SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivåStudie-och yrkesvägledarens roll i
elevhälsan
Elever med hög frånvaro på grund av bristande motivation och
självkänsla
Role of career counsellor in student healthcare
Students with high absence due to lack of motivation and self-esteem
Jessica Brobjer
Roxana Lozonschi
Studie- och yrkesvägledarutbildningen Datum för seminarium: 2021-06-02
Examinator: Lars Pålsson-Syll Handledare: Irene Andersson
Sammanfattning
Studie- och yrkesvägledarens roll inom elevhälsan är inte en lagreglerad profession. Det är rektorsbeslut om studie och yrkesvägledare ska vara en del av elevhälsan eller inte. Vi vill i vår studie undersöka huruvida studie- och yrkesvägledarprofessionen uppfyller en betydelsefull roll i elevhälsoteamets arbete med elever som har problematisk frånvaro på grund av bristande motivation och självkänsla. För att komma fram till diskussioner och slutsatser har vi valt att arbeta utifrån följande frågeställningar: Vilka kompetenser bidrar studie- och yrkesvägledare
med i elevhälsoteamet kring elever med hög frånvaro på grund av bristande motivation och självkänsla? Hur ser grupprocesser ut i ett elevhälsoteam? Vilka positiva effekter ser studie- och yrkesvägledare och övrig personal i elevhälsoteamet då studie- och yrkesvägledare ingår i elevhälsoteamets processer?
Studien har en kvantitativ karaktär där intervjuer med verksamma studie- och yrkesvägledare samt gruppintervjuer med elevhälsan inom grundskola och gymnasiet utförts. De teoretiska begrepp som vi använt för att analysera empirin utgår från I-P-O-teorins begrepp input, process och output som har gjort det möjligt för oss att studera EHT och deras arbetsprocesser, kompetens och resultatet. Ett annat begrepp utgår från Maslows motivationstrappa där vi analyserar resultatet kring EHTs gemensamma arbetsprocesser i relation till elevers motivation och självkänsla. För att analysera vägledarnas kompetenser i arbete med elevers frånvaro, motivation och självkänsla i EHT ärenden har vi använt CIP-teorin. Vi har kommit fram till att studie- och yrkesvägledare bidrar med betydelsefulla kunskaper kring arbetslivet, yrket och utbildningar samt att samarbete och bra relationer inom EHT ökar förutsättningarna för ett lyckosamt arbete i teamet. Vårt resultat visar på att det finns positiva effekterna i arbetet med eleverna som har frånvaro på grund av bristande motivation och självkänsla genom att ha en studie- och yrkesvägledare inkluderad i EHT.
Förord
Vi vill tacka våra respondenter som har ställt upp och svarat på våra frågor och berättat om sina erfarenheter och upplevelser. Utan deras hjälp hade denna studie inte varit möjlig att genomföra. Vi vill också tacka våra familjer som hela tiden haft förståelse för vårt arbete och stöttar oss på alla tänkvärda sätt. Vi vill också tacka vår handledare Irene Andersson som har lyssnat, läst och gett värdefull feedback på våra utkast. För att underlätta arbetsprocessen valde vi att ha ett tätt samarbete och författa de flesta kapitlen tillsammans. Vi delade upp tidigare forskning och teori för att spara tid. Roxana hade ansvar för tidigare forskning och Jessica för teoridelen. Vi närvarade båda två vid samtliga intervjuer men delade upp transkriberingen likvärdigt mellan oss. Vi har också försökt nyttja våra olika styrkor samt att fördela arbetsbördan rättvist mellan oss båda.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7
1.1 Syfte och frågeställning ... 8
1.2 Disposition ... 8
1.3 Förkortningar ... 9
1.4 Centrala begrepp ... 9
1.4.1 Reell och formell kompetens ... 9
1.4.2 Elevhälsoteam ... 9
1.4.3 Studie- och yrkesvägledarnas yrkesroll ... 10
2. Tidigare forskning ... 11
2.1 Studie-och yrkesvägledning i elevhälsan ... 11
2.2 Vägledarnas kompetenser ... 13
2.3 Sammanfattning ... 14
3. Teoretiska utgångspunkter ... 16
3.1 Input - process - output ... 16
3.1.1 Kontextbaserad I-P-O modell ... 16
Figur 1 - Kontextbaserad I-P-O- modell inspirerad av Forsyth 2009, 51. ... 17
3.2 Maslows behovshierarki ... 17
3.2.1 Maslows behovstrappa ... 18
Figur 2 – Behovstrappa (Maslow 1987, 15-22) ... 18
3.3 Cognitive Information Process Theory (CIP) ... 19
3.3.1 CIP-modellen ... 19
Figur 3 – CIP-modellen (Sampson et.al 1999) ... 19
3.4 Sammanfattning ... 20 4. Metod ... 21 4.1 Metodval ... 21 4.2 Urval ... 22 4.3 Datainsamling ... 23 4.4 Analysmetod ... 24 4.5 Etiska ställningstaganden ... 24 5. Resultat ... 26
5.2 Vägledarnas kompetenser ... 28
5.2.1 Vägledarnas kompetenser utifrån EHTs perspektiv ... 30
5.3 Vägledarna om grupprocesser ... 30
5.3.1 EHT om grupprocesser ... 32
5.4 Vägledarna om positiva effekter ... 33
5.4.1 EHT om positiva effekter ... 34
5.5 Sammanfattning ... 35 6. Analys ... 36 6.1 Vägledarnas kompetenser ... 36 6.2 Grupprocesser ... 37 6.3 Positiva effekter ... 39 6.4 Sammanfattning ... 40 7. Diskussion ... 42 7.1 Resultatdiskussion ... 42 7.2 Metoddiskussion ... 43 7.3 Teoridiskussion ... 44
7.4 Egna reflektioner och vidare forskning ... 45
Referenser ... 47
1. Inledning
Under vår VFU uppmärksammade vi att vägledarens arbetsuppgifter ser olika ut i skilda verksamheter, framförallt i frågan om de ingår i elevhälsoteamet eller inte. I skollagen (SFS 2021:191), som trädde i kraft den 1 juli 2011, beskrivs att elevhälsans centrala roll är att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. I Skollagen 2011 2 kap. 25 (SFS 2021:191) fastställs vilka professioner som är lagstadgade att ingå i skolans elevhälsoteam och dessa är: skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator samt personal med specialpedagogiska kompetenser. Studie- och yrkesvägledare är inte är en lagreglerad profession i elevhälsan. Vi vill i vårt examensarbete undersöka huruvida studie- och yrkesvägledarprofessionen uppfyller en betydelsefull roll i elevhälsoteamets arbete med elever som har problematisk frånvaro. Kearney (2008, 265) definierar problematisk frånvaro när eleven upplever stora svårigheter att delta i skolan och att frånvaro har en påverkan på elevens eller familjens vardag. Det betyder att eleven kan vara antingen helt frånvarande eller vara närvarande i skolan men med stora motstånd.
Det har visat sig att elever med problematisk frånvaro ofta har låg självkänsla och det är därför viktigt att skolan verkar för att stärka elevers självbild och självkänsla. Detta kan bidra till att elevernas närvaro ökar. Elevers frånvaro kan bidra till låg självkänsla men den kan också vara en bidragande faktor till att elever väljer att inte gå till skolan. I boken Främja närvaro-
Att förebygga frånvaro i skolan presenterar Landell (2020, 42) de konsekvenser som
problematisk frånvaro kan leda till, utöver inlärningsmässiga svårigheter, sociala eller psykologiska problem. Dessa konsekvenser kan vara negativa effekter på kunskapsutveckling och skolresultat, obehörighet till gymnasiet och gymnasieavbrott, vilket senare i livet kan leda till arbetslöshet.
Tidigare forskning som Landell (2020, 54) tar upp visar också att motivation har stor betydelse för att elever ska lyckas fullfölja sin skolgång. Motivationen att delta i en lärandeprocess ökar om eleven upplever att processen leder till att hen bekräftar sin egen förmåga och sig själv eller blir bekräftad av andra. Motivation för studierna hör även samman med elevens uppfattning kring vad skolan ska leda till. Här kan studie-och yrkesvägledare ha stor betydelse i att vägleda eleverna att göra väl underbyggda val som motsvarar elevens förväntningar och intressen och att detta ökar motivationen, vilket leder till högre närvaro (SOU 2016:94). Så varför har då inte vår blivande profession en given roll i elevhälsan?
