Kunskapen och inställningen till användning av trä som stommaterial: Den geografiska spridningen i Sverige

Full text

(1).

(2)

(3)

(4)

(5)

(6)

(7) . Examensarbete, 15 hp, Byggingenjör Agnes Johansson Oscar Pettersson. VT 2019.

(8)

(9) . iii.

(10) $$%++% % Regeringen och byggbranschen har mål för att uppnå ett klimatneutralt byggande där materialet trä framställs som en viktig del. Samtidigt indikerar statistik på att trästommar är i ett underläge i jämförelse med andra stommaterial och att andelen lägenheter i flerbostadshus med trästommar skiljer sig åt geografiskt. Syftet med studien är att undersöka och förstå hur entreprenörers samt beställares inställning och kunskap kring att bygga med trä som stommaterial skiljer sig åt geografiskt i landet. De metoder som använts i studien är enkätundersökning samt semistrukturerade intervjuer. I enkätundersökningen deltog 80 respondenter, alla i en beställarroll då inga svar erhölls från entreprenörer. Intervjuer genomfördes med tolv respondenter i Skellefteå, Göteborg och Malmö. Empirin har analyserats utifrån tidigare forskning, regeringsmål, utvalda städers bakgrund och tradition, kända problem och krav för träbyggnader, träbyggnadstekniker samt insatser för ett ökat träbyggande. Den geografiska skillnaden har beaktats vid analys av intervjusvaren. Aspekter för träbyggande som identifierats i studien stämmer till stor del överens med tidigare studier, dock framträder fuktproblematiken tydligare. Resultat som tyder på skillnader i erfarenhet och inställning är inte jämförbara med tidigare forskning eftersom en geografisk jämförelse i hela landet inte påträffats. Det generella kunskapsläget hos aktörer i beställarrollen indikerar på att trä är i ett kunskapsmässigt underläge jämfört med andra stommaterial. Det generella kunskapsläget hos entreprenörer gick inte att besvara på grund av för låg svarsfrekvens. Det finns mindre skillnader i inställning mellan de deltagande städerna. Den stad som ter sig bygga mest i trä uppvisar den mest negativa inställningen. Den uppfattade kunskapen skiljer sig inte anmärkningsvärt åt mellan de deltagna städerna, däremot indikeras att kunskap är bunden till de städer där erfarenhet finns. Det går dock inte att dra slutsatser, generaliserbara för hela Sverige. Resultaten i studien anses användbara eftersom studien lyfter aspekter som kan vara viktiga i vidare forskning och i branschen.. iv.

(11) *+)+ The government and the construction industry have established goals to achieve a climateneutral construction industry, where they consider the material wood as an important part. There are statistics that indicates that the share of projects where wood was used as a frame material varies geographically in Sweden. The aim of this study is to investigate how the attitude and knowledge among entrepreneurs and orderers differs geographically in Sweden. The used methods were a survey which has been sent to municipalities and entrepreneurs in Sweden and semi-structured interviews which has been done in three cities, Skelleftea, Gothenburg and Malmo. The results have been analyzed on the basis of several theories. The conclusions of this study shows that it among orderers generally is a lower level of knowledge concerning wood compared to other frame materials, however this is based on a relatively low response rate. It was impossible to make any conclusions regarding this among the entrepreneur’s due to the extremely low response rate. There are minor differences in attitude between the participating cities. The perceived knowledge does not differ remarkably between the cities, but the results indicate that knowledge is attached to the cities where the experience exists.. . v.

(12) %%##*')+"% % 1 Inledning ..................................................................................................................... 1 1.1 Bakgrund............................................................................................................. 1 1.1.1 Tidigare forskning ..................................................................................... 2 1.2 Problembeskrivning ............................................................................................ 4 1.3 Syfte och frågeställningar ................................................................................... 5 1.4 Avgränsningar..................................................................................................... 5 1.5 Metod och genomförande ................................................................................... 6 1.5.1 Litteratur .................................................................................................... 6 1.5.2 Enkätundersökning .................................................................................... 6 1.5.3 Semistrukturerad intervju .......................................................................... 6 1.5.4 Urval av respondenter ............................................................................... 7 1.5.5 Analysmetod.............................................................................................. 8 2 Teori ............................................................................................................................ 9 2.1 Olika träbyggnadstekniker .................................................................................. 9 2.1.1 Korslimmat trä........................................................................................... 9 2.1.2 Limträkonstruktioner ................................................................................. 9 2.1.3 Planelement ............................................................................................... 9 2.1.4 Volymelement ........................................................................................... 9 2.2 Kända problem för träbyggande ....................................................................... 10 2.2.1 Akustik .................................................................................................... 10 2.2.2 Brand ....................................................................................................... 11 2.2.3 Fukt.......................................................................................................... 12 2.2.4 Kunskapsbrist .......................................................................................... 12 2.3 Insatser för ett ökat träbyggande....................................................................... 13 2.3.1 Regeringens insatser ................................................................................ 13 2.3.2 Trästad ..................................................................................................... 13 2.3.3 Svenskt Trä .............................................................................................. 13 2.3.4 Sveriges Träbyggnadskansli .................................................................... 13 2.4 Information om valda städer ............................................................................. 14 2.4.1 Skellefteå ................................................................................................. 14 2.4.2 Göteborg .................................................................................................. 14 2.4.3 Malmö ..................................................................................................... 14 3 Resultat...................................................................................................................... 16 3.1 Resultat av intervjuer ........................................................................................ 16 3.2 Resultat av enkäten ........................................................................................... 25 4 Analys ........................................................................................................................ 28 4.1 Analys av intervju ............................................................................................. 28 4.1.1 Respondenternas bakgrund ..................................................................... 28 4.1.2 Respondenternas inställning och kunskap............................................... 28 4.1.3 Problem och möjligheter ......................................................................... 30 4.2 Analys av enkät................................................................................................. 32 5 Diskussion ................................................................................................................. 34 5.1 Metodkritik ....................................................................................................... 37 6 Slutsatser ................................................................................................................... 39 vi.

(13) Referenser ...................................................................................................................... 40 Bilagor ............................................................................................................................ 45 Bilaga 1 SCB Statistik och definitioner Bilaga 2 Intervjuguide Bilaga 3 Sammanfattade intervjuer Bilaga 4 Enkätfrågor. . . vii.

(14)

(15) 8 %#% % 838 "),% År 1874 blev en allmän byggnadsstadga för rikets städer officiell vilken innehöll regleringar primärt för hygien samt brandsäkerhet. Trähus kom att drabbas av byggnadsstadgan och fick därefter endast uppföras i två våningar (Reppen, Björk & Nordling 2012). Näringsdepartementet (Ds 2004:1) beskriver i Mer trä i byggandet- underlag för en nationell strategi att främja användning av trä i byggandet att det år 1995 skedde en revidering av de befintliga byggreglerna. Det var även året som BBR, Boverkets byggregler och BKR, Bovekets konstruktionsregler, för första gången trädde i kraft. Det blev då återigen tillåtet att bygga högre än två våningar med trä som stommaterial, reglerna kom att bli funktionsanpassade. Statistik från statistiska centralbyrån tyder på att det valda stommaterialet i ordinära1 flerbostadshus2 under åren 1995 till 2017 främst var betong. Trä som stommaterial var år 1995, i antal, 735 stycken lägenheter i flerbostadshus vilket motsvarar 21 procent av totalt 3 478 stycken. Detta jämfört med 2017 då 3 937 lägenheter, vilket motsvarar 13 procent av totalt 29 580 lägenheter i flerbostadshus, färdigställdes med trä som stommaterial (SCB 2018). Trots att SCBs statistik grundar sig i enheten lägenheter och inte antalet flerbostadshus kan det anses vara en god indikation på att stommar i flerbostadshus domineras av andra material än trä. Bilden nedan från Trä- och Möbelföretagen, TMF (2019) är utöver statistiken från SCB en indikation på att flerbostadshus högre än två våningar med trä som stommaterial minskar i antal i takt med att våningarna ökar.. Figur 1. Antal levererade lägenheter fördelade på våningsplan (tr) med trästomme, en jämförelse mellan 2017 och 2018. Deltagande företag: A-hus Pro, BoKlok Byggsystem, Derome Plusshus, Flexator, Grännäs Trähus, Husindustrier AB (from 2018), Lindbäcks Bygg, Martinsson Byggsystem, Moelven Byggmodul, Moelven Töreboda, Svensk Husproduktion, VIDA Building och Willa Nordic. Det totala antalet lägenheter 2018 var 3 656 jämfört med 2017 då det var 3 797 (TMF 2019). . 1. Med ordinära menar SCB lägenheter som ej specialanpassats för exempelvis äldre, studenter eller funktionsvariationer SCB, Email 2019-04-04. 2 Statistiken tar inte hänsyn till kontor eller lokaler.. 1.

