BEHOV AV INFORMATION OCH STÖD HOS KVINNOR MED BRÖSTCANCER

Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola

46-55 p Hälsa och samhälle

Hälsa och samhälle

BEHOV AV INFORMATION

OCH STÖD HOS KVINNOR

MED BRÖSTCANCER

EN LITTERATURSTUDIE

SABA SADEK

VLADO PETROVSKI

BEHOV AV INFORMATION

OCH STÖD HOS KVINNOR

MED BRÖSTCANCER

EN LITTERATURSTUDIE

SABA SADEK

VLADO PETROVSKI

Sadek, S & Petrovski, V. Behov av information och stöd hos kvinnor med bröstcancer. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva behov av information och stöd hos kvinnor med bröstcancer. Metoden som användes var en litteraturstudie och inkluderade både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Tio studier inkluderades och resultatet presenterades i tre huvudkategorier: Information, stöd och

sjuksköterskans uppfattning om behov av information och stöd, detta behov måste identifieras individuellt efter varje kvinna med bröstcancer. Dessa kvinnor

uppskattade information om möjligheten att bli botad, behandlingsalternativ samt recidiv. Yngre kvinnor hade större behov av information om sexualitet än äldre. Detta informationsbehov beräknades ändå som mindre viktigt av alla kvinnor med bröstcancer oberoende av ålder. Det var många studier som visade samma resultat att kvinnor med bröstcancer har stort behov av information och stöd. Resultatet av litteraturstudien kan ge sjuksköterskorna ökad förståelse om vilka behov av information och stöd kvinnor med bröstcancer har. Ökad medvetenhet om dessa behov kan ligga till grund för en god omvårdnad.

NEEDS OF INFORMATION

AND SUPPORT IN WOMEN

WITH BREAST CANCER

A LITERATURE REVIEW

SABA SADEK

VLADO PETROVSKI

Sadek, S & Petrovski, V. Needs of information and support in women with breast cancer. A literature review. Degree Project, 15 Credits Points. Nursing

Programme, Malmö University: Health and Society, Departement of Nursing, 2009.

The aim of this study was to describe the need for information and support in women with breast cancer. The method used is a literature study with both of qualitative and quantitative articles. Ten studies were included and the results were presented in three main categories: information, support, and the nurse's perception of the need for information and support, this need must be identified individually by each woman with breast cancer. These women appreciated the information about chances of cure, treatment and recurrence. Young women had a greater need for information about sexuality than older. This information was calculated, however, as less important for all women with breast cancer regardless of age. There were many studies that showed the same results that women with breast cancer have great need for information and support. The results of the literature study can give nurses greater understanding of the needs for information and support women with breast cancer have. Increased awareness of these needs can be the basis for good care.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sjuksköterskans omvårdnads roll 6 Kvinnornas upplevelser av bröstcancer 6

Krisreaktioner 8 SYFTE/FRÅGESTÄLLNINGAR 9 METOD 9 Litteratursökning 9 Inklusionskriterier 9 Analys 11 RESULTAT 11 Information 11 Stöd 13 Socialt stöd 13 Pratiskt stöd 15 Emotionellt stöd 15 Stödgrupper 15 Sjuksköterskans uppfattning

om behov av information och stöd 16

DISKUSSION 17

Metoddiskussion 17

Resultatdiskussion 18

Information och stöd 19

Sjuksköterskans uppfattning

om behov av information och stöd 21

SLUTSATS 22

REFERENSER 24

INLEDNING

Denna litteraturstudie kommer att belysa vilka behov kvinnor med bröstcancer har samt sjuksköterskans uppfattning om dessa behov. Ämnet är mycket viktigt eftersom bröstcancer är en av de vanligaste formerna av cancer hos kvinnor i världen idag. I Sverige får varje år 6500 kvinnor diagnosen bröstcancer (Nystrand, 2007). Bröstcancer drabbar mest kvinnor över 60 år. Endast fem procent av alla nya fall drabbar kvinnor yngre än 40 år. Bröstcancer beräknas vara en av de vanligaste formerna av cancer hos kvinnor i Sverige. I genomsnitt dör ca 1500 kvinnor varje år (Almås, 2002). Med tanke på att det är så många som drabbas av sjukdomen årligen så kommer vi som allmänsjuksköterskor att möta dessa

människor under olika sammanhang ute i arbetslivet. Vi insåg att det var viktigt att ha rätt kompetens för att kunna bemöta dessa patienter rätt sätt samt förstå deras situationer för att kunna erbjuda dem så bra omvårdnad som möjligt.

BAKGRUND

Bakgrunden är indelad i bröstcancer, patofysiologi, etiologi, symtom/diagnos, behandling, sjuksköterskans omvårdnads roll, kvinnornas upplevelser av bröstcancer och krisreaktioner.

Bröstcancer

Bröstcancer delas in i olika former beroende på var tumören börja växa. Börjar cancercellerna växa i mjölkgångarna kallas den för duktal cancer. Om de däremot börja växa i mjölkkörtlarna kallas de för lobulär cancer. Endast i enstaka fall börjar cancercellerna växa i den bindväv som finns mellan mjölkkörtlarna (Almås, 2002, Ericsson & Ericsson, 2002). Det är svårt att upptäcka lobulär cancer (LCIS) i samband med mammografi, eftersom de ofta diagnostiseras i anslutning med en annan bröstcancerkirurgi. Däremot kan man ofta upptäcka duktalcancer (DCIS) med hjälp av mammografi. Lobulärcancer är ofta bilateral, vilket innebär cancer i både brösten, till skillnad från duktalcancer som sällan är bilateral (Ringborg et al, 1998).

Bröstcancer delas in i olika stadier, stadium 0-4 beroende på hur allvarlig den är. I stadium 0 finns cancercellerna endast på samma plats där de har uppstått och sprider sig inte till andra kroppsorgan via blod eller lymfa. I stadium 1 är tumören mindre än två centimeter och sprider sig fortfarande inte via blod till

lymfkörtlarna och kan därmed inte åstadkomma metastaser. När tumören nått stadium 2 är den 2-5 centimeter och lymfkörtlarna kan angripas via blodet. I stadium 3 är tumören fem centimeter eller större. När cancer har spridit sig till andra delar av kroppens organ och bildat metastaser, befinner cancern i stadium 4 (Nystrand, 2007).

Patofysiologi

Kvinnornas bröst består av flera olika mjölkkörtelgångar, där modersmjölken bildas. Varje mjölkkörtel har egen mjölkgång som mynnar i bröstvårtan. Den resterande delen av bröstet består av bindväv och fett (Bjålie, 2005). När cellerna i kroppen blir äldre och dör, måste de ersättas av nya kroppsceller som ska utföra samma uppgift. Varje cell vet exakt när den ska dela sig och när de skall slutföra

sin arbetsuppgift. När den friska cellen börja uppföra sig på ett onormalt sätt, rubbas den normala cellfördelningen. Cellen vet inte när den ska sluta dela sig och kan inte sköta sina egna uppgifter. De onormala cellerna fortsätter att dela sig okontrollerat tills det bildas en tumör (Ericsson & Ericsson, 2002).

Etiologi

Orsakerna till bröstcancer inte helt kända, men några riskfaktorer förutom

hereditet har framkommit (Ericsson & Ericsson, 2002). De vanligaste riskfaktorer är tidig menarche, sen menopaus, hög ålder vid graviditet, användning av p-piller och östrogenbehandling. Det finns även andra faktorer som kan medföra ökad risk att drabbas av sjukdomen till exempel vissa levnadssätt som rökning, stor

alkoholkonsumtion, dåliga kostvanor och fysisk inaktivitet (aa).

I Sverige beräknas tio procent av fallen har ärftlig orsak (Ringborg et al, 1998). Kvinnor som har en mor eller syster som haft bröstcancer har två till tre gånger större risk att själv drabbas av sjukdomen. Detta kan bland annat bero på genetiska faktorer samt att man ofta lever i samma omgivning och därmed har samma livsstil. Den ärftliga bröstcancern framträder oftast innan kvinnan har fyllt femtio år och drabbar oftast båda brösten. (Ringborg et al, 1998).

Symtom/ diagnos

De vanligaste indikationerna på att kvinnan har drabbats av bröstcancer, är att det har bildats en knöl eller knuta kring bröstet som kan framkalla en känsla av förhårdnad eller ömhet omkring bröstet eller i bröstgården. Bröstens storlek, utseende och form kan också förändras. Andra vanliga tecken på bröstcancer är sår som inte läker, att bröstvårtan dras inåt och att blod eller vätska kan också tillkomma från bröstvårtan (Almås, 2002). Värk och smärta är exempel på symtom som också kan förekomma i samband med bröstcancer men är inget direkt symptom på bröstcancer. Däremot är det mycket vanlig orsak till att kvinnor söker läkare (Ringborg et al, 1998).