1.1 Syfte och frågeställning
Med detta som utgångspunkt är syftet med vår studie att undersöka vilka kompetenser studie-och yrkesvägledare ser att den egna professionen har studie-och hur dessa kan bidra till elevhälsoteamets förebyggande och hälsofrämjande arbete med de elever som har hög frånvaro på grund av bristande motivation och självkänsla. Vi vill också undersöka hur vägledarnas kompetenser nyttjas i grupprocesser i ett elevhälsoteam samt vilka positiva effekter detta leder till. Frågeställningarna lyder:
1. Vilka kompetenser bidrar studie- och yrkesvägledare med i elevhälsoteamet kring elever med hög frånvaro på grund av bristande motivation och självkänsla?
2. Hur ser grupprocesser ut i ett elevhälsoteam?
3. Vilka positiva effekter ser studie- och yrkesvägledare och övrig personal i elevhälsoteamet då studie- och yrkesvägledare ingår i elevhälsoteamets processer?
1.2 Disposition
I det första kapitlet presenteras problemformuleringen, syftet och vilka frågeställningar studien ska besvara. I kapitel två beskrivs den tidigare forskningen och de utredningar om elevhälsoteam, motivation och frånvaro som vi anser är relevanta i relation till vår studie. I kapitel tre presenterar vi de teoretiska utgångspunkterna som används för att analysera vårt empiriska material. Kapitel fyra behandlar metoden som vi använder i vår studie, urval av respondenter, datainsamling, analysmetoden samt etiska ställningstagande. I kapitel fem presenterar vi det empiriska resultatet som vi får från vår undersökning och i kapitel sex analyserar vi resultatet med hjälp av våra valda teorier. I kapitel sju diskuterar vi vårt empiriska resultat mot tidigare forskning och ger förslag på fortsatt forskning.
1.3 Förkortningar
Med syftet av att underlätta läsningen av denna studie har vi valt att använda följande förkortningar: studie- och yrkesvägledare kommer att benämnas som vägledare och elevhälsoteamet kommer att benämnas som EHT.
1.4 Centrala begrepp
I detta kapitel redogörs för de centrala begrepp som kommer användas i studiens frågeställningar, resultat och analys.
1.4.1 Reell och formell kompetens
Kompetens definieras som “en individs potentiella handlingsförmåga i relation till en viss uppgift, situation eller kontext“ Ellström (1992, 21) i Andersson (2014, 8). Kompetens är inte bara faktiska kunskaper utan också vilja, känsla, personlighet samt att ha förmåga att omsätta kunskap till handling i olika sammanhang. Reell kompetens definieras enligt Andersson (2014) som den kunskap individer utvecklar över tid i olika sammanhang till exempel i vardagen, i skolan eller på arbetet. Formell kompetens är den kunskap som är dokumenterad i form av betyg, intyg, certifikat och legitimation. Formell kompetens är något individen får bekräftat genom bedömning från etablerade organisationer (a.a., 8–9)
1.4.2 Elevhälsoteam
Enligt 2 kapitlet § 25–26 (SFS 2010:800) i skollagen ska alla elever ska ha tillgång till elevhälsa med medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande och även stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsan grundas på fyra professionella perspektiv som utgör varsin del av den helhetssyn på eleven som är grundläggande för att eleven ska kunna ges en god utbildning. Det medicinska perspektivet fokuserar främst på elevernas medicinska aspekter, fysiska hälsa och kroppsliga utveckling. Detta perspektiv representeras i EHT av skolsköterska
och i vissa fall av skolläkare. Det specialpedagogiska perspektivet handlar om inlärningssvårigheter, funktionsnedsättningar eller andra omständigheter som kan påverka inlärningsprocessen. Detta perspektiv representeras av personal med specialpedagogiska kompetenser. Det psykosociala perspektivet fokuserar på elevernas psykosociala situation vad gäller relationer, normer och värderingar och representeras av kurator. Det psykologiska perspektivets fokus ligger främst på aspekter i elevens omgivning, som påverkar själslivet och elevernas psykiska hälsa. Perspektivet representeras av psykolog (Skolinspektion, 2015, 9–10). Elevhälsans roll ska i första hand vara förebyggande och hälsofrämjande. Det innebär att elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Elevhälsans medverkan är viktig när det gäller generella frågor om elevernas arbetsmiljö och skolans värdegrund (Skolverket, 2021).
1.4.3 Studie- och yrkesvägledarnas yrkesroll
Studie- och yrkesvägledarens främsta uppgift är den personliga vägledningen av vägledningssökande. Val av utbildning och yrke är en process som pågår under en stor del av en människas liv. För att kunna göra väl övervägda val behöver eleven kännedom om sig själv, kunskaper om framtiden och olika valalternativ. Studie- och yrkesvägledarens roll i skolan präglas starkt av att elevernas lärande är huvudprocessen i skolan. Samarbetet mellan elev, vägledare, lärare, skolledare, hemmet samt med arbetslivet är mycket viktigt för elevens utveckling. Studie- och yrkesvägledaren har också liksom lärare en roll som elevvårdare i samarbete med elevvårdspersonal. Eleverna i grundskolan behöver stöd att göra väl underbyggda val till gymnasieskolan, medan äldre elever behöver stöd i att hantera övergångar mellan olika utbildningar, samt övergången mellan utbildning och arbetsmarknad. Fördelar med att ha en studie- och yrkesvägledare på skolan kan vara att de bidrar till färre studieavbrott, att fler elever går ut gymnasieskolan med godkända betyg och på sikt en bättre arbetskraftsförsörjning (Lärarnas Riksförbund, 2020)
2. Tidigare forskning
I detta kapitel redogörs för och diskuteras tidigare forskning, rapporter och utredningarkring
elevhälsans arbete med elever som har problematisk frånvaro. Texterna belyser hur skolan bör arbeta med elevernas motivation, självkänsla och frånvaro samt hur vägledarnas kompetens kan bidra i EHTs arbete.
2.1 Studie-och yrkesvägledning i elevhälsan
Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle (SOU 2019:4) är en omfattande
utredning kring hur studie- och yrkesvägledningen bör utvecklas samt hur samverkan mellan studie- och yrkesvägledare och andra professioner inom skolan bör se ut. Resultatet visar på fördelar då studie- och yrkesvägledare ingick i elevhälsoteamets arbete med elever som är i behov av extra insatser för att klara sin utbildning, framför allt i arbetet med att förebygga ohälsa, förhindra frånvaro och avhopp och att vara ett stöd för eleven genom skoltiden (a.a., 200). Utredningen lyfter upp hur viktigt det är att vägledare arbetar aktiv med elever som har olika typer av funktionsnedsättningar. Det är angeläget att fånga upp dessa elever i tid för att kunna arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Genom att fånga upp eleverna i tid har EHT möjlighet att förekomma hög frånvaro, hemmasittande, skolavhopp och skolmisslyckanden. Vägledaren har en betydelsefull roll i arbetet genom att skapa goda förutsättningar för eleverna att formulera mål inför framtiden och detta kan bidra till högre skolmotivation och närvaro (a.a., 160). Liknande problematik och resultat tas också upp i utredningen Saknad! Uppmärksamma
elevernas frånvaro och agera (SOU 2016:94). Utredningens syfte är att föreslå hur arbete med
närvarofrämjande åtgärder kan förbättras, sprida kunskap om och ge exempel på hur arbetet med närvarofrämjande åtgärder kan bedrivas. Studie- och yrkesvägledare betraktas i utredningen som en viktig del i det närvarofrämjande arbetet. Utredningen fann inte mycket tidigare forskning som belyser betydelsen av studie- och yrkesvägledning för att främja närvaro men ett svar som framkom i utredningens enkät om elevhälsans arbete med frånvaro var bland annat:
[…] ökad motivation hos eleverna att sköta närvaron/studierna till exempel genom information om/utbildning inom arbetsmarknadskunskap och studie- och yrkesvägledning (a.a., 284).
Reissner et. al. (2019) har forskat kring sambandet mellan elevernas frånvaro och skolmotivation. I artikeln Modular treatment for children and adolescents with problematic
school absenteeism:Development and description of a program in Germany presenterar
författarna ett behandlingsprogram som testades i Tyskland, kallat “Modular Manual”. Studien belyser svårigheterna i att hantera och arbeta med elever som har en problematisk frånvaro. Författarna presenterar därför en modell som baseras på kognitiv beteendeterapi och som har motiverande samtal som grund i behandlingen. Modellen är uppbyggd i fyra steg som bygger på att eleven får tillgång till: kognitiv beteendeterapi, familjerådgivning, studie- och
yrkesvägledning och en hälsoplanering för att öka elevens motivation att återgå till skolan (a.a.,
63–64).
