Malmö högskola
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoängEn studie av New Age-relaterade
perspektiv i olika åldersgrupper
A study of New Age-related perspectives in between different age
categories
Martin Cronvall
Lärarexamen 270 hp Examinator: Bodil Liljefors Persson Religionsvetenskap och lärande 270 hp Handledare: Erik Alvstad
2
Sammanfattning/Abstract
Denna undersökning är utformad för att ta reda på var människor stöter på New Age samt hur det skiljer sig mellan de olika åldersgrupperna. Undersökningen ska även försöka besvara vilka perspektiv det finns på New Age, vad som är vardagligt och vad som är avvikande samt hur integrerad New Age är i populärkulturen.
För att genomföra denna undersökning användes blandad metodik av både kvantitativ och kvalitativ metodik. Inom den kvantitativa delen användes en enkät med fyra olika målgrupper (<19, 19–30, 31–60 och > 60 år). Inom varje målgrupp genomfördes 25 enkäter.
Den kvalitativa delen bestod av fyra semistrukturerade intervjuer med en person från vardera ålderskategorin.
3
Innehållsförteckning
1 Inledning sid 5
1.1 Syfte och problemställning sid 6
2 Litteraturgenomgång sid 7
2.1 Forskning sid 9
2.1.1 Ny folktro sid 10
2.1.2 Mer än religion sid 10
2.1.3 Ockultur sid 10
2.1.4 Självbild sid 11
2.1.5 Ockult som lek sid 11
2.1.6 Individualism sid 11
2.1.7 Aktiv deltagare eller passiv mottagare sid 11
3 Metod och genomförande sid 13
3.0.1 Målgrupper sid 14
3.1 Enkät sid 14
3.1.1 Utformning sid 14
3.1.2 Enkät - Del ett sid 15
3.1.3 Enkät - Del två sid 15
3.1.4 Enkätmål sid 16
3.2 Intervjuer sid 17
3.3 Forskningsetik sid 17
4 Resultat, analys och teoretisk tolkning sid 18
4.1 Intervjuer sid 18 4.1.1 Johan sid 18 4.1.2 David sid 19 4.1.3 Marie sid 21 4.1.4 Anna sid 22 4.2 Analys sid 23 4.2.1 Johan sid 23 4.2.2 David sid 24 4.2.3 Marie sid 25 4.2.4 Anna sid 25
4
4.3 Enkät sid 26
4.3.1 Enkät - Del ett sid 27
4.3.2 Enkät - Del två sid 31
4.3.3 Enkät - Del tre sid 33
4.4 Empirianalys sid 34
5 Slutsats och diskussion sid 36
6 Referenser sid 39
Bilaga 1 sid 41
5
1 Inledning
I dagens svenska multikulturella samhälle finns det många alternativ gällande tro och utövande av denna tro. Dock är det mera sällsynt med en fundamentalt specifik tro, som inte är influerad av andra kulturella eller religiösa fenomen. New Age är ett område där mångfalden av trosinriktningar är speciellt tydlig. New Age används som ett
paraplybegrepp och innehåller många olika fenomen som också utövas väldigt olika. Inom svensk forskning uppstår vad man kan se som ett problem med avseende på klassificering vid studium av New Age. Inom många andra religioner är det relativt tydligt vad som tillhör respektive religion och troligen kan både akademiker och troende ha en liknande syn på klassificering. Så är inte alltid fallet med vad som ligger under paraplybegreppet New Age och vad som ligger utanför det. Om man tittar på
uppdelningar inom forskningen, är det fortfarande något flytande vad som hamnar i vilken kategori. År 2011 gjorde jag en undersökning om hur vanligt New Age var i Sverige och vad man fick lära om det i skolan. Under denna undersökning intervjuade jag en person som menade sig vara empat (en människa som känner andra människors känslor) som trodde på sådant som idag kan klassificeras som nyhedendom eller liknade men som också hade kunnat placeras inom New Age. Hon trodde själv att hon föll under new-age-paraplyet men gillade inte den termen utan ansåg sig tro på vad hon kallade ”Old Age”. Här ser vi ett exempel på hur akademikers och troendes olika perspektiv inte alltid överensstämmer. Dessa perspektiv är emellertid ofta från den akademiska sidan eller ett ”inifrån”-perspektiv, men vad tycker allmänheten? Som religionskunskapslärare är det viktigt att veta vilka perspektiv det finns kring New Age p g a att New Age är ett relativt nytt fenomen som snabbt har kommit in i den svenska kulturen. Därför är det viktigt att undersöka hur människor ser på dessa fenomen - vad är konstigt och vad är normalt och för vem? Det är detta denna undersökning skall fokusera på, det vill säga vilka perspektiv har olika åldersgrupper på New Age och då speciellt den yngre generationen, som har växt upp med det i sin närmiljö.
Denna undersökning är mitt examensarbete för religionsvetenskap och lärande. I min mening är det viktigt att undersöka New Age på grund av att New Age blir alltmer synligt i dagens samhälle men förblir ett mindre akademiskt ämne.
6
1.1 Syfte och problemställning
Denna undersökning är inriktad på att få fram hur människor i södra Skåne ser på New Age och speciellt hur det har integrerats in i samhället och populärkulturen. För att få reda på detta skall jag undersöka New Age utifrån följande frågor:
1. Var stöter människor på New Age? 2. Vilka perspektiv finns det på New Age? 3. Hur integrerat är New Age i samhället?
4. Hur skiljer sig ovanstående frågeställningar mellan olika åldersgrupper?
Var människor stöter på New Age är viktigt att veta p g a att det bestämmer delvis vilken information de har om ämnet och hur pass närvarande det är i deras närmiljö. Den andra frågan hjälper mig att se vad människor anser vara fritidsintresse,
underhållning, hälsa eller religiöst. Detta är viktigt att förstå för att kunna gå vidare till fråga tre. Genom att göra en genomgång av vad som finns i deltagarnas närmiljö och hur de ser på det, ger det en indikation om hur integrerat det är samt visar vad som inte är det. Genom att jämföra de olika resultaten, kan man se trender i de olika
åldersgrupperna och kan därigenom dra slutsatser och ge indikationer om hur det har eller inte har integrerats i ungdomskulturen.
7
2 Litteraturgenomgång
Ämnet New Age i Sverige är ett relativt nytt forskningsämne, som i Sverige domineras primärt av två namn, Liselotte Frisk och Olav Hammer. De är inte de enda namnen men övriga författare, t ex Lena Löwendahl är ofta koncentrerade på en specifik aspekt som i t ex Löwendahls fall är hälsa och kroppen. Internationellt är läget annorlunda, speciellt i USA, som har vissa mer synliga exempel på nyandlighet, t ex Greenwich Village i New York och San Fransisco som har blivit känt för sin nyandliga atmosfär. I denna
undersökning kommer jag att använda mig av få internationella akademiker, eftersom den är centrerad kring svensk populärkultur och svenska normer. Undantaget är Christoffer Partridge, vars teori om occulture är mycket applicerbar på delar av denna undersökning. Hammer och Frisk skiljer sig lite i synen på vad som ligger i vilken kategori och terminologi. Frisk använder uttrycket ”paraplybegrepp” för nyreligiösa rörelser1. Att kalla nyreligiösa rörelser ett paraplybegrepp är absolut korrekt men som terminologi är det något bristande för denna undersöknings syfte p g a att inom nyreligiösa rörelser finns allting från New Age, satanism, Hare Krishna till nyshamanism. Olav Hammer tar upp precis detta språkliga problem i sin bok ”På spaning efter helhet New Age en ny folktro?”. Man kan klassificera det som New Age inom nyreligiösa rörelser men man kategoriserar det även som nyandlighet men samma problem gäller termen nyandlighet2. Hammer påpekar även att termen New Age är problematisk p g a att en del av de som den appliceras på tar avstånd från begreppet av olika anledningar. Vad New Age är debatteras i den akademiska världen. Vissa menar att det är en omformulering av äldre fenomen, såsom gnosticismen, romantiken och teosofin3, medan andra menar att tankarna om en ny tidsålder, d v s vattumannens tidsålder, är centrala samt som koncept som personlig utveckling och
1Frisk, Liselotte, Nyreligiositet i Sverige: ett religionsvetenskapligt perspektiv, Nya Doxa, Nora, 1998,
sid 11
2Hammer, Olav, På spaning efter helheten: New Age, en ny folktro?, Wahlström & Widstrand,
Stockholm, 1997, sid 11-2
3Partridge, Christopher, Beskow, Per & Johansson, Lars (red.), Nya religioner: en uppslagsbok om
8
självförverkligande.4 Dock argumenterar en del för att tanken på en ny tidsålder inte längre är central inom rörelsen. Utöver det så är tidigare ockulta tankar inte längre sällsynta utan är snarare integrerade i populärkulturen.5 Överlag är den akademiska världen överens om att dessa tankar och idéer tog fart med hjälp av hippie-kulturen på 1960-talet6 och att det är ett samlingsnamn för f d ockulta traditioner, österländska läror och generellt en omtolkning av tidigare andliga fenomen. Den definition som används i den här undersökningen är, liksom även Hammer använder det, New Age och
inkluderar det s k smörgåsbordet som Hammer tycker om att använda7. I denna
undersökning använder jag uttrycket New Age för de som har tagit del av något av det andliga smörgåsbordet, t ex meditation, yoga, kristallhealing, horoskop och
reinkarnation.
