Malmö högskola
Urbana studier
Miljövetenskap 61-90hp
(MV109A)
C-uppsats
15 högskolepoängEn scout lär känna och vårdar naturen?
En undersökning om vad scouter upplever att de lär sig om natur och miljö.
A scout gets knowledge about and preserves the nature?
A research of what scouts perceive they learn about nature and the environment.
Tanja Nilsson
Johanna Norberg
Miljövetarprogrammet 180hp
2009-06-04
Examinator: Ebba Lisberg Jensen Handledare: Magnus Johansson
Abstract
The purpose of this paper is to examine what young people perceive that they learn about nature and the environment within the Scout organization, and also how this knowledge is translated into action. By using three focus groups with scout troops from Skåne we will explore the scouts perspective and reflections. Our research has revealed that young scouts do not feel that they learn much about either nature or environmental issues within the Scout organization. The knowledge they receive about nature and the environment concern mostly that they shouldn’t clutter and destroy nature. We can’t currently see that scouts have a greater environmental commitment through the outdoor experience within the organization. By contrast, feeling oneness with the nature creates a positive feeling and a better understanding of nature, which may lead to future environmental commitment.
Sammandrag
Syftet med uppsatsen är att undersöka vad ungdomar upplever att de lär sig i scouterna om natur och miljö samt hur denna kunskap omsätts till handling. Utifrån tre fokusgrupper med scoutkårer i Skåne lyfter vi fram scouternas perspektiv och funderingar. Vår undersökning har visat att ungdomarna i scouterna inte upplever att de lär sig speciellt mycket om natur och miljö. Kunskapen de får inom natur och miljö är till stor del Allemansrätten, att inte skräpa ner och förstöra naturen samt olika arter. Ungdomarna anser inte att den kunskap de får omsätts till några konkreta handlingar för natur eller miljö, med undantag från att de värnar om naturen under vistelsen där. Dessutom ser de endast miljö som något negativt laddat, då de enbart kopplar samman detta begrepp med miljöförstöring. Vi ser inte i dagsläget att ungdomarna får ett ökat miljöengagemang genom naturupplevelsen i scouterna. Däremot skapar naturmötet en positiv känsla och en ökad förståelse för naturen vilket kan leda till ett framtida miljöengagemang.
Nyckelord: Scoutrörelsen, scout, miljö, natur
Innehållsförteckning
ABSTRACT ... 2
SAMMANDRAG ... 3
FÖRORD ... 6
1 INLEDNING... 8
1.1SYFTE OCH PROBLEMSTÄLLNING ... 8
1.2DISPOSITION ... 9 2 EN INBLICK I SCOUTRÖRELSEN ... 10 2.1BEGREPPSFÖRKLARING ... 10 2.2SCOUTRÖRELSEN... 10 2.3SCOUTRÖRELSENS HISTORIA ... 11 2.4SCOUTRÖRELSEN IDAG ... 12 2.4.1 Scoutrörelsens mål ... 13 2.4.2 Svenska Scoutrörelsen... 13 2.5SCOUTMETODEN ... 13
2.5.1 Scoutlag och löfte ... 13
2.5.2 Patrullsystemet ... 14
2.5.3 Learning by doing ... 14
2.5.4 Symboler och ceremonier ... 15
2.5.5 Friluftsliv ... 15
2.5.6. Lokalt och globalt samhällsengagemang ... 15
2.5.7 Stödjande och lyssnande ledarskap ... 16
2.6SAMMANFATTNING ... 16
3 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 17
3.1NATURENS BETYDELSE ... 17
3.2.1 *aturkänsla och Friluftsliv ... 18
3.2.2 Utomhuspedagogik ... 18
3.2.3 Lärande genom möten ... 19
3.3TIDIGARE FORSKNING ... 19
3.4SAMMANFATTNING ... 21
4 METOD, MATERIAL OCH GENOMFÖRANDE ... 22
4.1METODVAL... 22
4.2MATERIAL, POPULATION OCH URVAL ... 23
4.3INSAMLING AV DATA ... 25
4.4ANALYSMETOD ... 26
4.5RESULTATETS TROVÄRDIGHET ... 27
4.6ETIK ... 28
4.7SAMMANFATTNING ... 28
5 EN SCOUT LÄR KÄNNA OCH VÅRDAR NATUREN? ... 29
5.1BESKRIVNING AV SCOUTKÅRERNA ... 29
5.1.1 Scoutkår 1 ... 29
5.1.2 Scoutkår 2 ... 30
5.1.3 Scoutkår 3 ... 30
5.2VAD UPPLEVER UNGDOMARNA ATT DE LÄR SIG I SCOUTERNA OM NATUREN? ... 31
5.2.1 Den teoretiska kunskapen ... 32
5.2.2 Den tysta kunskapen/inlärning genom handling ... 33
5.3DISKUSSION KRING VAD SCOUTERNA LÄR SIG OM NATUREN ... 34
5.4VAD UPPLEVER UNGDOMARNA ATT DE LÄR SIG I SCOUTERNA OM MILJÖFRÅGOR? ... 34
5.6HUR UPPLEVER UNGDOMARNA ATT DE FÖRVALTAR DEN KUNSKAP DE LÄR SIG I SCOUTERNA ANGÅENDE
NATUR OCH MILJÖFRÅGOR? ... 37
5.6.1 I det vardagliga livet ... 37
5.7DISKUSSION KRING SCOUTERNAS KUNSKAP OM NATUR OCH MILJÖ SAMT DERAS HANDLANDE ... 39
6 AVSLUTANDE DISKUSSION ... 40 REFERENSER ... 44 BILAGA 1 ... 46 BILAGA 2 ... 47 BILAGA 3 ... 48 BILAGA 4 ... 49 BILAGA 5 ... 50
Förord
Vi har valt att skriva vår uppsats med inriktning på scoutrörelsen, eftersom vi båda varit involverade inom scoutrörelsen sedan tidig ålder. Scouting har genom åren, som vi varit engagerade, haft ett stort inflytande över vårt eget miljöintresse. De upplevelser som vi fått genom scouterna har medfört en stor kunskap och förståelse för natur och miljö. Denna erfarenhet är en av de bidragande faktorerna som ligger till grund för att vi idag vill engagera oss för ett värnande av natur och miljö.
Vi anser att det i dagens svenska scoutrörelse till stor del handlar om gemenskap, samarbete och respekt, samt att alla är välkomna till organisationen. Detta är inte negativt men vi anser också att miljöfrågor är viktiga inom rörelsen och att dessa borde lyftas fram bättre. Varje vecka under terminerna är mängder med barn och ungdomar aktiva inom scoutrörelsen, under dessa möten finns en stor möjlighet att påverka. Vi ser en större potential i rörelsen än vad som utnyttjas i dagsläget och vill öka möjligheten att kunna påverka ungdomar till ett större miljöintresse. Precis som alla andra organisationer medför scoutrörelsen en miljöpåverkan och det borde vara en självklarhet med en medvetenhet om detta inom rörelsen. Att aktivt diskutera hur denna miljöpåverkar sker och att arbeta för att minimera denna påverkan hoppas vi blir en större del i den framtida scoutrörelsen.
Tack till de scoutkårer som har ställt upp och deltagit i fokusgrupper och intervjuer. Vi vill även tacka Svenska Scoutrådet för intervju och material. Slutligen ett tack till de personer som korrekturläst vår uppsats och kommit med kommentarer.
Kapitel 1
1 Inledning
I dagens samhälle är miljöfrågor ett hett och debatterat ämne. Vi tycker att en medvetenhet om och kunskap i dessa frågor bland ungdomar kan, och bör, bli mycket större. Behovet av kunskap i miljöfrågor i samhället är viktigt, inte minst med tanke på att dagens samhälle ligger till grund för framtiden. Det ungdomarna lär sig idag kommer att vara en del av det styrande samhället om 30 år. Tillsammans med den teoretiska kunskapen finns ett stort behov av handlingsberedskap. De vanor och mönster som ungdomar tar till sig nu, kommer forma dem och ligga till grund för deras eget handlande.
Scouternas vision är att skapa en bättre värld genom att ta ett ansvar för omvärlden samt att aktivt arbeta med miljö- och samhällsfrågor både lokalt och globalt. Därför anser vi att kunskapen om natur och miljö är viktigt inom scoutrörelsen. I denna uppsats har vi valt att granska scoutrörelsen, att undersöka hur aktiva ungdomarna inom rörelsen ser på sin kunskap om natur och miljö. Med utgångspunkt i tre fokusgrupper, bestående av tre olika scoutkårer i Skåne ges i denna uppsats scouternas perspektiv och funderingar.
