1 Fakulteten för
lärande och samhälle Barn – unga – samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Pedagogen och internet
Fem pedagogers tankar och erfarenheter av Internets inverkan på det
pedagogiska uppdraget.
The educator and the internet
-Five teachers`thoughts and experiences of Internets influence on the
educational mission
Leunora Ibraimi
Lärarexamen, 210 högskolepoäng Examinator: Johan Dahlbeck Slutexamination: 2014-06-30 Handledare: Eva Nyberg
3
Förord
Jag vill tacka alla som på något sätt bidragit till att göra detta arbete möjligt.
Jag vill börja med att rikta ett stort tack till samtliga pedagoger som öppet och entusiastiskt delat med sig av sina tankar och erfarenheter av internet och dess roll i barns och ungas tillvaro. Era erfarenheter och reflektioner har varit till stor nytta.
Jag vill även tacka min handledare Eva Nyberg för att hon tog sig an att bedöma min uppsats och ge mig snabb och nyttig feedback. Jag har fått konstruktiv kritik gällande innehållet såväl som mitt språk och genom detta även en möjlighet att utvecklas som uppsatsskrivare.
Slutligen vill jag rikta all min uppskattning till min sambo för det enorma stöd och tålamod han visat i samband med mitt arbete. Det har känts som att åka berg och dalbana emellanåt men du gav aldrig upp, inte ens när jag kände för att göra det.
5 Titel
Pedagogen och internet
Fem pedagogers tankar och erfarenheter av internets inverkan på det pedagogiska uppdraget
Författare Leunora Ibraimi
Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka tankar pedagoger har kring barn och ungas internetbruk och vad detta kan ha för betydelse och konsekvenser för det pedagogiska uppdraget. Uppsatsen bygger på följande frågeställningar:
- Vilken roll tror pedagogerna att internet spelar i barns och ungas tillvaro? - Hur förhåller sig pedagogerna till barns och ungas internetkonsumtion? - Har barns och ungas internetkonsumtion någon betydelse för det pedagogiska
uppdraget och i så fall på vilket sätt?
Forskning benämner de barn och ungdomar som föddes under åttio- och nittiotalet som internetgenerationen. Innebörden av detta begrepp är att vi har en hel generation som vuxit upp med nätet som ett ständigt närvarande fenomen samt att detta i sin tur påverkat ungas vardag, socialisation och inlärning.
Den omfattande effekt nätet haft på samhället och våra yngre generationer har i sin tur påverkat det pedagogiska uppdraget.
Jag har gjort en kvalitativ undersökning där jag intervjuat fem pedagoger om deras tankar kring internet och dess inverkan på pedagogens uppdrag.
Pedagogerna är alla eniga om att internet spelar en viktig roll i barns och ungas tillvaro samt att barn visar kunskaper om IT och nätet redan första året i skolan. Internet är ett forum där barn och unga söker information och kunskap samt umgås med jämnåriga. Man är även öppen för att integrera internet i undervisningen men upplever i många fall att man saknar den tid och de redskap som krävs.
7
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 9
1.1 Syfte och frågeställningar ... 10
1.1.1 Syfte... 10
1.1.2 Frågeställningar ... 11
1.2 Disposition... 11
2. Bakgrund – Internet, dess historia och utveckling ... 12
3. Forskningsläge inom kunskapsfältet ... 13
3.1 Internetgenerationen ... 13
3.2 Internet som hotbild ... 14
3.3 Internet, lärande och det pedagogiska uppdraget ... 15
4. Metod ... 19
4.1 Metodval ... 19
4.2 Urval ... 20
4.3 Genomförande ... 22
4.4 Forskningsetiska överväganden... 23
5. Resultat och Analys ... 24
5.1 Intervju med fritidspedagog Martin ... 24
5.2 Intervju med fritidspedagog Liselott ... 27
5.3 Intervju med lärare Sara ... 28
5.4 Intervju med lärare Tom ... 30
5.5 Intervju med lärare Annika ... 32
6. Sammanfattning och analys ... 35
7. Slutdiskussion och kritiska reflektioner ... 37
Referenser ... 39
9
1. Inledning
Jag har alltid betraktat internet som ett centralt fenomen i våra liv. Ett redskap som underlättar kommunikationen människor emellan samt ger tillgång till mängder av all sorts information. Jag har även förstått, genom de möten jag haft med barn och unga, att internet och alla de digitala medier som ger tillgång till nätet spelar en väsentlig roll i barns och ungas tillvaro. Jag har upplevt hur händelser och upplevelser på nätet dominerar många av våra barns och ungas samtal. Internet är även det fenomen eleverna jag mött allra helst ville använda sig av i samband med skoluppgifter. Jag har upplevt intresse, trygghet och självsäkerhet hos elever när de navigerat på nätet.
Mina egna upplevelser av internet samt de upplevelser jag haft som lärarstuderande och pedagog har fått mig att inse att internet är ett fenomen som påverkat samhället likt inget annat. De senaste två decennierna har vi upplevt en digital revolution som bidragit till att en majoritet av människor världen över bekantat sig med internet.
Jag har vuxit upp med internet och anser att fenomenet spelar en väldigt stor roll i min tillvaro. Jag upplever att det spelat minst lika stor roll i mina vänners och syskons liv. Den litteratur och forskning jag bekantat mig med i samband med denna undersökning har gjort det tydligt att de barn och unga vi idag möter i skolans värld tillhör ”internetgenerationen”. De är bekanta med internet på ett sätt som är unikt för deras generation. Med denna kunskap som bakgrund ville jag belysa hur fritidspedagoger och lärare förhåller sig till
internetfenomenet samt undersöka huruvida barns och ungas internetkonsumtion påverkar pedagogers uppdrag.
Den forskning som behandlats i samband med detta arbete lyfter fram och beskriver en generation med unika kunskaper kring digitala medier och internet. Marc Prensky hävdar att våra barn och unga har kunskaper och erfarenheter som är unika för deras generation (Prensky 2001). David Buckingham beskriver våra barn och unga som den samhällsgrupp som är djupast insatt i digitala mediers funktioner och internets möjligheter (Buckingham, 2008). Även om jag länge varit medveten om att internet spelar en stor roll i barns och ungas tillvaro uppstod inte insikten om att internet skulle innebära nya utsikter och utmaningar för det pedagogiska uppdraget förrän jag började vikariera som lärare.
Det hade uppstått en konflikt i en klass jag hade i uppgift att undervisa. En konflikt som påverkade stämningen i klassrummet och därmed även undervisningen. En grupp elever bråkade ständigt med en speciell flicka i klassen. Hon anklagades för att vara elak mot ”folk”
10
och för att sprida osanna rykten. Jag kunde inte förstå denna konflikt då jag aldrig uppfattat den anklagade eleven som klasskamraterna beskrev henne. I skolan var hon tillbakadragen, tyst och tillmötesgående. Rasterna spenderade hon ofta för sig själv. Vi bestämde oss för att diskutera konflikten och tillsammans hitta en lösning på problemet. Alla berörda fick komma till tals och förklara vad som låg bakom konflikten. Eleverna som bråkade med den anklagade flickan hävdade att hon var ” jättekaxig på nätet”. Det visade sig att en stor del av klassen var inblandad i ett bråk på internet. Via nätets olika forum växte det fram en infekterad osämja som gjorde kränkningar och ryktesspridning till vardagsmat. Eleven som anklagades för att vara elak erkände att hon varit väldigt arg för olika händelser som ägt rum i skolan och att det var lättare för henne att få utlopp för ilskan via nätet.
Osämja mellan elever är inget ovanligt i skolans värld men denna händelse fick mig att reflektera kring internet som en parallell värld som existerar sida vid sida med verkligheten. David Buckingham menar att internet har inneburit att fysiska möten inte längre är en
förutsättning för att människor ska kunna kommunicera med varandra eller ge uttryck för sina känslor. Han menar även att internetkommunikationen är ett viktigt redskap i barn och ungas sociala liv (Buckingham, 2008). Internetfenomenet har även givit barn och ungdomar en sfär som vuxenvärlden inte kan ha insyn i. En sfär bortom vuxenvärldens begränsningar och kontroll (Metzger & Flanagin, 2008). Det är den speciella relationen mellan internet och våra yngre generationer som gjort mig nyfiken på vad internetfenomenet egentligen innebär för den pedagogiska yrkesrollen. Detta söker jag insikt i genom att ta del av relevant forskning samt andra mer erfarna pedagogers tankar och upplevelser kring barn, unga och internet.