(16) I dagsläget ökar dock antalet byggda flerbostadshus med en stomme av trä medan det procentuellt legat på ungefär samma nivå sedan år 1995 (SCB 2018). Staffan Brege, Tomas Nord & Lars Stehn (2017) menar att år 2025 kan flerbostadshus av trä stå för 50 procent av det totala antalet flerbostadshus som byggs, detta genom industriellt byggande. Det industriella byggandet gör även att kapaciteten för produktionen ökar. I artikeln Ny trend: Smarta höghus i trä uppåt 20 våningar skriven av Johan Hellekant (2016) listas ett flertal utförda och planerade höghus i trä belägna i exempelvis Bålstad, Skellefteå, Eslöv och Sundbyberg. I artikeln nämns även att det finns ett nationellt utvecklingsprojekt i ett samarbete mellan Linnéuniversitetet, Umeå universitet, Luleå Tekniska universitet samt SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, där byggnader upp till 22 våningar i trä studeras. Sedan byggnadsreglerna ändrades har dock statistiken, även om den inte innefattar alla typer av byggnader, indikerat på ett underläge för byggnader med trä som stommaterial. Kompletterande statistik från SCB3, se bilaga 1, indikerar att byggandet i trä skiljer sig åt mellan olika regioner i Sverige. Störst andel lägenheter i flerbostadshus med trä som stommaterial finns i norr där den typen av projekt är 32 procent av det totala antalet. Detta följt av syd där andelen är 17 procent samt mitten med en andel på 14 procent av det totala antalet lägenheter i flerbostadshus med trä som stommaterial. Norr, mitten och syd definieras likt de som SCB beskriver som länsregioner, se bilaga 1. FN medlemsländer antog år 2015 en global handlingsplan, Agenda 2030 som innefattar 17 globala mål för hållbar utveckling (Fi 2018:3). I Regeringens (N2018.27) publikation Inriktning för träbyggande lyfter de särskilt mål 11 om hållbara städer samt mål 12 om hållbar konsumtion och produktion och menar att ett hållbart bostadsbyggande är relevant för att uppnå dessa. Vidare menar de att hållbara bostäder med god kvalité är något som träbyggnadsteknik kan bidra till. Regeringen stödjer ett ökat bostadsbyggande i trä. Riksdagen har år 2017 röstat igenom att Sverige senast år 2045 ska minska utsläppen av växthusgaser för att bli klimatneutrala (N2018.27). Med riksdagens beslut som grund har byggoch anläggningssektorn tillsammans tagit fram en färdplan vilken innebär att branschen år 2045 ska bli klimatneutral (Fossilfritt Sverige 2018). Regeringen (N2018.27) menar att ett ökat träbyggande, där de särskilt lyfter industriellt träbyggande, är en viktig del i omställningen mot ett mer klimatneutralt byggande. De lyfter att ett av de största hindren för detta är kunskapsbristen och att den befintliga kunskapen inte är spridd inom branschen. Vidare beskriver de att ”det finns behov av fortsatt utveckling och spridning av kunskap och kompetens för att främja ett hållbart byggande med minskad klimatpåverkan och ökat användning av hållbara material”. 83838 )&)*"% % En hel del forskning inom ämnet har utförts, nedan listas några utvalda arbeten för att ge förståelse för varför trä används i så låg utsträckning som statistik från SCB (2018) indikerar. . I artikeln Arkitekters och byggingenjörers inställning till trä i byggande beskriver Anders Roos, Lotta Woxblom & Denise Mccluskey (2009) hur de har utfört en kvalitativ studie med intervjuer och fokusgrupper för att lyfta arkitekters och byggingenjörers inställning till användning av trä vid byggnationer spritt i Sverige. Deras resultat visar att de intervjuade ifrån de båda yrkesgrupperna menar att det finns brister i utbildning rörande träbyggnadsteknik. Att det dessutom finns en tradition av att använda sig av betong påverkar agerandet för yrkesgrupperna. 3. SCB, E-mail 2019-04-09.. 2.

(17) . En studie som undersökt inställningen till att bygga högt i trä bland olika aktörer är Framtiden för flerbostadshus i trä skriven av Marcus Freij och Peter Kristenson (2018). Studien lyfter de hinder som finns för att bygga flerbostadshus i trä som exempelvis är brand, akustik samt ekonomiska osäkerheter. De har i studien utfört intervjuer som de beskriver som flexibla med respondenter från i huvudsak Skåne. Ett fåtal intervjuer har även utförts med respondenter i norra Sverige. Genom intervjuerna har de fått reda på de olika aktörernas inställning till de problemen som finns rörande träbyggnad. . Studien Sverige bygger högt i trä- Myter som påverkar branschen, utförd av Viktor Hansson & Olle Hervén (2011), är en fallstudie utförd i Malmö som har undersökt om åsikter rörande brand- och akustikproblem i flerbostadshus med trä som stommaterial stämmer eller om det endast är myter. Deras slutsats är att det inte längre är ett problem att uppnå brandkravet så länge de utförs på rätt sätt men att akustiken år 2011, då studien utfördes, var ett problem. . Studien Trä som stommaterial i flervåningshus- En undersökning av konstruktörers kunskapsnivåer och intresse skriven av Filippa Bäckvall och Vi Tran (2017) kartlägger vad konstruktörer i Skåneregionen ser som begränsningar när det gäller trä som stommaterial i flerbostadshus, de har även undersökt vad anledningen till begränsningarna var. Studien har lyft fyra nackdelar med att använda trä som stommaterial är akustik, brand, stabilitet och fukt. De har även konstaterat att konstruktörer som arbetat i branschen innan lagändringen tenderar att vara mer konservativa i sin inställning till trä. Studien visar att det främsta argumentet för att använda trä som konstruktionsmaterial är de miljömässiga fördelarna. Studien Att bygga flervåningshus med trästomme- Ur ett beställarperspektiv skriven Sandra Helander & Magnus Linde (2018) undersöker grunden till beställares beslut när det kommer till att välja eller inte välja trästomme. De studerar även inställning gentemot trästommar hos beställarna. . I rapporten Flervåningshus med trästomme: Uppfattningar från projektering, byggproduktion, boende och förvaltning skriven av Niklas Lindén & Isabell Pålsson (2016) redovisas en fallstudie som utförts i södra Sverige (Växjö, Varberg, Örkelljunga). Studien syftar till att undersöka uppfattningen bland projektörer, entreprenörer, boende och förvaltare gällande trä som byggnadsmaterial. De vill även upplysa om eventuella skillnader i inställningen bland de olika aktörsgrupperna. Deras slutsats är att de framförallt är kunskapsbrist tillsammans med brist av erfarenhet och ekonomiska osäkerheter som sätter hinder för träbyggande, de tekniska svårigheterna menar de intervjuade aktörerna går att övervinna. . Rapporten Höga hus med trästomme i Göteborg- Attityd och teknik Skriven av Tobias Hellsborn & Rasmus Nilsson (2010) sammanfattar en studie som gjorts i Göteborg. De har använt sig av semistrukturerade intervjuer som metod för att få förståelse för varför de inte byggts höga hus med trästomme i Göteborg trots att det enligt författarna har byggts i andra städer. De har i studien haft respondenter från flera olika aktörsområden. Resultatet av studien visar att kunskapsbrist och ekonomisk osäkerhet är de främsta anledningarna till att trä inte används som stommaterial. De lyfter särskilt att attityden till träbyggnad inte nödvändigtvis grundar sig i modern kunskap. . Rapporten Flervåningshus i trä- En undersökning rörande byggandet i Halland, skriven av Linus Karlsson & Emily Ödman (2017), presenterar en studie där träbyggandet i Halland jämförs med Småland. Metoden de använt är semistrukturerade intervjuer där allmännyttiga bostadsbolag och trähusproducenter intervjuats. Slutsatsen här är att en anledning till att trä. 3.

