• No results found

Skolkuratorers arbete med barn och ungdomar som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck, i relation till Barnkonventionen: -En kvalitativ studie

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Skolkuratorers arbete med barn och ungdomar som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck, i relation till Barnkonventionen: -En kvalitativ studie"

Copied!
44
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1

Skolkuratorers arbete med barn och ungdomar som är utsatta för

hedersrelaterat våld och förtryck, i relation till Barnkonventionen

- En kvalitativ studie

Författare: Elinor Arnaout och Julia Johansson Examinator: Johanna Sixtensson

(2)

Abstract

Title

School counsellors work with children and youths who are exposed to honor-related violence and oppression, in relation to the Convention on the Rights of the Child- A qualitative study. Authors

Elinor Arnaout and Julia Johansson

Honor-related violence and oppression (HrvaO) is a phenomenon that has received increasing attention in the media, among others. This is especially so after the case of Fadime, who in 2002 was murdered by her father as a result of violating her family's code of honor. The starting point in HrvaO is that women's sexuality is something that must be controlled in order to preserve the family's honor (Länsstyrelsen, 2018). In an interview study, the aim was to investigate what tools and knowledge school counsellors perceive they have to work with HrvaO among high school students. Furthermore, the purpose was to investigate how the parties identify the vulnerability among the students. In addition, the authors have examined how the school counsellors work with HrvaO mainly in relation to the Convention on the Rights of the Child. It imposes requirements on all relevant professionals, including counsellors, taking into account the best interests of the child in all decisions taken with a view to protecting the child. Consequently, it was of interest to examine whether school counsellors’s work with HrvaO has changed since the Convention on the Rights of the Child became law in Sweden in 2020.

The results of the study have shown that the Convention on the Rights of the Child has not made it easier for the counsellors, which they explain is due to the fact that the Convention on the Rights of the Child does not provide any practical application in the work with vulnerable students. Furthermore, the study has shown that the school counsellors have tools for working with students who are exposed to HrvaO in the form of conversation methodology, contact with social services, honor-groups and relationship building. The conclusion is that HrvaO is a complex subject that needs to be researched to a greater extent in order to promote the professional's acquisition of knowledge. This is especially apparent when various dilemmas arise in the workplace where the professional experiences difficulties in prioritizing "the right solution".

Keywords

Honor-related violence and oppression, school counsellors, Convention on the rights of the child, work methods.

(3)

Förord

Inledningsvis vill vi tacka vår handledare som har stöttat oss och kommit med goda råd under uppsatsskrivandets gång. Vidare vill vi rikta ett tack till alla respondenter för deras

medverkan som varit avgörande för studien. Avslutningsvis önskar vi att rikta ett stort tack till alla familjemedlemmar och vänner som stöttat oss under forskningsprocessen.

Ett stort tack! Malmö, 2021

(4)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1.1 Problembakgrund………. 1.2 Problemformulering ... 1.3 Syfte ... 1.4 Frågeställningar... 1.5 Definitioner………

1.5.1 Definition av hedersrelaterat våld och förtryck………... 1.5.2 Definition av barn och ungdomar………

1.5.3 Definition av skolkuratorer……….

2. Tidigare forskning/ kunskapsläge... 2.1 Genomgång av tidigare forskning……….. 2.2 Hedersrelaterat våld och förtryck……… 2.3 Hedersproblematik och skolan……… 2.4 Arbetssätt och metoder/ Identifiering av barnets utsatthet………. 2.5 HrvoF och dess konsekvenser för barnet……….. 2.6 Socialtjänstlagen och Skollagen ……… 2.7 Barnkonventionen……….. 3. Teori ... 3.1 KASAM……… 3.2 Handlingsutrymme……… 4. Metod... 4.1 Forskningsansats... 4.2 Forskningsmetod………... 4.3 Datainsamlingsmetod………. 4.4 Urval och tillvägagångssätt……… 4.5 Arbetsfördelning……… 4.6 Analysmetod………... 4.7 Forskningsetiska överväganden………. 4.8 Tillförlitlighet………. 5. Resultat och analys ... 5.1 Skolkuratorernas verktyg i arbetet med HrvoF………. 5.2 Skolkuratorernas uppfattningar om arbetet med HrvoF sedan införandet av

Barnkonventionen som lag……… 5.3 Skolkuratorernas identifiering av barnets hedersrelaterade utsatthet……… 5.4 Skolkuratorernas uppfattningar om dilemman i arbetet med HrvoF……… 6. Diskussion och slutsats... 6.1 Reflektioner ………. 6.2 Metoddiskussion………..

6.3 Kritiskt tänkande………. 6.4 Begränsningar med studien……….. 6.5 Studiens bidrag till gapet i litteraturen………... 6.6 Förslag till framtida forskning……… 7. Referenslista... 8. Bilagor………..………. Bilaga 1: Intervjuguide……….. Bilaga 2: Samtyckesblankett……….