1.1 Syfte och frågeställningar
1.1.1 Syfte
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur pedagoger uppfattar ungas internetbruk och vad detta kan ha för betydelse och konsekvenser för det pedagogiska uppdraget. Jag vill lyfta fram pedagogers upplevelser och erfarenheter av internet, hur de upplever att fenomenet präglar våra yngre generationer samt vilken roll det spelar i barns och ungas tillvaro. Med utgångspunkt i enskilda pedagogers tankar strävar jag efter att få fram en bild av vad internetfenomenet kan ha för betydelse och konsekvenser för det pedagogiska uppdraget generellt.
11
1.1.2 Frågeställningar
De frågeställningar jag utgått från i samband med denna studie är:
1. Vilken roll tror pedagogerna att internet spelar i barns och ungas tillvaro? 2. Hur förhåller sig pedagogen till barns och ungas internetkonsumtion?
3. Har barns och ungas internetkonsumtion någon betydelse för det pedagogiska uppdraget, och i så fall på vilket sätt?
1.2 Disposition
Efter detta introducerande kapitel med syfte och frågeställningar kommer jag att presentera generell fakta om internets roll i det moderna samhället. Därefter kommer en redogörelse av relevant forskning kring barns och ungas internetkonsumtion samt en teoretisk utgångspunkt. Det är denna forskning och teori som kommer att ligga till grund för analysen av mina intervjuresultat.
Efter presentation av aktuell forskning kommer jag att diskutera mitt val av metod samt presentera det urval som kommit att ligga till grund för mina intervjuer samt hur jag gått tillväga för att genomföra min undersökning. Därefter följer en redovisning av mina intervjuresultat. Det som framkommer i samband med intervjuerna kommer att kopplas till den forskning och de teoretiska begrepp som lyfts fram i uppsatsen.
Avslutningsvis kommer jag att med utgångspunkt i tidigare forskning reflektera kring det resultat jag fått fram i samband med intervjuerna och därefter följer en kritisk diskussion.
12
2. Bakgrund – Internet, dess historia och
utveckling
Internet är ett globalt datornätverk som uppstod i USA under slutet av 1960 talet. I början benämndes nätverket som ARPANET och framställdes på begäran av det
amerikanska försvaret. Syftet med ARPANET (som uppfördes mellan ett antal universitet i USA) var att reducera viktiga datorsystems sårbarhet. Det dröjde dock inte länge förrän man inom forskningsvärlden insåg nätverkets betydelse och dess möjligheter till olika former av kommunikation genom datorer. Genom att utveckla nättekniken kunde man inom loppet av ett decennium (under 1980 talet) knyta samman majoriteten av alla amerikanska
forskningsinstitutioner samt universitet till ett och samma nätverk. Kort därefter kom
nättekniken att sprida sig och innefatta universitet utanför USA. Det första svenska nätverket SUNET (Swedish University network) installerades 1980. Under början av 1990 talet
expanderade nättekniken och internet blev tillgängligt för tusentals företag och institutioner utanför universitetsvärlden (Nationalencyklopedin, 2011). Internets massiva utbredning blev som tydligast under början av det nya millenniet då det hade cirka 360 miljoner användare världen över. Ett fenomen som endast var tillgängligt för universitetsvärlden blev plötsligt en del av människors vardagsliv. Internet har kommit att utvecklas till ett av 2000 talets
viktigaste medium/medier. Det som utmärker internet som ett informationstekniskt fenomen är dess enorma förmåga att förse oss med en mängd olika informations- och
kommunikationsmöjligheter (Encyklopedia Brittanica, 2011). Internet har alltså gått från att vara en enskild teknologisk företeelse till att bli något som förändrat människors sätt att interagera. Fenomenet har gett oss en djupare insikt i vår värld, det har kommit att tydliggöra de klyftor som finns mellan människor och samhällen samtidigt som det skapat en mer sammanlänkad värld (Findahl, 2009). Internet har inneburit fundamentala förändringar för vårt samhälle på många plan. Det har skapat nya möjligheter att kommunicera och interagera och därmed förvandlat och utvecklat vårt privata och offentliga liv samt våra sociala
relationer. Människors sätt att vara tillsammans har förändrats och vi har skapat nya virtuella plattformar för samvaro och kommunikation. Att ses ansikte mot ansikte är inte längre förutsättningen för att kunna umgås och ta del av varandras tankar och känslor (Buckingham, 2007).
13
3. Forskningsläge inom kunskapsfältet
I detta kapitel kommer jag att presentera forskning kring barn och ungas internetkonsumtion. Jag kommer att fördjupa mig i begreppet ”internetgenerationen” och belysa vad som
kännetecknar denna generation. Vidare diskuteras internet i samband med lärande och utveckling.
3.1 Internetgenerationen
David Buckingham benämner barn som födda under mitten av 1980-talet samt under 1990-talet som ”internetgenerationen”. Buckingham menar att 80- och 90-talisterna är den första generation som vuxit upp i en värld där internet varit ett ständigt närvarande fenomen. Man hänvisar till undersökningar som visat att internetgenerationen är den grupp som umgås och socialiseras mest online, det är även denna åldersgrupp som dominerar när det kommer till nerladdningar av film och musik. Internetgenerationen är dessutom den generation som är bäst medveten om internets alla funktioner och möjligheter (Buckingham, 2008). Även Marc Prensky skiljer i samförstånd med Buckingham på de generationer som är födda och
uppvuxna med IT och de som kommit i kontakt med fenomenet i vuxen ålder. Prensky väljer att benämna dessa två grupper som digitala infödingar (digital natives) samt digitala
immigranter (digital immigrants). Prensky hävdar att barns och ungas ständiga tillgång till internet gett dem upplevelser, erfarenheter och färdigheter som är unika för deras generation. Vidare påstår han att de digitala infödingarnas sätt att lära skiljer sig väsentligt från de digitala immigranternas. Digitala infödingar törstar efter och söker sig till interaktivitet, de värderar grafik och fart och vill ha slumpmässig åtkomst. Prensky hävdar även att de digitala
infödingarnas hjärnfunktioner skiljer sig från de digitala immigranternas. Resultatet av detta har kommit att innebära att barn och unga i dagens moderna samhälle känner sig
otillfredsställda med det traditionella sättet att ge och ta instruktioner. Man uppfattar de
digitala immigranternas ”ett steg i taget logik” som främmande och omodern (Prensky, 2001).
Som jag tidigare nämnde har internet inneburit fundamentala förändringar för vårt samhälle på många plan och kanske även för barns och ungas position som medborgargrupp. Internet har skapat nya möjligheter att kommunicera och interagera och givit barn och unga tillgång till världen på ett banbrytande sätt (Buckingham, 2008). Världens unga är den grupp som drivit internet framåt och givit fenomenet den genomslagskraft som det har. Deras
14
kompetenta och rättmätiga politiska samt sociala aktörer. Man hävdar även att
internetfenomenet gett upphov till ett maktskifte i vårt samhälle. Barn och unga är en grupp som genom historien systematiskt utsatts för olika restriktioner från vuxenvärlden. Vuxna har alltid haft kontroll över vilken information barn och unga ska ha tillgång till samt vilka sociala forum de får befinna sig på. Internet är ett redskap som ger yngre generationer en form av makt och kontroll över sin tillvaro, något som tidigare legat i händerna på vuxna (Metzger & Flanagin, 2008 ). Internet ger barn och unga en symbolisk makt över sig själva och sin omvärld. Med hjälp av nätet får de möjlighet att visa motstånd gentemot äldre generationers makt och normer (Holm & Helve, 2005). Det finns starka historiska såväl som sociologiska bevis för att ”barndomen” gått igenom omfattande och betydelsefulla förändringar de senaste decennierna. IT är en kraft som drivit igenom en omfattande social förändring och bidragit till att våra barn och unga får tillgång till världen på ett sätt som tidigare aldrig varit möjligt. Internet ger barn och unga obegränsad tillgång till vuxenvärlden på ett sätt som suddar ut gränsen mellan den kunskap som är tillgänglig för barn och den som finns till för vuxna (Livingstone, 2009).
Eftersom internet blivit en så viktig och stor del av vårt samhällsliv såväl som vårt privatliv är det enligt min uppfattning självklart att det uppstått diskussioner kring internetfenomenets baksidor. Finns det något vi borde vara vaksamma på och vilka konsekvenser kan
internetkonsumtionen få är några av de frågeställningar som uppstått.
