Lärares erfarenheter av kompensatoriskt arbete i matematik utifrån elevers sociala förutsättningar

Naturvetenskap, Matematik och Samhälle

Examensarbete i fördjupningsämnet (Matematik och lärande)

15 högskolepoäng, avancerad nivå

Lärares erfarenheter av kompensatoriskt

arbete i matematik utifrån elevers sociala

förutsättningar

Teachers’ experiences of compensatory work in mathematics based on social conditions

Julia Eriksson

Frida Andersson

Examen och poäng (Grundlärarexamen, 240 hp) Datum för slutseminarium (2020-03-29)

Examinator: Anna Wernberg

Förord

Detta arbete har skrivits i kursen examensarbete i fördjupningsämnet på avancerad nivå. Syftet med denna studie är att få insikt i hur lärares erfarenheter kring elever med bristande sociala förutsättningar ser ut samt hur de arbetar kompensatoriskt utifrån detta i matematik. Nyfikenhet kring ämnet har väckts under vår verksamhetsförlagda utbildning, vilket har lett till motivation att undersöka huruvida verksamma lärare arbetar praktiskt inom området. I vårt självständiga arbete på grundnivå presenterades en kunskapsöversikt där vi lyfte elevers skolprestationer inom matematikämnet i relation till deras sociala förutsättningar. Under arbetet såg vi att det fanns mycket forskning inom området som konstaterade en koppling mellan skolprestation och elevers sociala förutsättningar och det gav oss inspiration till att vidare undersöka hur lärare arbetar med detta i klassrummet.

Examensarbetet som är skrivit i par innefattar tre frågeställningar, vidare beskrivs hur tidigare forskning presenterar området samt vår metod utifrån kvalitativa intervjuer. Detta mynnar ut i en slutsats och diskussion utifrån resultatet av intervjuerna. Hela arbetsprocessen har utförts gemensamt och varje del har gjorts i samstämmighet från båda parter. Detta är ett

genomsyrande arbetssätt och således är arbetet likvärdigt utfört.

Vi skulle vilja rikta ett stort tack till de lärare som har medverkat i våra intervjuer för att ni med generositet delgett oss era erfarenheter, vilket har gjort denna studie möjlig.

Sammanfattning

Avsikten med denna studien är att undersöka hur lärare utifrån sina erfarenheter beskriver att de arbetar kompensatoriskt i matematikämnet samt att undersöka hur sociala förutsättningar och föräldraengagemang påverkar elevers skolresultat. Att detta samband finns är forskningen eniga om, men vi finner en avsaknad av studier om kompensatoriska arbetssätt. I denna fallstudie har vi genom sju semistrukturerade intervjuer undersökt vårt valda fenomen och tagit del av exempel på hur lärare arbetar praktiskt med det kompensatoriska uppdraget. Resultatet innefattar svar på våra tre frågeställningar. Den första presenterar vilka olika faktorer som lärarna anser främst påverkar elevers skolprestationer i matematikämnet. Här lyfts exempel som föräldrars attityd gentemot matematik, vilken tillgång man har till matematik i hemmet samt kopplingen mellan föräldrars socioekonomiska status och deras engagemang. I resultatet redovisas lärarnas erfarenheter kring hur elevers bristande sociala förutsättningar kan erfaras samt vilka förväntningar lärare har på eleverna. Slutligen presenteras hur lärarna utifrån ovanstående omständigheter kan arbeta med det

kompensatoriska uppdraget. Här framkom vikten av en god relation till både elever och föräldrar samt praktiska exempel som kan användas i klassrummet men även förslag som en läxfri skola. Därefter introduceras våra reflekterande slutsatser i relation till vårt teoretiska ramverk. Slutligen mynnar detta ut i en diskussion där vi lyfter resonemanget kring

föräldraengagemang i relation till socioekonomiskt status samt vilka faktorer som påverkar hur delaktiga föräldrar är i sina barns utbildning. Vi problematiserar även mätbarheten kring en likvärdig utbildning.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 5

1.1. Motivation till studien ... 5

1.2. Syfte och frågeställning ... 6

2. Bakgrund ... 7

2.1. Tidigare forskning ... 7

2.2. Styrdokument ... 9

3. Teoretiska övervägande ... 10

3.1. Fenomenologi ... 10

3.2. Epsteins Spheres of Influence ... 10

4. Metodologi ... 12

4.1. Studiens design ... 12

4.2. Sökprocess ... 12

4.3. Datainsamling ... 13

4.3.1. Intervju som metod ... 13

4.3.2. Utformning av intervjun ... 13

4.3.3. Urval av lärare ... 14

4.3.4. Genomförande av våra intervjuer ... 14

4.4. Analysmetod ... 15

4.5. Etik ... 17

4.6. Tillförlitlighet i studien ... 18

5. Resultat och analys ... 20

5.1. Faktorer som påverkar skolprestationer i matematik ... 20

5.1.1. Föräldrars attityd till matematik påverkar eleven ... 20

5.1.2. Tillgång till matematik i hemmet påverkas av socioekonomisk status ... 21

5.1.3. Korrelation mellan föräldraengagemang och socioekonomisk status ... 22

5.2. Lärares erfarenheter kring elevers sociala förutsättningar ... 23

5.2.1. Bristande sociala förutsättningar påverkar mer än skolprestationer ... 23

5.2.2. Lärares förväntningar på elever är individanpassade ... 23

5.3.4. Så arbetar lärare kompensatoriskt i klassrummet ... 25

6. Reflekterande slutsatser i relation till teoretiskt ramverk ... 27

7. Diskussion ... 30

8. Referenser ... 33

9. Bilaga 1 ... 35

1. Inledning

Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag som innefattar att skapa möjligheter för alla elever att nå målen och denna uppsats handlar om hur matematiklärare hanterar detta uppdrag i

matematikämnet.

1.1. Motivation till studien

Skollagen (SFS 2010:800) skriver att utbildning ska vara likvärdig för alla elever oavsett vilka olika behov och förutsättningar de har. En likvärdig utbildning innebär emellertid inte att undervisningen utformas lika för alla elever. Det kompensatoriska uppdraget innebär en eftersträvan att kompensera för eventuella skillnader hos eleverna för att de ska kunna

tillgodogöra sig utbildningen. I läroplanen (2017) framställs att “skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen.”(s.6) Skolan fullföljer inte sitt kompensatoriska uppdrag att i tillräcklig omfattning väga upp för skillnader mellan elever på grund av deras sociala förutsättningar. Ett exempel på detta är OECD:s (2012) rapport där det faktum beskrivs att elever med högutbildade föräldrar

generellt presterar bättre i skolan än elever med lågutbildade föräldrar. Detta visar på att lärare i större mån behöver arbeta med dessa eventuella skillnader. Valero, Graven, Jurdak, Martin, Meaney & Penteado (2015) menar att socioekonomiska faktorers påverkan på elevers

skolprestation syns främst i matematikämnet. Således vill vi undersöka verksamma lärares erfarenheter kring detta och hur de arbetar kompensatoriskt ur ett likvärdighetsperspektiv i matematik.

I denna studie kommer vi att använda begreppet sociala förutsättningar som vi har jämfört med TIMSS socioekonomisk bakgrund (Skolverket, 2012a). Begreppet innefattar föräldrars socioekonomiska status, engagemang samt elevers hemförhållande. Vi har utgått från Hatties (2014) definition av socioekonomisk status, vilket han beskriver som föräldrarnas position i den sociala hierarkin. Vi har valt att fokusera på föräldrars inkomst, utbildning samt yrkesval. Vi lyfter också in olika hemförhållande som vi anser påverkar, men som inte behöver ha någon korrelation till föräldrarnas ekonomi så som föräldraengagemang, olika

familjestrukturer samt den intellektuella stimulansen i hemmet (Hattie, 2014).

I denna studie har vi valt att intervjua verksamma lärare för att belysa deras erfarenheter kring kompensatoriskt arbete utifrån elevers sociala förutsättningar. Vi har under de gångna åren

2015). OECD:s rapport (2012) beskriver att de skolsystem som har hög likvärdighet i utbildningen, också har höga resultat. Med det bevisat kan det konstateras att jämlikhet är fördelaktigt, trots det har vi sällan stött på någon forskning som presenterar hur man kan arbeta med detta i klassrummet. Därav ville vi intervjua verksamma lärare för att få en inblick i hur de arbetar kompensatoriskt i sina klassrum.

1.2. Syfte och frågeställning

Vi har ett intresse av hur skolan kan bli mer likvärdig och hur skolan genom ett

kompensatoriskt arbete kan ge alla elever samma chans till en jämlik utbildning. Syftet med detta arbete är alltså att ta reda på hur lärare kan arbeta kompensatoriskt utifrån elever sociala förutsättningar, främst i matematik. Vi kommer därför göra en intervjustudie med sju

verksamma lärare.