1.1 Syfte och problemställning
Syftet med denna uppsats är undersöka vad ungdomar upplever att de lär sig inom scoutrörelsen om natur och miljöfrågor samt hur de säger sig använda denna kunskap. Vi vill genom uppsatsen fördjupa oss i vad som påverkar ungdomarna och hur detta syns i och utanför scoutrörelsen. Vi anser att det är viktigt med en naturkänsla och en stor kunskap i miljöfrågor såväl inom scoutrörelsen som för den enskilde individen. En av grunderna inom scouting handlar om att ”En scout lär känna och vårdar naturen” vilket innebär att naturen
finns med som en viktig del inom scoutrörelsen. Vi vill se om ungdomarna inom scouterna
bevarar denna grundidé. Våra frågeställningar är:
- Vad upplever ungdomarna att de lär sig i scouterna om naturen? - Vad upplever ungdomarna att de lär sig i scouterna om miljöfrågor?
- Hur upplever ungdomarna att de förvaltar den kunskap de lär sig i scouterna angående natur och miljöfrågor?
1.2 Disposition
Kapitel 1 presenterar kortfattat uppsatsens ämne, problemställning, syfte och upplägg.
Kapitel 2 går djupare in på ämnet och presenterar scoutrörelsen, dess syfte, historia och arbetsmetod.
Kapitel 3 är en teoretisk del där vi tar upp teorier och tidigare forskning. Här presenteras relevanta utgångspunkter som vi använder oss av i uppsatsen.
Kapitel 4 redogör för de metoder och material som använts och ger en bild av hur arbetet med uppsatsen har genomförts.
Kapitel 5 innehåller en beskrivning av de scoutkårer som har deltagit i vår undersökning. I detta kapitel presenterar och analyserar vi även de resultat fokusgrupperna gett oss.
Kapitel 2
2 En inblick i scoutrörelsen
För att utveckla problemställningen kommer vi i detta kapitel förklara begrepp, presentera bakgrundsinformation om scoutrörelsen samt dess historia och arbetsmetod. Detta eftersom det utgör grunden för scoutrörelsen och vad de arbetar för. Det är viktigt att inse scoutrörelsen syfte för få en förståelse för organisationen.
2.1 Begreppsförklaring
Scout, scouten – den enskilda individen. Scouter, scouterna – som en grupp.
Scouting – utövande av aktivitet i scouterna.
Hajk – en kortare utfärd där övernattning vanligtvis sker i vindskydd eller under bar himmel. Det finns ett flertal olika sorters hajk såsom vandringshajk, cykelhajk och kanothajk.
Läger – scouterna samlas under en längre tid och ängar sig helt åt friluftsliv och andra scoutaktiviteter. Veckoläger är det vanligaste och här vistas de på ett specifikt område.
*atur – det obebyggda landskap som omger människan, med de växter och djur som finns där.
Miljö – samspelet mellan människan och dess omgivning.
Allemansrätten – är en svensk sedvanerätt som möjliggör för människor att röra sig fritt i naturen så länge de tar hänsyn till djur, natur, markägare och andra människor i området.
2.2 Scoutrörelsen
Ordet scout kommer ursprungligen från engelskan och betyder spejare (Svenska scoutrörelsen 1983). Scoutrörelsens övergripande syfte är att ”möjliggöra för unga människor att utvecklas till ansvarsfulla världsmedborgare utifrån de värderingar som uttrycks i scoutlagen och scoutlöftet” (Svenska Scoutrådet 2008 s.5). I scouterna förekommer en stor bredd av aktiviteter med målsättningen är att göra ungdomarna redo för livet. Aktiviteterna kan i stort sett vara vilka som helst, scoutrörelsens idé handlar inte i första hand om vilka aktiviteter som
utförs. Fokus ligger istället på att aktiviteterna genomförs med hjälp av scoutmetoden1 och att
1
aktiviteterna uppfyller scoutrörelsens syfte (Svenska Scoutrådet 2008). Scoutrörelsens vision är att skapa en bättre värld och har som enskilt mål för varje medlem att de ska få en chans att utvecklas både som individ och som en del av samhället (Svenska Scoutrådet 2005). Bland annat är scouterna ute i naturen och lär sig hur miljön kan förbättras (Svenska Scoutrådet u.å.a). Det skiljer sig åt vad scouting är över världen, olika områden prioriteras då scoutrörelsen utvecklas efter länders behov och förutsättningar (Svenska scoutrörelsen 1983). På samma sätt skiljer det sig även åt inom landet. Det är i den enskilde lokala kåren som de engagerade medlemmarna, till största del, bestämmer över sin verksamhet. Scouterna är en del av samhället på lokal nivå, i olika sammanhang används rörelsen för att fylla olika behov. I sammanhang av friluftsliv och gemenskap fylls resten av innehållet på utifrån medlemmarna och ledarna. Olika kårer bedriver scouting av olika skäl och på olika sätt (Liljestrand 2004).
2.3 Scoutrörelsens historia
Scoutrörelsen grundades 1907 av Robert Powell. Under sin uppväxt vistades Baden-Powell mycket ute i naturen med sina bröder, där lärde han sig att klara av svåra situationer samt att samarbeta (Puke 1982). Baden-Powell var spanare i den brittiska armén och använde sig då av mycket som senare blev grunden för scouting så som spaning, surra timmerbroar och rita kartor (Svenska scoutrörelsen 1983). När han återvände till England 1903 uppmärksammade han slöheten bland landets ungdomar. Han fick idén om scouting och kunde på så vis dela med sig av sina erfarenheter från det militära (Svenska Scoutrådet u.å.a). Baden-Powell ville stärka pojkarnas karaktär och kropp, disciplinera dem och att fostra dem till att bli goda samhällsmedborgare (Baden-Powell 1983). Han samlade sina idéer i en bok, Scouting for boys, och gjorde ett försöksläger på Brownsea Island tillsammans med 21 pojkar. Under lägret testade Baden-Powell sina idéer (Svenska scoutrörelsen 1983). Grunden för de praktiska övningarna kom från hans militära erfarenheter (Baden-Powell 1983). Redan från det första lägret kom lärdomar av att programmet skulle vara spännande, inte bygga på föreläsningar utan ha en stor del aktiva övningar, ge ungdomarna ett ansvar samt uppmanade till initiativ och självständigt handlande. Det praktiska programmet var grunden för scoutverksamheten. De lärde sig pionjärarbete, knopar, iakttagelseförmåga, kännedom om djur och natur, primitiv matlagning och lägerliv, karta och kompass, klara sig på egen hand, ansvar samt teater och underhållning (Svenska scoutrörelsen 1983).
Scouting spreds snabbt och med inspiration ur Scouting for boys bildades många nya scoutgrupper. Redan två år efter det första lägret samlades 11 000 scouter i London och det blev tydligt att det skulle krävas en övergripande organisation för rörelsen. Scoutrörelsen bildades 1908 och spred sig vidare över världen (Baden-Powell 1983). 1909 startades den först scoutgruppen i Sverige. Ebbe Lieberath hade läst Scouting for boys, vilken han även översatte till svenska, och kände sig inspirerad till att starta en pojkgrupp (Puke 1982). Intresset spred sig över landet och 1912 grundades Sveriges scoutförbund. Året därefter bildades Sveriges flickors scoutförbund. Sedan 1960 har Sverige ett gemensamt arbete för flickor och pojkar (Liljestrand 2004).
Friluftslivet har genom scoutrörelsens historia varit en viktig del. Baden-Powell skrev redan i Scouting for boys: ”Men kom ihåg: det ska vara lek ute i det fria. Så snart du får tillfälle ska du ge dig ut i naturen, och må du få uppleva mycken lycka och många glada lägerdagar” (Baden-Powell 1983 s.168). I Scouting for boys nämner Baden-Powell en del uppmaningar till scouterna. Om lägerlivet säger han:
Glöm aldrig att en lägerplats efter lägrets brytning utvisar, om patrullen eller avdelningen i fråga är välskött eller inte. Ingen riktig scout lämnar någonsin en osnygg lägerplats efter sig /…/ Det finns folk som aldrig lämnar ett spår efter sig, när de bryter upp från en lägerplats /…/ jag gläder mig varje gång jag ser scouter vara lika noga och omtänksamma (Baden-Powell 1983 s.68).
Vidare fortsätter Baden-Powell och anvisar att endast två saker får lämnas kvar: Ingenting och ett Tack (Baden-Powell 1983).
