POCKET PARKER
Caroline Hammarlund, 870310-4227 Jenny Kjellgren Schönning, 890924-0486 Kandidatuppsats 20hp
BY212B Byggd miljö: Självständigt arbete Arkitektur, Visualisering och Kommunikation Urbana studier
Malmö Högskola Malmö 2013-05-27
ABSTRACT
This bachelor thesis intends to treat the contradiction of a dense and green city. In recent years, urban development has come to focus more on densification. Densification means that the city is built inwards which gives a contrast between dense and green space as potential green space is developed instead. Although vegetation is a major consideration in the planning of cities, these surfaces are reduced as the city becomes denser. There are economic, social and environme-ntal reasons to densify cities. These three aspects are the main pillars to create a sustainable city. Sustainable development is to meet the needs of today without compro-mising the ability of future generations to meet theirs. With this quote sustainable de-velopment has emerged as a guiding principle for long-term global dede-velopment. Malmö’s goal is to be the global leader in sustainable urban development.
The aim of our study is to define the green qualities Pocket parks can bring in pursuit of a dense and sustainable city of Malmö and how the Pocket parks
should be designed and constructed so the qualities are emphasized in the best possible way. As a green concept Pocket parks can provide Malmö with sustainabi-lity that rely on the three starting points ecologically, economically and socially.
Malmö has for a long time had the epithet City of Parks (Parkernas stad), which is associated mainly with Pildammsparken, Slottsparken and Kungsparken, which are a part of Malmö’s identity. Although the city received this title, Malmö has less green space per person than the average in Sweden. Today Malmö expands and it is important to plan for the green space, as there is competition for the city’s surfaces. Green areas have restorative effects and enhances the quality of life in the city. One way to integrate greenery in the dense city is to build Pocket parks. Pocket parks are small green spaces that provide relief from the hustle and bustle of the city and provide space for meetings.
In our study we have chosen to use mixed methods but with a starting point in the qualitative method. The research is based on a pragmatic methodology. To formulate design proposals on Pocket parks in Malmö, we have conducted obser-vations at four selected locations in central parts of the city. These obserobser-vations have varied in extent, but all have been of the non-participating character. From
our empirics and literature, both diagrams and text we have analyzed our mate-rial. The analysis will result in four design proposals, two comprehensive and two cursory. This is to show examples of how Pocket parks could look like in Malmö. We have come up with the following five positive effects on Malmö, from our research question What impact could a Pocket park has for Malmö in striving towards a green and sustainable city?
1. An identity to the area where it is placed
2. Opportunities for both exercise and play, recreation and rest 3. A meeting place for the people in the city
4. A surprise in the city 5. A microclimate
A Pocket park brings together two of the three aspects of sustainability: social and ecological. Pocket parks can be part of a strategy for Malmö and must be seen as a complement to larger parks. The concept of Pocket parks needs to be established and used in today’s urban planning. One way to place greenery into the dense city can be to develop a measure for greenery (grönytemått) indicating lowest propor-tion square meter green space per person in the city. In this way, all active partici-pants in Malmö are steered toward the same goal, a green and sustainable city.
SAMMANFATTNING
Denna kandidatuppsats behandlar problematiken mellan en tät och grön stad. Stadsplanering har på senare år kommit att handla mer och mer om förtätning. Med förtätning menas att staden byggs inåt vilket ger en motsättning mellan tätt och grönt då potentiella grönområden i stället bebyggs. Även om grönskan har fått ta en större plats i planeringen av städer minskar dessa ytor i takt med att staden blir tätare. Det finns ekonomiska, sociala och miljömässiga skäl till att förtäta städer. Dessa tre aspekter är huvudpelare för att skapa en hållbar stad. Den hållbara utvecklingen ska kunna möta dagens behov utan att kompromissa om framtida generationers möjlighet att möta deras. Hållbar utveckling har med detta citat vuxit fram som en ledande princip för långsiktig global utveckling. Malmö har som mål att vara världsledande inom hållbar stadsutveckling.
Syftet med vår studie är att definiera vilka gröna kvaliteter en Pocket park kan till-föra i strävan efter en tät och hållbar stad i Malmö. Även hur dessa bör utformas och anläggas för att dess kvaliteter ska framhävas på bästa möjliga sätt. Pocket parken kan som grönt koncept tillgodose staden ur ett hållbarhetsperspektiv som landar i de tre utgångspunkterna ekologiskt, ekonomiskt och socialt.
Malmö har länge haft epitetet Parkernas stad vilket främst associeras till Pil-dammsparken, Slottsparken och Kungsparken, vilka utgör en del av Malmös identitet. Trots att staden fått den här benämningen har Malmö mindre grönytor per person än genomsnittet i Sverige. I dagsläget expanderar Malmö och det är viktigt att det planeras för grönytor, eftersom det är hård konkurrens om stadens ytor. Grönytor har restorativa effekter och ökar livskvaliteten i staden. Ett sätt att integrera gröna miljöer i den täta staden är att anlägga Pocket parker. Det vill säga en liten grön plats som ger möjlighet till andrum från stadens puls och skapar plats för möten i staden.
I vår studie har vi valt att använda oss av mixed methods men med avstamp i kvalitativ metod. Forskningen har en utgångspunkt i en pragmatisk metodologi. För att på bästa sätt kunna utforma gestaltningsförslag på Pocket parker i Malmö har vi genomfört observationer på fyra utvalda platser i centrala delar av staden. Dessa observationer har varierat i omfattning men har alla varit av icke
delta-gande karaktär.
Utifrån våra empiri- och litteraturstudier har vi analyserat vårt material, det vill säga både text och diagram. Genom analysen har vi landat i fyra stycken gestalt-ningsförslag varav två mer omfattande och två mindre. Detta för att ge förslag på hur Pocket parker i Malmö skulle kunna se ut.
Med utgångspunkt i vår forskningsfråga som var Vilken betydelse skulle Pocket par-ken kunna ha för Malmö i strävan mot att bli en grön och hållbar stad? har vi kommit fram till följande fem positiva effekter för Malmö:
1. En identitet till området den placeras i
2. Möjlighet för såväl motion och lek som rekreation och vila 3. En mötesplats för människor i staden
4. En överraskning i staden 5. Ett mikroklimat
En Pocket park knyter ihop två av de tre hållbarhetsaspekterna; socialt och ekolo-giskt. Pocket parker kan vara en del i en strategi för Malmö och måste ses som ett komplement till större parker. Begreppet Pocket park bör etableras och användas i dagens stadsplanering. Ett sätt att få in grönska i den täta staden kan vara att utveckla ett grönytemått som anger lägsta andel kvadratmeter grönyta per person i staden. På så sätt blir alla verksamma aktörer i Malmö styrda mot samma mål, en grön och hållbar stad.
FÖRORD
Detta är en kandidatuppsats skriven på Malmö Högskola, våren 2013, i program-met Arkitektur, Visualisering och Kommunikation som omfattar 20 högskolepo-äng. Vi vill tacka vår handledare Christina Lindkvist Scholten som varit till stor hjälp i att föra vårt arbete framåt. Vi vill även tacka Ulrika Signal på Malmö stads Stadsbyggnadskontor, Sten Göransson och Ola Melin på Gatukontoret i Malmö för att de tagit sig tid att träffa oss. Vi vill också passa på att tacka våra vänner och familjer för uppmuntrande ord och stöd genom hela processen.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Inledning ...
