1 Hälsa och samhälle
VIKTEN AV FYSISK
AKTIVITET
En litteraturstudie som belyser effekten på
blod-trycket av fysisk aktivitet hos medelålders
kvin-nor.
BARBRO GLAD
CHRISTINA HANSSON
Examensarbete Malmö högskola
Kurs HT02 Hälsa och samhälle
Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö
2
VIKTEN AV FYSISK AKTIVITET
En litteraturstudie som belyser effekten på
blod-trycket av fysisk aktivitet hos medelålders
kvin-nor.
Barbro Glad
Christina Hansson
Glad, B & Hansson, C Vikten av fysisk aktivitet. En litteraturstudie som belyser effekten på blodtrycket av fysisk aktivitet hos medelålders kvinnor.
Examensar-bete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för
omvårdnad, 2005.
Kvinnor i medelåldern har en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom för vilken fy-sisk aktivitet har en skyddande effekt. Studien behandlade den fyfy-siska aktivitetens effekt på blodtrycket. Enligt Socialstyrelsen allmänna råd SOSFS 1993:17 innebär en del av sjuksköterskans omvårdnadsarbete att stärka hälsa och förebygga ohälsa och sjukdom. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur fysisk aktivitet som behandlingsmetod kunde främja hälsa hos medelålders kvinnor med hyperto-ni. Medelåldern definieras som en tid mellan 45-64 år i Sverige. Då medelåldern definieras olika runt om i världen valdes även artiklar där medelåldern ingick i åldersintervallet. Analys gjordes av åtta stycken vetenskapliga artiklar. I resultaten framkom att alla de undersökta träningsformerna ledde till en blodtryckssänkande effekt. Sänkningen av det systoliska blodtrycket varierade från 2.3 mmHg till -12.6 mmHg. Det diastoliska blodtrycket förblev i vissa fall oförändrat eller mins-kade som mest till -8 mmHg. Hälften av studierna redovisade blodtrycksänkning-ar ner till normal blodtrycksnivå. Resultaten uppvisade att blodtrycksänkningblodtrycksänkning-ar kan uppnås vid både intensiv och normal fysisk aktivitet.
3
THE IMPORTANCE OF PHYSICAL
ACTIVITY
A literature review illustrating the effect on the
blood pressure of physical activity among middle
aged women.
Barbro Glad
Christina Hansson
Glad, B & Hansson, C The importance of physical activity. A literature review illustrating the effect on the blood pressure of physical activity among middle aged women. Examination paper, 10 Credit Points. Nursing Programme. Malmö University, Health and Society, Department of Nursing, 2004.
Middle aged women run a higher risk of heart and cardiovascular disease of which physical activity have a protective effect. The study discussed the effect of physical activity on the blood pressure. According to Socialstyrelsen general ad-vices SOSFS 1993:17 a part of the nurse’s care work involve to strengthen health and to prevent ill- health and disease. The purpose with this literature review was to examine how physical activity as a method of treatment could promote health among middle aged women with hypertension. Middle age is defined as a period between 45-64 years in Sweden. Because middle age is defined differently around the world articles where middle age was part of the ageinterval was also selected. Analysis was made of eight scientific articles. In the results it emerged that all of the examined forms of physical activities had an effect on the reduction on the blood pressure. The reduction of the systolic blood pressure va ried from -2.3 mmHg to -12.6 mmHg. The diastolic blood pressure remained constant in certain cases or decreased as most to -8 mmHg. Half of the studies presented a reduction on the blood pressure down into a normal level. The results shows that blood pressure decreases can be achieved at both intensive and normal physical activity.
4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INTRODUKTION 4
Syfte och frågeställning 4
Fysisk aktivitet 4 Effekter 4 Definition 4 Rekommendation 5 Medelålderskvinnor 5 Hypertoni 5 Epidemiolog 5 Definition 5 Patofysio logi 5
Medelålderns betydelse för blodtrycket 6
Sjuksköterskans förebyggande funktion 6
METOD 6
RESULTAT 9
Gångträning 9
Cykling/gång/styrketräning 10
Trappmaskin 10
Fysisk aktivitet som en del i vardagen 10
Spinning 11 Styrketräning 11 Simning 11 METODDISKUSSION 12 DISKUSSION 13 Gångträning 13
Cykling/gång/styrketräning och trappmaskin 13
Fysisk aktivitet som en del i vardagen 14
Spinning 14 Styrketräning 15 Simning 15 Mätning av blodtryck 16 Varför kontrollgrupp? 16 Urvalet 16 Blodtryckssänkande medicin 17 Slutord 17 REFERENSER 20 BILAGOR 22 Matris, Bilaga 1:1-1:6 23
5
INTRODUKTION
Medelåldern innebär för kvinnor en tid av fysiska förändringar som gör dem till en intressant grupp att undersöka och utifrån vilken vi tror att det finns behov för stöd och information angående den fysiska aktivitetens betydelse för hälsan.
Med stigande ålder ökar risken för kvinnor att få hjärt- och kärlsjukdomar som tros bero på en lägre östrogen halt (SBU, 2004). Då östrogenbildningen i öve r-gångsåldern minskar förändras blodets innehåll av olika fettämnen, vilken ger en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom till följd av åderförfettning (Köster & Garde1994). Östrogen har både en kärlvidgande effekt och en sänkande effekt på hormoner som höjer blodtrycket och under klimakteriet försvinner dessa meka-nismer (Hovatta & Landgren 2002).
Fysisk aktivitet lindrar många av de förändringar som uppkommer i övergångsål-dern som svettning, vallning och humörsvängningar och förbättrar dessutom ock-så konditionen och orken (Ståhle, 2003).
Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att undersöka hur fysisk aktivitet som behandlingsmetod kan främja hälsa hos medelålders kvinnor med hypertoni.
Frågeställning: Vilken betydelse har fysisk aktivitet på medelålders kvinnor med hypertoni?
Fysisk aktivitet
Effekter
Regelbunden fysisk aktivitet på arbetet eller fritiden har visat sig ha en skyddande effekt på hjärt-kärlsjukdom. Genom att öka den fysiska aktiviteten förbättras hjär-tas och blodkärlens kapacitet (Folkhälsoinstitutet, 1997). Vid motion fungerar blodkärlens endotelceller bättre eftersom den aktiverar processer som läker skador och gör kärlens inneryta slät och hal (Hjertstrand, 1999). Den blodtryckssänkande effekten av fysisk aktivitet beror på flera mekanismer, såsom sänkt sympaticus-verksamhet, en ökad mängd vasodilaterande substanser som endorfiner, och sänkt insulinresistens (Ståhle, 2003). Fysiskt aktiva individer har hälften så stor risk att dö av hjärt-kärlsjukdom som sina stillasittande jämnåriga (Folkhälsoinstituet- mål 9-rekommendationer, 2004-11-13).
Definition
Fysisk aktivitet omfattar alla kroppsrörelser som utförs under arbete och fritid och som resulterar i en ökad energiförbrukning som en följd av kontraktion av ske-lettmuskulaturen. Begreppet innefattar även olika former som idrott, gymnastik, motion och friluftsliv (Folkhälsoinstitutet- mål 9-defintioner, 2004-11-13).
För att uppnå hälsovinster krävs det en aktivitet med måttlig eller hög intensitet under en halvtimme om dagen som kan delas upp under antingen 2 x 15 minuter eller 3 x 10 min. På denna aktivitetsnivå förbrukas 150 kcal per dag eller 1000 kcal i veckan. Regelbunden fysisk aktivitet avser sådan aktivitet som utförs de
6
flesta av veckans dagar om intensiteten är måttlig, tre eller fler dagar i veckan om intensiteten är hög (Folkhälsoinstitutet- mål 9-defintioner, 2004-11-13).
Rekommendation
Enligt rekommendationer från folkhälsoinstitutet bör alla individer vara fysiskt aktiva i minst 30 minuter om dagen. Int ensiteten bör minst vara måttlig, t.ex i form av en rask promenad (Folkhälsoinstitutet-mål 9-rekommendationer, 2004-11-13).
Enligt Ståhle (2003) ska dynamisk konditionsträning som jogging och/eller raska promenader ordineras till personer med hypertoni, med 30-60 minuter per träning. Intensiteten bör motsvara cirka 50-85 % av maxpulsen och frekvensen uppgå till 3-7 ggr/vecka. Styrketräning omfattande de stora muskelgrupperna rekommend e-ras också om den inkluderar många repetitioner med en lättare belastning (a a).
Kvinnor i medelåldern
Medelåldern definieras som en tidsperiod i livet mellan 45-64 år (Haglund & Svanström 1995). Östrogenbrist kan orsaka kvinnan besvär i medelåldern såsom svettningar, vallningar, hjärtklappningar, humörsvängningar och slemhinneatrofi. Karakteristiska förändringar i åldrandet kan visa sig genom en typisk rundning av figuren och genom att spänsten i underhudsfettet minskar vilket gör huden rynkig (Weström m.fl. 1997).
