1
STRATEGIER OCH HANTERING
VID EMPATITRÖTTHET BLAND
SJUKSKÖTERSKOR
EN LITTERATURSTUDIE
SARA EKLUND
ANGELICA MIELCZAREK
Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola
61-90hp Hälsa och samhälle
2
STRATEGIER OCH HANTERING VID
EMPATITRÖTTHET BLAND
SJUKSKÖTERSKOR
EN LITTERATURSTUDIE
SARA EKLUND
ANGELICA MIELCZAREK
ABSTRAKT
Eklund, S & Mielczarek, A. Strategier och hantering vid empatitrötthet bland sjuksköterskor. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2019.
Bakgrund: Empatitrötthet är ett fenomen som uppstår i samband med utbrändhet bland
yrkeskategorier med patientkontakt som exempelvis sjuksköterskor. Tillståndet kännetecknas av en avsaknad känsla och energilöshet inför situationer som medför medlidande för
patienten. Tillståndet påverkar omvårdnaden och förmågan att känna in patienter för sjuksköterskor.
Syfte: Syftet med studien är att beskriva strategier och hantering av empatitrötthet. Metod: En litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ
ansats. Databassökningarna gjordes i tre olika databaser, Pubmed, CINAHL och PsycINFO. Samtliga valda artiklar har kvalitetsgranskats enligt SBUs kvalitetsmall för kvalitativ
inriktning.
Resultat: Efter analysen av de utvalda artiklarna fann författarna sju stycken huvudteman för
strategier som sjuksköterskor kan använda för att förebygga samt behandla empatitrötthet. De teman som beskrivs är framtagna nyckelstrategier, förändring av arbetsvanor, gränssättning, självhjälp, reflektion samt mindfulness/ avslappningsmetoder. Slutligen beskrivs strategier som arbetsledaren rekommenderas att använda sig av för att hantera empatitrötthet bland personalen.
Konklusion: Utan strategier ökar risken för att utveckla empatitrötthet likaså om fenomenet
inte blir uppdagat ute i verksamheterna. En medvetenhet och kunskap kring empatitrötthet är en första strategi för att förebygga och behandla empatitrötthet bland sjuksköterskor och rekommenderade strategier finns för både sjuksköterskor i sin professionella roll samt som privatperson. Även arbetsledare bör utveckla strategier för att upptäcka både risker men även pågående empatitrötthet bland personal. En sjuksköterska behöver kunna uppmärksamma reaktioner hos sig själv vid stress för att lättare kunna bryta negativa mönster under påfrestning på kropp och sinne under arbete. Genom kontinuerlig reflektion kan
uppmärksamhet riktas mot sjuksköterskans mående och eventuell förändring i den empatiska förmågan uppdagas och bearbetning påbörjas.
3
COPING STRATEGIES AGAINST
COMPASSION FATIGUE AMONG NURSES
A LITERATURE REVIEW
SARA EKLUND
ANGELICA MIELCZAREK
ABSTRACT
Eklund, S & Mielczarek, A. Strategies and coping skills for compassion fatigue among nurses. A literature study. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Institution of Care Science, 2019.
Background: Compassion fatigue is a phenomenon that arises in conjunction with burnout
among professions with patient contact, for instance nurses. This state is characterized with a lack of sensitivity and loss of energy when situations arises that requests empathy for the patient, which effects the care and ability for the nurse to feel with the patient.
Purpose: The purpose of this study is to describe strategies and coping skills for compassion
fatigue.
Method: A literature study based on eleven scientific articles with a qualitative approach. The
database research used three different sites, Pubmed, CINAHL and PsycINFO. All the chosen articles have been quality examined according to the SBU’s template for qualitative
alignment.
Result: After the analysis of the chosen articles there was found seven themes that nurses
could use to prevent compassion fatigue. The themes that are describes are produced key strategies, changed work habits, setting limits, selfcare, reflection and mindfulness/relaxation methods. Lastly, there is described strategies recommended for the supervisor to use to manage with compassion fatigue.
Conclusion: Without strategies there is a high tend risk to develop compassion fatigue, as
well as if the phenomenon is not recognized out in the working field. An awareness and knowledge around compassion fatigue is the first strategy to prevent and treat compassion fatigue among nurses. There are recommended strategies for the working nurse as they are in their professional role and for them as private persons. A nurse should be able to observe reactions within themselves during stress, to be able in an easier way break negative patterns that strain the mind and body during work. Through continuous reflection there can be more attentiveness towards the wellbeing of the nurse and a probable change of the empathetic ability can be discovered and the process of change can begin.
1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 1 BAKGRUND 1 Empati 1 Empatitrötthet 1 Utbrändhet 2 Secondary traumatic stress 3 Compassion satisfaction/empatitillfredsställelse 3 PROBLEMFORMULERING 4 SYFTE 4 METOD 4 Urval 4 Inklusionskriterier 4 Databassökning 5 Urvalsprocess 5 Relevansbedömning 5 Kvalitetsgranskning 6 Analys av data 6 RESULTAT 7 Framtagna nyckelstrategier 8 Förändring av arbetsvanor 9 Gränssättning 9 Självhjälp 10 Reflektion 10 Mindfulness och avslappningstekniker 11 Arbetsledarens roll 11 DISKUSSION 12 Metoddiskussion 12 Resultatdiskussion 14 KONKLUSION 17 FÖRSLAG PÅ FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCHFÖRBÄTTRINGSARBETE 18 REFERENSER 19 BILAGA 1 20
1
INLEDNING
Empati och dess påverkan på kontakten mellan sjuksköterskor och patienter har varit ett växande intresse för författarna under sjuksköterskestudierna. Empati har förklarats under utbildningens gång som en viktig del i sjuksköterskans roll, för att kunna skapa en bra relation till sina patienter och förståelse inför den vård som patienterna får erfara. Som studerande har författarna kunnat observera sjuksköterskors empati mot patienter, närstående och kollegor. Vi har även kunnat lägga märke till hur den empatiska förmågan skiljer sig från person till person samt hur den hos vissa sjuksköterskor verkar ha dämpats med tiden och en avsaknad av förståelse och uppfattning av patienternas känslor uppstått. En god omvårdnad kräver att sjuksköterskan ska kunna känna in och förmedla empati till patienter och närstående. Vid den emotionella kontakten med patienten, behöver sjuksköterskan etablera en kontakt för att kunna ge omvårdnad som krävs och därefter vara kapabel till att avveckla kontakten vid vårdtidens slut för att sedan kunna etablera ny emotionell kontakt med nästa patient. Samtidigt visar forskning att uttalad, intensiv patientkontakt tillsammans med hög
arbetsbelastning utgör risk för att drabbas av fenomenet compassion fatigue som i följande uppsats översatts till svenska termen empatitrötthet (Wiklund Gustin, 2017). Forskningen bekräftar även att de allra flesta sjuksköterskor utgör därmed risk för empatitrötthet genom att arbeta inom sin yrkesprofession. Idag rapporteras oroväckande hög arbetsrelaterad stress för sjuksköterskor samtidigt som vårdköer i det svenska samhället beskrivs som påfrestande långa. Empatitrötthet blir ett uppdagat problem bland sjuksköterskor och på samma gång som det utgör ännu högre risk för att sjuksköterskor slutar att arbeta inom professionen samtidigt som sjuksköterskebristen är ett allt mer växande problem i det svenska samhället.
Empatitrötthet kan leda till att sjuksköterskor byter arbetsplats vilket leder till en högre personalomsättning på avdelningarna, patientsäkerheten påverkas av ständig ny personal under upplärning samtidigt som risken för empatitrötthet kvarstår.
Författarna till uppsatsen vill lyfta fram strategier vid förekomst av empatitrötthet för att öka chansen till ett hållbart arbetsliv som legitimerad sjuksköterska.
BAKGRUND
Sjuksköterskor behöver en empatisk förmåga för att bemöta patienter, närstående och
medarbetare för att kunna utföra ett professionellt arbete och kunna samverka i team (Svensk sjuksköterskeförening, 2018). I kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor benämns vikten av personcentrerad vård, vilket innebär att patient och närstående behöver bli sedda och förstådda som individer (a.a). Lyhördhet, kommunikation, omvårdnad, omtanke, tröst och förståelse ses också som viktiga egenskaper inom vårdarbete, vilket ökar betydelsen av god empatisk förmåga som sjuksköterska (Holm, 2009).
Empati
Empati betyder enligt Nationalencyklopedin, förmåga att uppfatta och uppleva en annan människas känslor (NE, 2010). Samtidigt beskrivs empati som ett mångdimensionellt begrepp enligt forskare som studerar empati (Holm, 2009). Empati omfattar minst tre olika aspekter, den första är en affektiv/känslomässig reaktion på en annan människas känslor. Kognitiv del,
2 det vill säga förstå andra människors känslor, är den andra delen och den tredje beskrivs som en beteendedel där viljan och avsikten av att förmedla förståelse och medkänsla till den andra människan är central (a.a).