För att bröstcancer skall kunna diagnosernas använder vårdpersonalen tre medicinska tester, ett så kallat trippeltest. Trippeltest består av klinisk

undersökning, mammografi och cytologi. En klinisk undersökning innebär att läkaren undersöker kvinnans bröst, genom att palpera brösten, lymfkörtlarna på halsen och i armhålorna (Andersson et al, 2004).

Målet med mammografi är att tidigt kunna upptäcka bröstcancer och därmed minskar dödligheten. I Sverige erbjuds mammografi till alla kvinnor från 40 - 50 år upp till 75 år med 1,5 års intervaller. Med mammografi kan tumörer mindre än 5 mm kan upptäckas (Almås, 2002).

Cytologi (finnålsbiopsi) innebär att celler från tumören tas med hjälp av en spruta. Cellprovet undersöks därefter med ett mikroskop för att utröna om cellerna är god- eller elakartade (Andersson et al, 2004).

Ibland när resultatet på mammografiundersökningen är osäkert eller om man vill utesluta exempelvis cystor kompletteras undersökningen med ultraljud. Resultatet från alla tre undersökningsmetoder vägs ihop för att säkerställa diagnosen

(Andersson et al, 2004). Självundersökning av brösten är ett annat sätt för kvinnan att upptäcka eventuella förändringar i ett tidigt skede. Det rekommenderas att

självundersökningen görs en gång i månaden av alla vuxna kvinnor direkt efter menstruationen (Almås, 2002).

Behandling

Kirurgi är den vanligaste behandlingen vid bröstcancer. Ungefär 90 procent av alla diagnostiserade bröstcancerpatienter genomgår ett kirurgiskt ingrepp vilket är en standardbehandling i Sverige. Vid kirurgiska ingrepp av tumörer som är mindre än 3-5 centimeter tas endast tumören bort. Är tumören större, avlägsnas hela bröstet och även lymfkörtlarna i armhålan, eftersom risken är stor att metastaserna sprider sig till andra kroppsorgan (Almås, 2002). Andra

behandlingsmetoder som kan vara aktuella är strålbehandling, cytostatika och hormonbehandling. Alla dessa tre behandlingsmetoder genomförs efter en operation, i syftet att döda alla cancerceller som kan finnas kvar och förhindra återfall (Andersson et al, 2004).

Sjuksköterskans omvårdnadsroll

Det ingår i sjuksköterskans roll att erbjuda både information och stöd till kvinnor som har drabbats av bröstcancer eller misstänker att de har det. Informationen ska även ges till patientens anhöriga och framförallt till kvinnornas partner. De kan fungera som ett psykologiskt stöd och tillhandahåller patienten med information. Det är därför viktigt att de har grundlig kunskap om sjukdomen. Det kan också vara svårt för kvinnornas partner att acceptera förändringen i kvinnornas utseende eftersom brösten ofta har en intim relation till de sexuella attraktionskrafterna. Detta resulterar i att en eventuell partner kan vara i stort behov av stöd från vårdpersonalen (Almås, 2002).

Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) betonar viktiga krav som ställs på hälso- och sjukvården. I dessa krav ingår det att vården ska vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet. Vården ska även byggas på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Ett krav är att behandlingen så långt som möjligt ska utformas samt genomföras i samråd med patienten. Paragraf 2 b tar upp att patienten skall ges information som är individuellt anpassad vad gäller dennes hälsotillstånd och de metoder för undersökning, vård och behandling som finns.

Den första etiska koden för sjuksköterskor antogs 1953 av International Council of Nursing (ICN) och uppdateras regelbundet. Dessa innebär att främja hälsa, att förebygga sjukdom, att återställa hälsa och lindra besvär. Sjuksköterskans

arbetsuppgift är att tillföra en god hälsovård och omvårdnad till varje enskild människa och till de närstående samt ha god ledarskapsroll i en arbetsgrupp och en god samverkan med övriga vårdinrättningar. Sjuksköterskan har en betydande arbetsuppgift att kunna anpassa sig efter varje patients behov och ge den

omvårdnad patienten kräver i förhållande till symtombilden. Sjuksköterskan skall kunna ha en god teoretisk och praktisk kunskap för att kunna tillföra rätt

information och stöd till patienten. Informationen måste vara tydlig och tillräcklig så att patienten kan ge sitt godkännande till behandling och vård (ICN:s etiska kod för sjuksköterskor, 2007).

Kvinnors upplevelser av bröstcancer

Att drabbas av cancer är för de flesta människor en chockartad upplevelse. Ofta när ordet cancer från vänner, anhöriga, media eller vårdpersonal är det i många fall förknippat med en rädsla för döden (Johnson och Klein, 1994) . Det flesta

människor vet vad cancer är, men har ett inre antagande att det aldrig kommer drabba dem själva. Därför blir cancerbeskedet en chock som väcker existentiella frågor, som varför drabbar det mig och känsla av att meningen med livet får en ny dimension. Sjukdomen är hotfull för individens självbild som levande varelse i den bemärkelsen att livet nu känns kort och känslan av att få vara med om livets framtida äventyr och planer kan gå förlorade. Den fysiska, psykiska och sociala identitet får en traumatisk törn och den nuvarande situation kaotisk. Dessa känsloreaktioner bidrar till en känsla av förlust och skapar en hotfull förändring i nuvarande dagliga liv (a a).

Människans självkänsla blir sårbar och vi känner oss hjälplösa inför nya livsvillkor. Enligt Johnson och Klein (1994) brukar människan maskera dessa hotande känslor genom att reagera med misstro, vrede eller förnekelse mot omgivningen för att skydda oss när vid konfronteras med en cancerdiagnos. Detta är olika försvarsmekanismer som människan nödvändigt använder för att skydda sig vid konflikter med inre kontra yttre omgivning för att på så sätt hålla

personligheten i balans - för att kunna säkerställa individens mentala överlevnad (Cullberg, 2003).

Känslan av ovisshet och ångest har en stor inverkan för individen under

sjukdomstiden. Detta påverkas även av vilket stadium cancern befinner sig i och vilka behandlingsmetoder vården kan tillföra för en god utgång som kan leda till en eventuell friskförklaring från cancern. De flesta individer som har fått

diagnosen cancer, får känslomässiga reaktioner genom en ny form av inblick i tillvaron (Johnson och Klein 1994). Det kan manifesterad som en inre vilja där människan upplever sig som en förändrad människa, en inre styrka att leva för stunden och ta vara på livet vi lever nu (Saares & Suominen, 2005). Detta kan gälla både före, under eller efter cancerbehandlingen. Detta påverkar i hög grad i om människan väljer att definiera sina valmöjligheter och fatta välgrundade beslut. Hon förändras då från ett passivt offer till en cancerpatient som aktivt sköter sin egenvård (Johnson och Klein 1994).

När behandlingen innefattar kirurgiska ingrepp (i många fall när det gäller kvinnor som drabbats av bröstcancer), är rädslan för stympning nästan alltid det som oroar patienterna mest. I det västerländska samhället är kvinnans bröst en viktig del av hennes sexuella identitet. Att förlora ett bröst betyder i många fall att kvinnan inte längre uppfattar sig själv som en fullvärdig människa. Att behöva genomgå en operation kan ge en närgången och skrämmande kontakt med cancern, både för kvinnan själv och för hennes nära anhöriga och vänner (Almås, 2002).

Själva operationen, rädsla för smärta samt tankar kring framtiden och döden framkallar även obehagliga upplevelser som måste bearbetas. Detta ökar därmed kvinnans ångest och rädsla när de konfronteras med cancern både under och efter behandlingen (Saares & Suominen, 2005). I många fall kan utgången leda till att kvinnorna drar sig undan och isolerar sig från omgivningen (Johnson & Klein 1994).

Att drabbas av cancer medför svårt lidande. Förväntningar inför framtiden kan te sig hopplös. Tro på framtiden har en stor betydelse för upplevelse av livskvalitet. Livskvalitet kan delas in i olika dimensioner nämligen hopp, mening, gemenskap och identitet. För att kunna få en större förståelse för kvinnornas lidande. Just

”hoppet” har ett stort inflytande i hur kvinnorna skattar sin livskvalitet, både under och efter vårdtiden. Enligt Reitan & Schölberg (2003) är känslan av hopp knuten till framtiden och är därför en viktig faktor. Denna tro på hopp kan stärka individens självkänsla för att kunna kämpa vidare och samtidigt främja

tillfrisknandet (a a).

”Denna hopp kan leda till att patienten ofta har mod att uppmana om hjälp, både under och efter vårdtiden”. (a a s 38).