(5)

1. Inledning

1.1 Problembakgrund

Hedersrelaterat våld och förtryck (HrvoF) är ett problem som blivit allt mer uppmärksammat i Sverige sedan början av 1990-talet genom Förenta nationernas arbete. Detta även om hedersrelaterat våld och förtryck inte är en ny företeelse eller problem. Således har begreppet “crimes of honour” idag blivit en etablerad term i det svenska samhället (Heimer & Tung, 2010). Det hedersrelaterade våldet och förtrycket mot kvinnor sker i patriarkala sammanhang och har som syfte att återupprätta eller upprätthålla familjens heder och status (Jemteborn, 2005). Det är vanligt förekommande att någon form av ekonomiskt våld respektive kontroll tillämpas. I samband med hedersrelaterat våld och förtryck kan även familjen och andra anhöriga inskränka rörelsefriheten som offret har. Därtill kan exempelvis val av aktiviteter, vänner, arbete, utbildning och klädsel även kontrolleras och därigenom begränsas

(Länsstyrelsen, 2018).

Inom svensk historia var det främst hedersmorden på två kvinnor år 1996 och 1999 som utgjorde ett startskott för diskussioner och debatter kring heder och våld. Vidare blev diskussionerna och debatten än mer intensiva år 2002 då ytterligare en kvinna, Fadime, mördades av hennes far med heder som motiv då familjen inte accepterat hennes val av partner. Därefter vidtog den svenska regeringen åtgärder mot hedersrelaterad våld och förtryck. Detta genom att regeringen kartlade förekomsten av HrvoF i Sverige. Vidare gjorde regeringen satsningar för insatser som syftar till att förebygga det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Detta bland annat genom satsningar kring skyddade boenden för de utsatta

flickorna och kvinnorna. (Heimer & Tung, 2010)

Följaktligen, gav mordet på Fadime upphov till stora politiska diskussioner inom integrationspolitiken. Detta ledde i sin tur till att rapporter och böcker om hedersmord publicerades (Carbin, 2008). Trots detta har det varit komplicerat för myndigheter som till exempel skolor och socialtjänsten att vidta adekvata och sakenliga åtgärder. Detta för att finna passande interventioner för att stödja dem barn och unga som lever i en hederskontext (Hussein, 2017).

Vidare är det hedersrelaterade våldet och förtrycket statistiskt sett outforskat både

internationellt och inom Sverige. Dock pekar den befintliga forskningen på att problemet är utbrett och att det finns ett högt mörkertal av personer som är utsatta för ett HrvoF (Heimer, Tung, 2010). Förenta Nationernas kommissionens rapporter gällande mänskliga rättigheter visar på en förekomst av HrvoF och hedersmord främst i länder med traditioner av en hederskontext. Detta omfattar länder som bland annat Iran, Indien, Uganda och

medelhavsländer. Vidare visar rapporten att HrvoF likaså sker inom minoritetsgrupper i länder som bland annat Sverige, Frankrike och Tyskland (Jemteborn, 2005).

Hedersrelaterat våld och förtryck kan möjligen präglas av bilden om heteronormativa

relationer samt att den utsatta alltid är en kvinna eller flicka. Detta leder i sin tur till att många barn och unga som är utsatta för HRvoF inte uppmärksammas. Därmed finns det en risk för ett osynliggörande av exempelvis pojkar, hbtq-personer och personer med

funktionsnedsättningar som är utsatta för HrvoF. Detta då de möjligen inte passar in i den mall som är skapad för att identifiera de utsatta i samhället. (Björktomta, 2005)

(6)

Den som blir utsatt för HrvoF kan kontakta olika myndigheter för att anmäla brottet eller få övrig hjälp. Forskning har visat att socialtjänsten och andra verksamma yrkesgrupper har bristande kunskaper vad gäller hanteringen av dessa ärenden. Offret känner sig inte alltid bra bemött, förstått eller behjälpt av de professionella. Detta har även uppmärksammats i media. Mörkertalet är stort av olika anledningar. Benägenheten att anmäla brott relaterade till hedersrelaterat våld och förtryck är lågt, vilken delvis kan förklara existensen av mörkertalet (Skolverket, 2021). Enligt skollagen (2010:800) ska elevhälsan samverka för att bistå med olika insatser för att främja elevens trivsel, hälsa och uppfyllda målsättningar i skolan. Hedersrelaterat våld och förtryck kan påverka dessa mänskliga rättigheter som eleven har. Elevhälsan och därigenom skolkuratorer blir då en viktig aktör för att uppmärksamma HrvoF och att därefter vidta åtgärder. Detta ska göras med utgångspunkt i olika riktlinjer,

styrdokument och lagar, vilket blir styrande för kuratorernas arbete med elever som lever i en hederskontext (Skolverket, 2021).

1.2 Problemformulering

Hedersrelaterat våld och förtryck (HrvoF) kan utöver flickor och kvinnor även ge

konsekvenser för pojkar och män (Mjörnell, 2015). År 2017 uppskattade forskare att 240 000 barn lever i hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige (Sveriges Riksdag, 2020). Det finns ingen statistik som beskriver situationen i dagsläget men mörkertalet anses vara stort enligt Polismyndigheten, vilket bland annat har framförts av media. Socialstyrelsen (2019) lyfter även fram att mörkertalet är ett faktum. Att ett stort mörkertal föreligger kan bero på att brott i nära relation inte anmäls i stor utsträckning. Vid hedersrelaterade brott kan det dessutom vara tabubelagt för familjer som lever i en hederskontext vilket kan medföra konsekvenser om brottet anmäls till diverse myndigheter. Detta kan således resultera i att villigheten till att anmäla minimeras ytterligare. Detta även om det föreligger en möjlighet för den utsatta individen att kontakta myndigheterna socialtjänsten, hälso- och sjukvården alternativt polisen (SVT Nyheter, 2021).