För den medelålders kvinnan sker det många förändringar i familjelivet. Barnen växer upp och flyttar hemifrån, föräldrar blir gamla och ibland vårdkrävande. Hon arbetar vanligtvis utanför hemmet och är ofta den som försöker vidmakthålla fa-miljebanden. Detta innebär för henne aktiva år men också tillfälle till att få mer tid till sig själv och sina egna intressen (Köster & Garde 1994).
Andelen svenska kvinnor i åldersgruppen 45-64 som är fysiskt aktiva minst 30 minuter varje dag uppgår till 53 %, och de som är aktiva under minst 60 minuter om dagen uppgår till 25 % (Folkhälsoinstitutet, 2004).
Hypertoni
Epidemiologi
Hypertoni är en av de största riskfaktorerna för hjärt och kärlsjukdomar. Enligt internationella riktlinjer (WHO) är en av de första åtgärderna mot hypertoni livs-stilsförändringar och ökad fysisk aktivitet (Ståhle, 2003).
Definition
Enligt de senaste riktlinjerna från WHO går gränsen för hypertoni vid 140/90mmHg (Ståhle, 2003).
Patofysiologi
Hypertoni innebär ett ökat perifert motstånd i kroppens arterioler, vilket kan bero på en tilltagande styvhet i artärvä ggarna. Hypertoni orsakar stress i artärväggarna som med tiden ger skador i kärlendotelet vilket är början på aterosklerosproces-sen. Det höga blodtrycket kräver ett ökat hjärtarbete som med tiden leder till att hjärtat sviktar (Ericsson & Ericsson, 2002).
7
Medelålderns betydelse för blodtrycket
Östrogenets skyddande effekt mot hjärt- och kärlsjukdomar avtar hos kvinnor i medelåldern genom att kärlens akuta förmåga att vidga sig minskar (Faxelid m.fl. 2001). Östrogenet har även en positiv effekt på blodfetterna. Detta visar sig ge-nom en avslappnande effekt på blodkärlens väggar och även en dämpande effekt på hur vissa blodfetter lagras in i kärlväggarna, vilket är ett led i åderförkalk-ningsprocessen (Ståhle, 2003).
I en studie gjord i Italien 1997 på kvinnor i åldern 44-66 år visade det sig att drygt hälften av 22919 kontrollerade kvinnor hade ett förhöjt blodtryck. Det visade sig också att risken för högt blodtryck steg med åldern och att postmenopausala kvin-nor lider störst risk (Amigoni m.fl. 1999).
Vår studie är upplagd med först en beskrivning av vårt intresseområde, följt av ett metodavsnitt, resultatredovisningen följer därpå där vi presenterar vad som fram-kommit under efter analys av våra vetenskapliga artiklar, diskussion och slutligen ett slutord där vi presenterar våra egna slutsatser.
Sjuksköterskans förebyggande funktion
Enligt socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1993:17) om omvårdnad inom häl-so- och sjukvård är syftet med omvårdnad är att stärka hälsa, förebygga sjukdom och ohälsa, återställa och bevara hälsa utifrån patiens individuella mö jligheter och behov.
I Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor och barnmorskor in-går förebyggande arbete som en av funktionerna. (SOSFS 1995:15). Sjuksköters-kans förebyggande funktion innebär att identifiera och stärka patientens egna hä l-soresurser för att förhindra hälsosvikt, både hos friska och hos riskgrupper, för att förhindra sjukdom och ohälsa.
METOD
Litteraturstudien är upplagd med att vi inledningsvis sökte artiklar som svarade på vår frågeställning. Materialet har vi sedan analyserat och sammanställt.
Information avseende vårt ämne har också sökts på Internet och i facklitteratur. Vi har sökt sammanställningar och rapporter på olika myndigheter som Folkhälsoin-stitutet, Statens beredning för utveckling, Socialstyrelsen och WHO. Vår tanke med detta var att vi önskade information till vår introduktion och bakgrund.
De vetenskapliga artiklar som ligger till grund för studien har hittats med hjälp av sökmotorerna Elin, Cinahl och PubMed. I databasen Elin har vi använt oss av både simple- och advanced search vid sökning av artiklar. I Cinahl använde vi oss av endast advanced search. I PubMed använde vi oss av de begränsningar (limits) som redovisas i tabell 3. Sammanställningen av använda sökord och dess olika kombinationer redovisas tillsammans med resultaten av sökningarna i tabell 1-3.
8
Vi har också sökt artiklar i databasen Eric men dessa sökningar gav endast fem träffar varav ingen passade vår frågeställning. Vi valde därför att inte redovisa Eric’s sökningsresultat i tabellform. Sökmotorn PubMed valde vi på grund av vårt medicinska fokus, Cinahl användes med tanke på omvårdnadsaspekten, och Elin användes för att den är mer övergripande än de två andra. Databaserna har ha ft varierande meshtermer för fysisk aktivitet och dessa har vi använt oss av för att få en så bred sökning som möjligt. I ungefär hälften av sökningarna har vi valt olika meshtermer för medelåldern (middle aged, midlife, postmenopausal, menopausal) för att ringa in åldersgruppen, men vi har också använt oss av bara sökordet wo-men eftersom definitionen av medelåldern kan variera i olika länder. Sökningen av artiklar gjordes vid två tillfällen. Efter den första sökningen återstod endast en artikel efter granskning. I den andra sökningen riktade vi sökorden närmare vår frågeställning och fick som ett resultat av detta fler artiklar. Sökningarna avsåg artiklar publicerade under åren 1994-2004. Vi begränsade oss till artiklar publice-rade på det engelska och svenska språket.
Sammanlagt har vi granskat tjugoåtta artiklar, varav vi behöll nio stycken. Åtta artiklar svarade på vår frågeställning och en av artiklarna har använts till bakgrun-den. Två av artiklarna har vi hittat genom referenser i de granskade stud ierna och behållit. Granskningen ledde till ett bortfall på 19 artiklar. Andledningen till bort-fallen var att de inte besvarade vår frågeställning, att åldersintervallet inte över-ensstämde med medelåldern eller att deltagarna inte hade hypertoni.
Till vår kritiska granskning av artiklarna har vi valt att använda Peter Stoltz och Anja Willmans mall som heter ”Exempel på protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvantitativ metod” vilken återfinns på internet (Willman & Stoltz 2004-11-10). Granskningen ut fördes genom att vi läste igenom artiklarna och fyll-de i granskningsmallen var och en på sitt håll. Sedan jämförfyll-de vi våra analyser av artiklarna, diskuterade och kom fram till en gemensam sammanställning av studiernas innehåll och kvalitet. Granskningen redovisas efter mall i boken Evi-densbaserad omvårdnad (Willman & Stoltz, 2002). Granskningen presenteras i matrisen som medföljer som bilaga 1.
Tabell 1. Redovisning av artikelsökning i databasen Elin.
Sökord träffar lästa abstract granskade använda
hypertension and women and middle aged
1 0 0 0
hypertension and women and exercise
124 4 1 1
hypertension and women and physical activity
84 4 0 0
hypertension and women and exercise and middle aged
9 2 1 1
blood pressure and women and exercise and menopausal
6 1 0 0
hypertension and women and midlife
3 0 0 0
hypertension and women and exercise and prevention
14 0 0 0
blood pressure and postmeno-pausal and exercise
13 5 1 0
blood pressure and middle aged and women and exercise
9
blood pressure and postmeno-pausal and women
4 0 0 0
blood pressure and meno-pausal and exercise
3 0 0 0
blood pressure and middle aged and women physical activity
2 0 0 0
Tabell 2. Redovisning av artikelsökning i databasen Cinahl.
Sökord träffar lästa abstract granskade använda
hypertension and blood pres-sure and women and article
134 10 3 1
hypertension and postmeno-pausal and middle aged
87 11 4 0
hypertension and exercise and
middle aged and women
150 13 1 0
middle aged and women and hypertension and exercise
69 7 1 0
physical performance and hy-pertension and women
51 3 0 0
physical performance and blood pressure and middle aged
26 3 0 0
aerobic exercise and hyperten-sion and women and article
119 5 0 0
aerobic exercise and blood pressure and women and arti-cle
153 4 0 0
therapheutic exercise and hy-pertension and women and article
45 2 0 0
Tabell 3. Redovisning av artikelsökning i databasen PubMed.