Empatitrötthet
Empatitrötthet (”compassion fatigue”) beskrevs första gången år 1992 av Carla Joinson som ett fenomen som uppstår vid utbrändhet bland annat hos vårdpersonal där sjuksköterskor är en särskilt utsatt grupp (Joinson, 1992). Andra särskilda professioner som riskerar att utsättas för empatitrötthet är psykologer/terapeuter samt socialarbetare (Peters, 2018). Empatitrötthet är nära besläktat med utbrändhet och sekundär traumatisk stress (a.a).
Definitionen av empatitrötthet beskrivs som ett slutresultat av en progressiv och växande process av långvarig, intensiv patientkontakt och påtalad exponering av arbetsrelaterad stress. Stressen kan uppkomma både från patientkontakten men även från arbetsmiljön som
sjuksköterskorna vistas i. Arbetsrelaterad stress för sjuksköterskor är förekommande, vilket redan beskrivs 1992 av Joinson som ovan nämnt introducerat fenomenet. Emellertid är inte all stress dålig för människor eftersom mänskliga kroppen är programmerad till att hantera stress och försvara sig mot hot (Wiklund Gustin, 2017). Forskning visar att människor har ett försvarssystem inom empati och medkänsla som kallas, The treat protection system som kan översättas till svenska som ”försvar mot hot systemet” (Gilbert P, 2009). Försvarssystemet är till för att fånga upp hot och har som syfte att se till att överleva. När systemet blir ur balans, som vid stressartade situationer, kan vårt försvarssystem uppfatta ett inkommande hot.
Reaktionerna som beskrivs om vårt försvarssystem blir attackerat av något som uppfattas som hot, är kamp, flykt- och frysreaktioner (Wiklund Gustin, 2017). Andra känslor som kan uppstå är aggressivitet, ångest, maktlöshet eller skam. En stressartad situation för en sjuksköterska, kan antas vara när hens viktiga värderingar, som att ta hand om och vårda andra människor inte går att fullfölja. Känslor av att inte duga som sjuksköterska och att inte kunna lindra patienters lidande som önskat, kan trigga igång hotreaktioner ifrån
försvarssystemet som kan leda till empatitrötthet (a.a).
Tillståndet kännetecknas av en avsaknad känsla och energilöshet inför situationer som medför lidande för patienten. Återhämtningsförmågan hos den drabbade är försvunnen och fysiska, emotionella, sociala, spirituella och intellektuella effekter påvisas (Knobloch m.fl., 2010).
Risker för utveckling av empatitrötthet
Påfrestande arbetsdagar där sjuksköterskor tvingas hoppa över raster, tar på sig extra arbetspass eller blir uppringda under sin ledighet för att akut ta sig till arbetet under sin ledighet, utgör en större risk för att utveckla empatitrötthet (Peters, 2018). Likaså visar forskning att exponering för arbetsrelaterad stress tidigt i sjuksköterskekarriären, även kan öka risken för empatitrötthet (a.a).
Vilket område sjuksköterskor arbetar inom, utgör även en avgörande faktor för ökad risk för empatitrötthet. Sjuksköterskor som arbetar med trauman som våld eller utnyttjande av barn har ökad risk, likaså arbete inom palliativ vård samt intensivvård (Peters, 2018).
Utbrändhet
Utbrändhet beskrivs som ett tillstånd där det först definierades till personer som arbetade inom yrken med mycket kontakt med människor och de kände sig utarbetade. Utbrändhet som varar under lång tid kan leda till att personen blir utmattad och på så sätt gör att hen inte kan arbeta på längre sikt under längre perioder (Brundin K, 2004). Vidare beskrivs det att en av
3 orsakerna till utbrändhet beror på stressfaktorer som uppstår i arbetet och det indikerar på en ohälsosam arbetsmiljö. Att dessa personers fysiska samt psykiska krafter har erfarit skada och behöver hjälp att ta itu med detta (a.a). Symtom som beskrivs till utbrändhet är känsla av oerhörd trötthet med samtidig spänning i kroppen och avsaknad till att kunna slappna av. Försämrade sovrutiner på grund av mycket tankar i huvudet kring ständiga måsten. Detta leder till en prestationsångest och känsla av att inte räcka till. Att bli sjuk (pga. nedsatt immunförsvar), få högt blodtryck, magbesvär, leder till sist att kroppen bryter ner sig själv är fysiska tecken vid utbrändhet (a.a).
Vidare förklaras att utbrändhet, benämnt som utmattningssyndrom, innebär att personen är tom på energi, cynisk och likgiltig för att gå och utföra sitt arbete (Todaro-Franceschi, 2013). Den utbrända personen väljer att dra sig tillbaka och en känsla av hopplöshet väller över en, trots att arbetet utförs på rätt sätt, väcks känslan av otillräcklighet. Vissa kan känna det som att de blir tvungna att arbeta hårdare, ändra sina värderingar, ändra beteendemönster och strunta i vad man själv behöver. Detta tillstånd är något som smyger sig på och utvecklas gradvis med tiden (a.a.).
Secondary traumatic stress
Sekundär traumatisk stress innebär en exponering av andras traumatiska upplevelser och lidande. När personer berättar vad de har upplevt och deras historia, blir den sekundära traumatiska stressen ens egna reaktion till denna information angående deras trauman (Todoro-Franceschi, 2013). Risken att drabbas av sekundär traumatisk stress blir högre om man dessutom under en längre period blir utsatt för svåra berättelser från patienter som för med sig oroade känslor av deras upplevelser (Knobloch Coetzee m.fl, 2010). Den sekundära traumatiska stressen förvärras hos åhöraren när det uppstår en känsla av att det inte finns något som kan göras för att lätta på patienternas känslor och upplevelser av de berättade situationerna (a.a). Denna känsla är en subkategori av empatitrötthet. Symtom som visar STS kan vara rädsla, sömnsvårigheter, mentala bilder av traumat samt att undvika saker som påminner om den traumatiska händelsen.
Liksom utbrändhet är secondary traumatic stress nära besläktad med empatitrötthet och tillstånd som även kan leda till uttalad empatitrötthet bland sjuksköterskor (Knobloch Coetzee m.fl, 2010).
Compassion satisfaction/empatitillfredsställelse
Compassion satisfaction, ses som motsatsen till empatitrötthet (Knobloch Coetzee m.fl, 2010) Författarna kommer att benämna tillståndet som empatitillfredsställelse i den här uppsatsen. När man känner empatitillfredsställelse innebär det att man känner ett välbehag och ro av att kunna hjälpa andra i sitt arbete. En känsla av att vara tillfreds med den omvårdnad och hängivenhet man kan ge sin patient i utfört arbete (Todaro-Franceschi, 2015). Att hitta glädje i att hjälpa andra. Med positivitet gentemot kollegor, miljö och arbetsplatsen, bidra med god kompetens och empatisk förmåga (a.a.). Knobloch Coetzee m.fl (2010) skriver att känslan som uppstår är uppfriskande och inspirerande av att kunna dela sina patienters upplevelse av smärta, kunna känna samhörighet med dem, lindra och avlasta dem från deras lidande och få chansen att vara med på deras resa mot ett bättre mående (a.a.). En positiv följd av att se sina patienter erhålla en bättre hälsa och mindre lidande ger sjuksköterskan en känsla av glädje och ny energi att fortsätta sitt goda arbete (a.a).
4
PROBLEMFORMULERING
Vårt emotionella försvarssystem behöver strategier för att kunna förebygga rubbningar som kan drabba sjuksköterskor under arbetslivet (Durate & Pinto-Gouveia, 2017).
Empatitrötthet är ett relativt sent påkommet fenomen som berör många sjuksköterskor. Tre riskfaktorer är beskrivna, patientkontakt, ”användning av sig själv som verktyg” (”use of self”) samt exponering av stress (Knobloch m.fl., 2010). Forskning visar att ökad stress för sjuksköterskor ökar risken för empatitrötthet (Waddill-Goad, 2016). Fenomenet är beskrivet men en kunskapslucka kring strategier och hantering vid empatitrötthet föreligger.
SYFTE
Syftet med studien är att beskriva strategier och hantering av empatitrötthet.
METOD
Till detta arbetet har författarna valt en litteraturstudie som koncentrerar sig på kvalitativ ansats, som inriktar sig på upplevelser samt för att kunna ta reda på vilka strategier det finns för sjuksköterskan mot empatitrötthet (Polit & Beck, 2014).