1.1. Förtätning av städer ...
1.2. Problematik tät och grön stad ...
1.3. Syfte ...
1.4. Frågeställning ...
1.5. Avgränsning ...
2. Hållbar stad ...
2.1. Vad är en hållbar stad? ... 2.2. Malmö ... 2.3. Grön stad ... 2.4. Vad är en Pocket park? ...
3. Teori ...
4. Vår egna empiriska studie ...
4.1. Metod ...
4.2. Studiens upplägg ...
4.3. Kriterier för en Pocket park...
4.4. Urval ...
4.5. Gestaltningsprinciper ...
4.6. Typologier ...
4.7. Källkritik ...
5. Analys ...
5.1. Malmö stad och hållbarhet ...
5.2. Intervjuer ...
5.3. Pocket park som en strategi för Malmö ...
5.4. Hjulhamnsgatan och Storgatan ...
5.5. Majporten och Odinsgade ...
6. Gestaltningsförslag ... 39 6.1. Hjulhamnsgatan ... 40 6.2. Storgatan ... 43 6.3. Mäster Johansgatan ... 46 6.4 Kaptensgatan ... 46 7. Slutsats ... 47 8. Referenser ... 50 9. Bilagor ... 54 1 1 2 3 3 3 5 5 7 8 12 15 17 17 20 20 21 26 26 26 29 29 31 32 33 37
1. INLEDNING
På senare år har stadsplanering kommit att handla mer och mer om förtätning. Förtätning betyder att staden byggs inåt vilket ger en motsättning mellan tätt och grönt då potentiella grönytor istället bebyggs (Malmö stad, 2001:17). Grönska har blivit en större del i arkitektur- och stadsbyggnadsdebatten (Lövrie, 2003:12). Grönytor, så som parker och naturområden bygger tillsammans med hus och vägar upp kvarter och städer (ibid:3). Även om grönskan har fått ta en större plats i planeringen av städer minskar dessa ytor i takt med att staden blir tätare. Grönytorna har olika egenskaper och kan därför brukas på olika sätt, de kan vara påkostade och anlagda men även vildvuxna, privatägda eller offentliga (ibid:9ff). Det finns ekonomiska, sociala och miljömässiga skäl till att förtäta städer. De ekonomiska skälen är att marknadsvärdet på de centrala delarna i städerna växer. Dessutom blir kärnan mer attraktiv då tillgängligheten på olika utbud koncen-treras, så som kultur, it- och tjänsteindustrin. Detta gör att fler människor vill bo centralt, vilket skapar en bostadsbrist och ökade lägenhetspriser i stadskärnan. Vilket även visar sig ur ett socialt perspektiv då människor vill vara ”där det händer”, som kan tas i uttryck i caféliv och evenemang (Ståhle, 2008). Genom en förtätning blir det lättare att utveckla kommersiell och offentlig service (Cars, 2012). De miljömässiga skälen till att förtäta staden är att den blir mer resurs- och energieffektiv vilket minskar behovet av att använda viktiga naturresurser (Malmö stad, 2001:17). Genom att använda outnyttjad mark i städerna kan de på så sätt förtätas och ny bebyggelse och grönytor kan planeras på dessa utrymmen (Bover-1.1 Förtätning av städer
ket, 2004:59f). Ytterligare fördel med att bygga inåt är förutsättningarna att kunna erbjuda bra kollektivtrafiklösningar. Detta på grund av att infrastruktur så som vägar, tekniska system för vatten och energi samt skolor ofta redan finns på plats (Cars, 2012).
Dagens samhällsdebatt handlar om motsättningen mellan förtätning av staden och det gröna i den. Detta är inte en debatt som endast rör Malmö utan fler an-dra städer i världen, exempelvis London och Peking. Ett an-drastiskt exempel på den motsägelsefulla utmaningen är det kinesiska arkitektkontoret MAD:s uppmärk-sammade förslag där en park är skapad på pelare ovanför skyskraporna i centrala Peking. Problemet ligger i att arkitekter och planerare måste öka tätheten, men samtidigt skapa gröna miljöer för att utveckla stadens attraktivitet. Mycket tyder på att parker åter blir en drivkraft i stadsutvecklingen, precis som under 1800-ta-lets urbaniseringsvåg, då gator, torg och parker vidgades för att få en ljusare och luftigare miljö. Den stora stadstillväxten kräver både politiskt och vetenskapligt engagemang i konflikten om den täta och gröna staden (Ståhle:2008). Att bygga staden tätare innebär att planerings- och genomförandeprocesser blir mer kom-plexa och mer tids- och resurskrävande jämfört med att lägga ut nya kvarter på jordbruksmark. En större andel av framtidens bostadsbyggande kan komma att ske på mark som inte ägs av kommunen. Förtätning ställer särskilda krav på samarbete mellan olika parter. En tidig dialog mellan exploatörer, byggherrar och byggföretag är nödvändig då det är angeläget att skapa forum för diskussion och förhandling kring hållbara utvecklingsprojekt (Malmö stad, 2013:60). Vid förtät-ning finns kritik mot befintliga grönytor då inte alla är attraktiva och välutnyttjade vilket kan bero på att de upplevs otrygga eller störs av buller. Detta kan ses som ett skäl att bebygga grönytorna istället för att öka kvaliteterna i dem. De gröna miljöerna kan även skapa en låg boendetäthet, skapa barriärer mellan områden och kan öka segregation mellan människor. För att undvika dessa negativa
aspek-ter måste parker och grönområden ses som stadsbyggnadselement och som en del av staden (Lövrie, 2003:12). Pocket parker skulle kunna vara ett alternativ till att få in grönska i staden.
1.2 Problematik tät och grön stad
Syftet med vår studie är att undersöka och analysera förutsättningar för Pocket parker i Malmö. Vi har i det här arbetet valt att kursivera Pocket park för att understryka att det är ett begrepp. Det finns ett svenskt ord för Pocket park som är fickpark. Vi har valt att behålla det engelska begreppet då vi anser att det är mer förankrat inom stadsplanering. I denna studie kommer vi ge förslag på potentiella platser i Malmö för Pocket parker samt hur dessa skulle kunna utformas. Detta för att stärka Malmö stads identitet och mål om att bli en grön stad och hållbar stad och på så sätt höja antalet gröna kvadratmeter per person. Genom att utforma
Pocket parker har Malmö tagit en del av sitt ansvar och bidragit med den gröna nödvändiga yta som vi människor och vår planet behöver. Då Malmö planerar att förtäta staden ser vi Pocket parker som en lösning för att möta behoven av tillgänglighet till grönytor i staden.
Vilken betydelse skulle Pocket parken kunna ha för Malmö i strävan mot att bli en hållbar och grön stad?
I vårt arbete har vi gjort geografiska avgränsningar vilket berör de platser vi valt att göra våra observationer och gestaltningsförslag på. Vi har valt att arbeta med Malmö och har Köpenhamn som en referensstudie. Malmö har vi valt på grund av att staden är i ett expanderande skede och har en ambition att arbeta mot en hållbar utveckling. Eftersom Malmö arbetar med att införa grönska i staden som samtidigt förtätas är Pocket parker en strategi som kan prövas. Staden har även ett epitet som Parkernas stad vilket övertygade oss ytterligare att arbeta med Pocket parker som strategi för Malmö. Vi har valt att koncentrera vår studie till Malmös innerstad. Anledningen till varför vi har valt Malmös innerstad
är för att de centrala delarna är de med störst brist på grönytor idag. Valet av Köpenhamn grundar sig i att staden har ett pågående projekt att anlägga Pocket parker i befintlig miljö. Eftersom staden har fyra färdigställda Pocket parker styrker detta valet av Köpenhamn som inspirationskälla. Utifrån de resultat vi får fram i observationer, litteratur och analys appliceras dessa i våra gestaltningsförslag. Vi har även valt att belysa London i uppsatsen då de, precis som Köpenhamn har en pågående strategi om att anlägga Pocket parker i staden.
De intervjupersoner som kommer till tals jobbar alla på Malmö stad men inom olika förvaltningar. Vi har valt att låta deras röster representera Malmö stad. 1.3 Syfte
1.4 Frågeställning
2. HÅLLBAR STAD
I detta kapitel kommer vi att redogöra för begreppet hållbar utveckling i relation till staden. Vi anser att en hållbar stad handlar om tanke på framtiden och inte på vad som är bäst just nu eller mest ekonomiskt gynnsamt. Eftersom jorden utsätts för olika klimatpåfrestningar krävs det planering som håller många år, samt bidrar till en minskning av människans påverkan av miljön. Hållbar utveckling kommer fortsättningsvis ses utifrån ett långsiktigt perspektiv och ligga till grund för samt-liga delar i studien.
Förenta Nationernas (FN) första och stora globala möte Stockholmskonferensen
om den mänskliga miljön ägde rum i Stockholm 1972 och anses vara den första milstolpen inom hållbar utveckling (Regeringen, 2012). Enligt Brundtlandrap-porten även kallad Our Common Future som tagits fram av FN 1987 definieras hållbar utveckling som:
Development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs.
(Förenta Nationerna, 1987:15)
Hållbar utveckling har med detta citat vuxit fram som en ledande princip för långsiktig global utveckling och erkändes som begrepp år 2002 i Johannesburg, Sydafrika (Regeringen, 2012). Den hållbara utvecklingen ska kunna möta dagens 2.1 Vad är en hållbar stad?
behov utan att kompromissa om framtida generationers möjlighet att möta sina behov (Förenta Nationerna, 2013). Hållbar utveckling är inget statiskt tillstånd utan snarare en process av förändringar där tillgängligheter, investeringar, teknisk utveckling och institutionell förändring samverkar med framtida behov likväl som dagens (Förenta Nationerna, 1987:15). En långsiktig hållbar stadsmiljö känneteck-nas av att den ständigt förändras och utvecklas, det vill säga att en stadsdel aldrig blir ”färdig”. Städers centrala delar är bra exempel på detta då de fungerar väl för att möta dagens behov, trots att deras funktion och utseende har förändrats över tid (Cars, 2012). Det som är viktigt att påpeka med hållbar utveckling är att trots de globala mål som sätts upp är de lokala åtgärderna och målen ännu viktigare. För det som fungerar på en plats på jorden kanske inte fungerar på en annan då de lokala förutsättningarna ser olika ut (Mineur, 2007:9).