Att mäta antalet deltagare i olika fenomen inom New Age har pågått i årtionden. Ett exempel på detta är en undersökning av Ulf Sjödin som gjordes mellan 1992 och 1994. Den undersökningen presenterade bl a resultat såsom att varannan deltagare ansåg att det var möjligt att få information om framtiden, att en tredjedel av deltagarna menade att man kunde kommunicera med döda o s v.8 Såsom vi ser ovan, fanns det då ett intresse för new-age-relaterade fenomen men detta intresse är äldre än så. Redan 1964 gavs en tidning kallad Sökaren ut i Sverige. Denna tidning fokuserade på icke-kristen andlighet och gavs alltså ut innan vi började tala om begreppet New Age.9
Olov Hammer går så långt som att säga att New Age har gått om kristendomen som religiös livsåskådning.10 Ifall New Age skall ses som en religion debatteras inom den akademiska världen. Hammer menar att man kan likna New Age vid nätverk som inte har centralstyre.11 Dock innehåller New Age många av de traditionella aspekterna av en religion. Då New Age inte har en specificerad trosuppfattning eller central gudsbild så
4 Frisk, Nyreligiositet i Sverige, sid 164
5 Carlsson, Carl-Gustav & Frisk, Liselotte (red.), Gudars och gudinnors återkomst: studier i
nyreligiositet, Institutionen för religionsvetenskap, Univ., Umeå, 2000, sid 54
6 Hammer, På spaning efter helheten, sid 77 7 Hammer, På spaning efter helheten, sid 21 8 Hammer, På spaning efter helheten, sid 24 9 Hammer, På spaning efter helheten, sid 80 10 Hammer, På spaning efter helheten, sid 25 11 Hammer, På spaning efter helheten, sid 22
9
hänvisar Frisk till en undersökning som hon gjorde 1995 och kallades ”New Age-utövare i Sverige” (Umeå Universitet), där 97 % av de som var med i undersökningen sade sig tro på Gud. Hur denna Gud definierades varierade bland de olika deltagarna.12 Detta visar en tydlig indikation på att New Age som religion har en gudsuppfattning – om inte uttalat, så närvarande. Att ha en gudsuppfattning i sin religion är traditionellt normen i väst men är inte ett fast kriterium för religionsdefinieringen. Hammer liknar det med hinduismen, där i vissa delar Shiva är den centrala guden medan i andra delar så är det Vishnu. Även andra fundamentala trosuppfattningar kan vara radikalt olika, såsom att i den ena är allt liv heligt medan en annan del praktiserar djuroffer.13Hammer menar att även om New Age vid en första anblick kanske inte ser ut som en traditionell religion, innehåller den flera av de traditionella komponenterna. Hammer argumenterar att det finns heliga föremål som t ex kristaller, att det finns heliga platser inom New Age såsom Find Horn i Skottland och att det finns böcker som behandlas liknande som heliga skrifter samt han menar också att delfinen har blivit en tydlig symbol för New Age.14 Ett annat exempel som visar på ökad New Age i västvärlden är t ex den
australiensiske studien The Spirit of Generation Y av Mason, Singleton och Webber, där de försökte dokumentera trosuppfattningar bland australiensiska ungdomar och delade upp dem i fyra kategorier: traditionell, New Age, sekulär och övriga.15
2.1 Forskning
New-age-relaterad forskning är utsatt för ”constructionism”16, d v s att fakta bara är fakta i en begränsad tid. Anledningen till detta är att New Age skiftar fokus kraftigt mellan årtionden. På 1970-talet låg fokus på österländska läror, på 1980-talet var det kanalisering och på 1990-talet var det schamanism. 17Delar av religionsforskningen, t ex kyrkohistoria, lider inte av detta fenomen men med dagens ständigt förändrande sociala
12 Frisk, Nyreligiositet i Sverige, sid 169-170 13 Hammer, På spaning efter helheten, sid 20 14 Hammer, På spaning efter helheten, sid 274-5
15 Cusack, Carole M. "Some Recent Trends in the Study of Religion and Youth." Journal of Religious
History Vol. 35, no. 4, 626 (2011), hämtadjanuari 12, 2015.
http://onlinelibrary.wiley.com.proxy.mah.se/doi/10.1111/j.1467-9809.2011.01078.x/full
16Bryman, Alan, Social research methods, 3. ed., Oxford University Press, Oxford, 2008, sid 19
10
normer blir forskning snabbt utdaterad och då speciellt inom ett ämne som New Age, som bara har varit närvarande i en handfull årtionden och i dag har till viss del integrerats i populärkulturen.
2.1.1 Ny folktro
Olov Hammer menar att New Age roll i samhället inte är som annan strukturerad centralorganiserad religion utan snarare tar formen av en folktro, d v s där vi tidigare hade vättar och troll som man trodde på i mer eller mindre grad men som inte var en del av kyrkans doktrin, har vi idag New Age, där det finns en mångfald av olika fenomen som är närvarande i vår närmiljö.18
2.1.2 Mer än religion
Liselotte Frisk menar att samlingsbegreppet New Age inte bara består av religiösa fenomen och företeelser utan hon menar att New Age innehåller, förutom vad man kan anse vara den religiösa biten, även delar som är baserade på psykologi, medicin och naturvetenskap.19 Detta kan vid en första anblick låta underligt men de flesta religioner innehåller delar som är både religiösa, kulturella och det kan även vara hälsoråd i religiös form, t ex att inte äta griskött. Detta hjälper till att lösa de definitionsproblem som new-age-forskning har.
2.1.3 Ockultur (occulture)
Christopher Partridge har genom att bygga vidare på Colin Campbells tidigare verk utvecklat en teori, där han menar att sekularisering inte är ett tillräckligt bra svar för att förklara den religiösa utvecklingen. Hans teori är, att nu när det religiösa behovet inte längre är lika centralt i västvärlden, utgör sekulariseringsprocessen inte nödvändigtvis att religion blir mindre utan snarare byter form och att då idéer, som inte är associerade med de traditionella religionerna i västvärlden, slår rot. Dessa idéer sprids, anammas och förändras i vågor i populärkulturen. Detta ger upphov till en ny form av andlighet, som är centrerad kring individen och dess behov. Detta gör att religiösa idéer för vissa
18 Hammer, På spaning efter helheten, sid 22 19 Frisk, Nyreligiositet i Sverige, sid 163
11
förblir nära sin originalform, medan andra använder dessa idéer i ett helt sekulärt sammanhang. Partridge menar att denna tolkning och omtolkning som sker
kontinuerligt i populärkulturen, inte behöver representera sekularisering utan snarare är adoptioner av andlighet som gör gränserna till vad som är religiöst och inte religiöst otydliga.20
2.1.4 Självbild
Olav Hammer påstår att många som tror på new-age-fenomen inte ser sig själva som deltagare i någon religion utan snarare har det som en aspekt av sig själv att de tror på t ex astrologi eller reinkarnation. Detta är en stor skillnad mot traditionellt deltagande i en religiös rörelse eller organiserad tro, där man ofta har en tydlig trosförklaring el dyl.21
2.1.5 Ockultism som lek
En annan teori är att det som tidigare hölls som hemligt och mystiskt, d v s det ockulta, idag har adopterats till en form av lek eller underhållning. På detta sätt har det
frikopplats från religion och blivit en del av populärkulturen, där det kan väcka intresse i kretsar som annars inte är religiöst sökande. Denna trend sågs redan på 1970-talet av Marcello Truzii under hans undersökning om det ockulta i USA.22 Carole M Cusack menar att då västvärlden har blivit mer sekulariserad så har inte intresset för religion och andlighet minskat utan snarare sker i andra former. 23
2.1.6 Individualism
Begreppet individualism, som har sina rötter inom bl a teosofi, är inte nytt inom trosläror och New Age är en speciellt individualistisk rörelse, där man själv väljer sin
20Frisk, Liselotte & Åkerbäck, Peter, Den mediterande dalahästen: religion på nya arenor i samtidens
Sverige, 1. uppl., Dialogos, Stockholm, 2013, sid 212-4
21 Hammer, På spaning efter helheten, sid 20-1
22 Frisk, Liselotte, Nya religiösa rörelser i Sverige: relation till samhället/världen, anslutning och
engagemang, Åbo Akademis förl., Diss. Åbo : Akad.,Åbo, 1993, sid 29
23 Cusack, Carole M. "Some Recent Trends in the Study of Religion and Youth." Journal of Religious
History Vol. 35, no. 4, 626 (2011), hämtadjanuari 12, 2015.