I Länsstyrelsens rapport (2018) framförs det att socialtjänstens kunskaper kring

hedersrelaterat våld och förtryck varit bristfälligt, vilket har påverkat arbetet med de utsatta. I Socialstyrelsens dokument (2019) konstateras det likväl att det finns kunskapsluckor kring ämnet HrvoF. Barnkonventionen (2018:1197) som blev lag i Sverige år 2020 framhåller att det är en mänsklig rättighet för barn att leva fritt från HrvoF. Vidare framgår det av

barnkonventionen att alla barn har rätt till utbildning. Följaktligen har bland annat skolkuratorer juridisk skyldighet att efterfölja lagen om barnkonventionen.

Skolverket och skollagen (2010:800) understryker att elevhälsan främst ska arbeta främjande och förebyggande i syfte att vara behjälpliga vad gäller elevers uppfyllande av sina

målsättningar. Därtill framförs ett samband mellan elevers hälsa och lärande av bland annat Skolverket. Skolkuratorer ska enligt skollagen (2010:800) bistå med psykosociala insatser. Skolkuratorer har således anmälningsplikt till socialtjänsten vid misstanke eller vid oro för att en elev blir utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck. Barnets bästa skall alltid beaktas vid beslutsfattande, enligt barnkonventionen (Skolverket, 2021).

En juridisk aspekt föreligger således för skolkuratorer. Därtill har det påvisats att det råder bristande kunskaper i hantering av hedersrelaterade ärenden inom socialtjänsten. Följaktligen var det av intresse för författarna till föreliggande studie att undersöka skolkuratorers

kompetenser i frågan. Detta är således ett relevant problem för socialt arbete och väsentligt för att bidra med ökad förståelse av skolkuratorers syn på arbetet med hedersrelaterat våld

(7)

och förtryck. En skolkurator får inte lov att bedriva behandling, men stödsamtal är en central del i arbetet. Socialstyrelsen (2019) lyfter fram att bland annat stödsamtal och ett

medkännande bemötande är av vikt för att nå de utsatta eleverna.

Då ett stort mörkertal återfinns kring ämnet HrvoF kan skolkuratorer vara en viktig del i att identifiera utsattheten hos eleverna för att kunna vidta åtgärder. Enligt skollagen (2010:800) ska elevhälsan i första hand arbeta främjande och förebyggande. Främjande insatser tas vid i syfte att bidra med trivsel på skolan som alla elever kan ta del av, medan förebyggande

åtgärder är riktade insatser. Insatser som stödsamtal är åtgärdande insatser (Skolverket, 2021). Då kuratorers erfarenheter av att arbeta med hedersrelaterat våld och förtryck inte beforskats i stor utsträckning syftar denna studien till att bidra med ett gap i litteraturen.

1.3 Syfte

Syftet med studien är att undersöka om skolkuratorer upplever att de har verktyg för att arbeta med barn och ungdomar som blir utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Detta i relation till barnkonventionen som blev till lag år 2020. Vidare är syftet att undersöka hur skolkuratorer identifierar barnens utsatthet för HrvoF.

1.4 Frågeställningar

Följande frågeställningar valdes att arbeta utifrån:

- Upplever kuratorerna att de har metoder för att jobba med barn och ungdomar som blir utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck? Vilka metoder i sådana fall?

- Har kuratorernas arbete med hedersrelaterat våld och förtryck förändrats efter att barnkonventionen blev till lag?

- Hur identifierar kuratorerna en hedersrelaterat våld och förtryck bland eleverna? 1.5 Definitioner

Det är av vikt att tydligt definiera de begrepp och uttryck en använder sig av i ett arbete eller text. Detta då begrepp eller ord kan ha skilda betydelser för olika människor. Därtill kan egna värderingar påverka hur en tolkar begrepp. Därmed följer en definition av begrepp på de mest centrala benämningar som genomsyrar arbetet.

1.5.1 Hedersrelaterat våld och förtryck

Hedersrelaterat våld och förtryck kan förkortas på olika vis. I föreliggande studie har författarna valt att använda en förkortning av begreppet hedersrelaterat våld och förtryck genom “HrvoF”. Författarna till föreliggande studie har inte använt förkortningen i alla avsnitt, i vissa fall har hela begreppet skrivits ut.

1.5.2 Barn och ungdomar

Då studien baseras på skolkuratorers arbete på gymnasieskolor där eleverna är ungdomar kan det vara av vikt att förtydliga begreppet ungdom. Enligt Ungdomsstyrelsens skrifter

(8)

(2005:10) är definitionen att en ungdom är mellan 13 och 25 år. Vidare utgår studien ifrån skolkuratorernas arbete utifrån barnkonventionen. Följaktligen räknas alla barn som barn tills dagen de har fyllt 18 år. Detta enligt barnkonventionen och skollagen (2010:800).

1.5.3 Skolkuratorer

Skolkuratorerna i studien är verksamma inom gymnasieskolan och har en socionomexamen alternativt en kandidatexamen i socialt arbete. Skolkuratorer bedriver enskilt arbete men ska utöver detta även samverka med elevhälsoteamet, enligt skollagen (2010:800).