Hållbar utveckling vilar på tre grundpelare; ekonomisk, social och ekologisk ut-veckling som alla måste samverka på såväl global som lokal nivå (Förenta Natio-nerna, 2013). Bilden nedanför visar hur de tre aspekterna kopplas samman för att uppnå den hållbara utvecklingen.
(Figur 2, Egen illustration)
För att städer ska anses som hållbara måste alla dessa tre aspekter uppfyllas och gå hand i hand med varandra. Exempelvis krävs det ekonomiska förutsättningar för att kunna skapa de ekologiska strukturerna, eller för att skapa arbetstillfällen som gynnar den sociala hållbarheten. Grönytor i stadsrummet skapar mötesplat-ser för invånarna och ökar på så sätt den sociala hållbarheten. Det går helt enkelt inte att utesluta en av dessa faktorer (Malmö stad, 2013:13).
Den strategi som Europeiska Unionen (EU) använder sig av idag för hållbar utveckling antogs i juni 2006 och är en gemensam strategi för samtliga medlems-länder. Strategin innebär att arbeta med de utmaningar som finns inom hållbar ut-veckling, exempelvis hur livskvaliteten kan förbättras både för dagens generation men även för morgondagens. Ytterligare en del i strategin är hur medlemslän-derna ska kunna bli mer resurseffektiva. EU anser, liksom FN, att för att uppnå hållbar utveckling måste de sociala, ekonomiska och ekologiska aspekterna sam-verka. EU menar att värna om vår planet och miljö är detsamma som att skydda och rädda oss själva och vår framtida generation (Europeiska Unionen, 2013). Sveriges regering har utvecklat sin strategi som grundar sig i samma syn på håll-bar utveckling som FN och EU. Sveriges regering skriver:
Enligt den kommission som leddes av Gro Harlem Brundtland 1987, är hållbar utveckling ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. De tre dimensionerna av hållbar utveckling - den ekonomiska, sociala och miljömässiga - ska samstämmigt och ömsesidigt stödja varandra. (Regeringen, 2012)
Att planera för en hållbar utveckling av städer ingår sedan 1996 i den svenska regeringsförklaringen och handlar bland annat om planering, gestaltning och be-varande av stadsmiljön (Lundgren, 2004:8). I teorin är det lätt att vara överens om begreppet hållbar utveckling medan det i praktiken kan uppstå problem. Problem
som kan framkomma i sista stund är främst kopplade till finansiella frågor. För att undgå detta bör problemen synliggöras tidigt och ses utifrån ett helhets- och långsiktligt perspektiv och inte enbart ur ett kostsiktigt ekonomiskt perspektiv (Boverket, 2004:10). För att lyckas med en framgångsrik och hållbar stadsutveck-ling bör alla inblandade parter, även medborgarna, vara engagerade i ett tidigt stadium. Målet med medborgardialog är att skapa bättre förutsättningar och långsiktighet i alla projekt då olika behov och intressen synliggörs. För att skapa en miljö som tillgodoser allas önskningar krävs det kunskap om hur olika grupper använder sig av staden och deras behov (Malmö stad, 2013:60).
År 2008 tillsatte regeringen Delegationen för hållbara städer, vars uppgift var att genomföra och komma fram till olika åtgärder som leder den hållbara utveck-lingen av städer, tätorter och bostadsområden framåt. Målet var att inspirera arbetet för attraktiva och välfungerande stadsmiljöer där livskvalitet är lika viktigt som en förbättrad miljö, det vill säga där de tre hållbarhetsaspekterna uppfylls (Delegationen för hållbara städer, 2013). Uppdraget avslutades 2012 med rap-porten Femton hinder för hållbar utveckling (2012) som belyser faktorer som aktivt motverkar och står i vägen för förändring mot en hållbar stad. Ett av hindren är exempelvis att det saknas en sammanhållen strategi för att leda stadsutvecklingen i en hållbar riktning. Hållbar utveckling har inte integrerats med helhetssynen i olika politikområden. En viktig anledning till att hållbar utveckling inte har fått ett stort genomslag i praktiken beror på att den ekonomiska politiken och håll-barhetsvisionen är två oberoende parallella spår, som borde samarbeta mer. Den hållbara utvecklingen har inte lyckats etablera sig i de ekonomiska villkoren och har därför heller inte hamnat i fokus under ekonomiska debatter. Ett förslag som finns för att höja denna samverkan är att införa en ny typ av index, liknande BNP (Bruttonationalprodukt), som mäter den hållbara utvecklingen (Delegationen för hållbara städer, 2012:10f). Ytterligare ett av hindren för hållbar utveckling är att det finns ett glapp mellan visioner, handling och konkreta beslut, något även Sten Göransson på Malmö stad nämner. I många konkreta situationer väger andra
faktorer tyngre än de hållbarhetsmål som är uppsatta. Detta beror på att ekono-miska intressen som är kortsiktiga ofta går före miljö- och kvalitetsintressen. En av anledningarna är marknadens olika aktörer vars intressen skiljer sig åt. Det är därför viktigt att staten skapar ett övergripande policyinstrument som styr beslu-ten åt en hållbar utveckling (ibid:20f).
Malmö har som mål att vara världsledande inom hållbar stadsutveckling (Malmö stad, 2009:5). Staden arbetar liksom FN och EU med de tre pelarna för hållbar utveckling. I Malmö stads Översiktsplan för 2012 (2013) står det att all stadsbygg-nad och planering, oberoende av den omfattande skalan bör ses ur ett helhetsper-spektiv (Malmö stad, 2013:34). Bilden nedan visar hur de tre aspekterna hänger samman som ett kretslopp för att uppnå en attraktiv och hållbar stad.
(Figur 3, Malmö stad, 2013:14)
Malmö har angivit miljömål som innefattar att staden ska försörjas med förnybar och lokalt producerad energi, reducering av växthusgaser, jordbruks- och natur-mark ska värnas, mångfald bevaras och natur-markutnyttjandet skall vara effektivt. Sta-den har tillsammans med Köpenhamn formulerat ett mål att år 2030 ska regionen vara Europas första koldioxidneutrala gränsöverskridande område. Malmö har redan ett antal uppmärksammade områden som värnar om ekologisk hållbarhet, till exempel Bo01 och Augustenborg (Malmö stad, 2013:15f). Genomförandet av stadens mål kan åstadkomma både positiva och negativa effekter på miljön. Positiva effekter är som nämnt ovan att den täta och resurseffektiva staden är mer centrerad. Invånarna kan lättare cykla eller använda sig av kollektiva färdmedel för att komma från en punkt till en annan i staden och Malmö slipper även använda sig av åkermarken. I stort sett leder detta till en minskning av negativa effekter på klimatet. Dock kan det orsaka ett sämre klimat på den lokala nivån, då en tätare stad kan få problem med högre bullerhalter och utsläpp. För att undvika detta krävs det att planering, reglering och byggande sköts unisont (ibid:67).
Begreppet grönyta i detta arbete syftar till gröna ytor i staden av olika storlek, det vill säga alla ytor som innehåller vegetation oavsett skala och som är tillgängliga för alla. Fortsättningsvis kommer vi använda ordet grönyta för detta.
Forskning om hur människan påverkas av att vara i naturen har de senaste 20-30 åren utvecklats. Under de senaste åren har även naturens betydelse som rekrea-tionskälla för människan hamnat alltmer i fokus i samhället (Naturvårdsverket, 2006:8). Däremot kan det vara svårt att konkretisera vilka grönytor som kan räk-nas till natur och i vilken utsträckning den rekreativa effekten har betydelse. Fors-karparet Rachel och Stephen Kaplan som är psykologer och forskare vid univer-sitetet i Michigan i USA har kommit fram till att det inte endast är i vildmarken
som människan kan ta del av naturens restorativa, det vill säga återuppbyggande, effekter utan att det även kan ske i parker, grönområden, trädgårdar, gräsmattor och av träden längs städernas gator. För att finna de kvaliteter som en restorativ grönyta bör ha, har de utvecklat fyra kriterier (ibid:8ff). Dessa är:
Paret Kaplan anser att även mindre grönytor kan uppfylla dessa kriterier i tillräck-ligt hög grad för att vara restorativa. De gröna platserna i staden har en viktig be-tydelse för människor och deras hälsa. Stärkt immunförsvar, förbättrad kondition, och minskad stress är några av de positiva effekter som den gröna miljön har på människan. Natur kan verka hälsofrämjande och ett flertal studier har bekräftat att endast en glimt av natur kan åstadkomma detta. Ett viktigt genombrott för detta var den amerikanska professorn Roger Ulrichs iakttagelser att patienter mår bättre och blir friska snabbare med utsikt mot naturen från sitt sjukhusfönster (ibid:13ff). I staden produceras partiklar i luften som är ett problem för män-niskans hälsa. Precis som regnskogen fungerar som världens lungor, fungerar grönskan som stadens lungor. Genom plantering av träd kan mängden av par-tiklar minskas och luften blir renare. Växtligheten har även en effekt av att vara ljuddämpare, då den planteras på väggar, mark och tak (Boverket, 2010:7). Det är viktigt att tänka på vilken typ av vegetation som ska planteras, då de har olika egenskaper till exempel att de skuggar bättre, vissa växter blommar och andra samlar upp regnvatten bättre (Thomas, 2003:38).