(18) används i så låg utsträckning är akustik, okunskap och fördomar. De konstaterar även att Växjö ligger långt före Halland gällande träbyggnadsteknik. . Rapporten Varför byggs det inte mer i trä? En studie av drivkrafter och hinder för träbyggande i Skellefteå skriven av Matilda Larsson (2016) har utfört en studie som syftar till att öka förståelsen, för drivkrafter och hinder för träbyggande, som tidigare forskning har identifierat. Författaren har intervjuat byggföretag, beställare och kommunrepresentanter i Skellefteå. Drivkrafter som tas upp är ökade arbetstillfällen, miljöaspekter samt industriellt träbyggande. Hinder är kunskapsbrist, låg förändringsbenägenhet och lagkrav. . Ett konferensbidrag som till stor del stödjer ovanstående studiers resultat är Drivers and barriers for an increased use of bio-based building materiales in Sweden skriven av Markström, Bystedt, Fredriksson & Sandberg (2016). Den vetenskapliga artikeln Multi-storey wood-frame buildings in Germany, Sweden and the UK av Krushna Mahapatra, Leif Gustavsson & Kerstin Hemström (2012) presenterar en studie som visar att inställningen till trä som stommaterial bland allmänheten är mest positiv i Sverige bland de tre studerade länderna. Konstruktörerna i de tre länderna har dock samma negativa inställning.. 839 )&#$*") -% % Trots att antalet nybyggda lägenheter med trä som stommaterial ökar, tyder statistik från SCB (2018) på att det procentuellt är detsamma som tidigare (se kapitel 1.1 Bakgrund). Enligt lag har det varit accepterat att bygga högre än två våningar med trä som stommaterial i närmare 25 år (Ds 2004:1). Detta tycker vi är anmärkningsvärt. Ingen geografisk jämförelse över skillnader i kunskap och inställning i landet gällande träbyggande har påträffats. Vår hypotes är att inställningen till att bygga i trä skiljer sig åt geografiskt och att kunskapen rörande trä som stommaterial är bunden till vissa specifika orter i landet. Detta kan styrkas av statistiken från SCB4, se bilaga 1, som visar på geografiska skillnader i andelen lägenheter i flerbostadshus med trä som stommaterial. Eftersom regeringen menar att det finns ett behov av ett hållbart byggande, ett behov av fortsatt utveckling och spridning av kompetens gällande att bygga i trä samt att den kunskapen som finns i branschen inte är spridd bland aktörer (N2018.27) anser vi att studien över den geografiska skillnaden gällande kunskapsläget och inställningen bör genomföras för att se om detta kan vara ett hinder för användningen av trä som stommaterial i Sverige. Att det dessutom finns statistik som visar på skillnader geografiskt samt att forskningen på ämnet är begränsad tycker vi styrker behovet av studien ytterligare. Problematiken med att kunskapen inte är spridd i Sverige är även något som antyds med det som tidigare forskning kommit fram till genom intervjuer, exempelvis menar en respondent i Freijs & Kristensons (2018) studie att kunskapen om träbyggnadsteknik finns men att den inte är tillräckligt spridd i landet. Forskningen gällande träteknik är dessutom fokuserad till vissa specifika universitet, exempelvis Luleå Tekniska Universitet (Campus Skellefteå) samt Linnéuniversitetet vilket styrker vår hypotes ytterligare.. 4. SCB, E-mail 2019-04-09.. 4.

(19) Vi tror att resultaten från studien kan bidra till att upplysa om en eventuell skillnad i inställning och en eventuell låsning i kunskap gällande att bygga i trä mellan orter i Sverige och att detta därmed går att åtgärda. Stämmer vår hypotes skulle åtgärder kunna vidtas för att uppnå en spridning av kunskapen i Sverige, förslagsvis genom riktade informationsinsatser och genom att öka och utveckla arbeten likt det som Svenskt Trä utför med sina informationsdagar Ingenjörsmässigt byggande i trä eller likt de samverkansprojekt som Trästad Sverige driver för att nämna exempel (Svenskt Trä 2018; Trästad u.å a). Stämmer inte vår hypotes beror underläget för trä som stommaterial troligen på andra anledningar vilket även det skulle vara ett viktigt konstaterande eftersom fokus då kan riktas mot andra områden inom ämnet. Det vi vill uppnå med studien är följaktligen att få en insikt i det generella kunskapsläget och den generella inställningen gällande träbyggnad i Sverige samt ifall inställningen skiljer sig åt mellan orter och ifall kunskapen till träbyggande är bunden till specifika orter. Därmed skulle studien bidra till kunskap som inte påträffats i tidigare forskning. Definitioner I rapporten används definitionen träprojekt för byggnader med en stomme av trä, högre än två våningar alternativt byggnader med en stomme av trä vars totala höjd motsvarar en höjd högre än två våningar.. 83: .+&)*+##% %) Syftet med studien är att undersöka och förstå hur entreprenörers samt beställares inställning och kunskap kring att bygga träprojekt skiljer sig åt geografiskt i landet. Följande frågeställningar beaktas i studien: • . Hur ser det generella kunskapsläget bland beställare och entreprenörer gällande att bygga träprojekt i Sverige? . •. Hur skiljer sig inställningen bland beställare och entreprenörer till att bygga träprojekt geografiskt i Sverige? • Hur skiljer sig den uppfattade kunskapen bland beställare och entreprenörer gällande att bygga träprojekt geografiskt i Sverige? • I vilken omfattning är kunskapen gällande träprojekt bunden till specifika orter?. 83; -)%*% %) Arbetet har avgränsats i urvalet av aktörer, två aktörer har valts för att uppnå resultat som är jämförbara, dessa är kommuner alternativt kommunala fastighetsbolag som representerar en beställarroll samt byggentreprenörer. Geografisk har vi avgränsat oss till Sverige, intervjuer har utförts i tre städer, vilka var Skellefteå, Göteborg och Malmö. Dessa orter har valts för att få en vid geografisk spridning. De valda städerna arbetar med byggandet i staden på skilda sätt (Se kapitel 2.1 Information om valda städer) vilket gör dessa till intressanta orter att jämföra. En enkätundersökning har skickats till de ovan nämnda aktörerna och är även den avgränsad till Sverige, detta för att få en generell bild av kunskapsläget gällande att bygga i trä. Arbetet avgränsas till byggnader med en stomme av trä, högre än två våningar alternativt byggnader med en stomme av trä vars totala höjd motsvarar en höjd högre än två våningar (se definition i kapitel 1.2 Problembeskrivning), detta eftersom byggnader högre än två våningar tidigare var förbjudna enligt lag (se kapitel 1.1 Bakgrund).. 5.