Elevhälsoteamet (EHT) kan bestå av olika professionella inom olika skolor, men enligt skollag (2010:800) måste elevhälsan erbjuda psykologiska, psykosociala, specialpedagogiska samt medicinska insatser. Vidare ska skolkuratorer främst arbeta främjande respektive

förebyggande och i sista hand åtgärdande. 2. Tidigare forskning/ kunskapsläge 2.1 Genomgång av tidigare forskning

I detta avsnitt kommer den litteratur och de artiklar som legat till grund för studien att presenteras. Forskning från olika årtal kan återfinnas i föreliggande arbete. Detta då den utvalda forskningen bedömts vara relevant och nödvändigt för studiens genomförande. Äldre forskning definierar hedersrelaterat våld och förtryck på ett liknande vis som nyare forskning. De senaste studierna har betonat det stora mörkertalet i större utsträckning än äldre forskning. Inom nyare forskning återfinns det även större kunskap i jämförelse till den äldre

forskningen. På så sätt kan äldre litteratur vara relevant för ett bakgrundsperspektiv på fenomenet. Den nyare litteraturen breddar denna förståelse genom att inkludera fler aspekter av hedersrelaterat våld och förtryck samt hur kuratorer förhåller sig till detta. Vidare kommer detta kapitel behandla utgångspunkter som kan relateras till studiens syfte och

frågeställningar.

Författarna till föreliggande studie har använt sig utav 5 vetenskapliga artiklar och 1

doktorsavhandling där samtliga artiklar är peer-reviewed. Med detta menas att andra forskare har granskat artiklarna innan publiceringen. De vetenskapliga artiklarna har valts för att kunna beskriva problemet och dess bakgrund, samt för att kunna analysera informanternas utsagor. Olika databaser har använts i samband med litteratursökningen där PsycInfo och SwePub var de huvudsakliga sökbaserna. Författarna till detta arbete har kombinerat diverse sökord för att möjliggöra ett framtagande av vetenskapliga artiklar. Orden som har

kombinerats i sökbasen PsycInfo är följande: honor-related violence and oppression, school counselors and honor-related violence, child convention, honor and school, school counselors and work methods. I sökbasen SwePub har samma sökord använts men har översatts till svenska. Vidare har författarna i föreliggande arbete använt sig utav vetenskapliga

forskningsrapporter utgivna av lärosäten samt utav statliga myndigheter som SOU, statens offentliga utredningar.

Då många av artiklarna som använts i denna studie är internetkällor i form av vetenskapliga artiklar och rapporter, har aspekten av källkritik varit avgörande för valet av källor. Detta har inneburit att författarna till föreliggande studie noga avvägt valet av källor genom att välja artiklar och rapporter som är peer-reviewed och som publicerats på tillförlitliga databaser. Utöver vetenskapliga artiklar och rapporter har författarna till föreliggande arbete även använt litteratur och antologier om hedersrelaterat våld och förtryck för att skapa en bredare

(9)

uppfattning om de olika aspekterna kring problemet samt om dess bakgrund. Författarna till detta arbete fann den aktuella litteraturen genom att söka på ‘’kuratorers arbete med

hedersrelaterat våld och förtryck’’ på Malmö Universitets sökbas Libsearch.

Därtill har författarna till föreliggande studie baserat en del av den tidigare forskningen på antologier. Detta har bedömts vara relevant för att presentera en bakgrund till problemet och således bredda förståelsen av detta. Detta gäller i synnerhet avsnitt 2.4 och delar av avsnitt 2.7. Dessa tar sin utgångspunkt i forskning från boken Skolsocialt arbete-skolan som plats för

och del i det sociala arbetet, som är en antologi. Övriga avsnitt inom tidigare forskning är

huvudsakligen baserade på vetenskapliga artiklar och rapporter. Referenser från boken

Skolsocialt arbete-skolan som plats för och del i det sociala arbetet kan även återfinnas. En

antologi är således litteratur som är skriven av ett flertal olika författare. I boken återfinns författare med olika yrkesbakgrunder, där vissa är forskare och resterande utbildade och verksamma inom olika områden som berör socialt arbete.

2.2 Hedersrelaterat våld och förtryck

I en rapport från Örebro Universitet undersöks förekomsten av HrvoF i Sveriges storstäder. Rapporten handlar om genomförandet av en studie gällande omfattningen och karaktären av HrvoF i Malmö, Göteborg och Stockholm. Vidare genomfördes studien med anledning av att kartlägga det hedersrelaterade våldet och förtrycket i Sverige. I studien har forskarna använt sig av både kvalitativa och kvantitativa metoder för sin datainsamling. Detta genom 90 öppna intervjuer med 235 personer som varit kunniga inom ämnet. Följaktligen var det 6 002

ungdomar i årskurs nio besvarat en enkät om olika former av utsatthet gällande relationer, skolan, fritid och hemmiljön. Resultatet av studien påvisade att människor med varierande etniska tillhörigheter, funktionsnedsättningar, trosuppfattningar, sexuella läggningar, åldrar och socioekonomiska förhållanden lever i en utsatthet av våld och förtryck. (Baianstovu et al, 2019)

Fortsättningsvis påvisar den vetenskapliga undersökningen att uttrycket hedersrelaterat våld och förtryck kan sammanslås med begrepp som inneslutning och mobilitet. Detta då

forskarna menar att det finns ett samspel mellan dessa på individ-, grupp- och samhällsnivå. Inneslutning och mobilitet i en hederskontext kan därmed innebära att våldsutövning och förtryck möjligen kan öka i inneslutna grupper. Detta där det finns ett lågt eller obefintligt samspel med andra grupper i samhället, vilket betyder att mobiliseringen är låg. Därför kan hedersrelaterat våld och förtryck möjligen grundas i bland annat minoriteter i relation till migration, segregation, krig och en kollektiv statslöshet. Med detta sagt, kan möjligtvis normer om våld och förtryck urholkas och minska vid en ekonomisk, politisk och social rörlighet i samhället. (Baianstovu et al, 2019)

Det föreligger ingen enhetlig och tydlig definition av hedersrelaterat våld och förtryck.