2.3 Grön stad
Att platsen ger besökaren en känsla av att vara förflyttad till en annan värld, vid sidan av vardagens stress och press.
Att platsen uppfattas som att den har en viss storlek och omfattning, i tillräckligt hög grad för att ge en känsla av frihet och spelrum.
Att platsen väcker ens intresse och ger stimulerande sinnesintryck. Att man känner att man passar in i miljön; att den är förenlig med ens
önskemål och behov. (ibid:13)
1. 2. 3. 4.
En annan aspekt med att planera för grönska är att klimatet i Sverige blir varmare för varje år, framförallt i städerna. Enligt studier kommer södra Sveriges klimat i slutet av det här seklet att likna det i dagens södra Europa (Boverket, 2010:3ff). Städer innehåller mer hård yta och mindre grönska och är därför extra känsliga för framtida klimatförändringar. Fördelar som kommer från växter och träd är exempelvis att de stabiliserar temperaturen, dämpar dagvattenavrinningen och bildar syre. Växter kan även sänka temperaturen då de bildar mikroklimat. Ex-empelvis kan träd skugga byggnader, vilket leder till minskat kylbehov, som i sin tur bidrar till energieffektivisering (ibid:3ff). Genom ett rikt utbud av olika typer av gröna rum stärks även långsiktlig hållbarhet i staden. Det handlar om gröna stadsrum och parker som erbjuder olika typer av aktiviteter, så som lek, rekrea-tion och ger upphov till möten, samtidigt som de tilltalar olika grupper och åldrar i samhället. Ett mångsiktigt utbud fyller sociala, ekologiska, kulturella och rekrea-tiva funktioner (Malmö stad, 2011).
Det är svårt att exakt konkretisera vad som är en rimlig grönstandard i en stad, men det handlar bland annat om antalet kvadratmeter per person, närheten till grönyta men även vilken kvalitet platserna har. Det är viktigt att de grönytor och utemiljöer som finns i en förtätad stad blir attraktivare. Då fler människor kom-mer använda sig av samma grönytor måste de även bli kom-mer slittåliga och kom-mer användbara. En tätare stad kan även kräva lösningar som är mer kostsamma, men nödvändiga för att få in grönskan, som gröna väggar och tak. Dessa anläggningar är dyrare och mer tekniskt komplexa att anlägga, jämfört med markplantering, men är på lång sikt lönsamma (Malmö stadsbyggnadskontor, 2010:14f).
Det finns både svensk och internationell forskning som visar på att det geogra-fiska avståndet till naturen spelar en stor roll för hur ofta människan besöker den. Landskapsarkitekterna Patrik Grahn och Ulrika Stigsdotter från Alnarp har gjort en studie om bruket av grönområden i städer och kommit fram till att ju närmre avstånd man har till en grönyta desto oftare besöker man den. Något även Ola
Melin på Gatukontoret i Malmö påpekar. Det geografiska avståndet till grönom-råden är alltså viktig för att människor skall ta sig dit. Lättillgänglig natur är av betydelse i tätorter både idag och i framtiden (Naturvårdsverket, 2006:24).
Malmö har länge haft epitetet Parkernas stad vilket främst associeras till Pil-dammsparken, Slottsparken och Kungsparken, vilka utgör en del av Malmös identitet. Trots att staden fått den här benämningen har Malmö mindre grönytor och parker per person än genomsnittet i Sverige. I dagsläget finns det ungefär 33 kvadratmeter grönyta per invånare, medan genomsnittet i de tio största städerna i Sverige ligger på 100 kvadratmeter (Malmö stad, 2001:15). Ola Melin belyser ännu ett orosmoment. Samtidigt som Malmö ligger i underkant vad gäller anta-let grönyta per person, så ligger staden i överkant sett utifrån andelen tillgänglig grönyta per person som minskar årligen. Detta handlar mycket om att Malmö expanderar men även att det planeras för få grönytor i förhållande till expansio-nen (Melin, 2013). För att Malmö skall kunna upprätthålla epitetet Parkernas stad krävs det ett nytt synsätt angående grönytor. Karl Lövrie, Universitetsadjunkt på SLU, menar att den syn som länge funnits på grönstrukturen, det vill säga att den är ett separat och enskilt stadsbyggnadselement, inte längre är hållbart. Det är viktigt att dagens planering för grönska ses som en integrerad och naturlig del av staden. Grönstrukturen bör vara övergripande då den bevisligen har en stor betydelse för invånare, bostadsområden, staden och klimatet. Planeringen skulle kunna bli effektivare om grönskan sågs som en integrerad del av staden och en förutsättning för att den skall fungera. Om parkerna och de grönytorna i städerna skulle bli jämlika med andra urbana faktorer, så som hus och vägar blir det lättare att nå målen om en grönare stad (Lövrie, 2003:4044). Områden i städer som inne-håller mycket grönska kan dessutom förhöja dess attraktivitet och värde (Thomas, 2003:38). Exempel på strategier är att skapa en mer funktionsblandad stad och utveckla mellanrummen (Malmö stad, 2011). Mellanrummen mellan byggnader är
potentiella platser där det gröna kan få en plats i stadslandskapet något även Jan Gehl anser i boken Life between buildings från 1971 (Thomas, 2003:33f). Platser vid gatukorsningar eller vid parkeringar och mellanrum mellan hus kan exempel-vis utvecklas till gröna mötesplatser, vilket i sin tur ökar kvaliteten i stadsrummet (Malmö stadsbyggnadskontor, 2010:11). I Malmös Översiktsplan för 2012 be-skrivs hur staden kommer att se ut år 2030:
Nya platser för stillhet och eftertanke har skapats – tysta platser, avstressande gröna rum. I tätbebyggda kvarter finns plats för vatten,
grönska, spontanodling och för möten. Små parker skapas och utformas på lokala initiativ.
(Malmö stad, 2013:11)
Malmö är en stad som expanderar och beräknar att om 20 år ha ökat sin befolk-ning med cirka 100 000 invånare, det vill säga en planering som omfattar 50 000 nya bostäder. Köpenhamn har ungefär lika stor area som Malmö, men rymmer dubbelt så många invånare. Något som visar på att Malmö har en förmåga att expandera. Dock har städerna växt i olika skeden, vilket gör att Köpenhamn har ett högre invånarantal. Istället har Malmö cirka dubbelt så mycket grönyta per person som Köpenhamn har, vilket är en effekt av en förtätad stad (Malmö stads-byggnadskontor, 2010:7). Malmö har som strategi att förtätas ytterligare och den nya bebyggelsen ska ligga innanför Yttre Ringvägen (Malmö stad, 2011). Utifrån en enkätundersökning om förtätning som gjordes av Malmöpanelen 2009, sva-rade mer än hälften av de tillfrågade medborgarna att de var positiva till en förtät-ning av staden, medan en tredjedel var negativa. Den negativa aspekten som kom fram var bebyggelse på gröna områden. Det som ansågs positivt var bland annat att bebyggelsen av åkermark undviks genom förtätning (Malmö stadsbyggnads-kontor, 2010:5f). För att uppnå en hållbar stadsbyggnad som gynnar olika behov är det viktigt med unisona målbilder. Det vill säga att alla förvaltningar inom
Malmö stad strävar efter samma mål och visioner. Samt att det sker i samverkan med bland annat näringsliv och fastighetsägare (Malmö stad, 2011). Efter inter-vjuer med tre personer som arbetar för Malmö stad förstod vi att deras målbild var densamma. Däremot verkar det inte alltid som att den privata sektorn har samma mål. Det finns en skillnad i nybyggda områden beroende på om marken ägs av Malmö stad eller är privatägt. Ett exempel är Västra Hamnen, där den del som har mest grönyta eller planerade parker är mark som ägs av staden. Medan Dockan, som är privatägd har mycket mindre anlagd grönyta (Signal, 2013). Den unisona målbilden är något som skulle behövas utvecklas om Malmö skall lyckas med sina gröna mål. Det är viktigt att omvandlingen och förtätningen sker med en viss hänsyn till den aktuella platsen. I en växande stad kommer den befintliga stadsmiljön allt eftersom att förändras. Det är då viktigt att kvaliteten av staden inte försämras och därför krävs det strategier som är övergripande (Malmö stad, 2011). Samtidigt som Malmö planerar att växa inåt har staden som mål att stärka sitt rykte om att vara en grön stad (Malmö stad, 2011). För att uppnå sina mål om detta skall Malmö:
Malmö stad betonar i sin Grönplan för Malmö 2003 (2001) att den rekreativa och sociala betydelsen av gröna områden inte nog kan värderas och att de är viktiga i en stad för trivsel och välbefinnande (Malmö stad, 2001:3). Malmö stad har
ska-Så blir Malmö en grönare stad
Säkerställa befintliga värdefulla grönytor
Utveckla befintliga grönytor med potentiella rekreativa kvaliteter Anlägga nya grönytor i bristområden
Förbättra tillgängligheten i befintliga grönytor
Bygga upp ett grönt nätverk kring ett system av gröna stråk
Utgå från definierade landskapstyper vid nyanläggning och utveckling av biotoper
Inom varje landskapstyp utveckla flera sammanhängande områden (Malmö stad, 2001:11) 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7.
