten av exempelvis färdigheter, värderingar eller arbetsmarknaden och så vidare. Därför undrar jag hur det kommer sig att vägledarna trots tidsbrist väljer att fokusera på intresse när intresse dessutom kan vara föränderligt under elevens uppväxt- och personlighetsutveckling. Egan anser att vägledningsrelationen byggs upp under olika faser, från att kartlägga till att hitta en lösning. Allt detta kräver tid. Informanterna menar att de inte har denna tid och då blir allt ytligt gjort.

När eleverna påbörjar sin gymnasieutbildning är de i 15-16 årsåldern och när de tar studenten har de hunnit blir myndiga. Just under den här perioden av psykologisk och fysiologisk utveckling händer rätt mycket som påverkar deras mål i framtiden.

Utifrån Erikssons psykosociala teori pågår människans personlighetsutveckling under hela hennes liv. Med andra ord är individen inte färdigformad i adolescensen, då den känslomässiga och tankemässiga utvecklingen pågår för fullt. Eriksson hävdar att under den genitala fasen i 13-19 årsåldern, är utvecklingsfokus på identitet och identitetsförvirring och det är under denna tid som eleven står inför val av utbildning. En fas där eleven har den ena foten i barndomen och den andra i vuxenvärlden med svävande tankar inför det framtida yrkesvalet. Att bygga en uppfattning om ”vem jag är” och ” vad jag vill” blir det största frågan under denna period, enligt Eriksson. En tid av utveckling där eleverna fortfarande gör experiment med sina alternativa beteenden, intressen och roller och framtida planer. Därför undrar jag hur man kan förlita sig på ett gymnasieval med fokus på intresse i förhållande till framtidsplaneringen som eleven gör under experimentfasen denne befinner sig i.

Piaget menar att eleverna befinner sig precis i början av de abstrakta tankeoperationerna. Eleverna har inte riktigt hunnit lämna den konkreta operationella fasen. Piaget uppger att individens utveckling av den abstrakta tankeoperationen når slutet av sin utveckling vid omkring 25 års ålder. Det vill säga eleverna vid gymnasievalet saknar erfarenheter som kan ge en bild av konsekvenserna av valet och de saknar även förmåga att tänka långsiktigt.

En annan aspekt som Piaget tar upp i sin teori handlar om att vid valet saknar eleven förmåga att relatera sina intressen till sina framtida val och dess konsekvenser. Därför blir föräldrarnas stöd och uppfattning rätt viktigt för eleverna. En av informanterna menade att den viktigaste faktorn är att eleverna på egen hand ska kunna lista sina val utan föräldrarnas påtryckningar.

Några av informanterna menade att de via bra frågor försöker uppmärksamma elevernas intresse i samtalet vid gymnasievalet. Jag anser därför vägledarnas fokus på intresse vid gymnasievalet kan påverka vägledningssamtalet. Då kan man ifrågasätta vägledarnas objektivitet och förhållningssätt. Peavy menar att vägledarens roll är att underlätta valet genom att lösa praktiska problem i elevens valssituation med hjälp av sina objektiva iakttagelser. Vägledaren får uppmärksamma elevens berättelse genom att lyssna aktiv och ge klarhet.

6.2 Definition av intresse

I detta avsnitt är försöket att analysera svaret på min andra fråga som gäller hur informanterna definierar intresse.

En av studie- och yrkesvägledarna, Johanna säger att intresse är ett begrepp som man bara använder sig av utan att tänka på vad det innebär, ”Man använder ord som man inte riktigt vet vad vi menar med. ” Några av mina informanter hadesvårt att säga med säkerhet hur de definierar intresse, ”…[tystnad] …” eller” ahha svårt[…]intresse är[…] handlar om färdigheter[…]” och så vidare. Överlag menade vägledarna att det finns ett samband mellan fritidsintresse och intresse i sig. Egan säger att det alltid finns en risk i tolkandet av samtal som han benämner som shadow sides. Risken finns att elever som har svårt att göra sitt val blir distraherade och tappar fokus på aktiv lyssnande när vägledaren frågar vad de har för intresse eller vad de gör på sin fritid. På detta sätt kan vägledarna medvetet eller omedveten påverka elevernas sätt att förstå intressens poäng vid gymnasievalet.