Trots att forskningen visar att vägledarens kompetens kan komplettera övriga professioners kompetenser i EHTs arbete med elevers motivation och självkänsla i syfte att främja närvaro är vägledaren fortfarande inte en lagreglerad obligatorisk del i EHT. I Sverige är det skolans rektor som beslutar om hur elevhälsan ska organiseras och vilka yrkesgrupper, utöver de lagstadgade, som ska finnas representerade i EHT (SFS 2021:191). Rapporten Nuläge och utmaningar i
elevhälsan (2018) bygger på en studie där en webbenkät skickades ut till samtliga kommuner i
Sverige. Syftet var att undersöka kvalitén, utmaningar och hur personalsituationen ser ut inom grundskolans EHT. Resultatet visade att 58% av kommunerna hade en vägledare anställd som även ingick i EHT. Detta är en ökning sedan 2015, då enbart 37% av kommunerna som deltog i en liknande undersökning svarade att de hade en vägledare representerad i EHT. Utredningen
Från dubbla spår till elevhälsan (SOU 2000:19) visar också på att arbetet inom EHT har stora
variationer i landet. Resultatet i utredningen visar på att en bättre samverkan, reflektioner och diskussioner mellan de olika yrkeskategorierna inom EHT skulle stärka likvärdigheten inom elevhälsan i Sverige. Det framkom också att vägledarens specifika kunskaper om utbildningar, yrken och framtidsval är ett viktigt komplement till de övriga professionernas kompetenser i elevhälsans arbete. En studie gjord i USA av Carlos P. Zalaguetta som heter Principals
perceptions of elementary school counselors role and functions (2005) baseras på intervjuer
med rektorer i grundskolan. Studiens syfte var att undersöka hur rektorerna uppfattar vägledarnas kompetenser och funktioner på skolan. Cirka 90 procent av rektorerna som ingick i studien ansåg att vägledare har en positiv inverkan på elevernas utveckling och mentala hälsa. En annan positiv effekt som rektorerna belyste var att vägledarna hjälper eleverna de samarbetar med i olika ärenden samt upprätthåller en positiv skolmiljö bland lärare och elever. Studien
visar också på att rektorerna ger sitt stöd till vägledare för att kunna utgöra ett främjande arbete men också på att rektorerna har en positiv syn på vägledaryrket i framtiden (a.a., 454–455).
Att ungdomar väljer en gymnasieutbildning vars innehåll motsvarar deras förväntningar och intresse är viktigt för att upprätthålla elevernas studiemotivation som i sin tur är betydelsefull för att elever ska lyckas fullfölja utbildningen. Även de val som eleverna gör inom den gymnasieutbildning där de befinner sig påverkar studiemotivationen. För att kunna göra väl underbyggda val behöver elever ofta stöd. Studie- och yrkesvägledningen i skolan ska genomföras på ett professionellt sätt, vila på vetenskaplig grund och syfta till att ge eleverna så kallad valkompetens (Skolverket 2013). Career Management Skills (CMS) är ett internationellt begrepp för karriärkompetens och valkompetens som beskriver elevernas samlade färdigheter för att kunna fatta framtida beslut som har tydliga kopplingar till valkompetens (Olofsson, Lovén & Deliér, 2017, 14–15). CMS tolkas på olika sätt i EU länderna och detta beror på olika skol- och arbetsmarknadskulturer. Sultana (2012) har forskat kring valkompetens och han sammanfattar och definierar CMS på följande sätt:
Career management skills refer to a whole range of competences which provide structured ways for individuals and groups to gather, analyse, synthesise and organise self, educational and occupational information, as well as the skills to make and implement decisions and transitions (Sultana 2012, 229).
Två kategorier som beskrivs i CMS är att utforska livslångt lärande och den personliga utvecklingen. De bygger på att utveckla elevernas kunskaper för att göra väl underbyggda val i framtiden men också för elevernas livslånga lärande av deras framtida karriär (a.a., 231).
2.2 Vägledarnas kompetenser
Vägledningens innehåll och arbetsuppgifter har diskuterats inom EU. The Network for Innovation in Career Guidance and Counselling in Europé, nedan nämnd NICE, är ett akademiskt nätverk innehållande 40 utbildningsinstitutioner representerade i 28 europeiska länder. Sverige representeras av Malmö Universitet. NICE har tagit fram gemensamma referenspunkter som anses viktiga i vägledarens utbildning och yrkesutövning. Enligt NICE är det inom sex områden som vägledare bör få utbildning inom samt använda i sin yrkesroll för att säkerställa kvalité i vägledningsarbetet. Områdena är: Career Information & Assesment
Expert - Stödja sökande i att kartlägga behov och koppla dessa till information om möjligheter och krav i utbildningssystemet och i arbetslivet. Career Educator - Utveckla valkompetens hos sökande för att klara av framtida karriärsbeslut. Career Counsellor- Stödja sökande i att förstå sin situation, arbeta mot lösningar och att fatta beslut. Programme & Service Manager- Styrning och utveckling av verksamheten. Kvalitetssäkring, utvärdering och rollfördelning. Social Systems & Developers- Stödja sökande genom att påtala systemfel och felaktiga beslut. Bygga nätverk och samarbete med arbetsgivare, skolor och beslutsfattare. Inta rollen som sökandes advokat. Career Guidance Counselling Professional- Beskriver kärnkompetenser som behövs inom yrket såsom etiska riktlinjer, ett kritiskt förhållningssätt och livslångt lärande. Även reflektioner kring den egna yrkesrollen ingår här (NICE Handbook 2012). EU:s organ för yrkesutbildning, Cedefop, har gjort en liknande kompetensbeskrivning av vägledarnas uppgifter. Beskrivningen utgår från tre nivåer av kompetenser: Grundläggande kompetenser, klient-relaterade kompetenser och stödjande kompetenser. De grundläggande kompetenserna har likheter med professionalism som beskrivs i NICE, de klientrelaterade kompetenserna är riktade mot vägledningssökande och de stödjande kompetenserna handlar om uppgifter relaterade till den professionella rollen. Enligt författarna är NICE-modellen mer översiktlig och ger en tydligare bild av uppgifter och kompetenser som vägledare behöver hantera och författarna menar att modellen kan användas för kartläggning avseende vägledningens organisation och innehåll. Professionsforskning har blivit ett omfattande forskningsområde där kompetensbeskrivning kan vara till hjälp i att kartlägga och analysera starka och svaga punkter i vägledningsarbetet (Lovén et.al. 2015, 35–40).
2.3 Sammanfattning
Den forskning, rapporter och utredningar som presenteras visar på att det finns fördelar med att vägledare ingår i EHT. Forskningen visar på att vägledarnas kompetenser kan komplettera de övriga professionernas kompetenser i EHT i arbete med elevers motivation och självkänsla i syfte att främja närvaro. I Sverige är det skolans rektor som beslutar om hur elevhälsan ska organiseras och vilka yrkesgrupper, utöver de lagstadgade, som ska finnas representerade i EHT. Vägledaren är fortfarande inte en lagreglerad obligatorisk del i EHT. Motiverande samtal presenteras i en internationell studie som visar en modell som baseras på kognitiv beteendeterapi och som har motiverande samtal som grund i behandling. Vägledaren har en
Internationell forskning behandlar rektorers syn på vägledarens funktion och kompetens. Rektorerna i studien ansåg att vägledare har en positiv inverkan på elevernas utveckling och mentala hälsa samt att rektorerna ger sitt stöd till vägledare för att kunna utgöra ett främjande arbete. Skolverket (2013) tar upp hur studie- och yrkesvägledningen i skolan ska genomföras på ett professionellt sätt, att den ska vila på vetenskaplig grund och syfta till att ge eleverna valkompetens. För att stödja vägledarna i deras arbete har NICE utvecklat gemensamma referenspunkter som anses viktiga i vägledarnas utbildning och yrkesutövning. Enligt handboken är det inom sex områden som vägledare bör utbildas inom och använda i sin yrkesroll för att säkerställa kvalité i vägledningsarbetet.
3. Teoretiska utgångspunkter
I detta kapitel redogör vi för de teoretiska begrepp som vi anser är relevanta för vår studie och som ger förståelse för vårt empiriska resultat. Vi har valt att analysera resultatet utifrån tre teorier: systemteorin Input – process - output (I-P-O), Theory of Human Motivation: Maslows behovshierarki och Cognitive Information Process Theory (CIP).