12
egen trosuppfattning samt frikopplar och förändrar begrepp från deras ursprung och gör de så religiösa eller så andliga som man själv vill att de skall vara.24
2.1.7 Aktiv deltagare eller passiv mottagare
Jag har tidigare (2011) gjort en undersökning om New Age. Denna undersökning var centrerad kring individens trosuppfattning och trosuppfattningar i dennes närmiljö. Den genomfördes men hjälp av en kvantitativ studie med 200 deltagare i två primära
målgrupper. Den första gruppen var gymnasieelever på Österportsgymnasiet i spridda inriktningar för att få en bred basis av deltagare i rätt ålderskategori. Den andra deltagargruppen var universitetsstudenter av varierad socioekonomisk status, etnicitet och kön. Under denna undersökning kom det fram att 78 % av deltagarna personligen kände någon som trodde på något som ligger på new-age-smörgåsbordet, medan enbart 12 % ansåg att de kände någon som tror på New Age.25 Genom den undersökningen började jag utveckla min teori om aktiv deltagare eller passiv mottagare. Den stora majoriteten är inte uttalade new-age:are och ser inte det som kopplat till deras självbild. Dessa är de som jag kallar passiva mottagare. De tror/praktiserar oftast bara på enstaka fenomen inom New Age som t ex reinkarnation, meditation o s v. Denna grupp söker ofta inte vidare idéer eller har ett aktivt intresse i New Age utan har snarare format en personlig tro på fenomen som finns närvarande i den svenska populärkulturen. Den andra gruppen är vad jag kallar aktiva deltagare, d v s personer med intresse för
andlighet som prövar olika fenomen, går på seminarier och är deltagare i kontaktnäten. Många av definieringsproblemen som kommer med New Age kan bero på att man ofta ser dessa grupper som en enhet, när de i själva verket är väldigt olika. Min hypotes är, att de aktiva deltagarna finns i alla samhällsgrupper och eftersom de aktivt söker upp information, får de tillgång till mycket information att använda. Fallet med de passiva mottagarna är troligtvis annorlunda. Eftersom de inte aktivt söker information,
assimilerar de koncept från vad de exponeras för. Då new-age-relaterade fenomen har blivit mer och mer synliga i populärkulturen - och då framför allt inom underhållning,
24 Frisk, Nyreligiositet i Sverige, sid 19, Hammer, På spaning efter helheten, sid 297
25Cronvall, Martin, En undersökning om New Age´s plats i religionsundervisingen i gymnasieskolan,
13
såsom film, TV-serier, dataspel, skönlitteratur och dylikt - så utsätts ungdomar idag för mer idéer än tidigare generationer och därmed ökar förekomsten av new-age-relaterade fenomen inom ungdomskulturen, som i sin tur adopterar och förändrar dessa fenomen.
3 Metod och genomförande
För att göra denna undersökning valde jag att använda mer än en metod. Genom att kombinera både kvalitativ och kvantitativ metod och genom att använda båda metoderna ökar man tillförlitligheten.26 En av fördelarna med en kvantitativ
undersökning är dess reliabilitet, d v s att den går att upprepa med liknande resultat. Under en kvantitativ undersökning måste man vara noggrann med validiteten så att man får användbara resultat.27
Som kvantitativ del valde jag att göra en enkätundersökning med totalt 100 deltagare. Denna är uppdelad i fyra kategorier med 25 deltagare i varje. Kategorierna är som följer: Kategori ett är under 19 år (ungdomar). Kategori två är mellan 19 och 30 år (universitetsstudenter). Kategori tre är mellan 31 och 60 år (yrkesverksamma). Kategori fyra är över 60 år (pensionärer). Enkätundersökningen genomfördes på busshållplatser, gågator och andra offentliga platser för att få så varierande deltagare som möjligt, inte bara i ålderskategorierna utan också i socioekonomisk status, etnicitet och kön. Dessa fyra kategorier låter undersökningen mäta skillnader i ålderskategorier på ett sätt som en kvalitativ metod inte hade kunnat göra. Mängden deltagare tillåter att man får en
översikt och ger indikationer. En fördel med att göra en enkätundersökning på relativt liten skala är möjligheten att - som i detta fall - kunna vara noggrann med att få en blandad grupp. Svagheten är att man inte har samma säkerhet i svaren som om man hade haft t ex 1000 deltagare.
Andra delen av undersökningen är fyra semistrukturerade intervjuer med en person för varje åldersgrupp.28 Fördelen med semistrukturerad intervju är att den har många av fördelarna av en djupintervju, t ex att den låter intervjuobjektet gå ifrån huvudfrågan
26Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.), Handbok i kvalitativ analys, 1. uppl., Liber, Stockholm,
2009, sid 19-20
27Eliasson, Annika, Kvantitativ metod från början, Studentlitteratur, Lund, 2006, sid 16
14
och att man därmed kan få oväntad information men genom semistrukturerade intervjuer täcker man samma frågor i alla intervjuer, om inte alltid i samma ordning. Detta underlättar jämförelser mellan olika intervjuer och är ett praktiskt verktyg ifall man är flera olika intervjuare, d v s olika intervjuer är lätta att jämföra för olika intervjuare29. En risk med att basera en undersökning på intervjuer är det begränsade antalet deltagare. Då det finns en risk att man kan få missvisande resultat p g a det begränsade antalet deltagare, kan man lindra denna risk i undersökningen genom att ha även en kvantitativ del, som kan bekräfta eller gå emot resultatet i den kvalitativa delen. För att få ut maximal information av undersökningen, genomfördes
enkätundersökningen före de semi-strukturerade intervjuerna. Genom att göra enkätundersökningen först, får man indikationer på ifall tidigare forskning visar överensstämmande och hur ens egna hypoteser håller ihop. Dessutom förtydligar det vad som behöver undersökas mer i intervjuerna.
3.0.1 Målgrupper
Enkätundersökningen genomfördes med alla åldersgrupper men även med olika kön och bakgrund. I denna undersökning ligger fokus på åldersgrupperna och inte på kön eller etnicitet. Att inkludera någon av delarna kön och bakgrund kräver att man behandlar dem på ett strukturerat och grundligt sätt och detta är inte möjligt inom ramarna för denna undersökning. För att inte överse dessa faktorer, bestämde jag mig för att ha ungefär liknande antal enkätsvar från båda könen och som intervjuobjekt valde jag två män och två kvinnor. Intervjuobjekten var av svensk bakgrund, eftersom i denna undersökning hade det blivit missvisande med ett intervjuobjekt med en annan bakgrund. För att rättvist behandla både kön och etnicitet krävs en studie i liknande storlek som denna.
3.1 Enkät
3.1.1 Utformning
Enkäten består av tre olika delar, förutom delen där deltagarna markerar kön och vilken ålderskategori de tillhör. Första delen av enkäten handlar om en rad fenomen inom New Age där de skall kryssa i var de har stött på det samt ifall det är någon i deras närmiljö
15
som tror på något fenomen. Avsnittet avslutas med att de skall kryssa i vilken
ålderskategori som är vanligast för de som de kryssat i att någon i deras närmiljö tror på något av fenomenen. Fenomenen som är med i enkäten är utvalda därför att de är framträdande inom New Age men även i akademisk litteratur i ämnet. Här är även ett par kontrolltermer.
Del två är en lista med samma begrepp där de skall besvara tre frågor. Först hur pass vanligt de tror det är, sedan ifall de finner det intressant och sist ifall det är något religiöst. Denna del avslutas med en kontrollfråga huruvida de känner någon som praktiserar New Age. Del tre är en öppen fråga om vad de tänker på när de hör termen New Age.