3.2 Internet som hotbild
Det finns ständiga debatter som behandlar för- och nackdelarna med internet, de varierar mellan hyllningar och rädsla för dess effekter och konsekvenser. Å ena sidan betraktar man IT som att det ger människor tillgång till kunskap, information samt en rad olika uttrycksmedel och resurser som stärker den personliga friheten. Å andra sidan så ser man IT som en fara för privatliv, som kommersiell exploatering av människor. Man betraktar internet som ett
fenomen som bidrar till att människor, i synnerhet barn och unga faller offer för olika former av kränkningar, missbruk och pornografi (Buckingham, 2008).
Livingstone upplever dock att debatten kring barns och ungas internetbruk blivit alltför känslostyrd och enkelriktad. Allt för ofta utgår man från tradition, auktoritet och en strävan efter gemensamma ideal när man talar om barnets säkerhet och värdighet ute på nätet. Man undrar över hur våra barn och unga ska skyddas från allt som nätet består av. Livingstone
15
menar att det råder en form av moralpanik bland oss vuxna och ofta är vi rädda för vår
oförmåga att ha uppsikt och kontroll över vad våra barn och unga möter på nätet. Men medan akademiker, beslutsfattare och den övriga vuxenvärlden diskuterar hur man ska kunna
minimera de risker som finns ute på nätet så fortsätter barn och unga att vara uppkopplade, samtidigt som de välkomnar och lär sig ta itu med alla internets konsekvenser (Livingstone, 2009).
Enligt Europaparlamentet består internet trots sina möjligheter av en rad olika faror som uppkopplade barn ofta möter, faror som vuxenvärlden ska vara uppmärksam på. Pedofili, pornografi, oönskade sexuella anspelningar, rasism och mobbning är alla fenomen som barn och unga kan utsättas för när de surfar på internet. Under 2006 samlades parlamentets ledamöter tillsammans med forskare och experter för att lyfta fram olika sätt att skydda unga medborgare från allt olämpligt innehåll som cirkulerar på internet. Syftet med mötet var att tillsammans med aktörerna bakom internet hitta redskap som skyddar barn från olagligt och skadligt innehåll på internet utan att hota barns och ungas yttrandefrihet (Europaparlamentet, 2006). Buckingham hävdar dock att man inte kan betrakta de barn och unga som tillhör internetgenerationen som passiva offer med en oförmåga att hantera farorna bakom internet. Många ungdomar är aktiva deltagare med djupa kunskaper och medvetenhet kring riskerna som finns på nätet (Buckingham, 2007).
Kritiska röster hävdar att ungas obegränsade tillgång till information i kombination med deras försprång i teknisk kunskap kan vara ett hot gentemot vuxenvärldens ledarskap och normer. Även om vi befinner oss i en era där barn och unga erkänts och accepterats som kompetenta så fortsätter samhället och socialpolitiken sin strävan efter kontroll, reglering och övervakning av barn och unga och deras aktiviteter på internet (Livingstone, 2009).
3.3 Internet, lärande och det pedagogiska uppdraget
Tekniken är ett fenomen som förändrat vår syn på lärande, undervisning och det mänskliga minnet. Mer och ökad kunskap kring teknologi hjälper oss att hitta nya sätt att utveckla vår omvärld och människans förmågor (Lundgren, 2014)
Som det framkommit tidigare i uppsatsen finns det teorier som hävdar att internets ständiga närvaro i barns och ungas liv haft en inverkan på deras kognitiva utveckling och deras sätt att ta in kunskap. Internetfenomenet har haft stort inflytande på internetgenerationens utveckling
16
och lärande (Buckingham, 2008). När det kommer till barn och ungas språkutveckling så hävdar Angela Thomas att internet gett upphov till att barn och unga inser och värdesätter det skrivna ordets makt och styrka på ett helt annat sätt än tidigare. Läs- och skrivkunnighet är de mest värderade formerna av kapital i internets alla forum. Barn får betydligt lättare att leka med språket och hitta rätt uttrycksformer när de upplever att det finns en verklig och viktig mottagare. De inser även snabbt hur viktigt det är att tydligt uttrycka sig i skrift för att mottagaren ska kunna förstå och bemöta ens arbete eller tankar (Thomas, 2007).
Internets inverkan på barns och ungas tillvaro, utveckling och lärande har bidragit till att de traditionella pedagogiska arbetssätten och strukturerna utmanats. Det är viktigt att dagens pedagoger utformar en undervisning som tar hänsyn till den betydelse internetfenomenet har för barn och unga (Rask, 2006). Inom skolverket anser man att en av de största utmaningarna för pedagoger är att integrera internet i den dagliga undervisningen. Med hjälp av
informationstekniken och nya sätt att kommunicera ska pedagogen bidra till att utveckla undervisningen samtidigt som man lär eleverna förstå och hantera kommunikationstekniken (Skolverket, 2000). Lars Åke Kernell hävdar i enlighet med skolverket att internet kommit att bli en stor del av skolan och medfört nya utsikter och uppdrag för alla verksamma i skolans värld. Enligt honom befinner vi oss i ett informationstekniskt samhälle där barn och unga har en oerhörd tillgång till all sorts upplysning. Detta har kommit att innebära förändringar för vårt sätt att undervisa och gjort att dagens lärarroll skiljer sig väsentligt från tidigare lärargenerationers. Läraren har gått från att vara den som dukar fram information till att bli den som vägleder sina elever bland en enorm mängd befintlig information. Under ett tillfälle uttrycker Kernell en metafor som han anser beskriver pedagogens roll i IT- samhället;
En bild som kanske kan vara till hjälp är att jämföra den tidigare läraren med en person som serverar vatten till törstande i öknen.
Idag är hon den som hjälper människor i en strid flod.
Om vattnet motsvarar informationsflödet, var vi servitörer igår och simlärare idag. (Kernell, 2002, s. 186)
Informations- och kommunikationstekniken ska vara en av de krafter som utvecklar skolan och den pedagogiska kompetensen. Den roll som internet spelar i samhället samt barns och ungas liv bör vara en av de faktorer som reformerar våra arbetssätt och vårt sätt att undervisa. Pedagogen i det informationstekniska samhället bör vara beredd på att överge sin traditionella roll och istället fungera som en handledare som motiverar och inspirerar barn och unga i deras
17
lärande (Skolverket, 2000). För den enskilda pedagogen är det en självklarhet att man tillhandahåller redskap som hjälper och vägleder barnet i sin skriv- och läsutveckling. I dagens moderna IT- samhälle är det minst lika viktigt att pedagogen bistår med kunskaper som utvecklar barns förmåga att navigera på nätet, att söka och utvärdera information. Barn och unga bör få de redskap som förutsätts för att kritiskt granska och utvärdera all den upplysning som finns tillgänglig på nätet (Kernell, 2002).
Den digitala informationsteknikens betydelse i det moderna samhället ställer nya krav på våra medborgare. Det är oerhört viktigt att vi har en förmåga att analysera och utvärdera det omfattande informationsflöde som existerar i det informationstekniska samhället. I synnerhet våra barn och unga behöver tid och möjlighet att reflektera kring all den upplysning nätet ger tillgång till. Där spelar vi vuxna en viktig roll, för även om internet ger barn och unga makt i form av fakta, kunskap och information så saknar de den livserfarenhet samt den kognitiva förmåga som krävs för att kunna bemöta, förstå och bearbeta allt innehåll på nätet. Därför är det viktigt att vuxenvärlden, i synnerhet pedagoger, ger barn och unga tillgång till insikt samt de redskap och färdigheter som förutsätts för att möta all den information och även de hot som finns på internet. När det kommer till mobbning och kränkningar via internet har pedagogen precis som med traditionell mobbning ett ansvar att motverka kränkande
behandling. Vuxna, i synnerhet skolan bör diskutera och reflektera kring nätmobbning med barn. Det är viktigt att man synliggör de konsekvenser som tenderar att hamna i skymundan när man agerar med hjälp av nätet. Nätmobbningsproblematiken kan motarbetas genom att skolan får mer kunskap och information kring vad nätmobbning är, vad som utmärker det samt hur det drabbar de utsatta (Kowalski & Limber, 2007).