3.1 Input - process - output
I-P-O-modellen (Forsyth, 2009) utgår ifrån att individerna i en grupp, i vårt fall ett elevhälsoteam, har olika förutsättningar (inputs) som de bidrar med i teamets arbete. Dessa individuella förutsättningar kan vara träning, kunskap och färdigheter. Individuella faktorer (inputs) som också kan påverka gruppens arbete är medlemmarnas styrkor och svagheter (a.a., 51, 361). Om teamet inte inkluderar personer som har rätt förutsättningar för att utföra teamets uppgifter är risken stor att resultatet inte blir lyckat (a.a., 361). Processer på individuell nivå (individual-level processes) innefattar det arbete som genomförs individuellt av teamets medlemmar. De individuella förutsättningarna och de individuella processerna används sedan i gruppens gemensamma arbetsprocess (group-level-processes). Här ingår också de insatser och åtgärder som sker i arbetsprocessen (a.a., 51, 358). Gruppens gemensamma arbete påverkas även av gruppens förutsättningar (group-level inputs) såsom gemensamma mål, kommunikation och ledarskap. Gruppens arbete utmynnar slutligen i resultat (outputs) exempelvis en produkt, ett beslut eller någon form av utveckling. Avslutningsvis är utvärdering och feedback en central del i I-P-O modellen. Detta för att teamet ska kunna utröna vilka arbetssätt som är effektiva eller ineffektiva inför liknande utmaningar i framtiden (a.a., 51, 358)
Begreppen input, processes och outputs gör det möjligt att studera EHT och deras arbetsprocesser, kompetenser och resultat, i vårt fall positiva effekter av att vägledare ingår i teamet.
3.1.1 Kontextbaserad I-P-O modell
Utifrån Forsyths (2009, 51) I-P-O-modell har vi skapat en kontextbaserad modell som vi kommer att använda som teoretiskt ramverk för att besvara våra frågeställningar. Vi kommer
att använda individuella faktorer och förutsättningar (inputs), gruppens arbetsprocess och resultatet av gruppens arbete (outputs) i vår analys, dessa är grönmarkerade i modellen. Training, knowledge och skills i modellen översätts i denna studie till kompetenser och outputs till positiva effekter.
Figur 1 - Kontextbaserad I-P-O- modell inspirerad av Forsyth 2009,
51.
3.2 Maslows behovshierarki
Maslow (1987) menar i sin motivationsteori att människan ständigt strävar efter att uppnå olika mål och att människor kan ha olika motiv till att nå sina mål och att tillfredsställa sina behov. Dessutom söker människor efter mål som gör att livet känns meningsfullt. Så snart ett mål är uppfyllt söker människan nya mål och det är detta som motiverar människan på olika sätt. Behovstrappan ingår i Maslows motivationsteori och är en modell som kan användas för att beskriva olika behov hos människan. Trappan beskriver också hur människor prioriterar behoven. En människa kan känna sig tillfredsställd när de primära och materiella behoven är uppfyllda. Därefter kan människan uppnå behoven högre upp i trappan. Det första steget i trappan utgörs av de fysiologiska behoven som är de mest grundläggande för människans överlevnad exempelvis mat, dryck och sömn. Om människan
inte tillfredsställer dessa basbehov blir det svårt att fokusera på andra behov (Maslow 1987, 16). Efter att de fysiologiska behoven är tillfredsställda övergår fokus på trygghetsbehovet. Människor har ett behov av en stabil vardag, rutiner och enklare regler för att inte känna ångest och rädsla (a.a., 18). När individer känner sig trygga börjar de söka efter gemenskap med vänner och familj. Människor vill känna att de är en del av något större än sig själva
,
kallat behovet av gemenskap och kärlek (a.a., 20). Om individen känner att de har en
gemenskap med andra vaknar nästa behov, behovet av självuppskattning och självkänsla. Behoven kan handla om makt, kändisskap eller respekt från andra och om dessa behov tillfredsställs leder det till självförtroende, kompetens och självrespekt (a.a., 21). Behov av självförverkligande ligger på den femte och sista nivån i behovshierarkin. Här handlar det inte om ett behov som helt kan uppfyllas utan ett behov som sker över tid och ständigt förändras. Människan har ett behov av att vara den mest kompletta versionen av sig själv, att nyttja de resurser och potentialer som hen har (a.a., 22).
3.2.1 Maslows behovstrappa
Trappan kommer användas när vi analyserar resultatet kring elevhälsoteamets gemensamma arbetsprocess i relation till elevers motivation och självkänsla.
3.3 Cognitive Information Process Theory (CIP)
Sampson et.al (1999) har tagit fram en metod över hur val och beslutsfattande inom studie-och yrkesvägledningsområdet går till. Syftet med teorin är att förbättra kvaliteten i studie-och yrkesvägledningen när det kommer till att stödja individer i deras karriärsbeslut. Författarna illustrerar metoden i en modell i form av en pyramid som är indelat i tre nivåer. Den första nivån, basen i pyramiden, är uppdelad i två fält. Det ena fältet rymmer individens självkännedom där värderingar, intressen och kompetens ingår. Det andra fältet innehåller kunskaper om alternativ såsom kunskaper kring yrken och om hur arbetslivet är organiserat. Den andra nivån, i mitten av pyramiden, handlar om individens beslutsfattande och förmåga att fatta beslut. På denna nivå behandlas individens färdigheter i att hantera information för att slutligen fatta beslut och lösa problem. Författarna menar att det finns underkomponenter i denna nivå, vilka är: kommunikation, analys, syntes, värdering och utförande. Den sista nivån, överst i pyramiden, behandlar individers reflektioner och tankar kring de val de gjort, kallat metakognition. Metakognitioner styr beslutet och valet av strategier som individen använder för att lösa ett karriärproblem. Individen kommer fram till lösningen genom självprat, självmedvetenhet, kontroll och övervakning (a.a., 3–4).
3.3.1 CIP-modellen
Vi kommer använda CIP-teorin när vi analyserar vägledarnas kompetenser i arbetet med elevers frånvaro, motivation och självkänsla i EHT ärenden.
3.4 Sammanfattning
För att besvara våra frågeställningar och analysera de empiriska resultaten kommer vi att använda I-P-O-modellen som ett teoretiskt ramverk. Vi kommer att använda begreppen individuella faktorer och förutsättningar (inputs), gruppens arbetsprocess och positiva effekter av gruppens arbete (outputs) i vår analys, för att besvara frågeställningen: Vilka positiva effekter ser studie- och yrkesvägledare och övrig personal i elevhälsoteamet då studie- och yrkesvägledare ingår i elevhälsoteamets processer? För att besvara frågeställningen: Hur ser grupprocesser ut när studie- och yrkesvägledare är inkluderade i elevhälsoteamet? tar vi stöd i Maslows behovshierarki som förklarar hur människor prioriterar när de ska tillfredsställa sina behov och hur dessa behov skapar motivation att tillfredsställa behov högre upp i hierarkin. Vi kommer koppla begreppen i behovshierarkin till professionernas kompetenser och till hur grupprocessen kan se ut i EHT. Begreppen som kommer att användas är fysiologiska behov, trygghetsbehovet, behovet av gemenskap och kärlek, behovet av självuppskattning och självkänsla och behov av självförverkligande. CIP-teorin ämnar framförallt förklara hur val och beslutsfattande inom studie-och yrkesvägledningsområdet går till men vi menar ändå att denna teori kan användas i vår studie eftersom vi anser att begreppen kunskap om alternativ, självkännedom, beslutsförmåga och metakognition ligger i linje med vägledarnas arbetsområde och kan därför kopplas till vägledarnas kompetenser och användas för att besvara frågeställningen: Vilka kompetenser bidrar studie- och yrkesvägledare med i elevhälsoteamet kring elever med hög frånvaro på grund av bristande motivation och självkänsla?
4 Metod
I detta kapitel redogörs för och diskuteras vår valda metod, urvalet av respondenter, tillvägagångssätt vid datainsamlingen, analysmetod samt hur vi resonerar kring etiska ställningstaganden. I texten kommer vi benämna Elevhälsoteam som EHT och studie- och yrkesvägledare som vägledare. Intervjupersonerna kommer vi benämna som respondenter.
4.1 Metodval
För att besvara frågeställningarna i studien valde vi att använda en kvalitativ metod där vägledare och de övriga professionerna som ingår i EHT kommer att intervjuas.
Larsen (2009, 22) definierar data som kvalitativ om den säger något om egenskaper hos respondenterna. För att besvara studiens frågeställningar är vi intresserade av att intervjua en specifik grupp, nämligen vägledare som i nuläget ingår i EHT. Genom vårt insamlade material vill vi fånga upp respondenternas egna tankar och funderingar kring våra valda frågeställningar. Larsen (a.a., 23) menar att om studier syftar till att få reda på respondenternas attityder är en kvalitativ metod att föredra. Anledningen till att vi valde bort en kvantitativ metod är för att informationen respondenterna ger är begränsad, detta för att metoden använder standardiserade formulär där respondenterna inte har möjlighet att utveckla sina svar (a.a., 26).