Det har lett oss till följande frågeställningar:

• Hur beskriver lärare att faktorer som sociala förutsättningar och

föräldraengagemang påverkar elevers skolprestationer inom matematik? • Vilka erfarenheter har lärare av elevers sociala förutsättningar?

• Hur beskriver lärare att de arbetar kompensatoriskt i matematikämnet utifrån elevers sociala förutsättningar?

2. Bakgrund

I detta avsnitt kommer vi att redogöra för den tidigare forskning som har gjorts inom området. Vi kommer även att belysa styrdokument som är adekvata för vår studie.

2.1. Tidigare forskning

Det finns stora mängder forskning som påvisar samband mellan elevers skolprestation och deras sociala förutsättningar. Hur sambanden exakt ser ut och vad i deras sociala bakgrund som påverkar finns det olika åsikter om. Att föräldrar har en stor inverkan på sina barns utbildning råder det inget tvivel om. Forskning visar är föräldrars socioekonomiska status är en av de faktorer som har en stor påverkan på sina barns skolprestation. Fernqvist (2013) är en av dem som i sin avhandling beskriver att elevers förutsättningar och livssituation kan

påverkas av föräldrars socioekonomiska status. Även OECD (2012) redogör för samband mellan resurssvaga hem och lågpresterande elever. Det i sin tur innebär att elevers sociala förutsättningar kan bli ett hinder för att uppnå sin utbildningspotential. Valero et al. (2015) menar vidare att det är ett faktum att socioekonomiska faktorer har en påverkan på just matematikprestationer. Det är allmänt känt bland forskare, lärare och politiker att

skolprestationer specifikt i matematik har starka kopplingar med föräldrars socioekonomiska status (Valero et al., 2015). Det kan tänkas bero på beskrivningen som Högdin (2007)

presenterar, föräldrar med låg socioekonomisk status ofta har en lägre utbildningsnivå och att de därav är rädda för att lära sina barn fel, då de inte anser att de har tillräckligt med

kompetens just i matematikämnet. I studier som Jobér (2015) refererar till lyfts

matematikprestationer i relation till en god och stimulerande hemmiljö i de tidiga skolåren som avgörande för hur elever presterar i matematik. Hattie (2014) beskriver att elever med goda sociala förutsättningar kommer från hem som är anpassade till skolmiljön och att normer och språket är i enlighet med skolans. Han menar att dessa hem ofta befinner sig i samhällets mellanskikt (Hattie, 2014).

Ytterligare faktor som påverkar är föräldrars engagemang i sina barns utbildning. Wiederkehr et al. (2015) tar upp den direkta kopplingen mellan föräldrars socioekonomiska status och deras engagemang, som i sin tur kan påverka elevens skolprestation. Epstein (1992) beskriver att föräldrar med högre socioekonomisk status är mer involverade och stöttande i sina barns skolarbete och att det leder till att de lyckas bättre i skolan. Att föräldraengagemang och involvering har en positiv påverkan på deras barns akademiska prestationer är vedertagen

problem i utbildningen (Fan & Chen, 2001). Svensson (2014) styrker detta perspektiv genom att belysa faktorer som kan vara avgörande för elevers skolprestation, såsom föräldrars engagemang och aspirationer för sina barn. Många studier kopplar föräldraengagemang inte bara till goda skolprestationer utan också andra positiva påföljder, så som högre akademisk prestation, högre närvaro, positiva beteendemönster och förbättrad anpassningsförmåga (Balli, Demo & Wedman, 1998; Epstein, 1992).

Samarbetet mellan hem och skola är ytterligare en faktor som påverkar elevers skolprestation. Svensson (2014) har studerat detta samarbete främst inom matematik och beskriver att

samarbeten som är ämnesspecifika kan medverka till att förbättra elevernas skolprestationer inom ämnet, i detta fall matematik. Epstein (1992) beskriver samarbetet mellan hem och skola som två institutioner som båda har en fostrande och utbildande roll. Beroende på hur

samarbetet mellan de två institutionerna ser ut kan synen på vem som är ansvarig för elevers skolutveckling se olika ut (Epstein, 1992). Vidare menar Epstein (1992) att samarbetet mellan hem och skola ska vara utvecklingsbart och flexibelt för att kunna anpassas till faktorer som elevens ålder och mognad. Högdin (2007) beskriver skillnader på hur föräldrar med olika socioekonomisk status ser på detta samarbete. Hon menar att det inte bara är elevens

studieresultat som påverkas av samarbetet mellan föräldrar och skolan, utan även faktorer som motivation till skolarbete samt välmående i skolan påverkar eleven i fråga. Epstein (1992) betonar även hon vikten av ett gott samarbete med ett gemensamt mål, där båda parterna får dela på fördelar av lika investering. Hon beskriver att målet är att öka elevernas motivation, prestation och framgång i skolan. Många studier är eniga om är att föräldrar på ett eller annat sätt har stort inflytande och påverkan på sina barn och deras attityd och prestation i skolan (Balli et al., 1998).

Epstein (1992) belyser även i sin teori om olika sociala kontexter och institutioners inflytande. Teorin undersöker förhållandet mellan olika institutioners sfärer, exempel på dessa är hem och skola. Beroende på hur dessa sfärerna förhåller sig till varandra bildas olika typer av inflytande på elever. Sfärerna kan vara separata, alternerande, omslutna eller överlappande. När sfärer möts skapas gemensamma aktiviteter, exempel på en sådan aktivitet är läxor (Epstein, 1992). Balli et al. (1998) menar att hjälpa till med elevers läxor är den mest direkta formen av föräldraengagemang i barns liv. Däremot visar studier att föräldrars involvering och delaktighet i deras barns läxor och skolprestationer kan styras av deras socioekonomiska status (Balli et al., 1998).

Med ovanstående forskning i beaktning är det av stor relevans för denna studie att benämna skolans uppdrag om en likvärdig utbildning. För att kunna kalla en utbildning likvärdig anser

Skolverket (2012b) att den måste uppfylla tre grundläggande aspekter av likvärdighets

begreppet. Det innebär att det ska finnas lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildning samt att utbildningen ska vara kompenserande. Skolan ska alltså arbeta kompensatoriskt för elevers eventuella ogynnsamma hemförhållande eller sociala förutsättningar (Skolverket, 2012b). Inför detta examensarbete ligger det i vårt intresse att ta reda på hur verksamma lärare upplever de uttalade sambanden ovan. Vi finner en stor avsaknad av hur det kompensatoriska arbetet faktiskt ser ut i praktiken både nationellt och internationellt. Därav vill vi, i detta arbete utforska hur verksamma lärare arbetar kompensatoriskt i sina klassrum.

2.2. Styrdokument

Den nuvarande läroplanen lägger stor vikt vid en likvärdig utbildning och ger stort utrymme till inflytande för föräldrar (Skolverket, 2017). Även Barnkonventionen har artiklar som speciellt handlar om utbildningsfrågor, där framställs rätten till att utbildning ska grundas på lika möjligheter för alla elever. Vetenskapsrådet (2014) menar att forskning tyder på att Sverige tycks ha svårt att leva upp till både läroplanen och skollagen med ambitionerna att alla elever ska ha rätt till en likvärdig utbildning. Övriga styrdokument som exempelvis skollagen framhäver att föräldrars deltagande, ansvar och inflytande betonas allt mer och att det har en stor inverkan på elevers skolprestationer (SFS 2010:800). Vidare beskriver de att föräldrar är en väsentlig faktor för eleverna ska uppnå målsättningar för välbefinnande, utveckling samt lärande.

3. Teoretiska övervägande

I detta avsnitt kommer vi belysa de teoretiska perspektiv vi har utgått från under hela studien. Vår studie baseras på ett fenomenologiskt förhållningsätt och vi har även tagit stöd av

Epsteins teori.

3.1. Fenomenologi

Fenomenologin är en kvalitativ forskningsmetod och en vetenskapsteori som handlar om hur vi upplever och erfar händelser och fenomen. Teorin har utgångspunkt i det subjektiva och betonar hur vi tänker, upplever, förstår och tolkar ting med hjälp av våra sinnen

(Christoffersen & Johannessen, 2015). Vetenskapsteoretiskt handlar det subjektiva om något personligt färgat, något som utgår ifrån människan, det är i enlighet med vad man inom fenomenologin vill fånga. Med fenomenologi som forskningsmetod strävar man efter att finna mening med ett specifikt fenomen, detta görs genom att utforska människors erfarenhet och upplevelser (Brinkkjær & Høyen, 2013). Denna studie har ett fenomenologiskt perspektiv, vilket innebär att detta synsätt genomsyrar hela studien och präglar vår metodologi. Våra intervjuer följer en fenomenologisk riktning, då vi vill förstå ett fenomen genom individers erfarenheter. Vi har även använt oss av en analysmetod som samstämmer med den

fenomenologiska traditionen.