2.4 Scoutrörelsen idag
Scoutrörelsen finns i 216 länder i världen (Nationalencyklopedin 2009) och består av 38 miljoner medlemmar (Strid 2009). Scoutrörelsen i Sverige bestod av cirka 123 000 medlemmar för sex år sedan men har sedan dess minskat påtagligt då det idag finns cirka 88 000 medlemmar (Strid 2009). Det finns fem förbund i den svenska scoutrörelsen vilka är: Frälsningsarméns Scoutförbund (FA), Kristliga Föreningen av Unga Kvinnor och Kristliga Föreningen av Unga Mäns scoutförbund (KFUK/KFUM), Nykterhetsrörelsens Scoutförbund (NSF), Svenska Missionskyrkans Ungdom (SMU) och Svenska Scoutförbundet (SSF). De fem scoutförbunden har ett samarbetsorgan som är Svenska Scoutrådet (SSR). Under dessa scoutförbund finns det olika distrikt vilka scoutkårerna är uppdelade i beroende på var den lokala scoutkåren befinner sig i Sverige (Nationalencyklopedin 2009).
2.4.1 Scoutrörelsens mål
Scoutrörelsen i Sverige är en del av världsscoutrörelsen World Organization of the Scout Movement (WOSM) och World Association of Girl Guides and Girl Scouts (WAGGGS). Målen som världsscoutrörelsen har är att: ”… bidra till att unga människor når sin fulla fysiska, intellektuella, sociala och andliga potential som individer, som ansvarstagande medborgare och som medlemmar av sina lokala, nationella och internationella samhällen”
(Svenska Scoutrådet 2006 s.5)och ”… ge [flickor och unga kvinnor] tillfälle till egen träning
i att utveckla sin karaktär, ansvarstagande medborgarskap och deltagande i sitt egna samhälle och världssamhället” (Svenska Scoutrådet 2006 s.5). Den svenska scoutrörelsen har också en värdegrund och metod och det är viktigt att medlemmarna känner sig stolta över dessa. För att vara en del av verksamheten krävs det att scoutlagen följs efter bästa förmåga och detta gäller inte endast på scouterna utan även i det vardagliga livet (Svenska Scoutrådet 2005).
2.4.2 Svenska Scoutrörelsen
För att de fem tidigare nämnda scoutförbunden ska samarbeta finns Svenska Scoutrådet som är en paraplyorganisation (Nolke 2009). Att ett samarbete är nödvändigt beror på att världsorganisationerna WOSM och WAGGGS enbart erkänner en organisation per land. De senaste tio åren har det blivit ett ökat samarbete mellan förbunden i Sverige, de arbetar exempelvis för gemensamt scoutprogram, ledarutbildning, rekrytering och varumärket Scouterna, som håller på att etableras. Fördelen med samarbetet är till stor del att det idag inte hade fungerat för något av förbunden att bära sin egen utveckling eftersom medlemsantalet inte är tillräckligt stort (Strid 2009).
2.5 Scoutmetoden
Scoutrörelsen är uppbyggd utifrån en arbetsmetod som ska genomsyra hela verksamheten och göra aktiviteterna målinriktade. Det finns sju delar och tillsammans utgör de grunden som hela scoutverksamheten bygger på och med hjälp av scoutmetoden avser aktiviteterna att utveckla scouterna både som individer och som grupp (Svenska Scoutrådet u.å.a; Svenska Scoutrådet 2008).
2.5.1 Scoutlag och löfte
Scoutrörelsen har sina grundläggande värderingar sammanfattade i en scoutlag som gäller för varje scout. Den beskriver hur en scout bör vara och utgör tillsammans med scoutlöftet grunden för att en organisation ska få kalla sig scoutförbund. Scoutlöftet lyder ”Jag lovar att
efter bästa förmåga följa scoutlagen” (Svenska scoutrörelsen 1983 s.215) och är en personlig bekräftelse från varje scout att denna vill leva efter scoutlagen (Svenska scoutrörelsen 1983).
Scoutlagen i Sverige består av sju punkter, nämligen följande:
1. En scout söker sin tro och respekterar andras. (En scout visar vördnad för Gud och hans ord.)2
2. En scout är ärlig och pålitlig. 3. En scout är vänlig och hjälpsam.
4. En scout visar hänsyn och är en god kamrat. 5. En scout möter svårigheter med gott humör. 6. En scout lär känna och vårdar naturen.
7. En scout känner ansvar för sig själv och andra (Svenska Scoutrådet u.å.a).
2.5.2 Patrullsystemet
Patrullsystem är en viktig del inom scoutrörelsen. Detta går ut på att ungdomarna delas in i mindre grupper, patruller, med ungefär fem till åtta scouter i varje grupp. I patrullen jobbar ungdomarna tillsammans för att utföra olika aktiviteterna där de bland annat lär sig att samarbeta för att lösa olika svårigheter. Även ömsesidigt lärande, ansvarstagande och ledarskap är grundläggande delar i patrullsystemet (Svenska Scoutrådet 2008). För att lättare kunna anpassa aktiviteterna och programmet efter deltagarna förekommer det en uppdelning i olika åldersgrupper inom scoutrörelsen (Svenska Scoutrådet u.å.b).
2.5.3 Learning by doing
Inom scoutrörelsen finns en grundprincip om inlärning kallad Learning by doing vilket översatt till svenska skulle kunna heta du lär dig genom att göra. Detta handlar om att scouterna själv får testa på saker, och tillåts därför också att få göra misstag, vilket leder till att scouterna får kunskap genom att dra lärdom av sina erfarenheter. Scouterna ska få ta del i hela verksamheten och aktivt delta i planering, genomförandet samt utvärderingen (Svenska Scoutrådet 2008). Genom att utvärdera vad som gått bra och dåligt får scouterna möjlighet att utveckla sin förmåga att se hur uppgifterna kan lösas smidigt och på så sätt få erfarenheter
som de kan ha nytta av till kommande planeringar (Svenska Scoutrådet u.å.a). De egna
2
2003 beslutade Svenska Scoutrådet om att ändra första punkten i scoutlagen till ”En scout söker sin tro och respekterar andras”, dock blir den inte officiellt giltig som svensk scoutlag innan de båda världsförbunden godkänner den.
upplevelserna ger scouten en djupare insikt om sig själv, omvärlden och sin relation till omvärlden (Svenska Scoutrådet 2008).
2.5.4 Symboler och ceremonier
Inom scouterna finns det en hel del symboler och ceremonier. Symboler såsom scoutdräkten, märken och patrullflaggor skapar en gemenskap inom gruppen och markerar en tillhörighet. (Svenska Scoutrådet 2008). På så sätt skapas det en vi-känsla, både för den lilla gruppen och för scoutrörelsen som helhet (Svenska Scoutrådet u.å.a). Ceremonier inom scouterna kan vara det som inleder eller avslutar varje scoutsamling samt enskilda större högtider såsom invigning av någon ny scout eller märkesutdelning. Genom att ceremonierna upprepas och blir tradition skapar de välkända mönster som medför en trygghetskänsla hos scouterna (Svenska scoutrörelsen 1983). Syftet med ceremonierna är även att få en gemenskap inom gruppen, samtidigt som samlingarna runt lägerelden kan ge tid för eftertanke och reflektion (Svenska Scoutrådet u.å.a).
2.5.5 Friluftsliv
Friluftslivet är en stor del inom scoutrörelsen eftersom scouterna vistas mycket i naturen och en del av scoutrörelsens idé är att skydda naturen. I scouterna handlar friluftslivet om att ta vara på den plats som de befinner sig på för att sedan skapa den bästa möjliga lösningen till att använda platsen som exempelvis ett övernattningsområde. Att vistas i naturen är en utmaning då en närmare planering inte kan genomföras eftersom väder och natur har betydelse och detta får scouterna lösa efter bästa förmåga (Svenska Scoutrådet 2008). På detta sätt kan det sedan tydligt synas hur gruppen hanterar olika situationer som de ställs inför. Scouterna ser att de kan finna en lösning till problemet och klara av detta vilket ger dem en trygghet i sin egen kunskap. Det scouterna minns tillbaka på från hajker och läger är oftast tillfällen där de ställts inför problem eller svårigheter (Svenska Scoutrådet 2005).
2.5.6. Lokalt och globalt samhällsengagemang
Genom denna del lär sig scouterna att ta hand om samhället och sina medmänniskor på lokal och global nivå. Det handlar inte om att ett möte ska vara inriktat på det internationella utan att något ska ske aktivt. Det kan handla att samla in pengar till behövande, vara stöd som nattvandrare i samhället eller att göra något för miljön. Scouterna ska kunna engagera sig i omvärlden (Svenska Scoutrådet 2008).
Race for the environment (Strid 2009) är ett exempel på ett lokalt och globalt samhällsengagemang där Svenska Scoutrådet har ett samarbete med Volvo. Evenemanget heter Volvo Ocean Race och är en seglingstävling som passerar olika platser i världen. Under tiden de befinner sig på en plats ska de ge inspiration till miljöaktiviteter. Där tävlingen passerar ska det finnas scoutdagar med ett miljötema för att på så sätt kommunicera ut ett miljöbudskap till allmänheten. Eftersom Volvo Ocean Race är ett stort projekt kan detta påverka många människors beteende och därför ger det en möjlighet till förändring (Strid 2009).