pat Grönmodellen som skall fungera som ett slags redskap för att ur rekreations-synpunkt klassificera olika typer av grönytor i Malmö. Grönmodellen omfattar åtta kategorier som tillsammans täcker in de förekommande grönytorna i Malmö. Dessa åtta kategorier är parker, natur- och rekreationsområden, fritidsområden, begravningsplatser, institutions- och arbetsanknutna grönytor, bostadsanknutna grönytor, jordbruksmark och impediment (Malmö stad, 2001:3ff). Här har Mal-mö stad även tagit fram riktvärden, det vill säga avstånd från bostad till respek-tive grönyta. Analysen påvisade att bristen på grönytor främst finns i de centrala delarna av staden. Vidare har Malmö stad analyserat den gröna strukturen och funnit att Malmö har en gles grönstruktur med spridda, isolerade grönytor och endast några få sammanhängande gröna stråk. Malmö stad anser att flera av de nuvarande stråken i staden har stor potential att utvecklas och förlängas (ibid:10). I Grönplanen har Malmö stad även formulerat ett planeringsunderlag bestående av två utvecklingsförslag. Det första ger förslag till grönstruktur, det vill säga storlek och placering av gröna områden. Det andra förslaget är biotopsamman-sättning, där val av växter anges (ibid:7f).
Gröna tak, vegetationsklädda husväggar, gatuträd, torg, fickparker, översilningsängar, infiltrationsbäddar och annan fördröjning av vatten
kan bli en del av de goda mellanrummen i staden – mångfunktionella genomsläppliga ytor med sociala och ekologiska kvaliteter som bidrar till människors hälsa och välbefinnande.
(Boverket, 2010:7)
I citatet beskriver Boverket på vilket sätt de anser att grönska och vatten ska kunna bli en del av stadsrummet. Där nämns fickparker, det vill säga Pocket parker
som en del i en strategi för detta. Ytterligare en viktig aspekt som nämns är att dessa platser bör vara multifunktionella och därmed även bidrar till den sociala hållbarheten. Enligt Sten Göransson på Gatukontoret i Malmö jämställer staden sina grönytor med mötesplatser. De vill att de gröna ytorna ska vara socialt för-ankrade och han hoppas på att varje stadsdel i framtiden ska få en egen
stadsdels-trädgård. Detta är något som skulle kunna skapa ett engagemang hos medbor-garna och på så sätt ingår de och det gröna i ett kretslopp (Göransson, 2013).
Idén om Pocket parker presenterades på en utställning i New York år 1967. En av de tidigare Pocket parkerna är Paley park som uppfördes samma år i New York, vilket är en av de mest erkända Pocket parkerna i världen. Den anlades på en obebyggd tomt mellan två byggnader. Parken har blivit en stor inspirationskälla för andra Pocket parker (Köpenhamns kommun, 2009:4). Enköping är den stad i Sverige som först började använda sig av begreppet fickparker, det vill säga Pocket parker. Begreppet myntades av Stefan Mattson på 1980-talet, som var stadsträd-gårdsmästare i Enköping. Tidigare hade mindre parker anlagts men de fick ingen särskild benämning. I Enköping började dessa små parker anläggas i stadsrummet som små gröna oaser. Först kallades de för miniparker, men relativt snart börja-des benämningen Fickparker användas, efter engelskans ord Pocket park. År 2003 fick Enköping Stadsmiljörådets utmärkelse för Pocket parkerna (Lind, 2013).
I Lommeparker træer og andet grønt (2008) beskriver Köpenhamns kommun en strategi där fokus ligger på stadens gröna, offentliga och tillgängliga platser (Köpenhamns kommun, 2008:2f). Pocket parker är en del av en större strategi med fokus på bland annat stadsliv och miljö och ingår även i Köpenhamns klimat-plan (Birgitte Kjær, 2009). Målet är att skapa 14 Pocket parker fram till 2015. Idén kommer från kommunen och är inte öppen för förslag från allmänheten. Anled-ning till satsAnled-ning på Pocket parker är att staden vill att invånarna ska få närmare till gröna miljöer. I dagsläget står endast fyra Pocket parker klara varav två är Majpor-ten och Odinsgade (Köpenhamns kommun, 2008:2f). Såhär beskriver Köpen-hamn vad en Pocket Park är:
A pocket park is a small urban green spot usually located adjacent to surrounding streets. It is a spot where Copenhageners meet, drink a take-away coffee, play sports, or simply just take a break from the fast-paced city life.
(Storm, 2012:62)
Bild 4, Paley park, New York Bild 5, Pocket park i Enköping
Köpenhamn
2.4 Vad är en Pocket park?
I The Mayor’s Pocket Park Initiative (2012) beskrivs ett projekt i London där det planeras att anlägga 100 nya Pocket parker före mars 2015. Projektet ingår i en strategi att göra London mer attraktivt att bo, leva och arbeta i och en förbättring av stadens utemiljöer. Förhoppningen är att genom investering i publika platser skapa en grönare stad och understryka stadens ekonomiska tillväxt. Genom att investera i stadens utemiljöer, investerar stadens i dess framtid (Mayor of London, 2012:3). London har valt att satsa 1.5 miljoner pund (2009) för att uppnå målet om 100 Pocket parker fram till år 2015. Projektet är en tävling där varje bidrag kan få max 50.000 pund för att skapa en Pocket park (ibid:10). Projektet är pågående och det slutliga urvalet i tävlingen är inte avgjort än vilket gör att vi inte kan redogöra för hur lyckat projektet är i staden. Såhär beskriver London vad en Pocket park är:
Pocket parks are small areas of inviting public space for all people to enjoy, providing relief from the hustle and bustle of the city. These spaces should have trees and greenery; they should be open to all; they should have places to sit and relax and for people to come together; and they should contribute to making the city friendlier, greener and more resilient. They should be a big improvement on what is, or is not, there already.
(ibid:4)
Såhär definierar London och Köpenhamn vad en Pocket park är. Utifrån citaten kan vi se likheter med hur de båda städerna ser på Pocket parker. En Pocket park skall vara en liten grön plats som ger möjlighet till andrum från stadens puls. Det är även såhär vi kommer att definiera en Pocket park i den här uppsatsen. Vi vill med dessa exempel belysa att andra städer väljer att satsa på Pocket parker och även att det finns olika strategier för planeringsprocessen.
3. TEORI
I vår empiriska studie har vi valt att utgå från en teori om människans användning av stadsrummet från Jan Gehls bok Life between buildings från 1971. Vi har använt oss av teorin inför, under och efter våra observationer för att påvisa hur platserna används idag. Gehl skriver att utomhusaktiviteter i offentliga miljöer kan delas in i tre olika kategorier; nödvändiga, valfria och sociala aktiviteter. Nödvändiga aktiviteter inkluderar de som är mer eller mindre obligatoriska för människor, som att ta sig till skolan eller jobbet, handla, vänta på en buss, kompis eller göra ärenden. Generellt så hör all vardaglig aktivitet till denna grupp (Gehl, 2006:9). I valfria aktiviteter däremot sker sysselsättningen om det finns ett intresse, tid och en plats för den. I denna kategori hör aktiviteter som att ta en promenad för en nypa luft, sitta på en bänk och njuta av solen eller bara gå runt och njuta av livet. Dessa aktiviteter sker endast när vädret och andra omständigheter tillåter. Detta är något som är speciellt viktigt att ta i anspråk vid planering av utomhusmiljöer då de flesta rekreationsaktiviteter som är behagliga att bedriva utomhus infinner sig i denna kategori. När vädret och andra omständigheter inte tillåter sker endast de nödvändiga aktiviteterna. Människor skyndar hem istället för att uppehålla sig utomhus (ibid:10f). Sociala aktiviteter är alla aktiviteter som är beroende av andra människor i offentliga miljöer. I sociala aktiviteter ingår barn som leker, konversationer och hälsningar och även passiv kontakt som endast är att se och höra andra människor. Denna kategori kan nästan ses som ett resultat av de två andra. De sociala aktiviteterna utvecklas i samband med nödvändiga och valfria aktiviteter, eftersom människor då befinner sig på samma platser, antingen genom möten, förbipassering eller bara infinner sig inom synhåll för varandra. Sociala
aktiviteter sker spontant som ett resultat av att människor rör på sig och befinner sig på samma platser. Detta innebär att sociala aktiviteter indirekt gynnas av att nödvändiga och valfria aktiviteter ges bättre möjligheter i offentliga miljöer (Gehl, 2006:12).