Det må verka som att informations- och kommunikationstekniken endast skapat nya uppgifter för pedagogen men realiteten är att det även bidragit till att skapa nya utgångspunkter och pedagogiska möjligheter. Internet ger elever chansen att självständigt söka kunskap samtidigt som det gör det möjligt för dem att ha kontakter runt om i världen. Barn och unga får tillgång till olika världsbilder och kunskap och på så sätt en bredare kunskapsplattform (Skolverket, 2000). Buckingham menar att internet skapat nya möjligheter till lekfullt och lustbaserat lärande som inte utgår från det traditionella, auktoritära och lärardominerade sättet att undervisa och interagera med elever (Buckigham, 2008). Enligt Buckingham finns det
18
ansenliga skillnader mellan barns- och ungas erfarenheter av internet på fritiden och de erfarenheter man kan få av fenomenet i skolan. Skolans personal kan med hjälp av sina pedagogiska kunskaper finna stora möjligheter till lärande inom alla aspekter av internet. Internet ger tillgång till en rad kreativa och pedagogiska sätt att kombinera lärande med lek och nöje (Buckingham, 2007). Genom internet får barn- och unga möjlighet att besöka platser som i verkligheten är svåra att nå, de får tillgång till upplevelser som skolan tidigare inte kunnat bidra med på grund av exempelvis höga kostnader och tidsbrist. Om man som pedagog tar sig tiden att utforska internet så kommer man upptäcka en mängd virtuella områden fulla av kunskapsmöjligheter (Dunkelz, 2007).
19
4. Metod
I denna del av uppsatsen kommer jag att presentera de arbets- och analysmetoder jag valt att använda mig av i samband med denna studie. I detta kapitel kommer jag även att beskriva hur jag gått tillväga när jag genomfört de undersökningar som resultatet av denna studie grundar sig på samt vilken urvalsgrupp jag utgått från. Jag berör slutligen forskningsetik.
4.1 Metodval
För att kunna få det underlag som på bästa sätt tjänar syftet bakom min undersökning har jag valt att utgå från kvalitativ undersökningsmetod.
Då syftet med denna studie är att undersöka pedagogers uppfattningar om vilken inverkan internetfenomenet har på deras uppdrag så förutsätts en inblick i vad pedagoger uppfattar som sitt uppdrag. En inblick som enligt min uppfattning bäst uppnås genom kvalitativa intervjuer.
Jan Trost hävdar att kvalitativa intervjuer är det mest passande alternativet om man i samband med sin forskning vill belysa samt förstå människors sätt att resonera kring ett särskilt
fenomen (Trost, 2005). Utgångspunkten för kvalitativa undersökningar är individens egna upplevelser samt den betydelse individen ger sig själv och den position hen befinner sig i (Hartman, 2004). Om man jämför den kvalitativa studien med den kvantitativa så hävdar Trost att kvantitativa metoder inte går på djupet av ett fenomen utan endast ger ytlig kunskap om fenomenet och dess betydelse. De kvalitativa metoderna hjälper mig som intervjuare att verkligen förstå det ämne jag arbetar med och hitta mönster (Trost, 2005).
En av den kvalitativa intervjuns starkaste sidor är att den bidrar till att skapa en
undersökningssituation som är väldigt lik ett vanligt samtal. De som deltar i samtalet får även en möjlighet att påverka detta samtal och utveckla sin egen ståndpunkt. Något som enligt Holme och Solvang inte är möjligt i samband med en kvantitativ undersökning där alla får samma instruktioner och svarsalternativ (Holme & Solvang, 1991).
Men även den kvalitativa metoden har begränsningar och aspekter som går att problematisera. Den har bland annat kritiserats för att vara alltför individualistisk. Man menar att samhällets ramvillkor samt dess sociala strukturer hamnar i skymundan då alltför mycket fokus riktas på människors enskilda åsikter och uppfattningar (Repstad, 1999).
20
Med detta i åtanke motiverar jag mitt val av undersökningsmetod med att jag föredrar att få djupa, detaljerade och långa svar snarare än en mängd korta svar. Jag vill inte heller att mina informanter ska känna sig begränsade av en rad färdiga frågor med ett förutbestämt
svarsutrymme. Enligt Pål Repstad så blir en del intervjuadeväldigt frustrerade och hämmade
av färdigformulerade och fyrkantiga frågor; dessa upplevelser bidrar i sin tur till att man blir mindre motiverad för undersökningen och ger ett slarvigt svar. Detta kan skada tilltron till kvantitativa undersökningar (Repstad, 1999).
Jan Trost hävdar att ett bra sätt att inleda en intervju kan vara att be den man ska intervjua att fritt berätta något med anknytning till intervjuns ämnesområde, i detta fall internet. Man gör detta för att intervjuaren ska få en tydlig bild av hur informanten förhåller sig till fenomenet hen ska undersöka. Enligt Trost är en av den kvalitativa intervjuns kännetecken att man redan i samband med intervjun får möjlighet att bearbeta och analysera sin informants tankar kring en företeelse. Oavsett hur man lagrar sin intervju så finns det en hel del detaljer som inte kan ses eller höras efter intervjusituationen (Trost, 2005). I samförstånd med Trost har jag inlett intervjun med att be informanten att dela med sig av sin uppfattning och sina erfarenheter kring barns och ungas internetanvändning. Intervjun består av ett antal frågor som jag skrivit ner i en intervjumanual (se bilaga). Manualen har fungerat som handledning snarare än en mall som följs till punkt och pricka.
Forskaren bör innan intervjun inleds ha en uppfattning om vilka ämnen och frågeställningar som är väsentliga i samband med undersökningen som ska genomföras. Detta för att försäkra sig om att man täcker de områden som undersökningen bygger på. Samtidigt är det viktigt att ha i åtanke att det under en intervjusituation ofta dyker upp nya idéer och uppfattningar som i vissa fall ersätter de punkter man har i sin intervjumanual (Holme et al, 1991).
4.2 Urval
Denna undersökning baseras på intervjuer gjorda med fem pedagoger som arbetar på två olika skolor i en större kommun i Skåne. Pedagogerna såväl som skolorna har getts fingerade namn. Skolorna har jag valt att kalla för ”Körsbärsskolan” och ”Hallonskolan”. Körsbärsskolan ligger i centrala delen av staden. Den har ett högt antal elever från olika delar av staden och en stor mångfald i form av elever med olika etnisk bakgrund. Hallonskolan ligger inte lika
centralt och är en fristående skola i utkanten av staden. Elevernas etniska bakgrund är inte lika skiftande som i Körsbärsskolan. Skolans elever uppvisar goda studieresultat i olika mätningar
21
och samarbetet med föräldrarna är bra. Jag strävade efter att besöka skolor som skiljer sig från varandra både i arbetssätt och genom elevunderlag.
Gruppen av pedagoger består av tre lärare där två arbetar med barn i de senare skolåren samt en som är inriktad på de tidigare skolåren. Jag har också intervjuat två fritidspedagoger. Jag motiverar mitt urval med att jag vill få tillgång till så många olika perspektiv som möjligt. Målet har sedan undersökningens början varit en undersökningsgrupp som består av olika yrkesroller verksamma inom skolans värld. Det som skiljer informanterna från varandra är att de möter eleverna i olika miljöer på skolan och arbetar med dessa elever på olika sätt. Nedan finns en tabell med fakta om informanterna.
Informant – ålder - skola Yrkestitel – tid i yrket Utbildning
Martin 27 år, Körsbärsskolan
Fritidspedagog (ca 3 år) Fritidspedagog
Lise-Lotte 62 år, Körsbärsskolan
Fritidspedagog (11 år), innan dess förskollärare (12 år).
Förskollärare/Fritidspedagog
Tom 45 år, Hallonskolan Lärare åk 6-9 (15 år) Lärarexamen Sara 35 år, Hallonskolan Lärare åk 4-6 ( 9 år) Lärarexamen Annika 42 år,
Körsbärsskolan
Lärare åk 6-9 (12 år) Lärarexamen
Jag har valt att utgå från fem informanter i samband med min undersökning för att inom den tidsram som är satt för undersökningen kunna få så djupgående och kvalitetsfyllda svar som möjligt. Trost menar att för många intervjuer ger en för stor mängd material. Detta kan bidra till att forskaren finner materialet svårt att handskas med och missar allt det som förenar eller skiljer informanternas reflektioner och svar (Trost, 1997).
22
4.3 Genomförande
I samband med att undersökningen inleddes började jag fundera över eventuella informanter. När jag hade en uppfattning om vilka personer som jag ville basera min undersökning på så var det dags att se om dessa informanter ville och kunde delta i min studie.
Jag besökte mina informanter på arbetsplatsen, presenterade mig själv samt syftet med mitt examensarbete och förklarade att jag skulle vilja att de deltog i min studie. Efter att ha samtalat med mina blivande informanter samt fått deras medgivande till intervju så bestämde vi att jag skulle mejla över en lista med möjliga intervjutider och de frågor som skulle ligga till grund för intervjun. Jag valde att skicka med frågorna för att ge informanterna möjlighet att reflektera över sina uppfattningar. Efter cirka en vecka hade varje informant valt den tid som passade bäst. Samtliga intervjuer ägde rum på informanternas arbetsplatser.