Krisreaktioner

Cullberg (2003) har beskrivit krisens faser: akuta fasen, chockfasen,

reaktionsfasen, bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen. När en människa utsätts för en plötslig och oväntad stark dramatisk händelse (chockupplevelse) som ses i den Akuta fasen, där individens psykiska energi blir total upptagen och denne isolerar sig från den yttre tillvaron. Ytligt sett kan den som drabbats verka helt oberörd och okontaktbar men bakom fasaden är dock individen i ett mental kaotiskt och ingenting av det som händer kan hanteras och inget ges någon mening. Vissa kan reagera häftigt, skriker, gråter ohämmat, springer omkring, klänga på andra medmänniskor och reagerar i ett paniktillstånd. Chockfasen varar i någon timme eller någon dag som småningom bör övergå i en mindre kaotiskt tillstånd, Reaktions fasen där smärtan som förorsakats av en händelse bryter fram i sin fulla kraft. Sömnstörningar, förlorad aptit, kroppsliga reaktioner, känslan av att bara fly undan omgivningen oftast med alkohol eller lugnande läkemedel. Ångest och depressiv hopplöshet, är mest dominerande i denna fas. Efter en viss tid utifrån individens inre styrka börjar en bearbetning som sker i förhållande till smärtupplevelserna. Denna smärta kan hållas borta i korta eller längre perioder för att ge plats för mer konstruktivt arbete och handlingar. Människan som har

drabbats är nu inne i en bearbetningsfas som kan vara olika länge - kanske sex månader till ett år eller ibland ännu längre. Detta beror till stor del på hur

individen bearbetar sin nya livshändelse med eller utan stöd av omgivningen. Men så småningom ersätts den av nyorienteringsfasen, som innebär att smärtan efter en förlorad eller kränkande upplevelse är nästan borta eller helt under kontroll. I vissa fall kan individen som drabbats leva med det resten av livet under positiva eller kontrollerade former. Detta kan inge människan ny insikt och hopp inför framtiden. Där utgången av den svåra händelsen gör att individen blir mer mentalt starkare och en känsla av en återuppståndelse till en ny existentiell syn på livet tar plats (a a).

Hur en kris skall hanteras och bearbetas beror till stor del på yttre livsförhållande som den drabbade individen lever i. Goda medmänniskor och en stark

personlighet skulle kunna underlätta bearbetning av en oförutsedd chock upplevelse. En genomarbetad kris kan också ge människor en chans att nå ökad inre personlig styrka och mognad. Om däremot krisen inte bearbetas och uppklaras kan detta framkalla negativa konsekvenser för individens inre personlighet (Cullberg, 2003).

SYFTE/FRÅGESTÄLLNINGAR

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva behov av information och stöd hos kvinnor med bröstcancer.

• Vilka behov av information och stöd har kvinnor med bröstcancer?

• Vilken uppfattning har sjuksköterskor om behovet av stöd och information hos kvinnor med bröstcancer?

METOD

Studien har utformats som en litteraturstudie där syftet och frågeställningarna besvarats utifrån resultatet från relevanta och granskade vetenskapliga artiklar. Undersökningen utfördes med stöd av Goodmans sju steg (Willman et al., 2006) . De sju stegen är:

• Precisera problemet för utvärderingen

• Precisera studiernas inklusions- och exklusionskriterier • Formulera en plan för litteratursökningen

• Samla in de studier som möter inklusionskriterierna • Tolka bevisen från de individuella studierna

• Sammanställa bevisen

• Formulera rekommendationer baserade på bevisens kvalitet

Litteratursökning

För att kunna få svar på frågeställningarna har en litteraturstudie genomförtss. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar har använts. En litteraturstudie är en kritisk sammanställning av tidigare forskning inom ämnet (Polit & Beck, 2006). De databaser som användes var Pubmed, CINAHL och SWE –med. Vid sökning i dessa databaser användes följande sökord, såväl Mesh – termer som

fritextsökning; breast cancer, neoplasmas, nursing, nurse´s role, information, support needs, qualitative research, patient need of support och nursing care. Dessa sökorden kombinerades för att uppnå bästa möjliga resultat samt för att begränsa antalet träffar. Följande begränsningar gjordes i samband med artikelsökningen i databaserna: de skulle vara i fulltext, innehålla abstrakt och vara högst tio år gamla. När databassökning gjordes med SWE-med, hittades ett stort urval av artiklar med ovanstående sökord och begränsningar. Men efter en noggrann tolkning och bedömning av dessa artiklar, valde författarna att inte inkludera dessa artiklar eftersom de inte uppfyllde inklusionskriterierna.

Inklusionskriterier

Innan sökningen startades sattes följande inklusionskriterier upp: • Artiklarna ska belysa frågeställningarna.

• Artiklarna ska uppfylla kriterierna för vetenskapliga artiklar enligt Willman & Stolt (2006).

• Artikeln ska vara skriven på engelska och vara publicerad i en vetenskaplig tidskrift.

• Artikeln skall vara publicerad mellan 1999 och 2009.

• De utvalda artiklarna skall vara av god kvalitet eller medelgod kvalitet enligt granskningsmallen.

Litteratursökningen resulterade i tio artiklar som passerade inklusionskriterierna och därför ingår i litteraturöversikten. Av dem hade sju kvalitativ ansats, två kvantitativ ansats och i en förekom både kvantitativ och kvalitativ ansats. När en

artikel hittades och ansåg vara relevant till studiens syfte samt inleddes med att granska dess abstrakt. Artiklarnas syfte och frågeställningar lästes noga för att testa om de överensstämde med studien syfte och frågeställningar. Även resultatet lästes noggrant och utifrån det bestämdes vilka artiklar ska ingå i studien.

Bedömningsmallen till artiklarna har utformat av författarna med inspiration av Carlsson & Einman (2003) och Willman et al (2006). För bedömning av kvalitet av de vetenskapliga artiklarna användes en tregradig skala (Bilaga 1 & 2). Artiklarna kunde få maximalt 37 poäng. För att klassas som grad 1 krävdes 80 -100 procent, för grad 2 var motsvarande siffran 70 -79 procent och slutligen grad 3 motsvarade 60 -69 procent av den totala poängsumman. De utvalda artiklarna presenterades var för sig i en matris som bilaga till studien (Bilaga 3). De artiklar som fick grad 2 eller 3 hade en eller flera av följande brister: syftet var otydligt förklarat, otillräcklig beskrivning av resultatet, resultatet presenteras inte i teman, bristfällig statistisk analys, ingen eller otillräcklig anknytning till tidigare

forskning, diskussion av studiens svagheter eller begränsningar saknades eller är otillräcklig, studiens slutsats saknades eller inte överensstämde med resultatet eller/och inga angivna etiska aspekter.

Tabell 1. Presentation av litteratursökningen Datum/Databas/

Begränsningar Sökord Antal träffar Motiv till exklusion av artiklar Valda artiklar April 2009 Pubmed Publicerad senaste 10 åren. Only items with links to free text.

Breast cancer AND information AND support needs AND nursing 64 Svarade ej mot syftet Liao mfl. Ödling mfl. Wilkes mfl. April 2009 Pubmed

Only items with links to free text.

Breast cancer AND information needs AND nursing 116 Svarade ej mot syftet Liao mfl. Ödling mfl. Wilkes mfl. Graydon mfl. April 2009 Pubmed Publicerad senaste 10 åren. Only items with links to free text

Breast cancer AND patient AND needs of support and nursing care AND qualitative research 32 Svarade ej mot syftet Beatty mfl. Landmark mfl. 2008 Ödling mfl. April 2009 Pubmed Publicerad senaste 10 åren. Only items with links to free text

Breast cancer AND patient needs AND psychosocial needs 78 Svarade ej mot syftet Beatty mfl. Thewes mfl.

April 2009 Cinahl År 1999-2009 Full text Abstract finns Breast cancer AND information AND support needs AND nurse 60 Svarade ej mot syftet Raupach mfl. Wikles mfl. April 2009 Cinahl År 1999-2009 Full text Abstract finns Breast neoplasms (Mesh) AND support AND qualitative research AND nurses 324 Svarade ej mot syftet Raupach mfl. Landmark & Wahl Landmark mfl 2002 Totalt: 10 artiklar Analys

De tio utvalda artiklarna lästes ett flertal gånger oberoende av både författarna för att få en djupare förståelse samt få en helhetsbild. Först lästes artiklarna var och en för sig och sen diskuterades det vi har kommit fram till. Syftet med detta var att var och en skapa en uppfattning om innehållet oberoende av den andra, men även att se om vi har uppfattat studien på samma sätt. Därefter översattes resultats delen från engelska till svenska. Artiklarnas resultat lästes igen noga av båda författarna samtidigt som några meningar plockades som ansågs passar bra med studiens syfte och frågeställningar. Dessa meningar skrev upp på ett separat dokument. Detta gjordes för att få fram likheter och olikheter i artiklarna. Meningarna sorterades därefter i tre olika grupper efter innehåll (Polit & Beck, 2006) och med hjälp av detta kunde vi dela resultatet i följande huvudgrupper: information, stöd och sjuksköterskans uppfattning om behov av information och stöd.

RESULTAT

De tio valda artiklarna har analyserats och bearbetats och resultatet av dem redovisas under tre kategorier: information, stöd och sjuksköterskans uppfattning om behov av information och stöd. Två artiklar bygger på samma datamaterial (Landmark et al, 2002 a, Landmark & Wahl 2002 b).