2.5.7 Stödjande och lyssnande ledarskap
Stödjande och lyssnande ledarskap handlar om scoutledarens roll i rörelsen. Inom scoutrörelsen ska ungdomarna själv ha inflytande över deras aktiviteter på mötena. Genom att ungdomarna kan bestämma över aktiviteter leder detta till att scouterna blir engagerade i vad som händer och kan sedan utvecklas i samhället till att ta egna initiativ (Svenska Scoutrådet 2008).
2.6 Sammanfattning
Baden-Powells syfte med scouting var att fostra unga pojkar till att bli goda samhällsmedborgare eftersom han ansåg att de inte hade en vilja till att ta del av samhället. Det praktiska innehållet var viktigt i aktiviteterna och detsamma gällde med att vistas ute i naturen. Idag är den Svenska scoutrörelsens syfte att göra unga människor redo för livet och scoutmetoden är tillvägagångssättet som beskriver hur olika delar är viktiga för att aktiviteterna inom verksamheten ska bli meningsfulla för scouterna.
Kapitel 3
3 Teoretiska utgångspunkter
I detta kapitel utgår vi från de teoretiska delarna som är relevanta för vår undersökning. Vi lyfter fram naturens betydelse, naturupplevelse samt teorier om hur människor lär sig om natur och miljö. I kapitlet tar vi även upp och presenterar tidigare forskning som berör dessa ämnen. Då det inte finns någon tidigare forskning som riktar sig mot att undersöka scoutrörelsens koppling till natur eller miljö har vi valt att se på forskning om friluftsliv och utomhusaktiviteter. Fältbiologerna är precis som scoutrörelsen en ungdomsorganisation med inriktning på natur och friluftsliv, men kan inte likställas med scoutrörelsen då fältbiologerna har naturen och kunskapen om denna som huvudfokus.
3.1 Naturens betydelse
Människan är för sin överlevnad helt beroende av ett fungerande ekosystem. De funktioner och tjänster som naturen ger upprätthåller mänsklighetens liv och välfärd (Söderqvist m.fl. 2004). Trots detta är vi alla delaktiga i en negativ påverkan av naturen och dess tillgångar. Vi är alla mer eller mindre involverad i större samhällsprocesser och utövar dagliga handlingar som medför miljöpåverkan och därmed nyttjar naturens resurser (Lindén 2001).
Ur ett antropocentriskt synsätt har naturen sitt värde utifrån människan perspektiv. Naturens betydelse bestäms av människan och vad vi anser om naturen. Människors värderingar är helt avgörande för hur naturen nyttjas. Agerandet gentemot naturen grundas i vad som gynnar de nu levande individerna och deras åsikter (Söderqvist m.fl. 2004).
Det upplevs som att allt färre svenskar vistas ute i naturen varje år, under de senaste 20 åren har barnens skogsbesök halverats enligt Skogssällskapet (Palmkvist 2009). Detta leder till att barns uppfattning om skogsmiljön blir främmande och skrämmande på grund av en bristande naturlig anknytning. Förlusten av naturupplevelse medför att individen inte blir varse de skiftningar som sker i naturen. Joakim Norgren lyfter fram vikten av en naturkänsla: ”Har man en känsla för naturen så har man även en känsla för sitt sammanhang” (Palmkvist 2009 s.A17) och menar att risken finns att naturkänslan missas om individen inte vistas ute i naturen (Palmkvist 2009).
3.2 Att lära sig om naturen och miljön
Friluftsliv, utomhuspedagogik och lärande genom möten kan vara bidragande faktorer till människors naturkänsla och förståelse för naturen.
3.2.1 *aturkänsla och Friluftsliv
Friluftslivet ses som en viktig del i skapandet av en större förståelse för naturen och miljön, inte minst för skapandet av en naturkänsla. Naturkänsla ses som att ha en känsla för de villkor naturen ställer, för allt levande, och ligger till grund för människans förståelse av sina möjligheter och begränsningar för att forma sin egen framtid (Ericson m.fl. 1975). Naturupplevelsen är grunden till människans naturkänsla och friluftslivet är en utmärkt metod för att få fler människor att vilja värna om naturen. Genom friluftslivet skapar individen en kontakt med naturen och en vilja att bevara denna (Friluftsfrämjandet 2004). Genom friluftsliv lär sig barnen att trivas i naturen och att tycka om att vistas där. Vilket är en metod för att få barnen att värna om naturen: ”Det du tycker om förstör du inte” (Drougge 1996 s.48). Naturskyddsföreningen har naturkänslan som en av sina tre strategier för att förändra samhället mot en hållbar riktning. I all sin verksamhet vill de lyfta fram naturens värde och väcka en positiv känsla och vördnad för naturen. De anser att ”… kärleken till naturen ger kraft att förändra” (Naturskyddsföreningen u.å. s.4) samt att naturkänslan ligger till grund för en personlig vilja att försvara och skydda naturen (Naturskyddsföreningen u.å.).
3.2.2 Utomhuspedagogik
Utomhuspedagogik erbjuder en introduktion till naturen och friluftslivet (Naturvårdsverket, 1986). Denna pedagogik syftar till att använda sig av naturlandskapet och naturupplevelsen för att ge barn kunskap om naturen. Metoden används av bland annat Naturskolan och Ur och Skur. Naturskolan har som fokus att sprida kunskap om hur naturen fungerar till sina elever. I sitt pedagogiska upplägg förekommer en större del praktiska naturstudier ute i naturen jämförelsevis med de flesta övriga skolor. Det praktiska arbetet underlättar förståelsen för sambanden i naturen och medför att de lättare minns. Inlärningsmetoden strävar efter att genom vistelsen i naturen utveckla en större känsla och förståelse för naturen. Genom de egna upplevelserna och upptäckterna skapas ett intresse för naturen hos eleverna. Deras iakttagelser kan även ge kunskap om hur människan påverkar naturen och ligga till grund för ett intresse i miljöfrågor (Naturvårdsverket 1986). I Ur och Skur står leken i naturen i centrum med målet att ge barnen:
… bättre kunskap om naturen. Den ökade kunskapen ska ge naturkänsla och förståelse för sambanden i naturen. Barnen lär sig hur de bäst ska uppträda i naturen och blir mer medvetna om miljön. För att uppnå detta är det viktigt att man trivs och har roligt året om i skogen, på ängen, vid sjön och på fjället (Drougge 1996 s.25).
3.2.3 Lärande genom möten
Med utgångspunkt i mötet mellan individen och undervisningens innehåll, den kunskap som samlats genom historien, sker lärandet. Tidigare erfarenheter får möjlighet att kopplas till det nya som möts, kunskapen byggs på individens egna erfarenheter och blir inte enbart en kunskap som memoreras. På så sätt kan kunskapen få relevans för individen och dens handlande. Mötet mellan individen och kunskapskällan ligger till grund för lärandet. Mötet kan vara indirekt, genom någon annans berättelse, eller direkt, genom egna erfarenheter. De direkta mötena ger en möjlighet att knyta an en känslomässig relation till objektet som studeras (Öhman & Östman 2004).
Att möta naturen med egna sinnen jämfört med att möta naturen i lärobokens text kan ha betydelse för vilka relationer till naturen som skapas och därmed för individens framtida handlingar gentemot naturen (Öhman & Östman 2004 s.22).
Hur ett budskap tas emot, uppfattas och vad det leder till hos den enskilde individen är tätt kopplats till hur nära buskapets konsekvenser ligger den enskilde individen. Ju närmare konsekvenserna upplevs desto mer motiverar det till handling (Lindén 1994).
3.3 Tidigare forskning
Lindéns (1994) teori kunskap-känsla-handlingberedskap består av dessa tre komponenter som formar människors attityder och beteende. Enligt Lindén ligger kunskap och känsla till grund för handlingsberedskapen. Kunskapen om och värderingen av attitydobjektet blir därför kunskap om och värderingar av natur och miljö. Känslan syftar på vad människor förknippar med natur och miljö, om de ser detta som något positivt eller negativt och vill medverka till en förbättring. Handlingsberedskap består av viljan att göra något för natur och miljö, det vill säga tankar om ett eventuellt handlande (Lindén 1994).