(20) 83<

(21) +&&%&$')% I studien används både kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer samt kvantitativ metod i form av en enkät. Anledningen till att både intervju och enkätundersökning ska användas är för att uppnå nyanserade svar från intervjurespondenter, samt att uppnå en stor geografisk täckning. 83<38 ++)+,) Bakgrundsinformation om träbyggnad samt tidigare forskning inom ämnet har inhämtats. Databaser som använts är Libsearch, Malmö Universitets databas samt Google Scholar. Sökord: inställning träbyggnad, höghus i trä, träbyggnad, trä som stommaterial. 83<39 %"+,%)*'"% % En undersökning i form av en enkät har använts för att samla in en större mängd information, för att lyfta det generella kunskapsläget i Sverige och för att använda vid jämförelse med de erhållna svaren från semistrukturerade intervjuer (se kapitel 1.5.3 Semistrukturerad intervju). Metoden beskrivs i Bryman (2011). Enkäten har skickats till kommuner och kommunala fastighetsbolag samt byggentreprenörer (se kapitel 1.5.4 Urval). Bryman (2011 s.231) menar att en för lång enkät kan orsaka ett bortfall av respondenter. Detta har funnits i åtanke vid utformningen av enkäten. Bryman (2011 s.228f) lyfter även att insamling av information genom enkätundersökning är gynnsam då det går att skicka enkäten till ett stort antal respondenter på samma gång. Därför anser vi att en enkätundersökning är lämplig i denna studie eftersom ett stort geografiskt område ska täckas. Vidare menar Bryman att det är fördelaktigt då respondenterna själva kan avgöra när de har tid att svara på frågorna. Att respondenterna har möjlighet att svara när de passar dem tror vi kan medföra att fler svar lämnas in. Bryman (2011 s.229) menar även att ”intervjuareffekten” elimineras, med intervjuareffekt menar Bryman att svaren som genereras i en intervju kan vara påverkade av faktorer som rör intervjuaren eller för den delen respondenten. Vidare beskrivs att människor har en benägenhet att försöka ge en positiv bild av sig själva. Enkäten utformades och skickades ut digitalt med hjälp Google formulär. En maillista från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL erhölls och användes för att sprida enkäten bland beställarna i studien. För att nå entreprenörer hämtades företagsnamn från Sveriges Byggindustrier. Se bilaga 4 för enkätfrågor. 83<3: $ *+),"+,)) %+)-!, Semistrukturerade intervjuer har utförts med 12 respondenter i städerna Skellefteå, Göteborg och Malmö. Detta för att få intervjusvar med en geografisk spridning vilket är nödvändigt för studiens frågeställning. Bryman (2011 s.413) menar att i kvalitativa intervjuer, så som semistrukturerade, riktas intresset mot respondentens perspektiv. Vidare beskriver Bryman att det anses positivt när respondenten väljer riktning i intervjun då detta belyser vad respondenten själv finner intressant. Semistrukturerade intervjuer ses som en lämplig metod att använda i sammanhanget då respondenternas inställning och egna uppfattning är det som är relevant. Bryman (2011 s.419) menar att det är väsentligt att frågorna utformas på ett sätt som tillåter flexibilitet för respondentens svar. Vidare beskriver Bryman hur intervjufrågorna ska formuleras så att det ger information och lägger grund för studiens frågeställningar. Detta är faktorer som har beaktats vid utformningen av intervjuguiden som använts i studien. Se bilaga 2 för intervjuguide.. 6.

(22) 83<3; )-# -)*(&%%+) Intervjuer har utförts med 12 personer i Skellefteå, Göteborg och Malmö, städerna har valts för att uppnå en vid geografisk spridning i Sverige. Vi har i studien utfört ett strategiskt urval, detta gäller både enkätundersökningen och den semistrukturerade intervjun. Alvehus (2013) menar att det i ett strategiskt urval är intressant att nå respondenter med en specifik erfarenhet och som har en möjlighet att förhålla sig till de frågor som är tänkta att studeras. Detta menar vi är en lämplig urvalsmetod för studien eftersom respondenterna behöver vara insatta i branschen för att det ska bli trovärdigt. Figur 2 visar vilka aktörer som enligt Roos, Woxblom & McCluskey(2009) har störst makt vid valet av byggnadsmaterial. Med stöd av detta har vi valt ut byggentreprenörer (byggare) samt beställare i form av kommuner och kommunala fastighetsbolag (byggherre, myndighet).. Figur 2. De olika aktörernas makt vid val av byggnadsmaterial och dess inställning till trä (Roos, Woxblom & McCluskey 2009).. Regeringen (N2018.27) menar även att kommuner, allmännyttan och offentliga beställare är viktiga aktörer för ett ökat industriellt träbyggande. I deras roll som beställare har de stor möjlighet att påverka val av byggsystem, material samt hur projektet ska genomföras, detta genom att i en upphandling ställa upp kriterier. Regeringens ord styrker valet av kommuner och kommunala fastighetsbolag ytterligare. Enkäten skickades ut till de båda ovan nämnda målgrupperna. Enkäten skickades ut till 290 kommuner och 80 svar har erhållits, detta ger svarsfrekvensen 28 %. Se kommentarer gällande svarsfrekvensen under kapitel 5.1 Metodkritik. Svarsfrekvensen från entreprenörerna var dock så pass låg att enkäten ej behandlats. Se figur tre för spridningen av respondenter.. 7.

(23) Figur 3. Spridning av respondenter. Frågan gällande om respondenter ville ställa upp på en intervju mailades ut till företagens växel, personalavdelning alternativt direkt till respondenter. Vid intervjutillfället har det redogjorts att respondenterna är anonyma förutom yrkestitel och stad. 83<3< %#.*$+& Enkäten samt intervjusvaren har analyserats för att se om det är möjligt att hitta mönster i de svar som samlats in med avseende på respondenternas inställning samt uppfattade kunskap. Empirin från intervjuerna har analyserats med bakgrund i tidigare forskning, regeringsmål, information om de utvalda städerna, kända problem och krav för träbyggnader, träbyggnadstekniker samt de insatser som genomförs för ett ökat träbyggande. Detta har utförts med den geografiska spridningen i åtanke för att pröva vår hypotes och finna svar på studiens frågeställningar. Empirin från enkäten har analyserat på liknande sätt men har inte orterna tagits i beaktning.. 8.

(24) 9 &) I följande kapitel presenteras träbyggnadstekniker, kända problem för träbyggande, insatser för ett ökat träbyggande samt information om de städer som deltagit i intervjuundersökningen. Dessa teorier ligger sedan till grund för analys.. 938 # "+).%*+"% ") Nedan listas träbyggnadstekniker för flervåningshus. 93838 &)*# $$++) Korslimmat trä, så kallat KL- Trä eller massivträ byggs upp av brädor eller plankor som limmas med fibrerna vinkelrätt mot varandra (Gustavsson et al 2017). Byggkomponenterna består vanligtvis av ett udda antal skikt (Gustavsson et al 2017). De korslimmade träets främsta användningsområden är i dagsläget väggar och bjälklag (Gustavsson et al 2017). 93839 $+)"&%*+),"+ &%) Limträs uppbyggnad består av lameller som limmas samman med träfibrerna parallellt med längden (Svenskt Trä u.å b). Limträkonstruktioner är vanligtvis av typen pelar-balksystem (Svenskt Trä u.å a). De är vanligtvis förtillverkade och klara att monteras på plats (Svenskt Trä u.å a). 9383: #%#$%+ Planelement innefattar väggar, bjälklag och tak som tillverkats i fabrik där prefabriceringsgraden är hög (Svenskt Trä u.å a). Planelementen kan byggas upp på olika sätt, exempel är färdigställda element med reglar alternativt massivträkonstruktion (Svenskt Trä u.å a). 9383; &#.$#$%+ Volymelement är en benämning på fabriksbyggda moduler, ofta med redan färdigställda installationer (Svenskt trä u.å a). Volymelementen byggs upp med hjälp av planelement som sätts samman i fabrik (Adrian 2015).. 9.