Det finns olika karaktärer på de sociala aktiviteterna beroende på i vilket sam-manhang de sker. På platser där människor med samma bakgrund eller samma intressen möts, såsom i bostadsområden, nära skola eller jobb sker den sociala integrationen med hälsningar, konversationer och diskussioner för att dessa män-niskor känner varandra eller träffar på varandra ofta. På gator och torg däremot är den sociala integrationen mer ytlig. Majoriteten av den sociala integrationen är passiv snarare än aktiv och handlar mer om att se och höra okända människor. Trots detta är kontakten inte helt passiv då människor ändå integrerar med varan-dra trots att man endast observerar (ibid:15ff). Detta är något vi varit medvetna om vid våra observeringstillfällen.
Gehl menar att kontakten med andra människor är viktig och att denna kontakt kan delas in i en skala från låg till hög intensitet. Med hög intensitet menas kon-takt med nära vänner och familj och lägst intensitet har den passiva konkon-takten, det vill säga att se och höra andra människor. Den sociala integration som sker på gator och torg är främst den av låg intensitet men är viktiga för de mer kom-plexa samspelen. Den passiva kontakten kan leda till en mer aktiv kontakt och de högre sociala integrationerna på skalan. Att se eller höra en annan människa kan till exempel vara en startpunkt till en konversation och en fortsatt vidare kontakt (ibid:17). Det kan även vara en inspiration och väcka idéer till agerande. Barn ser till exempel andra barn leka och vill gärna vara med eller hittar inspira-tion till nya lekar genom att observera. Att se och höra andra människor ger även en möjlighet till stimulation. Ett ögonblick är inte det andra likt när människor rör sig i folkmassor och antalet nya situationer är oändliga. Levande städer är på så sätt mer stimulerande och attraktiva för människor. Människor är attraherade
av människor, så en plats full med människor kommer automatiskt att dra till sig ännu fler människor. På så sätt tenderar nya aktiviteter att dyka upp i närheten av platser där aktivitet redan sker (ibid:23ff).
Vi kommer att använda oss av begreppen nödvändiga, valfria och sociala aktivite-ter och prövar dem främst under observationerna och vid analysen utav dem. Vi kommer även använda oss av begreppen om låg och hög intensitet. Dessa be-grepp använder vi för att få en uppfattning om hur platsen används idag och som grund till hur vi kan öka platsens sociala aktivitet och intensitet.
4. VÅR EMPIRISKA STUDIE
För detta arbete har vi valt att utgå från mixed methods (MM). Forskare inom MM intresserar sig för både numerisk och narrativ data i sin analys (Teddlie, 2003:4). Istället för att metoden är det viktiga i forskningen är forskarfrågan det som står i fokus i en MM-ansats. För att förstå forskarfrågan använder sig forska-ren av både kvalitativ och kvantitativ metod (Creswell, 2007:13). Svar på kvantita-tiva frågor presenteras i numerisk form och analysen av denna data syftar till att antingen beskriva det fenomen som belyses eller för att hitta specifika skillnader mellan grupper eller i variabler. Till kvalitativa metoder hör tekniker som associe-rar med samlande, analysering, tolkning och presentation i narrativ form (Teddlie, 2003:5f). Kvalitativa forskningsfrågor är explorativa då de vill generera informa-tion om en okänd aspekt av ett fenomen (ibid:33). Forskare som använder sig av MM presenterar ett alternativ till kvalitativ eller kvantitativ forskning. Detta ge-nom att förespråka användandet av den metod som lämpar sig bäst för att svara på forskningsfrågan under tiden forskningen pågår (ibid:7). MM öppnar på så sätt många dörrar för forskaren då denne kan använda olika metoder för datainsam-ling och analys (Creswell, 2007:14).
Kvalitativa forskare förknippas oftast med en socialkonstruktivistisk världsbild medan kvantitativa förknippas med positivismen (Teddlie, 2003:4f). MM förknip-pas oftast med pragmatism och definieras som ett dekonstruktivt paradigm som förkastar koncept som ”sanning” och ”verklighet” och fokuserar istället på ”vad som fungerar” som sanningen rörande forskningsfrågorna under forskningen. 4.1 Metod
Pragmatismen erkänner att forskarens värderingar spelar roll i tolkningen av resultaten (Teddlie, 2003:8). Precis som Alvesson säger i Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod (2008) att forskaren inte kan studera något objektivt utan att skapa konstruktioner. Konstruktionerna är ett resultat av refe-rensramar och tankesätt som forskaren har (Alvesson, 2008:101). I vår forskning försöker vi ha en objektiv syn, men vi är väl medvetna om att vi har referensra-mar och tankesätt som konstruerar den verklighet vi ser, läser och tolkar, i så väl observationer som val av litteratur. Våra egna värderingar påverkar den verklighet vi ser. Oavsett om vi tycker att vi har ett objektivt ställningstagande eller inte så är det oundvikligt. Vår bakgrund, förförståelse samt ingångspunkt i den här studien påverkar vår analys och vårt resultat. Eftersom vi har valt en icke deltagande ob-servation kan den rörelse vi uppmärksammat på platsen ses som giltig, då samma resultat skulle ha påvisats av någon annan som utfört studien.
I vår studie har vi valt att utgå från MM med ansats i kvalitativ metod. Vi tänkte använda endast kvalitativ metod, men fann det nödvändigt att använda oss av en kvantitativ del för att få bästa möjliga resultat för vår studie. Det är i vår empi-riska del av forskningen som vi valt att använda oss av en kvantitativ metod. I studien vill vi påvisa hur mycket en plats används av bilister, cyklister och gående för att styrka eller förkasta vår idé om att göra om platsen till en Pocket park. Ge-nom att använda kvalitativ data belyser vi det feGe-nomen att platsen har en rörelse men med kvantitativ data kan vi konstatera hur hög frekvens av rörelse det finns på platsen. Denna information kan vi i sin tur tolka. I en kvalitativ forskning skulle vi endast kunna observera platsen och genom tolkning konstatera att det finns en hög rörelsefrekvens. Fördelar med att observera platser är att vi får en större förståelse genom att befinna oss i miljön vi studerar, då empirismen hävdar att kunskap kommer från erfarenhet (Teddlie, 2003:42). Här spelar än en gång vår valda metodologi och teori in då vi tolkar vårt material på ett sätt som en annan forskare kanske inte skulle gjort.
(Figur 8, Lundquist, 1993:116)
Som övergripande modell för detta arbete har vi valt att utgå från en modell ur Lennart Lundquists bok Det vetenskapliga studiet av politiken (1993) som handlar om relationen mellan verklighet och resultat. Modellen kan förklaras som en me-tamodell som kan användas inom olika forskningsområden. Inom modellen finns det två motpoler. Å ena sidan antas det att det finns en objektiv verklighet där re-sultaten utgör en avspegling av verkligheten. Å andra sidan finns det en uppfatt-ning att det inte finns någon verklighet som inte är oberoende av forskaren, det vill säga att verkligheten finns hos forskaren. För att kunna använda modellen i forskningsprocessen så placeras den mellan verklighet och resultat. Huvudtanken i modellen är att det som forskaren väljer ut som material och resultat påverkas av det som sker i processen (Lundquist, 1993:116f). Vald metod för forskningen styr materialvalet och påverkar således också resultatet. Beroende på val av antingen kvalitativ eller kvantitativ analysmetod påverkas materialet.
För att illustrera detta använder Lundquist sig av följande tre modeller som visar förhållandet mellan verklighet och material vid användning av olika metoder för ett fall. De ofyllda rektanglarna visar aktörer, ju större desto mäktigare och de streckade linjerna anger relationen mellan dessa (ibid:129f).