Sökord träffar lästa abstract granskade använda
hypertension and women and exercise and middle aged Lim-its: middle aged, 45-64 years, 10 years, English, female, human, nursing journals
21 5 4 1
Hypertension and women and blood pressure and exertion Limits: middle aged, 45-64 years, 5 years, only items with abstracts, English, human
55 6 2 1
Hypertension and blood pres-sure and physical activity Lim-its: middle aged, 45-64 years, 5 years, only items with ab-stracts, English, human
72 7 2 1
Hypertension and women and blood pressure and exercise Limits: middle aged, 45-64 years, 5 years, only items with abstracts, English, human
83 9 3 2
Hypertension and blood pres-sure and aerobic exercise and postmenopausal Limits: mid-dleaged, 45-64 years, 10 years, English, female, human
10
Hypertension and blood pres-sure and aerobic exercise Lim-its: middle aged 45-64 years, 10 years, English female, hu-man
229 15 2 0
Hypertension and blood pres-sure and exercise therapy. Limits: middle aged, 45-64 years, 10 years, english, fe-male, human
25 5 1 1
Hypertension and blood pres-sure and motor activity and postmenopausal Limits: middle aged, 45-6 years, 10 years, English, female, human
2 0 0 0
Hypertension and blood pres-sure and therapeutic exercise Limits: middle aged 45-64 years, 10 years, English, fe-male, human
25 2 0 0
Hypertension and blood pres-sure and physical performance Limits: middle aged, 45-64 years, 10 years, English, fe-male, human
20 3 0 0
Summa sammanräknat resultat från de tre databassökningarna
1637 133 28 9
RESULTAT
Redovisningen av resultatet har vi valt att indela efter olika forme r av fysisk akti-vitet.
Gångträning
Två studier har undersökt effekten på blodtrycket av gångträning. I studien av Seals m.fl. (1997) används ett 12 veckors gångprogram med nio postmenopausala kvinnor. Blodtrycket reducerades signifikant med 10/7 mmHg. När blodtrycket togs i sittande position och 12/5 i stående position. Resultaten var oberoende av förändring i BMI och energiintag under träningen. I studien fanns ingen kontroll-grupp (a a).
Inledningsvis tränade kvinnorna 30 minuter tre till fyra dagar i veckan. Efter cirka 2,5 vecka ökades träningstiden till 30-45 minuter 4-5 dagar i veckan. Aktivitets-journal och elektronisk hjärtfrekvensmätare lämnades in varannan vecka för ana-lys (Seals et al, 1997).
I studien av Moreau m.fl. (2001) undersöks effekten av ett 24-veckors gång pro-gram på 15 postmenopausala kvinnor. Blodtrycksänkningen uppmätte signifikanta värden både efter 12 och 24 veckors träning, med en minskning på systoliskt blod-tryck med -6mmHg och ytterligare -5mmHg efter 24 veckors träning (p< 0,005). Det diastoliska blodtrycket förblev oförändrat. Sänkningen av blodtrycket var oberoende av förändringar i kost och BMI under träningsperioden. I kontroll-gruppen som utgjordes av nio stycken postmenopausala kvinnor uppmättes inga förändringar i blodtrycket (a a).
11
Studien av Moreau m.fl. (2001) har även studerat om effekten av fysisk aktivitet påverkas av blodtrycksänkande behandling. Det visade sig att effekten av fysisk aktivitet är oberoende av farmakologisk behandling. Det systoliska blodtrycket sänktes -13mmHg för de medicinerade och -11mmHg för de icke medicinerade kvinnorna (p<0,005). Det var däremot ingen skillnad i det diastoliska blodtrycket (p<0,05) (a a).
Kvinnorna i träningsgruppen fick en stegräknare att bära under en hel dag under en två-veckors period för att ha ett utgångsvärde avseende deras antal steg per dag. Målet var att öka med tre km utöver sin normala gångsträcka per dag vilket uppnåddes efter 3 veckors gång. Deltagarna fick själv välja den takt som bäst pas-sade deras förutsättningar och förde själv journal utifrån stegräknaren över deras samma nlagda steg per dag (Moreau m.fl. 2001).
Cykling/gång/styrketräning
I en japansk studie av Nho m.fl. (1997) studerades skillnaden i blodtryck av fysisk träning hos 39 medelålders blodtrycksbehandlade kvinnor. Kvinnorna delades upp i två grupper, en med ärftlig hypertoni och en utan ärftlig hypertoni. Blodtrycket reducerades signifikant i de båda grupperna efter 16 veckors medelintensiv trä-ning (se tabell 4) (a a).
Tabell 4. Resultat av blodtryckssänkning enligt Nho m.fl. (1997)
grupp systoliskt blodtryck
mmHg
diastoliskt blodtryck mmHg
ärftlig hypertoni - 8,9 -2,9
ej ärftlig hypertoni - 12,6 -8
Träning bestod av styrketräning utan redskap, cykling och gång under 90-120 minuter två dagar i veckan. Deras träningsintensitet och längd dokumenterades av en instruktör. Deltagarna fick dessutom träna valfritt under 15-60 minuter högst fem gånger i veckan beroende på egen motivation. Denna träning dokumenterades av deltagarna själva (Nho m. fl. 1997).
Trappmaskin
I en amerikansk studie av Folta-Fish m.fl. (1997) undersöktes effekten av en 16-veckors träning i trappmaskin. Deltagarna utgjordes av 9 kvinnor i åldern 30-70 år. Det systoliska blodtrycket minskade med -9,5 mmHg (p<0,01) och det diasto-liska blodtrycket minskade med 5,6 mmHg (p<0,01). I studien användes ingen kontrollgrupp. Det upptäcktes inga signifikanta viktförändringar bland deltagarna under träningstiden (a a).
Deltagarna tränade tre gånger i veckan på en trappmaskin som inledningsvis vara-de i 20 minuter per gång, varefter vara-det skedvara-de en successiv höjning till 60 minuter. Takten ställdes in efter deltagarens kapacitet och de rådfrågades under aktiviteten så att motståndet inte var för stort (Folta-Fish m.fl. 1997).
Fysisk aktivitet som en del i vardagen
Vad blir effekten på blodtrycket när man integrerar fysisk aktivitet i dagligt liv. Ett svar redovisas i en amerikansk studie av Staffileno m.fl. (2001) där nio
obe-12
handlade postmenopausala kvinnor själv fick välja aktivitet som t.ex. promenader, cykling eller annan lättare aktivitet som lätt kan genomföras utan för stora uppoff-ringar. Resterande nio kvinnor utförde ingen fysisk aktivitet och fungerade som kontrollgrupp. Blodtrycket reducerades signifikant i träningsgruppen med 8/5 mmHg efter åtta veckors träning, i kontrollgruppen skedde ingen förändring av blodtrycket. Resultaten är oberoende av viktförändringar bland deltagarna (a a).
Träningen utfördes fem dagar i veckan och bestod av korta tio minuters sekvenser fördelat på tre gånger per dag. Deltagarna dokumenterade själv intensiteten, var-aktigheten och frekvensen. Trovärdigheten kontrollerades med hjälp av en bärbar elektronisk hjärtfrekvensmätare som bandade in hjärtfrekvensen vid två tillfällen och som sedan jämfördes mot deltagarens uppgifter (Staffileno m.fl. 2001).
Spinning
Hur förändras blodtrycket efter instruktionsledd spinning? Denna fråga besvaras i en artikel av Bonet m.fl. (2003) som genomförde en undersökning på 18 stycken kvinnor i åldern 30-50 år. Kvinnorna i spinninggruppen reducerade signifikant sitt systoliska blodtryck med -6,3 mmHg (p<0, 01), det diastoliska blodtrycket sjönk med -2,5 mmHg. I kontrollgruppen skedde inga förändringar av blodtrycket. Spinningträningen bestod av en 45-60 minuter lång träning som utfördes fem da-gar i veckan under sex veckor. Result aten är oberoende av viktförändrinda-gar bland deltagarna (a a).
Styrketräning
Effekten av styrketräning på blodtrycket undersöks av Fisher (2001) i en studie med 16 kvinnor mellan 37 och 55 år. Blodtryckes mättes var tionde minut under en timme direkt efter träningens slut. Det systoliska blodtrycket efter träning var -2.3 mmHg signifikant lägre än före träning (p<0,05). Det diastoliska blodtrycket förändrades inte. Ingen kontrollgrupp fanns med i studien, utan samma deltagare fungerade som kontrollgrupp genom att deras blodtryck togs var tionde minut under en timme i vila (a a).
Styrketräningen omfattade tre varv runt fem olika stationer utrustade med olika träningsredskap. Deltagarna fick vila 30 sekunders mellan övningarna och två minuter mellan varven. Träningen var individuellt anpassad efter deltaga rnas egen kapacitet, som utvärderades genom test före start (Fisher, 2001).