(25) 939 %()&#$')+).% Nedan listas ett antal kända problem som tidigare studier identifierat. 93938 ",*+ " I boverkets byggregler, BBR finns regler som gäller bostäder samt vissa typer lokaler (Boverket 2017a). Övriga lokaler som inte inkluderas i BBR måste ändå uppfylla de grundläggande kraven på buller definierade av Plan och bygglagen, PBL samt Plan och byggförordningen, PBF (Boverket 2017a). I PBF har de definierat skydd mot buller på följande sätt ”För att uppfylla det krav på skydd mot buller…..ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att buller, som uppfattas av användarna eller andra personer i närheten av byggnadsverket, ligger på en nivå som inte medför en oacceptabel risk för dessa personers hälsa och som möjliggör sömn, vila och arbete under tillfredsställande förhållanden” (Boverket 2017a). I avsnittet om bullerskydd i BBR skrivs ”Byggnader som innehåller bostäder eller lokaler i form av vårdlokaler, förskolor, fritidshem, undervisningsrum i skolor samt rum i arbetslokaler avsedda för kontorsarbete, samtal eller dylikt, ska utformas så att uppkomst och spridning av störande ljud begränsas så att olägenheter för människors hälsa där med kan undvikas.”(BFS 2011:6). Reglerna förtydligas ytterligare i kapitel sju i BBR. BBR ställer krav som normalt uppfylls genom de allmänna råd som ges för parametrarna ljudnivåskillnad, stegljudsnivån, ljudnivå från installationer och hissar, dimensionering av byggnadens ljudisolering från yttre ljudkällor samt efterklangstid. Ljudnivåskillnad definieras som ” Ett mått på en byggnads förmåga att isolera ett utrymme mot luftburet ljud från ett annat utrymme eller utifrån.” Stegljudsnivån definieras som ”Ett mått på en byggnads förmåga att isolera ett utrymme mot stomburet ljud från ett annat utrymme eller utifrån.” Efterklangstid definieras som ”den tid det tar för ljudnivån att minska 60dB efter det att ljudkällan har stängts av.” (BFS 2011:6) Utöver ovan nämnda lagar, förordningar samt regler finns det även två typer av svenska standarder från svenska institutet för standarder, SIS, en för de olika lokaltyperna samt en för bostäder (Boverket 2017b). I de svenska standarderna finns det klassningar A, B, C samt D, där klass A har högst krav (Boverket 2017b). För lokaler motsvarar kraven i BBR ljudklass C från SIS standarden (Boverket 2017b). För bostäder däremot definieras ingen ljudklass C i standarden, istället gäller de värden som anges i de allmänna råden i BBR (Boverket 2017b). I litteraturöversikten Acoustic of lightweight timber buildings: A review sammanfattas forskning på akustik. I översikten lyfter de särskilt att det inte finns någon gemensam uppfattning hur problemet med det lågfrekventa ljudet, vilket är det största problemet, ska lösas i lätta konstruktioner som trähus (Caniato et al 2017). Externt inkommande stomljud och luftljud filtreras på sin väg in i rummet och upplevs därför som lågfrekvent (Jerson 2015). Detta beror på att exempelvis fasaden och grunden dämpar högfrekventa ljud bättre än lågfrekventa (Jerson 2015).. 10.

(26) Enligt Amiryarahmadi (2019) är det huvudsakliga problemet i lättviktskonstruktioner det lågfrekventa stegljudet. Vidare beskriver Amiryarahmadi hur problemet i vissa fall finns även om byggnaden har uppnått en högre ljudklass än minimumkravet. I vissa träprojekt har det identifierats mer problematik gällande stegljud än i betongbyggnader, detta trots att de hade samma uppmätta ljudklass för stegljud (Olsson 2016). 93939 )% BBR har satt upp regler gällande brandskydd och definierat minimikrav som gäller vid nybyggnation samt ändringar (Boverket 2017c). Kraven grundar sig i PBL med tillhörande PBF som förtydligar (Boverket 2017c). PBF har definierat:. Kravet byggnadsverkets bärförmåga vid brand kan antas bestå under en bestämd tid förtydligas i Europeiska konstruktionsstandarder (Boverket 2017c). Resterande krav förtydligas i BBR (Boverket 2017c). De allmänna förutsättningarna gällande brandskydd beskrivs i BBR på följande sätt ”Byggnader ska utformas med sådant skydd att brandsäkerheten blir tillfredsställande. Utformningen av brandskyddet ska förutsätta att brand kan uppkomma. Brandskyddet ska utformas med betryggande robusthet så att hela eller stora delar av skyddet inte slås ut av enskilda händelse eller påfrestningar.”(BFS 2011:6). Reglerna förtydligas ytterligare i kapitel fem i BBR. Byggnader delas in i en eller flera verksamhetsklasser beroende på vilken typ av verksamhet som bedrivs (Boverket 2017d). Byggnaden delas även in i byggnadsklasser utifrån skyddsbehovet (Boverket 2017d). Skyddsbehovet bedöms utifrån brandförlopp, byggnadens komplexitet samt de konsekvenser som kan uppstå (Boverket 2017d). Bland annat verksamhetsklass samt antalet våningar tas i beaktning vid val av byggnadsklass (Boverket 2017d). De krav som ställs på brandskydd i BBR har som främsta uppgift att rädda liv, egendomen beaktas endast i begränsad omfattning (Östman & Stehn 2014).. 11.

(27) 9393: ,"+ I BBR finns regler med syfte att styra utformningen och konstruktionen så att fukt inte får en negativ inverkan på människors hygien och hälsa (Boverket 2017 e). Reglerna grundar sig i PBL och förtydligas i PBF som säger ”För uppfylla det krav på skydd med hänsyn till hygien, hälsa & miljö…. ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det inte medför en oacceptabel risk för användarnas eller grannarnas hygien eller hälsa…” (Boverket 2017 e). Detta får enligt PBF särskilt inte ske som följd av sex punkter, där punkt sex gäller fukt, vilken lyder:”förekomst av fukt i delar av byggnadsverket eller på ytor inom byggnadsverket.” (Boverket 2017 e). I BBR i kapitel 6 om hygien, hälsa och miljö förtydligas, i delen gällande allmänt om fukt, att ”Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, lukt eller mikrobiell växt som kan påverka hygien eller hälsa.” (BFS 2011:6). Följande stycke hänvisas till kapitel 6:5 Fukt (BFS 2011:6). Det finns regler som behandlar högsta tillåtna fukttillstånd samt fuktsäkerhet. Det högsta tillåtna fukttillståndet för material och produkter i byggnaden får inte överskridas. Värdet bestäms av det kritiska fukttillståndet för respektive material med en säkerhetsmarginal, alternativt 75 % RF i materialet ifall det inte är ett väldokumenterat och undersökt material. Kritiskt fukttillstånd definieras av Boverket som det fukttillstånd där materialets avsedda egenskaper inte uppfylls. Vid mikrobiell tillväxt på materialet är fukttillståndet kritiskt. Gällande fuktsäkerheten nämns i det i BBR att fukttillståndet i en byggnadsdel ska bestämmas utifrån ogynnsamma förhållanden, fukttillståndet får inte överskrida det högsta tillåtna. Detta bör enligt det allmänna rådet göras med hjälp av en fuktsäkerhetsprojektering som bland annat tar hänsyn till fuktkällor vilka ges exempel på i det allmänna rådet. I BBR ges även ett allmänt råd, att som vägledning vid planering, projektering, utförande och kontroll av fuktsäkerheten, använda Branschstandard ByggaF- metod för fuktsäker byggprocess (BFS 2011:6). Utöver kraven i BBR finns även vägledningar likt Att välja trä utgiven av Svenskt Trä som beskriver hur materialet bör hanteras och standarder för fukt, exempelvis likt SS-EN 14298 för sågat virke (Svenskt Trä 2013). 9393; ,%*"(*) *+ Regeringen (N2018.27) menar att ett av de mest betydande hinder för träbyggande är att befintlig kunskap inom byggbranschen inte är spridd. Detta till följd av att andra material dominerat vilket medfört en kunskapsbrist bland landets aktörer. Vidare beskriver de hur det, för att uppnå en vidare utveckling och efterfrågan av träbyggande, finns ett stort behov av kunskap i branschen bland beställare, entreprenörer och akademi. Det finns studier som stödjer att kunskapsbristen existerar (Lindén & Pålsson 2016; Ödman & Karlsson 2017; Hellsborn & Nilsson 2010; Larsson 2016).. 12.