3.2. Epsteins Spheres of Influence

I denna studien har vi använt oss Epsteins (1992) teori. Teorin belyser olika sociala kontexter och institutioners inflytande på elever. Exempel på dessa sociala institutioner är skolan och hemmet. Beroende på hur dessa institutioners sfärer förhåller sig till varandra bildas olika typer av inflytande (Epstein, 1992). Epstein lyfter i sin artikel att sfärerna kan vara separata, alternerande, omslutna eller överlappande.

Separata sfärer av påverkan innebär att synen på institutionerna är åtskilda och att de har separata bidrag till samhället. Detta innebär att skolan och hemmet har egna mål och aktiviteter. Den kontakt skolan och hemmet har ofta är i relation till problem.

Alternerande sfärer av påverkan handlar om att skolan och hemmet turas om att bidra till elevens utveckling och utbildning. I de tidigare åren av ett barns liv har föräldrarna ansvar att fostra och förbereda barnet för skolan. I skolåldern tar skolan över ansvaret för barnets

bli självständig. Familjen, skolan och självständighet är tre steg som anses vara lyckade för utbildning och utveckling.

Omslutna sfärer av påverkan är ett teoretiska perspektiv baserad på Bronfenbrenners modell om “nested connections”. Här ser man institutionerna som cirklar som befinner sig i varandra, ett system som är inbäddade och omslutna av varandra.

Överlappade sfärer av påverkan är en modell för att förstå och undersöka förhållandet mellan hem och skola. Vardera sfär har en egen kontext, tradition och aktivitet. När dessa överlappar varandra delar de aktiviteter eller traditioner, exempel på detta är läxor. Dessa gemensamma aktiviteter kan ha en förstärkt påverkan eftersom de hörs från två sfärer med ett gemensamt mål, som i detta sammanhang är att hjälpa eleverna att lyckas akademiskt. Denna typ av föräldraengagemang är en strategi för att öka den pedagogiska verkningsgraden för elever (Epstein, 1982).

Epsteins (1992) teori om sfärer av påverkan är en ytterst relevant teori för denna studie. Av den orsak att föräldrars relation till och engagemang i sina barns skolgång är en stor del i det vi menar är definitionen av elevers sociala förutsättningar.

4. Metodologi

Inom detta avsnitt ryms en beskrivning av våra metodologiska övervägande, såsom

sökprocess, studiens design, urval och genomförande av intervju. Vi presenterar vårt val av analysmetod och avsnittet avslutas med en redogörelse för de forskningsetiska principer samt en beskrivning av kvalitén i studien.

4.1. Studiens design

Samhällsvetenskaplig forskning studerar det sociala samhället, det som karakteriserar samhället är att det omfattar sociala kontexter och olika institutioner, så som skolan.

Samhällsvetenskapliga forskningsmetoder består av att samla in information om den sociala verkligheten, för att samla in empiri krävs därav ett flertal tillvägagångssätt och metoder (Christoffersen & Johannessen, 2015). Vilken forskningsmetod man väljer kan ha direkt koppling till olika typer av forskningsdesign. En design består av en struktur som vägleder och styr, det beskriver hur man använder sig av en viss metod samt hur man analyserar empiri och information som framkommer (Bryman, 2018). En typ av forskningsmetod är fallstudie, vilket innebär att man gör en detaljerad granskning av ett specifikt fall. Fallstudie är den forskningsdesign denna studien utgår ifrån, vi har valt att göra semistrukturerade intervjuer, där målet är att på ett ingående sätt belysa ett fenomen (Bryman, 2018). I denna studie är fallet som granskas lärares erfarenheter i relation till elevers sociala förutsättningar och hur de arbetar kompensatoriskt i matematik.

4.2. Sökprocess

Utöver de artiklar och källor som vi har hämtat från tidigare kurslitteratur så har vi även genomfört en sökprocess i detta arbete. Vi har valt att söka på internationella vetenskapliga databaser för att få en omfattande överblick av hur forskningen ser ut inom det valda ämnet. Vi har valt urvalskriterier som årtalsintervallen 2011-2020, detta gjorde vi för att få tillgång till den senaste forskningen där likvärdighetsperspektivet står i centrum för utbildning, exempelvis i läroplanen (2017). Vi började sökprocessen genom att göra

sondersingssökningar, vilket innebar att vi gjorde olika provsökningar för att bekanta oss inom ämnet (Friberg, 2006). Dessa gjordes främst i LibSearch, det ledde till att vi fick inspiration samt inblick i den befintliga forskningen. Vi har även använt oss av

sekundärsökningar i källor som anses vara relevanta för vår frågeställning. Friberg (2006) beskriver sekundärsökning som ett effektivt sätt att använda för att nå adekvat litteratur samt för att få ett gynnsamt slutresultat.

Våra sökningar samt tidigare kunskapsöversikt inom samma område har gett oss kunskap och förståelse för vilka återkommande författare och forskare som arbetar inom vårt valda

område. Vi är medvetna om att ett fåtal av dessa inte är vetenskapliga och kan därmed utgå från en viss vinkling då de kan vara skrivna för ett förlag, myndighet eller på uppdrag av någon annan. Vi har trots det gjort ett övervägande att ta med dessa i vårt examensarbete då vi menar att författarna är erkända forskare inom ämnet. Vi har i all litteratur och forskning bedömt relevans och vetenskaplig kvalitet utifrån våra valda frågeställningar. Exempel på dessa är Hatties bok Synligt lärande (2014) och rapporter från Skolverket och OECD.

4.3. Datainsamling

Nedan presenterar vi vilka metoder vi har använt när vi har samlat in empiri till vår studie. Vi beskriver hur vi har gått tillväga inför intervjuerna samt genomförandet av dessa.

4.3.1. Intervju som metod

Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer för att ge deltagarna möjlighet till att fritt uttrycka sina tankar kring forskningsområdet. Detta gav oss möjlighet till att få en djupare förståelse för andra människors livssituation och erfarenheter (Nilsson, 2014). Vi valde att använda ett fenomenologiskt synsätt under våra intervjuer, vilket innebär att vi som intervjuare ville utforska och tyda deltagarens erfarenheter om ett fenomen, i detta fallet våra tre

forskningsfrågor. Vi är alltså intresserade av verksamma lärares upplevelser och erfarenheter kring hur man kan arbeta kompensatoriskt utifrån elever sociala förutsättningar.

4.3.2. Utformning av intervjun

Vi har genomfört sju semistrukturerade intervjuer. Vi valde att använda semistrukturerade intervjuer eftersom det ger en klar struktur men också möjlighet till flexibilitet då vi inte har några fasta svarsalternativ, utan öppna frågor (Christoffersen & Johannessen, 2015). I en semistrukturerade intervjun, till skillnad från en ostrukturerad, får alla deltagare samma frågor vilket ger oss mer kontroll över samtalets riktning (Nilsson, 2014). Inför intervjuerna ville vi i största möjliga mån följa de förhållningssätt fenomenologin förespråkar om att kunna uppleva och erfara fenomen så fördomsfritt som möjligt (Brinkkjær & Høyen, 2013). För vår studie innebär det att vi har försökt undvika personliga värderingar och velat vara neutrala både under intervjuerna samt i efterarbetet.

området. Våra tre tema var lärarens erfarenheter, elevers matematikresultat och det

kompensatoriska arbetet. Utifrån dessa teman skapade vi sex frågor som stämde överens med det, som för oss var intressant att veta.

Vårt första tema utgick från lärares erfarenheter. Vårt intresse låg främst i huruvida lärare har upplevt att elevers sociala förutsättningar har påverkat deras skolprestation. Vi var även intresserade av att få information om hur lärare upplever samarbetet med föräldrar till elever med specifika sociala förutsättningar. Vi valde att fråga om specifika sociala förutsättningar för att vi ville att lärarna skulle få möjlighet till att dela med sig av alla fall.

I tema nummer två valde vi att ha fokus på elevers matematiska prestationer. Vi ville veta om lärarnas upplevelser stämde överens med forskning, att det finns skillnad på skolprestationer i matematik gentemot övriga ämnena för elever med bristande sociala förutsättningar. Vi tyckte även att det var intressant att lyfta frågan om hur lärares olika förväntningar på elever ser ut. Det sista temat handlar om skolans kompensatoriska uppdrag. Vi hade en önskan om att få reda på hur lärare arbetar kompensatoriskt i klassrummet om de märker att elevers sociala förutsättningar påverkar deras skolprestation negativt. Vi var även intresserade av deras förslag på hur lärare kan arbeta för att förebygga eventuella skillnader mellan elever på grund av sociala förutsättningar.