Simning
I denna första studie om hur simning påverkar blodtrycket av Tanaka m.fl. (1997) deltog 18 medelålders män och kvinnor. Det systoliska blodtrycket reducerades signifikant med –6,6 mmHg på de tolv personer som ingick i simningsgruppen. (p<0, 05). Det diastoliska blodtrycket sjönk med 2,5 mmHg. Kontrollgruppen visade inga signifikanta förändringar i blodtrycket. Resultatet är oberoende av förändring i diet och BMI, och det fanns inga skillnader i blodtrycksförändringar mellan män och kvinnor (a a).
Simningen genomfördes 60 minuter 3 gånger i veckan under 10 veckor. Simmar-na blev instruerade att simma 45 minuter utan stopp, förutom under de 10 sekun-der när hjärtfrekvensen kontrollerades. Distansen, hjärtfrekvens och compliance registrerades noga (Tanaka m.fl. 1997).
13
METODDISKUSSION
Det har varit svårt att hitta artiklar som mäter effekten på blodtrycket av fysisk aktivitet hos medelålders kvinnor. Vi har därför även valt att inkludera studier som omfattar kvinnor i alla åldrar men där medelåldern ingår i åldersintervallet. Vi har också valt att inkludera studien av Tanaka et al fastän både män och kvin-nor ingår på grund av att studien framhåller att det inte fanns någon skillnad i re-sultat mellan könen.
Till bakgrunden använde vi oss av undersökande organ som Folkhälsoinstitutet, Socialstyrelsen, Statens beredning för medicinsk utvärdering och WHO, vilket enligt oss gör dem pålitliga. Material från dessa källor gav oss en grundlägga nde kunskap om vårt område.
Artiklar söktes vid två olika tillfällen i databaser som tidigare nämnts i metod de-len. Vid den första sökningen fick vi endast en artikel som svarade på vår fråge-ställning. Anledningen till detta magra resultat var att vi inte valde artiklarna ut-ifrån om de svarade direkt på vår frågeställning utan utut-ifrån om abstractet handla-de om något av våra sökord som t.ex. mehandla-delålhandla-ders, hypertoni, eller fysisk aktivi-tet. Detta beror enligt oss på två andledningar, i det ena fallet framgick det inte tydligt av abstractet att innehållet i artikeln passade vårt syfte. I det andra fallet var vi för snabba i vår bedömning av abstractet vilket lett till att vi granskat artik-lar som inte passade i vår uppsats. Denna sistnämnda brist rättade vi till i vår and-ra sökning där vi lärt av vårt misstag och valde artiklar som bättre svaand-rade på vår frågeställning.
Anledningen till bortfallen av artiklar som hittades i databasen PubMed var bl.a att några handlade om riskfaktorer för hypertoni, prevention av hypertoni och att kvinnorna ej motsvarade vår åldersgrupp.
Granskning gjordes av nio stycken artiklar från databasen Cinahl men endast en av dessa passade vår frågeställning. Atiklarna som hittades i databasen Cinahl och valdes bort handlade om kardiovaskulära risker hos kvinnor, förhållande me llan träning och bentäthet, och motsvarade inte vår åldersgrupp.
I Elins databas behöll vi alla vi granskade artiklar utom två som inte svarade på vår frågeställning eftersom deltagarna inte hade hypertoni.
Vid granskningen av artiklarna har vi använt oss av Peter Stoltz och Anja Will-mans granskningsmetod som beskrivs i boken Evidensbaserad omvårdnad. Ut-ifrån den information som kom fram när vi fyllde i granskningsmallen valde vi att i huvudsak basera artikelns kvalitet på vilken metod forskarna använt sig av i sin studie, om forskarna var kritiska till sitt eget resultat, hur de gjort sitt urval, hur stort eventuellt bortfall som redovisas samt antal deltagare. Utifrån detta kon-staterade vi att alla artiklarna var av hög eller medelkvalitet.
14
DISKUSSION
Gångträning
Seals m.fl. (1997) och Moreau m.fl. (2001) har använt sig av olika metoder i sina studier för att mäta effekten av gångträning. Vid jämförelse av de två studierna kan vi konstatera att i Moreau et als 24 veckors träning med normal gånghastighet uppnåddes samma resultat som efter 12 veckors medelintensiv gångträning i stu-dien av Seals m.fl.
Träningen i Seals m.fl. studie utfördes i hemmiljö och intensiteten dokumentera-des både genom deltagarna själva och med en elektronisk hjärtfrekvensmätare vars resultat skickades in varannan vecka. I studien av Moreau m.fl. bar deltagar-na en stegräkdeltagar-nare för att kontrollera antal steg som uppmätts per dag. Deltagardeltagar-na fick även själv välja den takt och fysisk aktivitet som bäst passade deras livsstil. Eftersom deltagarna i Seals m.fl. studie (1997) själv ansvarade för dokumentatio-nen av utförd träning går det inte säkert att bevisa att träningen har uppnått fors-karnas syfte att se effekten av gångträning på blodtrycket. Compliance kan inte mätas och är heller inte redovisat, vilket är studiens stora brist. Vi antar att själv-redovisade resultat av fysisk aktivitet har en tendens att värderas högre än vad som överensstämmer med verkligheten. Utifrån detta anser vi att även om delt a-garna motionerar mindre än den rekommenderade träningen visar studien ändå att träningen leder till en blodtryckssänkande effekt.
I motsats till detta har Moreau m.fl.(2001) kunnat kontrollera att kvinnorna gick tre km mer än normalt genom avläsning av deras stegräknare. Effekten på blod-trycket av denna träning anser vi därför ha större trovärdighet.
Seals m.fl. använde sig inte av en kontrollgrupp utan genomförde en tolv veckors träningsperiod med fem av deltagarna där blodtryck i vila uppmättes varannan vecka och träningspåverkat blodtryck var fjärde vecka. Dessa uppmä tta värden användes sedan som referens till hela gruppens blodtrycksvärden efter den 12 veckor långa medelintensiva gångträningen. Forskarna använder denna metod baserad på tidigare forskning som visat att det blir placeboeffekt på tillfälligt vilo-blodtryck hos en kontrollgrupp dvs. de får fö rhöjda värden endast på grund av vetskapen att de utgör en kontrollgrupp (Seals m.fl. 1997). Enligt våra åsikter borde denna placeboeffekt även drabba de fem deltagarna i Seals m.fl. studie lika väl som en kontrollgrupp. Vi anser därför att deltagarna påverkas likvärdigt oav-sett vilken metod som använts. Blodtrycksvärdena i Seals m.fl. studie borde kunna överensstämma värdena i en kontrollgrupp. Vi tycker därför att trovärdigheten är likvärdig Moreaus et als studie, som valt att använda sig av en kontrollgrupp.
Cykling/gång/styrketräning och trappmaskin
Effekter på blodtrycket efter 16-veckors likartade medelintensiva träningsformer redovisas av Folta Fish m.fl.(1997) och Nho m.fl. (1998).
Båda träningsformerna var instruktörsledda, och motsvarade samma tid och fre-kvens, medelåldern var likartad och blodtrycksnivån motsvarande hypertoni grad 1 (140-149/90-99 mmHg) och grad 2 (160-179/100-109 mmHg) i de båda
grup-15
perna. I den japanska studien fick dessutom deltagarna motionera valfritt upp till 5 gånger i veckan utan instruktör. Deltagarna fick själv redovisa mängden av trä-ning som utfördes i hemmet, vilket vi tror är svårt att verifiera eftersom människor ofta värderar sina egna insatser högre. Men eftersom kraven inte var så höga utan endast minst 15 minuter i veckan tror vi ändå att sannolikheten att redovisningen av korrekta uppgifter är stor.
En intressant aspekt är att deltagarna representerar två så skilda delar av världen som Europa och Asien och att inga väsentliga skillnader framkommer i resultatet.
I studien av Folta-Fish m.fl. (1997) redovisas en compliance på 100 % samt att 84 % fullföljde studien tycker vi att det är ett bevis på att den valda frekvensen och intensiteten med trappmaskin kan anses vara en bra träningsform att rekommende-ra för kvinnor i medelåldern.
Studien av Nho m.fl. (1998) tar även upp skillnader i effekten av fysisk aktivitet för individer med eller utan ärftlig hypertoni. Effekten på blodtrycket av fysisk aktivitet är mindre hos dem med ärftlig hypertoni men sänkningen ifrån utgångs-värdet ändå är betydande och att detta kan motivera även kvinnor med ärftlig hy-pertoni att bli fysisk aktiva.