Författarparet såg att det fanns kunskapsluckor gällande strategier vid empatitrötthet hos sjuksköterskor men att de flesta sjuksköterskor upplever empatitrötthet någon gång under sin karriär. Författarna hade tidigare gjort en pilotsökning för att förvissa sig om att det fanns tillräckligt med resultat med sjuksköterskor som population. Dock framgick det att resultat där sjuksköterskor funnit strategier gentemot empatitrötthet var begränsat, därför gjordes en ändring i sökningen och sökordet ”nurse” valdes bort. Andra fynd som kom fram var att det inte endast var sjuksköterskor som drabbas/upplever empatitrötthet utan även andra
professioner såsom psykologer och socialarbetare. (Willman m.fl. 2016).
För att kunna hitta önskat material har ämnesord och fritext valts ut och sedan gjorts block av dessa som därefter använts för att leta i databaserna (Friberg F, 2017).
Urval
Litteraturstudien baseras på (Polit & Beck, 2014), POR. Förkortningen står för population, område och resultat, för att kunna få en enkel överblick av vad syfte och frågeställningen är (Willman m fl, 2016).
Tabell 1, POR-modellen
Inklusionskriterier
Till arbetet har författarna valt att arbeta med artiklar med kvalitativ ansats. Det har
förekommit artiklar med mixed method, vilket då har lett till att det kvantitativa resultatet har bortsetts från och enbart det kvalitativa resultatet har använts för analys. Vid genomgång av abstrakt har det varit med mål att de skulle följa studiens syfte. Artiklarna skulle vara på
Population Område Resultat
Sjuksköterskor Socialarbetare
Empatitrötthet och strategier Strategier för att hantera empatitrötthet
5 engelska, vara peer-reviewed, innehålla compassion fatigue/empatitrötthet samt
tillvägagångssätt omnämnt såsom hantering eller strategier (Polit & Beck, 2014).
Databassökning
För att hitta studier har vi använt följande databaser. Pubmed, CINAHL och PsycINFO. För studiens syfte behövdes databaser med olika inriktningar för att få med de personliga upplevelserna, det medicinska området samt det psykologiska välmående. Vi har valt att använda oss av ämnesord i sökningen till alla använda databaser, såsom ”Compassion fatigue, Qualitative study och Coping strategies” (Polit & Beck, 2014).
Det finns skillnader mellan de olika databaserna huruvida de specificerar sökorden. CINAHL nämner sina ämnesord som CINAHL Headings. Pubmed benämner dem som Medical Subject Headings (MeSH). Hos PsycINFO hittdes ämnesorden i sin respektive uppslagsverk, där ämnesorden benämns med Major concept (MM) samt Major Headings (MH). I presenterade tabeller i bilagorna framkommer detta (Willman m.fl. 2016).
I blocken användes de booleska termerna OR för att bredda sökresultaten och få fram så mycket material som möjligt inom de olika kategorierna. Vidare har AND använts mellan sökblocken, inga trunkeringar använts till några av orden (Polit & Beck, 2014). När samtliga sökblock var klara och artiklarna var presenterade tilldelades filtret ”peer-reviewed” hos alla 3 databaser. Pubmed kunde filtreras ytterligare med filtret ”Best Match”, för att smidigt få fram det mest relevanta till författarna (a.a.). För en utförligare redovisning av databassökningarna finns tabeller bifogade som bilagor längst bak i arbetet. Se bilaga 1.
Tabell 2, Artikelsökning Databas Datum Sökblock Antal artiklar Antal lästa titlar Antal lästa abstrakt Antal granskade artiklar Antal valda artiklar PsycINFO 09/04/2019 S4 AND S11 AND S17 * 36 36 16 8 5 Pubmed 09/04/2019 #8 AND #13 AND #19 * 165 165 15 7 3 CINAHL 10/04/2019 S4 AND S9 AND S17 * 32 32 12 6 3 Totalt 233 233 43 21 11
*= Filter peer-review/best match.
Urvalsprocess
Urvalsprocessen var systematisk (Willman m.fl. 2016) och innehöll tre steg, de beskrivs nedan.
Relevansbedömning
När sökningar var gjorda började författarna läsa abstrakt. Då det under arbetets gång var begränsat med antal artiklar krävdes ingen hjälp av SBU:s relevansmall. Författarna kunde på egen hand bedöma huruvida relevant artiklarnas innehåll var för studiens syfte (Willman m.fl. 2018). För att artiklarna skulle vara med i nästa steg för vidare läsning skulle abstrakten
6 innefatta de valda ämnena (a.a.). Det viktigaste för författarna var att hitta ett legitimt resultat av strategier mot empatitrötthet från deltagarna. Vidare tittades det på vilken arbetsgrupp som var med i studien, fanns det interventioner, om ja, vilka? (Friberg F, 2017).
Kvalitetsgranskning
För att säkerställa artiklarnas innehåll och kvalitet använde författarna SBU:s kvalitetsmall för kvalitativ inriktning (SBU, 2017). Vid läsning av de 11 valda artiklarna skulle forskarnas syfte matcha författarnas syfte och kunna besvaras. Deltagarna som var med i studierna, skulle adekvat besvara frågor. Det etiska övervägandet och godkännandet från den etiska kommittén skulle vara tydligt beskrivet. Studierna bedömdes med låg till hög kvalitet (a.a.). De artiklar som blev bedömda med hög kvalitet skulle innefatta ett tydligt syfte (a.a.) samt strukturen IMRAD (Polit & Beck, 2014). En artikel fick låg kvalitet med grund på att den kvalitativa resultatdelen var ytterst begränsad, dock med god substans (SBU, 2017) Tabell 3 presenterar de kvalitetskrav som författarna hade med hjälp av SBU:s mall (a.a.).
Analys av data
När samtligt valda artiklar fått godkänt efter att ha kvalitetsgranskats påbörjades analysen. I studierna letade författarna efter likheter eller skillnader (Friberg F, 2017). Artiklarna delades upp i olika kategorier; svarar på författarnas syfte, vilka professioner var med i studien, vilken typ av metod som studierna hade använt sig av, upplevd skillnad hos deltagarna alternativt ingen upplevd skillnad av empatitrötthet med hjälp av de använda strategierna (a.a.) Med hjälp av detta kunde författarna få en klar översikt av vad som hade gjorts, vilka professioner tycker/känner lika alternativt olika samt vilka strategier som fungerar (a.a.). Av denna analys framkom det sju teman, samt fem subkategorier, som användes som strategier gentemot empatitrötthet.
Tabell 3, Författarnas kvalitetskrav med hjälp av SBU:s kvalitetsmall.
Hög kvalitet Låg kvalitet
Väldefinierad frågeställning/syfte Relevant/genomtänkt urval Beskriven datainsamling och dataanalys
Analysmättnad
Tydligt beskrivet resultat och besvarar studiens mål
Etiska överväganden
Ej väldefinierat syfte/frågeställning Ej beskrivet urval
Ingen tydlig beskrivning av datainsamling och
dataanalys
Dålig analysmättnad Ej tydligt beskrivet resultat och obesvarat studiemål Inget etiskt övervägande
Antal artiklar 10 1
(Dålig analysmättnad av kvalitativt material)
7
RESULTAT
Nedan presenteras strategier och hantering av upplevd empatitrötthet som framkommit vid empirisk forskning och analyserats av författarna i sammanlagt elva stycken publicerade artiklar. Analysen har grundat sig i kvalitativ forskning som gjorts inom det utvalda området för att besvara syftet och frågeställningen till uppsatsen. Åtta av studierna har genomförts i USA, två av dem i Kanada samt en i Australien. Deltagandet bland de olika studierna varierar från 5 deltagare till 73 deltagare. Efter en kvalitetsgranskning av de utvalda artiklarna,
framkom att tio stycken var utav hög kvalitét men en artikel fastställdes ha låg kvalitet på grund av låg analysmättnad. I fyra av studierna utfördes intervention med ett program som har vid tidigare forskning framtagits (Gentry, 2002) i syfte av att förebygga samt behandla
empatitrötthet. Programmet som använts vid interventionen har genomförts med framtagna nyckelstrategier som kommer att presenteras i första avsnittet av resultatet. Samtliga strategier bygger på att en medvetenhet kring empatitrötthet uppdagas i första hand för att sedan kunna appliceras på professioner som utgör risk för att drabbas av empatitrötthet.
Resultatet redovisas med sex olika huvudteman på strategier som har kunnat fastställas efter genomgången av litteratur: ”nyckelstrategier”, ”förändring av arbetsvanor”, ”gränssättning”, ”självhjälp”, ”reflektion”, ”mindfulness och avslappningstekniker” och avslutas med ett sjunde huvudtema som författarna valt att kalla för ”arbetsledarens roll” och beskriver rekommendationer av strategier framtagna för arbetsledare.
8
Figur 1
Presentation av sju teman av strategier vid empatitrötthet.