4.3.3. Urval av lärare

Inför studien kom funderingar kring vilka lärare som skulle vara lämpliga och relevanta att intervjua. Den största faktorn för vårt urval var att möta verksamma lärare med specifika erfarenheter inom detta området. Det har gjorts ett bekvämlighetsurval, detta då vi har förmånen att vara bekanta med många verksamma lärare. Vi valde att göra våra intervjuer i fyra olika kommuner. Utifrån dessa upplevde vi i enlighet med de verksamma lärarna, att två av kommunerna är väldigt svaga socioekonomiskt medan två är av starkare karaktär. Detta är av intresse då vi tror att de kan bidra med olika erfarenheter och större variation. Vi har valt att ta med en lärare från en friskola samt flera från kommunala skolor för att få variation på våra informanter och för att få så bred erfarenhetssamling som möjligt.

4.3.4. Genomförande av våra intervjuer

Efter urval av lärare gjorts skickade vi ut förfrågningar via mail där lärarna fick möjlighet att boka tid. Vi fick snabba svar och alla lärare som medverkat i våra intervjuer har varit positiva till att delta i studien, då dom liksom vi har tyckt att detta är ett viktigt ämne. Alla intervjuer har genomförts tillsammans. En av oss har haft rollen som intervjuare och den andra har

antecknat deltagarens kroppsspråk och förstärkande rörelser som kompletterar

ljudinspelningarna. Dessa roller var inte fasta utan vi har alternerat att intervjua. Intervjuerna har genomförts på respektive lärares arbetsplats för att skapa en känsla av trygghet för deltagaren. Varje intervju har spelats in via en diktafon och efter intervjutillfället har inspelningarna transkriberats. De sju intervjuerna varade mellan 25 till 35 minuter och

transkriberades i sin helhet, vi har endast lyssnat och skrivit av utan att ändra innehållet. Detta gjorde vi då vår ambition var att återge intervjuerna så sanningsenligt som möjligt.

4.4. Analysmetod

Vi har valt analysmetod i enlighet med Hjerm, Lindgren & Nilsson (2014). I deras

Introduktion till samhällsvetenskaplig analys beskrivs den kvalitativa analysprocessen, som består av kodning, tematisering och summering. Analysprocessen är ett metodiskt

tillvägagångssätt för att tolka insamlat material (Lindgren, 2014). Utifrån våra valda artiklar och källor identifierade vi några centrala drag i materialet som gav inspiration till sex olika koder. Kodning är en metod som används för att skapa ordning i det empiriska materialet (Lindgren, 2014). Dessa koder är nyckelord som är väsentliga för både våra frågeställningar och våra intervjufrågor. Våra koder är sociala förutsättning, föräldraengagemang,

skolprestationer, matematikresultat, lärares erfarenheter och kompensatoriskt arbete. Vi har gjort en tematisering utifrån våra koder. Därefter läste vi igenom transkriberingarna noggrant och kategoriserade dialogen utifrån våra kodord. I denna process använde vi oss av

färgkodning, varje kodord representerades av olika färger (se figur 1). Detta gjorde vi för att med enkelhet kunna få en översikt och underlätta arbetet i de långa transkriberingarna. I tabellen nedan visas ett utdrag ur transkriberingen som illustrerar kodningsprocessen (se figur 2).

Figur 1: bild som illustrerar färgkodning och skapandet av kodord utifrån frågeställningar

Figur 2: bild som illustrerar utdrag ur transkriberingen, exempel på kodning

Lindgren (2014) beskriver tematisering som ett sätt att ordna och kategorisera sin data. I analysprocessen gjorde lärarnas likartade svar det naturligt för oss att välja sex kodord, detta ledde oss till åtta övergripande kategorier som gav oss möjlighet till att svara på våra tre valda

frågeställningar. Utifrån de kodorden som var kopplade till första frågeställningen (se figur 1) skapades tre teman som svarar på vilka faktorer lärarna beskriver påverkar elevers

skolprestation i matematik. Här blev föräldrars attityd till matematik, tillgång till matematik i hemmet samt korrelation mellan föräldraengagemang och socioekonomisk status tre av våra kategorier som vi kunde urskilja med hjälp av kodorden i transkriberingarna. På liknande sätt skapade vi kategorier till frågeställning två och tre. Till kodordet erfarenheter skapades två kategorier, hur elevers bristande sociala förutsättningar påverkar samt lärares

förväntningar. Till det sista kodordet kompensatoriskt arbete utformades tre kategorier som innefattar relationer, läxor samt hur man praktiskt arbetar kompensatoriskt.

Det sista steget i analysprocessen är summering, här beskrivs slutsatser utifrån ett sammanfattat resultat (Lindgren, 2014). Vår valda analysmetod är i enlighet med vårt teoretiska perspektiv, det vill säga fenomenologin. Den fenomenologiska

forskningstraditionen handlar om att finna mening, genom att analysera kvalitativt material genom bland annat kodning och kategorisering (Christoffersen & Johannessen, 2015).

4.5. Etik

Till våra intervjuer har vi utformat samtyckesblanketter (se bilaga 2) med stöd av Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (Vetenskapsrådet, 2002). Vi har utgått från samtyckes-, informations-, nyttjande och konfidentialitetskravet för att se till att vår undersökning följer de berättigande kraven för en etisk korrekt studie. Intervjudeltagarna kommer att förutom i samtyckesblanketten också bli muntligt informerade om sina rättigheter och tillvägagångsättet för intervjun.

Informationskravet innebär att forskaren har ett ansvar att informera deltagarna om vad studiens syfte är samt hur deras villkor för och roll i studien ser ut. I inledningen av våra intervjuer gick vi, tillsammans med deltagarna igenom syftet med vår studie samt hur vi hade planerat att genomföra den.

Samtyckeskravet innebär att det är deltagarna själva som bestämmer över sin medverkan i studien och att de har rätt att avbryta den när som helst under arbetets gång. Inför varje intervju fick varje deltagare skriva under vår samtyckesblankett. I den presenteras Vetenskapsrådets fyra forskningsetiska principer samt hur Malmö universitet behandlar personuppgifter.

Våra undertecknade samtyckesblanketter lämnades in till vår handledare snarast möjligen för att sedan förvaras oåtkomligt på Malmö universitet. Intervjuerna spelades in via en diktafon, inspelningarna lagrades därefter på Malmö universitets server och kommer att förstöras när arbetet är avslutat. Samtliga deltagare i vår studie har avidentifierats.

Nyttjandekravet går ut på att alla uppgifter som är insamlade om deltagarna, endast används i den aktuella studien. Det får alltså endast användas i det aktuella forskningsområdet och inte i några andra syften. Vi kommer endast använda materialet för vår aktuella studie.

4.6. Tillförlitlighet i studien

Det ligger en problematik i att mäta och diskutera kvalitén i kvalitativa studier, då det inte finns ett allmängiltigt mått som i kvantitativa studier, där man vid mått av kvalitén tittar på faktorer som reliabilitet och validitet (Bryman, 2018). Begreppen syftar på tillförlitligheten och giltigheten i studien. Flera forskar presenterar olika mått som på ett eller annat sätt liknar måtten som används vid kvantitativa studier (Bryman, 2018). I kvalitativ forskning är inte det främsta intresset att mäta giltigheten så som i kvantitativ forskning, i dessa studier ligger fokus istället på tillförlitligheten. Om man gör en direkt tillämpning av reliabilitet och validitet så förutsätts att det finns möjlighet att komma fram till en specifik sanning om den sociala verkligheten. I den kvalitativa forskningen handlar det ofta om mer än en sanning eller beskrivning av verkligheten (Bryman, 2018). Ett sätt att värdera kvaliteten i kvalitativa studier är genom tillförlitlighet, vilken kan delas upp i fyra olika kriterier: trovärdighet,

överförbarhet, pålitlighet och möjlighet till styrka och konfirmera (Bryman, 2018).

Trovärdighet innebär hur sannolika eller troliga resultaten är, utan att mäta det statistisk. För att skapa hög trovärdighet i resultaten innefattar det dels att följa rådande regler för forskning samt att de individer som deltagit får möjlighet att ta del av och bekräfta att forskaren

uppfattat verkligheten på ett korrekt sätt (Bryman, 2018). För att uppnå trovärdighet i vår studie har vi med tydlighet beskrivit våra val av metoder och gjort teoretiska förankringar. Forskning och resultatet av studien kommer att delges till de deltagare som medverkat.

Överförbarhet är ett kriterium som innefattar huruvida resultatet av forskningen kan tillämpas i andra kontexter. Det blir extra eftersträvansvärt att uppnå överförbarhet i kvalitativa studier eftersom de tenderar att fokusera på specifika kontextuella aspekter av den sociala

verkligenheten, en djupare kunskap om en mindre population. I kvantitativa studier fokuserar man istället på en breddare kunskap om stora populationer (Bryman, 2018). För att tillgodo se detta kriterium har vi säkerställt att vårt urval av deltagare har haft en stor variation och olika erfarenheter, för att undvika att ha en homogen urvalsgrupp.