3.1.2 Enkät - Del ett
Den första delen av enkäten är konstruerad för att få reda på var de stötte på olika new-age-associerade fenomen. För att göra detta fick de en lista på 22 fenomen där de skulle kryssa i var de hade stött på det (skola, film, böcker, bekanta, massmedia, religiöst samfund, arbetsplats, fritid) samt en kolumn om deras närmiljö. Dessa fenomen är tagna ifrån olika källor men primärt från Frisks och Hammers verk. Tre av begreppen är möjligen inte direktkopplat till New Age men är inte utmärkta på något sätt ifrån övriga fenomen. Dessa tre är wicca, nyhedendom och nyandlighet. Genom tolkande av data av dessa begrepp hoppades jag få en inblick i hur spritt mer uttalade former av liknande religiösa företeelser har blivit assimilerade i populärkulturen. Detta låter mig få en överblick i vilka samhällssituationer som New Age kommer upp och vilka de primära informationskällorna är. Det låter även undersökningen få indikationer om hur vanligt förekommande New Age är.
3.1.3 Enkät - Del två
Del två är även centrerad kring dessa 22 new-age-relaterade fenomen men är uppdelad kring tre frågor: Hur vanliga deltagarna anser de olika fenomenen vara, ifall de
intresserar hen och ifall hen anser att fenomenen är religiösa eller inte. Den första frågan tjänar syftet att ge indikationer på vad som har inkorporerats i populärkulturen för den ålderskategorin och vad som är främmande. Detta kan ge indikationer om socialt accepterade hobbys alternativ andliga intressen och vad som förblir avvikande. Fråga två är till för att se hur intresserade deltagarna är av ämnet och i så fall huruvida detta
16
intresse återspeglas i tidigare frågor om populärkultur. Fråga tre ger tydliga indikationer om perspektiv på aktuella fenomen och hjälper till att måla en bild över det religiösa klimatet.
3.1.4 Enkätmål
Introduktionsdelen är för att deltagarna skall placeras i rätt kategori och för att kunna göra jämförelser mellan grupperingar. Del ett är för att avgöra var i deras närmiljö de möter New Age samt för att ge indikationer om vilken roll det har i samhället. Del två fokuserar på perspektiv; om fenomenet är något vanligt eller exotiskt för dem, om det är något som de finner intressant eller inte, om de anser det har med religion att göra, om många av dessa fenomen är ett intresse och hur det skiljer sig mellan åldrarna. Del tre hjälper mig att förstå deras perspektiv och ger material för senare intervjuer.
För närmare titt på enkäten se bilaga ett.
Vid utformningen av enkäten är det viktigt att ha en tydlig presentation, därför att det är viktigt att få deltagarna att känna att de förstår vad de gör. Detta försökte jag genomföra genom att genomgående ha liknande stil och utformning, vilket hjälpte till att göra den konsekvent.30 Majoriteten av enkäten är baserad på stängda frågor, vilket har
nackdelarna att man förlorar många spontana, ovanliga och kanske oväntade svar.31 I stora delar av enkäten handlar det inte om områden där man förlorar något p g a bristen på möjligheten till ett fritt svar utan den funktion som frågorna tjänar behöver vara jämförbar och tydlig. Stängda frågor gör det också lättare för deltagarna att fylla i den och då går det också fortare, vilket i sin tur leder till att det blir lättare att få deltagare.32 Enkäten är i regel gjord utan en vet-ej-kategori. Där det är ja- och nej-frågor, misstänker jag att många hade valt ett vet-ej-alternativ, ifall det hade funnits och utan ett vet-ej-alternativ är det fler som väljer mellan ett alternativ eller ett annat och de som känner sig osäkra nog väljer att inte kryssa i alls. Det finns bara en fråga med ett vet-ej-alternativ och i detta fall får jag ut information från alla tre svaren. Enkäten avslutas med en öppen fråga. Denna öppna fråga är utformad på så sätt, att även om du väljer att inte skriva någonting så ger det mig information. Ifall du svarar något
30 Bryman, Social research, sid 222 31 Bryman, Social research, sid 232 32 Bryman, Social research, sid 235
17
orelaterat, ger det mig information samt ifall något oväntat eller intressant kommer upp, ger det underlag för de senare intervjuerna.
3.2 Intervjuer
De kvalitativa intervjuerna skedde i semistrukturerad form. För att hitta deltagare till denna del av undersökningen, valde jag för de yngre kategorierna att fråga personer på gatan som var öppna för det. För de två äldre kategorierna var ett annat tillvägagångssätt nödvändigt för att få ut maximal data. Under enkätundersökningen framkom det tydligt att de yngre generationerna hade mer tid och reagerade mer positivt till spontana händelser och de två äldre kategorierna var ofta stressade och troligtvis inte bekväma i situationen och presterade därmed inte maximal data. I de två äldre grupperna
kontaktade jag därför personerna i förhand och satte upp intervjuer i deras hem så att de skulle känna sig så bekväma som möjligt.
3.3 Forskningsetik
Då denna undersökning inte går in på ämnen som faller under sekretess eller tystnadsplikt, ger den tydlig insikt i privatlivet och därmed enligt nuvarande förhållningsregler genomförs anonymt.33 Såsom rekommenderas av Vetenskapliga Rådet, använder jag en kodnyckel för både intervjuer och enkäter.34 Enkäterna fick ett nummer för att kunna behandlas effektivt och intervjuobjekten fick ett fiktivt men inte missvisande namn. Att genomföra en undersökning anonymt är, förutom det etniska ställningstagandet, effektivt då deltagarna inte känner sig nervösa för att andra personer kan få reda på deras personliga åsikter o s v. Troligen ökar därmed villigheten att delta samt även kvaliteten på svaren. Allt material skall även arkiveras enligt bestämda riktlinjer.35
33https://publikationer.vr.se/webbpdf/2011_01.pdf,, Vetenskapsrådet, God forskningssed, sid 67-8 34https://publikationer.vr.se/webbpdf/2011_01.pdf,, Vetenskapsrådet, God forskningssed, sid 47 35https://publikationer.vr.se/webbpdf/2011_01.pdf,, Vetenskapsrådet, God forskningssed, sid 66
18
4 Resultat, analys och teoretisk tolkning
4.1 Intervjuer
4.1.1 Johan
Johan är 18 år gammal, studerar musik och är född och uppvuxen i Sverige. Han är inte uppvuxen med någon särskild religiös bakgrund. Under intervjun uttrycker han att han inte har någon religiös uppfattning eller för den delen någon andlig uppfattning men han menar att det finns en skillnad mellan de två. Detta blir kort därefter uppföljt med att han berättar att hans mamma är väldigt spirituell och tror på bl a livet efter döden och andar. När han blir tillfrågad om han tror på något av det så menar han att han inte kan säga att han inte tror på det men han menar att det inte har någon koppling till religion. Därefter kommer vi in på horoskop och meditation. Där svarar han ”hon är väldigt inne i allt sådant. Det är klart att jag känner igen sådant.” Då kommer det fram att saker som horoskop och meditation är något som han tycker är något helt vanligt. Det visar sig även att han har andra personer i sin omgivning som håller på med meditation men som inte har koppling till någon särskild religion. Han berättar även att andar är
förekommande i hans närmiljö, alltifrån att det finns shower på TV till att han och hans vänner har gjort en spökjakt i hans mormors hus. Jag försöker få fram hur han och hans vänner ser på att hålla på med meditation och liknande och frågar ifall någon av dem är buddhist eller liknande. Det möter han med: ”Nej de är bara frireligiösa.” Detta uttryck ”frireligiös” intresserar mig. När jag frågar Johan vidare om detta, kommer det fram att trots att han inte ser att han tror på något religiöst eller andligt är han vad han själv kallar frireligiös, d v s att man skapar sin egen tro där man tar lite här och lite där. Under intervjun nämner Johan att han tror på andar, reinkarnation, karma och fenomen som t ex att gå till en spåtant är inte särskilt ovanliga men att han själv inte skulle gå till en spåtant. Dock beror hans motvilja att gå till en spåtant inte på att han inte tror att hon kan se i framtiden utan snarare på att han tycker om överraskningar och inte vill
spendera pengar. Detta sinnelag diskuterar vi vidare och där menar Johan att vara vad han kallar frireligiös är vanligare än att tillhöra någon organiserad religion. Han menar att han personligen har flertalet individer i sin omgivning som är lagda åt det religiösa hållet men inte ville kategorisera sig som anhängare till någon särskild religion. Traditionellt när man använder termen frireligiös refererar man till frikyrkor som t ex
19
pingstkyrkan men denna användning av termen frireligiös som Johan har, kan ses som en indikation på att termen har börjat byta innebörd. Under intervjun frågar jag Johan ifall han har kommit i kontakt med termen ”New Age”. Han har ingen aning om vad New Age är, vilket gör det bara mer intressant, eftersom han är uppväxt i ett hushåll som förefaller vara nästan som ett textboksexempel på New Age och där han själv och från vad han säger även de flesta i hans omgivning skulle kunna klassificeras.