Nyckelstrategier
Flera forskningsprojekt har bedrivits genom att låta sjuksköterskor och andra professioner prova utvalda stressreducerade program utsedda för empatitrötthet, för att därefter studera resultatet (Pfaff m.fl., 2017; Flarity m.fl., 2013; Potter m.fl., 2005; Slatyer m.fl., 2018). Fyra studier genomgick ett Compassion fatigue Resiliency program av Eric Gentry vars deltagare fått utvärdera (Pfaff m.fl., 2017; Flarity m.fl., 2013; Potter m.fl., 2005; Slatyer m.fl., 2018).
Forskningsprojekten utgicks ifrån fem nyckelstrategier som deltagarna hade fått ta del av under utbildningsdelen av projektet (Potter m.fl., 2005, Flarity m.fl., 2013, Slatyer m.fl., 2018). Strategierna beskrivs som självreglering, medvetenhet, identifiera negativt påverkbara miljöer, kontakt och support med kollegor samt självhjälp. Nedan visas en sammanställning av varje strategi som ska underlätta reduceringen av empatitrötthet (Flarity m.fl., 2013).
STRATEGIER OCH HANTERING VID EMPATITRÖTTHET Arbetsledarens roll Mindfulness och avslappnings-tekniker Självhjälp Förändring av arbetsvanor Nyckelstrategier Gränssättning Reflektion • Självreglering • Medvetenhet
• Identifiera negativt påverkbara miljöer
• Kontakt och support med kollegor
9
Självreglering
Självreglering behövs för sjuksköterskan för att kunna lyssna av sin kropp och dess påverkan av stress. Genom en god kontroll på kroppens känsloreaktioner blir sjuksköterskan allt mer förberedd för stressituationer som kan uppkomma vid arbetstid (Flarity m.fl., 2013).
Medvetenhet
Strategin strävar efter en medvetenhet om kroppens spänningar vid fokus under arbete. Genom att låta kroppen ta sig an uppgifter med ett avslappnat, medvetet sinne och kropp, undviks tvångsmässiga spända reaktioner vid stressartade situationer (Flarity m.fl., 2013).
Identifiera negativt påverkbara miljöer
Genom att vara öppen och se hur miljöer kan ha en negativ påverkan, kan sådana situationer undvikas. Förändrat tankesätt från att saker och ting ”måste ske” till att göra det bästa utav situationen samt kunna se möjligheterna till att förändra det egna arbetssättet utifrån arbetssituationen (Flarity m.fl., 2013).
Kontakt och support med kollegor
En grupp där personal delar med sig av sina svårare upplevda arbetsrelaterade erfarenheter för varandra. Viktigt att gruppen har en trygg atmosfär där kollegor kan hjälpas åt att stötta varandra (Flarity m.fl., 2013).
Självhjälp
Genom att ta hand om den egna hälsan som att exempelvis värna om privata relationer, sin fysik, sitt intellekt, ta vara på sin religion eller andra eventuella spirituella intressen, får sjuksköterskan energi som är utav vikt för att kunna skapa en bärkraft och förnyelse i arbetet (Flarity m.fl., 2013).
Förändring av arbetsvanor
Förändring av arbetsvanor och därmed hitta ett mer fungerande arbetssätt och hantering av patienter förekom som en strategi vid två olika studier, Yoder (2008) och Austin (2009) där sjuksköterskor intervjuats kring empatitrötthet och deras egna upplevda strategier för att motverka tillståndet de drabbats av utvärderades av forskarna.
Ett sätt för att förändra en arbetsvana kan vara att identifiera ett naturligt arbetsmönster för att sedan förändra det dagliga arbetssättet (Yoders, 2008). Sjuksköterskor som intervjuats kring deras strategi av förändring av arbetsvanor för att motverka empatitrötthet, har kunnat beskriva kortsiktiga och långsiktiga förändringar i det pågående arbetet (a.a). Kortsiktiga förändringar som att ta en paus från en patient eller ansöka om ett par dagars extra ledighet var förekommande. Långsiktiga förändringar som sjuksköterskor använt sig av var att byta arbetsplats, lämna organisationen eller sjuksköterskeyrket, förändra arbetstiden från heltid till deltid eller justera schemaläggningen på arbetet (Yoder, 2008; Austin, 2009).
Gränssättning
Sätta tydliga gränser inom sitt arbete kan vara utav betydelse för att inte riskera empatitrötthet (Melvin 2012). Gränser i form av att bli för emotionellt engagerad i patienter beskrivs som ett skydd mot utbrändhet och därmed empatitrötthet (a.a).
Gränssättning är en strategi som socialarbetare använder för att förhindra empatitrötthet både personligt och på ett professionellt plan (Yi m.fl., 2018). Personlig gränssättning görs genom att socialarbetaren begränsar sitt känslomässiga band med klienten medan professionella
10 gränser sätts genom att tydliggöra sin roll jämte mot andra professioner och inte ta på sig andra professioners ansvar (a.a). En annan gränssättning som framkommit i en annan studie bland socialarbetare är att bilda tydliga gränser mellan sitt privata och professionella liv (Bourassa, 2012). Resultatet kan jämföras med Yoders (2008) resultat bland sjuksköterskor där vikten av personliga strategier som att ha ett liv utanför arbetet är utav betydelse för att förhindra empatitrötthet.
Självhjälp
Flertal studier kring hantering av empatitrötthet visar vikten av självhjälp och vårda den egna hälsan som en viktig strategi (Melvin, 2012; Yoder, 2008, Pfaff m.fl.,2017; Flarity m.fl., 2013; Potter m.fl., 2005; Slatyer m.fl., 2018).
God sömn, hälsosam kosthållning, avslappningsmetoder och fysisk aktivitet har visat sig ha god effekt för att motverka empatitrötthet (Melvin, 2012). Vikten av fysisk aktivitet betonas och att den gärna bör kombineras med vistelse ute i naturen som hjälper framkalla ett lugn och distans till arbetet (Yi m.fl.,2018). Andra sätt att finna en distans till arbetet genom självhjälp skapas genom att undvika att kontrollera sin epost eller svara i telefon under sin fritid. Distansen mellan arbete och fritid sänker risken för empatitrötthet och främjar istället empatitillfredställelse (Yi m.fl.,2018).
Fritidens betydelse och känslan av att ha ett liv utanför arbetet är utav vikt för att motverka empatitrötthet (Yoder, 2008). Forskning visar att de professioner som riskerar bli
empatitrötta, hanterar empatitrötthet bättre genom att vara spirituellt eller religiöst engagerade under sin fritid (a.a).
Motståndskraft mot empatitrötthet genom olika tankesätt har studerats av Bourassa (2012) som intervjuade socialarbetare som berättade som sina erfarenheter och strategier mot empatitrötthet. En god självkännedom inom sin profession hjälpte socialarbetarna till att bekräfta sig själva. Vid svåra situationer som uppkom i arbetet, hjälpte känslan av
bekräftelsen för sig själv att det bästa av situationen har gjorts, även om utgången inte blivit som planerat. På så sätt kände socialarbetarna sig sällan besegrade i arbetsrelaterade
situationer som kunde verka stressartade och leda till empatitrötthet (Bourassa, 2012).
Reflektion
Sjuksköterskor beskriver att en obalans i arbetslivet som att bli allt för personlig med patienter kan bidra till en dränerande effekt och empatitrötthet kan på så sätt lättare uppstå i arbetet (Yoder, 2008; Austin, 2009). Genom att sträva efter daglig reflektion för att uppnå en tillfredställelse i sitt arbete med patienter har betydelse för att förhindra empatitrötthet (Pfaff, m.fl.,2017; Flarity, m.fl., 2013; Potter, m.fl.,2005, Slatyer, m.fl., 2018). Under reflektion kan empatitrötthet identifieras och genom att tillföra nyckelstrategier som motverkar tillståndet kan empatitillfredställelse istället uppnås och riskzoner uppmärksammas i tidigt stadium (Pfaff m.fl., 2017). En strategi att ta till efter reflektion är att påminna sig själv som sjuksköterska om stunder i arbetslivet då det gjorts skillnad för patienter tack vare den omvårdnad som givits (Austin, 2009).
Reflektionen kan även användas för att uppmärksamma avsaknad av vård av sig själv som person och kan hjälpa sjuksköterskan att ta vara på sin egen hälsa för att finna en god och hälsosam livsbalans (Potter m.fl., 2005; Pfaff m.fl., 2017).
11 Ett annat sätt att reflektera över sig själv i sin professionella roll för att förhindra
empatitrötthet, är genom reflektion tillsammans med kollegor under arbetstid där kollegor kan stöta och handleda varandra i svårare situationer som kan bidra till en ökad risk för
empatitrötthet (Yoder, 2008).