Skillnaden mellan hedersrelaterat våld och förtryck och våld i hemmet är att HrvoF är ett våld och förtryck som drabbar och begränsar kvinnors och flickors frihet. Detta utövas främst av männen inom familjen i syfte att bevara hedern. Detta görs för att förebygga att männen inte blir bekräftade eller accepterade i sociala sammanhang. På så vis kan det hedersrelaterade våldet och förtrycket se olika ut bland olika familjer, kulturer och samhällen och är således kontextbundet. På så vis är komponenter inom HrvoF föränderliga i och med att samhället, kulturer och familjedynamiken är det. (Björktomta, 2019)

(10)

Trots att ingen tydlig definition av HrvoF återfinns har det blivit erkänt som ett omfattande problem som sker på lokal, regional och global nivå. Det hedersrelaterade våldet och förtrycket kan ta sig i uttryck på olika vis där siffror av mord rapporterats av olika aktörer som arbetar med frågorna. Bland de kan Förenta Nationerna (FN) nämnas. För övrigt är det vanligt förekommande att flickors respektive kvinnors sexualitet kontrolleras. Detta då en oskuldsnorm kan föreligga i olika sociala och kulturella sammanhang. (Björktomta, 2019) Då olika hedersrelaterade normer kan dominera i olika sammanhang blir det hedersrelaterade våldet och förtrycket ett sätt för männen i familjen att återuppta eller upprätthålla respekten från dess sociala omgivning. Detta medför olika begränsningar och kontroll för barnet eller den unge, vilka är social, fysisk respektive emotionell kontroll. Social kontroll kan

exempelvis innebära att barnet inte tillåts ha en partner samtidigt som det övriga sociala nätverket kan kontrolleras. Ett exempel på fysisk kontroll är att barnet straffas genom att männen utövar våld gentemot denne. Genom emotionell kontroll kan syftet vara att inte bekräfta barnet samt ignorera det när barnet handlat på ett vis som anses vara förbjudet inom familjen. (Björktomta, 2019) Barnet kan bli påverkat på olika vis av dessa kontrolltyper, vilket kommer presenteras i kapitel 2.4.

2.3 Hedersrelaterad problematik och skolan

Inom skolväsendet är HrvoF ett problemområde som är relativt nytt, även om problematiken varit närvarande länge. Skolans kännedom om att ungdomar som lever i en hederskontext kan innebära krockar med skolans värdegrund är dock någonting som blivit aktuellt under det senaste decenniet. Framförallt är det flickor som växer upp med starka traditioner om heder som kan uppleva dessa krockar i skolan. Flickornas frihet ses ofta som ett hot mot familjen och familjens heder baseras ofta på flickans sexuella beteende. Därmed kan flickorna uppleva krockar och situationer där föräldrarna kontrollerar döttrarnas medverkan i exempelvis

idrottslektioner, simning eller undervisning i form av sex och samlevnad. Det kan vidare handla om att flickorna begränsas från att följa med på klassresor, aktiviteter eller klassfester. Ofta kan överträdelser av familjens regler leda till sanktioner och bestraffning i form av hot eller våld. (SOU, 2010:84)

I den statliga utredningen Hedersrelaterad problematik i skolan: – en kunskaps- och

forskningsöversikt (SOU, 2010:84) presenteras tre olika vetenskapliga undersökningar om

hedersproblematik i skolan. Detta genom en enkätundersökning rörande flickor och pojkar som lever under hederskontext i Stockholms stad. Vidare presenteras en lärarundersökning där lärares iakttagelser kring HrvoF och elevers icke-deltagande i vissa aktiviteter inom skolorna undersöks. Slutligen presenteras en elevstudie om flickors och pojkars

föreställningar om kravet på att vara oskuld före äktenskapet.

Enkätundersökningen utfördes år 2008 på 36 grundskolor i Stockholms stad där cirka 2 300 elever medverkade. Frågorna i enkätundersökningen rörde sig kring om flickorna av

föräldrarna förväntades vara oskulda innan äktenskap samt om flickorna var tillåtna att ha ett förhållande innan äktenskapet. Resultatet av studien var att 23% av flickorna svarade att de hade dessa förväntningar på sig, vilket påvisade att de inte tilläts ha en föräktenskaplig sexuell relation. Dock kunde detta inte utgöra ett svar på om flickorna levt med ett hedersrelaterat våld och förtryck. Därtill fick flickorna ytterligare frågor kring om de var tillåtna att ha vänskapliga relationer med jämnåriga pojkar och om de får välja vem de vill gifta sig med i framtiden. Denna fråga kunde därmed ses om en nödvändig betingelse för ett hedersrelaterat våld och förtryck. Dessa normer kan betraktas som en form av kontroll av

(11)

flickans sexualitet och handlingar då flickan blir begränsad i hennes handlingsutrymme och liv. Några kännetecken för att flickan lever i ett hedersrelaterat våld och förtryck är att hennes handlingsutrymme regleras av olika faktorer. Detta bland annat av det föräktenskapliga oskuldskravet, förbud mot att ha en pojkvän, förbud mot att ha vänner av det manliga könet samt att flickan inte själv får välja sin partner. Vidare uppfyller detta kriterierna för sexuell kontroll. Av de flickor som medverkade i enkätundersökningen var det 16% som svarade att de levde med dessa förväntningar och oskuldskrav. (SOU, 2010:84)