Information

Sju studier (Landmark et el, 2008, Beatty et al, 2008, Raupach et al, 2002, Liao et al, 2007, Lindop & Cannon, 2001, Thewes et al, 2004 & Landmark et al, 2002) visade att kvinnor med bröstcancer hade stora behov av information under sjukdomens olika stadier. Behov av information var störst hos de

nydiagnostiserade kvinnorna (Landmark et al, 2008, Beatty et al, 2008) och var fortsatt stort mer än två år efter diagnosbeskedet (Raupach et el, 2002). Liao et al (2007) visar att behoven hos kvinnor med misstänkt bröstcancer förändras. Kvinnorna hade signifikant högre behov av information om sjukdomen och uppföljning och samråd förre diagnosen. Högre behov hittades hos gifta kvinnor med hög utbildning. Många överlevande rapporterade fortsatt behov av att få

information och de flesta uppgav att deras behov av information uppfylldes under både behandlingen och uppföljningen (Thewes et al, 2004).

En studie av Raupach et al (2002) visade att kvinnor med bröstcancer hade störst behov av information om hur ett återfall ska kännas igen, möjlighet att bli botad och hur stor risk för deras anhöriga att få bröstcancer, men få kvinnor (2-23 procent) upplevde att de hade fått sådan information av vårdpersonalen. Resultatet visade även att kvinnorna ansåg att information om sjukdomsspridning var av betydelse. Information om bröstrekonstruktion rapporterades som viktig

information av deltagarna men endast 11 procent erbjöds information om den (a a). En studie av Landmark et al (2002) visade att kvinnor med ny diagnostiserad bröstcancer upplevde brist på kontinuitet, information och rådgivning som gavs av vårdpersonalen särskilt från kirurgen. Kvinnorna uttryckte att omvårdnad och medkänsla inte uppfyllde deras informationstörst:

” I gradually realized that I need someone to talk to that can give med advice. Not just care and compassion, but professional information.” (a a s 221)

Medan Raupach et al (2002) visade att kvinnorna var mycket nöjda med den information de fick från kirurg och annan vårdpersonal däremot rapporterade dessa kvinnor att mottagandet av information från vårdpersonalen minskade med tiden efter diagnos. Kvinnorna använde sig av andra informationskällor. De mest använda informationskällorna var kirurgen följt av TV, tidningar och böcker. Kvinnorna hade fortsatt högt behov av att få information om de flesta område ju längre tid som gått sedan diagnos med undantag för information om sexualitet och relationer där kvinnorna uttryckte mindre behov (a a). Informationsbehovet skiljde sig mellan de olika åldersgrupperna. Resultatet visade att yngre kvinnor uttryckte högre behov jämfört med äldre kvinnor (Raupach et al, 2002, Lindop & Cannon, 2001). Skillnaderna var störst när det gällde information om sexualitet där 3 procent av kvinnorna över 69 år hade behov av information om sexualitet jämfört med kvinnor mellan 50-69 år där det var 41 procent (Raupach et al, 2002). En annan studie skriven av Beatty et al (2008) visade att kvinnor med

nydiagnostiserad bröstcancer hade stora behov av information om sannolikheten för biverkningar och hur dessa påverkar deras dagliga verksamhet. Denna typ av information tillfredsställdes inte av sjuksköterskorna för att de inte ansåg att den var viktig (a a). Utöver information om den medicinska behandlingen hade kvinnor med bröstcancer andra behov. De rapporterade att de hade stora behov av detaljerad information från hälso -och sjukvårdspersonalen som skulle hjälpa de att till fullo förstå deras situation (Landmark et al, 2008):

”It dosen´t help him being a good surgeon, which he is, but I didn´t get the

information I needed – he only said everything´s fine, the operation went well.” (a a s 195)

Thewes et al (2004) visade i sin studie att majoriteten av överlevande yngre kvinnor eller kvinnor utan barn hade stort behov av information om vilka effekter deras behandling hade på fertilitet och/eller deras förmåga att amma. Nästan alla dessa kvinnor ansåg att den information de fick var antingen motstridig eller otillräcklig. Få äldre och yngre kvinnor talade om behovet av att söka rådgivning efter att behandlingen upphör för att kunna få behandling för depression eller för att hantera effekterna av bröstcancer på deras äktenskap. Många kvinnor talade om de enorma konsekvenser som deras diagnos och behandling hade på deras

partner. Kvinnorna rapporterade även att det var lika viktigt för deras anhöriga att få samma typ av information som de fick av vårdpersonalen (a a) för att de i sin tur ska kunna stödja dem (Landmark et al, 2008):

”I was allowed to have both my children and my husband with me at my second consultation with the doctor, and that was very positive. It was important for the children to hear that my lymph nodes were OK because their biological father died of lymphatic cancer.” (a a s 196)

Många yngre kvinnor uppskattade skriftlig information under deras behandling, medan äldre talade om att skriftlig information om sin behandling eller

uppföljning inte var användbart för dem. Yngre överlevande kvinnor önskade att hållas informerade om nya behandlingsmetoder och forskning utvecklingen. De flesta unga kvinnor uppgav att den information de fick under och efter

behandlingen inte var relevant för deras ålder. De ville ha information om kost, sund livsstil och eventuellt cancerframkallande eller miljömässiga orsaker (Thewes et al, 2004) . En äldre kvinna med familjär bröstcancer talade om

behovet av att få genetisk rådgivning efter sin behandling för att informera hennes familjmedlemmar om deras risker att själv utveckla bröstcancer (a a).

Stöd

Åtta studier (Landmark et al, 2002, Beatty et al, 2008, Landmark et al, 2008, Liao et al, 2007, Thewes et al, 2004, Lindop & Cannon, 2001, Raupach et al, 2002, Landmark & Wahl, 2002) visade att kvinnor med bröstcancer hade stora behov av stöd. En studie skriven av Lindop & Cannon (2001) undersökte skillnader i behov mellan kvinnor med bröstcancer med hänsyn till: ålder, status, period på diagnos, behandling och typ av kirurgi. Gifta kvinnor eller med partner har signifikant högre behov än de som var änkor eller skilda. Kvinnor som har fått diagnosen bröstcancer under det senaste året uttryckte högre behov än de som fått diagnosen under de senaste fem åren. När det gäller behandling, så uttryckte kvinnor som fick en kombination av hormonbehandling, strålbehandling och kemoterapi större behov än kvinnor som fick antingen en kombination av hormonbehandling och strålbehandling eller endast hormonbehandling (a a).

Socialt stöd

Landmark et al (2002), Landmark & Wahl (2002) visade hur kvinnor med nydiagnostiserad bröstcancer upplevde både positiva och negativa interaktioner i form av socialt stöd och brist på socialt stöd från sina nära anhöriga, från kvinnor de kände eller hade kontakt med (vänner, arbetskamrater och grannar), från

organisationer och institutioner. Både socialt stöd och brist på socialt stöd innehöll emotionella, informativa dimensioner. Den emotionella dimensionen omfattade kärlek, vänskap och solidaritet. Den praktiska dimensionen omfattade fysisk närhet och den informativa dimensionen innefattade information och rådgivning (Landmark et al, 2002). Resultatet visade att det sociala stödet som kvinnorna fick av sina anhöriga, vänner, kollegor och vårdpersonalen i förhållande till ovan nämnda dimensioner påverkade deras förmåga att hantera påfrestningar av att leva med BC (a a). Kvinnorna beskrev stödet från deras anhöriga som det viktigaste stöd, samt att det stöd som de fick av make/partner, barn eller vänner verkade vara avgörande för deras kamp mot sjukdomen (Landmark et al, 2002, Landmark & Wahl, 2002):

”My husband´s been with me all the way as my social support. He´s been exceptional.” (Landmak & Wahl, 2002 s 118)

“My friends keep an eye on me, I´ve a lot to thank them for. A network means a great deal. When you´re alone with everything, you can´t manage to carry the weight alone.” (a a s 118)

Det sociala stödet som kvinnorna fick från sina anhöriga upplevdes som positivt men å andra sidan verkade vara en extra börda för de anhöriga (Landmark & Wahl, 2002). Landmark et al (2008) visade att kvinnorna ansåg att stödet fån de anhöriga var mycket viktig men samtidigt rapporterades att de behövde

professionell hjälp så att de i sin tur kunde stödja sina anhöriga. Andra kvinnor hade negativa upplevelser gällande stöd från deras anhöriga, barn och vänner. De upplevde brist på förståelse, särskilt tonåringar hade svårigheter att ge sina mödrar stöd. Det visade att barnens attityder kan öka känslan av osäkerhet som kan orsaka brist på stöd (Landmark et al, 2002). Kvinnor hade ett större behov av familjens stöd innan diagnos än efter för att hjälpa dem att ta itu med relevant information samt hjälpa de fatta rätt beslut (Liao et al, 2007). En studie skriven av Raupach et al (2002) visade att den mest använda stödkälla av kvinnor med bröstcancer var familj följt av vänner och kirurgen.