Fysisk aktivitet som en del i vardagen
Ett sätt att få medelålders kvinnor med hypertoni att börja motionera är att integ-rera träningen i det dagliga livet. Denna metod beskrivs i Staffileno m.fl. (2001) studie där deltagarna själv väljer den aktivitet som bäst passar deras intresse och som endast omfattar tio minuter tre gånger om dagen. Kvinnorna får dessutom utbildning i hur man introducerar träning i sin vardag. Deltagarna blev ombedda att registrera sina egna pulsmätningar och dokumentera typ och längd av deras träning. Att pulsmätningarna var korrekta kontrollerades vid två tillfällen, där del-tagare fick bära en elektronisk pulsmätare vars data jämfördes mot deldel-tagares självrapporterade uppgifter. En observatör kontrollerade varannan vecka att delt a-garen hade uppnått den tidigare fastställda träningsintensiteten, om så inte var fallet diskuterades alternativa strategier eller en ökning av träningsintensiteten. Genom att följa deltagarna så noggrant kan vi konstatera en hög compliance.
Grupperna blev randomiserade i två grupper, en träningsgrupp och en kontroll-grupp där det förekom vissa skillnader mellan kontroll-grupperna. I träningskontroll-gruppen fanns en överrepresentation av caucasiska kvinnor men dock inga latinamerikaner. Ef-tersom en etnisk grupp fattas i träningsgruppen går det ej att fastställa vilken be-tydelse deras sociala och fysiska egenskaper hade haft för resultatet. En annan nackdel är att de inte presenterar de aktiviteter som deltagarna har valt och på så sätt inte visar på vilka aktiviteter som går att integrera på dessa korta 10 minuters pass.
Spinning
Instruktörsledd spinningträning visar en reducerande effekt på blodtrycket enl. studien av Bonet m.fl. (2003) Träningen har samma intensitet som i studien av Folta Fish m.fl. (1997) där träningen innebar 16- veckor med trappmaskin. Trots att blodtryckssänkningen inte var lika kraftig i studien av Bonet m.fl. inträffar den redan efter sex veckors träning, vilket bevisar att denna form av träning är en
ef-16
fektiv intervention för att sänka blodtrycket. De har också undersökt om det finns någon skillnad mellan instruerad och endast rekommenderad fysisk aktivitet. Ef-tersom en rekommenderad fysisk aktivitet kan resultera i att ingen av deltagarna är fysisk aktiva har vi valt att inte ta med denna grupps resultat. Forskarna redovi-sar dessutom inte denna grupps träningsresultat på ett tillfredställande sätt, men man kan anta att den uteblivna blodtryckssänkningen i gruppen som endast fick rekommenderad fysisk aktivitet beror på att deltagarna inte motionerat pga. av-saknad av kontroll och feedback.
Styrketräning
Kort intensiv styrketräning framkallade ingen större blodtryckssänkande effekt i Fishers studie (2001). Deltagarna utgjordes av en blandning av både hypertoni steg I och de med normala värden. Denna blandning medför att den reducerande effekten minskar som en följd av att blodtrycken i normalgruppen inte påverkades lika mycket av träningen, dessutom var denna grupp överrepresenterade.
Vid separation av grupperna framkommer att reduktionen uppgår till –7mmHg för 71 % av dem med hypertoni grad I (140-149/90-99 mm Hg). Detta visar att styr-keträning har en positiv blodtryckssänkande effekt på hypertensiva personer. Bris-terna i denna studie är att blodtrycksmätningarna och träningarna är utförda på två olika platser, dessutom är det inte redovisat om det sker vid olika tillfällen och vem som utfört träningsinstruktioner och blodtrycksmätninga rna. Mätningar och de instruktio ner som ges kan variera mellan personer vilket vi anser kan minska studiens reabilitet.
Simning
Ingen har tidigare undersökt simningens effekter på blodtrycket vilket gör Tana-kas m.fl. (1997) studie extra intressant. Simningen utfördes i grupp med instruk-tör, och hjärtfrekvens kontrollerades under varje simningspass under 10 s för att uppnå den önskvärda träningsintensiteten. Detta visar att forskarna har god kon-troll på att effekten säkert beror på träningens uppläggning. Detta ger metoden stor validitet.
Beskrivning av gruppdeltagarnas etniska och sociala tillhörighet redovisas inte och därför framkommer det inte om de representerar den genomsnittliga ameri-kanska befolkningen varför det blir svårare att generalisera resultaten.
I studien av Tanaka m.fl. randomiserades deltagarna till en träningsgrupp och en kontrollgrupp. Trots att det inte ingick i inklusionskriterierna visade det sig att alla deltagarna var överviktiga. Förklaringen till detta tror vi är att överviktiga perso-ner representerar en del av de med hypertoni, studien är dessutom amerikansk där det är känt att många väger för mycket. Det finns även en möjlighet att det redan vid utannonseringen av forskningsprojektet lockat till sig just denna kategori av personer till denna träningsform. Trots gruppens sammansättning har vi valt att behålla studien eftersom den kan sägas representera en del av personer med hy-pertoni och att denna form av träning kan vara passande för överviktiga. Resulta-ten säger däremot inte om förändringen av blodtrycket blivit annorlunda om del-tagarna inte varit överviktiga, men minskningen visar ändå att det är en motions-form som påverkar blodtrycket positivt.
17
Mätning av blodryck
Mätmetoderna av blodtrycket har varierat i de olika studie rna. Vem som mäter blodtrycket, och om de är utbildad personal, framgår endast i studierna av Folta-Fish m.fl. (1997), Moreau m.fl. (2001), Bonet m.fl. (2003), samt Tanaka m.fl. (1997). I de studierna är det samma utbildade personal som tar alla blodtrycken och ej forskarna själva. I studierna av Moreau m.fl. och Tanaka m.fl. var dessutom personalen omedvetna om deltagarens speciellt utvalda aktivitet i studien.
Det kan inte uteslutas att värdena påverkats av att olika personer utfört mätningar-na och att deltagarmätningar-nas aktivitet omedvetet haft effekt på den utbildade persomätningar-nalens inställning till personen de har framför sig. Även om samtliga studier använt sig av en metod för utförandet av mätningarna, ökar studiens reabilitet om mätningar-na är korrekta och oberoende av målet för studien.
Varför kontroll grupp?
I ungefär hälften av våra studier har man inte använt sig av kontrollgrupp. Enligt Polit m.fl. (2001) är det omöjligt att avgöra om i vårt fall blodtryckssänkningen enbart beror på den fysiska aktiviteten eller även är påverkad av andra faktorer. I en av våra studier, Seals m.fl. (1997), anser författarna att kontrollgrupp är otill-förlitlig på grund av att delt agarnas blodtryck höjs med anledning just av att vara kontrollgrupp, en så kallad placeboeffekt. Därför har de inledningsvis använt sig av att mäta deltagarnas blodtryck och jämföra dessa med deras blodtryck efter träning. Vi ställer oss undrande till denna placeboeffekt, eftersom det inte kan fastställas att blodtrycket är inte påverkningsbart då man istället använder sig av deltagarna själva som jämförelsegrupp. Även dessa deltagares blodtryck kan ha påve rkats av att delta i en studie. Därför anser vi att det inte är så stor skillnad att använda sig av en kontrollgrupp eller att använda deltagarnas egna blodtrycksvär-den som referens, eftersom vi anser att blodtrycket påverkas bör vara lika stor i de båda forskningsmetoderna.
Urvalet
I de flesta av de artiklar vi granskat framkommer det inte hur urvalsmetoden gått till. Det gör det dock i studien av Tanaka m.fl. (1997) där urva let har erhållits ifrån vårdcentraler och via reklamutskick till de omkringliggande boende. I de flesta studier gjorda av sjuksköterskor använder man sig av så kallade convenien-ce samplings enligt Polit m.fl. (2001), vilket verkar vara fallet i många av våra stud ier. Om urvalsstorleken är liten kan man anta, enligt Polit m.fl. att selections bias är hög beroende på att risken är större att man får en homogen grupp med liknande egenskaper. Följden blir att det blir svårare att generalisera resultaten på andra grupper.
Det är viktigt för studiens trovärdighet att deltagarna inte är valda att tjäna fors-karnas syfte. När det inte framgår hur urvalet gått till kan man inte bilda sig en uppfattning om eventuell påverkan på resultatet. Det är viktigt att deltagaren mot-svarar befolkningen och inte är känd för forskaren och dess medarbetare. Personer från ett speciellt geografiskt område kan ha bättre förutsättningar och motivation avseende fysisk träning, vilket kan öka intensiteten i träningen och ge mer fördel-aktigt resultat.
18
Blodtrycksänkande medicin
I Moreau m.fl. (2001) studie om att i dagligt liv introducera promenader med steg-räknare har de också studerat om effekten av fysisk aktivitet på blodtrycket är olika, efter att ha delat in deltagarna i en grupp som medicinerade, och en som inte medicinerade mot hypertoni. Resultatet tycker vi är intressant eftersom det bara innebär en liten skillnad på två mmHg mellan de två grupperna.