4.1.2 David
David är en 28 år gammal läkare som arbetar primärt med demenssjukdomar. Han bor i Malmö i en lägenhet och är född och uppvuxen i Sverige. När han blir tillfrågad om sin religiösa bakgrund, berättar han att hans mormor är kristen och hans familj har vid tillfälle gått på gudstjänst men förutom hans mormor så uttrycker han sig som följande: ”Vi är ganska så inget specifikt troende, ganska avslappnad relation till religion över huvud taget.” David har ingen specifik åsikt om vad religion är för honom men han tycker att det är något så när intressant, inte specifikt de olika troslärorna i sig själv men mer samhällsaspekterna av det, hur organisationerna fungerar, vilka värderingar som sprids o s v. När jag frågar David om religion har någon särskild betydelse för honom, menar han att trots att han inte är troende och inte har någon specifik religiös bakgrund menar han ändå att kristendomen har påverkat hans liv på flera sätt som t ex hur man tänker och koncept som att livet är heligt, att inte skada andra och speciellt relationer till varandra såsom hur man ska behandla andra, hur man själv vill bli behandlad och idéer om hur vi undermedvetet blir uppmuntrade att försöka komma överens.
När David blir tillfrågad vad han associerar med andlighet, berättar han att han nyligen har tänkt på ämnet och även på spiritualitet. Han menar att andlighet enligt hans uppfattning inte behöver vara religiöst utan han menar att hans inre värld och
tankestruktur kring världen är något som han kan se som andlighet, eftersom det rör sig på ett annat plan än det alldagliga livet som t ex jobb och sysslor och att det också är ett annat inre plan för hur man hanterar de svåra frågorna i livet. När han blir tillfrågad hur han ser på döden, tar han en väldigt vetenskaplig ställning, som han finner trygghet i, nämligen att hans beståndsdelar, alltså hans själva materia, bara är en del av ett oändligt kretslopp som kommer att finnas för alltid. Dock har han inte något bestämt
ställningstagande på vad som händer med medvetandet. Vid senare diskussioner om New Age menar han att han har mött det begreppet ända sedan han förstod vad det var
20
men det är inget som han har studerat i skolan utan i stället är det något som han stöter på på fritiden. Men tydligen har han kommit i kontakt med det en del och kan koppla det åtminstone tillbaka till 70-talet. Därefter får han frågan om han skulle kunna tänka sig att pröva t ex meditation. Det skulle han kunna tänka sig och även yoga och andra liknande fenomen. David poängterar att man inte – i hans mening – behöver vara troende för att få ut något från dessa aktiviteter. När han blir tillfrågad närmare om det, menar han att fördelarna med dessa fenomen är mer än fysiska och eftersom han själv jobbar med hjärnan, vet han att det kan ha en positiv effekt på ens sinnesnärvaro, hantering av problem, utmaningar och stress. Vid vidare diskussion om dessa fenomen berättar David, att han anser att det har blivit vanligare att öppet prata om dessa och även att det har spridit sig till fler samhällsgrupper. Vid diskussion av andra fenomen, t ex horoskop, menar David att horoskop är någonting som han stöter på ofta i t ex tidningar men även att det är relativt vanligt på Internet när man t ex loggar in på vissa sidor att det kommer upp automatiskt. När David blir tillfrågad om hur han ser på fenomenet om andar, har han ett intressant perspektiv. David menar att det finns ännu saker som vi inte har förklaringar till och detta gäller även hur vi fungerar som
människor. Ifrån Davids perspektiv uppfattar vi saker och ting olika som individer och vi har en oförmåga att kommunicera på ett sätt som gör det möjligt för olika individer att förklara på ett sätt så att alla förstår likadant. Här menar David att t ex fenomenet med andar är för vissa ett enkelt sätt att tolka en händelse, medan det för andra som har haft en snarlik upplevelse tolkar det på ett annat sätt. Dock säger inte David uttryckligen ifall han tror på andar eller inte men intrycket som han ger är att han är öppen för
möjligheten men i mer vetenskapliga termer. David uttrycker också att han tror att det har blivit mer vanligt att prata om fenomen som t ex andar. I hans mening är det ganska vanligt att tro på andar och liknande fenomen men att tidigare fanns det mer av ett stigma att prata om det. Han menar att t ex yoga och meditation har tidigare haft liknande stigma men har blivit mer socialt accepterat. David gör även följande uttalande: ”Vi har tappat andar, tomtar och troll men i stället har vi tagit till oss
meditation, yoga och den aspekten – det har slagit över.” Senare i intervjun kommer vi in på ämnet energi och dess påverkan på världen. David uttrycker att detta är en tanke som han stöter på på en regelbunden basis, att det är något som han kommer i kontakt med i media, på företag o s v. Han menar att det är samma idéer som på den religiösa sidan, d v s att tänka positivt, ha en positiv arbetsplats o s v, att tankesättet i sig själv
21
skall skapa något positivt men han menar att man bara har tagit bort den religiösa aspekten från det. Han kommenterar också att detta kan vara ett ohälsosamt sätt att tänka därför att t ex bli tvingad på arbetsplatsen att agera positivt kan vara liknande som ens religiösa församling, där alla skall vara likadana och individer som känner att de inte passar in mår dåligt av det. Senare i intervjun börjar vi prata om traditionella religioner. I den här diskussionen berättar David att ifall man tar de traditionella religionerna är de troligen fortfarande i majoritet mot de som skapar sin egen tro men han menar även att många av de människor som inte verkar vara särskilt religiösa kan vara det när det kommer till kritan av en viss tro, d v s då den traditionella religionen inte har en speciellt stor roll i deras yttre personlighet så är det fortfarande något som de tror på, när de ställs mot väggen. När diskussionen kommer in på media, menar David att under hans uppväxt var övernaturliga teman förekommande medan idag finns de i en större utsträckning men valmöjligheterna är även större, vilket gör att man inte
nödvändigtvis möter det oftare. När David blir tillfrågad vad frireligiös betyder för honom, svarar han att han har hört talas om det för några år sedan i media och att det är en extremvariant av någon tro.
4.1.3 Marie
Marie är en 56-årig förskollärare som är född och uppvuxen i Sverige. Marie är inte uppvuxen i något särskilt religiöst hushåll, även om hennes familj är medlemmar i svenska kyrkan. När Marie blir tillfrågad om vad religion är för henne, påpekar hon mest att hon har läst om kristendomen i skolan. Om hon har läst om någon annan religion i skolan, kommer hon inte ihåg någonting av detta. När jag sedan försöker få fram ifall hon har någon uppfattning om andlighet, visar det sig att hon har i stort sett inga associationer med det begreppet. När hon blir tillfrågad om hon har någon religiös uppfattning, visar det sig att det är ett känsligt ämne för henne. Som svar påpekar hon att världen är orättvis. Hennes mor dog när hon var ung och ifall det finns någon Gud, varför skall sådana saker hända? Detta argument är detsamma för krig och alla
orättvisor. Marie menar att ”alla snälla människor bara försvinner och dör, vad tänker han då” (han = Gud). I intervjun går vi sedan vidare till ifall nya saker har kommit in i den religiösa sfären sedan hennes uppväxt. Marie är av åsikten att det generellt inte har gjort det men i hennes jobb kommer hon ibland i kontakt med muslimer, vilket verkar vara relativt nytt för henne. När hon blir tillfrågad ifall hon skulle kunna tänka sig att
22
meditera, svarar hon att hon nog inte hade ”vågat” det. Men det kommer upp i intervjun att hon går på en yoga-kurs. När vi går in på hur hon har kommit i kontakt med det så visar det sig att Marie tidigare har gått in i väggen och då började hon med mindfulness och yoga. Det visar sig att hon även har en meditationsskiva hemma. I denna diskussion visar det sig att hon inte hade hört talas om saker som meditation och yoga förrän två år tidigare, när hon gick in i väggen. Senare i intervjun kommer vi in på efter-livet och då Marie tar ett tydligt avstånd från kristendomen så visar det sig att hon finner trygghet i tron på en form av himmelrike, speciellt som en plats för hennes föräldrar att
återförenas på. Intervjun kommer sedan in på horoskop, där det visar sig att Marie har varit intresserad av horoskop sedan ung ålder. Detta intresse har minskat på senare år men horoskop har varit närvarande i hennes närmiljö i många år och är något som hon aktivt studerar. Under intervjun blir det tydligt att Marie har haft lite kontakt med andra new-age-fenomen men inte bildat sig någon särskilt uppfattning om dessa. När Marie blir tillfrågad om vad frireligiös innebär för henne, svarar hon att det betyder att man får tro på vad man vill.