Rickinson (2004) lyfter fram att det inte finns några starka forskningsbevis för att äventyrliga utomhusaktiviteter påverkar ungdomars inlärning av teoretisk kunskap. Men faktum är att de flesta utomhusaktiviteter inte syftar till att ge en teoretisk kunskap. Forskare menar att det inte finns någon stark koppling mellan aktiviteterna och en förståelse för miljö. Naturupplevelsen behöver därför inte nödvändigtvis leda till att ungdomar utvecklar ekologiska attityder och
värderingar eller en omsorg för miljön. Däremot finns det mer betydelsefulla bevis för att aktiviteterna medför en positiv påverkan på ungdomars attityder och uppfattning om sig själv. Deltagandet i utomhusaktiviteter kan bland annat medföra att ungdomar utvecklar ledarskapsförmåga, självförtroende och självkänsla. Aktiviteterna leder till att de deltagande ungdomarna lär sig att fatta beslut, samarbeta och lösa problem (Rickinson m.fl. 2004).
Det finns studier som visar att utomhusaktiviteter kan leda till en ökad förståelse för miljön även om det inte är kopplat per automatik (Rickinson m.fl. 2004). Sandell (2008) menar att friluftsliv är inte enbart en metod för att uppnå en bättre hälsa utan vill även lyfta fram naturkontakten som ett mål i sig. Denna idétradition anser att ett miljövänligt beteende är en självklarhet utifrån en individs relation till naturen. Sandell menar att naturmötet ligger till grund för en livsstil som skiljer sig från andra som inte har ett intresse av att vara ute i naturen. Sandell kopplar vidare ihop friluftslivet med ett miljöengagemang, att de synliga effekterna av naturexploatering påverkar individens naturmöte och leder till ett miljöengagemang för att bevara naturen (Sandell 2008).
Sundberg och Öhman (2008) har forskat kring friluftslivets historia med inriktning på hälsa och livskvalitet. De lyfter fram att friluftsliv genom historien har setts som en naturlig väg till hälsa. Att vistas ute i den friska luften anses vara en stärkande och hälsosam kontrast till en innesittande vardag. Friluftslivet skulle förutom att stärka kroppens fysiska hälsa även utveckla ungdomar personligt och socialt. Att vistas ute i naturen har varit en metod för att få människan att återknyta den förlorade kontakten med naturen, det vill säga att lära känna naturen. Friluftslivet har använts inom skolan för att lära eleverna att uppskatta naturen och på så vis skapa ett engagemang för natur och miljö. Miljöengagemanget grundas på
naturupplevelser, kunskap och erfarenheter. Utifrån individernas förnuft och
sinnesupplevelser i naturen utvecklar de en förståelse och ett personligt förhållande till naturen (Sundberg & Öhman 2008).
Klöfver (2008) menar i sin forskning Miljö och livsstil att det är kunskap, känsla och ansvar för naturen som medfört att fältbiologerna sätter naturen i centrum för sin verksamhet. Verksamheten kännetecknas av ett specialiserat kunskapsintresse, ett starkt känslomässigt engagemang för naturen samt ett ansvarsfullt uppträdande i naturen. Genom att vistas ute i naturen och delta i fältbiologernas verksamhet får individerna en ökad kunskap om naturen. Fältbiologerna hävdar naturens egenvärde och att det är människans livsstil som måste
förändras för att stoppa dagens negativa naturpåverkan. Klöfver menar att kunskapen om naturen måste kombineras med kunskap om samhället för att det ska bli möjligt att driva genom förändringar i samhället för att hushålla med resurserna (Klöfver 2008). Klöfver skriver:
Individens ansvarstagande kräver dock kunskap om sambanden mellan vad jag gör och vilka konsekvenser mitt handlande får för naturen. Det räcker alltså inte med att kunna artbestämma växter och djur. Kunskapen måste kunna omsättas i vårt dagliga liv och medföra förnyelse av vårt sätt att leva (Klöfver 2008 s.165).
3.4 Sammanfattning
Människor är beroende av naturen och dess resurser men överutnyttjar dessa på ett ohållbart sätt. En bristande anknytning till naturen medför att individens förståelse för de samspel som finns mellan samhället och naturen försvinner. Genom friluftsliv och personliga upplevelser i naturen kan individen skapa en bättre uppfattning om hur naturen fungerar. Dock finns det inte entydig forskning som visar på att naturupplevelse leder till ett miljöengagemang. Däremot menar Sundberg och Öhman samt Sandell att naturupplevelsen kan leda till en ökad förståelse för natur och miljö, vilket i sin tur kan medför ett ökat miljöengagemang.
Kapitel 4
4 Metod, material och genomförande
Denna uppsats bygger på tre fokusgrupper med patrullscouter från tre olika scoutkårer i Skåne. Fokusgrupperna ligger till grund för de perspektiv på miljö, natur och handlande som tas upp i denna uppsats.
4.1 Metodval
Syftet med uppsatsen är att undersöka vad scouterna upplever att de lär sig om natur och miljöfrågor inom scoutrörelsen samt om denna kunskap påverkar deras handlande. Då vi vill undersöka hur scouterna uppfattar sin omvärld är en form av samtalsintervju en bra metod (Esaiasson m.fl. 2007). I samtalsintervjuerna får de uttrycka sina uppfattningar om vad de anser att de lär sig och hur de sedan handlar utifrån detta, på så sätt kan vi få primärdata direkt från scouterna. För insamling av sekundärdata har vi använt oss av intervjuer med ledare och Svenska Scoutrådet samt litteratur, Internetsidor och broschyrer.
Vi har valt att använda oss av fokusgrupper som metod för att besvara våra forskningsfrågor. Fokusgrupper är strukturerade gruppintervjuer där gruppen är sammansatt för ett specifikt syfte, med givet fokus och en styrande samtalsledarare (Esaiasson m.fl. 2007). Vi anser att denna metod är den mest lämpade för oss eftersom vi kan kombinera värderingsövning och gruppintervju vilket möjliggör att vi kan ha en programkväll på patrullens scoutsamling. Fokusgruppen medför att vi vid varje intervjutillfälle har möjlighet att få fram flera individers tankar och erfarenheter. Dessutom driver gruppen diskussionen vidare då de är fria att kommentera varandras tankar. På så sätt får de hjälp av varandras åsikter och funderingar så att de i gruppen kan associera vidare och fler idéer kommer fram (Wibeck 2000). Deltagarna i våra fokusgrupper känner varandra sedan tidigare och de delar samma intresse, därför finns redan en trygghet mellan dem, de kan prata fritt, ta stöd från varandra och bli mer öppna. Om vi valt att använda oss av enskilda kvalitativa intervjuer anser vi att det skulle finnas en risk att ungdomarna känt sig pressade och haft svårt att komma på idéer vilket medfört att vi på så sätt skulle få ett betydligt smalare material (Esaiasson m.fl. 2007). Gruppintervjuer gör att samtalet blir mer avslappnat och ungdomarna får en känsla av att någon lyssnar på dem. När ungdomarna kan driva samtalet minskar även vår styrande roll som samtalsledare och de kan prata mer fritt (Wibeck 2000).
Vi valde bort enkäter som undersökningsform eftersom vi ansåg att de skulle ge ett för odetaljerat underlag och att vi inte skulle få samma bredd och djup på vårt insamlade material. Detta då vi inte skulle kunna ställa följdfrågor och få ytterligare förklaringar på scouternas svar samt att det skulle funnits en större risk för att deltagarna missförstått våra frågor (Wibeck 2000).
Vårt syfte är att få fram scouters uppfattningar och tankar om vad de upplever att de lär sig om natur och miljöfrågor inom scoutrörelsen. På så sätt vill vi medverka till att öka förståelsen för uppfattningarna inom verksamheten. Vi syftar inte till att göra en heltäckande studie eller nå generella uppfattningar utan vill gå djupare in på befintliga funderingar. Därför lämpar det sig bra med fokusgrupper (Esaiasson m.fl. 2007).
4.2 Material, population och urval
Det finns scoutkårer spridda över hela landet och vi ansåg att det inte skulle vara möjligt att göra ett helt slumpmässigt urval. Detta skulle vara allt för oöverskådlig och omöjligt för oss att övergreppa. På grund av tillgängligheten har vi därför valt att i denna uppsats avgränsa oss till scoutkårer i Skåne. Detta för att underlätta för oss att åka ut till dem. Det strategiska urvalet var nödvändigt på grund av tidsbegränsning. Detta urval var också lämpligt då vi inte ansåg att den enskilde scoutens eller scoutkårens identitet spelade någon roll för vår undersökning. Vi ville undersöka vilka uppfattningar som finns inom scoutrörelsen och oavsett urval av scoutkårer hade vi fått denna information.
Vi har valt att avgränsa vår undersökning och enbart se på patrullscouter, åldersgruppen 12-14 år. Detta då vi ansåg att denna åldersgrupp kan tala för sig, uttrycka sina tankar och åsikter, ifrågasätta andras resonemang samt föra en diskussion över det givna ämnet. Ännu en anledning till urvalet är att vi anser att ungdomarna i denna åldersgrupp ännu inte har skapat sig invanda handlingsmönster utan testar sig fortfarande fram och letar efter sina vanor.