(28) 93: %*+*)')++'"++).% Nedan beskrivs ett antal myndigheter samt organisationer som arbetar för ett ökat träbyggande 93:38 ) %%* %*+*) Regeringen (N2018.27) har tagit fram en inriktning för träbyggande under 2018 där de nämner FN’s 17 globala mål där bland särskilt nummer 11 om hållbara städer och samhällen samt nummer 12 om hållbar konsumtion och produktion. De beskriver hur ett ökat träbyggande, där industriellt träbyggande är i fokus, kan bidra miljö- och klimatfördelar samtidigt som det stora behovet av bostäder tillgodoses. Vidare beskriver de att trots att stål och betong fortsatt kommer ha en nödvändig roll är trä en viktig del för en minskad klimatpåverkan. År 2004 trädde en träbyggnadsstrategi i kraft, något som la en god grund för samarbete mellan samhällsbyggnadsbranschen, träindustrin samt andra relevanta aktörer (N2018.27). Regeringen genomför från 2018 ett flertal insatser för ett ökat industriellt träbyggande (N2018.27). Exempelvis genomförs ett nordiskt samarbete med syfte att identifiera utmaningar och hinder samt utbyta kunskap för industriellt byggande. De har även valt att bevilja medel för organisationen Trästad Sverige som därmed bidrar till att möjliggöra insatser för ökad kunskap, innovation och utveckling. Forskning, innovation och informationsspridande för en ökad kunskap är något som regeringen anser vara viktigt och som de stöttar på flera olika sätt (N2018.27). 93:39 )*+ Trästad är en organisation som skapats på uppdrag av regeringen med målet att ”utveckla kostnadseffektivt och rationellt byggande i trä, öka kunskapen om trä som byggnadsmaterial och få fler kommuner att bygga i trä, där med bidra till att uppnå de svenska nationella klimatmålen.” (Trästad u.å b). I organisationen ingår offentlig sektor, näringsliv, lärosäten samt forskningsinstitut (Trästad u.å b). Medlemmarna kan enligt organisationen tillsammans påverka politiska beslut, inriktning för forskning samt träindustrins inriktning (Trästad u.å b). De kan även nyttja av varandras kompetenser och ta lärdomar av varandra (Trästad u.å b). 93:3: -%*"+) Svenskt trä är en organisation som verkar inom branchorganisationen Skogsindustrierna (Svenskt Trä u.å c). Svenskt Trä arbetar för att sprida kunskap, inspirera samt att bidra till utveckling för träbyggnad (Svenskt Trä u.å c). De arbetar med insatser såsom att sprida information genom handböcker och informationsdagar, påverka normer och standarder för träindustrin samt att forska och utbilda (Svenskt Trä u.å d). 93:3; -) *).%*"%*# Sveriges träbyggnadskansli har fokus på flervåningshus, offentliga byggnader samt större broar (Sveriges Träbyggnadskansli u.å). Organisationen arbetar för att andelen modernt träbyggande i Sverige (Sveriges Träbyggnadskansli u.å). Initiativ kan få hjälp med information, experthjälp samt projektstöd (Sveriges Träbyggnadskansli u.å). De anordnar även utbildningar och träbyggnadsdagar för byggherrar och kommuner (Sveriges Träbyggnadskansli u.å). Svenska träbyggnadskansli ryms inom organisationerna Svenskt Trä (Skogsindustrierna) och Trä- och Möbelföretagen (Sveriges Träbyggnadskansli u.å). Sveriges Träbyggnadskansli riktar särskilt fokus mot industriellt träbyggande (Sveriges Träbyggnadskansli u.å).. 13.

(29) 93; %&)$+ &%&$-#*+) Nedan följer en beskrivning av de studerade städerna. 93;38 "##+ Skellefteå är en kommun belägen i Västerbottens län. Enligt statistik från SCB (2019) var folkmängden i Skellefteå år 2018 var folkmängden i Skellefteå ca 72 500 stycken. Skellefteås omgivning består av ”urstark, senvuxen skogsråvara som ger snabb och enkel tillgång till kvalitetsvirke med unika byggegenskaper” (Skellefteå Kommun u.å). Tillgången i sin tur har lett till en lång tradition av träbyggande i Skellefteå (Skellefteå Kommun u.å). I kommunen finns träinstitut för forskning och utveckling som är branschledande och dessa arbetar tillsammans med näringslivet för att hitta nya och innovativa sätt att använda trä som byggnadsmaterial (Skellefteå Kommun u.å). Skellefteå Kommun (u.å) lyfter även några träprojekt utförda i Skellefteå bland dessa är Skellefteå Stadshotell, en tre våningar hög påbyggnad med en stomme i limträ till ett befintligt hotell, Kv Ekorren, ett lågenergihus av volymelement där bärande väggar samt golv utförts i massivträ. Ett nyligen avslutat projekt som invigdes 2018 är Morö backe skola, vilken är platsbyggd, med limträstomme träfasad och delar av KL trä (Skellefteå Kommun 2019). 2021 planeras öppningen av ett kulturhus i Skellefteå som förväntas att bli världens högsta träbyggnad (Visit Skellefteå u.å). Kommunen har sedan 2014 antagit en träbyggnadsstrategi (Skellefteå Kommun 2014). 93;39 '+&) Göteborg är en kommun belägen i Västra Götalands län. Enligt statistik från SCB (2019) var folkmängden i Göteborg år 2018, ca 571 900 personer. Fram 1700-talets slut var Göteborg en trästad (Larsson & Lönnroth 1972). Efter 1803 började det till följd av en brand att byggas bostäder i sten (Larsson & Lönnroth 1972). Arbetarklassen bodde fortfarande kvar i trähus i dåvarande förorter (Larsson & Lönnroth 1972). Historiskt sett var landshövdingehusen en vanlig byggnadstyp i Göteborg (Persson u.å). De första huset uppfördes år 1875 och dessa hus utmärktes av en bottenvåning i sten, samt två ovanliggande våningar i trä (Larsson & Lönnroth 1972). Landshövdingehusen uppkom till följd av en lucka i dåvarande lag där trähus inte fick uppföras i mer än två våningar. Trots att stora delar av landshövdingehusen idag har rivits anses de dock av många vara en av de mest utmärkande delarna i Göteborgs bebyggelse (Persson u.å). Göteborg stad hade en markanvisningstävling som avslutades 2017 som uppmuntrade till att bygga trähus (Göteborgs Stad 2017). De två vinnande projekten var Slå Rot, med 45 lägenheter samt Osmos, med 89 lägenheter (Göteborgs Stad 2017). 93;3:

(30) #$' Malmö är en kommun belägen i Skåne län. Enligt statistik från SCB (2019) var folkmängden i Malmö år 2018, ca 339 300 personer. Historiskt sett har det i Skåne orter exempelvis byggts korsvirkeshus med lera, skiftesverkshus, tegelhus med och utan puts samt stenhus (Johanson & Tägil 2001). Det är inte tradition att bygga i trä i Malmö och i nutid byggs det framförallt i betong4.. 14.

(31) Exempel på trähusprojekt som genomförts i Malmö är Framtidshus 1 som har en trästomme med förtillverkade fasadsektioner, Solid Wood som är byggt med volymer av massivträ samt Skanska trähus 2001 som har en prefabricerad stomme med bärande träregelväggar, dessa var en del av projektet Bo01 (Malmö stad 2013). Bo01var en hållbarhetssatsning som genomfördes 2001 och har haft stor betydelse för den ekologiska hållbara utvecklingen i Malmö (Malmö stad 2016). I dagsläget ger kommunen exempel på trähusprojekt med det nya ridhuset i Klagsham som byggs med trästomme5. Utöver detta bygger det kommunala fastighetsbolaget MKB just nu ett projekt med hyresrätter med trästomme i fyra till fem våningar (MKB u.å). Malmö är i startskedet för undersöka strategier för klimatneutralt byggande där syftet är att se över vilka möjligheter staden har för att underlätta och möjliggöra för klimatneutralbyggnation, exempelvis vill de se över vad som idag utgör hinder för trästomme inom detaljplaneringen men också hur staden själv som byggaktör skulle kunna vara med och ta en ledande roll i en omställning mot ett mer hållbart och klimatneutralt byggande4. Den lokala marknadens aktörer inom byggoch anläggningssektorn i Malmö har, med stöd av Malmö stad, tagit fram en lokal färdplan (LFM30 2019). På sikt kan detta komma att innebära att flera aktörer kommer starta upp byggprojekt med trästomme som bärande konstruktion4. Eftersom teknikutvecklingen snabbt går framåt förespråkar kommunen inte något särskilt material4.. 5. Malmö Stad, E-mail 2019-05-06.. 15.