4.1.4 Anna
Anna är en 74-årig pensionär, som har arbetat med olika saker genom livet och som pensionerade sig vid 70 års ålder, d v s för fyra år sedan. Anna är född och uppvuxen i Sverige. Hon växte upp på den skånska landsbygden och är uppväxt i kristendomen. När hon var ung, var hon intresserad av att bli präst men eftersom det inte fanns några kvinnliga präster på den tiden, var det inte möjligt, men hon är än idag troende. När Anna blir tillfrågad om vad religion är för henne svarar hon att det är en tillit och en trygghet, som hon inte kan hitta någon annanstans och som hjälper henne genom svåra stunder. För henne är andlighet något annorlunda. Det är något diffust som varierar från människa till människa men tar uttryck som en form av inre harmoni. Utanför den kristna läran har hon en tro på ödet som inte går att utläsa i förväg. När vi diskuterar hennes uppväxt, blir det tydligt att kristendomen var dominerande i samhället. Det gick så långt att Anna säger följande: ”Det var bara, det var ett tvång, det var ett måste, det var ingenting som man talade till mig personligen om – tvärtom så var det ett enda stort tvång, en påtvingad sak som du var tvungen att utföra eller vara med om, trots att du inte ville.” Hon kommenterar även senare i intervjun att t o m under
23
blev man bestraffad med sämre betyg. Trots att hon ibland ifrågasatte kristendomen, ville hon bli präst. I Annas fall upplevde hon att det fanns ett stigma emot andra religiösa tankar och att samhället skärmade av sig från allt främmande. Anna berättar även att det inte var förrän i början av 70-talet som hon träffade en muslim för första gången. När intervjun börjar komma in på New Age-fenomen, berättar Anna att det inte var förrän någonstans mellan 1990 och 1995 som hon började komma i kontakt med saker som meditation, yoga och liknande. Under de åren började de fenomenen diskuteras i media och spred sig därifrån till andra forum. Anna berättar att hon är nyfiken men att hon personligen inte har prövat på någon av de för henne nya andliga övningarna. Anna menar dock att hade hon fått tillgång till den information som vi har idag när hon var ung och lättpåverkad så hade hon troligtvis haft en helt annan syn på det. Därefter kommer vi in på astrologi och horoskop. Anna säger själv att hon inte lägger någon vidare vikt vid det men att det har stor betydelse för andra människor i hennes omgivning. Hon kommenterar dock att astrologi är något som vid tillfälle har gett personer omkring henne insikter om Anna själv. Anna berättar även att hon är förfärligt nyfiken på spågummor och medium. Hon har även gått på möten med ett medium närvarande. Hon är skeptisk till att medium verkligen har förmågan att tala med andar och letar efter rationella förklaringar till det. Dock berättar hon senare i intervjun att hon själv har väntat i åratal på ett meddelande från sin avlidne make men att hon aldrig fått något sådant. Trots sin religiösa bakgrund tror Anna inte på någon form av himmelrike men det visar sig att hennes avlidne man trodde på reinkarnation. Hon berättar även att hennes mor var lite synsk. Uttrycket frireligiös betyder för henne alla kristna inriktningarna som inte ingår i Svenska Kyrkan, katolska och ortodoxa. Till skillnad mot Johans och Marias användning av termen frireligiös, ser vi hos Anna den traditionella användningen av samma företeelse.
4.2 Analys
4.2.1 Johan (<19)
Som Johan själv säger, anser han sig inte tro på något religiöst eller andligt och inte ha någon religiös bakgrund. Detta är ett intressant påstående av flera anledningar. Vad gäller hans bakgrund, är det uppenbart från hans uttalande att hans moder är en aktiv deltagare av smörgåsbordet inom New Age men han har aldrig hört talas om just ordet New Age. Med tanke på hur hans vardag ser ut och vilka människor som finns omkring
24
honom och då han uppenbart inte reagerar på deras tro eller synsätt så borde det vara självklart att han har kommit i kontakt med termen New Age. Johan visar själv genom sina uttalanden att han också tar del av detta smörgåsbord och från vad han säger är delar av det så naturligt i hans omgivning, att han inte ser det såsom något andligt eller religiöst. Han svarar vidare att om han skulle sätta ord på det så är han frireligiös, vilket inte är en särskilt klassisk användning av detta ord. Från hans beskrivning av det
religiösa klimatet omkring honom är fenomen inom New Age väldigt vanliga och ungdomar är inte särskilt intresserade av klassificeringar eller bredare samlingsbegrepp utan tror på diverse olika fenomen. Intrycket som Johan ger är att för att någonting skall betraktas såsom religiöst är det något inom de traditionella religionerna, medan yngre ofta har sin egen tro som de själva utformar. Genomgående i Johans uttalanden är de fenomen som vi presenterade i kaptitel 2, nämligen att Johan var på spökjakt som en form av underhållning. Detta kan vi koppla både till Liselotte Frisks idéer om ockultism som lek och Partridges teori om populärkulturen. Vi kan även se tydliga drag av fokus på individualism samt på det sättet som han frikopplar det som traditionellt kan ses som religiöst från religion ger även tyngd åt Hammers idéer om en ny folktro.
4.2.2 David (19-30)
David säger sig vara ateist men är inte främmande för tanken på ett andligt liv. Då hans utgångspunkt ofta är från ett vetenskapligt perspektiv, kan han jämföra upplevelser som han har i vad han beskriver som sin inre värld med upplevelser som andra har från ett andligt eller religiöst perspektiv. Även om David inte har studerat New Age i skolan eller har varit intresserad av det, är han införstådd med vad det är och han är medveten om att det finns i hans närmiljö. Genom hans kommentarer kan man se, att New Age är någonting som man skämtar om och inte tar särskilt seriöst, medan delar av det - speciellt meditation och yoga och dylikt - har förlorat detta stigma och blivit alltmer socialt accepterat och anammat i större utsträckning i samhället. Under diskussionerna om horoskop är det uppenbart att det är vanligt förekommande i hans närmiljö men det är mindre vanligt att det är något som man tar seriöst på utan det är snarare som en form av underhållning. Det blir också uppenbart genom intervjun att han menar att vissa övernaturliga fenomen finns i hans närmiljö, t ex andar, och detta är inte kopplat till någon som helst religiös lära. Under intervjun kommer en tanke upp som ger Olav Hammers teori om New Age som en ny folktro mer vikt, eftersom David nästan ord för
25
ord beskriver hur vi har gjort oss av med vättar och dylikt och bytt ut dessa mot new-age-fenomen. Under Davids intervju beskriver han även hur saker och ting kan användas i olika sammanhang, t ex tankar på energi och hur dessa tankar användes i både religiösa sammanhang och i traditionellt sekulära sammanhang som t ex på arbetsplatser. Detta stärker Partridges ockultur-teori: samma idéer och tankar
genomströmmar både det religiösa och det sekulära med otydliga gränser däremellan.
4.2.3 Marie (31-60)
Till skillnad från både Johan och David så framgår det i hennes intervju att hon inte har växt upp i ett religiöst klimat. Hennes avståndstagande från religion verkar också vara ett avståndstagande från vad hon ser som andlighet. Detta exemplifierar Partridges ockultur-teori på ett bra sätt, då Marie berättar att hon håller på med yoga, mindfulness och har en tro på någon form av himmelrike: traditionellt är tankar om himmelriket tydligt kopplade till religion och även om perspektiv på yoga och mindfulness varierar i det svenska samhället idag, är gränserna här otydliga. Marie är ett exempelfall för Liselotte Frisks ideé om New Age såsom mer än religion. I Maries fall används new-age-fenomen både i medicinskt syfte, som stresshantering och allmän hälsa.
4.2.4 Anna (>60)
Genom Annas intervju blir det tydligt att hon är uppväxt i ett samhälle som var
avskärmat och fientligt mot andra idéer än de egna. Med den globaliserade kultur som vi har idag är det lätt att glömma bort våra traditionella rötter. Genom denna intervju blir det flera gånger uppenbart att vi har genomgått en otrolig samhällsförändring, där vi gått från obligatorisk kristendom, som var påtvingad i både hem och skola, till en uppväxt som t ex Davids, där man inte fick med sig ett specifikt religionspaket från hemmet och en obligatorisk undervisning om många religioner eller till den religiösa mångfald som Johan upplevde under sin uppväxt, där olika tankar och föreställningar var så uppenbara att de inte ens registrerades såsom religiösa. Som Anna beskriver det, började inte new-age-fenomen komma in i den svenska populärkulturen förrän på 1990-talet och då är det ju uppenbart att det är mer främmande för någon som har levt femtio år utan att ha hört talas om dem än för någon som är uppväxt med New Age i sin närmiljö. Dock, såsom Anna beskriver det, finns det människor i hennes närmiljö från hennes generation som anammade dessa idéer när de kom och för andra gav de upphov
26
till både nyfikenhet och underhållning. Vi kan tolka det som att de, som inte har anammat new-age-relaterade fenomen, ser oftast ockultism och dylikt som en form av lek.