Pålitlighet syftar på en transparens och fullständig redogörelse av hela forskningsprocessen. Med det menas att forskaren vill redovisa det bakomliggande arbetet för studien. Detta görs för att ett liknande resultat ska kunna uppnås om samma studie görs vid ett annat tillfälle (Bryman, 2018). För vår studie har vi försökt uppnå pålitlighet genom att motiverar och redogöra för alla våra val i forskningsprocessen så detaljerat som möjligt, exempelvis val av analysmetod, forskningsdesign och forskningsmetod.

Möjlighet att styrka och konfirmera handlar om objektivitet i forskningsprocessen, alltså att säkra att personliga värderingar och subjektivitet inte påverkar riktningen för studien och dess resultat (Bryman, 2018). Vi är medvetna om att det kan vara problematiskt att helt och hållet förhålla sig till de synsätt vi använt då vi genomfört och analyserat vårt arbete. Vi ser en stor vinning i att vara två i detta arbete så att vi kan ta in och diskutera utifrån olika perspektiv och i den mån det går har vi i helhet utgått från ett kritiskt förhållningssätt under arbetets gång. Detta görs då vi inte vill att våra personliga värderingar ska spegla och påverka vårt resultat samt betydelsen av studien.

5. Resultat och analys

I detta avsnitt ryms en presentation av resultatet från våra intervjuer. Detta är gjort med en utgångspunkt i våra valda frågeställningar. Analysen är skapad utifrån ett beskrivande perspektiv och baseras på det sista steget, summering av Lindgrens (2012) analysprocess.

5.1. Faktorer som påverkar skolprestationer i matematik

Under denna rubrik presenteras de kategorier som vi identifierat när det gäller vår studies första frågeställning; hur beskriver lärare att faktorer som sociala förutsättningar och föräldraengagemang påverkar elevers skolprestationer inom matematik?

5.1.1. Föräldrars attityd till matematik påverkar eleven

Majoriteten av lärarna upplevde att det fanns en skillnad i skolprestationer inom matematik gentemot övriga ämne för elever med bristande sociala förutsättningar och att denna skillnad var påtaglig. De lärare som inte delade denna uppfattningen hade inte några egna erfarenheter av detta och var neutrala till det. En orsak till att elever med bristande sociala förutsättningar presterar sämre i specifikt matematik menar lärarna kan handla om vilken attityd elever och föräldrar har gentemot matematikämnet. De nämnde utvecklingssamtalen som ett tillfälle då de fick syn på vilka inställningar och attityder föräldrar överför på sina barn. Vilket lärarna i sin tur menar ger barnet en negativ syn på matematikämnet.

Man kan ju sitta med föräldrar på utvecklingssamtal och det har ju hänt mer än en gång att dom säger, ja jag har alltid haft svårt för matte och det var inte mitt ämne. Och det händer kanske lite oftare att en förälder säger så än att dom säger att dom alltid har haft det svårt med att läsa och skriva, det säger dom kanske inte så ofta, matematiken är kanske mer ett sånt ämne där man uttrycker det. Och i sin tur kanske för över dom tankarna eller åsikterna på barnet eller att barnet får en sämre bild av matematiken, tack vare det.

Precis som läraren ovan beskriver har tankar väckts kring varför matematiken utmärker sig. Det framgår av lärarna att många föräldrar har negativa upplevelser av sin egen skolgång inom matematiken. En av lärarna har en tanke om att dessa negativa inställningar gör det legitimt för barnet att inte prestera, med tanke på att många av föräldrarna anser att de har klarat sig bra utan matematik. Att “klara sig bra” blir en definitionsfråga utifrån vilka ambitioner man har för framtiden. Vissa utbildningar och yrken kräver mer kunskaper inom matematik, en lärare beskriver det som “har du ett högstatusyrke då har du oftast matematiken med dig”. Vidare beskriver hon att det blir tydligt om föräldrarna har matematiken med sig

eller inte vid hemuppgifter. Detta kan resultera i att uppgifterna inte blir gjorda på grund av att hjälp saknas och det blir upp till eleven själv.

Flera av lärarna menar att det är av stor vikt att bryta trenden om att negativa attityder och bristande tillgång till matematiken ska få vara en stor faktor som påverkar elevens

skolprestation. Både lärare och föräldrar har en avgörande roll i arbetet om att skapa god inställning till matematikämnet och skolan i sin helhet. En av lärarna beskriver att hennes egna negativa upplevelser kring matematik i skolan, gör att hon aktivt arbetar för att alla ska känna att de kan lära sig matematik. Ur ett föräldraperspektiv kan man som lärare istället uppmuntra till att vända trenden, genom att försöka få föräldrarna att tänka att det de inte var bra på när de gick i skolan, är bra om deras barn lär sig. En lärare exemplifierar detta genom “anledningen till att mina föräldrar inte kan någonting ska ju inte vara en anledning för mig att inte lära mig det.”

5.1.2. Tillgång till matematik i hemmet påverkas av socioekonomisk status

En annan faktor kan vara att dessa elever inte har samma tillgång till matematiken på en grundlig nivå i hemmet. Tillgången till matematik i hemmet skulle kunna påverkas av

omständigheter kopplat till socioekonomiskt status. Nedan exemplifieras hur en av lärarna har uttryckt sig kring detta.

Man har mött elever vars föräldrar är välutbildade och är medvetna och pratar säkert matte på ett helt annat sätt, utan att tänka på det. Till och med rent basic som gå och hämta 4 gafflar och 4 knivar, redan när dom är små. Dom kanske kan köpa lego till exempel, det är ju matte liksom, det kanske man inte har möjlighet till om man har det sämre rent ekonomiskt.

Lärarna lyfter här exempel på huruvida man pratar matematik i hemmet, får hjälp med läxor och gör läraktiviteter hemma. Dessa kan ses som aspekter som beror på tid, ork och förmåga vilket kan vara kopplat föräldrarnas socioekonomiska status. Som tidigare nämnt kan tidsbrist hos föräldrar vara en faktor som påverkar huruvida barnen får hjälp med sina läxor hemma. Många av lärarna menar ändå att de flesta föräldrar har förmågan att hjälpa sina barn med läxor på lågstadiet men när det kommer upp till mellanstadiet så kan det finnas en problematik i att föräldrarna inte har den kompetensen som krävs. En av lärarna beskriver “man har ju exempel på där barnet nästan är starkare än föräldern.”

5.1.3. Korrelation mellan föräldraengagemang och socioekonomisk status

Många av deltagarna beskriver sina upplevelser om föräldraengagemanget som positiva. Majoriteten menar att de har sett olika typer av föräldraengagemang och detta i relation till elevernas sociala förutsättningar, med detta syftar lärarna inte på mängden engagemang utan de gör snarare en distinktion på olika typer av engagemang. Ett mönster av ytterligheter som syns tydligt i intervjuerna är att föräldrar med hög socioekonomiskt status är mer

ifrågasättande och kräver mer av lärarna och skolan. Å andra sidan menar lärarna att de ser betydligt mer tacksamhet och öppenhet till samarbete med skolan från föräldrar med låg socioekonomiskstatus. En av lärarnas beskrivning av samarbetet med föräldrar som har låg socioekonomisk status, “dom är jättetacksamma, för dom är lite i situationen själv att dom inte vet hur dom ska hantera det. Då försöker man ju stötta så mycket man kan liksom.” En lärarna resonerar om att dessa ytterligheterna kanske inte är det mest fördelaktiga för eleverna. Trots detta påpekar många av lärarna vid ett flertal tillfällen om att de flesta föräldrarna vill sitt barns bästa och ha ett bra samarbete med skolan men olika faktorer kan påverka och göra det svårt att leva upp till. En av lärarna beskriver det såhär:

Man vill ju alltid sitt barns bästa liksom, det tycker jag. Det ser man hos alla föräldrar. Men att dom ändå inte har den medvetenheten som krävs för, på grund av olika anledningar i deras personliga liv, så har man inte den orken, medvetenheten, kraften, energin eller förmågan helt enkelt att hjälpa sitt barn.

Det kan också speglas i andra aspekter så som att föräldrarna arbetar mycket eller har arbeten som har oregelbundna tider. Tidsaspekten kan göra det svårt att fullfölja och vara delaktig i läraktiviteter hemma såsom att hjälpa till med läxor. Det kan också vara en av anledningarna till att föräldrarna inte deltar i föräldramöten och utvecklingssamtal. En upplevelse som speglar sig hos lärarna är att de känner en viss maktlöshet kring föräldraengagemang då det inte ligger inom lärarens ramar att styra det. De beskriver det som att många gånger är det just de föräldrarna som har största behov att infinna sig på exempelvis möten som inte dyker upp, trots att det är i dessa fall som eleverna verkligen hade gynnats av ett gott samarbete mellan föräldrarna och skolan.