Informanterna var väldigt tillmötesgående och gav mig som intervjuare den tid jag behövde för att få ett bra underlag till mitt arbete, något jag uppskattade då mitt huvudsyfte var att göra en intervju som var lik ett samtal. Mitt mål var att inte styra eller begränsa informanterna alltför mycket utan låta dem fritt uttrycka sina tankar och erfarenheter med utgångspunkt i några få frågeställningar. Samtliga intervjuer varade i cirka 1,5 timmar och spelades in med diktafon. Eftersom jag strävade efter intervjuer som var formade som samtal var det viktigt att spela in hela intervjun utan några avbrott. Enligt Trost är fördelen med just inspelningar av intervjuer att intervjuaren får möjlighet att lyssna på intervjun flera gånger och på så sätt även en chans att uppfatta sådant man kanske missat längs intervjuns gång (Trost, 2005). Jag lyssnade igenom varje intervju två gånger, andra gången i samband med att jag
transkriberade.
Efter transkriberingen var det dags att analysera empirin och plocka ut den information jag betraktade som relevant för undersökningen och som tydligt grundade sig på de
frågeställningar jag utgått ifrån i samband med intervjun.
Att lyfta bort oväsentligt material kallas enligt Larsen för datareduktion. Det underlag jag valde att ha med i uppsatsen strukturerade jag genom att dela upp det i olika teman.
Jag valde att inleda analysprocessen genom att tillämpa en helhetsanalys och på så sätt få en övergripande bild av mitt material. Därefter gjorde jag en delanalys och delade upp materialet i kategorier som grundade sig på mina frågeställningar (Larsen, 2009).
23
4.4 Forskningsetiska överväganden
Innan intervjuprocessen inleddes hade jag satt mig in Vetenskapsrådets (2002)
forskningsetiska principer samt de fyra huvudkrav som forskaren ska ta hänsyn till och grunda sitt arbete på: informationskravet, kofidentialitetskravet, samtyckeskravet samt
nyttjandekravet. I samförstånd med informationskravet blev varje enskild pedagog som skulle
delta i intervjun informerad om syftet med mitt examensarbete muntligt såväl som via mail. De blev också upplysta om möjligheten att kunna avbryta samarbetet om detta önskemål fanns. Jag informerade även pedagogerna om att jag enligt konfidentialitetskravet måste avidentifiera mina informanter, dvs. att varken informantens riktiga namn eller arbetsplats skulle skrivas ut. Pedagogerna fick slutligen veta att deras svar på intervjufrågorna skulle publiceras på internet och samtliga gav sitt samtycke till detta enligt samtyckeskravet.
24
5. Resultat och Analys
Här nedan kommer jag att presentera de resultat som framkommit i samband med mina intervjuer. Målet är att utförligt återspegla de svar som de intervjuade pedagogerna gett. Intervjuresultatet kommer även att analyseras med utgångspunkt i de teorier samt den forskning jag lagt fram tidigare i undersökningen.
5.1 Intervju med fritidspedagog Martin
Martin arbetar som fritidspedagog i ”Körsbärsskolan” och har arbetat i skolans värld i cirka 3 år. När vi inleder intervjun med att tala om hans erfarenheter av internetfenomenet betonar Martin att han är född under åttiotalet. Han beskriver hur internet och digitala medier varit närvarande en stor del av hans liv och att han alltid haft ett intresse för aktiviteter på nätet. Martin berättar att han inte kan föreställa sig hur hans tillvaro hade varit utan tillgång till internet. Hur han använder internet varje dag, för att ta del av nyheter, betala räkningar, spela spel och ha kontakt med nära och kära. För Martin är möjligheten till olika former av sociala kontakter en av internets absoluta fördelar. Om inte möjligheten att kommunicera via internet hade funnits så hade Martin på grund av sina långa arbetsdagar och sin regelbundna träning förmodligen förlorat kontakten med hälften av sin bekantskapskrets. Martin säger: Bland det första jag gör efter en lång dag på jobbet är att logga in på facebook och chatta med vänner.
Martin upplever att internet spelar en mycket viktig roll även i hans elevers liv. Han berättar hur ofta eleverna diskuterar sådant de upplevt ute på nätet. När eleverna ska gå hem för dagen så brukar de be sina kamrater att logga in på ”chatten” eller ”Skype” under kvällen.
En av elevernas favoritaktiviteter på fritids är nämligen att surfa på nätet. Han berättar hur eleverna gillar att spela spel och titta på olika klipp. Några elever brukar träna dans genom att se olika dansklipp med instruktioner. ”Ofta är det 3 till 4 barn som sitter vid datorn och sjunger med några av de senaste poplåtarna”. Martin tror att datorn huvudsakligen har ett underhållande syfte när det kommer till den åldersgrupp han möter dagligen i sitt yrke. Hans uppfattning är att barn tycker att internet är roligt. Det händer mycket på internet och barnen har en möjlighet att fort skifta mellan olika former av underhållning (film, musik, spel, chatt).
25
Martin anser att den omfattande roll internet spelar i våra barns och ungas liv har en självklar inverkan på pedagogens uppdrag och dagliga arbete. Barn använder internet i så många sammanhang och det är viktigt att skolan förstår detta, tar tillvara på det och väver in det i sin verksamhet. Martin tydliggör att många av hans elevers aktiviteter äger rum på nätet och att detta speglar sig i elevernas samtal och frågorna som de ställer till pedagogerna.
Alla de undringar och frågor som ställs av våra elever kräver att pedagogerna har kunskap om internet men även om hur deras elever använder nätet. På så sätt visar pedagogerna att de respekterar och förstår den roll internet spelar i barns och ungas liv samtidigt som man får en helt annan förståelse för elevernas tillvaro.
Martin förstår att eleverna gillar att sitta vid datorn eftersom han själv gillar detta men
påpekar att han i sitt arbete undviker att ta ställning till huruvida eleverna ska få surfa på nätet eller om och hur internet ska integreras i fritidsverksamheten. Han överlåter gärna detta beslut till någon ”äldre och mer rutinerad kollega” eftersom han upplever att synen på internets inverkan på barnen skiljer sig mycket pedagoger emellan. Därför har Martin aldrig tagit initiativ till att planera olika aktiviteter där internet ingår, även om han tror att han hade kunnat göra något riktigt bra. Enligt Martin är många äldre pedagoger ofta kritiska till ungas fascination av internet, de menar att nätaktiviteterna är slutna för vuxna och att det är svårt att ha uppsikt över vad eleverna gör. Livingstone (2009) förklarar att de svårigheter och hinder som uppstår när vuxenvärlden vill ha insikt i vad unga gör på nätet bidrar till någon form av moralpanik hos vuxenvärlden.
Enligt Martin läggs för mycket fokus på internets negativa sidor vilket ofta bidrar till att man missar allt positivt. Martin förklarar hur väl barnen samarbetar när de sitter vid datorn, hur självständiga de är samt hur roligt de har det tillsammans. Han upplever att många pedagoger missar detta när de låter fördomar om digitala medier ta över. Uppmärksamheten riktas mot alla faror som följer med flitigt internetanvändande. Martin uttrycker hur han hade önskat att han och hans kollegor hade fått mer utbildning kring internet och hur internet kan påverka eleverna. Att de hade fått en möjlighet att lära sig både de negativa och positiva bitarna. Internet är enligt Martin här för att stanna och det är viktigare att lägga fokus på att lyfta fördelarna och använda sig av dessa istället för att begränsas av alla nackdelar.
26
Martin är övertygad om att det finns stora generationsklyftor när det kommer till kunskap om och förståelse för internet. Han beskriver hur olika syn han och hans föräldrar har på internets betydelse. För hans föräldrar är internet en del av datorn, ett hjälpmedel och ett redskap för underhållning. Men för hans generation och hans elevers så är det ett redskap som ger tillgång till hela omvärlden. En naturlig del av livet, en plats där man ”träffar” vänner och umgås. Martin tillhör alltså den generation som Buckingham (2008) benämner som
internetgenerationen. Buckingham belyser även han hur internet är ett fenomen som ständigt varit en viktig del av barns och ungas liv, något som gör det möjligt för unga att socialisera.