Kvinnorna uppskattade det stöd och uppmärksamhet de hade fått från

organisationer och institutioner i både akuta och kritiska situationer. Socialt stöd i form av samtal uppmuntrade kvinnorna samt gav de en känsla av trygghet och förtroende (Landmark et al, 2002). Paradoxalt nog visade resultatet att den största brist på socialt stöd som kvinnorna upplevde ändå var stödet från organisationer och institutioner. De flesta deltagande kvinnor upplevde en brist på kontinuitet i behandlingen och de betonar att detta gav de en känsla av stress och kunde vara en belastning för dem. Många kvinnor beskrev denna brist på kontinuitet i behandlingen som en ständig kamp (Landmark et al, 2002, Landmark & Wahl, 2002).

”It was such a fight. You have to keep a check on everything yourself, including when your next check-up is.” (Landmark & Wahl 2002 s 118).

Förvirrade, osäkra och nedslagna är exempel på de ord som användes av de flesta kvinnorna när de beskrev sina erfarenheter i möten med hälso- och sjukvården, detta tolkas enligt forskarna som ett uttryck för brist på socialt stöd (Landmark et al, 2002).

Enligt en studie skriven av Thewes et al (2004) talade yngre och äldre

överlevande kvinnor om att volontärer är omtänksamma människor och uppgav att de är viktiga resurser för dem som saknar socialt stöd. Yngre kvinnor ville ha mer hjälp från professionella rådgivare för att de insåg att frivilliga rådgivare saknade professionell expertis för att kunna hantera sin rådgivning.

En studie skriven av Beatty et al (2008) har identifierat ett sätt att öka det sociala stödet. Dessa inkluderar: att pratar med någon som har gåt genom samma resa tidigare, identifiera folk som ställer upp på gott och ont, förbättra

kommunikationen med sjukvårdspersonalen stöd med resor och hushållssysslor (a a).

Praktiskt stöd

Det praktiska stödet från anhöriga uppskattades mycket av kvinnorna med bröstcancer (Landmark et al, 2002). I en studie skriven av Thewes et al (2004) rapporterade både äldre och yngre överlevande kvinnor med bröstcancer att de hade stort behov av att få sjukgymnastik efter behandlingen för att behandla de komplikationer de fick efter behandlingen såsom armproblem vilket var vanligt förekommande. De uppskattade även det praktiska stödet de fick från anhöriga, barn, släkt och nära vänner:

”Doing things for me that I can´t quite manage now with my arm being a it is.” (a a s 183)

Kvinnor med nydiagnostiserad bröstcancer uttryckte större behov av praktiskt stöd relaterad till de biverkningar de hade fått efter behandlingen. De behövde hjälp med daglig fysisk aktivitet såsom shopping, matlagning, städning och barnpassning (Beatty et al, 2008).

Emotionellt stöd

Många kvinnor upplevde en mängd känslomässiga reaktioner i samband med diagnosbeskedet. Kvinnor med misstänkt bröstcancer hade större behov av emotionellt stöd förre diagnosen än efter (Liao et al, 2007). Många kvinnor uppgav att under denna tid behövde de mest stöd av någon anhörig, vän eller vårdpersonal (Landmark et al, 2008). Många kvinnor uppgav att de hade stort behov av emotionellt stöd pga förändringen av kroppens utseende (Beatty et al, 2008). Både yngre och äldre överlevande talade om hur viktig det var att ta emot känslomässigt stöd från anhöriga, nära vänner och uppmuntran från deras läkare och andra vårdpersonal under uppföljningen (Thewes et al, 2004):

”A shoulder to cry on and an ear to listen to you.” (a a s 183) Stödgrupper

Fyra studier (Raupach et al, 2002, Landmark et al, 2008, Landmark et al, 2002, Thewes et al, 2004) beskrev stödgrupper för kvinnor med bröstcancer.

Stödgruppers uppgift är att tillhandahålla information och stöd. Alla deltagande kvinnor uttryckte att de fick tillfredsställande information från stödgrupper (Raupach et al., 2002). Stödgrupper värderades högt av de flesta kvinnor med bröstcancer. Kvinnorna betonade att de insåg att de inte var ensamma och att träffa andra kvinnor med samma situation verkade öka deras kunskap och gav dem stöd (Landmark et al., 2002, Landmark et al., 2008):

”I don´t feel so alone when I can share things in this little group. Whatever I feel can be recognised by you, the others in the group. I can talk about everything in this group, I can be more honest than when I talk at home.” (Landmark et al 2008 s 196)

“I was visited while I was in hospital, and it was so good to talk to someone who´s been through it all, that was real medicine for me.” (Landmark et al. 2002 s 220) Äldre överlevande kvinnor över 50 år uppskattade stödgrupper mer än de yngre. De flesta unga kvinnor uppgav att de grupper som fanns inte täckte deras behov relaterat till deras ålder, de hade en känsla att de inte passade in (Thewes et al, 2004).

Sjuksköterskans uppfattning om behov av information och stöd

Två studier (Ödling et al, 2002, Wilkes et al, 1999) visade att sjuksköterskorna uppfattade information som den viktigaste omvårdnadsåtgärd gentemot kvinnor med bröstcancer. Sjuksköterskorna ansåg att deras viktigaste roll var att ge kvinnor med bröstcancer information om sjukdomen. För att uppfylla de

individuella stödbehoven hos kvinnor med bröstcancer använde sjuksköterskorna av visuella, skriftliga och muntliga tekniker. Sjuksköterskorna betonade att informationen som gavs till kvinnorna ska vara anpassade efter deras emotionella tillstånd, deras läsförmåga och språkkunskaper för att uppnå effekt. Åttiofyra procent av sjuksköterskorna tillhandahöll stöd åt kvinnor genom att ge kvinnor med bröstcancer information om sjukdomens förlopp. De uppgav att denna information ska innehålla klassificering av cancer, prognos och överlevnad, behandlingsalternativ och bieffekter av behandling. Kvinnorna med bröstcancer hade även rätt att få information om de olika behandlingsalternativen, särskilt lymfektomi, mastektomi, strålbehandling, kemoterapi och alternativa terapier. Sjuksköterskorna uppgav att kvinnorna behövde denna sort av information för att hjälpa de fatta välgrundade beslut om behandling (Wilkes et al, 1999):

”They want to know what the options are, they want to know what the possibility of the future is, they want to have a lot more involvement (in decision making).” (a a s 73)

Även Ödling et al (2002) fann i sin studie att sjuksköterskorna ansåg att kvinnor med bröstcancer hade också behov av information om rutiner i samband med kirurgisk behandling, rutiner på avdelningen och omvårdnaden i allmänhet: ”They want a lot of information about the actual surgery, which you may not always be able to give.” (a a s 82 )

Många sjuksköterskor uppgav att de flesta kvinnor med bröstcancer inte har fått tillräckligt med information om protes, var och hur man kan få en protes och inte heller om pengar var tillgängliga för att stödja detta arbete. Mer än hälften av sjuksköterskorna (65 procent) lämnade information om yttre protes till kvinnorna och 21 procent av sjuksköterskorna ansåg att det inte var en del av deras roll. Sjuttionio procent av sjuksköterskorna betonade att kvinnornas förhållande med sin partner/make påverkades i samband med diagnosen bröstcancer och därför anser de att det är absolut nödvändigt att ge stöd. Sjuksköterskorna uppgav att stöd till kvinnor med bröstcancer inte var bestämd utan rörligt, individuellt och under ständig förändring (Wilkes et al, 1999):

” It´s always a swing…it´s up and down…accepting the diagnosis and accepting the treatment, it always comes in waves for everybody really…sometimes they are up, and that´s fine and then when they´re down you try and reassure them

again…you´re not giving them guarantees.” (a a s 73)

Sjuksköterskorna ansåg att de var tvungna att behandla varje kvinna som en enskild individ för att kunna stödja de emotionellt och socialt. Sjuksköterskornas närvaro gjorde det lättare för kvinnorna att uttrycka sina känslor samt lyssna och prata verkade lugnande och tröstande men de flesta sjuksköterskor uppgav att de hade varken tid eller kompetens för att kunna uppfylla dessa behov av stöd (Wilkes et al, 1999). Kvinnornas behov av att prata och få information nämndes

av de flesta sjuksköterskorna som det viktigaste behovet. Men endast en tredje del av sjuksköterskorna uppfyllde kvinnornas behov att prata och hälften uppfyllde behov av att få information (Ödling et al, 2002). Sjuksköterskorna ansåg att kvinnornas behov av att prata var relaterat till rädsla, osäkerhet angående framtiden och framförallt risken för stympning.