I det strategiska urvalet har vi tagit hänsyn till scoutkårernas omgivning och försökt få till en spridning mellan dessa. Därför har vi valt en scoutkår från ett mindre samhälle, en från en mindre stad och en från en större stad. Vi har inte tagit någon hänsyn till vilket scoutförbund kåren tillhör eller kårens storlek. Det som varit avgörande för vårt urval av scoutkårer är att denna ska ha en patrullscoutavdelning med minst fyra till sex deltagare, då detta antal är en bra riktlinje för en fokusgrupp och därmed ett minimum för vår fokusgrupp. Antalet
ungdomar i fokusgruppen är avgörande för att få till ett bra samtal. Detta då för få deltagare kan leda till att samtalet stannar av, men om det blir en för stor grupp finns risken att en del av ungdomarna blir sittande tysta (Esaiasson m.fl. 2007).
Inför fokusgrupperna planerade vi upplägget av scoutmötet (se bilaga 1) för att vi väl på plats skulle ha struktur över mötet samt veta ungefär hur lång tid varje del skulle ta. Vi delade även upp vem av oss som skulle hålla i respektive del och vem som observerade och antecknade.
För att styra upp gruppintervjun i våra fokusgrupper gjorde vi en intervjuguide (se bilaga 2) med fasta teman och frågor att utgå från. De teman som vi utgick ifrån var:
• En del om scouting, om deras tankar kring scouting och vad de gör på scouterna • En del om naturen, om naturens betydelse och scouternas inställning
• En del om miljö, vad de förknippar med miljö och vad de anser att de lär sig.
• En avslutande del om deras personliga påverkan samt scoutingens betydelse för deras miljöhandlande.
Vi har i anslutning till varje fokusgruppstillfälle även intervjuat den eller de ansvariga patrullscoutledarna med avsikt att samla in fakta om den enskilde kåren. Även till denna intervju har vi förberett en intervjuguide (se bilaga 3).
För att skapa oss en bra bakgrundsbild inför vårt uppsatsskrivande valde vi att genomföra en intervju med representanter från Svenska Scoutrådet. Genom denna intervju kunde vi samla in information om dagsläget inom scoutrörelsen, få ett övergripande perspektiv över scoutrörelsen som helhet samt få en bild av vad som görs inom miljöfrågor. Inför denna intervju gjordes en intervjuguide (se bilaga 4).
Intervjuguiderna hjälpte oss att strukturera upp frågorna och få en fast mall att följa inför varje intervju, så att utgångspunkten blev den samma. Under intervjuernas gång har vi följt upp intressanta svar på de fasta frågorna med följdfrågor. På så sätt har vi kunnat få fram en djupare förståelse för intervjupersonernas uppfattningar.
4.3 Insamling av data
Informationen till uppsatsen har samlats in genom ett flertal intervjuer med: ansvariga inom Svenska Scoutrådet, patrullscouter och ledare i tre olika scoutkårer. Utöver dessa intervjuer har vi även använt oss av litteraturstudier, internetsökning och broschyrer. Till vår hjälp vid varje fokusgrupp har vi haft med oss den planering för fokusgruppsupplägget samt de två intervjuguider som vi tidigare beskrivit. Där utöver har vi även haft diktafon, penna och papper, detta använde vi även vid intervjun med de ansvariga inom Svenska Scoutrådet.
Inför själva mötet med scouterna tog vi kontakt med de tilltänkta kårerna, frågade om de var intresserade av att delta och hittade datum som skulle passa oss alla. Därefter skickade vi ut en kort informationslapp till kåren som de skickade vidare till föräldrarna, där vi även bad om målsmans godkännande för ungdomarnas deltagande i vår fokusgrupp. Dessa lappar med målsmans underskrift samlade vi sedan in när vi kom till varje scoutkår (se bilaga 5).
Fokusgruppen startar med att vi alla samlades, patrullscouterna, deras ledare och vi. Vi presenterar oss kort och berättar varför vi var där. Därefter gjorde vi en namnrunda med hela gruppen där de fick berätta vad de hette, hur länge de varit med i scouterna och något om vad de gillar att göra på scouterna. Namnrundan hjälpte till att tvinga scouterna att komma igång och prata samt att vi direkt fick ett namn till varje ansikte. Efter namnrundan genomförde vi en värderingsövning där scouterna fick vara aktiva och ta ställning till våra påståenden och frågor. De fick kommentera sina val och motivera sina svar. Värderingsövningen användes för att få scouterna att börja reflektera över natur och miljö. Efter värderingsövningen började vi med gruppintervjun där vi återkom till de intressanta resonemangen från övningen. I de kårer där gruppen patrullscouter har varit för stor för intervjun har vi delat in och bara tagit med maximalt sex ungdomar. Detta urval har i och för sig skett helt naturligt eftersom en del av ungdomarna inte haft lappen med målsmans underskrift och inte fått delta.
Intervjuerna och fokusgrupperna har skett på deltagarens hemmaplan. Det vill säga i respektive scoutkårs lokal, där vi ansåg att både ledaren och scouterna kunde känna sig trygga. Undantaget är den tredje fokusgruppen som var iväg i en annan scoutkårs lokaler, men vi är av den uppfattningen att även de var avslappnade i den omgivningen. Intervjun med de ansvariga på Svenska Scoutrådet skedde på deras kontor.
Alla våra intervjuer spelades in med en diktafon. Inspelningen ansåg vi vara helt nödvändig för att vi i efterhand skulle kunna gå tillbaka till materialet och återge scouternas resonemang både allmänt och via direkta citat. Vid alla intervjutillfällen har vi varit med båda två och intervjuat och antecknat samt genomfört fokusgrupperna. Detta medförde att den ena av oss har kunnat ta en mer observerande roll samt att vi båda fått information från alla kårbesök och intervjuer. Under varje fokusgruppstillfälle har vi skiftats om att observera och leda olika delar av övningen och intervjun. Arbetsuppdelningen har gjorts i ett tidigare skede, när vi planerat fokusgruppen så att vi var väl förberedda att hålla i varje del.
4.4 Analysmetod
Vi har valt att inte ge varje scout ett fiktivt namn eftersom det totalt skulle röra sig om 16 scouter, vilket vi ansåg skulle bli för många namn att hålla reda på. Istället har vi valt att tydligt visa när det är olika individer från fokusgrupperna som uttalar sig. När vi skriver (F1B 2009) åsyftar vi individ B från fokusgrupp 1 och när vi skriver (F2 2009) syftar vi till vad som kommit fram i fokusgrupp 2. Detsamma gäller med ledarintervjuerna för scoutgrupperna där vi till exempel skriver (L3 2009) när vi hänvisar till ledarintervju från kår 3.
Utifrån våra intervjuer med respektive scoutledare, information från våra observationer, kårernas hemsida och verksamhetsberättelse har vi gjort en kortfattad sammanfattning av scoutkåren, patrullen och fokusgruppen. De genomförda intervjuerna avlyssnades och transkriberades för att vi därefter lättare skulle kunna analysera och tolka dessa avskrifter. De transkriberade intervjuerna har vi sedan läst genom ett flertal gånger, markerat partier som berört våra frågeställningar eller på annat sätt lyft fram intressanta funderingar. Material från de tre fokusgruppsintervjuerna sammanfattades och samlades i gemensamma övergripande teman som berörde våra frågeställningar. För att analysera våra intervjuer har vi använt oss av meningskoncentering. Denna metod innebär att delar av intervjun plockas ut och används sedan i analysen (Kvale 1997). Vi har både sett till de liknande tankar som lyfts fram i de olika intervjuerna samt tagit fram specifika exempel och talande citat från de enskilda intervjuerna. De svar vi tar med från intervjuerna är de som scouterna resonerat sig fram till, om svaret ändrats under diskussionens gång är det enbart det slutgiltiga resonemanget som vi väljer att ta med. Förutom när det gäller frågan om vad ungdomarna lär sig om miljö, där vi valt att redogöra för resonemanget som förs i en av fokusgrupperna.
Vid transkriberingen har vi i största mån återgett scouternas uttalande ordagrant. Med undantag för att vi valt att ta bort fyllnadsord som ”liksom, alltså, väl, ju, typ” samt att skriva om talspråk till skriftspråk där vi ändrat ”sånt” till sådant samt ”å” till och. Detta för att talspråket inte alltid lämpar sig i en skriftlig text samt att det lättare ska gå att följa med i scouternas resonemang.
När vi transkriberade den första intervjun upplevde vi en del problem med att urskilja rösterna från två av tjejerna i fokusgruppen. Dessa två är de mest drivande i diskussionen och deras röster är emellanåt svåra att urskilja. Vi har tillsammans försökt att lyssna av inspelningen ett flertal gånger och i de fall vi inte kunnat avgöra vem av dem som pratar har vi enbart återgett resonemanget och hänvisat till fokusgruppen.