Vi tycker att det är en intressant aspekt att effekten av fysisk aktivitet påverkar deltagarna lika effektivt oberoende av om de medicineras för sitt höga blodtryck eller om de är omedicinerade. Resultaten visar vidare att kombinationen av medi-cinerade och omedimedi-cinerade deltagare i andra studier inte haft betydelse för resul-tatet.
Slutord
Med hälso- och sjukvård avses åtgärder för att förebygga och behandla sjukdomar och skador. Hälso- och sjukvården skall också arbeta för att förebygga ohälsa, vilket då innebär att när någon vänder sig till sjukvården skall det när, och om, det är lämpligt ges, förslag till metoder och åtgärder för att förebygga sjukdom. (Häl-so- och sjukvårdslagen SFS 1982:763).
Under tiden vi granskat de olika studierna har vi noterat att i de fyra studierna av Staffileno m.fl., Seals m.fl., Folta Fish m.fl. och Moreau m.fl. sänker deltagarna sina blodtrycksvärden ner till det normala. Aktiviteterna varierade från 8 till 24 veckor och var allt från träning med hög intensitet till promenader. Vi kan utifrån detta konstatera att längd och intensitet inte är avgörande för sänkning av blod-trycket hos medelålders kvinnor, och att det som avgörande är den fysiska aktivi-teten i sig som i sin tur motverkar hjärt-och kärlsjukdom. Folkhälsoinstitutet hä v-dar att fysiskt aktiva individer har hälften så stor risk att dö av hjärt-kärlsjukdom som sina stillasittande jämnåriga (Folkhälsoinstituet- mål 9-rekommendationer, 2004-11-13).
I studierna av Staffileno m.fl. (2001) och Moreau m.fl. (2001) redovisas två olika motionsformer som enkelt kan ingå i en kvinnas vardag på grund av att det inte finns några krav på tider och att det inte behövs någon speciell utrustning och lo-kal för utförandet. I Staffileno m.fl. studie visas det att det endast behövs korta 10- minuters träningspass i hemmiljö för att få en positiv respons på blodtrycket. Denna träningsform överensstämmer med Ståhles (2003) rekommendation avse-ende fysisk aktivitet där det framgår att hälsovinster uppstår efter en halvtimmes träning om dagen. Enligt Ståhle (2003) kan aktiviteten delas upp på tre tiominu-terspass eller två femtonminutiominu-terspass. Liknande resultat visar Moreau m.fl. i sin studie där deltagarna promenerade tre kilometer extra per dag i valfri takt. Dessa två aktiviteter tycker vi med fördel kan rekommenderas till kvinnor med hypertoni och som inte tidigare motionerat. Genom att de försöker prioritera extra promena-der med tre kilometer om dagen och därmed välja bort bil och kollektivtrafik eller bara genom att ta en enkel promenad kan det passa till alla kvinnor som tidigare varit inaktiva. Dessutom tycker vi att en stegräknare kan vara ett användbart red-skap för kvinnor som önskar kontroll över sin utförda aktivitet. Den är både lätt att använda och tar ingen plats.
Dessa två studier visar på att blodtrycket kan sänkas även vid mindre anstränga n-de aktiviteter. Förn-delen är vidare att n-dessa aktiviteter kan ingå på ett naturligt sätt i
19
det dagliga livet och på så sätt inte innebära för stora uppoffringar för kvinnan beträffande tid och planering. Vi tror att enbart tanken på att ta sig till en tränings-lokal efter exempelvis en hel arbetsdag kan få många kvinnor att välja bort ningen. Många kvinnor har dock en önskan att vara aktiva, vilket gör dessa trä-ningsformer till bra alternativ. Nackdelen med denna metod är att vetskapen om att ingen kontrollerar aktiviteten kan göra att träningen väljs bort. Det krävs med andra ord mycket motivationsarbete och information. Enligt SOSFS 1995:15 in-nebär sjuksköterskans förebyggande funktion att identifiera och stärka patientens egna hälsoresurser för att förhindra hälsosvikt, både hos friska och hos riskgrup-per. Sjuksköterskans roll blir att stödja och följa upp så att kvinnans mål med den fysiska aktiviteten uppnås.
En del av motionsformerna i artiklarna hade en hög intens itet och frekvens. Då detta inte passar alla medelålders kvinnor är studien av Tanaka m.fl. (1997) ett exempel på ytterliggare en annan mildare rekommenderbar form av fysisk aktivi-tet. Den blodtryckssänkande effekten uppnås vid en träning om tre gånger i veck-an vilket är uppnåbart för många kvinnor. Simning är en komplex träning som omfattar hela kroppen, ger en jämn belastning och inte kräver så stor kraftan-strängning.
Forskning inom studiens område omfattar oftast både män och kvinnor i olika åldrar, vilket gör det svårt att hitta studier endast gjorda på medelålders kvinnor. Skillnader mellan män och kvinnor blir större i medelåldern beroende på hormo-nella faktorer (Ståhle, 2003). Eftersom det finns bevis för att reduktion av östro-gen i medelåldern har en påverkan på blodkärlen känns det anser vi det extra vik-tigt att ytterliggare studier undersöker den fysiska aktivitetens effekt på medelål-ders kvinnor. Genom att utveckla forskningen på detta område förbättrar man den medelålders kvinnans möjligheter att själv påverka sin hälsa och ytterligare bidra till att höja den medelålders kvinnans status. Enligt socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1993:17) om omvårdnad inom hälso- och sjukvård är syftet med om-vårdnad att stärka hälsa, förebygga sjukdom och ohälsa, återställa och bevara hä l-sa utifrån patiens individuella mö jligheter och behov. Sjuksköterskans stödjande roll ligger i att informera om de förändringar som sker i medelåldern och vilken betydelse medelåldern har för blodtrycket, motivera till livsstilsförändringar, vara engagerad i patientens egna mål ge nom uppföljning och uppmuntran.
Ståhles (2003) rekommendation om fysisk aktivitet omfattar hela befolkningen och inte specifikt för medelålders kvinnor. Utifrån vårt resultat kan vi visa på oli-ka träningsformers effekt på blodtrycket hos medelålders kvinnor. Att konkret upplysa om den specifika träningens fördelar och effekter på blodtrycket gör, tror vi, det lättare att motivera dessa kvinnor till att börja träna. Vetskapen om att kvinnor i deras egen ålder har kunnat förändra sina blodtrycksnivåer positivt kan inspirera kvinnorna till livsstilsförändringar.
Enligt Willman och Stoltz (2002) har studier med endast få deltagare lägre tillför-litlighet än de med större undersökningsgrupper. Många av våra artiklar har haft få deltagare vilket gör det viktigt att utföra en studie med utökat antal deltagare som gör att resultaten blir lättare att generalisera på en större befolkning. Åtta av studierna genomfördes i USA, en i Spanien och en i Japan. Det faktum att vi inte lyckades hitta studier utförda i Sverige eller i övriga Europa kan anses vara en
20
brist. Sverige är ett land som har ett gott preventivt arbete avseende folkhälso-sjukdomar som hypertoni. Trots detta har vi inte funnit någon svensk studie som behandlar vår frågeställning. Därför anser vi att vidare forskning som belyser be-tydelsen av fysisk aktivitet hos medelålders kvinnor är av stor vikt.
21
REFERENSER
Amigoni, S, Morelli, P, Parazzini, F, Chatenoud, L (1999) Determinants of ele-vated blood pressure in women around menopause: results from a cross-sectional study in Italy. Maturitas, 34:25-32.
Backman, J (1998) Rapporter och uppsatser. Lund:Studentlitteratur
Bonet, J, Coll, R, Rocha, E, Romero, R (2003) Supervised versus recommended physical exercise in hypertensive wome n. Is its recommendation enough? Blood
pressure, 12:139-144.
Ericsson E & Ericsson T (2002) Medicinska sjukdomar (2:a upplagan) Lund: Stu-dentlitteratur.
Faxelid, E, Hogg, B, Kaplan, A, Nissen, E (red) (2001) Lärobok för barnmorskor. Lund: Studentlitteratur.
Fisher, M (2001) The effect of resistance exercise on recovery blood pressure in normotensive and borderline hypertensive women. Journal of strength and
condi-tioning research, 15 (2):210-216.
Folkhälsoinstitutet > http.//www.fhi.se/templates/page____3482.aspx< 2004-11-13.
Folkhälsoinstitutet, Mål för folkhälsan, mål 9: ökad fysisk aktivitet >http://www.fhi.se> fysisk aktivitet<2004-11-13.
Folkhälsoinstitutet, Mål för folkhälsan, mål 9: ökad fysisk aktivitet >http://www.fhi.se>definitioner<2004-11-13.
Folkhälsoinstitutet, Mål för folkhälsan, mål 9: ökad fysisk aktivitet >http://www.fhi.se>rekommendationer<2004-11-13.