(32) : *,#++ Nedan presenteras sammanfattningar av intervjusvaren, samt enkäten. Benämningen träprojekt definieras i kapitel 1.4 som byggnader med en stomme av trä, högre än två våningar alternativt byggnader med en stomme av trä vars totala höjd motsvarar en höjd högre än två våningar.. :38 *,#++- %+)-!,) Nedan presenteras ett urval av de frågor som ställts till respondenterna. De aspekter som lyfts under intervjuerna men inte ansetts relevanta för studien har inte redovisats. För fullständiga intervjuer se bilaga 3. Intervjuerna har genomförts med respondenter i Skellefteå, Göteborg och Malmö. Nedan är svaren är sammanfattade för respektive stad. De kursiverade rubrikerna är teman vilka intervjufrågorna har grundat sig i, se bilaga 2 för intervjuguide.. Bakgrundsinformation I Skellefteå genomfördes totalt tre intervjuer med fyra personer, dessa var tre entreprenörer samt en beställare. Deras tid i byggbranschen varierar mellan 14 och 43 år. I Göteborg intervjuades tre entreprenörer samt en beställare. Deras tid i byggbranschen varierade mellan 14 och 30 år. I Malmö intervjuades tre entreprenörer samt en beställare. En av entreprenörerna representerar både entreprenörerna samt beställarsidan, hen har i sammanfattningen nedan kategoriserats som entreprenör men i de fall hen lyfter synpunkter ur ett beställarperspektiv framgår detta tydligt. Ytterligare en av entreprenörerna kommer även fortsättningsvis gå under benämningen platschefen eftersom hen är anställd på ett företag som är speciellt inriktade på träbyggnad, vilket sticker ut från övriga respondenter i Malmö. I staden har respondenterna arbetat i byggbranschen mellan 16 och 46 år.. Erfarenheter från andra geografiska områden Skellefteå: Respondenterna har framförallt arbetat i regionen, som längst har en av respondenterna arbetat på annan ort under 1,5 år. Göteborg: Respondenterna har framförallt erfarenhet från Göteborg och närområdet. Malmö: I Sverige har alla respondenter enbart arbetat i Skåne. Två av respondenterna har dock erfarenhet från andra länder.. 16.

(33) De stommaterial som respondenterna föredrar Skellefteå: Bland entreprenörerna skiljer sig åsikterna åt. Två av respondenterna föredrar de betong och stål på grund av mer erfarenhet inom de materialen. Den tredje respondenten menar att de beror på projekt men anser att trä är att föredra. Beställarens erfarenhet av flerbostadshus i trä är inte positiv, hen föredrar istället betong, detta beror på risker vid vattenskador samt problem med akustiken i högre träbyggnader. Hen påpekar dock att hen inte varit involverad i högre projekt med trästomme. Göteborg: Entreprenörerna i Göteborg föredrar främst betong och stål men det poängteras dock att det är projektspecifikt. En respondent säger ”jag föredrar att bygga friska hus vilket enklast görs i stål och betong”. Det utrycks dock från vissa respondenter en nyfikenhet på trästommar. Beställaren menar att hen föredrar olika stommaterial beroende på projekt. Malmö: Entreprenörerna i Malmö är oeniga. Platschefen föredrar trä, de andra två respondenterna föredrar stål och betong. Respondenten som också delvis har en beställarroll lyfter att en tung stomme känns mer bekvämt till följd av erfarenhet och ur ett brukarperspektiv. Beställaren menar att det är lättare att välja stål och betong till följd av att det är där hen har erfarenhet. Hen menar att valet av stommaterial troligtvis utgår från tradition.. Möjlighet att påverka valet av stommaterial Skellefteå: Entreprenörerna menar att det framförallt är beställaren som styr valet av stommaterial. Beställaren beskriver att de har stor möjlighet att påverka men att prislappen styr. Gemensamt för de flesta respondenterna är att de trycker på Skellefteås träbyggnadsstrategi och kommunens vilja att öka träbyggandet. Göteborg: Entreprenörerna beskriver hur beställaren har störst möjligt att påverka och att de många fall måste följa ett förfrågningsunderlag. En av respondenterna menar att deras möjlighet att påverka stommaterialet inte är speciellt stor men att de däremot kan påverka byggmetoden. I övrigt lyfts kostnaden och traditionen som styrande faktorer vid val av stommaterial. Beställaren menar att det är ett gemensamt beslut mellan flera personer. Hen beskriver hur de idag går efter en strategi som innebär att inte styra projekt mot ett specifikt material. När de tar in anbud konkurrerar alla material på lika villkor. Malmö: Entreprenörerna har skild uppfattning om deras möjlighet att påverka stommaterialet. En respondent anser sig ha stor möjlighet att påverka medan de andra två respondenterna beskriver sig ha liten möjlighet att påverka då deras företag till stor del arbetar med färdiga koncept. Beställaren beskriver att hen har stor möjlighet men utifrån detaljplanen vilken vanligtvis begränsar byggnadshöjden och inte antalet våningar.. 17.

(34) Tidigare erfarenheter av att bygga i trä Skellefteå: Byggentreprenörerna har alla erfarenhet av träprojekt, exempel är en skola med limträ, håldäcksbjälklag samt prefabytterväggar i trä, en förskola med stålstomme och KLbjälklag samt en industribyggnad och en bygghall med limträstomme. Endast ett av de nämnda projekten är högre än två våningar, med en stomme av trä, dock är alla ändå träprojekt. Beställaren var på sin tidigare arbetsplats inblandad i lägre trähusprojekt med högst två våningar. Fastighetsbolaget som beställaren arbetar på har dock aldrig utfört ett projekt helt i trä. Göteborg: Majoriteten av entreprenörerna i Göteborg har ingen eller liten erfarenhet från enstaka träprojekt. En av respondenterna har arbetat på ett företag som byggt träprojekt upp till tre våningar. Beställaren har ingen tidigare erfarenhet av att bygga i trä men nämner att de nu har två upphandlade träprojekt. Malmö: Bland entreprenörerna i Malmö har endast platschefen erfarenhet från träprojekt. Beställaren har ett aktuellt projekt med ett antal hus med trämoduler. Att testa på att bygga ett träprojekt beskrivs vara en ambition från ledningen. Förutom det projektet har respondenten inga erfarenheter från träprojekt.. Uppfattad kunskapsnivå och viljan att lära Skellefteå: Entreprenörerna är eniga om att de tillsammans med leverantörer och experthjälp kan tillräckligt mycket för att föreslå ett träprojekt. Vissa av respondenterna känner sig tvingade att lära sig mer eftersom marknaden kräver det, medan en av de intervjuade är positiv till att lära sig mer. Beställaren anser sig ha mycket kunskap om träbyggnad men har dock inte arbetat med träprojekt. Med hjälp av rätt kompetens skulle hen känna sig trygg med att föreslå ett träprojekt. Beställaren vill lära sig mer. Göteborg: Majoriteten av entreprenörerna anser sig ha tillräcklig kunskap alternativt möjligheten att inhämta krävd kunskap för att förslå ett träprojekt. En av respondenterna menar dock att hen inte har tillräcklig kunskap för att förslå den typen av projekt. Alla entreprenörer i Göteborg är eniga om att de vill lära sig mer. Beställaren anser sig ha tillräcklig kunskap för att föreslå ett träprojekt. Hen beskriver hur hen vill lära sig mer och att de just nu har ett pågående projekt där de utreder trästommars för och nackdelar. Malmö: Majoriteten av entreprenörerna anser sig inte ha tillräcklig kunskap för att föreslå ett träprojekt utan experthjälp. Platschefen anser sig ha tillräcklig kunskap. Alla entreprenörerna är villiga att lära sig mer om trä som stommaterial. Beställaren menar att hen har bra kännedom om trästommar och skulle kunna göra bedömningen om det vore ett lämpligt val med en trästomme. Hen vill gärna lära sig mer om trästommar.. 18.