Mindfulness och avslappningstekniker
Mindfulnessteknik framgick vara uppskattad bland deltagarna i Pfaffs m.fl. (2017) studie där deltagarna berättar om deras upplevelse av den stressreducerade effekten som uppstått vid mindfulnessövningarna.
Att komplettera nyckelstrategier tillsammans med mindfulness kan hjälpa drabbade till att utveckla sina känslor och finna ett inre lugn (Slatyer, 2017). Ett inre lugn är utav vikt för att minska risken för stress som kan leda till empatitrötthet (Slatyer m.fl., 2017). Mindfulness och avslappning kan även bidra till att ta sig tid till att ta hand om sig själv på ett sätt som passar den drabbade. Exempel kan vara, tillåta sig spela piano 30 minuter dagligen eller börja dagen med morgongymnastik (a.a). Genom att ta sig tid till olika aktiviteter som framkallar ett inre lugn, menar Slatyer (2017) att den stressreducerade effekten leder även till en minskning av den pågående stressen som ofta finns på sjukhus som är en hög riskfaktor för empatitrötthet (Slatyer m.fl., 2017).
Förutom olika meditationstekniker och aktiviteter för egna hälsan, framfördes vikten av stressreducerande övningar som kan göras under arbetstid (Adimando, 2017). Gående meditationsövningar, ta sig utanför arbetsplatsen för lunchrast eller dofta på doftessens i personalrummet är exempel på övningar som kan utföras under arbetstid med
stressreducerande effekt och minska risken för empatitrötthet (a.a).
Studier visar även att en kombination av mindfulnessprogram tillsammans med yogautövning där upplevelserna har studerats för socialarbetare som varit utsatta för empatitrötthet, visar resultatet att en stressreducerande effekt har kunnat påvisats och att en sänkning av
empatitrötthet skett (Gregory, 2015). Studien visar även att genom avslappningsövningar som gjorts löpande, har effekten även påverkat socialarbetarna i arbetet och deras hantering av stressfulla situationer som är förekommande vid deras arbete med patienter/klienter (a.a). Slatyer m.fl., (2017) beskriver liknande effekt bland sjuksköterskor som tar sig tid till lugnande eller meditativa aktiviteter på sin fritid som framkallar inre lugn.
Arbetsledarens roll
I en av de ovannämnda artiklarna (Melvin, 2012) där sjuksköterskor intervjuats kring deras strategier och hantering av empatitrötthet, har det kartlagts rekommendationer för att
undvika/hantera empatitrötthet bland sjuksköterskor. Rekommendationerna betonar vikten av att ledaren på arbetsplatsen bör vara påläst och förberedd för personal som utsätts för
empatitrötthet, bedriva undervisning och öka kunskapen hos medarbetarna kring
empatitrötthet för att öka förståelsen för orsaker och risker som kan leda till empatitrötthet. En sista rekommendation som är beskriven, är vikten av tidigt upptäckande av empatitrötthet samt ha en utarbetad plan för rehabilitering och förebyggande åtgärder (Melvin, 2012).
12
DISKUSSION
Nedan presenteras en diskussion uppdelat på en metod- och resultatdiskussion. Vald metod diskuteras utifrån styrkor och svagheter och resultatet diskuteras i relation till relevant litteratur samt författarnas egna reflektion gällande resultatet som framförts.
Metoddiskussion
Inför läsning av artiklar och dess innehåll ville författarna läsa på sig om vad empati innebär, vad empatitrötthet i själva verket är och vad det kan orsaka. Vad har dessa fenomen och begrepp för betydelse för sjuksköterskan och hens arbete. Med hjälp av litteratur och artiklar från universitetets databaser kunde författarna få sig en bild av det valda ämnet inför vidare läsning av artiklar längre fram i arbetet.
Metod
Valet av en kvalitativ litteraturstudie var ett självklart val då arbetet inriktade sig på
upplevelse och strategier vid empatitrötthet, något som inte går att mäta med siffror som vid en kvantitativ studie. Vid en början hade endast CINAHL och Pubmed valts som databaser till arbetet, då dessa var de som var mest kända för författarna och visste hur man manövrerade dem. Dock ingås författarparet att en databas med de psykologiska aspekterna behövde inkluderas på det valda ämnet handlade om det psykiska välmående och därmed inkluderades PsycINFO. Enligt Willman m.fl (2016) rekommenderas det även att använda sig av fler än ett par databaser för att undvika att bias uppstår, alltså att sökningen inte skulle gå rätt till och massa studier skulle uteslutas.
Under artikelsökningen användes de booleska termerna Or och AND (Forsberg &
Wengström, 2106). Inom sökblocken för att bredda sökresultaten samt AND för att minska ner och specificera sökningarna ytterligare (a.a.) Tidigare hade fritextsökningar gjorts samt sökningar på funna artiklar som verkade relevanta för studiens syfte. Detta blev något rörigt vid sökningarna på grund av att det kunde resultera i för mycket studier som inte var
hanterbart att läsa igenom. Samt att en stor del av studierna inte var relevanta för
författarparet (Willman m.fl. 2016). En boolesk term, NOT, var inte med under sökningen över huvud taget. Vid eftertanke kanske denna term hade varit något som borde inkluderats för att få en bättre avskalning på studierna som söktes och på så sätt besparas på onödiga sökresultat (a.a.)
Urval
Det stod ganska klart för författarna vilka områden som skulle beröras och vilka som skulle inkluderas till detta arbete. Därför tyckte författarparet att POR-modellen av Polit & Beck (2014) ansågs som mest lämplig för en tydlig struktur på innefattande ämnen. Samt för att göra ett enkelt jobb att strukturera upp ämnesord och sökblock (Willman m.fl, 2016). Vidare tankar angående andra modeller var aldrig aktuella.
Databassökning
När sökningen inleddes granskade författarna vilka databaser som potentiellt hade artiklar inom rätt kategori samt kunde ge relevanta sökningar. I redan tidigt utvecklad arbetsprocess hade författarna hittat intressanta artiklar hos tre databaser och ett beslut togs att Pubmed, CINAHL samt PsycINFO skulle fortsättas att användas. Vid sökningen förstod författarna snabbt att varje databas hade olika definitioner av sökorden som författarna använde sig av. Vilket innebar att sökorden måste definierats på sådant sätt att det gick att söka någorlunda enhetligt på samtliga databaser (Willman m.fl. 2016).
13 Samtliga sökningar som gjordes innefattade professionen sjuksköterskor, dock kom detta sökord att försvåra och begränsa antalet uppkomna artiklar som ansågs användbara.
Författarna hade från ett tidigt stadium bestämt sig för att undersöka forskning som studerat strategier bland sjuksköterskor. Men eftersom det uppenbarades en avsaknad av tillräckligt material, togs beslutet tillsammans med handledare att söka artiklar där empatitrötthet hittats och vikten av den empatiska förståelsen i deras yrke samt deras strategier som sedan kan appliceras hos sjuksköterskor. Denna nya inriktning gjorde det enklare för författarna att leta och finna tillräckligt med information att arbeta vidare med.
Det förekom artiklar som inte kunde visas i fulltext som var av intresse för författarna,
beroende på innehållet samt rätt information av hittat resultat från abstraktet, valde författarna att beställa hem vissa artiklar. Författarna tog även hjälp av de bibliotekarier som fanns disponibla för att hitta artiklar eller källor.
Inklusionskriterier
När författarna letade efter rimliga och relevanta artiklar fanns en relativt klar bild av som skulle vara med. Målet var att hitta strategier och hantering av empatitrötthet, och som nämnt letades inte det specifikt efter enbart sjuksköterskor, utan inom olika yrkeskategorier som kan utsättas för empatitrötthet. Något som blev svårt för författarna var att hitta artiklar som gav bra analys- och resultatmättnad från de kvalitativa artiklarna som fanns tillgängliga. Därför vände sig författarna även till artiklar med mixad metod men fokuserade enbart på den kvalitativa resultatdelen bland de artiklarna. De kvantitativa artiklarna var många och det försvårade insamlandet av tillräckligt många artiklar som dög till författarnas arbete. Således artiklar med resultat som visade markant förändrad känsla i sin empatitrötthet hos de som deltog i studierna. Mycket av materialet hos de kvantitativa artiklarna gick ut på att bevisa att det förekom empatitrötthet och relaterade negativa känslor bland känslomässigt utsatta professioner. Under insamlingen av artiklar för vidare analys, valdes enbart de artiklar som var granskade, så kallade peer-reviewed.
Urvalsprocessen
Som tidigare nämnt i arbetet använde sig författarna utav en systematisk
litteratursammanställning (Willman m.fl. 2016). Detta fungerar bra till detta arbete då det är en litteraturstudie och författarparet skulle granska resultaten från de studier som kom upp i sökningen och i sin tur komma fram till ett resultat.