Folkhälsoinstitutet (1997) Vårt behov av rörelse (2:a upplagan) Stockholm: För-lagshuset Gothia.
Folta Fish, A, Smith, B, Frid, D, Klopfenstein, S, Post, D, Montalto, N (1997) Step treadmill exercise training and blood pressure reduction in women with mild hypertension. Progress in cardiovascular nursing, 12 (1): 4-12.
Haglund B, Svanström L (1995) Samhällsmedicin – en introduktion (2:a
uppla-gan). Lund: Studentlitteratur
Hjertstrand, M (1999) Kvinnohälsa 40-70 år. Stockholm: Bokfö rlaget Cordia
Hovatta O, Landgren B-M (2002) Kvinna – ditt välbefinnande. Stockholm: Al-bert Bonniers Förlag AB.
22 Natur och Kultur.
Moreau, K, Degarmo, R, Langley, J, Mcmahon, C, Howley, E, Bassett, D, Thompson, D (2001) Increasing daily walking lowers blood pressure in post-menopausal women. Med. Sci. Sports Exerc, 33(11):1825-1831.
Nho, H, Tanaka, K, Soo Kim, H, Watanabe, Y, Hiyama, T (1998) Exercise train-ing in female patients with a family history of hypertension. Eur J Appl Physiol,
78:1-6.
Polit, D, Beck, C, Hungler, B (2001) Essentials of nursing research – methods,
appraisal and utilization. (Fifth edition) Philadelphia: Lippincott Williams &
Wil-kins.
Seals, D, Silverman, H, Reiling, M, Davy, K (1997) Effect of regular aerobic ex-ercise on elevated blood pressure in postmenopausal women. Am J Cardiol, 80: 49-55.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen.
SOSFS 1993:17 Socialstyrelsens allmänna råd.
SOSFS 1995:15 Kompetensbeskrivning för sjuksköterskor och barnmorskor.
Staffileno, B, Braun, L, Rosenson, R (2001) The accumulative effects of physical activity in hypertensive post- menopausal women. Journal of cardiovascular risk,
8:283-290.
Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU)
>http://www.sbu.se/www/index.asp>östrogen>Nr 1 Behandling med östro-gen>Rapport i fulltext>kapitel 6: Förebygga nde behandling<2004-11-13.
Ståhle, A (Red) (2003) Statens folkhälsoinstitut. Fyss - Fysisk aktivitet i
sjuk-domsprevention och sjukdombehandling. Sandviken: Sandvikens tryckeri.
Tanaka, H, Bassett D, Howley, E, Thompson, D, Ashraf, M, Rawson, F (1997) Swimming training lowers the resting blood pressure in individuals with hyper-tension. Journal of hypertension, 15:651-657.
Weström, L, Åberg, A, Andersson, U-B, Jönsson, E (1997) Obsetrik och
gyneko-logi (2:a upplagan) Lund: Studentlitteratur.
Willman A, Stoltz, P.
>http://www.studentlitteratur.se/evidensomvårdnad/o.o.i.s/557> 2004-11-10.
Willman, A, Stoltz, P (2002) Evidensbaserad omvårdnad – en bro mellan
23
Bilagor:
24
Matris för granskning av artiklarna. Bilaga 1:1
Författare: Seals D, Silverman, H, Reiling M-J, Davy, K
Titel: Effect om regular aerobic exercise on elevated blood pressure in
postmeno-pausal women.
Syfte: Om aerobic exercise har effekt på postmenopausala kvinnor med mild eller
något förhöjt blodtryck. Deltagarna hade systolist 130-159 diastoliskt 85-99mmHg.
Design: Blodtryckskontroller på 10 postmenopausala kvinnor före och efter fysisk
aktivitet. Ingen kontrollgrupp anvä ndes.
Metod: 5 deltagare medverkande i en 12- veckors period med ingen fysisk
aktivi-tet där blodtryckskontroller togs varannan vecka för att få en referens över om blodtrycket varierar över tid. Sedan deltog alla nio deltagare i en 12 veckors aero-bicsträning. 69% av hjärtkapaciteten uppnåddes och det vara en 81% compliance.
Deltagare (bortfall): 16 (7)
Resultat: Systoliskt resp. diastoliskt blodtryck sänktes med sittande 10/7 och
stå-ende 12/5 (p<0.001). Sänkningen var obereonde a vikt, diet eller medicinering för hypertension.
Kvalitet: Urvalsförfarandet är beskrivet men ej randomiseringsförfarandet.
Uva-let är ej representativt eftersom deltagarna endast tillhör en etniskt grupp. Ingen kontrollgrupp finns med utan en subgrupp analyseras som referens till det som man vill undersöka i studien.
( blodtryck tas på 5 st av deltagarna under en 12-veckorsperiod som en referens till studien med aerobicsträningen startar för att mäta blodtryck under längre tids-period) Bortfallsstorleken och bortfallsanalysen är väl beskriven.
Deras typ av motionsmetod kan utövas av alla medelålders kvinnor med förhöjt blodtryck. Studien är utförd på en litet antal från bara en etnisk grupp vilket ej går att generalisera till alla medelålderskvinnor.
Författare: Nho, H, Tanaka, K, Soo Kim, H, Watanabe, Y, Hiyama, T Titel: Exercise training in female patients with family history of hypertension Syfte: Att jämföra effekten av träning mellan personer med ärftlig och icke ärftlig
hypertoni.
Design: Blodtryckskontroller på 39 medelålders kvinnor före och efter fysisk
ak-tivitet. Jämförelse av skillnader i blodtrycket efter träning mellan kvinnor med ärftlig och icke ärftlig hypertoni.
25
Bilaga 1:2
Metod: Deltagarna motionerade i genomsnitt 22 min/dag under 4 månader. Alla
motionerad 90-120 min 2dggr/veckan med instruktör och sedan valfritt i hemmet 15-60 min/gång 0-5 ggr/veckan. Blodtrycket i vila mättes en gång i månaden, togs i höger arm efter 5 min. vila
Resultat: I grupp P förändrades blodtrycket i vila efter träning med -8,9/-2,9
mmHg och i grupp N -12,6/-8 mmHg signifikant.
Kvalitet: Grupp P och Grupp N: s blodtryck innan träning har ej redovisats.
Är det kvalificerad personal som tagit blodtrycket? Låg frekvens på blodtrycks-mätninga, 1 gång månad.. Ingen redovising eller analys av bortfallet.
Det framgår ej om blodtryckssänkningen oberoende av diet, fetma eller blod-tyckssänkande medicin.
Författare: Staffileno, B, Braun, L, Rosenson, R
Titel: The accumaulative effects of physical activity in hypertensive
post-menopasual women.
Syfte: Effekt på blodtrycket efter en 8 veckors medel- intensiv fysisk aktivitet. Design: Blodtryckskontroller på 18 postmenopausala kvinnor före och efter
fy-sisk aktivitet. Randomiserad studie med kontrollgrupp.
Metod: Deltagarna valde själv aktivitet under 10 min, 3 ggr/dag, 5 dgg/veckan.
Kontrollgruppen deltog ej någon fysisk aktivitet.
Deltagare (bortfall): 18 (18)
Resultat: Signifikant sänkning av systolist BLT med -8 mmHg p=0006 och det
diastolisiska med -5 mmHg p = 0,059. Signifikant efter justering för ålder, blod-trycket från början, BMI och blodtryckssänkande medicin.
Kvalitet: 100% genomförde studien. 87% compliance med träning. Träningens
längd, intensitet och frekvens skrevs ner av deltagarna i en dagbok som kontrolle-rades varannan vecka för att träningskriterierna skulle hållas. Bra med självvald träning.
Författare: Folta Fish, A, Smith, B, Frid, D, Klopfenstein, S, Post, D, Montalto,
N
Titel: Step Treadmill exercise training and blodd pressure reduction in women
with mild hypertension
Syfte: Effekten av en 16- veckors trapp- maskinsträning på blodtrycket hos kvinnor
26
Bilaga 1:3
Design: Blodtryckskontroller på 11 medelålders kvinnor före och efter fysisk
ak-tivitet. Ingen kontrollgrupp användes.
Metod: Kvinnorna får genomgå en 16 veckors trapp- maskinträning. Träningen
utförs under 20-60 min/gång som stegvis ökar under tid 3 ggr/vecka.
Blodtrycksmätning i vila gjordes 4 ggr under en treveckorsperiod för att bestäm-ma utgångsblodtrycket.Under träningen togs blodtrycket i slutet av varje vecka. Ingen kontrollgrupp.
Deltagare: 11 (2)
Resultat: Det systoliska blodtrycket reducerades med -9,5 mmHg 142,2 +-9,1 till
132,7 +-8,2 mmHg och det diastoliska blodtrycket med -5,7 mmHg, från 93 +-4,9 till 87,4 +-5,4 mmHg.