4.5 Resultatets trovärdighet
Att alla våra intervjuer spelades in ökar tillförlitligheten eftersom vi har kunnat gå tillbaka och lyssnat av inspelningen ett flertal gånger för att vara säkra på att transkriberingarna blev rätt. Transkriberingarna har sedan lästs i sin helhet så att vi kan få en förståelse för sammanhanget (Sandberg 2005). Citaten vi använder oss av är visserligen tagna ur sitt textstycke, eftersom det skulle vara för lång och ointressant att återge hela transkriberingsstycken, men speglar resonemanget i sitt stycke.
Sett till den kommunikativa validiteten, på engelska communicative validity, har det varit en fördel för oss att vi är aktiva inom scoutrörelsen. Det finns en grundläggande förståelse mellan oss som forskare och deltagarna i undersökningen om vad de gör och pratar om (Sandberg 2005). På så sett vet vi till viss del vad ungdomarna pratar om angående scoutrörelsen. Detta ökar trovärdigheten då vi antagligen hade reagerat om scouterna kommit med svar som verkade helt otroliga.
Vi har på inga sätt genomfört en heltäckande studie på ämnet om vad scouter lär sig om natur och miljöfrågor. Vårt reslutat och våra slutsatser kommer inte heller att gälla för alla scoutkårer, resultaten kanske inte ens förmedlar en generell bild över hur det ser ut i Sverige. Ungdomarna i undersökningen har lyft fram många relevanta perspektiv som finns även inom andra kårer. Intervjupersonernas tankar och funderingar är deras personliga och visar på perspektiv som finns inom scoutrörelsen. När det kommer till reproducerbarheten är det inte så troligt att en annan forskare, med samma utgångspunkter, får fram exakt samma svar och
funderingar. Syftet är att förmedla scouternas tankar och visa hur scouter inom rörelsen uppfattar sin kunskap om natur och miljö. Genom intervjuerna har vi samlat information om scouternas erfarenheter, tankar, åsikter och känslor.
I efterhand kan vi se att det både fanns för- och nackdelar med fokusgrupperna, en nackdel är att ibland fastnar diskussionen enbart runt ett ämne eftersom scouterna spinner vidare på varandras tankar. Men det kan medföra att andra ämnen som ungdomarna tänkt på inte blir sagda, då dessa inte berör samma ämne. Det är ofta under intervjun i fokusgruppen som det spontana svaret från den enskilde individen ändras under diskussionens gång. Att exempelvis ett klart nej kan förändras när de andra deltagarna ger sina svar och funderingar.
4.6 Etik
Vi har valt att hålla både de enskilda scouterna, ledarna och även scoutkårerna anonyma i vår undersökning. På grund av att det är ungdomar det rör sig om samt att vi inte anser att deras enskilda identitet är av större vikt. Intervjuer har spelats in med samtycke från alla deltagare, samt även målsmans godkännande i de fall intervjupersonen har varit under 18 år. Inspelningen har gjorts med löfte om att enbart användas av oss för att vi ska kunna gå tillbaka och lyssna, transkribera och använda citat från intervjuerna. Vi har även lovat att filerna med inspelningen av deras intervju kommer att raderas när denna uppsats är färdigskriven, detta på grund av den unga åldern på scouterna och att de inte skulle oroa sig för att någon utomstående skulle lyssna av inspelningarna eller läsa transkriberingarna.
Vi har medvetet valt bort de scoutkårer vi själv är och har varit medlemmar i, detta för att vi inte vill påverka resultatet mer än nödvändigt, eftersom vi redan har en bestämd uppfattning om hur dessa scoutkårer ser på miljöfrågor. Samt att det kan vara svårt att behålla forskarens objektivitet och inte bli för personligt inblandad i undersökningen av ”kända” kårer.
4.7 Sammanfattning
I denna uppsats har vi valt att använda oss av fokusgrupper, där gruppintervjun är den centrala delen. Dessa grupper är tre scoutkårer i Skåne som är strategiskt utvalda med hänsyn till deras verksamhets placering. Utifrån det insamlade materialet har vi redogjort för scouternas uppfattning och tankar om natur och miljö. De transkriberade intervjuerna har analyserats och delats upp efter tematiska områden. Därefter har talande och relevanta citat valts ut för att synliggöra scouternas resonemang.
Kapitel 5
5 En scout lär känna och vårdar naturen?
I detta kapitel presenterar vi det insamlade materialet från fokusgrupperna. Efter en kort beskrivning av scoutkårerna som deltar i vår undersökning följer en redogörelse av patrullscouternas uppfattningar. Kapitlet är indelat utifrån uppsatsens tre frågeställningar och efter varje frågeställning följer en diskussion kring scouternas upplevelser och tankar. Varje frågeställning finns som rubrik över tillhörande stycke.
5.1 Beskrivning av scoutkårerna
Här följer en kort beskrivning av var och en av de tre scoutkårerna som deltagit i denna uppsats, lite allmänna fakta om den enskilde kåren, ledarens målsättning för sina scouter samt en beskrivning av fokusgruppen.
5.1.1 Scoutkår 1
Kåren är relativt liten med cirka 50 medlemmar och ligger i ett mindre samhälle med strax under tusen invånare. Inom kåren finns det ett fåtal engagerade ledare, där enskilda ledare har ansvaret för mer än en åldersgrupp. Dock finns en hel del frivilliga som gärna ställer upp och hjälper till vid enstaka tillfällen men som inte vill vara ledare varje vecka. Kåren har funnits i strax över femtio år och bedriver i dagsläget verksamhet i åldersgrupperna minior-, junior-, patrull- och seniorscouter. De har en egen stuga med tillhörande grönområde. Utöver scouternas veckomöten, hajker och läger bedriver kåren även försäljning av planteringsjord och pappersinsamling i samhället.
Ledarna värdesätter gemenskap samt uteaktiviteter högst inom scouterna, men anser även att det är viktigt att scouterna känner att de har användning av kunskapen. Ledarnas målsättning för scouterna är dels att de ska åka med på sommarens läger och dels att scouterna ska lära sig bli allt mer självständiga. De vill lära scouterna att elda, surra, slå upp tält, använda trangia kök, samarbeta och ha roligt. När det kommer till miljöfrågorna är fokus nästintill uteslutande på källsortering och att inte slänga skräp i naturen (L1 2009).
Fokusgrupp – Patrullen består av sju scouter och två ledare. I fokusgruppen medverkade fyra av patrullscouterna, en femte scout var närvarande på mötet men han hade inte målsmans
godkännande och fick därför inte delta i fokusgruppen. Deltagande i fokusgruppen var en pojke och tre flickor. Två av flickorna var de drivande i diskussionen.
5.1.2 Scoutkår 2
Detta är en stor scoutkår med runt 150 medlemmar i en medelstor stad. Kåren har funnits i nästan hundra år och har gott om ledare. De har sina lokaler i ett hus i utkanten av staden samt ett torp utanför staden. De bedriver verksamhet i åldersgrupperna bäver-, minior-, junior-, patrull-, senior- och roverscouter.
Ledaren lyfter fram kamratskap och självständighet som de viktiga delarna för scouterna. Verksamheten i kåren säger de själv kännetecknats av god aktivitet och mycket friluftsliv. Kårens miljöarbete handlar om källsortering, återvinning, hur uppvärmning av lokalerna sker och samåkning. Även om inte miljöfrågorna är i fokus så lyfts Allemansrätten och att inte skräpa ner i naturen fram (L2 2009). Ledaren säger:
Nä, man är inte scout för miljöfrågor /…/ när man är ute i naturen blir miljöfrågorna viktigare än för dem som sitter inne en ruggig vinterkväll och har ett möte inne, då är inte miljöfrågan den vikiga. Det är mer ute /…/ att se till så att du får alla dina sopor med dig hem och att man samåker till och från ställen och så vidare (L2 2009).
Fokusgruppen – Patrullen består av tretton till femton ungdomar och fem ledare. När vi är där för att ha fokusgrupp är det tolv scouter närvarande. Urvalet till vår fokusgrupp löser sig dock av sig själv eftersom det enbart är sex av scouterna som har lämnat in lappen med målsmans godkännande för att delta i vår undersökning. De sex som deltog är fem flickor och en pojke. Ungdomarna som deltar i fokusgruppen upplever vi som relativt tysta och fåordiga, det går inte riktigt att få igång en diskussion i gruppen och de svarar kort på våra frågor. De som pratar mest av dem är två av flickorna samt pojken.