Fördelen med kvalitativ metod är att det ger oss möjlighet att gå på djupet när det är nödvändigt, vi kan ställa följdfrågor och få kompletterande svar om det behövs i denna metod (a.a., 27). En nackdel med kvalitativ metod, som vi behöver vara uppmärksamma på är att vi som intervjuare kan påverka intervjuresultatet genom att respondenterna svarar det de tror att vi förväntar oss. Anledningen kan exempelvis vara för att ge ett gott intryck eller för att dölja brist på kunskap (a.a., 26–28). För att undvika detta kommer vi att ställa följdfrågor då vi behöver klargöra eller gräva djupare i det respondenterna säger. Uppföljande frågor kan också användas som en strategi för att skapa en djupare förståelse kring vårt valda ämne (Kvale och Brinkmann 2014 176). Vi kommer inte ställa ledande frågor utan låta respondenterna få prata fritt utifrån de frågor vi använder oss av i intervjuguiden. Larsen (2009, 80–81) menar att vi får en högre validitet i en kvalitativ intervju eftersom vi har möjlighet att göra ändringar i intervjuguiden om vi upptäcker att det finns viktiga detaljer som vi behöver ta upp utifrån frågeställningarna.
Vår studie baseras på fyra intervjuer med vägledare som arbetar på gymnasie- och grundskola och som idag ingår i ett EHT. Vi kommer också genomföra gruppintervjuer med två EHT där kurator, specialpedagog och skolsköterska medverkar. I gruppintervjuerna samlar vi en grupp människor till ett samtal kring vårt ämne, i detta fall professionerna som ingår i ett EHT. Gruppintervjuer används för att få fram kollektiva åsikter alltså åsikter som är gemensamma för en grupp. Anledningen till att vi väljer denna form av intervju är för att det kan vara lättare att få människor att prata när de ingår i en grupp. Respondenterna kan också komplettera varandras svar samt få nya infallsvinklar när de lyssnar på varandra (a.a., 85). Kvale och Brinkmann (2014, 191) menar att gruppintervjun kan leda till mer spontana diskussioner än vid den individuella intervjun. Anledningen till att vi väljer både individuella- och gruppintervjuer är för att vi vill få fram både enskilda och kollektiva åsikter kring våra valda frågeställningar. Genom att genomföra två olika typer av intervjuer får vi inte bara insikter om vilka attityder som förekommer hos vägledare utan också attityder som formas och utvecklas under den sociala interaktionen i EHT. Ett av syftena med vår studie är att undersöka hur grupprocesser i EHT ser ut och Alvehus (2013, 91) menar att gruppintervjuer oftast har fokus på processen och att vi som forskare troligtvis lär oss något om grupprocesser, vilket är ett av syftena med vår studie.
En utmaning som vi ser i att genomföra gruppintervjuer är att det ligger stor vikt i hur vi som samtalsledare presenterar ämnet. För att få en givande diskussion behöver samtliga gruppmedlemmar vara införstådda med vad vi vill undersöka. Kvale och Brinkmann (2014, 191) menar också att vi som samtalsledare måste skapa en atmosfär som tillåter deltagarna att ge uttryckt för personliga åsikter. Detta tror vi kan vara ytterligare en utmaning då vi på grund av rådande pandemi kommer att utföra gruppintervjuerna via digitala videomöten.
4.2 Urval
Urvalet av respondenter görs utifrån ett icke-sannolikhetsurval, då detta enligt Larsen (2009, 77) syftar till att få mesta möjliga kunskap inom vårt valda ämne, där vårt mål inte är att generalisera resultaten. Genom att tillämpa ett godtyckligt urval väljer vi strategiskt ut de respondenter som antas ha kunskaper i vårt ämnesval och därför är lämpliga att intervjua för att besvara våra frågeställningar. Vi kommer ta kontakt med vägledare som ingår i vårt nätverk och som i dag arbetar med de frågorna som vi har valt att undersöka i vår studie. (a.a., 77–
78). Vi kontaktar vägledarna via mejl och chattgrupper. EHT för gruppintervjuer rekryteras via våra arbetsplatser.
4.3 Datainsamling
På grund av den rådande pandemin väljer vi att utföra intervjuerna via digitala videomöten. En utmaning med att genomföra intervjuer digitalt kan vara att våra respondenter inte har tillräckliga tekniska kunskaper i att hantera systemet samt att tekniken inte fungerar. En fördel med digitala videomöten är att vi inte begränsas av geografiska avstånd, vilket gör att vi kan få ett bredare utbud av respondenter som har relevanta kunskaper kring vårt valda ämne (Lindqvist 2019, 15–16).
Under intervjuerna ansvarar den ena av oss för att hålla i intervjun och den andra för minnesanteckningar. Genom att hålla isär intervju- och observationsdata ökar reliabiliteten i studien (Larsen 2009, 81). Enligt Larsen (a.a., 98) underlättar det också sammanställningen av informationen om vi både antecknar och tar ljudinspelningar under intervjuerna. Vi vill återge respondenternas svar ordagrant vid sammanställning av resultatet och för att lyckas med detta är transkribering av inspelningarna samt minnesanteckningar av största vikt.
Enligt Larsen (a.a., 83) kan en intervju vara mer eller mindre strukturerad, kallad semistrukturerad. Vi väljer att använda denna metod när vi genomför våra individuella intervjuer. Vi kommer ta stöd av en intervjuguide som innehåller en lista med frågor som är nära kopplade till våra valda frågeställningar i form av tre teman: kompetenser, grupprocesser och positiva effekter. I denna form av intervju får respondenterna möjlighet att tala fritt kring det ämne vi undersöker. I en semistrukturerad intervju följer vi en intervjuguide som består av öppna frågor som samtalet centreras kring. Respondenterna har i denna form av intervju stora möjligheter att påverka intervjuns innehåll eftersom vi som intervjuare lyssnar aktivt och ställer följdfrågor utifrån det respondenterna säger (Alvehus, 2013, 83). Intervjuguiden för gruppintervjuer kommer utgå ifrån samma teman som vi har i den individuella intervjuguiden. Alvehus (a.a., 88) menar att frågorna i en gruppintervju måste introduceras och presenteras inför gruppen på ett sätt som är lättförståeligt. Vi kommer att börja gruppintervjun med generella frågor som successivt blir mer specifika.
4.4 Analysmetod
För att analysera vårt empiriska material väljer vi att använda en innehållsanalys. Målet med en innehållsanalys är att identifiera mönster, sammanhang och gemensamma drag eller skillnader i respondenternas svar. Det material vi får fram i intervjuerna transkriberas, kodas och klassificeras i kategorier för att identifiera mönster som vi utvärderar mot tidigare forskning samt våra valda teoretiska utgångspunkter (Larsen 2009, 102). Det är vanligt att respondenterna pratar om saker som ligger utanför frågeställningarna. För att ha möjlighet att bearbeta vårt empiriska material väljer vi att ta bort den data som vi inte finner relevant utifrån våra frågeställningar, kallat datareduktion (a.a., 98). Vi avser att utgå ifrån en abduktiv ansats, som är en kombination av en induktiv och deduktiv ansats, där vi växlar mellan empiriska och teoretiska reflektioner. Vi kommer inledningsvis att utgå ifrån våra valda teorier och arbeta med vårt empiriska material utifrån dessa. Anledningen till att vi väljer en abduktiv ansats är att vi i denna ges möjligheten att vara flexibla ifall nya data framkommer och vi behöver ändra eller utveckla våra teoretiska utgångspunkter (Alvehus, 2013, 109).
4.5 Etiska ställningstaganden
De etiska ställningstaganden vi utgick från är Vetenskapsrådets fyra forskningsetiska principer: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Informationskravet innebär att forskarna informerar respondenterna om syftet med studien, att deltagandet är frivilligt och att de har rätt att avbryta sin medverkan om de så önskar. Samtyckeskravet innebär att forskaren frågar respondenten om det empiriska materialet som framkommer i intervjun får användas i forskningen. Konfidentialitetskravet innebär att respondenternas anonymitet och sekretess skyddas. Uppgifterna som respondenterna ger i intervjun ska också förvaras på ett sätt så att obehöriga inte kan ta det av det. Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som framkommer inte får användas i andra ändamål än i den aktuella studien (Vetenskapsrådet, 2002, 6–14).