Relevansbedömning
Som tidigare nämnt hade författarna inte alltför mycket studier att läsa och välja mellan. På grund av detta kände ingen av författarna att de behövde hjälp av någon metodlitteratur eller mallar såsom SBU (2017), för att försäkra sig om att artiklarnas innehåll var relevant för arbetets syfte. Skillnad hade varit om författarna hade haft en större kvantitet att välja mellan. Vidare uppkom det många studier i sökresultatet som hade författarparets ämnesområde men gick bort på grund av att en stor del av dessa hade en kvantitativ ansats.
Kvalitetsgranskning
Till hjälp i detta avsnitt använde författarna sig av mallen från SBU (2017) för att bedöma kvaliteten och att artiklarna skulle hålla måtten inom de kvalitativa ansatsernas ramarna. Denna kvalitetsgranskningsmall kunde även hjälpa att utse om det föregick någon typ av bias i studierna som skulle innebära att studien inte höll hög kvalitet (a.a.). Ytterligare kriterier för att en artikel skulle hålla kvaliteten var att denna skulle innehålla författarnas
14 inklusionskriterier samt besvara syftet, som även detta hade med grund på det något magra utbudet av artiklar som fanns disponibelt. Vidare kan det diskuteras om de artiklar som valdes i fortsatt arbete med mixed method, där enbart det kvalitativa resultatet sågs över, kunde styrkas av det kvantitativa resultatet. Detta en spekulation/fråga som kommit senare men som inte fanns med i tankegången då.
Analys av data
När insamlandet var klart och författarna funnit tillräckligt med artiklar som mötte
inklusionskriterierna, började granskning av artiklarna och vad de hade gemensamt alternativt olika. Snabbt kunde båda författarna komma överens om olika teman, fynd samt
bakgrundsinformation som samtliga artiklar använt sig av. Detta var intressant och
motiverande inför initierandet av resultatet. Enligt Forsberg & Wengström (2016), blir detta till en systematisk innehållsanalys.
Författarna valde att tillsammans strukturera upp ett sätt för att få en överblick av artiklarnas innehåll, vilka metoder de använde sig av, hur de valt ut sina deltagare och vilka de var, vilka kriterier fanns med och vad de sökte för svar utifrån deras frågor (a.a.). Det fanns skillnader så som interventioner och studier med enbart intervjuer som noggrant studerats och framtagits teman och strategier utifrån dessa. En fördel med de studier som baserats på intervjuer med deltagarna var att författarna fick en bättre förstående av vad det innebar för dem som
personer att uppleva empatitrötthet. Vad det innebar för dem som arbetande personal och hur det påverkade deras förmåga att utföra sina arbetsuppgifter. Denna typ av information kunde inte hittas vid läsning av definition av tillstånden (a.a.).
I de artiklar där interventioner utförts, kunde gemensamma faktorer hittas och vilket typ av utarbetat mätinstrument som forskarna använt sig av för att bedöma om deltagarna var empatitrötta och hur mycket. Mätinstrumentet visade sig vara internationellt utsett för att bedöma empatitrötthet hos olika professioner. Detta kallades för ProQOL, som vid efterforskning var valid och reliabel (B, Hudnall Stamm 2010). Ett annat program som hittades gemensamt för vissa studier var Compassion Fatigue Resiliency program, utformat av Eric Gentry (2002). Detta var något nytt för författarna, inget som hade uppkommit under tidigare efterforskning. Programmet var utformat med nyckelstrategier som utformade olika typer av workshops för att få deltagarna att hantera empatitrötthet.
Trovärdighet, överförbarhet och representativitet
Såsom Polit & Beck (2014) beskriver trovärdighet handlar det om hur trovärdig en studie är, alltså vilket tillvägagångssätt som forskarna har använt sig av vid sin insamling av material. Det är även viktigt att veta att dessa resultat inte ska gå att mäta då det handlar om upplevelser och varje upplevelse är unik i sig (Wihlborg, 2017). Vid användning av SBU:s kvalitetsmall (2017) och termerna reliabilitet samt validitet förstod man att de inte gick att applicera på kvalitativa studier. Dessa termer hör hemma hos de kvantitativa studierna (Polit & Beck, 2014). Dock kan en kvalitativ studie kräva att den är överförbar, det vill säga att den ska kunna utföras i andra studier med andra liknande sammanhang (a.a.).
Resultatdiskussion
Nedan presenteras resultatdiskussion uppstrukturerad efter resultatets presentation av de olika strategier som framkommit: framtagna nyckelstrategier, förändring av arbetsvanor,
15 resultat diskuteras i relation till annan relevant litteratur samt författarnas egna slutsatser lyfts fram.
Nyckelstrategier
De framtagna strategierna av Gentry bör kunna ses som en god uppstrukturerad strategi vid arbetsplatser vars personal riskerar att utsättas för empatitrötthet. Gentry beskriver i sin sammanställning av de framtagna nyckelstrategierna att strategierna bör användas både som behandling och som förebyggande strategier mot empatitrötthet (Gentry, 2002).
En av nyckelstrategierna som finns beskrivna är ” Identifiera negativt påverkbara miljöer” som handlar bland annat om att finna styrkan och förändra till det bästa möjliga av situationer som annars lätt kan dränera energi och lust. En ständig underbemanning, brist på resurser eller andra faktorer som påverkar arbetsmiljön negativt kan vara exempel på situationer som driver energinivån nedåt på en arbetsavdelning och kvalitén på omvårdnaden försämras (Todaro-Franceschi, 2015). Genom att identifiera påverkbara negativa miljöer i arbetet, öppnas samtidigt en möjlighet till förändring. Att skriva upp en lista på förändringar och synpunkter blir ett första steg till en positiv förändring och samtidigt ett första steg för att bryta en ”toxisk” miljö som finns på arbetet. Oftast behöver synpunkterna gå vidare till ledningen och genom att kollegor tillsammans går igenom och eventuella behov av förändringar, öppnas möjligheten för att idéer som kan framföras och ett förändringsarbete påbörjas (a.a).
Resultatet av framtagna nyckelstrategier visar att det således finns möjlighet genom kunskap i teamet kring empatitrötthet och dess risker att ordna en strategisk plan för att förhindra
empatitrötthet. En av nyckelstrategierna påvisar även vikten av kollegor och supporten som kan ges mellan varandra för att upptäcka empatitrötthet samt ge stöd åt varandra. Vikten av en gemenskap och ett team kan därför jämföras med sjuksköterskans kärnkompetens, samverkan i team där betydelsen av ett välfungerande teamarbete betonas för att en god omvårdnad ska kunna ges till patienter och närstående.
Förändring av arbetsvanor
Förutom att tillsammans identifiera negativa miljöer i arbetet, visar resultatet att andra förändringar i arbetet kan förändras för att bryta ett pågående mönster som leder mot
empatitrötthet. I resultatet framvisas kortsiktiga och långsiktiga förändringar i arbetsmönstret för att bryta en eventuell väg mot empatitrötthet. Todaro-Franceschis studier kring
samvetsstress/empatitrötthet bekräftar liknande förändringar som kan vara utav vikt för att bryta ett negativt mönster på arbetet. Ett exempel som beskrivs är när det på en avdelning inträffat mycket dödsfall senaste tiden, kan det vara viktigt att ta till med en förändring. Som likt i författarnas resultat, rekommenderas ledighet från arbetet samt förflyttning till ett annat verksamhetsområde men också andra förändringar som begära debriefing eller samtalsterapi (Todaro-Franceschis, 2015).
Rouroke (2007) som studerat empatitrötthet bland sjuksköterskor som arbetar inom palliativ vård med barn menar på att en stor förändring som behöver ske är att förändra först och främst tystnadskulturen kring empatitrötthet (Rouroke, 2007).
Vid en förändring där arbetsplatsens personal öppet kan dela med sig av sina känslor och sitt eventuella tillstånd av empatitrötthet, bildas en starkare teamkänsla och samverkan i team, som även är en av sjuksköterskornas beskrivna kärnkompetenser. Med hjälp av detta blir personalen starkare och kommunikationen stärks mellan personal. Kortsiktiga och långsiktiga
16 förändringar kan ske med en bättre förståelse av kollegor och ett positivt klimat bildas på avdelningen (Svensk sjuksköterskeförening, 2018).