(35) Trästommars möjlighet till större marknadsandel Skellefteå: Alla respondenter, entreprenörer som beställare, är eniga om att det är troligt att trästommar kommer ta en större marknadsandel. Göteborg: Entreprenörerna tror att det är rätt i tiden och att trä därför kan ta en större marknadsandel framöver. En respondent nämner att priserna troligen går ner om fler provar på att bygga med det. Beställaren menar att det finns en god möjlighet för trä att ta en större marknadsandel. Malmö: Entreprenörerna är eniga om att trä har en möjlighet att ta en större marknadsandel. De lyfter anledningar så som miljöfördelar, produktionstider och högre prefabriceringsgrad. Beställaren tror att trä kommer ta en större marknadsandel men att det är mer fördelaktigt och hanterbart att bygga lägre projekt i trä där det redan är beprövat.. Inställning och kunskap typiskt för staden Skellefteå: En av entreprenörerna tror inte att inställningen och kunskapen går generalisera för hela staden och menar att den snarare är typisk för delar av staden. Vidare nämner de övriga respondenterna att för de stora rikstäckande företagen finns troligen en gemensam inställning i staden. Beställaren tror inte att hens inställning är typisk för Skellefteå och menar att hen troligen är mer positiv till betong är vad de flesta i kommunen är, något som kan bero på den arbetsplats hen arbetar på. Göteborg: Majoriteten av entreprenörerna är eniga om att deras inställning och kunskap troligen är typisk för Göteborgsområdet. En respondent säger ”Vi som inte provat på det ordentligt har nog dålig kunskap och har kanske inte riktigt haft intresset för det”. En respondent nämner även att åldersskillnad kan ha en påverkan på inställning och kunskap. Beställaren tror att yrkeskategori har större betydelse och att det inte går att generalisera utifrån staden. Malmö: Majoriteten av entreprenörerna har en liknande uppfattning av inställningen och kunskapsläget i Malmö. Platschefen med erfarenhet av träprojekt tror inte att hens inställning och kunskap är representativ för Malmö. En annan respondent utan erfarenhet av träprojekt tror att hens inställning och kunskap är representativ för Skåne och nämner att det troligen finns en skepsis eftersom det saknas tradition vilket kan leda till osäkerhet. Beställaren tror att inställning och kunskap grundar sig i erfarenheter, personliga eller företagets.. 19.

(36) Bunden kunskap Skellefteå: Entreprenörerna menar att det finns mer eller mindre skillnader i kunskap mellan städer i Sverige. Något som lyfts som en anledning till detta är traditionen i staden. Beställaren tror att kunskapen finns i norr eller i Småland och att det i övrigt är betong som används. Göteborg: Entreprenörerna har alla tre var sin uppfattning i frågan om kunskap är bunden geografiskt. En respondent tror att kunskapen är bunden, en tror att det istället är intresset som styr. En av respondenterna vet inte. Beställaren tror inte att kunskapen är bunden men att kunskapen varierar geografiskt. Malmö: Två av entreprenörerna uttrycker att kunskap kan vara bunden geografiskt och att detta grundar sig i traditioner, dels i stadens, dels i branschens. Beställaren tror att kunskap kan vara bunden till vissa städer och menar att kunskap och tradition är kollektiv erfarenhet.. Uppfattade problem med att bygga i trä Skellefteå: Entreprenörerna anser att de största problemen är fukt som lätt sprider sig i träbyggnader samt grova bjälklagsdimensioner till följd av kraven på brand och ljud, något som även beställaren håller med om. Beställaren beskriver utöver detta att det största problemet är kunskapsbrist vid utförande och möjligtvis vid projekteringen. Brandskydd Entreprenörerna anser att brandskyddet kan vara ett problem i hus med trästommar. En av entreprenörerna menar att trästommar bör jämföras med prefabricerade betongstommar och att problematiken finns även där. Beställaren anser att det finns tekniska lösningar för brandskyddet. Akustik Entreprenörerna menar att akustiken är god men kan vara ett problem vid stegljud, ljud utifrån och vibrationer i vissa fall. En av respondenterna nämner att problemet går att lösa men att det blir dyrare, framförallt till följd av ett ökat antal produktionstimmar. Beställaren menar att akustiken är ett stort problem i trähus. Kunskapsbrist Entreprenörerna tror att kunskapsbrist kan vara ett problem där en av respondenterna utrycker sig på följande sätt ”byggbranschen är inte världsledande på att ta till sig nyheter” vidare menar entreprenörerna att kunskapsbrist är ett generellt problem i branschen och inte nödvändigtvis kopplat till trä. Beställaren tror att kunskapsbrist är ett hinder för träbyggande.. 20.

(37) Göteborg: Alla entreprenörer menar att fukten är ett problem, det lyfts att väderskydd är en lösning. En respondent beskriver särskilt att stommar i trä ofta väljs bort av beställaren i tidigt skede vilket gör att de inte får använda sig av det. Beställaren menar att ett problem för trästommar grundar sig i ekonomi och att det är svårt att påvisa att trä inte blir dyrare eller i alla fall jämförbart med andra material. Respondenten lyfter även fuktproblematik, rörelser i träkonstruktionen samt stabilitetsutmaningar vid träprojekt. Brandskydd Entreprenörerna ser alla ett problem i att lösa brandskyddet i en byggnad med trä som stommaterial. Beställaren beskriver hur det inte är några problem att uppfylla kraven i BBR men att det blir problematiskt i försäkringsskedet. Akustik Entreprenörerna är oeniga i frågan, en respondent menar att akustiken är god i träbyggnader, de andra två beskriver akustiken som problematisk och kostsam att lösa. Beställaren beskriver hur de beroende på system klarar kraven i BBR olika bra. Problemet är en kostnadsfråga. Kunskapsbrist Majoriteten av entreprenörerna tror att kunskapsbrist är ett hinder för träbyggnation, en av respondenterna säger att ”bostäder bygger man i betong, så har man byggt i många år nu och därför blir det första tanken hos de flesta”. En av respondenterna menar att det inte nödvändigtvis är kunskapsbrist som är ett hinder för trästommar, branschen bör enligt hen istället få hårdare styrning med enklare förhållningsregler för att inte bygga som de alltid gjort. Beställaren tror att kunskapsbrist kan vara en orsak till underläget för trästommar. Hen menar dock att det är en bransch där det är bra att vara lite konservativ då fel kan leda till allvarliga konsekvenser eftersom de sysslar med människors livsmiljöer. Malmö: Entreprenörerna lyfter problem som väder och vind i Skåne, otydligheten gällande garantin och vad händer med frågor som brand, ljud, krympning, sättning och underhåll. Respondenten som även har en beställarroll lyfter problematik som rör kundhälsan, så som att golv kan svikta och knarra. Hen menar även att det blir ett större fokus på fuktfrågan. Respondenten trycker dock på att hen inte byggt i trä och att det endast är vad hen tror. Beställaren menar att det är problematiskt med väderskydd till stora kvartersstukturer som är ett vanligt sätt att bygga på i Malmö. Brandskydd Två av entreprenörerna tror att det finns lösningar på brandproblematiken. En av respondenterna säger att hen inte kan tillräckligt mycket för att uttala sig. Beställaren tror att brandfrågan kan vara ett problem men att det går att lösa. Att ta lärdomar och beakta det är viktigt.. 21.

No results found