Under undersökningen kommer ett intressant språkligt fenomen upp. För Johan är frireligiös ett uttryck för att man kan tro på vad man vill. För David innebär frireligiös någon form av extremvariant av vanlig tro. Marie ser frireligiös liknande såsom Johan ser det, d v s att frireligiös betyder att man får tro på vad man vill. Endast Anna har kvar den traditionella definitionen av frireligiös. Detta tolkar jag som att uttrycket frireligiös idag inte längre är ett begrepp med en fast innebörd.
4.3 Enkät
Enkätundersökningen utfördes under en period på två veckor, där ålderskategorierna <19 år och 19-30 år var avklarad på under tre dagar. Därefter återstod bara kategorierna 31-60 år och > 60 år. Den första kategorin, d v s 31-60 år, var tidskrävande p g a att deltagarna i den kategorin var ofta stressade och trötta men kategorin var i grunden inte problematisk. Den andra kategorin, d v s > 60 år, hade oförutsedda problem som att deltagarna krävde en viss nivå av bekvämlighet, som t ex sittplats, för att vilja fylla i enkäten. Många var inte bekväma med att fylla i en enkät över huvud taget och andra ansåg att de inte kunde tillräckligt mycket om ämnet för att fylla i den. Det fanns även andra svårigheter som fysiska begränsningar som t e x dåliga ögon, skakiga händer, dålig hörsel, som bidrog till svårigheterna. Denna kategori tog tidsmässigt upp mer tid än de andra tre kategorierna tillsammans. Efter insamlingen av enkäterna blev följande problem uppenbara. Ordvalet i enkäten kunde ha varit mer fokuserat på lekmän. Vissa begrepp såsom t ex divination kunde ha varit omformat till ”spå framtiden” eller dylikt. Svaren som jag fick visar att majoriteten uppenbarligen inte har förstått ordet divination. Man kan läsa ut detta t ex genom att alla ålderskategorier anser att astrologi och
horoskop är vanligt medan divination är sällsynt. En annan typ av problem är att det finns termer (gaia, nyhedendom, wicca och nyandlighet) som det finns indikationer i enkäten om att dessa fenomen inte har kommit ut i populärkulturen ännu, vilket gör svaren på dem något oregelbundna.
27
På sida ett avslutas sidan med en tabell, där man, för det fall man har någon i sin omgivning som tror på något eller några fenomen, skall kryssa i till vilken åldersgrupp majoriteten tillhör. Här har vissa av deltagarna, även om de har kryssat för att det finns personer i deras omgivning som tror på aktuellt fenomen, inte kryssat i vilken
åldersgrupp som är i majoritet. Detta gör det inte möjligt att veta med säkerhet men det kan antyda att enkäten inte är tillräckligt tydlig i sina instruktioner.36 Förutom de ovan nämnda problemen gick enkäten bra och gav mycket data. Dessa data kommer att presenteras nedan i tre olika delar.
4.3.1 Enkät - Del ett
Såsom tidigare nämnts, finns det 22 olika fenomen som de har nio valbara kategorier på ifall de har mött dem.
Figur 1
I figur 1 ovan visas totalt antal markeringar i varje kolumn för varje åldersgrupp.
Som kan utläsas av diagrammet, kan man välja kategorierna skola, film, böcker,
bekanta, media religiöst samfund, arbete, fritid och närmiljö. Låt oss nu titta närmare på kolumn ett (skola). Som man kan se är åldersgruppen 19-30 år de som haft flest möten
28
med new-age-fenomen i skolan, därefter <19 år, 31-60 år och minst skolmöten har >60 år haft. Dessa siffror var inte oväntade, eftersom det som faller under New Age inte fanns med i skolgången för de som är över 60 år och i gruppen 31-60 så började det komma in i det svenska samhället och gruppen under 19 år är det många som inte studerat färdigt, medan gruppen 19-30 år hade New Age närvarande under sina formativa år.
Kolumn två (film) är den största mötesplatsen med new-age-fenomen med 839
markeringar men som man kan se i diagrammet är det bara en informationskälla för de första tre ålderskategorierna. Detta indikerar att intresset för New Age som
underhållningsform troligtvis är större än dess mer informativa former som t ex dokumentärer.
Kolumn tre (böcker) indikerar flera olika saker. Eftersom böcker som man läser som inte är kopplade till skola eller arbete är helt ett personligt val och som vi ser i ålderskategorin 19-30 år är det nästan 200 markeringar, d v s att genomsnittligt har personen valt att läsa litteratur där åtta av 22 fenomen förekommer. Detta indikerar att det finns återigen antingen ett underhållsvärde eller ett intresse för new-age-relaterade fenomen. Ungdomarna som har haft minst tid på sig att läsa ligger ändå 51 markeringar före ålderskategorin >60 år. Detta är talande för att under de - låt oss säga maximum åtta år - där ungdomarna har haft möjlighet att välja sin egen läsning, har de
ackumulerat en tredjedel mer markeringar än den kategori som har haft minst ett halvt sekel på sig. Detta är i min mening en tydlig indikation på ett ökat intresse men dock kan man härur inte avgöra av vilken anledning de läser.
Inom nästa kolumn (bekanta) är det återigen 19-30 år som har flest markeringar, följt av 31-60 år och >60 år samt med den yngsta kategorin (<19 år) sist. Denna fördelning kan verka underlig med tanke på < 19 års normalt högre placering men har troligtvis sin förklaring i att i yngre åldrar är det mer begränsat umgänge beroende på att man ofta delar samma närmiljö med majoriteten av sin umgängeskrets som ofta består av skolkamrater eller personer som bor nära.
Inom kolumn fem (massmedia) är det förvånansvärt enhetligt mellan kategori två (19-30), tre (31-60) och fyra (>60). Dessa tre kategoriers resultat är nästan identiska. Detta
29
hjälper till att skapa en trovärdig bild av hur mycket vi exponeras för New Age genom massmedia. Ungdomarnas (<19) låga siffra kan troligen förklaras med att de tittar mindre på nyheter och läser färre dagstidningar.
Resultaten inom kolumn sex (religiöst samfund) är något förvirrande. Ålderskategori ett (<19) och två (19-30) har likartade resultat, medan kategori tre (31-60) och fyra (>60) också har likartade resultat sinsemellan men bara har omkring en tredjedel så många markeringar. Anledningen till detta kan vara att ungdomar har egna grupper inom de olika religiösa organisationerna, som möjligen är mer moderna eller så kan det vara att de yngre kategorierna helt enkelt har uppmärksammat det mer. Från dessa resultat går det inte att säga med säkerhet.
Inom kolumn sju (arbetsplats) är det generellt låga siffror. Detta indikerar att new-age-fenomen inte ses som något man tar upp på arbetsplatsen. Detta kan ha flera olika orsaker. En anledning kan vara en kvarlevande stigma gällande new-age-fenomen. Andra orsaker kan vara att det ses som en form av underhållning eller fritidsnöje och att det då anses ha bristande relevans på en arbetsplats. Man kan inte med säkerhet säga varför det inte är ett vanligt förekommande ämne på arbetsplatser men det finns indikationer i undersökningen som gör att det inte är ett oförväntat resultat.
Inom kolumn åtta (fritid) har kategori ett <19), två och tre mellan 59 – 81 markeringar. Detta indikerar att det är primärt via fritidssysselsättningar såsom film och böcker som ger mötestillfällen, därefter följt av bekanta. Men övrig hobby och fritidsintressen genererar relativt få möten.
I kolumn nio (närmiljö) har de satt markeringar ifall de har någon i sin närmiljö som tror på respektive fenomen. Resultaten från kategori ett (<19), två (19-30) och tre (31-60) är likartade, där kategori två är högst med sina123 markeringar och kategori ett är minst av dessa tre kategorier med sina 99 markeringar. Kategori fyra (>60) är lägst och har 54 markeringar, vilket är ungefär hälften så många.