I början av intervjuerna kommer vi informera respondenterna om syftet med undersökningen, att deras deltagande är frivilligt och att de har rätt att avbryta sin medverkan om och när de vill. För att säkerställa respondenternas samtycke frågar vi om vi får använda det empiriska materialet som framkommer i intervjuerna i vår studie. Vi garanterar
konfidentialitet genom att använda fiktiva namn. Innan intervjun börjar kommer vi att informera respondenterna om att allt material som vi samlar in under intervjuerna endast kommer att användas för forskningsändamål i denna studie och materialet kommer att raderas så snart studien är genomförd.
5. Resultat
I detta kapitel presenterar vi vårt empiriska material. Vi börjar med att presentera vägledarna och deras erfarenheter av att ingå i EHT. Vägledarna kommer benämnas som Lotta, Lena, Anna och Tina. Efter detta presenterar vi fokusgrupperna och dess representanter. Fokusgrupperna kommer benämnas som EHT 1 och EHT 2. Representanterna kommer benämnas som kurator 1 och 2, specialpedagog 1 och 2 samt sjuksköterska 1 och 2. Numret på representanterna kopplas till numret i EHT. Respondenternas svar struktureras utifrån tre teman: kompetenser, grupprocesser och positiva effekter. De individuella intervjuerna med vägledaren och gruppintervjuerna med EHT redovisas var för sig under respektive tema.
5.1 Presentation av vägledarna, fokusgrupperna och dess
representanter
Lotta arbetar på en grundskola i en storstad och har jobbat som vägledare i 5 år. Lotta började sin yrkesbana inom professionen med att ha deltidstjänster på ett antal skolor i staden. Hon började också arbeta deltid på den skola hon är på idag men tjänsten utvecklades till att bli en heltidstjänst. Lotta menar att det är skönt att nu få möjlighet att fokusera på enbart en verksamhet, till skillnad från tidigare då hon hade flera verksamheter att fokusera på samtidigt. När hon jobbade på flera skolor samtidigt hann hon bara med att ha samtal med eleverna i åk 9 men menar att tjänsten som vägledare innehåller så mycket mer än så. För cirka 1,5 år sedan blev Lotta en del i skolans EHT. Det var inte givet att hon skulle vara en del i EHT utan detta var något hon fick kämpa för att få bli. Anledningen till att Lotta kämpade för detta var att hon upplevde att det var väldigt ofta som hon behövde kontakta kurator och/eller specialpedagog i elevärenden och att hon blev inkopplad i elevärenden i sista stund. Hon säger: “Alltså man hölls utanför men ändå ska man lyckas lösa problemet på något sätt”.
Anna arbetar på en grundskola på en mindre ort utanför en medelstor stad. Anna har arbetat som vägledare i fem år. Anna är utbildad terapeut i botten och arbetade som detta i 17 år. Anna har också arbetat som undersköterska, lärare och i restaurangbranschen. Hon säger att hon är trygg i mötet med människor eftersom hon har arbetat inom många olika områden. Hon påpekar att hon alltid har arbetat med människor i tidigare yrken och hon menar detta har gjort att hon är väldigt bekväm i att hålla i samtal. Anna säger: “Det är liksom där jag varit i hela mitt liv, det individuella samtalet och gruppsamtalen”. Anna har varit en del i EHT sedan hon började
på skolan men har under det senaste året inte deltagit i EHT på grund av tidsbrist. Hon arbetar också som skolans administratör. Anna säger att hon kommer prioritera att delta i EHT framöver eftersom hon upplever att arbetet med den breda vägledningen på skolan blivit sämre sedan hon slutade i EHT.
Lena arbetar på två grundskolor i två medelstora städer. Hon har arbetat som vägledare i tre år. Lena har en ekonomiutbildning och har arbetat inom bank som rådgivare i 11 år innan hon bestämde sig för att byta karriär. Tidigare har Lena arbetat flera år inom service, hotell och restaurang samt olika försäkringsbolag. När Lena arbetade som banktjänsteman blev hon sjukskriven på grund av hög arbetsbelastningen vilket gjorde att hon valde att vidareutbilda sig till hälsocoach och personlig tränare. På utbildningarna fick Lena möjligheterna att lära sig olika samtalsmetoder samt gå olika kurser om motiverande samtal. Under utbildningens gång kom Lena på att hon ville arbeta med barn och fick ett erbjudande att börja arbeta som vägledare på en grundskola. Efter ett tag blev hon erbjuden ytterligare en deltidstjänst som vägledare på en till grundskola. Att ingå i EHT var en självklarhet på den ena grundskolan men inte på den andra, där hon fortfarande inte ingår i EHT. Lena säger att: ”Jag hade väldig tur att rektor ville att jag skulle vara en del i EHT för att jag har de kompetenserna inom motiverande samtal och samtalsmetodik”.
Tina arbetar som vägledare på en gymnasieskola i en mindre stad. Hon har arbetat som vägledare i 8 år inom samma organisation. Innan hon valde att utbilda sig till vägledare arbetade Tina inom lantbruk och gick några korta kurser direkt efter gymnasiet. Efter studie- och yrkesvägledarutbildning blev hon anställd inom en organisation som har flera olika skolor. Hon blev en del av EHT från början och hon är en del av EHT även idag. Sedan hon började har hon arbetat på flera skolor inom organisationen och har ingått i EHT på samtliga skolor.
Avslutningsvis upplever samtliga vägledare att rektorn har en central roll i hur EHT är organiserad. Tina berättar om vilken viktig roll rektorn har i EHTs organisation. Hon säger att: ”Nu är det en sådan fördel att min nya rektor som är vägledare i grund och botten vet ju precis de vi kan och det var hennes förslag att jag ska arbeta med gruppvägledning och motivation”. Tina har under tiden haft olika rektorer och menar att rektor verkligen har en central roll i vad vägledarens arbetsuppgifter består av på skolorna. Lotta och Anna kommer också in på rektorsroll i EHTs arbetet. Anna har under tiden på skolan haft ett flertal rektorer och menar att arbetssättet i EHT skiljer sig beroende på hur rektor väljer att organisera EHT. Lotta nämner att hon haft turen att ha en rektor som lyssnat till hennes argument om att vägledarens kompetenser kan bidra i arbetet med elever som har hög frånvaro på grund av bristande motivation och självkänsla. Dessa argument ledde till att hennes profession blev representerad i EHT på
skolan. Lena tar också upp liksom Lotta och Anna vilken påverkan rektorerna har på hur EHT är organiserad. På en av grundskolorna ser rektor vägledarens roll som viktig vilket gör att Lena ingår i EHT på skolan och på den andra skolan är vägledarens roll lågprioriterad vilket gör att hon inte ingår i EHT på den skolan.
När det gäller vilka yrkesgrupper som är representerade i våra fokusgruppsintervjuer så är det kurator, specialpedagog och skolsköterska som kom kommer representera EHT.
EHT 1 är verksamma på en högskoleförberedande gymnasieskola i en större stad. Kuratorn har arbetat på skolan i 2 år, specialpedagogen i 1 år och skolsköterskan i 1,5 år.
EHT 2 är verksamma på en yrkesförberedande gymnasieskola på en mindre ort. Kuratorn har arbetat på skolan i 1 år, specialpedagogen i 1 år och skolsköterskan i 5 år.
5.2 Vägledarnas kompetenser
I intervjuerna framkom att samtliga vägledare anser att professionen bidrar med kunskaper kring arbetslivet, yrken, utbildningar och olika typer av samtalsmetodik som syftar till att stödja eleverna i att utforska sina starka sidor. Eleven ska genom samtal själv komma fram till vilka dessa styrkor är utifrån de frågor som ställs i samtalen. Lotta säger: “Det är inte meningen att vi ska sitta och ge dom komplimanger utan det måste komma från dom själva liksom”. Lotta, Anna och Lena tar upp att de så kallade motivationskort som professionen använder sig av kan vara ett effektivt verktyg i detta arbete, speciellt med elever som inte har så lätt att börja prata. På korten står det olika typer av påståenden som eleven får prata kring. Ämnen kan vara elevernas intressen, vad eleverna tror att världen behöver, hur de ser på att tjäna pengar eller vad eleven är bra på men som hen nödvändigtvis inte tycker är kul. Syftet är att hitta gemensamma nämnare mellan elevens intresse, styrkor, värderingar och möjliga yrken eller utbildningar. Lena beskriver att hon arbetar med visionstavlor där hon utgår ifrån elevernas intresse, fritid och personerna som finns i elevernas närhet för att kunna senare koppla det till en framtidsvision. Lotta, Anna och Lena betonar vikten av att stödja elever i att sätta upp mål för framtiden och att samtalsmetodiken är ett värdefullt verktyg i detta arbete. Anna förklarar: “När jag håller samtal så är det viktigt att de är riktade mot framtiden, att skapa motivation för att på något sätt få en kunskapsbildning, för att få en framtidsvision”. Lotta anser att kunskaper kring karriärteorier är användbara i arbetet kring elevers motivation och självkänsla. Hon nämner här specifikt begreppen handlingshorisont från Careership teorin, Lotta menar att om elever inte får syn på vad som är möjligt är risken stor att de ger upp. Anna belyser också vikten
av att eleven ser vad som är möjligt för att på så sätt höja motivationen och självkänslan. Lena betonar också vikten av att prata om drömmar och framtiden, vad som går bra och dåligt i skolan men också att arbeta utifrån elevernas känslor. Lena säger att: “Elever som ligger efter i exempelvis slöjd och bild, som kanske inte har så lätt för praktiska ämnen, där pratar jag med eleverna om självkänsla så de kan göra sina uppgifter”.