Förutsättningen i det svenska samhället är att samma villkor ska gälla både flickor och pojkar såväl i skolan som på fritiden. Om flickans deltagande i vissa skolaktiviteter regleras av föräldrarna eller att flickans fritid begränsas av hedersnormer kan det ses som ett uttryck för sexuell kontroll i relation till HrvoF. Detta kan innebära att de elever som lever i en

hederskontext inte får samma villkor att verka på sin egen fritid och i skolan. Detta kan i sin tur kollidera med de existerande förväntningar som skolan har på eleven samt på elevens föräldrar. Detta kan i sin tur synliggöra den utsattes situation för samhället och för till exempel lärare eller skolkuratorer. (SOU, 2010:84)

I undersökningen var det 11% av flickorna som upplevde normer och begränsningar av deras deltagande i vissa skolaktiviteter. Dessa flickor anses därmed tillhöra kategorin som lever med hedersrelaterade normer och restriktioner. I studien undersöks vidare om de flickor som är begränsade i skolan och på fritiden samt som utsätts för sexuell kontroll även utsätts för våld, hot och kränkningar. Av de flickor som svarade att de lever med hedersrelaterade normer och begränsningar var det 7% som varit med om kontroll, våld eller hot om våld från sina familjemedlemmar. Dock kunde det konstateras att de flickor som inte går emot

familjens regler inte behöver drabbas av våldet. Därmed kunde den sexuella kontrollen inte kopplas till våld. Studiens resultat kunde därmed fastslås vara av stor vikt för skolan i att identifiera de utsatta. (SOU, 2010:84)

Fortsättningsvis presenteras resultaten från en lärarundersökning som behandlar lärares iakttagelser som möjligen skulle kunna tolkas som en indikation eller tecken på elevers utsatthet av hedersrelaterat förtryck. Undersökningen var riktad till 10 000 lärare runt om i Sverige. Syftet med studien var att undersöka i vilken omfattning lärare möter indikationer på förekomsten av HrvoF av flickor i sin undervisning. Bland annat blev lärarna tillfrågade hur ofta de observerat att flickor eller deras föräldrar uttryckt önskemål om att deras döttrar ska bli befriade från vissa typer av undervisning med hänvisning till traditionella eller religiösa skäl. Frågorna som ställdes till lärarna var hur ofta de under läsåren 2005, 2006 och 2007 upplevt att deras kvinnliga elever velat bli befriade från viss undervisning. (SOU, 2010:84) Resultaten av lärarundersökningen var att lärarna observerat att kvinnliga elever ville bli befriade från undervisning som idrott och simundervisning. Gällande simundervisning svarade 26,5% av lärarna att flickor någon gång, ganska ofta samt mycket ofta velat bli befriade från undervisningen. 22,7% av lärarna uppgav att deras kvinnliga elever varit systematiskt frånvarande från simundervisningen. Vidare svarade 24,1% av lärarna att deras kvinnliga elever ofta velat bli befriade från gymnastiklektioner. 14,1% av lärarna svarade att flickor velat bli befriade från undervisning om sex och samlevnad. Dock ger undersökningen inga svar på om detta påverkats av deras etniska bakgrund eller kultur. Därmed kan

undersökningen inte härledas till att det berott på att flickorna varit utsatta av HrvoF. (SOU, 2010:84)

(12)

Slutligen presenteras resultaten från elevstudien som handlar om flickors respektive pojkars föreställningar om kravet på att vara oskuld före äktenskap. Studien genomfördes bland 1 193 elever i årskurs 7-9 på fyra kommunala skolor i Sverige genom en enkätundersökning år 2002. Resultatet av undersökningen var generellt sett att ungdomar med utländsk bakgrund i större omfattning instämde i de normer som begränsar det sexuella handlingsutrymmet före äktenskap. Detta i jämförelse med ungdomar med svensk bakgrund, d.v.s. ungdomar som är födda i Sverige. Vidare är resultatet av studien att 8% av flickorna och 15% av pojkarna med svensk bakgrund anser att flickan ska vara oskuld vid giftermålet. Ungefär samma antal pojkar och flickor med svensk bakgrund anser att föräldrarna kan ha ett oskulds-krav på deras döttrar. (SOU, 2010:84)

Avslutningsvis visade elevstudien att 23% av 2 300 elever i årskurs 7-9 i Stockholm stad förväntas vara oskuld när de gifter sig samt att flickorna inte fick ha relationer med pojkar i samma ålder. Vidare påvisade elevundersökningen att 21% av flickor i högstadiet levde med ett föräktenskapligt oskulds-krav. Samtidigt har 24% av lärare i undersökningen gjort

observationer om att flickor haft en systematisk frånvaro från gymnastikundervisning och simundervisning. Därmed kan slutsatsen av dessa tre undersökningar vara att mellan 20-25% av kvinnliga elever lever i en familj som präglas av en hederskontext där det förekommer kontroll, förtryck och i vissa fall våld och hot. Dock kan det vara komplicerat att generalisera förekomsten av hedersproblematik i skolan utifrån dessa tre studier. Emellertid kan resultaten tolkas som att det kan vara komplicerat för många skolor i Sverige att praktiskt tillämpa ett jämställdhetsarbete för samtliga elever i skolan. (SOU, 2010:84)