Sjuksköterskorna betonade att kvinnornas anhöriga hade liknande behov att prata och få stöd men kanske försummas. Några av sjuksköterskorna uppgav att

anhöriga ville ha samma information som kvinnorna ville ha, till exempel information om sjukdomen, behandling och prognos (a a).

DISKUSSION

Diskussionsdelen är uppdelad i följande två delar: metoddiskussion och resultatdiskussion.

Metoddiskussion

Innan en studie förberetts så är det av stor betydelse att se hur många artiklar som tar upp ämnet och hur stora möjligheter som finns för att ta fram tillförlitliga sådana. Finns det tillräckligt mycket för att kunna utföra en litteraturstudie? Detta är viktigt att studera innan, för att kunna påbörja en undersökning, (William et al, 2006).

Det pågår mycket forskning kring kvinnor med bröstcancer, vilket skapade gynnsamma förutsättningar för sökningen och granskningsprocessen. Ett tidigt problem framkom redan när författarna skulle använda MeSH termerna till vissa sökord, i Pubmed, men den fria sökningen gav ett bättre resultat. Vid

artikelsökningarna från databaserna Pubmed, och Cinahl, hittade författarna sammanlagt 23 artiklar som var relevanta till studiens syfte. Författarna använde ett granskningsprotokoll inspirerat av Willman et al (2006) för att bedöma kvalitén på erhållna artiklar.

Författarna valde tio artiklar och de flesta utvalda artiklar till studien fick klass ett eller två vid bedömningen av deras kvalité. Men två av dessa utsedda artiklar (Beatty et al, 2008, Wilkes et al, 1999) erhöll klass tre på grund av att både forskningsartiklarna saknade etiska aspekter vid genomförandet av deras forskningsstudier. Studien av Wilkes et al (1999) hade både kvantitativ och kvalitativ ansatser och fick grad 2 och 3. Fördelen med studien var att resultatet var fördelaktig utifrån författarens kriterier. Nackdelen var att bortfallet i enkätstudien var väldigt högt (80 procent).

En ny sökning gjordes i Pubmed med samma sökningstermer från första

sökningen. Författarna fann tre nya artiklar som granskades enligt Willman et al (2006), detta för att försöka hitta en artikel som eventuellt kunde vara mer signifikant till studiens syfte. När sedan dessa jämfördes med den ursprungliga artikeln framkom det att artikeln av Beatty et al (2008) var av bättre kvalité. Författarna övervägde att göra en ny sökning i databasen, genom att öka tidsperioden för publicerade artiklar från tio år till femton år. Men insamlingen och bearbetningen av materialet var mer tidskrävande än vad som hade planerats

och på grund av tidsfristen, så gjordes inga nya sökningar. Dessutom var målet att behålla en publikationbegränsning inom en tio års period. Detta för att studien ska innehålla den senaste forskningen och därmed öka studiens trovärdighet. Det resulterade i tio artiklar som var relevanta till studiens syfte enligt författarnas kriterier.

Artiklarna som valdes var utförda i fem olika länder. Dessa var från Norge, (Landmark & Wahl, 2002, Landmark et al, 2008, Landmark et al, 2002,

Australien, Raupach et al, 2002, Beatty et al, 2008, Thewes et al, 2002, Wilkes et al, 1999, Storbritannien, Lindop et al, 2001, Sverige, Ödling et al, 2002 och Liao

et al, 2007).

Artiklarna av Landmark et al (2002) och Landmark & Wahl (2002) som användes i studien utgår båda från samma datamaterial i deras forskningsstudie. Fördelen är att artiklarna har olika syften och har följaktligen svarat på olika frågor. Landmark et al (2002) hade som syfte att kartlägga erfarenheten av socialt stöd bland

kvinnor med bröstcancer. Medan Landmark & Wahl (2002) har som syfte att undersöka hur kvinnor upplever att leva med bröstcancer och behovet av socialt stöd. Fastän hypoteserna i dessa artiklar skiljer sig åt kan det ändå vara så att de kommer fram till likvärdiga resultat.

Det visade sig att artiklarna som inkluderades i litteraturstudien var utförda i Norge och Australien, (tre respektive fyra). Detta bör öka studiens trovärdighet och relevans eftersom dessa länder nästan har ett liknande sjukvårdssystem som Sverige. Därmed kan studiens resultat direkt appliceras till den svenska

sjukvården. Den begränsade geografiska spridningen kan innebära vissa svagheter. Det ges inga omfattande forskningsresultat vilket är önskvärt när resultat sammanställs i en litteraturstudie. Inga geografisk restriktioner gjordes i studie. Men det fanns inte så många studier gjorda i andra kontinenter såsom Nordamerika, Mellanöstern eller Sydamerika. Författarna försökte hitta någon artikel från USA eftersom landet är kulturellt snarlikt Sverige, men fann en stor besvikelse eftersom inga artiklar hittades som kunde matcha studiens huvudsyfte. Författarna har ökat studiens trovärdighet genom att låta utomstående med kännedom om analysmetoden granska studiens innehåll vilket skett med hjälp av handledare och kurskamrater.

När kvalitativa och kvantitativa artiklar återigen tolkas i en litteraturstudie finns en stor risk att ursprungsförfattarnas tolkningar av deltagarnas berättelser

missuppfattas då dessa till en viss del kan vara dolda. Misstolkningar som kan ha uppstått kan även bero på att författarna till litteraturstudien inte har engelska som modersmål

Resultatdiskussion

Under denna rubrik kommer information, stöd och sjuksköterskans uppfattning om behov av information och stöd att diskuteras.

Information och stöd

Det framgår av sju artiklar (Landmark et al, 2008, Beatty et al, 2008, Raupach et al, 2002, Liao et al, 2007, Landmark et al, 2002, Thewes et al, 2004, Lindop & Cannon, 2001) att information både före och efter diagnosen är mycket viktigt för dessa kvinnor för att kunna hantera sin diagnos. De flesta kvinnorna får en känsla av ovisshet och ångest när de får diagnosen cancer och väljer ofta att dra sig

undan och isolera sig från omgivningen. Då är det viktigt att dessa kvinnor får den typ av information och stöd som är anpassad efter deras psykiska, fysiska och sociala behov (Johnson & Klein, 1994). Ingen av de artiklar som vi fann påstod det motsatta, men däremot var variationen väldigt stor på synen på denna fråga. Tyvärr fann vi inga svenska studier som behandlade denna komplexa fråga, istället använde vi oss av internationella studier. De stora skillnader mellan länder när det gäller kvalitén på vården kan vara en svaghet i vår studie. Vården är influerad av rådande kulturer och det kan också vara en svaghet i vår studie eftersom synen på vård kan vara olika. Därför kommer vi att filtrera bort det som vi anser inte är relevant eller representativ för svensk sjukvård. Här kan vi inte grantera att vi inte råkar ut för rapporterings-bias, eftersom vår erfarenhet från den svenska sjukvården måttlig.

Vi kan konstatera att information bör ges och den ska vara adekvat. Kontakt med dessa kvinnor ska inte bagatelliseras, då det har påfrestande konsekvenser vilket ytterligare blir en belastning. Dessa påfrestningar kan ha psykisk och fysisk ohälsa som följd i en period där dessa kvinnor strävar efter en fast mark att stå på

(Johnson & Klein, 1994). Då dessa patienters behov och bakgrund är väldigt olika kan man inte utforma en enhetlig modell som innesluter alla. Även om den

drabbade kvinnans yttre livsförhållande och personlighet påverkar hur krisen hanteras och bearbetas kan det vara ett stöd att vara förtrogen med teorin kring krisens faser, beskriven i Cullberg (2003). Variationerna är många och inte alltid synliga, vi hoppas att med vår studie kunna uppnå en vis förståelse och därmed ett mer individuellt bemötande. Händelseförloppet från att man väntar på diagnos, får diagnos, blir insatt på behandling och eventuellt tillfrisknar är inte homogent, eftersom rädsla för cancer är stor bland dessa kvinnor. De två första punkterna innebär en stor händelse i kvinnans liv, framför allt den andra punkten då om en positiv diagnos fastställs. Det speglar deras behov av information och stöd som varierar beroende vilket skede de befinner sig i, som framgår av Liao et al (2007) där behovet var signifikant mycket högre för kvinnor som inväntar diagnosen. Informationsbehov hos de flesta kvinnor med bröstcancer var väldigt stort oavsett deras bakgrund, men på grund av olika variationen är det svårt att erbjuda rätt information som patienten kan bli helt nöjd med. Det som gör frågan väldigt komplex är att inte bara erbjuda information, utan när, hur och vad som ska informeras som gör det svårt. Även den icke verbala kommunikationen är viktig. Raupach et al (2002) visade i sin studie att kvinnor uttryckte större behov av konkret information om hur de kan känna igen återfall, finns möjligheten att bli botad och hur stor är risk för deras anhöriga att drabbas av bröstcancer än information om sexualitet detta kan bero att kvinnorna utsätts för emotionella påfrestningar under sin sjukdomstid (Cullberg, 2003).