Anna betonar vidare kunskaper i att hålla i gruppvägledning. Anna anser att eleven kan få insikter i vad som är möjligt för hen genom att ta del av andras tankar och erfarenheter. Anna berättar: “Jag gillar att jobba med grupper av elever som lär varandra. Det är viktigt att eleverna får inspiration av varandra”. Hon säger också att det kan upplevas lättare för eleven att diskutera utifrån ett icke-personligt perspektiv, exempelvis genom rollspel. Även yrkesintroduktion och genomgång av olika gymnasieprogram är ämnen som tas upp under gruppvägledningen. Här jobbar de med yrken och arbetsmarknad. Eleverna får diskutera fördelar och nackdelar som de ser i olika yrken exempelvis arbetstider och löneläge. Eleverna får också göra studiebesök på arbetsplatser samt besöka gymnasieskolor. Tina liksom Anna lyfter upp arbete med gruppvägledning och motivation. Tina säger:
I den här processen ska jag arbeta med gruppmotivation för att öka elevernas motivation. Hitta ett sätt att jobba med de för att öka deras motivation och förståelse att när de är här i skolan då gäller det att de jobbar. De har valt att gå på gymnasiet och då är det viktigt att de tar eget ansvar för det.
Syftet med dessa aktiviteter är att eleverna ska få insikter och kunskaper för att utveckla valkompetens och att denna ska leda till högre motivation och självkänsla.
Samtliga vägledare menar att den absolut viktigaste kompetensen i professionen är att genuint bry sig om eleverna. Lotta beskriver detta som att ha empati utan att det blir sympati. Anna genom att betona vikten av att anpassa sig efter elevens behov, inte ha några förutfattade meningar och att vara nyfiken och vilja veta mer om eleven. Lena nämner att viljan att skapa goda relationer med eleverna är viktigt och att detta gör det lättare för henne att bygga förtroende hos eleverna vilket resulterar i att eleverna ser henne som en frizon. Tina är inne på samma som Lena då hon säger att det är viktigt för henne att vara neutral, att vara ett språkrör som står på elevens sida.
5.2.1 Vägledarnas kompetenser utifrån EHTs perspektiv
Kurator 1 säger att vägledare har kunskaper om arbetsmarknaden och gymnasieval. Hon menar också att vägledaras kompetenser stödjer eleverna i att förstå varför det är viktigt att utbilda sig för att få ett arbete som motsvarar de förväntningar eleven har för framtiden. Det är främst kompetenser som kopplas till detta som hon ser som värdefulla. Skolsköterska 1 säger: ”Jag har försökt hjälpa vissa elever innan vår vägledare började här och jag kände att jag inte har den kunskapen men man märker nu vad bra det är att ha en syv i EHT för att sådana frågor får vi inte längre”. Hon menar med detta att kunskaper om studieplaner, utökat program, likheter och skillnader mellan gymnasieprogram är kompetenser som vägledare besitter. Detta bekräftas av skolsköterska 2 när hon säger att elever behöver få information om vad som gäller i yrkeslivet och vilka val eleverna har. Hon påtalar att eleverna kan behöva råd och stöd i att utröna vad som passar dem och vilka kurser de behöver läsa för att arbeta inom olika yrken. Hon säger: ”Där kan jag säga att det finns ett behov av en syv”. Specialpedagog 1 stämmer in i detta då hon säger att hon tror att de är viktigt för eleverna att börja fundera på framtiden tidigt in i utbildningen och att samtal med vägledare bidrar till att eleverna börjar reflektera kring möjliga yrkesval. Specialpedagog 2 uttrycker också att vägledarens kompetenser bidrar i EHTs arbete. Hon säger: ”Det känns som en enorm trygghet att ha syven med för man känner sig osäker i vilka val man kan hjälpa eleven att göra där. Det tycker jag bidrar otroligt mycket”. Hon syftar här på att hitta motivationen för eleven genom att exempelvis reducera vissa ämnen. Hon menar att detta kan höja elevers motivation eftersom de då bara behöver fokusera på de ämnen som krävs få en yrkesexamen.
5.3 Vägledarna om grupprocesser
Lotta berättar att EHT har en väldigt konkret handlingsplan i arbetet. Processen börjar med en elevkonferens där de diskuterar pågående elevärenden. Lotta berättar att gruppen börjar med en kartläggning där de ser på elevens familjesituation, sociala relationer innanför och utanför skolan och elevens fysiska miljö. Lotta menar att det är flera olika faktorer som kan ha betydelse för att skapa en fullskalig kartläggning. Vilken profession som får huvudansvaret för ett elevärende beror på vad elevens problem grundas i. I fall det exempelvis är en elev med psykisk ohälsa är det kuratorn som har hand om ärendet. Om det handlar om en elev som saknar allmän
studiemotivation och inte har några framtidsplaner är det Lotta som har ansvaret för ärendet. Om någon av professionerna märker att eleven är i behov av en annan professions kompetenser så hjälper personen eleven att ta kontakt med kollegan i EHT. Anna beskriver ett liknande arbetssätt där EHT arbetar utifrån en så kallad indikationsmall som syftar till att upptäcka elever som riskerar avhopp på grund av att de inte blir behöriga till gymnasiet. Det är lärarna som fyller i mallen utifrån olika indikationer de uppmärksammar hos eleverna. Utifrån indikationsmallarna utvärderar sedan EHT vilka kontakter eleverna kan behöva. Lena beskriver ett liknande arbetssätt som Lotta och Anna. Skillnaden är att hon upplever att arbete är mer åtgärdande än förebyggande på grund av för lite resurser. En positiv aspekt som Lena nämner är att vägledare inte dokumenterar i lika stor utsträckning som de övriga professioner vilket resulterar i att hon kan lägga mer tid på möte med eleverna. Lotta, Anna och Lena förklarar att de främst arbetar med motivation i relation till framtiden i processen kring eleverna.
Tina berättar att hennes ansvarsområde inom EHT främst handlar om att kontrollera
studieplaner och att hennes del i processen handlar om att ge eleverna information om vilka betyg och ämne som krävs för att få en examen. Om eleverna får kunskap och förståelse för detta kan det höja motivationen att öka närvaron. Efter många år inom EHT hade Tina önskat att hon bara är med på EHT möten när ärendena är kopplade till hennes profession. Detta för att hon har arbetat länge i yrket och varit en del i EHT vilket gör att hon har en gedigen kunskapsbakgrund om problematik kring eleverna och att hon därför har lätt att sätta sig in i ärendet utan att vara med på alla EHT möten. Detta till skillnad från Lotta som upplever att hennes förutsättningar att göra ett bra arbete kring eleverna ökar om hon är med på EHT möten. Tina tycker att vägledaren ska vara opartisk och att rollen som vägledare i mångt och mycket är att vara ett språkrör för eleverna. Tina säger: “När jag har kontakt med eleven rent generellt tycker de att det är bra att vi är neutrala och att vi är där för dem”. Hon menar också det är lätt att få vissa värderingar och förutfattade meningar när hon har för mycket bakgrundsinformation som inte är relaterat till hennes profession.