Enligt konstruktivistisk vägledningsteori har studie- och yrkesvägledaren ansvar att ge individer rätt redskap för att kunna reflektera och formulera sin situation, samtidigt som de ska kunna identifiera sina förmågor eller hinder. Peavy menar att genom en bra vägledning

får eleverna tillfälle att tillfredsställa sina behov som annars blir svårare att tillgodose samtidigt som vägledarens uppgift är att underlätta valet för elever.

6.3Vems intresse

I vårt samhälle bestäms många gånger människors roller och dess regler efter ålder. Den viktigaste gränsen går mellan barndomen och vuxenlivet som innebär olika slags krav och förväntningar från samhället. Vi vill att våra 15- åringar ska göra ett gymnasieval utifrån sitt intresse just i detta stadium i livet där man genomgår en utveckling på flera nivåer, nämligen den biologiska, den kognitiva, den emotionella och den sociala. Individen kommer in i vuxenvärlden genom en påverkan på alla dessa nivåer. Biologiska förändringar är synliga, barn får ett moget utseende och en vuxen kroppsform. När det gäller den kognitiva nivån kan man hänvisa till Piagets teori om barnets kognitiva utveckling, vilken innebär att barn har förmåga att skapa mening i sin värld genom ett urval av information och tolkning av sina upplevelser av relationen till sin omvärld. Piagets kognitiva utveckling handlar även om relationer som ungdomar har med sin omvärld i samspelet med sin närmiljö, det vill säga föräldrar, kompisar och så vidare. Eleverna tar normer och intressen från sina föräldrar. Senare under utvecklingen prövas och förändras alla dessa intressen och normer många gånger. Eleven kan bära på föräldrarnas intresse omedvetet men har svårt att under den tidiga kognitiva utvecklingen reflektera över den. Om vägledaren frågar eleven ”Är det ditt intresse eller dina föräldrars?”, så kan eleven bli förvirrad just på grund av att eleven befinner sig i den tidiga delen av den genitala fasen, som Erikson syftar på. Detta innebär att eleven fortfarande identifierar sig med sina föräldrar och andra viktiga figurer i sitt liv.

I intervjuerna framgår att samtliga informanter tyckte att det är elevens intresse som ska tas hänsyn till inför valet, fastän några av mina informanter har nämnt att de är medvetna om att elevens intresse kan vara instabilt. Ändå tycker de att det är viktigt att just under valsituationen ska elevernas önskan få sin plats i valet. Med andra ord ska gymnasievalet vila på elevens intresse och ingen annans. Det finns en tendens bland vissa vägledare att föräldrarnas stöd och engagemang tolkas som att de lägger sig i elevens val och begränsar sina barns valmöjligheter. Som exempel vill jag använda mig av några citat som jag tagit ur mina intervjuer ”att försöka övertyga föräldrarna att elevens intresse är viktigt och

resonera om att det är viktigt med elevens val”. En annan vägledare säger om föräldrarna är närvarande under vägledningssamtalet; ” Nu vänder jag mig i stort sett till eleven och sedan får föräldrarna prata”. För att precisera det att eleven får styra sitt gymnasieval. Å andra sidan medger några av informanterna att elevens val kan ändras, ”Unga brukar inte se långsiktigt”.

Det är viktigt att uppmärksamma att när en vägledare försökte ge plats för föräldrarnas åsikter så säger hon så här ”Om den ungen tycker att föräldrarnas stöd är viktigt då är det viktigt, annars jag har inga synpunkter på det. Om eleven säger att det är jobbigt att föräldrar kommer med sina krav då stödjer jag denne”.