Gifta kvinnor och högutbildade kvinnor rapporterade högre behov än övriga. Många av kvinnorna önskade att de kunde få mera information av sjukvården när behandlingstiden återstod. Kvinnorna hade genomgått en ny omställning i sin existens, både kroppsligt och mentalt. Att försöka återanpassa sig till vardagen var inte alltid så enkelt (Thewes et al, 2004). Detta överensstämmer med Raupach et al (2002), där återanpassning inte var friktionsfri eftersom man till exempel kan vara orolig för återfall, ärftlig risk hos ens barn och bröstrekonstruktion. I Raupach et al (2002) rapporterades liten procentuell förmedling av just dessa frågor från vårdpersonalen. Eftersom artikel (a a) inte är svensk kan inte dessa tal

sägas vara representativa för svensk sjukvård, men däremot kan man inte ifrågasätta kvinnornas behov av stöd i artikeln, vilka skulle kunna

överrensstämma med de svenska kvinnors behov av stöd. Från Landmark et al (2002) får man veta hur nydiagnostiserade

bröstcancerpatienter upplevde brist på kontinuitet, information och rådgivning som gavs av vårdpersonalen, särskilt från kirurgen. Det som man kan utvinnas från artikeln är vad en kvinna behöver vid denna situation och uppfylls inte dessa behov blir reaktionen inte positiva. För att kunna lägga upp en god vårdplan behövs en analys inte bara av patientens sjukdomsstatus utan också personlighet, ålder och kunskapsnivå. Raupach et al (2002) visade att kvinnor blir mindre mottagliga av information efter diagnos vilket kan bero på en vis mättnad och informationen kan framstå som monoton. Därför kan sjuksköterskan komma med rekommendationer på läsning om ny forskning eller alternativa

behandlingsmetoder som kan intressera patienten. Detta ställer höga krav på sjuksköterskan att ständig vara uppdaterad med ny kunskap. Får inte patienten information finns risken att hon söker källor med bristfällig kvalitet. Det är

positivt att patienten söker kunskap, men det kan vara viktigt att sjukvården är den primära källan av information. Det kan vara svårt som sjuksköterska att sätta sig in i alla detaljer som en patient kan behöva (Landmark et al, 2008), däremot ska hon kunna referera till andra källor som patienten kan vända sig till. Detta kan spara tid och energi för patienten, istället för att hon ska pröva sig fram och lära sig från sina misstag. För de yngre kvinnorna kan broschyrer (Thewes et al, 2004) eller en Internet adress vara tillräckligt. För de äldre är skriftlig information inte lika informativ och de skilde sig från yngre då de prioriterade genetisk rådgivning. De yngre värderade information om ny forskning, om kost, sund livsstil och eventuellt cancerframkallande eller miljömässiga orsaker. Yngre ställde fler frågor om sexualitet än äldre kvinnor (Raupach et al, 2002), det kan bero på att de äldre inte vågar ta upp frågan för att den uppfattas som generande eller tror att sjukvården inte kan besvara dessa frågor. Det bör därför klargöras för patienten att man kan svara på alla deras frågor oavsett hur generande de kunde uppfattas, och om sjuksköterskan inte kan svara, så får de hänvisa patienten till en annan kollega eller profession. Det kan även bero att sexualitetens centrala roll minskar med stigande ålder.

Reitan & Schölberg (2003) påpekar vikten av hopp som en betydelsefull faktor inom all vård och omsorg, bl.a. eftersom det kan ge patienten mod att be om stöd. Stöd har en stor betydelse för kvinnornas överlevnad. De flesta känner sig

tryggare och känner att de har bättre kontroll över sitt liv och sjukdomen när de har fått stöd (Almås, 2002). Krisens bearbetning påverkas också av det stöd som finns i omgivningen. En genomarbetad kris kan ge möjlighet till ökad inre

personlig styrka och mognad (Cullberg, 2003). Detta överensstämmer med Saares & Suominens studie (2005) där kvinnor som genomgått bröstcanceroperation upplevde en inre styrka att leva för stunden och ta vara på livet. Från artiklarna som handlade om behovet av stöd (Landmark et al, 2002, Landmark et al, 2008, Landmark & Wahl, 2002, Liao et al, 2007, Beatty et al, 2008, Thewes et al, 2004, Raupach et al, 2002, Lindop & Cannon, 2001) kan vi dra slutsatser att med rätt professionell information kan dessa kvinnor få ett bättre stöd. Den information som ges till kvinnorna, kan inte vara homogen för alla kvinnor, eftersom varje kvinna har olika krav vid behovet av stöd och information. En annan faktor kan vara att alla kvinnor har olika behov, beroende på var hon befinner sig i

(Landmark et al, 2002, Landmark & Wahl, 2002) och en oförstående omgivning kunde vara tärande på kvinnans hälsotillstånd. Det är därför viktigt att de som står närmst patienten förstår dennas situation (Raupach et al, 2002), därför ska

sjuksköterskan i den situationen ha en ledande roll med att informera anhöriga om vad patienten genomgår. Sjuksköterskan kan beskriva symtomen, biverkningar från behandling och de psykiska processerna som kvinnan måste genomarbeta. Anvisningar till nära anhöriga kan förhoppningsvis öka deras förståelse för sjukdomen. Sjuksköterskan kan utforma ett gott och behövlig stödpaket till närstående för att kunna sköta om kvinnan i hemmet. Patienten ska inte behöva genomgå sin sjukdom ensam och samtidigt behöva tänka på att anpassa sig till sin omgivning. Det är väldigt stressfyllt för kvinnan att genomgå en

bröstcancersjukdom både fysiskt och psykiskt (Beatty et al, 2008). Därför bör närstående och omgivning ge utrymme och stöd utifrån kvinnans tillstånd. Stödgrupper har positiva effekter för kvinnans hälsa (Raupach et al, 2002,

Landmark et al, 2008, Landmark et al, 2002, Thewes et al, 2004) . Att få uppleva och uttrycka sig med andra kvinnor är en god behandlingsprocess för dessa kvinnor . Följaktligen kan sjuksköterskan rekommendera stödgrupper till dessa patienter. Om patienten är lite skeptisk, kan sjuksköterskan betona vikten för stödgrupper under patientens sjukdomstillstånd.

Sjuksköterskans uppfattning om behov av information och stöd

Den svenska sjukvården och sjuksköterskans arbetsroll skiljer sig i flera aspekter ifrån internationella vården. Följande diskussion bör därför betraktas som en upplysning om ämnet, snarare än att vägleda den svenska sjukvården, då analysen grundar sig på de artiklar som författarna erhöll. Sjuksköterskorna ansåg att ge information var en grundpelare i deras yrke (Ödling et al, 2002, Wilkes et al, 1999). Detta överensstämmer med ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (2007) som uttrycker att sjuksköterskan ska ansvara för att den enskilde individen får information som ger förutsättningar till informerat samtycke till vård och

behandling. Även hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) betonar att patienten ska ges information som är individuellt anpassad.

Eftervården som sjuksköterskorna ger har stor betydelse för patienternas

livskvalitet (Johnson & Klein, 1994) Sjuksköterskans uppfattning om patienternas behov stämmer inte alltid överens med patientens egna uppfattningar (Wilkes et al, 1999). Detta kan bero på att sjuksköterskor ofta ser dessa behov ur ett

teoretiskt perspektiv för att kunna tillfredställa kvinnornas krav (Ödling et, 2002). Vissa sjuksköterskor i studien påpekade att de saknade pedagogiska kunskaper för att kunna tillge rätt information och stöd till kvinnor med bröstcancer. Kvinnor med bröstcancer tyckte att en av sjuksköterskans viktigaste roll var att informera om sjukdomen. Sjuksköterskorna menade själv att information ska vara anpassad efter kvinnornas behov (Ödling et al, 2002, Wilkes et al, 1999). Men de flesta sjuksköterskor betonade att de inte kände till den exakta typ av information eller stöd som ger den bästa hjälpen för den enskilda kvinnan (Wilkes et, 1999). Detta kan bland annat bero på tidsbrist och för mycket arbetsuppgifter gjorde att

sjuksköterskorna kände sig stressade i de situationer när hon/han skulle informera eller ge stöd till kvinnorna. De hade inte tillräckligt med tid att identifiera

enskilda kvinnors behov i förhållandet till kvinnans tillstånd. Det är viktigt att kvinnan får information eller stöd av sjuksköterskan, när hon är i behov av det, under vilken tidpunkt som helst på dygnet (a a). Ett annat viktigt fynd som (Wilkes et al, 1999) fann i sin studie är att det är väldigt viktigt att

sjuksköterskorna känner sig trygga och har kontroll över sin egen situation för att hon i sin tur ska kunna ge information och stöd. Sjuksköterskorna menade att kvinnornas anhöriga har liknande behov att prata och få stöd men som ofta kunde försummas. Några av sjuksköterskorna uppgav att anhöriga ville ha samma information som kvinnorna fick (Ödling et al, 2002). När man läser om sjuksköterskans uppfattning så kan man se att det överensstämmer en del med kvinnornas behov av stöd, men det uppkom i studien att flera delar av fysiska och psykiska behov saknades. Sjuksköterskan menade att den medicinska biten var viktigast att förmedla för att kunna fatta rätt beslut, när det gällde behandlingen av patientens sjukdom. I sjuksköterskans uppfattning kunde man inte läsa att dessa behov av stöd och information förändrades beroende på skede av sjukdomen. Sjuksköterskan visste att man kunde leverera informationen i olika former, det var bland annat viktigt för de yngre kvinnorna att ha skriftlig information (Thewes et al, 2004).