Professionerna i EHT har olika ansvarsområden men det går också in i varandras. Anna berättar att det inte finns någon prestige i hur arbetet fördelas utan att EHT arbetar som ett team utifrån elevernas behov. Hon säger: “Om jag märker att det mer blir ett samtal om psykisk ohälsa, så är det ju inte jag som ska hålla detta samtal. Då är det ju kuratorn”. Detta är någonting som Tina också bekräftar när hon säger: ”Det ska inte finnas prestige i grupprocessen och vi ska respektera varandras kompetenser”. Hon menar att det är betydelsefullt för gruppdynamiken att alla samarbetar och inte motarbetar varandras professioner. Även Anna och Lena ser en stor vinst i att professionerna samverkar i arbetsprocessen. Det handlar mycket
om att bygga relationer med varandra så att EHT tillsammans kan belysa de ärenden som behandlas utifrån professionernas olika perspektiv. Detta bekräftas även av Lotta och Lena som påtalar att samarbete är en viktig förutsättning för att lyckas med målsättningarna i ETH:s arbete, vilket de säger är att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Lena säger: “Samverkan är som bäst när vi i EHT hittar en bra plan för att arbeta kring eleverna”. Vidare förklarar Lena att hon uppskattar och får mer ut av de mötena när alla professioner samverkar för att komma fram till lösningar som gynnar eleverna.
Alla fyra vägledare belyser vikten av att ha en relation till eleverna och att detta underlättas om de är en del i EHT och dess processer. Vägledarna upplever att eleverna tycker att samtalen med dem är mer positivt laddade än samtalen med de övriga professionerna. Detta för att samtal med kurator, sjuksköterska och specialpedagog handlar om sociala, psykiska, inlärnings- eller hälsoproblem och att eleverna kan uppleva dessa samtal som lite skrämmande.
5.3.1 EHT om grupprocesser
Specialpedagog 2 berättar att EHT arbetar med en så kallad frånvarotrappa som beskriver hur arbetet med elevers frånvaro kan struktureras. Hon menar att eleverna ofta behöver en liten del av alla professioners kompetenser. Kurator 2 håller med om detta och säger att det finns en anledning till att olika professioner ska finnas representerade i teamet, alltså att utgå ifrån professionernas olika perspektiv i arbetet med frånvaro. Hon menar att hon som kurator kan se något som inte de andra ser utifrån sina perspektiv och vice versa, för att sedan gemensamt komma fram till vad som fungerar för eleven. Specialpedagog 1 berättar att EHT arbetar förebyggande genom att gå ut i klassen när terminen startar och pratar om vad professionen i EHT kan stötta eleverna med. Detta för att eleverna ska veta vem de kan vända sig till om de behöver stöd kring något. Kurator 1 berättar att hennes profession arbetar med elevernas sociala relationer och psykiska ohälsa men att detta ofta hänger ihop med fysisk ohälsa och att hon därför ofta samarbetar med skolsköterskan i ärenden gällande frånvaro, motivation och självkänsla. Specialpedagog 1 inflikar att hennes profession hjälper eleverna med anpassningar för att klara av skolarbetet och att detta är en del i det motivationshöjande arbetet i EHT. Skolsköterska 1 fortsätter med att berätta att hennes del i processen handlar om att prata med eleverna om sömnvanor, matvanor, fysisk aktivitet och stress. Om hon märker att en elev behöver hjälp inom andra områden slussar hon eleven vidare till den profession som kan stödja eleven. Skolsköterska 2 beskriver liknande arbetsuppgifter och tillägger: ”Jag brukar tänka att
eleven är i mitten sedan är vi alla en liten tårtbit kring eleven, vi måste arbeta som ett team tillsammans så att vi tar tillvara allas kompetens”. Hon berättar att hon ser sina arbetsuppgifter som en grund, något som alla elever behöver kunskaper i. I nästa steg kan det vara att eleven behöver extra anpassningar för att klara av sina studier och där kommer specialpedagogen in eller att motivationen är låg för att eleven inte har hamnat på rätt utbildning och att eleven då behöver vägledarens kompetenser. Specialpedagog 1 berättar att hon börjar med att undersöka hur det kommer sig att eleven har frånvaro. Hennes utgångspunkt är att prata med eleverna och se hur de upplever situationen för att sedan hitta olika sätt att jobba på. Det handlar sedan om att samverka mellan professionerna för att öka motivationen, höja självkänslan och öka närvaron. Hon beskriver processen som att dra i olika trådar.
5.4 Vägledarna om positiva effekter
Innan Lotta blev en del i EHT upplevde hon att det fanns ett glapp när det kom till att motivera eleverna genom att sätta upp framtida mål. Lotta säger: “När det kom till studiemotivation och framtidsmål var det egentligen ingen som adresserade detta”. Innan Lotta var en del i EHT fick hon heller ingen bakgrundsinformation om eleven och hens problematik. Hon upplevde att det arbetssättet inte alls var lika effektivt i relation till att få vara med i processen kring eleven innan det går så långt som till problematisk frånvaro. Lotta beskriver: “Det var väldigt mycket att ta hand om eleven i sista stund och det blir inte alls samma sak som att ta hand om eleven innan det blivit en problematisk frånvaro”. Hon upplevde att det var mycket svårt att stödja elever i att bryta vanor och skapa relationer till eleven innan det så långt som till problematisk frånvaro. Detta upplever hon ha blivit mycket lättare nu när hon ingår i EHT och professionerna samarbetar kring eleverna.
Anna beskriver något liknande eftersom hon märker en skillnad nu när hon inte längre ingår i EHT. Hon säger: “För att få kontakt med eleven och att de ska få förtroende för oss så är EHT viktigt eftersom vi kommer in tidigt i processen när vi är en del av EHT”. Hon menar att hon har tappat kontakten och möjligheten att bygga relationer med eleverna när hon inte är inkluderad i EHT. Detta gör att det blir en uppförsbacke när hon ska arbeta med punktinsatser kring elevens motivation och självkänsla eftersom hon inte känner eleverna och de inte känner henne. En annan positiv effekt som Anna såg när hon var en del i EHT var hur skolan arbetar med den breda vägledningen. Hon menar att vägledarprofessionens perspektiv kring att arbeta
övriga personalens arbetssätt och att detta resulterade i att personal på skolan arbetade med bred vägledning i en större utsträckning än de gör nu.
Lena kan tydligt se positiva effekter i att vägledare är inkluderade i EHTs arbete. På den skolan där hon ingår i EHT ser hon möjligheten att arbeta mer förebyggande med motivation och framtidsdrömmar vilket hon inte gör på den skolan där hon inte ingår i EHT. Där arbetar hon med eleverna vid gymnasievalet. En annan positiv effekt är att hon får möjligheten att arbeta med hemmasittare när hon ingår i EHT.
Vägledarna lyfter olika positiva effekter som de ser när professionens kompetenser bidrar i EHTs samlade insatser. Det som är gemensamt för samtliga är att de anser att arbetet blir mer förebyggande än åtgärdande när de deltar i grupprocessen.
5.4.1 EHT om positiva effekter
Kurator 2 menar att vägledarens kompetenser i EHT bidrar till att eleverna får en helhetsbild över sin studiesituation. Hon menar att eleverna inte alltid får tillräckligt med information om hur de ligger till och vad det innebär för dem om de inte klarar av att få en gymnasieexamen. Hon menar också att vägledarens kompetens stöder eleverna i att utröna vad som fungerar väl och vad de kan satsa på utifrån deras intressen och vad de brinner för, vad de behöver ha med sig och vilka möjligheter som finns efteråt beroende på vilket vägval de gör. Hon upplever att det ibland har känts som att vägvalen inte varit synliga för eleverna innan vägledaren kommit in i processen och tydliggjort detta för eleverna. Skolsköterska 2 håller med i detta och menar att vägledarnas kompetenser kan bidrar i EHTs arbete kring studiemotivation och att närvara på lektionerna. Hon tänker främst på de elever som kanske funderar på att hoppa av. Hon säger: “För många på denna skola får jobb innan dom har slutat, varför ska jag gå i skolan då?”. Skolsköterska 1 nämner ett konkret exempel då en elev hade ett samtal med vägledaren om vilket program eleven skulle välja och varför. Hon märkte senare att eleven var närvarade på lektionerna och uppvisade ett driv i att få betyg för att söka vidare. Specialpedagog 1 berättar att hon och vägledaren har träffat många elever tillsammans där de pratat om framtid och vad eleverna behöver prestera för att få en examen. Hon märkte ganska snabbt att eleverna blev motiverade av detta och ansträngde sig för att få examen. Kurator 1 nämner att en positiv effekt av att vägledaren är med i EHT är att det underlättar i frågan om sekretess. Hon menar att när vägledaren är med i EHT kan de diskutera olika ärenden eftersom de inte är begränsade av sekretessen och att detta bidrar till att vägledaren kan bli involverad i ärenden kring eleverna i en större utsträckning. Specialpedagog 2 belyser vikten av att eleverna vet vilka poäng som