Ute på nätet så finns det enligt Martin inga gränser för vad man kan lära sig och uppleva. Alla kan komma till tals via nätet oavsett vilka åsikter och kunskaper de har och enligt honom finns det inga gränser. ”Det barn och unga vill veta, det tar de reda på”. Det är inte längre föräldrarna och skolan som avgör vilken sorts information barn och unga är mogna för. Holm & Helve (2005) beskriver nätet som ett fenomen som gett våra barn och unga detta någon form av symbolisk makt över den egna tillvaron. En tillvaro som vuxenvärlden inte riktigt kan styra.
Jag frågar Martin om det finns sammanhang där det finns fog för de äldre generationernas kritik mot barns och ungas internetanvändning? Han svarar att det finns sammanhang då man kan oroa sig. I skolan befinner sig eleverna innanför skolans väggar och vuxna har en insyn i vad barnen gör och över vem som får kontakt med barnen. Likadant i hemmet, där är barnet under föräldrars uppsikt. När barnen surfar på internet finns inte samma uppsikt. Vuxna vet inte vem barnen har kontakt med och kan inte se vad barnen gör och hur de samspelar med andra. Metzger & Flanagin (2008) delar till stor del Martins analys om internet som en sfär bortom vuxenvärldens kontroll. Vuxna har i stor mån alltid haft insikt i och någon form av kontroll över den information barn och unga får möta samt kring vilka sociala forum de får befinna sig i. Internet har dock försvårat detta. Internet har gett yngre generationer fler möjligheter att hålla sig från vuxenvärldens vakande ögon.
Martin anser att det faktum att vuxna inte kan kontrollera och ha uppsikt över de forum unga befinner sig i bidrar till att man måste bli bättre på att informera om nätets baksidor. Enligt Europaparlamentet (2006) finns det en rad faror vuxenvärlden bör vara uppmärksam på, några av dessa kan vara sexuella anspelningar från vuxna, rasism och kränkningar. Parlamentets ledamöter strävar efter att i samråd med forskare finna sätt att skydda barn och unga från eventuella faror på internet.
27
5.2 Intervju med fritidspedagog Liselott
Liselott är född i mitten av 1950 talet och har arbetat inom skolans värld i snart 30 år. Liselott är bekant med internetfenomenet men har inte varit en aktiv användare av datorer förrän de senaste 10 åren. Det var dels på grund av att digitala medier och internet blev en viktig del av den dagliga yrkesutövningen och dels på grund av barnens och barnbarnens vädjanden som Liselott köpte en bärbar dator och började bekanta sig med internet.
Liselott upplever att internet spelar en stor roll i elevernas tillvaro och att datorn är väldigt populär hos barn och unga. Det går enligt henne inte att undgå hur ”beroende de unga är av datorer och internet”. Liselotte berättar om hur ofta hon får tjata på sina elever såväl som barnbarn om att det finns en värld bortom datorer och mobiltelefoner. ”Världen blir mer tillgänglig med internet” enligt Liselott. Det är positivt eftersom barn och unga får tillgång till en mängd kunskap men negativt eftersom det finns väldigt lite som de får vara nyfikna på och undra över. Liselott upplever det som att världen var mycket större och mer mystisk för de barn som växte upp innan digitala medier och internet.
Liselott anser att hennes elever har betydligt mer kunskap än henne om hur tekniken fungerar och om alla fördelar med internet. David Buckingham (2008) beskriver i forskningsöversikten hur barn och unga är den samhällsgrupp som är mest insatt i internets möjligheter och digitala mediers funktioner. Liselott möter barnen i den dagliga undervisningen men fungerar även som en resurs i klassrummet under den ordinarie ämnesundervisningen. Hon är dock fritidspedagog och därför är fritidshemmet hennes främsta ansvarsområde. Som resurs i klassrummet har Liselott märkt att de barn som tycker att traditionellt skrivande med ”penna och papper” är tråkigt inte alls har någonting emot att skriva på datorn. Tvärtom är det väldigt uppskattat av eleverna att skriva på olika forum och pedagogiska sidor. Även Angela Thomas (2007) beskriver samma skrivarlust hos barn och unga som använder sig av internet och beskriver hur digitala medier och internet bidragit till att unga värdesätter det skrivna ordet på ett helt annat sätt än tidigare.
Liselott förklarar även hur fritidshemmets aktiviteter är lekfulla och till stor del bygger på barnens intressen. Datorspel och andra nätsidor är en uppskattad och efterlängtad aktivitet och de flesta barn vill göra något som är relaterat till internet. Liselott vill gärna att fritidshemmets verksamhet ska ta tillvara på barnens intresse för internet men tycker samtidigt att det ställer krav på pedagogen. Liselott anser att man behöver kunskap om hur tekniken fungerar och kring vilka internetsajter som är mest lämpliga och utvecklande. Hon förklarar hur internet
28
inte existerade när hon utbildade sig och att hon inte är särskilt insatt i hur man som pedagog bäst hanterar den ”nya tekniken” på ett utvecklande och kreativt sätt. Barnen behöver ofta tips, hjälp och vägledning när de använder sig av datorer och internet och Liselott upplever att hon saknar de verktyg hon skulle behövt för att hjälpa till. När internet och datorn är en så stor del av skolan som det är idag då är det enligt Liselott viktigt att man ger pedagogerna den tid och utbildning de behöver för att kunna använda internet på ett produktivt och utvecklande sätt. De aktiviteter som äger rum i skolan och fritidshemmet har ett syfte och om internet ska vara en del av undervisningen då är det viktigt att det tjänar det syftet. I ett samhälle där internet och datorer spelar en stor roll och där alla mer eller mindre använder sig av internet behövs pedagoger enligt Liselott veta hur tekniken fungerar, hur den påverkar våra barn och unga samt hur man använder tekniken i samförstånd med läroplanen.
5.3 Intervju med lärare Sara
Sara är bekant med internet och digitala medier. Hon drar nytta av internet på fritiden såväl som på arbetsplatsen. Sara uppskattar internets möjligheter och tycker att det absolut bästa med internet är alla möjligheter till kontakt och ”virtuella möten” med människor och betraktar internet som en ”snabb, bra och billig kunskaps- och informationskälla”. Hon har exempelvis slutat prenumerera på tidningar och tar istället del av nyheter genom internet. Hon köper inte uppslagsböcker och ordböcker utan använder sig av uppslagsverk på internet. Sara anser att internet är ett fenomen som påverkat, förändrat och utvecklat samhället på många sätt. Hon anser att internet spelar en roll i alla moderna människors liv, i synnerhet i barns och ungas liv. Buckingham (2007) beskriver en liknande bild av internets inverkan på vårt dagliga liv. Internet har enligt honom format om och utvecklat vår offentliga såväl som privata tillvaro och skapat nya plattformar för samvaro och kommunikation.
Sara ger exempel på internets roll i barnens tillvaro och hur detta märks av i skolan. Hon berättar hur hennes kollegor, pedagogerna i förskoleklassen, ofta häpnar över de IT- kunskaper som de allra minsta har med sig till skolan. Datorn är ett omtyckt verktyg även bland de minsta. Barnen tycker om att rita och måla digitalt och favoritaktiviteten är att spela spel.
När barnen blir större upplever Sara att de finner andra fördelar med internet. Bland den åldersgrupp Sara undervisar är favoritaktiviteten att surfa på olika nöjessidor, spela spel, lyssna på musik och se filmklipp. Sara är övertygad om att internet spelar en viktig roll i
29
tillvaron hos de barn och unga som växer upp idag och beskriver hur de barn och unga hon talat med betraktar internet som ett fenomen med betydligt fler fördelar än nackdelar.
Sara ser det som en självklarhet att internets roll i samhället, i den offentliga såväl som i den privata sfären i allra högsta grad även påverkat skolan. Hon betonar hur viktigt det är att skolan tar hänsyn till barns verklighet, vad barnen upplever, blir påverkade av, behärskar och känner sig trygga med. Sara har ofta integrerat internet i undervisningen och upplever att det är väldigt uppskattat av eleverna. Under två till tre tillfällen i veckan brukar de elever som blivit färdiga med en lektionsuppgift få logga in på webbsidan ”Kunskapsstjärnan” och spela pedagogiska spel, lösa problem och svara på ämnesrelaterade frågor. Många av de problem och frågor som finns i Kunskapsstjärnan har eleverna vid många tillfällen mött i arbetsböcker och stenciler som Sara delat ut, men hon upplever en helt annan sorts koncentration och entusiasm hos eleverna när de löser problem på olika webbsidor. ”Tråkiga uppgifter får ett eget liv på pedagogiska sidor. Det är mer lekfullt, lockande och sprakande än i boken”. Marc Prenskys (2001) beskrivning av internet och lärande stämmer ganska bra överens med den bild som Sara ger. Han menar att de barn och unga som tillhör internetgenerationen
värdesätter och törstar efter grafik, fart och interaktivitet samt att detta är något som främjar deras lärande.