Gränssättning
Gällande gränssättning visar författarnas resultat den ständigt pågående uppgiften som sjuksköterska, att engagera sig i patienterna men inte för mycket för att undvika bli allt för emotionellt engagerad och där med dränerad, vilket kan i sin tur leda till utbrändhet och empatitrötthet. Ett professionellt förhållningssätt kan därför vara bra att identifiera i sin arbetsroll för att kunna sätta upp en tydlig gräns i sitt emotionella engagemang med patienter utan att kvalitén på omvårdnaden sänks. Holm (2009) har studerat psykologiska strategier och utformat en modell som kallas för ”Engagemang och distans”, vilken går ut på att finna ett professionellt förhållningssätt mot patienter. Förklaringen till dessa två pooler är att hålla uppe sitt engagemang, dels för att hålla sitt eget intresse och stimulans uppe i arbetet och dels för patientens skull för att utveckla ett bra samarbete tillsammans med patienten för
kommande behandling och vård. Motpolen, distans betyder att distansera sig från patienten så att ett självbestämmande från patientens sida till behandlingen får uppenbara sig. På så sätt kan även sjuksköterskan distansera sig, avsluta mötet och stänga den ”mentala dörren” och lämna arbetet även mentalt efter arbetspassets slut (Holm, 2009).
Genom att finna en strategi i hur ett professionellt förhållningssätt jämtemot patienter kan se ut, kan den naturliga gränssättningen kring det emotionella engagemanget underlätta för att finna en god balans i arbetet. God omvårdnad behöver lyhördhet, empati och värme för att sjuksköterskan ska kunna utveckla ett samspel tillsammans med patienter och närstående. Därav kan lätt en obalans ske och sjuksköterskans emotionella balans bli rubbad, vilket kan leda till empatitrötthet. Genom att redan från starten i karriären tillämpa goda tekniker, som modellen ovan gällande professionellt förhållningssätt jämtemot patienter, antas chanserna öka till en välmående sjuksköterska (Holm, 2009; Gilbert P, 2009).
Självhjälp
Att ta hand om sig själv som professionell yrkesutövare som sjuksköterska, visar resultatet ha stor betydelse för att kunna utöva arbetet och dess emotionella utmaningar som att utsättas för empatitrötthet. Resultatet visar att fysisk aktivitet är viktigt som självhjälp, vilket även
Gentrys studie visar där nyckelstrategierna tagits fram för att skapa en motståndskraft mot empatitrötthet. En av de viktigaste faktorerna för att bilda en motståndskraft mot
empatitrötthet är aerobisk samt anaerobisk regelbunden träning, det vill säga
konditionsträning samt styrketräning (Gentry, 2002). Enligt FYSS, behöver varje individ aktivera sig fysiskt 150 minuter i veckan genom aerobisk träning och gärna utöver detta, träna två stycken muskelstärkande träningspass (FYSS, 2017). Rekommendationer för hur mycket fysisk aktivitet som behövs vid uttalad empatitrötthet, har inte kunnat påträffats vid sökning. I resultatet framgår även att andliga samt religiösa engagemang kan förebygga samt behandla empatitrötthet. Andlighet kan förklaras som att känna ett samband med allt och alla och därför kan ämnet vara centralt vid många stunder inom omvårdnaden där sjuksköterskans driv ofta framställs som viljan till att vara tillsammans och arbeta för sina patienter
(Todaro-Franceschi, 2015). För att öka den professionella livskvalitén, behövs inom omvårdnad en utveckling inom kollektiv medvetenhet inom vi-känsla och helhet som genom att ta upp andlighet vid omvårdnadsdiskussioner, skulle kunna öppna möjligheten för reflektion av fler synvinklar av helhetsperspektivet (a.a).
17 På vilket sätt en sjuksköterska optimerar sitt sätt att ta hand om sig själv samt hur mycket tid åt självhjälp som behövs är individuellt enligt undersökningar som gjorts bland vårdgivare som utsätts för empatitrötthet (Gentry, 2002). Däremot poängteras vikten av att ha en god plan för sitt upplägg till att ta hand om sig själv för att öka motståndskraften mot
empatitrötthet. En god plan kan liknas med som att ha sitt sittbälte på när man kör bil och därmed för många en självklart val för att skydda sig själv (a.a).
Reflektion
Under det sammanställda resultatet, påvisas vikten av kontinuerlig reflektion för att upptäcka obalans i arbetslivet. Människor är olika och därför kan sjuksköterskor ha olika lätt för att reflektera över sig och sin professionella arbetsroll. Ett verktyg kan därför vara till hjälp för sjuksköterskor för att kunna lättare se om de befinner sig i riskzon för empatitrötthet. Ett enkelt knep som finns beskrivet är att genom ställa upp två kolumner med följande rubriker, ”Skäl till att jag inte vill gå till jobbet” och ”skäl till att jag går till jobbet”, skriva upp och bli medveten om hur känslan av att vara på arbetet känns (Todaro-Franceschi, 2015). På följande sätt kan ett erkännande av ett arbetsrelaterat ”sår” ske och en läkningsprocess införas, vilket leder till ett preventivt arbete mot ens egna eventuella empatitrötthet (a.a).
Ovan visar även betydelsen av en pågående reflektion i arbetslivet. Som sjuksköterskans uppgift som omvårdnadsledare, behöver sjuksköterskan ofta tänka på sina medarbetare, patienter och anhörigas mående. Forskning visar att reflektion i grupp är även ett bra sätt för att bibehålla den empatiska förmågan hos sjuksköterskor. En modell som kallas ”Schwartz
rounds” går ut på att personalen i grupp reflekterar tillsammans utifrån emotionella och
sociala perspektiv inom vårdarbetet. Den gemensamma regelbundna reflektionen bidrar till ökad förmåga till bibehålla empatiska förmågan till patienter (Hughes m.fl., 2018).
Mindfulness och avslappningstekniker
Genom avslappning kan ett inre lugn skapas hos sjuksköterskan som verkar reducerande på stress och därmed förebyggande mot empatitrötthet.
Att vända sig till sitt egna jag och knyta an till sina egna behov och till andra, kan yoga och meditation vara till hjälp (Todaro-Franceschi, 2015). Vid förebyggande syfte för att undvika empatitrötthet rekommenderas medveten närvaro som likställs med meditation och
mindfulness. Att komplettera och hjälpa sig själv till medveten närvaro, kan vara att skriva en dagbok kring tankar, känslor och viktiga saker som hänt (a.a).
Att hitta avslappningsmetoder för stressreducerande effekt som minskar risken för
empatitrötthet ser ut att vara en god strategi för sjuksköterskor. Däremot behövs tydligare riktlinjer på arbetsplatser i hur sjuksköterskor ska kunna finna tid under arbetspasset till att kunna göra exempelvis sitt tio minuters långa mindfulnessprogram. Frågan behöver tas upp bland ledningen ute på verksamheterna och omdiskuteras för att sjuksköterskor ska kunna ta sig tiden utan att bli stressade över att avbryta sina arbetsuppgifter och därmed riskera att utveckla stress av något som ska agera stressreducerande.
KONKLUSION
Syftet med den här uppsatsen var att sammanställa strategier och hantering vid empatitrötthet bland sjuksköterskor.
18 Sjuksköterskor utsätts ofta under arbete för påtaglig, intensiv patientkontakt vid samtidig hög arbetsrelaterad stress. Kombinationen utgör risk för utveckling av empatitrötthet och därför behövs strategier som både förebyggande samt motverkande mot empatitrötthet.
Sammanställningen av de elva stycken artiklar till uppsatsen fanns sju stycken teman på strategier och hantering vid empatitrötthet: ”nyckelstrategier”, ”förändring av arbetsvanor”, ”gränssättning”, ”självhjälp”, ”reflektion”, ”mindfulness och avslappningstekniker” och ”arbetsledarens roll”. Emellertid är en medvetenhet om fenomenet en första strategi bland sjuksköterskor för att ämnet ska lyftas fram och en kultur där empatitrötthet diskuteras bland sjuksköterskor får växa fram på arbetsplatsen. Genom att sprida kunskap kring de strategier som finns, underlättar det för sjuksköterskor att finna en struktur som både ska kunna verka förebyggande men också underlätta hanteringen av uttalad empatitrötthet. En sjuksköterska behöver förutom kunskapen kring omvårdnad även kunskap om sig själv och sin egen kropp för att kunna utveckla ett hållbart arbetsliv. Med hjälp av att identifiera sina egna reaktioner på stress samtidigt som att skapa en medvetenhet kring spänningar som uppstår i kroppen vid stressartade situationer, ökar chansen till att motarbeta empatitrötthet. Sjuksköterskor behöver finna sätt till att ta hand om själva genom självhjälp som exempelvis motionera, hålla en god kosthållning och upprätthålla goda sömnrutiner. På så sätt kan sjuksköterskor finna ett inre lugn som finns med dem under arbetspassen och skapa en motståndskraft mot empatitrötthet i arbetet. God omvårdnad behöver förutom det praktiska arbetet kunna leverera medkänsla och värme för att lindra eller bota sjukdom och symtom hos patienter därför behöver
empatitrötthet uppmärksammas och strategier och hantering identifieras för sjuksköterskor i vården.
FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH
FÖRBÄTTRINGSARBETE
Strategier och hantering av empatitrötthet som framtagits till uppsatsen visar stora möjligheter till att minska riskerna för empatitrötthet bland sjuksköterskor. Vidare behöver vi få kunskap om hur vi tar med oss resultatet och applicerar kunskapen ute i det kliniska arbetat som framtida sjuksköterskor. Resultatet som framkommit vid den här uppsatsen kan med fördel läsas av både sjuksköterskor och arbetsledare för att uppmärksamma empatitrötthet och kunna utarbeta en förebyggande plan för att förhindra tillståndet.
För framtida examensarbeten föreslår vi en empirisk undersökning med framkomna strategier bland sjuksköterskor som befinner sig i riskzon för empatitrötthet. Undersökningen
rekommenderas ha ett fokus på hur strategier kan användas under arbetstid för att verka förebyggande och behandlande mot empatitrötthet.
19
REFERENSER
Adimando A, (2017) Preventing and Alleviating Compassion Fatigue Through Self-Care. An Educational Workshop for Nurse. Journal of Holistic Nursing, Vol 36, No 4, 304-317.
Alebrink J, (2019), Perspektiv på empati. Studentlitteratur AB, Lund.
Austin W et. al, (2009) Compassion Fatigue: The Experience of Nurses. ETHICS AND
SOCIAL WELFARE, 3:2, 195-214.
Brundin K, (2004), Utbrändhet: ett psykoanalytiskt perspektiv. Studentlitteratur AB, Lund. Bourassa D, (2012) Examining Self-Protection Measures Guarding Adult Protective Services Social Workers Against Compassion Fatigue. Journal of Interpersonal Violence, 27(9), 11699-1715.
Durate J, Pinto-Gouveia J, (2017) Empathy and feelings of guilt experienced by nurses: A cross-sectional study of their role in burnout and compassion fatigue symptoms. Applied
Nursing Research 35, 42-47.
Evidence for Nursing Practice. (8th edition) Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Figley C R, (2002), Treating compassion fatigue. New York, NY: Routhledge. Malmö Universitet.
Flarity K, Gentry E J, Mesnikoff N, (2013) The Effectivness of an Educational Program on Preventing And Treating Compassion Fatigue in Emergency Nurse. Advanced Emergency
Nursing Journal, Vol. 35, No. 3, 247-258.
Friberg F (2017) Dags för uppsats. Studentlitteratur AB, Lund.
Forsberg C, Yvonne Wengström (2016) Att göra systematiska litteraturstudier; värdering,
analysoch presentation av omvårdnadsforskning. Natur & Kultur, Stockholm.
FYSS (2016) Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Läkartidningen förlag AB
Gentry J E, (2002) Compassion Fatigue. Journal of Trauma Practice, 1:3-4, 37-61.
Gregory A, (2015) Yoga and Mindfulness Program: The Effects on Compassion Fatigue and Compassion Satisfaction in Social Workers. Journal of Religion & Spirituality in Social
Work: Social Thought, 34:4, 372-393.
Holm U, (2009) Det räcker inte att vara snäll. Natur & Kultur, Stockholm.
Hughes J, Duff AJ, Puntis JWL, (2018) Using Schwartz Center Rounds to promote compassionate care in a children´s hospital. Arch Dis Child, 103:11–12.
Joinson C (1992) Coping with compassion fatigue. Professional Growth Section, April, 116-121.
20 Knobloch Coetzee S, C. Klopper H, (2010) Compassion fatigue within nursing practice: A concept analysis. Nursing and Health Sciences, 12, 235-234.
Kuglin Jones A, (?) Oncology Nurse Retreat. A Strenght-based approach to self-care and personal resilience. Clinical Journal of Oncology Nursing, Vol 21, No 2.
Melvin C S, (2012) Professional compassion fatigue: what is the true cost of nurses caring for the dying?International Journal of Palliative Nursing, Vol. 18, No. 12.
Nationalencyklopedin, empati.
http://www.ne.se.proxy.mau.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/empati(hämtad 2019-05-12) Peters E, (2018) Compassion fatigue in nursing. A concept analysis. Nurs Forum, 53:466-489.
Pfaff K A et. al (2017) Reducing the “cost of caring” in cancer care: Evaluation of a pilot interprofessional compassion fatigue resiliency programme. Journal of Interprofessional
Care, 31:4, 512-519.
Polit D F, Beck C T (2014) Essentials of nursing research. Studentlitteratur AB, Lund. Potter P et. al, (2015) Compassion Fatigue Resiliency Training: The Experience of Facilitators. The Journal of Continuing Education in Nursing, Vol 46, No 2.
Rourke M T, (2007) Compassion Fatigue in Pediatric Palliative Care Providers. Pediatric
Clinics of North America, 22, 631-644.
Slatyer S et al, (2018) Nurse Experience of Participation in a Mindfulness-Based Self-Care and Resiliency Intervention. Mindfulness, 9, 610-617.
Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionsförening (2017)
Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm.
Svärdson Å, (1999) Empati och samspel, studier ur ett sjuksköterskeperpektiv: Stockholm, HLS förlag.
Todaro-Franceschi T, (2015) Samvetsstress och utmattningssyndrom inom omvårdnad. Studentlitteratur AB, Lund.
Bilaga 1
The Center for Victims of Torture, (2019) https://proqol.org/Compassion_Satisfaction.html
(hämtad 2019-05-05)
Vetenskapsrådet (1999) Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning.
Waddill-Goad S (2016) Nurse burnout: combating stress in nursing. Indianapolis, IN, Sigma Theta Tau International.
21 Wiklund Gustin L, (2017) Compassion for self and others as key aspects of well-being in changing times. Scand J Caring Sci; 31. 427-433.
Willman A, m.fl (2016), Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk
1 Bilaga 1
Tabell 3, CINAHL
*=Peer-reviewed
Nr Sökord Sökblock Antal träffar
S1 (MM "Compassion Fatigue") 207
S2 Compassion fatigue 839
S3 Secondary traumatic stress 319
S4 S1 OR S2 OR S3 1020 S5 Focus group 45,727 S6 (MH "Qualitative Studies+") 126,145 S7 Qualitative research 14,916 S8 (MM "Empirical Research") 245 S9 S5 OR S6 OR S7 OR S8 155,759 S10 (MH "Coping+") 31,193 S11 Coping 45,584 S12 "Coping strategies" 7741 S13 Psychological adaptation 26,590 S14 (MH "Adaptation, Psychological+") 29,558 S15 Psychological resilience 507 S16 "Psychological resilience" 239 S17 S10 OR S11 OR S12 OR S13 OR S14 OR S15 OR S16 71,496 S18 S4 AND S9 AND S17* 32
2 Bilaga 1
Tabell 4, Pubmed
*= Best match & Peer-review
Nr Sökord Sökblock Antal träffar
S1 "Qualitative Research"[Mesh] 45,251 S2 "Qualitative Research" 56,058 S3 Focus groups 98,835 S4 "Focus Groups" 26,537 S5 Interviews 229,021 S6 "Empirical Research"[Mesh]) 49,978 S7 Empirical Research 119,814 S8 S1 OR S2 OR S3 OR S4 OR S5 OR S6 OR S7 (462,199) S9 "Compassion Fatigue"[Mesh] 246 S10 Compassion FatiguE 247 S11 Secondary trauma 19,278
S12 Secondary traumatic stress 2709
S13 S9 OR S10 OR S11 OR S12 (29,450) S14 "Adaptation, Psychological"[Mesh] 120,849 S15 Adaptation, Psychological 127,413 S16 Coping 152,348 S17 Coping strategies) 22,849 S18 Strategies 930,702 S19 S14 OR S15 OR S16 OR S17 OR S18 (1,060,201) S20 S8 AND S13 AND S19* 165
1 Bilaga 1
Tabell 5, PsycINFO
*= Peer-review
Nr Sökord Sökblock Antal
träffar S1 (MAINSUBJECT.EXACT.EXPLODE("Compassion
Fatigue")
462
S2 Compassion Fatigue 1019
S3 Secondary traumatic stress 1221
S4 S1 OR S2 OR S3 2,289 S5 Focus groups 199,480 S6 SU.exact("QUALITATIVE RESEARCH") 18,892 S7 Qualitative research 171,658 S8 MAINSUBJECT.EXACT.EXPLODE("Empirical Methods") 40,356 S9 S5 OR S6 OR S7 OR S8 203,029 S10 (MAINSUBJECT.EXACT.EXPLODE("Coping Behavior") 45,689 S11 Coping 86,181 S12 "Coping strategies" 18,737 S13 (Psychological adaptation) 58,355 S14 MAINSUBJECT.EXACT.EXPLODE("Resilience (Psychological)") 12,355 S15 (Resilience (Psychological)) 17,836 S16 S10 OR S11 OR S12 OR S13 OR S14 OR S15 OR 213,837 S17 S4 AND S9 AND S16* 67