(Figur 9, Lundquist, 1993:129)
I figur nummer ett återges hela verkligheten i fallet. Denna figur ligger som grund för de två andra. För att kunna studera alla aktörer och relationer så krävs det ett material och för att kunna förstå det måste forskaren ha kunskap om samtliga aktörer och relationer. Något som i de flesta fall inte är realistiskt. För att få en rättvis bild av verkligheten måste forskaren ha kunskap om minst de viktiga aktö-rerna och relationerna (Lundquist, 1993:130).
I figur nummer två visar de svarta rektanglarna de aktörer som forskaren har ma-terial om och de heldragna linjerna visar de relationer som forskaren har informa-tion om. Vid jämförelse med bild ett ser vi att det saknas informainforma-tion om en av de största aktörerna. Då den största aktören har störst makt kan uteblivandet av denna leda till ett problem för forskningen. Däremot är detta inget som forskaren kanske är medveten om och då inte heller tar med i sin analys. Trots detta kan forskaren med en kvalitativ analys få en någorlunda rättvis bild av verkligheten (ibid:130).
I figur nummer tre visas endast de relationer som går att kvantifiera, där
materia-let har minskats i förhållande till verkligheten. De relationer som redovisas visar endast en liten del av verkligheten och är inte nödvändigtvis den del som spelar störst roll i forskningen. I detta fall när forskaren använder sig av en kvantitativ metod är det viktigt att materialet är kvantifierbart (ibid:130).
Beroende på vilken metodologi som är vald betraktar forskaren verkligheten uti-från den och tillför på så sätt ett material till forskningen. Detta material formas av metodologin och återger verkligheten mer eller mindre korrekt. Vilket betyder att materialet endast besvarar de frågor som forskaren ställer och uppmärksam-mar bara de fenomen som metoden förmår fånga och som teorin utpekar, det vill säga i vår forskning Gehls teori. I nästa steg av forskningen, det vill säga analysen konfronteras materialet ytterligare genom metodologin. Materialet analyseras med hjälp av de valda teorierna och behandlas med metoden. Analysen leder i sin tur till forskningens resultat. Trots att olika forskare gör samma studie kan resultaten variera, beroende på personlighet. Det vill säga att forskare kan använda sig av samma teori, metod och metodologi och ändå få olika resultat (ibid:118f). Vad vi lär oss av denna modell är att forskningsmetoder måste användas med hänsyn till forskningsfrågan (ibid:131). Något som även MM understryker. Efter-som vi går in i vår studie med en pragmatisk världsbild påverkar det vår forskning och i slutändan vårt resultat. Vi ser och tolkar våra resultat utifrån vald metodo-logi. Hade vi däremot valt en annan metodologi kan vårt resultat ha blivit an-norlunda. Resultatet skulle även bli annorlunda om någon med annan bakgrund utfört samma studie. Även vald metod påverkar det resultat vår studie får.
En metod inom MM är ”parallel mixed design” där de kvalitativa och kvantitativa metoderna används parallellt, antingen under samma tidsperiod eller med en viss tidsskillnad. De båda metoderna är planerade och utförda för att svara till relaterade aspekter av samma forskningsfråga (Teddlie, 2003:26). Vi har valt att anamma denna metod och arbeta med alla moment i vår studie samtidigt och därför också överlappande. Detta har vi gjort för att hålla alla delar i vår studie uppdaterade och för att effektivisera vår tid. Observationer, intervjuer, litteraturstudier och gestaltning har gjorts löpande under hela studien men fokus på litteraturstudier låg i början av vårt arbete. Detta för att ge oss kunskap om ämnet och skapa en grund inför intervjuer och observationer.
Inför våra observationer utgick vi från Taylors observationsschema i boken
Introduction to qualitative research methods – a guidebook and resource (1998). Modellen är ursprungligen utformad för deltagande observation men vi anser att den även fungerar för en icke deltagande observation då den är generellt skriven. Författaren menar att forskaren inte kan veta vilka frågor som kan ställas innan utförande av observationen. Detta gör att vi kan använda oss av denna modell även i vår icke deltagande observation (Taylor, 1998:42f). Observationsschemat innehåller sex punkter att följa:
Vi bestämde oss för att göra en icke deltagande observation för att se hur våra valda platser används idag och vilka rörelsemönster som finns. Ytterligare anledning var att vi inte ville påverkar vårt resultat då människor skulle
kunna bete sig på ett annat sätt medvetande om att vi observerar platsen. Vid observationstillfällena intog vi platserna på de ställen där vi minst störde rörelsen som fanns. Detta var något vi inte visste innan vi besökte platserna och fick vid första tillfället känna av deras karaktär. Trots detta kom ett fåtal personer fram och frågade vad vi gjorde.
För att kunna identifiera möjliga platser för Pocket parker i Malmö läste vi först allmänna kriterier för vad som kännetecknar en lämplig plats för dessa. Vi fann kriterier från Köpenhamns Teknik- och miljöavdelning och för att definiera våra egna kriterier för Pocket parker i Malmö har vi valt att utgå från dessa. Vi har delat in dem i tre kategorier som berör plats, karaktär och innehåll. De kriterier vi har valt har vi även hittat i andra källor om Pocket parker, till exempel från Alison Blakes text om Pocket parker i New York och The Mayors Initiative om Londons kriterier. Vi anser att dessa kriterier är generellt gällande för begreppet Pocket park
och borde därför anammas även i Malmö. Vi använder kriterierna främst vid vår gestaltning.
En plats för en Pocket park är… 4.2 Studiens upplägg
4.3 Kriterier för en Pocket park
Tekniker att använda. Till exempel observation eller intervjuer av öppen karaktär. Förklara vad dessa metoder betyder.
Strategier för att identifiera och få tillgång till platser eller informanter. Högsta antalet platser eller människor att studera. Även om detta är svårt att specificera i förtid vill läsarna ofta veta studiens innehåll och omfång. Tillvägagångssätt för datainsamling. Beskriv innehållet i den insamlade datan och metoderna för att samla dem. Deltagande observatörer samlar oftast deras data i anteckningar medan intervjuare förbereder
transkribering baserad på bandinspelning eller anteckningar. 1.
2. 3. 4.
Tillvägagångssätt för analys av data. Specificera ditt analytiska tillvägagångssätt och hur du skall koda och organisera din data. Tidslinje för slutförandet av forskningen, inkluderar identifiering av platser, datainsamling, dataanalys och slutligen ett skriftligt arbete av studien
(ibid:42f, vår övers.) 5.
6.
… där många människor rör sig och passerar … synlig från en gata
… liten i storleken, max 600 kvadratmeter … lokal men för alla
Malmö är en mindre stad än Köpenhamn och London varpå storleken av park inte kan motsvara deras kriterier. Exempelvis uppger Köpenhamn Pocket parker
med en storlek på upp till 1000 kvadratmeter och London på upptill 4000 kvadratmeter (Köpenhamns Kommun Miljö- och teknikförvaltningen, 2009:18; Mayor of London, 2012:4). Detta anser vi är för stora ytor för en Pocket park i Malmö och har istället valt att sätta en maxgräns på 600 kvadratmeter. Något som grundar sig på gestaltningsförslagen vi gjort i Malmö.
En Pocket parks karaktär är att…
… vara ett väldefinierat rum, syns tydligt var den börjar och slutar … vara en paus i staden
… vara en överraskning i staden … passa in i sin omgivning
… tillgodose användarens behov, attraktiv för så många som möjligt i sitt område … vara ett utrymme som idag inte används väl
… ge möjligheter till möten … vara en mikromiljö
En Pocket park skall innehålla…
… mjuk (gräs) och hård (sten, grus) beläggning … sittmöjligheter
… träd och plantering (buskar, blommor, gröna väggar) … vatten
… lekmöjligheter … belysning
Med kunskap om kriterierna för Pocket parker använde vi oss av en karta hämtad från turistinformationen, i skala 1:500 över Malmös innerstad. Kartmaterialet gav oss en överblick var det finns grönytor och kvartersbildningar. Utifrån kartan lokaliserade vi de områden med minst grönytor. Dock upplevde vi en brist i kartmaterialet då kvartersbildningen inte motsvarade våra behov. Därför valde vi att komplettera med kartor från Malmö stads kartarkiv. Ett av kriterierna för en Pocket park är att den skall ligga på en plats där många människor rör sig eller passerar. Detta är dock inget vi kan se utifrån kartorna men med förkunskap om Malmös innerstad har vi ändå kunnat välja ut dessa platser. Aktiviteten på platserna är något som vi undersöker i observationerna. De andra kriterierna, såsom liten i skala, synlig från en gata och att den är lokal men tillgänglig för alla uppfylls genom att använda kartmaterialet som underlag.