Sara är positiv till att integrera internet i undervisningen men vill samtidigt arbeta för att utveckla barn och ungas intresse för traditionella läromedel. Det är enligt Sara en stor
pedagogisk utmaning att skapa balans mellan traditionell undervisning och IT- baserad sådan. Sara anser att när barn surfar på nätet efter information möter de till störst del endast
fragmentariska textbitar som inte är en del av något större, därför finns det sammanhang där traditionella böcker föredras.
Internet har inte bara påverkat den praktiska undervisningen utan även värdegrundsarbetet. Sara berättar hur många elever skapar och utvecklar relationer över nätet och att det samspel som sker via internet på många sätt skiljer sig från hur samspel är i de sammanhang där fysiska möten äger rum. Det pågår mycket kränkningar och mobbning bland barn och unga på nätet. Även David Buckingham (2008) beskriver internet som ett fenomen som bidrar till att människor lättare faller offer för olika former av kränkningar.
Kränkningar på nätet är något Sara vid ett flertal tillfällen fått lyfta och problematisera i klassrummet. Hon har förklarat för eleverna hur möten via nätet skiljer sig från fysiska möten. Det är svårare att bedöma när man gått för långt utan möjlighet att se kroppsspråk och
30
ansiktsuttryck hos motparten. Pedagogens uppgift att motarbeta mobbning är inte bunden till den fysiska miljön utan inkluderar även den virtuella rymden. Internet måste enligt Sara ständigt inkluderas i värdegrundsarbetet. Att finna likheter, skillnader och balans mellan ”verkligheten” och den virtuella världen och att lära eleverna detta är en av de viktigaste uppgifterna en pedagog i det informationsteknologiska samhället har.
Enligt Kowalski (2007) bör pedagoger bemöta mobbning och kränkningar i den virtuella världen med samma förpliktelse som man bemöter traditionell mobbning. Ansvaret att motverka kränkande behandling gäller även om mobbningen äger rum via nätet. De som är verksamma inom skolans värld bör reflektera kring nätkränkningar och diskutera
nätmobbning med barn. Det är viktigt att man synliggör de konsekvenser som tenderar att hamna i skymundan när man agerar med hjälp av nätet. Genom kunskap och information kring vad nätmobbning är, vad som utmärker det samt hur det drabbar de utsatta kan man bemöta mobbningen mer effektivt.
5.4 Intervju med lärare Tom
Tom berättar att han aldrig reflekterat över vad internet betyder för honom förrän i samband med denna intervju. Jag undrar vad det kan bero på och Tom kommer fram till att en av anledningarna är att internet är så självklart. Det finns överallt och har otaliga
användningsområden. Enligt Tom reflekterar vi människor sällan över betydelsen av ting som vi uppfattar som självklara och en naturlig del av tillvaron. För Tom är internet en naturlig och uppskattad del av tillvaron. Han anser att livet förenklats avsevärt genom internet, på gott och ont.
Tom är övertygad om att internet spelar en oerhört viktig roll i barns och ungas liv, förmodligen en ännu viktigare roll än för Tom. Framförallt för att en majoritet av ungas relationer skapas och upprätthålls via internet. Internet är enligt honom även en kunskapskälla och han menar att en stor del av barns och ungas lärande faktiskt äger rum på nätet, både formellt och informellt.
Enligt Tom är det oerhört viktigt att vuxenvärlden tar hänsyn till barns och ungas
internetkonsumtion. Om man inte gör det riskerar man att förlora de verktyg man behöver för att lära känna sina elever och deras intressen, man missar även sådant som formar ungarnas världsbild och samhällssyn. Även Dunkelz (2007) menar att den pedagog som sätter sig in i
31
barns och ungas relation till internet finner många nya möjligheter och sätt att förmedla kunskap.
Tom är övertygad om att barns och ungas internetbruk påverkar hans pedagogiska uppdrag. Enligt honom är lärarens roll mångfacetterad och inkluderar även att möta elevernas
övertygelser, reflektera och nyansera. Han berättar om ett tillfälle då en elev var oerhört bekymrad och ängslig över att ”det inte var lång tid kvar tills jorden skulle gå under”. Tom beskriver en orolig elev som i olika nätforum fått läsa om ”jordens undergång 2012”. Eleven berättade om detta och hänvisade till en tusentals år gammal kalender från Mayafolket som på ett trovärdigt sätt beskrev anledningarna till jordens undergång. Tom berättar hur han frågat eleven vad det är som gör mayafolkets profetior ”trovärdiga” och om eleven visste vilka mayafolket var, det framkom då att eleven inte hade några svar på dessa frågor och saknade den väsentliga kunskap som krävs för att ha ett kritiskt förhållningssätt till det man lyfter fram i domedagsprofetian 2012. Tom bestämde sig för att lyfta ämnet i klassrummet och det visade sig att en majoritet av eleverna faktiskt kände oro inför en eventuell undergång. Lektionen blev enligt Tom ”en riktigt bra och givande lektion” där man diskuterade ämnen som religion, astronomi, historia och vetenskap. Det var spontant och utgick från elevernas nyfikenhet och undringar.
Internet är enligt Tom en av de källor eleverna använder sig av som mest när de vill stilla sin egen nyfikenhet och när de vill lösa skoluppgifter. Tom har ofta använt sig av internet i samband med undervisning. Istället för att ständigt utgå från böcker så kan man utgå från elevernas intressen, exempelvis den musik eleverna lyssnar på genom bland annat Youtube. Han har själv skrivit ut texter på elevernas favoritlåtar på engelska låtar och bett dem att tolka texterna till svenska, något som eleverna tyckte var oerhört roligt. Enligt Tom får man via internet möjlighet att göra undervisningen mer lustfylld. Innehållet baseras på elevernas intressen samtidigt som elevernas motivation ökar. Även Rask (2006) menar att internets inverkan på barns och ungas tillvaro, utveckling och lärande har bidragit till att de
traditionella pedagogiska arbetssätten och strukturerna utmanats. Det är viktigt att dagens pedagoger utformar en undervisning som tar hänsyn till den betydelse internetfenomenet har för barn och unga.
Hans uppfattning är att den klassrumsförlagda undervisningen förlitar sig mer och mer på pedagogiska hjälpmedel i form av digitala medier och internet och det i sin tur är något som ställer rätt så höga krav på pedagogens kunskaper om internet och teknik. Tom berättar hur ledningen skickat anställda på diverse kurser som behandlat internet i undervisningen och i
32
samhället och att detta har gett honom en bredare förståelse för hur man kan använda sig av teknik i den dagliga verksamheten. Tom påpekar dock att han önskat mer tid för att kunna planera bra lektioner där man använder sig av internet. Tom menar att många pedagoger har en vilja att utvecklas och förändra sina metoder men att det då behövs tid och vägledning kring hur man arbetar med teknik.
5.5 Intervju med lärare Annika
Annika är bekant med internet och olika sorters digitala medier, genom fritiden, genom sin son och genom arbetet. Annika påpekar hur hon använder internet till ”allt möjligt”. Enligt henne finns det få situationer i livet där internet inte kan komma till användning. Hon berättar om ett tillfälle då hennes son vaknade illamående mitt i natten. Då loggade Annika in på nätet och sökte på de symptom sonen uppgav. Hon fick råd och tips om hur hon skulle behandla honom och kände sig genast tryggare. Annikas uppfattning är att internet är ett fenomen som spelar en stor och väsentlig roll i samhället och en ännu större roll i barns och ungas liv.
Annika menar att hon genom sin son och de elever hon mött under årens lopp lärt sig att förstå vilken självklarhet internet är för barn och unga. För dem är internet allt från ett forum där de får nya upplevelser, umgås med jämnåriga och uttrycker känslor till en plats där de söker kunskap och bildar världsuppfattning. Elza Dunkelz (2007) beskriver internet som ett fenomen som ger barn och unga möjlighet till upplevelser och utsikter som skolan tidigare inte kunnat bidra med på grund av olika skäl.
Annika tror att få unga funderar kring internet, kring vilken utmaning deras
internetanvändande är för alla vuxna omkring dem. De behärskar den virtuella rymden och olika digitala redskap på ett sätt många vuxna inte kan förstå.
”Internet är någonting jag har lärt mig. Jag har levt i världen innan internet. Det har varken min son eller någon av mina elever. De har knappat på tangenter sen de var spädbarn.”