Kvalitet: Ingen kontrollgrupp. Framgår inte var det fått tag i kvinnorna till stud
i-en. Framgår ej om urvalet är randomiserat. Lit et urval,. 100 % compliance. 84% fullföljde studien.
Författare: Moreau, K, Degarmo, R, Langley, J, Mcmahon, C, Howley, E,
Bas-set, D, Thompson, D
Titel: Increasing daily walking lowers blood pressure in postmenopausal women Syfte: Effekten på blodtrycket efter en 24 veckors gång-program bland 24
post-menopausala kvinnor.
Design: Blodtryckskontroller på 24 postmenopausala kvinnor före och efter fysisk
aktivitet. Randomiserad studie med kontrollgrupp.
Metod: Urvalet randomiserades 15 stycket i en träningsgrupp och 9 st till en
icke-tränande kontrollgrupp. Deltagarna i träningsgruppen ökade stegen från 5400 till 9700, en ökning med 2,9 km som uppnåddes efter 3:e veckan. Deltagarna i trä-ningsgruppen fick inga göra några andra livsstilsförändring förutom gångträning-en som registrerades med stegräknare. Deltagarna i icke träningsgruppgångträning-en skulle inte heller förändra sin dagliga aktivitet och de bar en pedometer en vecka i må-naden för att registrera deras gång.
Blodtrycksmätningar genomfördes vid start sedan efter 12 veckor och sista efter 24 veckor.
Deltagare: (bortfall) 24
Resultat: De systoliska blodtrycket sjönk signifikant (p<0,05) med -6 mmHg från
142 +-3 till 136+-2 efter 12 veckor. Efter 24 veckor sjönk det ytterliggare signifi-kant (p<0,005) med 5 mmHg. Det diastoliska förändrades inte. Resultaten är obe-roende av medicinering, BMI, fetma och diet. HRT-användare togs bort från ana-lysen. I kontrollgruppen förändrades inte blodtrycket.Studien visar också på ingen
27
Bilaga 1:4
signifikant skillnad på blodtryckssänkning med de kvinnor som medicinerar mot högt blodtryck och de som inte gör det.
Kvalitet: Har ej kunnat kontrollera intensiteten av gången endast
andrahandsupp-gifter från deltagarna. Bortfallsanalysen eller bortfallsstorleken ej beskriven.
Författare: Fisher, M
Titel: The effect of resistance exercise on recovery blood pressure in
normoten-sive and borderline hypertennormoten-sive women
Syfte: Effekten på blodtrycket av tre träningstillfälle med styrketräning hos
kvin-nor i åldern 37-55 med ett kvin-normalt blodtryck resp. blodtryck av borderlinetyp.
Design: Blodtryckskontroller på 16 medelålders kvinnor före och efter fysisk ak
tivitet. Ingen kontrollgrupp användes.
Metod:Vid första tillfället utvärderades kvinnornas utgångsstyrka och
utgångs-blodtryck. Vid 2:a tillfället fick kvinnor träna i tre omgångar av måttlig styrke-träning med fem olika övningar samt att utgångsblodtrycket togs. Kvinnor fick sedan vila under 60 minuter då blodtrycket togs var 10:e minut. Ingen kontroll-grupp fanns utan blodtryck togs av samma kvinnor var 10:e minut under 60 minu-ter en dag då de inte tränade för att användas som referens.
Deltagare : (bortfall): 16
Resultat: Det systoliska blodtrycket under återhämtningen i träningsgruppen var
signifikant lägre med 113,8 +-2,1 mmHg mot 116,1 +-2,1 mmHg i kontrollgrup-pen (p<0,05) Det diastoliska blodtrycket förändrades ej signifikant.
Kvalitet: Liten studie, ingen kontrollgrupp.
Författare: Bonet, J, Coll, R, Rocha, E, Romero, R
Titel: Supervised versus recommended physical exercise in hypertensive women.
Is its recommendation enough?
Syfte: Effekten på blodtryck av en 6 veckors fysisk aktivitet med instruktör
jäm-förd med endast rekommenderad fysisk aktivitet. 30-50 år.
Design: Blodtryckskontroller på 18 postmenopausala kvinnor före och efter fysisk
aktivitet. Randomiserad studie utan kontrollgrupp.
Metod: Kvinnorna randomiserades till två grupper. Grupp A tränade på
tränings-cykel 5 ggr/veckan 45-60 min/gång. Blodtryck mättes före, under och 30 min efter träning. Grupp B fick muntlig och skriftlig instruktion över fördelar och aerobic
28
Bilaga 1:5
aktivitet. De fick instruktion att gå 45-60 min 5 ggr/veckan. Samma intensitet som A.
Deltagare : (bortfall): 18 (0)
Resultat: Det systoliska blodtrycket sjönk signifikant i grupp A med -6,3 +-0,7
från 153,1 till 148,8 i slutet av studien. Det diastoliska sjönk med -2,5 mmHg men är ej signifikant. I grupp B sjönk varken det systoliska eller diastoliska blodtryck-et.
Kvalitet: Ingen av grupperna gick ner i vikt. Bortfallsanalysen och
bortfallstorle-ken är inte med. Inga belastningsaktivitet, inga skador. Framgår ej på vilket sätt blodtrycket har tagits.
Författare: Tanaka, H, Basset, D, Howley, E, Thompson, D, Ashraf, M, Rawson,
F
Titel: Swimming training lowers the resting blood pressure in individuals with
hypertension
Syfte: Effekten på blodtrycket efter en 10-veckors instruerad
simningstränings-program jämfört med en icke-tränande kontrollgrupp. Deltagarna har hypertoni steg I eller II.
Design: Blodtryckskontroller på 10 postmenopausala kvinnor före och efter fysisk
aktivitet. Randomiserad studie med kontrollgrupp.
Metod: Deltagarna randomiserades till en träningsgrupp (12 st )och en
controll-grupp (6st.). Träningscontroll-gruppen simmade tre dag./veckan ,60 min./gång. Medeld i-stansen ökade från 900 m./dag till 1500m/dag. 94% compliance. Kontroll gruppen genomförde inga förändringar i sitt dagliga liv. Båda grupperna fortsatte med sin vanliga diet vilket framkom genom det diet protokoll som inhämtades av delta-garna i början och i slutet av simmningsträningen.
Deltagare : (bortfall): 18 (0)
Resultat: Det systoliska blodtrycket reducerades från 150 +-5 mmHg-144+-4
mmHg i träningsgruppen med ett medeltal på -6,6 mmHg (p<0.05) Det diastoliska blodtrycket gick ner –2,5 mmHg, vilket inte var signifikant. Blodtrycket förändra-des inte i kontrollgruppen. Det fanns inte någon skillnad i förändringar av blod-trycket mellan män/kvinnor. Resultatet oberoende av diet och BMI.
Kvalitet: Det framkommer ingen beskrivning av deltagarna förutom
kroppsam-mansättning. Inklusionskriterierna framkommer ej, det finns inga kriterier nämnda vad gäller vikt, ålder, om de skall vara medicinerade eller inte vad gäller hyperto-ni. Bra är att det detta är första studien som undersökes effekten av simning som torde vara en bra metod att aktivera sig på om man exempelvis är överviktig,lider
29
Bilaga 1:6
av ortopediska åkommor. Det är intressant att fast det ej var en inklusuionskritera att ha ett högt BMI, studieobjekten var slumpmässigt överviktiga. Det är svårt att veta om detta representerar befolkningen med dem med högt blodtryck.
Författare: Amigoni, S, Morelli, P, Parazzini, F, Catenoud, L
Titel: Determinants of elevated blood pressure in women around menopause:
re-sults from a cross-sectional study in Italy.
Syfte: Analys av bestämningsfaktorerna för högt blodtryck bland kvinnor i
me-delåldern.
Design: Tvärsnittundersökning av 22919 italienska medelålders kvinnor.
postme-nopausala Randomiserad studie.
Metod: Deltagarna tillfrågades vid besök vid sin vårdcentral om de ville deltaga i
studien. De intervjuades vid ett tillfälle angående sin motion, alkohol och rök-ningsvanor. Blodtrycket togs på varje kvinna i sittande position.
Deltagare : (bortfall): 22919 (0)
Resultat: Postmenopausala kvinnor har en större risk för högt blodtryck och
ris-ken ökar med stigande ålder.
Kvalitet: Eftersom kvinnor blev valda från en vårdcentral kan man anta att dessa
personer har en större sjuklighet än befolkningen i övrigt. Vilket kan leda till att det blir en överrepresentation av kvinnor med högt blodtryck vilket gör det svårt att generalisera till normalbefolkningen.