5.2. Lärares erfarenheter kring elevers sociala förutsättningar

I detta avsnitt lyfter vi lärares erfarenheter i relation till vår andra frågeställning: Vilka erfarenheter har lärare av elevers sociala förutsättningar?

5.2.1. Bristande sociala förutsättningar påverkar mer än skolprestationer

Förutom att skillnader kan ses just i prestation i matematik utifrån elevers sociala förutsättningar så beskriver lärarna även att det kan visa sig i såväl andra situationer. Majoriteten av lärarna beskriver sina erfarenheter om hur elevers bristande sociala förutsättningar kan yttra sig i skolan. De lärare som arbetar i områden med högre

socioekonomisk status upplever att det kan vara utpekande om en elev kommer från en annan social grupp än normen. Medan de lärare som arbetar i mer utsatta område beskrev det som att det fanns en större variation på elever från olika sociala grupper. Elever med bristande sociala förutsättningar kan ges till känna genom yttre faktorer som exempelvis att elever saknar rätt kläder för att vara ute, både på raster och utflykter. Det kan också vara att det saknas

idrottskläder eller helt enkelt att kläderna är trasiga och inte fyller sin funktion. Annat som kan ges till känna kan vara bristande hygien och avsaknad av hälsosamma rutiner så som att äta frukost eller att ta med en frukt till skolan för att orka hela dagen. Det kan även bero på inre faktorer som inte nödvändigtvis syns utifrån. En lärare beskriver en av dessa elever så här:

Han har det extremt tufft hemma och vi får ju inte honom att göra ett dugg här. Han är ju liksom någon helt annanstans i sina tankar. Vi har ju kommit på att det beror inte på att han inte gillar att vara i skolan utan, det är för att han har en oro för hur hans mamma har det där hemma.

Elever har olika upplevelser och förutsättningar som kan påverka deras mående som i sin tur påverkar hur eleven uppför sig och presterar i skolan. Dessa faktorerna kan vara svåra att upptäcka då beteendet hos eleverna kan förbli oförändrat. Hantering av svåra situationer kan vara väldigt individuellt.

5.2.2. Lärares förväntningar på elever är individanpassade

Alla lärarna var eniga om att de inte hade samma förväntningar på alla elever, deras

förväntningar grundade sig snarare i tidigare erfarenheter av eleverna. Lärarna menade att de i största möjliga mån inte lät elevernas sociala förutsättningar styra deras förväntningar.

Generellt ska man har samma förväntningar på alla elever, men eftersom alla elever kommer som olika individer när de kommer hit, så är det helt omöjligt att ha samma förväntningar på alla eleverna […] det är ju en klyscha att säga att man ska ha samma förväntningar på alla elever. Men det har du ju någonstans, för du vill ju, till syvende och sist ska dom ju nå kunskapskraven i årskurs tre. Det är ju förväntningarna vi har, men deras väg dit är ju oerhört olika.

Läraren ovan lyfter att de individuella förväntningarna är olika men man strävar efter ett gemensamt mål, kunskapskraven är detsamma för alla elever i grundskolan. Elevers förutsättningar och begränsningar avgör hur vägen mot målen ser ut, i vissa fall krävs anpassningar och hjälpmedel för att nå kunskapskraven. Många av lärarna förespråkar att ha höga förväntningar och en ambition om att eleverna ska lyckas.

5.3. Hur lärare arbetar kompensatoriskt

Nedan presenteras resultatet som vi har identifierat utifrån vår tredje frågeställning: Hur beskriver lärare att de arbetar kompensatoriskt i matematikämnet utifrån elevers sociala förutsättningar?

5.3.1. Relationer är en viktig del av det kompensatoriska arbetet

Ett ämne som var återkommande under flera av intervjuerna var vikten av att bygga och skapa goda relationer med såväl elever som föräldrar. Flera menar att det är en av de viktigaste delarna i läraryrket och kanske också det som kräver mest tid.

Det är som jag säger att läraryrket är inte bara att lära, det är så mycket mer alltså att lära är typ tio procent av hundra, lite så känns det idag för du har nästan mer kontakt med föräldrar och sånt tycker jag, än vad man undervisar. Alltså det är för att det ska fungera för så många barn som möjligt i skolan.

Att det är mer fokus på de sociala relationerna i skolan än själva undervisningen är det fler av lärarna som nämner och bekräftar. Att ge tid och se elever menar lärarna är av extra vikt för elever med bristande sociala förutsättningar, detta ses som en del av det kompensatoriska arbetet som görs i skolan. Att skapa goda relationer kan även ses som ett arbetssätt för att förebygga eventuella skillnader i matematik prestationer mellan elever på grund av sociala förutsättningar. Flera lärare redogör för hur de arbetar mycket med att bygga relationer under

elevers första skoltid. Det beskrivs av ett flertal att det är viktigt att “få med sig” eleverna redan från början och att det är något som är värdefullt för kommande skolår. Det ligger inte bara i lärarnas intresse att skapa goda relationen till de elever som nämnts ovan utan det är också ytterst betydelsefullt att skapa ett förtroende och goda relationer till de föräldrar vars barn har bristande sociala förutsättningar. För att skapa ett gott samarbete med dessa föräldrar menar lärarna att det är viktigt att vara lyhörd och varsam inför deras behov.

5.3.3. Lärare överväger om läxor verkligen är fördelaktigt

Ett annat ämne som togs upp under flera av våra intervjuer var läxor. Två av skolorna som vi besökte var helt läxfria, en av lärarna beskrev anledningen såhär “Vi får inte lov att lämna ut läxor […] För vår rektor resonerar så här att alla barn har inte den förutsättningen hemma.” Det här är en kompensation för att inte låta elevernas sociala förutsättningar påverka deras prestationer i matematik, det kräver därav mer fokus på skolarbetet i skolan. Övriga skolor som använder sig av läxor menar att läxorna ska vara av den karaktär att eleverna kan vara självgående och förstärka redan befintlig kunskap. De anser dock att det inte är värt att driva på med läxor hemma om det inte fungerar och skapar konflikter. En av lärare exemplifierar detta genom följande citat:

Oftast så tycker ju jag att man ska inte skicka hem någon läxa som man inte klarar av att göra själv. Utan det ska vara någonting som man har tränat på här i skolan, och sen så kan man bara utöka kunskapen när man väl sitter där hemma. […] Skolans arbete ska inte resultera i

konflikter där hemma, för då gör det mer icke nytta än nytta.

Är läxan något som eleven anser vara negativt och det inte finns möjlighet till hjälp med matematiken hemma kan det resultera i att eleven känner ett misslyckande då det inte finns något att visa upp och att kunskapen inte är befäst så som förväntat. Om skolan väljer att använda sig av läxor så menar några av lärarna att det kan vara att föredra att det också erbjuds läxhjälp efter skoltid för att kompensera om denna möjlighet inte finns i hemmet eller om läxan skapar en viss problematik.

5.3.4. Så arbetar lärare kompensatoriskt i klassrummet

Vårt huvudsyfte med denna studie var att få en inblick i hur lärare arbetar praktiskt med det kompensatoriska uppdraget i klassrummet utifrån elevers sociala förutsättningar. Under intervjuerna kom det upp flera olika praktiska exempel på hur man kan arbete

exemplen som togs upp valde vi att dela in i tre olika delar för att göra det tydligare: digitala verktyg, extra anpassning/särskilt stöd och arbetssätt.

Första delen är digitala verktyg, flera av lärarna använder sig av digitala hjälpmedel, så som olika typer av uppläsningstjänster, specifika applikationer, matematikspel och digitala läromedel. En lärare beskriver även att de använder digitala verktyg för att skapa filmer och material till genomgångar för att “flippa klassrum”. Detta är en tillgång som eleverna kan använda sig av hemma.

Nästa handlar om extra anpassningar och särskilt stöd, i denna kategori nämner lärarna några exempel som inte bara gynnar de elever som behöver anpassningar och stöd, många av exemplen kan gynna alla elever i klassrummet. Här lyfter lärarna förslag som bildstöd, lathundar, laborativt material och extra färdighetsträning. Två andra exempel som är mer inriktade på specifika elever som behöver särskilt stöd är extra resurs i klassrummet samt tid hos speciallärare eller specialpedagog.

Sista delen är arbetssätt som innefattar olika metoder och sätt att arbeta i klassrummet. Några av de exempel som beskrivs är differentierad undervisning och ett varierat arbetssätt. Lärarna menar att dessa arbetssätt skapar mer valmöjlighet för att hitta ett arbetssätt som passar eleven. Här finns möjlighet för eleven att välja utifrån sin förmåga och sitt behov. En mer övergripande metod som lärarna exemplifierar är vikten av struktur, en av lärarna förespråkar “tydliga ramar, regler och rutiner”. För vissa elever är detta extra viktigt, då de har ett behov av att veta vad de kan förvänta sig av dagen.