Sannolikheten finns att sjuksköterskan tror sig veta att patienten har fått tillräckligt med information och stöd – men det kanske visar sig inte är helt tillfredsställande. Patienterna befinner sig i en kaotisk tillvaro där individen har väldigt svårt för att bevara en kontroll över sin mentala existens. Detta påverkar patientens situation negativt vilket gör att denne vill ha hjälp men har svårt för att ta kontakt med vårdpersonal. Risken finns att patienten har svårt att ta kontroll över sina kognitiva, - emotionella, - och rationella tankar (Cullberg, 2003). Patienten kanske drar sig undan och försöker själv lösa sina problem eftersom de är rädda för att inte bli sedda Det kan hända att patienten undviker andra

medmänniskor och kanske känner att hon belastar sjuksköterskan med flera onödiga arbetsuppgifter.

SLUTSATS

Slutligen visar denna litteraturstudie att kvinnor med bröstcancer har ett stort behov av information och stöd under sjukdomens olika stadier. Detta ställer höga krav på sjuksköterskan för att hon är den personen som spenderar mest tid med patienten. Många sjuksköterskor uppgav att de saknade helt eller hade för lite kunskap om sjukdomen och därför var det svårt för dem att besvara kvinnornas frågor gällande sjukdomen (Ödling et al, 2002):

”They want a lot of information about the actual surgery, which you may not always be able to give”. (a a s 82)

För att sjuksköterskan ska kunna ge rätt typ av information och stöd, så bör detta var anpassad efter kvinnors enskilda behov. Författarna anser att det är viktigt att sjuksköterskan känner sig trygg och säker i sin roll och detta kan uppnås med kontinuerlig utbildning inom omvårdnad, medicin och olika coping strategier. När undersökningen gjordes hittades många studier som handlade om bröstcancer, men däremot fanns det få studier som handlade om kvinnors behov av information och stöd. Även få studier var gjorda som handlade om vårdpersonalens upplevelse om kvinnors behov av socialstöd och information. Och därför uppmanar

författarna i studien att det ytterligare behövs forskningsstudier, som berör kvinnors behov av information och stöd hos kvinnor med bröstcancer.

REFERENSER

Referenser märkta med asterix (*) ingår i litteraturöversiktens resultat Almås, H. (Red).(2002). Klinisk omvårdnad 1. Stockholm : Liber

Andersson, R, Jeppsson, B, Lindholm, C, Rydholm, A, Ulander, K, (2004) Kirurgiska sjukdomar Patofysiologi, behandling, specifik omvårdnad, Danmark: Narayana Press.

* Beatty, L, Oxlad, M, Koczwara, B & Wade, T.D (2008) The psychosocial concerns and needs of women recently diagnosed with breast cancer: a qualitative study of patient, nurse and volunteer perspectives. Health Expectations, 11, 331-342.

Bergh, J, Brandberg, Y, Ernberg, I, Frisell, J, Furst, C-J, Hall, P (2007). Bröstcancer. Karolinska Institut University Press.

Bjålie, J.G (2004) Människokroppen Fysiologi och Anatomi. Femte upplagan Stockholm: Liber AB.

Carlsson, S & Einman, M (2003) Evidensbaserad omvårdnad: Studiematerial för undervisning inom projekt ”Evidensbaserad omvårdnad – ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola”. (Rapport nr 2). Malmö högskola: Hälsa och samhälle

Cullberg, J (2003) Dynamisk psykiatri. Stockholm.Natur och kultur.

Ericson, T & Ericson, E (2002) Medicinska sjukdomar. Lund. Studentlitteratur. ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (2007) Svensk sjuksköterskeförening, Stockholm, Brommatryck och design

Johnson, J, Klein, L (1994). Leva med cancer. Lund. Studentlitteratur, Hälso och sjukvårdslagen, 1982:763

* Landmark, B.T, Böhler, A, Loberg, K & Wahl, A.K (2008) Women with newly diagnosed breast cancer and their perceptions of needs in a health-care context. Journal of Clinical Nursin,. 17, 7b, 192-200.

* Landmark, B.T, Strandmark, M & Wahl, A (2002) Breast cancer and

experiences of social support. Scandinavian Journal Caring Science., 16, 216-223.

* Landmark, B.T & Wahl, A (2002) Living with newly diagnosed breast cancer: a qualitative study of 10 women with newly diagnosed breast cancer. Journal of Advanced Nursing, 40(1), 112-121.

* Liao M.N, Chen M.F, Chen S.C & Chen P.L (2007) Healthcare and support needs of women with suspected breast cancer. Journal of Advanced Nursing, 60(3), 289-298.

* Lindop,E & Cannon,S (2001) Evaluating the self-assessed support needs of women with breast cancer. Journal of Advanced Nursing, 22 (1), 134-141. Nystrand, A (2007) Om bröstcancer. Cancerfonden

http://www.cancerfonden.se/sv/Om-cancer/Cancersjukdomar/Brostcancer/. hämtad 2009-04-15, kl: 16:00.

Polit, D & Beck, C (2006) Essentials of nursing research. Methods, appraisal, and utilization (6th edition). Philadelphia: Lippincott.

* Raupach, J & Hiller, J (2002) Information and support for women following the primary treatment of breast cancer. Health Expectations, 5, 289-301.

Reitan, A-M. & Schölberg, T. (2003) Onkologisk omvårdnad, patient –problem – åtgärd. Stockholm, Liber AB

Ringborg, U, Henriksson, R & Friberg, S Red (1998) Onkologi. Stockholm: Liber AB.

Saares, P. & Suominent, T. (2005) Experiences and resources of breast cancer patients in short -stay surgery. European Journal of Cancer Care, 14, 43 -52

.

Socialstyrelsen (2005) kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska, Artikelnr 2005-105-1.

* Thewes, B, Butow, P, Girgis, A & Pendlebury, S (2004) The psychosocial needs of breast cancer survivors; a qualitative study of the shared and unique needs of younger versus older survivors. Psycho- Oncology, 13: 177-189.

Willman, A, Stoltz, A, Bahtsevani, C (2006) Evidensbaserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur

* Wilkes, L, White, K, Beale, B, Cole, R & Tracy, S (1999) Supportive care for women with breast cancer: Australian nurses’ perspective. Nursing and Health Science, 1, 71-76.

* Ödling, G, Norberg, A & Danielson, E (2002) Care of women with breast cancer on a surgical ward: nurses’ opinions of the need for support for women, relatives and themselves. Journal of Advanced Nursing, 39 (1), 77-86.

BILAGOR

Bilaga 1: Bedömningsmall för kvalitetssäkring av kvalitativa studier. Bilaga 2: Bedömningsmall för kvalitetssäkring av kvantitativa studier. Bilaga 3: Artikelsammanfattning.

Bilaga 1. Bedömningsmall för kvalitetssäkring av kvalitativa studier. Titel Författare År, Land Poängsättning 0 1 2 3 Abstrakt (syfte, metod, resultta=3p) saknas 1/3 2/3 Samtliga

Introduktion Saknas Otillräcklig Tillräcklig Välskriven

Syfte Saknas Otydligt Medel Tydligt

Metod

Adekvat metod Nej Ja

Beskrivning av urval Saknas Otillräcklig Tillräcklig Välskriven

Bortfall Ej angivet > 20 % 5 – 20 % < 5 %

Kvalitet på

analysmetod Saknas Låg Medel

Hög

Etiska aspekter Ej angivna Angivna

Resultat

Frågeställning

besvarad Nej Ja

Beskrivning av

resultat Saknas Otillräcklig Tillräcklig Välskriven

Presenteras resultatet

i teman/ Nej Ja

Diskussion

Tolkning av resultat Saknas Otillräcklig Tillräcklig Välskriven Diskussion av

svagheter och begränsningar

Saknas Otillräcklig Tillräcklig Välskriven Anknytning till

tidigare forskning

Saknas Otillräcklig Tillräcklig Välskriven

Slutsatser

Överensstämmer med resultat

Saknas Låg Medel God

Poäng p P p p Total poäng (max 37 p) % Grad Grad 1: 80 – 100 % Grad 2: 70 – 79 % Grad 3: 60 – 69 %