För den praktiska tillämpningen av ett förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolorna har länsstyrelser och olika organisationer haft ansvaret för handledningar, konferenser och handböcker kring hedersrelaterad problematik. Dessa skrifter är främst riktade till socialtjänst, hälso- och sjukvård samt kvinnojourer. Dock förmedlas skolans roll som viktig i några av skrifterna. Bland annat står Myndigheten för skolutveckling bakom två skrifter. Dessa är riktade till hur skolan kan arbeta med elever som lever i en hederskontext och i familjer med hedersrelaterade normer och värderingar. I ett avsnitt beskrivs det hur skolans arbetssätt kan se ut, vilket delas upp i tre steg. Steg ett har sin grund i skolans arbete kring värdegrunden om att kvinnors och mäns villkor ska vara lika samt att jämställdhet är en mänsklig rättighet. Vidare framhålls det även i steg ett att skolan ska bilda goda relationer med föräldrarna. (SOU, 2010:84)

Vad gäller steg 2 ställs det krav på kompetens och kunskap för att kunna göra en

riskbedömning i hedersrelaterade ärenden. Detta innefattar även att lärare och elevhälsan har bearbetat sina egna värderingar och har en medvetenhet kring detta för att det inte ska riskera att påverka riskbedömningarna. Fortsättningsvis lyfts elevhälsans roll som viktig då

skolledning, lärare och elevhälsan behöver ha en intern samverkan kring strategi och policy för sitt agerande. Detta arbete kräver att elevhälsan har ett samarbete med lärarna och att de är närvarande i elevernas miljöer. Detta då elevhälsan i många fall är de första som märker när en elev visar tecken på att må dåligt. Därmed är elevhälsan en viktig funktion för att möjliggöra en samverkan mellan skolan, polis, barnpsykiatri och socialtjänsten. (SOU, 2010:84)

Slutligen handlar steg tre om när situationen blir akut för ett barn eller ungdom som är utsatt för HrvoF, där det exempelvis kan handla om att eleven hotas av familjen. Här blir det ofta avgörande och nödvändigt att skolan och elevhälsan har ett upprättat samarbete med socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin, polisen och exempelvis kvinnojourer. Det

(13)

framförs således att slutsatsen kring dessa tre steg är att det krävs en styrning från rektorn för att dessa nivåer eller steg ska fungera. Detta kan bland annat innebära att det finns en styrning kring viss undervisning som sex- och samlevnadsundervisning och arbete med jämställdhet. Vidare är en styrning kring kompetensutveckling, handledning och personalens samverkan i situationer med hedersproblematik av stor vikt. Därmed är hedersproblematiken ett angeläget problem för både lärare, rektorer och elevhälsan i skolan. (SOU, 2010:84)

I barnkonventionen (2018:1197) och skollagen (2010:800) står det vidare att alla barn har rätt till hälso- och sjukvård. Dock handlar denna paragraf och artikel inte endast om barns

rättigheter till en hälsofrämjande och förebyggande vård, men också om barns rätt att få växa och utvecklas på bästa möjliga vis. Barnet har även rätt att ha levnadsförhållanden som är hälsofrämjande, vilket hedersrelaterat våld och förtryck inte är. Fortsättningsvis kan detta sätta press på elevhälsans resurser inom skolan då det är rektorns ansvar och uppgift att organisera elevhälsan på bästa möjliga sätt (Iwarsson, 2017).

2.4 Arbetssätt och metoder/ Identifiering av barnets utsatthet

Forskning har visat att hög frånvaro och dåliga skolresultat kan vara en indikation på en psykiska ohälsa hos ett barn. Följaktligen är det av relevans att elevhälsan observerar detta samt har verktyg för att kunna identifiera det. Detta för att nå elever som är socialt och psykiskt utsatta. Livssituationen som eleven befinner sig i kan innebära att barnet far illa i skolmiljön eller att det kan föreligga en risk att barnet far illa i hemmet. Vid dessa situationer samt vid oro för ett barn har elevhälsan en juridisk skyldighet att genomföra en orosanmälan till socialtjänsten. Detta benämns som anmälningsplikten i socialtjänstlagen (2001:453). (Backlund m.fl, 2017) Forskning har visat att benägenheten att anmäla ärenden till socialtjänsten när barn misstänks fara illa är låg. Dock har ett närmare samarbete mellan socialtjänsten och skolan visat sig motverka detta. Vid genomförandet av en orosanmälning kan elevhälsan informera eleven om socialtjänstens uppdrag och funktion. Detta är en metod som används för att inkludera och motivera eleven till att få mer hjälp och stöd. (ibid.) Den professionella skolkuratorn kan inta olika synsätt vid avvägning om en orosanmälan bör göras till socialtjänsten eller ej. Dessa förhållningssätt benämns som ett formellt respektive ett resonerande förhållningssätt. Utgångspunkten i båda perspektiven är att den professionella misstänker att ett barn far illa eller att det kan föreligga en risk för det. Vid det formella synsättet åberopar den professionella anmälningsplikten när denne får kännedom om barnets utsatta situation. Följaktligen genomför den professionella en anmälan till socialtjänsten omedelbart. Det resonerande synsättet innebär att den professionella ser alla ärenden som unika fall där avvägningar behöver göras innan en anmälan genomförs. Vidare kan det exempelvis innebära att skolpersonal bedömer konsekvenserna av en orosanmälan. Detta kan i sin tur medföra att den professionella vidtar andra åtgärder där en orosanmälan ses som den sista lösningen. Den professionella bör inta ett formellt förhållningssätt enligt lag. (Backlund m.fl, 2017)