6. Reflekterande slutsatser i relation till

teoretiskt ramverk

Vårt intresse i denna studie kännetecknar det som i största allmänhet forskas kring inom fenomenologi. Vi ville ta del av lärarnas erfarenheter och deras förståelse om olika fenomen utifrån deras perspektiv (Brinkkjær & Høyen, 2013). Fenomenologi utgår från det subjektiva och i våra intervjuer och resultat har det ständigt varit läraren som står i fokus.

Utifrån vårt resultat drar vi slutsatser från de olika perspektiven lärarna har delgett oss under intervjuernas gång. Alla lärare har haft olika uppfattningar och erfarenheter om det valda fenomenet. Det vill säga hur lärare utifrån sina erfarenheter beskriver att de arbetar

kompensatoriskt i matematikämnet samt hur sociala förutsättningar och föräldraengagemang påverkar elevers skolresultat. Trots lärarnas olika erfarenheter delade de till stor del liknande bild av verkligheten, alltså liknande beskrivningar och upplevelser av vad Brinkkjær & Høyen (2013) beskriver som yrkesverksamhet. Med stöd i lärarnas upplevelser drar vi slutsatsen om att sambandet mellan sociala förutsättningar och skolprestationer förekommer. Samtliga lärare lyfter snarlika exempel och framhäver likartad problematik kring ämnet trots att de arbetar i väldigt olika upptagningsområden, med skiftande socioekonomisk status. I de områden med hög socioekonomisk status beskrev lärarna att det blev väldigt tydligt när elever hade andra förutsättningar än normen på skolan. Däremot i utsatta områden beskrev lärarna det som att det fanns en större bredd av sociala förutsättningar hos eleverna. Det var förvånansvärt att höra om lärarnas mångfald av erfarenheter kring elever med bristande sociala förutsättningar. Att denna mångfald av erfarenheter finns hos samtliga lärare identifierar hur stort problemet är och betonar hur viktigt det är att lyfta. Detta var även något som lärarna bekräftade, då de flesta poängterade att de var positiva till att delta i intervjuerna på grund av ämnet.

Utifrån vårt resultat och i relation till fenomenologin drar vi följande slutsats: Samtliga deltagare menade att de hade olika förväntningar på olika elever på grund av att de är just olika individer. De grundade sina förväntningar på erfarenheter om eleven som i sin tur beror på elevens behov, svårigheter och förutsättningar. Lärarna betonade att de förväntar sig att alla elever ska nå målen men förväntningarna på hur de når målen kan se olika ut. Dessa erfarenheter kopplar vi till en fenomenologisk metafor om ett träd (Brinkkjær & Høyen, 2013).

Även om man omedelbart ser den sidan av trädet som är vänd mot en själv vet man av erfarenhet att trädet även har en baksida som man kan se om man betraktar trädet från andra hållet. Man vet också att trädet kan ha olika framträdelseformer (s.61).

Man kan på liknande sätt förklara lärarnas syn och förväntning på elever. De ser eleven från ett perspektiv men är medvetna om att alla elever har andra sidor. Även om läraren inte ser alla sidor av en elev, vet de av erfarenhet att de finns. Vi drar även slutsatsen att lärarna är medvetna om att det är många aspekter som ligger till grund för att förstå eleven som helhet. En slutsats vi kan dra är att lärarna inte är helt överens när det gäller huruvida de upplever någon skillnad i skolprestation för elever med bristande sociala förutsättningar, i just

matematik gentemot de övriga ämnena. Här skiljer sig lärarnas erfarenheter och upplevelser av deras yrkesverksamhet. Trots det hade samtliga en förståelse för att det kan finnas ett samband mellan elevers sociala förutsättningar och skolprestation inom matematikämnet, dock hade alla lärare inte upplevt detta i praktiken. Det kan tänkas bero på att de inte är medvetna eller insatta i vad forskning säger om detta samband och att de därav inte har reagerat. Alternativt har lärarna inte mött denna problematik i praktiken. Utifrån ett fenomenologiskt synsätt kan detta beskrivas som att lärarna inte har “riktat sin

uppmärksamhet” mot fenomenet. Att “rikta sin uppmärksamhet” innebär att människan alltid riktar sin uppmärksamhet mot något, vilket gör att fenomenet framträder och annat hamnar i bakgrunden.

Utifrån vårt resultat av intervjuerna och med stöd av vårt teoretiska ramverk har vi dragit slutsatsen att läxor i matematik inte alltid är fördelaktigt. Läxor var ett ämne som lärarna hade olika erfarenheter kring. En del skolor hade tagit aktiva val om att vara läxfria. Anledning till detta var framförallt för att skolan inte kunde anta att eleverna hade förutsättningarna för att få hjälp hemma. På de övriga skolorna som gav ut läxor var inte lärarna övertygade om det är gynnsamt. Det visar sig att föräldrar med lägre socioekonomisk status generellt har en svag förståelse för sin del i samarbetet mellan hem och skola, de ser det som separata sfärer. Föräldrar i samhällets mellanskikt är i sin tur mer benägna att engagera sig och delar ansvaret att utbilda barnen (Högdin, 2007). Läxor är ett praktexempel på en aktivitet som delas av två sfärer. Epstein (1992) menar att dessa gemensamma aktiviteters mål är att främja akademiska prestationer och attityder till lärande. Hon menar också att faktorer som föräldrars

socioekonomiska status påverkar huruvida föräldrar engagerar sig och stöttar sina barn i skolarbete. Det krävs ambitioner från båda sfärer för ett lyckat samarbete (Epstein,1992). I de fall där samarbete saknas och institutionerna inte har gemensamma mål är sfärerna separata

eller alternerade. Det innebär att kontakten mellan hem och skola är liten och endast i anknytning till problem samt att man alternerar att ansvara för barnets utbildning och utveckling. Man kan förstå lärarnas tveksamhet inför att ge ut läxor till de elever med

bristande sociala förutsättningar eller där föräldrar inte har ett engagemang eller ett intresse att vara delaktig i skolan. Det blir inte gynnsamt för barnet enligt Epsteins (1992) teori om

influerande sfärer.

En slutsats vi drar som grundar sig i lärarnas erfarenheter med stöd i Epsteins (1992) teori är vikten av samarbetet mellan föräldrar och skola. Utifrån lärarnas erfarenheter av deras dagliga verksamhet är en stor del av arbetet inriktat på relationer. Samtliga lärare intygade att det är av stor betydelse att skapa goda relationer inte bara till eleverna utan även föräldrarna. Många av lärarna beskriver att vikten av sammabetet grundar sig i att “det ska fungera för så många barn som möjligt i skolan”. Detta styrks i Epsteins (1992) teori, hon menar att hur

institutionerna hem och skola relaterar till varandra och vilken syn de har på varandras roll i barnets liv kan vara avgörande för vilken typ av samarbete som uppstår. Dessa olika typer av samarbete förklaras i form av hur sfärerna relaterar till varandra. Sfärerna kan vara separata, alternerande, omslutna eller överlappande. Delar intuitionerna ett gemensamt mål kan det ha en stor påverkan på elevens skolprestation, eftersom det hörs från mer än en sfär kan det influera hur väl eleven lyckas akademiskt.

7. Diskussion

Som beskrivs i bakgrunden finns ett stark samband mellan elevers sociala förutsättningar och deras skolprestationer i matematikämnet. Det är allmänt känt bland forskare, lärare och politiker att skolprestationer specifikt i matematik har starka kopplingar till föräldrars socioekonomiska status (Valero et al., 2015). Som nämnts i tidigare forskning kan detta tänkas bero på att föräldrar med låg socioekonomisk status ofta har en lägre utbildningsnivå och att de inte anser att de har tillräckligt med kompetens inom matematikämnet för att engagera sig i sina barn skolarbete (Högdin, 2007). Detta är även något som bekräftas i vår studie där flera lärare anser att föräldrar borde ha förmågan att hjälpa sina barn med

matematikläxan i de lägre åldrarna, men att det blir svårare ju äldre eleverna blir. Svensson (2014) styrker detta och beskriver att det minskande föräldraengagemanget kan tänkas bero på att föräldrar upplever en avsaknad av kunskap i takt med att skolarbetet blir mer avancerat. I vårt resultat intygar lärarna även att många föräldrar upplever det svårare att hjälpa sina barn med skolarbete ju äldre de blir. Det kan tänkas bero på att föräldrarna hade andra

undervisningsmetoder när de själva gick i skolan och att de känner en oro över att förvirra sina barn när de ska hjälpa till. Epstein (1992) beskriver detta i sin teori om alternativa sfärer av påverkan, vilket är en modell som handlar om att skolan och hemmet alternerar i att ansvara för utveckling och utbildning. Denna modell förklarar det minskade

föräldraengagemanget ovan på följande vis. Hon menar att i de första åren av ett barns liv har föräldrarna ansvar att fostra och förbereda barnet för skolan. Därefter tar lärare och annan skolpersonal över rollen, för att eleven tillslut ska kunna ansvara för sin egen utbildning och utveckling och bli självständig (Epstein, 1992).