I likhet med Annika skiljer även David Buckingham (2008) och Prensky (2001) på de generationer som är uppvuxna med digitala medier samt internet och de som bekantats med
33
fenomenen som vuxna. Enligt dem visar ett flertal undersökningar att barn och unga är den samhällsgrupp som umgås och kommunicerar allra mest på nätet. De yngre generationerna har kunskaper och förmågor som skiljer sig från äldre generationers och hanterar samt värdesätter digitala medier på ett helt annat sätt.
Annika beskriver sin arbetsplats som en plats där man verkligen förstått och tagit till sig att vi lever i ett informationssamhälle och att barn och unga är en stor och viktig del av detta
samhälle. Man är medveten om att 2000 talets unga använder sig av digitala
kommunikationsvägar den största delen av sin tid, i skolan såväl som på fritiden. Annika menar att en skolas framgång hänger tätt ihop med förståelsen för barns och ungas livsvillkor.
Samtliga elever i skolan har tillgång till datorer och samtliga elever i åk 4-9 har varsin egen laptop. Redan i förskoleklassen använder man sig av den digitala tekniken, för att göra eleverna bekanta med det fenomen de kommer utnyttja under hela sin skolgång och för att främja läsinlärningen på olika intressanta sätt, genom bland annat pedagogiska spel.
På Annikas arbetsplats verkar man alltså dela Mark Prenskys (2001) uppfattning om att det traditionella sättet att förmedla kunskap till våra yngre generationer inte nödvändigtvis är det mest gynnsamma och att lärandet kan gagnas av att man integrerar digitala medier i
undervisningen.
Även Annika anser att internet och datorer är något som på många sätt underlättar läraryrket. Hon talar om hur elever uppvisar en helt annan form av iver och självförtroende när de får reda på att de ska använda sig av internet för att lösa en skoluppgift. Lust är en
grundförutsättning för lärande. Annika är därför väldigt positiv till att använda sig av internet i undervisningen men betonar att hon och hennes kollegor fått den tid de behövt för att bekanta sig med olika metoder och förhållningssätt vad det gäller undervisning med hjälp av internet. Att använda sig av internet i undervisningen kräver enligt Annika mycket planering. Internet ställer höga krav på pedagogen. Man behöver särskilda kompetenser. Något som alla de fortbildningar kring internet och digitalteknik tydliggjort. Precis som Rask (2006) menar Annika att barns och ungas internetkonsumtion har kommit att bli en utmaning för
pedagogen. Tidigare, innan interne, var hennes ansvar att se till att hennes elever lär. Nu måste hon däremot även tänka på vad de lär sig och varifrån de fått informationen.
Internet får enligt Annika inte bli ett föremål som endast tjänar elevernas lust och personliga syften utan måste även ha ett övergripande syfte. Man måste kunna använda internet som ett
34
medel som underlättar för eleven att nå skolans och undervisningens mål. Det är det som enligt Annika kräver mycket tid, kunskap och arbete. Hon säger:
Om vi exempelvis ska göra ett SO- arbete och använda oss av internet kräver det en del förarbete från min sida. Jag behöver exempelvis räkna ut hur mycket av tiden vi ska lägga på
att ”surfa”. Hur många olika källor vi ska använda oss av. Ibland behöver jag dubbelkolla fakta. Se vilka sidor som är relevanta och vem/ vilka som ligger bakom dessa sidor.
Det finns dock många tillfällen då elever trots direktiv söker sig till sajter som inte finns i källhänvisningarna. Då uppstår det ofta diskussioner kring källans relevans och trovärdighet. Annika förklarar hur hon jämt och ständigt försöker lära sina elever såväl som sin son hur man kritiskt granskar en text men betonar samtidigt att det inte alltid är så lätt med barn och ungdomar. Källkritik förutsätter förkunskaper, det är enligt henne svårt att bedöma värdet av en text utan kunskaper i ämnet.
Unga är betydligt bättre än vuxna på själva internet men enligt Annika finns det en skillnad i ett behärska nätet och teknik och att kunna behärska innehållet. Det är då vi vuxna måste ta vårt ansvar och kliva in med vägledning. Annika bekräftar härmed Kernells (2002) bild av pedagogen som en vägledare, någon som hjälper eleven att hitta den information som är relevant bland en stor mängd källor. Att ständigt betona vikten av källkritik och analys av vad man möter är enligt Annika en av pedagogens viktigaste och svåraste uppgifter.
35
6. Sammanfattning och analys
Alla pedagoger som deltagit i min intervju är eniga om att internet spelar en väsentlig roll i samhället, bland individer och i våra institutioner. Samtliga är även själva bekanta med internet och använder sig av fenomenet i yrket såväl som i den privata tillvaron. Man är även medveten om den självklara roll internet spelar i barns och ungas liv och att man som
pedagog till viss mån behöver ta hänsyn till den genomslagskraft som internetfenomenet haft de senaste decennierna för att kunna möta sina elever och den verklighet de befinner sig i.
Dock framkommer det skillnader i pedagogernas uppfattningar när man går in på varför och hur pedagogerna använder sig av internet samt kring vilka konsekvenser ungas internetbruk kan få. Även synen på internets för- och nackdelar skiljer sig mellan pedagogerna.
I forskningsöversikten beskriver Buckingham (2008) hur vuxenvärldens reaktioner oftast varierar mellan antingen hyllningar av eller rädsla för internets inverkan på barn och unga.
En annan punkt där uppfattningarna skiljer sig mellan pedagogerna är integreringen av internet i undervisningen. De intervjuade pedagogerna har olika tekniska kunskaper och olika erfarenheter av och utbildning kring internet och detta präglar deras förhållningssätt till IT baserad undervisning på olika sätt. Martin, som vuxit upp med internet, förklarar hur just denna skillnad i förhållningssätt hindrar honom från att fatta beslut kring hur han vill använda internet i sitt pedagogiska arbete, hur han undviker att krocka med andra kollegors
föreställningar. Liselott beskriver hur internet inte existerade under hennes utbildningstid och hur hon därmed aldrig fått möjlighet att problematisera eller analysera fenomenet. Annika och Tom använder sig däremot ofta av internet och verkar ha fått stöd och möjlighet att utveckla sina kunskaper i teorin och praktiken.
En del av pedagogerna upplever även att det varken finns tid eller några tydliga riktlinjer för vilken roll internet bör spela i skolans dagliga verksamhet och hur man bäst kombinerar IT med skolans uppdrag och läroplanens syfte. De tekniska kunskaperna skiljer sig också från pedagog till pedagog. Man efterlyser mer information och tydligare riktlinjer kring hur man bäst förankrar nätet i den övriga undervisningen.
Andra viktiga gemensamma ståndpunkter och föreställningar som alla de intervjuade
pedagogerna verkar dela med varandra är bland annat att internet spelar en viktig roll i barns och ungas tillvaro. De är alla medvetna om att internet är ständigt närvarande i deras elevers tillvaro, i hemmet såväl som skolan. Pedagogerna har även märkt att eleverna tycker om och
36
uppskattar internet samt att vi pedagoger bör ta tillvara på den lust som internet framkallar hos barn och unga. Alla har även på något sätt eller i något sammanhang erfarit elevers intresse för nätet och upplevt entusiasm hos eleverna när man använt sig av digitala medier i
undervisningen.
En annan viktig aspekt som enar pedagogerna är uppfattningen om att pedagogen behöver bidra med de glasögon och erfarenheter som krävs för att kritiskt granska den enorma mängd information som nätet tillhandahåller. De har precis som Kernell (2010) metaforiskt uttrycker begripit att den pedagogiska rollen genomgått en förändring i takt med IT teknikens intåg och att man gått från ”servitör” till ”vägledare”. Samtliga pedagoger har befunnit sig i situationer där man upplevt att kritiska samtal kring informationen på nätet är nödvändiga.
Efter intervjuerna träder det fram en ganska enhetlig bild av vilken uppgift de intervjuade lärarna anser att en pedagog har i vårt moderna informationssamhälle. I enlighet med
Buckingham (2008) beskriver pedagogerna en internetgeneration som har ett band till IT som majoriteten av vuxenvärlden saknar. Detta band till internet bidrar i sin tur till att all
information på nätet påverkar barn och deras föreställningar på ett eller annat sätt. Precis som Annika hävdar har det lärande som sker via teknologi och internet sina positiva och negativa aspekter och det är enligt henne viktigt att kunna problematisera internet. Samtliga intervjuade lärare verkar anse att problematisering av information och händelser på internet är en av de viktigare pedagogiska uppgifterna i ett IT samhälle.