6.4 Konsekvenser av intresse

Samtliga vägledare tyckte att om eleverna saknar intresse ökar risken för avhopp. Intresse gör studierna roligare och ger stimulans. Några menade att eleverna i den åldern har svårt att se i backspegel och värdera konsekvenser av sina val. Å andra sidan är det viktigt att de gör ett gymnasieval där intresse finns, trots att intressen kommer och går. Vägledarna hjälper med sin begränsade tid eleverna att lägga mer fokus på intresse än andra faktorer som är avgörande, bland annat betyg, den framtida arbetsmarknaden, färdigheter och så vidare. På det sättet får eleverna en begränsad självinsikt. De hjälper egentligen inte eleverna att strukturera sina studieval när de fokuserar på intresse. Och detta kan bli ett hinder för att ett välbearbetat val genomförs. Det är ett hinder att vägledare fokuserar på intressen, utan att ge utrymme att bearbeta andra delar som är lika viktiga för eleverna att ta reda på för att kunna känna sig bättre, exempelvis färdigheter, det vill säga vad de är bra på. Det behöver inte vara så att om eleven har intresse för någonting blir det lätt att lära in kunskap och klara sina studier.

Peavy menar att göra ett val är ett mänskligt beteende och det innebär att man väljer bort något annat ( Peavy, 1998, s.52). Genom ett fördelaktigt och nyttigt vägledningssamtal skapas nya omständigheter för att tillgodose varje individs behov.

Jag tycker dock att det finns rätt många olika valmöjligheter som våra 15- åringar står inför i vårt komplicerade samhälle. Det skapas hela tiden nya behov i takt med nya förändringar

som världen står inför. Därför är det viktigt med ett gynnsamt vägledningssamtal inför gymnasievalet där får man bolla sina tankar med sin studievägledare för att tydligtgöra och reflektera över olika faktorer som kan vara avgörande för valet. Inte enbart faktorer som tycker studie- och yrkesvägledare är viktiga att ta upp och uppmärksammas.

7. Slutord

Enligt Karl Popper är varje vetenskaplig tes ”provisorisk för alltid” och absolut kunskap är bara en illusion( Ekman, 1994, s. 82). Ryen säger att den kvalitativa intervjun kan vara individualistisk för att intervjun är ett möte mellan forskare och intervjupersonen. Stabiliteten hos fakta kan variera beroende på vilken person man intervjuar. Därför kan man inte förklara verkligheten genom enskilda element (Ryen, 2004, s.97). Därför vill jag uppmärksamma att detta arbete är en produkt av verkligheten som jag kom fram till med hjälp av mina selektiva urval av redskap för genomförande av arbetet.

Jag som vägledare får inte ta för givet att alla kan tolka det jag menar med intresse. Det som jag tycker är viktigt behöver inte vara viktigt för eleven i ett samtal. Om jag vill vidga elevens självkännedom kan jag inte bara fokusera på elevens intresse. Jag måste även se till andra delar för att få en helhet. Jag anser att det är lika viktigt att belysa färdigheter, egenskaper, värderingar och även arbetsmarknadens krav och behov.

Enligt Peavy är vägledning en process som är formad av den interpersonella kommunikation som ger hopp och omsorg, uppmuntran och klarhet, vilket underlättar för den hjälpsökande i valet av utbildning, och arbete (Peavy, 2000, s. 11-s.12). Egan menar att det viktigaste under en samtalsprocess är att man lägger en stor vikt på samarbetet och relationen mellan studievägledare och sökande. Vägledaren ger den sökande chansen att berätta sin historia. Om den sökande saknar intresse eller har så många intressen och på grund av det har svårt att göra ett val så är det vägledarens roll att hjälpa den sökande att kartlägga sina intressen.