När man tittar närmare på de olika kategorierna, finner man mer nyanserad information. Detta är mest uppenbart i kolumn nio (närmiljö). I den första ålderskategorin (<19) är
30
det ganska så jämt med mellan fyra till sex markeringar med några enstaka avvikelser. Detta indikerar att i den ålderskategorin finns det ett brett och varierat religiöst klimat där varje deltagare har snittmässigt fem new-age-fenomen i sin närmiljö. Genom denna jämna fördelning av svar, visar det att det inte är enstaka fenomen som har gått ifrån exotiska till socialt accepterade utan snarare att det religiösa klimatet i ungdomskulturen blivit mer varierat.
När man tittar närmare på ålderskategori två (19-30) är resultaten likartade men inte identiska. Några fenomen börjar stå ut såsom vanligare - i detta fall är det andar, mindfulness, aura och karma.
Denna trend fortsätter sedan i kategori tre (31-60), där mediansiffran blir lägre men specifika fenomen blir högre, som i detta fall är meditation, healing, andar, horoskop och yoga.
När man kommer till kategori fyra (>60), har markeringsantalet sjunkit till nästan hälften, vilket indikerar att det finns mindre new-age-relaterade fenomen i deras
närmiljö men i stället för en jämn spridning är det koncentrerat på meditation, astrologi, andar, medium och yoga. Förutom dessa fenomen finns det markeringar i andra
kategorier men i avsevärt lägre antal. Här kan vi se hur vissa new-age-fenomen har slagit igenom mer inom populärkulturen och blivit mer socialt accepterade genom att vara mer synliga.
Sammanfattningsvis visar denna del av enkäten att vad de olika grupperna har i sin närmiljö går ifrån ett brett spektrum av fenomen med små variationer men efter varje ålderskategori som går blir det smalare och smalare tills bara ett fåtal fenomen är kvar men med betydligt högre antal.
När vi tittar i de andra kategorierna i den första åldersgruppen ser man dock andra trender. Även om det finns spridd tro på de olika fenomenen, är vissa fenomen betydligt mer synbara, d v s att även för en icke-intresserad stöter man på dessa oftare än andra. Ett exempel på detta är meditation som i ålderskategori ett har fått 65 markeringar. Jämför man detta med wicca som enbart har fått 16 markeringar så ser man att meditation är betydligt vanligare. Genomgående i denna del av enkäten finns det en
31
kurva som börjar ganska högt i den första ålderskategorin, ökar i den andra, i den tredje går den nedåt och i den fjärde slutar den betydligt lägre än startpunkten. Denna kurva tydliggörs i det totala antalet markeringar av enkäten, där kategori ett har gjort 814 markeringar, kategori två har gjort 1204 markeringar, kategori tre har gjort 981 markeringar och kategori fyra har gjort 523 markeringar.
4.3.2 Enkät - Del två
Del två av enkäten fokuserar på tre frågor kring de tidigare nämnda
new-age-fenomenen. Först hur vanligt fenomenet är, sedan om det är intressant och till sist om fenomenet är religiöst eller inte.
Figur 2
Figur 2 ovan visar det totala antalet svar i alla svarsalternativ på fråga ett för alla ålderskategorier.
Som man kan se, är det tydligt att en trend är genomgående i alla ålderskategorier. Hur man skall tolka den här informationen är diskuterbart men enligt min åsikt kan man dra följande slutsatser. Till att börja med är kurvan som diskuterades ovan i del ett minst lika tydlig i formen. Det tema som är genomgående i svaren är att det som är sällsynt och vanligt är när det gäller inbördes förhållande proportionellt liknande i antal mellan de olika åldersgrupperna. I åldersgrupp ett (<19) är det en liten skillnad mellan
32
”sällsynt” och ”vanligt” med ett marginellt övertag för vanligt. Detta övertag växer i grupp två (19-30) men förhållandet blir sedan omvänt i grupp tre men återgår till i stort sett lika i grupp fyra (>60). Mittenkategorin ”ovanligt” förblir minst i alla
åldersgrupper. Detta indikerar en polarisering, där något antingen är vardagligt eller exotiskt. Denna polarisering blir tydligare när man tittar på de individuella fenomenen. Som exempel på detta kan vi ta fenomenen meditation och gaia i den andra
åldersgruppen, där meditation har 1 markering på sällsynt, 3 markeringar på ovanligt och 20 markeringar på vanligt men där gaia har 18 markeringar på sällsynt, 3
markeringar på ovanligt och 1 markering på vanligt. I denna polarisering kan vi se tydliga indikationer på vad som är vanligt i populärkulturen, nämligen meditation, astrologi, magi, andar, horoskop, yoga, energi och karma.
När man går över till den andra ålderskategorin (19-30) tillkommer mindfulness.
Trenden håller i sig även i den tredje kategorin, där fenomenen förblir ungefär desamma men det blir ännu tydligare att meditation, horoskop och yoga är de mest synliga
fenomenen. Dock framstår följande undantag, att andar blir betydligt mer ovanligt och att energi och karma sjunker betydligt. I den sista ålderskategorin är de som förblir stadigt höga meditation, astrologi, horoskop och yoga, medan andar nästan går tillbaka till sin tidigare mellannivå. Medium blir i denna ålderskategori vanligare och energi och karma håller samma nivå som i den förra ålderskategorin.
Den andra frågan är om de finner respektive fenomen intressant eller inte. Här är det större variation mellan åldersgrupperna. Grupp ett (<19) visar störst intresse för astrologi, magi, andar, horoskop och karma. I den här gruppen är det 130 markeringar för saker de finner intressanta och 270 markeringar för saker de inte finner intressanta. Detta indikerar tydligt att det finns ett aktivt intresse för new-age-fenomen inom ungdomskulturen. När man går in på grupp två är intresset ännu tydligare. Det som är mest intressant för grupp två är meditation, astrologi, magi, andar, mindfulness, horoskop, yoga, energi och karma. Detta kan vi se på att antalet markeringar ökar till 173 för ja och 313 för nej. I grupp tre sjunker intresset betydligt, medan ointresset förblir detsamma, d v s 98 ja och 312 nej. Det som sticker ut som intressant är meditation och yoga. I grupp fyra (>60) ökar intresset igen men inte dramatiskt. Däremot sjunker ointresset, d v s 111 ja och 220 nej.
33
Det som ses som intressant är meditation, astrologi, magi, horoskop och i begränsad utsträckning andar, medium och yoga. Det som majoriteten av grupperna är
intresserade av är meditation, astrologi, magi, andar, horoskop och yoga. Faktumet att olika ålderskategorier intresserar sig för olika fenomen är förståeligt, eftersom New Age är något väldigt individuellt och låter en tillfälligt prova på vad man behöver.
I fråga tre skall de besvara huruvida de anser att något är religiöst eller inte. Det som sticker ut i den första gruppen är reinkarnation men överlag anses fenomenen vara icke-religiösa, 111 ja mot 258 nej. I den andra gruppen är det återigen reinkarnation som anses vara religiöst i flest fall. 128 ja och 342 nej. Även i den tredje gruppen är det primärt reinkarnation som anses vara religiöst, 88 ja och 339 nej. I den fjärde gruppen är det healing och reinkarnation som framför allt ses som religiöst. 66 ja 187 nej. Denna fråga i enkäten visar tydligt att majoriteten av deltagarna anser att dessa fenomen inte har med religion att göra, även ifall det är på klassisk religiös mark såsom att spå framtiden, hela, använda magi, tala med döda eller få belöningar eller bestraffningar beroende på hur god man är. Återigen som Partridge skrev så har gränserna mellan det religiösa och populärkulturen blivit minst sagt otydliga.
4.3.3 Enkät - Del tre
I del tre har enkäten en öppen fråga, där de skall svara vad de tänker på när de hör termen New Age. I den första åldersgruppen (<19) är det 17 personer som svarar
någonting i stil med ”inget speciellt” eller lämnar blankt. Detta tolkar jag som att de inte har hört termen tidigare. Tre personer svarar att de tänker på illuminati, vilket är ett intressant men absurt svar. Två svarar att det har med något nytt eller den nya tiden att göra. Två svar är närmare men lite underliga i sig själv. Det ena är ”glada färger, glad” och det andra är ”tänker på positiva saker och fredag”.
Det man kan läsa ut av detta är att kunskapen om New Age är minst sagt bristfällig, speciellt eftersom det är i ungdomskulturen som den är mest varierad men detta stämmer in med tidigare resultat, som visar att tron på new-age-begrepp oftast inte ses vara relaterad till religion. I denna grupp refererar en deltagare till lurendrejeri.
Inom den andra åldersgruppen (19-30) är deltagarna betydligt mer informerade. Det är 8 i gruppen som inte har fyllt i eller skriver motsvarande vet ej. Här började referenser komma om flummighet, andlighet, kändisar, nya tankesätt, magi, utveckling och ökad