Faktorer som påverkar huruvida föräldrar är engagerade och delaktiga i sina barns utbildning visade sig i vårt resultat exempelvis bero på tid, möjlighet och förmåga. Detta bekräftar Svensson (2014), OCED (2012) och Högdin (2007) som menar att hur engagerade föräldrarna är, är ett resultat av en mängd omständigheter i hemmet. Sådana omständigheter kan bero på olika ekonomiska och sociala svårigheter. Vårt resultat visar att lärarna beskriver att det finns olika typer av föräldraengagemang i relation till föräldrars socioekonomiska status. Många av lärarnas erfarenheter kring föräldrar med hög socioekonomisk status är att föräldrarna anser sig ha mer rättigheter och därav ställer högre krav på skolan. Erfarenheter av samarbetet med föräldrar som har lägre socioekonomisk status beskrivs som mer tillmötesgående och tacksam inför hjälp om de har förmåga och möjlighet. Epstein (1982) bekräftar de stereotyper som vårt resultat visar och benämner dem som “pushy upper-middle-class parents, helpful middle-class

parents and incapable lower-class parents.” (s.97). Det ska tilläggas att detta är stereotyper som man inte rakt av kan generalisera och inte applicera i alla miljöer och sammanhang. Med bakgrund av Epsteins (1982) studie och vårt resultat av intervjuerna, är det värdefullt att nämna dessa stereotyper. Som tidigare forskning visar påverkas elever av huruvida deras föräldrar är engagerade i deras utbildning eller inte. Vad dessa ovannämnda typerna av föräldraengagemang har för effekt på eleverna framgår inte. Tankar som har väckts både av oss och lärarna är vilken typ av engagemang som är gynnsamt för elever och deras

skolprestationer. En av lärarna resonerar om att ytterligheterna kanske inte är det mest fördelaktiga för eleverna. Det kan tänkas att för höga eller för låga krav på elevers skolgång och prestationer kan ge negativt utfall. För höga krav kan för eleven kännas ouppnåeliga och för låga krav kan ge en känsla av otillräcklighet. Många av lärarna menar generellt att de föräldrar som befinner sig i samhällets mellanskikt har lämpligast krav på sina barn, de menar att de är uppmuntrande och har ett gott samarbete med skolan. Man kan tänka att detta beror på att elever från dessa hem anpassar sig bättre till skolmiljön, då normerna och språket stämmer bättre överens med det de har med sig hemifrån (Hattie, 2014).

Syftet med denna studie grundade sig i ett intresse för hur skolan kan bli mer likvärdig och hur lärare kan arbeta kompensatoriskt för att ge alla elever samma chans till en jämlik utbildning. Vi upplevde att många av lärarna kunde ge praktiska exempel på hur de arbetade kompensatorisk inom matematikämnet. Det var svårt för oss att avgöra om lärarna själva uppfattade vad de kompenserade för, då det ligger i deras natur att hjälpa eleverna genom att individualisera undervisningen. Det skulle kunna tänkas bero på tidsbrist, lärarna har ett flertal elever som alla har olika behov och förutsättningar och lärares huvudsakliga uppdrag ligger i det arbetet som görs i skolan. Vi upplevde att alla lärare vi intervjuade instinktivt kompenserade för eventuella skillnader i skolprestation men att det kanske inte alltid finns möjlighet att undersöka roten av ett problem som grundar sig i hemmet. Detta menar vi är naturligt då det är svårt för lärare att påverka problematik som finns i hemmet. Med det sagt vill vi oavsett att det ska uppmärksammas och bli erkänt att denna relation kring elevers sociala förutsättning och skolprestation finns och att det måste finnas möjlighet att anpassa det kompensatoriska arbetet utifrån denna vetskap. För att kompensera så att utbildning är

likvärdig kan det vara viktigt för lärare att ha insikt i alla elevers behov och förutsättning för att på ett gynnsamt sätt kunna anpassa sitt arbete så att alla elever får en möjlighet att nå målen. Det kompensatoriska uppdraget i relation till likvärdig utbildning är något vi har

att kallas likvärdig. Vilket är följande: lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildning samt att utbildningen ska vara kompenserande. Vi menar att det finns många aspekter att ta hänsyn till och kompensera för, för att nå en likvärdig utbildning. Exempel på dessa är genus, etnicitet samt sociala och ekonomiska förutsättningar. I denna studie har fokus endast varit elevers sociala förutsättningarna.

Med tanke på restriktivt omfång och tidsmarginal är vi väl medvetna om arbetets

begränsningar. I denna studie har ett begränsat antal skolor och lärare deltagit, ett restriktivt urval har gett oss en djup kunskap från ett fåtal lärare. Detta är en problematik som är en allmän begränsning med kvalitativa studier. Urvalet i denna studie har inte varit slumpmässig, utan noggrant utvalda av oss. Detta leder till problematik vid generalisering av resultat och kan innebära att liknande studier får ett annat utfall. Vår studie baseras på lärares personliga erfarenheter och uppfattningar, alltså deras subjektiva sanning. Därav är det komplicerat att dra några allmänna slutsatser utifrån intervjuerna. Studier med empiri som är baserad på individers beskrivningar och uppfattningar kan vara begränsade eftersom deltagarna kan delge den information som förväntas, snarare än den faktiska sanningen.

Resultatet i denna intervjustudie har gjort oss införstådda i hur mångfacetterat läraryrket faktiskt är. En lärare förväntas till stor del kunna anamma olika roller som kanske egentligen inte är inom ramen för den pedagogiska verksamheten. Det är viktigt att vi som framtida lärare är engagerande, samarbetsvilliga och en stöttande vuxen för elever såväl som föräldrar. Vikten av att arbeta kompensatoriskt har tydliggjorts. Då vi inte kan påverka elevers olika sociala förutsättningar har skolan ett ansvar att möta dessa elever och ge dem samma

möjligheter att lyckas i skolan. En tillämpning som kan göras som kompensatoriskt arbete är att ha en läxfri skola, alternativt att alla elever får möjlighet till studiehjälp i skolan. På så sätt ligger inte ansvaret hos föräldrarna och påverkas inte heller av elevers sociala förutsättningar. Vårt resultat av studien har fått oss att inse missödet med att elevers sociala förutsättningar påverkar deras skolresultat i matematik och därmed kanske hela deras framtid. Bidraget från denna studie är ytterst relevant för vår framtida profession, eftersom sannolikheten att möta dessa elever är hög. I framtiden finns en önskan om att detta forskningsområde blir bredare, vår förhoppning är att detta examensarbete är ett bidrag för fler vetenskapliga studier. Exempel på forskningsfrågor inom detta område som skulle kunna bidra med gynnsamma resultat skulle kunna vara kvalitativa studier om praktiska exempel på hur man kan arbeta kompensatoriskt samt undersöka huruvida skolan fullföljer sitt kompensatoriska uppdrag.

8. Referenser

Brinkkjaer, U. & Høyen, M. (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3. uppl.). Stockholm: Liber.

Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Epstein, J. L., & Becker, H. J. (1982). Parental involvement: A Survey of Teacher Practices. The Elementary School Journal, 83(2), 85-102.

Epstein, J. L. (1992). School and Family Partnership (Rapport nr 6). Baltimore: Center on Families, Communities, Schools, and Children's Learning, Publications, The Johns Hopkins University

Fan, X., & Chen, M. (2001). Parental Involvement and Students’ Academic Achievement: A Meta-Analysis. Educational Psychology Review, 13, 1–22. doi:10.1023/A:1009048817385 Fernqvist, S. (2013). En erfarenhet rikare? (Doktorsavhandling, Samhällsvetenskapliga fakulteten, 85). Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.

Friberg, F. (2006). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.

Hattie, J. (2014). Synligt lärande: en syntes av mer än 800 metaanalyser om vad som påverkar elevers skolresultat. Stockholm: Natur & Kultur.

Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (Red.). (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (2. uppl.) Malmö: Gleerup.

Högdin, S. (2007). Utbildning på (o)lika villkor (Doktorsavhandling, Rapport i socialt arbete, 120). Stockholm: US-AB Print Center.

Jobér, A. (2015). Social klass i skolan: det kompensatoriska uppdraget. Stockholm: Natur & kultur.

Lindgren, S. (2014). Kvalitativ analys. I M. Hjerm, S. Lindgren & M. Nilsson (Red.), Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (s. 29-44). Malmö: Gleerup.