5.1.3 Scoutkår 3
Är en relativt stor scoutkår i en större stad med runt 100 medlemmar och har funnits i knappt femtio år. Kåren delar sina lokaler med en annan scoutkår i staden. De bedriver verksamhet i åldersgrupperna minior-, junior-, patrull- och seniorscouter samt ska starta upp en bäveravdelning.
Ledaren lyfter fram att målsättningen för scouterna är först och främst att ha roligt. Därefter är det viktigt att de känner att de kan ha nytta av vad de lär sig på scouterna. Det scouterna bör lära sig är förutom de ”rena scoutgrejerna” (L3 2009) även att vara goda förebilder. Kårens miljöarbete handlar främst om källsortering och ”vanligt samhällsvett” (L3 2009). Även om miljöfrågorna inte direkt tas upp på scoutmötena så finns tanken på att ta vara på miljön i kåren. Kåren samåker och åker buss till större läger. Ledaren anser att det är viktigt att scouter har en stor kunskap i miljöfrågor eftersom friluftslivet är en stor del av rörelsen och scouterna är nära naturen, men även då scouterna är en global rörelse. Ledaren lyfter även fram scouterna som idé: ”att scouterna ska ta vara på sig själv, andra och naturen” (L3 2009). Att vårda naturen genom att de ”tillämpar den kunskapen som man har för att se till så att man förbättrar eller i alla fall inte försämra” (L3 2009).
Fokusgruppen – Patrullen består av femton till sexton scouter och tre ledare. Kvällen vi är där är det sex stycken närvarande. De är iväg på en aktivitet och inte i sin vanliga scoutlokal. De var två tjejer och fyra killar. Gruppen är öppen och pratar gärna om sina åsikter, de kommer med längre förklaringar om både relevanta och icke relevanta ämnen. Mest drivande i diskussionen var de två tjejerna och en av killarna.
5.2 Vad upplever ungdomarna att de lär sig i scouterna om naturen?
När scouterna fick associera fritt till ordet natur kommer det upp en mångfald av ord såsom: scout, träd, vara ute och gå, växter, å, hajk, ko och kohage (F1 2009), fåglar, djur, skog,
insekter, blommor och vatten (F2 2009), blad, sjöar, åkrar, Sjöröd och Gyllebosjön 3, mygg,
fästingar och svalor (F3 2009).
En återkommande tanke i alla tre fokusgrupperna är själva grundidén om att scouter är ute. Dels kommer det fram mitt i en mångfald av aktiviteter i beskrivningarna över vad de gör på scouterna: ”Man är ganska ofta ute ” (F1C 2009), ”Är ute i naturen” (F2B 2009), ”… alltså scout är natur” (F1C 2009) samt ”När jag tänker scout tänker jag natur” (F1A 2009) och i alla fokusgrupper lyfts det fram att scouter är på hajk, läger, sover i tält och vindskydd. Dels finns kopplingen till själva anledningen att de gick med i scouterna: ”För att vara mer ute för annars sitter man mest bara inne vid datorn så kommer man hit och är ute” (F1B 2009) och ”Det var dels kompisarna men samtidigt det att man var ute mycket, man fick göra massa olika saker,
3
åka på läger” (F3B 2009). Även i beskrivningen över vad de upplever att de lär sig i scouterna återkommer kopplingen till att vara ute: ”Ta hand om naturen” (F1D 2009) elda, karta, kompass och spårtecken (F2 2009), ”Vi lär oss att överleva ute i skogen. Vi lär oss ta hand om verktyg: yxa, såg, kniv, göra upp eld snabbt, vi lär oss vilka olika kläder man kan ha för att hålla sig varm” (F3A 2009). Ännu större bredd av aktiviteter blir det i svaren på den mer specifika frågan om vad de gör i naturen på scouterna. Scouterna lyfter fram de till synes klassiska scoutaktiviteterna som att elda, orientera med karta och kompass, hajka, tälta, paddla och vandra. En av scouterna förklara sig såhär: ”När vi är på hajk går vi runt, följer karta, går på stigar /…/ vi lagar mat ute i skogen” (F3A 2009). Utöver detta så kommer det även fram att scouterna leker, har skoj och ”skrattar jättemycket” (F3A 2009) ute i naturen.
5.2.1 Den teoretiska kunskapen
Det varierar en del mellan de tre fokusgrupperna om vad de uppfattar att de lär sig på scouterna om naturen. I den första fokusgruppen har de svårt att komma på något, de svarar att de ”Sällan” (F1C 2009) lär sig något om naturen på scouterna. Tidigare under samtalet har en av de andra scouterna sagt att de lär sig ta hand om naturen. I den andra fokusgruppen inriktar scouterna sig på Allemansrätten (F2A 2009) och att ”man lär sig att man ska vara rädd om den” (F2E 2009). I den tredje fokusgruppen handlar diskussionen mest om trädsorter ”Vi lär oss vissa träslag som man kan elda med, sen är det inte säkert att man kommer ihåg dem, men de går genom det med oss. Vissa löv” (F3A 2009) samt vilket träslag som brinner bäst och tänder lättast (F3D 2009).
Gemensamt för alla tre fokusgrupperna är kunskapen om att de inte ska förorena och fördärva naturen. Då en av scoutlagarna lyder: ”En scout lär känna och vårdar naturen” (Svenska Scoutrådet u.å.a) undrade vi vad detta innebar för dem och fick svar såsom: ”Nä, men man ska ju inte förstöra direkt /…/ vara rädd om naturen och inte knäcka grenar” (F1B 2009), ”Man ska inte förstöra” (F1D 2009), ”Att inte skräpa ner” (F2E 2009), ”Inte störa djur och sådant och ta med sig det som man tog dit” (F2A 2009), ”Jag tänkte direkt på det här om man är ute i naturen och man är där själv så att man behöver klara sig” (F3B 2009) och
Det här med att vårdar naturen då tänker jag att man inte behöver slänga batterier och sådant i naturen, det är ju inte väldigt hälsosamt /.../ Att lära känna naturen, ser du ett dött träd kan du använda det att elda med, du hugger inte ner ett helt levande träd bara för en bit av det för att elda (F3D 2009).
Att vårda naturen ses som att inte skräpa ner och förstöra. Men att lära känna naturen kopplar denna scout direkt ihop med att använda sig av naturen, att veta hur man bäst använder sig av trädet för att elda. Scouten som uttalade sig precis innan associerar det med att veta så pass mycket om naturen så att man klarar sig själv där ute.
5.2.2 Den tysta kunskapen/inlärning genom handling
Att de i den första fokusgruppen hade svårt att svara på den direkta frågan om vad de lär sig om naturen på scouterna behöver inte likställas med att de inte lär sig något om naturen på scouterna. Senare under intervjun när vi diskuterar vad de lär sig om naturen är det ändå en av dem som säger: ”Alltså man kanske inte pratar om det, men eftersom man är ute så ofta så hittar man nya saker sådär om naturen”(F1B 2009). Även om de inte upplever att de lär sig en massa teoretisk kunskap om naturen finns det i själva naturvistelsen en källa till kunskap.
Alla deltagarna, som uttalar sig, är mer eller mindre överrens om att naturen är viktig för scouterna. Det finns en som hävdar att den inte är helt avgörande ”Man kan ju göra saker inne med. Ja, man kan. Men det är ju roligare ute” (F2A 2009) men de andra scouterna visar snarare på scoutrörelsens beroende av naturen. De övriga i den andra fokusgruppen anser inte att det hade varit scouting om de inte hade varit ute: ”… hade man bara varit inne, då är man inte scout” (F2E 2009). Även i den första och tredje fokusgruppen läggs en stor vikt vid att vara ute i naturen. En av scouterna funderar och säger: ”Det är väl mest att är man scout ska man väl kunna klara sig i naturen och såhär så den betyder ganska mycket tror jag” (F1B 2009) varpå två av de andra snabbt hakar på ”Om inte naturen skulle funnits skulle nog inte scouterna funnits” (F1C 2009) och ”Nä precis, det är nog uppenbart” (F1B 2009). Ungdomarna uttrycker att naturen ses som en central roll för scouterna. I den tredje fokusgruppen resonerar två av scouterna över vad naturen har för betydelse såhär: ”Stor betydelse, man kan ju inte vara ute i storstaden och gå på hajk” (F3A 2009) och
Jag tror att den har rätt stor betydelse för naturen är ju där scouter håller till. Vi scouter är oftast ute i naturen dels när vi är på läger, när vi ska orientera. Det vi brinner för är ju inte att hålla till inne storstaden utan vi håller oss där ute (F3B 2009).
Utifrån att vistas i naturen anser de två scouterna att de får med sig mer än från skolans undervisning: ”Man får en helt annan bild av naturen, jämfört om man bara ser skolan och träden på skolan /…/ Jag tror att det blir mer lärorikt” (F3A 2009) och ”Det är en helt annan upplevelse” (F3B 2009).