Det är svårt att veta vad man vill göra i framtiden med tanke på att det finns många faktorer som spelar roll i varje steg man tar. Att veta vad man vill få ut av sitt liv är ingen lätt uppgift för en 15- åring. För att underlätta det hela måste eleven få tillgång till processinriktad vägledning under sin grundskolegång. Men jag som vägledaren står inför ett dilemma, Hur ska jag kunna förstå helheten av valsituationen om jag i samtalet lägger fokus på elevens intresse och utgår från att det är det viktigaste. Jag tänker att den tidsbrist som tas upp i intervjuerna kan vara en anledning till att vägledarna tar ”den enkla vägen”

och samtalar om intresse. Ett annat problem som lyftes upp i arbetet gäller att intresse inte är definierat, det är ett luddigt begrepp som ju kan betyda vad som helst.

7.1 Förslag till framtida forskning

I detta examensarbete framgår det inte hur eleverna uppfattar vägledningssituationen och hur de tolkar vägledaren när denne exempelvis frågar dem vad de har för fritidsintressen? Därför vore det intressant om man i en framtida studie kunde lyfta frågan om intresse ur ett elevperspektiv. Ett framtida forskningsområde skulle dels kunna vara att studera elevernas intressesvängningar och flexibilitet under gymnasietiden, men också att närmare undersöka hur eleverna ser på intresse och hur de definierar ordet och dess betydelse inför gymnasievalet.

Källförteckning

Amundson, Norman E. (1999). Karriärvägar. Stockholm: Trinom Förlag AB. Amundson,Norman E. (2000). Aktivt engagemang. Stockholm: Trinom Förslag AB. Ekman, Rolf (1994). Filosofins grunder. Göteborg: Novum Grafiska AB.

Egan,Gerad(2002).The skilled helper. USA: Brooks/Cole Publishing company. Fransson,Karin & Kriegholm,Gunnar(1997). Utvärdering av grundskolan 1995. Stockholm:Spånga Tryckeri AB.

Hägg, Kerstin & Kuoppa, Svea Maria. (1997) Professionell vägledning. Lund: Studentlitteratur.

Giddens, Anthony (1994) Sociologi. Lund: Studentlitteratur.

Gilje, Nils & Grimen, Harald(1992). Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Göteborg:Bokförlaget Diadalos AB

Lindh, Gunnel(1998). Vägledningsboken. Lund:Studentlitteratur.

Lovén, Anders (2002) Kvalet inför valet. Institutionen för pedagogik, Lärarhögskolan i Malmö.

Lubecke, Poul (red) (1988). Filosofi lexikonet. Stockholm: bokförlaget forum AB. Repstad, Pål(1987). Närhet och distans. Lund: Studentlitteratur.

Ryen, Anne (2004).Kvalitativ Intervju. Malmö: Författaren och Liber AB. Peavy, Vance(1998). konstruktivistisk vägledning. Stockholm: Trinom Förlag. Tamm, Maare (1998). Barnets tankevärld. Landskrona: Parajett AB.

Vigdis, Bunkholdt, (1995). Från födsel till pubertet. Lund: studentlitteratur.

Övriga:

Linda, Swanberg (2008). Plugga ska vara kul. Göteborgspostens, 5 november.

Bilaga 1

Intervjuguiden

• Kan du berätta lite om din bakgrund? (Utbildning, tjänstgöring, skolor du arbetar i) (Ålder, kön, civilstånd, etniska, bakgrund osv…) • Hur länge har du arbetat i din nuvarande skola? • Hur är dina uppgifter upplagda?

• Vad ingår i dina arbetsuppgifter?

• Hur förbereder du dina elever när det är dags att välja? • Kan du berätta om hur du vägleder?

• Vilka vägledningsmetoder använder du?

• Vilka faktorer tycker Du att eleven får ta hänsyn till vid valet?

• Vilken/vilka faktorer anser du har störst betydelse för eleven vid valet? • Hur definierar du det/dessa?

• Vilken/vilka konsekvenser kan dessa ha?

• Brukar du ge dina elever något råd? i så fall vilket? • Är det något du poängterar mer?

• Är det något som du önskar kunna förändra? • Är det något mer som Du vill berätta eller tillägga?