4.4 Urval
Vi identifierade 15 stycken potentiella platser för Pocket parker: 1. Bilparkering vid Carlsgatan, bakom Centralstationen
2. Bilparkering framför Skeppsbron 1, bakom Centralstationen 3. Passage mellan Nordenskiöldsgatan och Anna Lindhsplats 4. Öde tomt på Mäster Johansgatan i Gamla väster
5. Passage Hjulhamnsgatan, bakom varuhuset Åhléns
6. Korsningen Kattsundsgatan/Rundelsgatan vid varuhuset Caroli 7. Kvartershörnet Stora Kvarngatan/Gröne gatan vid varuhuset Caroli 8. Stråk vid Östra Promenaden
9. Kvartershörnet Drottninggatan/Malmgatan
10. Kvartershörnet Drottninggatan/Fredriksbergsgatan 11. Passage Storgatan förlängning av Kungsgatan
12. Kvartershörnet korsningen Kaptensgatan/Föreningsgatan 13. Stråk vid Torpgatan
14. Stråk förlängning av Kristianstadsgatan mellan Bergsgatan och Södra Skolgatan
15. Kvartershörnet Södra Förstadsgatan/Bergsgatan
Förklaring platsbegrepp
Korsning: Där två eller flera gator korsar varandra Kvartershörn: Hörn på ett kvarter
Passage: En gång som förbinder två större gator eller platser Stråk: Långsmal promenadgata
Öde tomt: En tomt som idag inte har någon funktion
Sida 1 av 1 sMap
2013-05-09 http://xyz.malmo.se/rest/1.0/map-op-2013-jan-utstallning/index.html?config=configs/...
Figur 10, Malmös innerstad
1 2 3 4 5 6 7 8 910 11 12 15 22 13 14
Utifrån dessa 15 platser har vi valt att göra observationer på fyra utav dem. - Öde tomt på Mäster Johansgatan i Gamla väster
- Kvartershörnet korsningen Kaptensgatan/Föreningsgatan - Passage Hjulhamnsgatan, bakom varuhuset Åhléns - Passage Storgatan förlängning av Kungsgatan
Dessa fyra har vi valt ut med förkunskap om Malmö och genom litteraturstudier. Exempelvis vill Malmö koppla samman gröna stråk, vilket resulterade i valet av Storgatan, som en förlängning av Kungsgatan. I samma område ligger även Kaptensgatan vilket är en gata vi passerat ofta. Eftersom vi läst om Paley park och om att omvandla ödetomter valde vi Mäster Johansgatan. Hjulhamnsgatan valde vi då vi själva ansåg att platsen är en lågutnyttjad yta. Vid planering av observationstillfällena var tanken först att observera samtliga fyra under lika många tillfällen och lika lång tid. Detta skapade däremot problem för oss i schemaläggningen. Istället beräknade vi tiden bakifrån och kom fram till att vi behövde observera en dag per plats för att få en övergripande bild av den. En dag definierar vi från kl. 07.00 på morgonen till kl. 21.00 på kvällen. Detta skulle resultera i 14 timmar per plats. Dessutom vill vi observera under olika veckodagar för att maximera förståelsen för platsen. Fyra platser skulle innebära 14 timmar x 4 platser alltså totalt 56 timmars observation. Vid närmare eftertanke kändes det tidsödslande då vi skulle få lägga sju arbetsdagar totalt på alla fyra platser. Vi skulle då inte få en lika bred bild av varje plats då vi inte skulle ha tid att besöka platserna på olika veckodagar. Detta i sin tur skulle påverkat det resultat vi får av observationerna. Ytterligare anledning till val av endast fyra platser är för att få ett resultat som är mer kvalitativt än kvantitativt.
Vid besök av de fyra platserna kunde vi konstatera att:
Mäster Johansgatan är en övergiven tomt som ligger i ett lugnt bostadsområde två kvarter från Lilla Torg. Vid platsbesök insåg vi att denna plats används
som tillfällig parkering. Vi ansåg att det inte behövdes göras en omfattande observation av denna plats. Däremot anser vi att det är en intressant plats att göra om till en Pocket park. Vi observerade denna plats i en timme.
Kaptensgatan som ligger i en korsning vid en cykelled passeras ofta, men främst av cyklar. Av denna anledning har vi valt att inte göra en större observation på denna plats, då den ger en uppfattning av att vara en passage. Däremot har vi valt att göra ett skriftligt förslag på hur den här platsen skulle kunna göras om till en
Pocket park, då en Pocket park skall kunna avnjutas även vid enbart passering. Vi observerade platsen i en timme.
Hjulhamnsgatan är centralt belägen i stadskärnan. Det stora varuhuset Åhléns har sin huvudentré mot Södergatan, som i folkmun kallas för Gågatan men har även en entré mot Hjulhamnsgatan. Hjulhamnsgatan mynnar sedan ut i Lilla Torg. Anledningen till att vi väljer att göra en mer omfattande observation på denna plats är för att vi tror att platsen har en hög frekvens av människor. Vi kommer observera denna plats i 14 timmar.
Storgatan är en förlängning av Kungsgatan mot Södra Förstadsgatan. Kungsgatan är i dagsläget en allé som tar slut vid Storgatans början. Vid Storgatan ligger även en parkeringsplats som vi ansåg intressant för att göra en mer omfattande observation. Även om observationerna kommer att utföras på parkeringen kommer vi att benämna den som Storgatan hädanefter. Vi kommer observera denna plats i 14 timmar.
Vid observationerna i Köpenhamn kommer två Pocket parker att studeras,
Majporten och Odinsgade som ligger i två skilda områden (se sida 12). I dagsläget finns det fyra färdigställda Pocket parker i staden men vi valde att endast observera två för att få ett mer kvalitativt resultat. Utifrån litteraturstudier valde vi ut dessa. Då parkerna skilde sig åt i karaktär fann vi det därför intressant att observera två olika. Vi valde att observera Odinsgade då det är den första Pocket parken som stod klar i staden och för att den är placerad vid en huvudgata. Majporten valde vi för att den ligger i ett bostadsområde och är delvis en odlingsplats.
Vi har genomfört tre intervjuer med tre personer från Malmö stad. Alla intervjuer ägde rum på respektive intervjupersons kontor. Vår första
intervjuperson hänvisade oss vidare till andra personer att intervjua, det vill säga en snöbollsteknik. Snöbollsurval går ut på att den person som vi först har valt att intervjua därefter hänvisar oss till nästa potentiella intervjuperson och så vidare. Metoden kan fortsätta ända tills forskaren känner en mättnad med det insamlade materialet och antalet intervjuade personer (Esaiasson, 2007:291).
Våra intervjuer gjordes med en viss spridning med början på mitten av vår studie. Detta valde vi för att få en bakgrund om vår forskning och på så sätt få en bättre grund att stå på inför intervjuerna. Ytterligare anledning till att intervjuerna ligger mitt i studiens tidsperiod är för att de skulle föra vår studie framåt och svara på de frågor vi samlat på oss under tiden. De frågor vi valt att ställa har främst handlat om Malmös syn på Pocket parker, en hållbar stad och problematiken mellan en tät och grön stad. Intervjuguiderna har skilt sig lite åt beroende på vem vi intervjuat, var de arbetar och var vi befunnit oss i vår studie (se bilaga).
Intervjuerna var av formen strukturerad kvalitativ, vilket betyder att intervjuerna utgick från ett frågeformulär som de alla fick besvara. Det ställdes även
följdfrågor som inte stod med i vår intervjuguide (Larsen, 2009:83). Intervjuerna varade mellan 30-45 minuter. Dessa spelades in för att sedan transkriberas, även vissa egna anteckningar gjordes under intervjutillfällena. Anledningen till val av strukturerad intervju var då vi ville få svar på vissa specifika frågor för att kunna föra vår studie framåt. Fördelar vi anser med strukturerade intervjuer är att det är enklare att behålla fokus då vi vet vilka frågor vi vill ha besvarade. Nackdelar är att intervjun inte inbjuder till spontanitet även om vi har gått ifrån vår intervjuguide och våra intervjupersoner likaså.
Ulrika Signal är i grunden fysisk planerare och arbetar på Stadsbyggnadskontoret som programansvarig för Västra Hamnen. Anledningen till att vi valde att göra en intervju med Ulrika var för att vi har haft kontakt med henne tidigare under utbildningen. Intervjun skedde den 21 mars 2013.
Sten Göransson arbetar på Gatukontoret och är projektledare och
landskapsarkitekt. Vi valde att göra en intervju med Sten då han är insatt i parkfrågor och om att skapa mötesplatser i staden. Intervjun genomfördes den 25 april 2013.
Ola Melin är utbildad landskapsarkitekt och arbetar på Gatukontoret och är avdelningschef samt stadsträdgårdsmästare. Vi valde att göra en intervju med Ola eftersom han är Malmös stadsträdgårdsmästare och vi hoppades på att få ytterligare kommentarer om Pocket parker. Intervjun skedde den 7 maj 2013.
Observationsplatser i Köpenhamn
Intervjuer