Fortsättningsvis har forskning visat att skolpersonal har en större benägenhet att anmäla oro kring ett ärende till socialtjänsten som är relaterat till fysiskt våld. Övriga våldsformer betraktas inte vara akuta ärenden i lika stor uträckning som förekomsten av fysiskt våld. Andra typer av våld kan exempelvis innebära att barnets anhöriga har en bristande

omsorgsförmåga. Då denna typ av våld kan ha pågått under en längre period kan det resultera i att den professionella inte bedömer det som ett akut ärende som behöver anmälas till

(14)

professionella beaktar alla aspekter av våldet vid anmälningsplikten. (Backlund & Elvhage, 2017)

Vidare kan hög frånvaro tyda på att barnet mår dåligt vilket medför att det också är av relevans att skolkuratorn uppmärksammar detta. Det kan således vara skäl för en

orosanmälan. Studier har visat att det råder en osäkerhet kring om frånvaro ska anmälas till socialtjänsten eller inte. Detta då frånvaro kan bero på andra faktorer än en viss typ av utsatthet. (Backlund & Elvhage 2017) Dock kan frånvaro i vissa fall tyda på att barnet lever i en hederskontext som kan ge konsekvenser för barnet i dess skolmiljö. Exempelvis kan barnet förbjudas att delta i viss undervisning såsom simundervisning eller föredrag om sexuell hälsa, till följd av det sociala våldet. Detta då det möjligen går emot hedersnormerna. Med anledning av att bland annat skolan har ett ansvar i att främja jämställdhet och jämlikhet är det således av relevans att skolpersonal uppmärksammar dessa problem. I syfte att

identifiera elevers utsatthet för HrvoF är det av betydelse att all skolpersonal är eniga om vad som kännetecknar ett hedersrelaterat våld och förtryck. (Högdin, 2017)

Ett annat sätt att värna om barnets mänskliga rättigheter och således arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck är att skolpersonal informerar eleverna om diverse

rättigheter som barn och ungdomar har. Det har av forskning framgått att skolpersonal i vissa situationer betraktar hedersrelaterat våld och förtryck som ett kulturellt fenomen som bör respekteras för att undvika stigmatisering. I dessa sammanhang är det således av betydelse att skolpersonal har barnrättsperspektivet som utgångspunkt. (Högdin, 2017)

Fortsättningsvis kan relationsskapandet ha en central roll i den professionellas arbetssätt i syfte att identifiera ett barns utsatthet samt i vara behjälplig kring barnets situation. Detta då den utsatta eleven kan uppleva att det finns en avsaknad av individer i dess sociala omgivning som uppmärksammar och stödjer denne. Av forskning och barns utsagor i BRIS har

betydelsen av goda relationer för att öka resistensen vid utsatthet framgått. Vidare har

forskning visat att relationsskapandet kan resultera i lägre frånvaro samt bättre studieresultat. Relationsskapandet är således väsentligt för att arbeta mot psykisk ohälsa som kan drabba barnet vid en utsatthet för HrvoF. (Iwarsson, 2017)

Relationsskapandet möjliggörs genom ett främjande arbete där den professionella eftersträvar att skapa en god stämning på skolan. Detta för att alla elever ska trivas och öka närvaron. (Backlund & Linblad, 2017) Relationsskapandet skapas även i samtal mellan eleven och den professionella. Därtill kan elevens livsvillkor och situation framkomma under samtalens gång. Då barnet har rätt att komma till tals blir samtal en väsentlig komponent för att främja barnets mänskliga rättighet. Detta för att barnet ska känna sig delaktigt och bekräftat vid de psykosociala insatserna. Under samtalen kan barnet dessutom träna i att uttrycka sina tankar och känslor, vilket kan vara användbart för eleven. Då kan barnet förmedla vad denne upplever fungerar i vardagen i jämförelse till vad som inte fungerar. Vid samtal med eleven kan kuratorn således utgå ifrån ett salutogent respektive patogent perspektiv. Det salutogena förhållningssättet medför att kuratorn fokuserar på lösningar och styrkor eleven har. Vid det patogena perspektivet ligger huvudfokuset på de svårigheter och begränsningar som eleven upplever att den har. (Iwarsson, 2017)

I Alizadeh m.fl (2011) behandlas elevhälsans arbete med tonårsflickors skyddande av familjehedern. Författarna av artikeln skriver att det arbetssätt som används i störst utsträckning är att skapa en säker och tillitsfull miljö för ungdomarna. Detta för att

(15)

vara komplicerat för ungdomen att berätta om sin utsatthet understryks vikten av elevhälsans tillgänglighet för eleverna. Tillgängligheten beskrivs i form av att personal inom elevhälsan visar eleverna att de finns där genom att till exempel befinna sig i korridorerna eller där ungdomarna är. Vidare beskriver författarna att elevhälsan tillämpade strategier där de visade eleverna att det finns möjlighet att ta kontakt med elevhälsan. Fortsättningsvis pekar artikeln på att konfidentialiteten i arbetet med HrvoF är av stor vikt. Detta då det ofta krävs att eleven känner tillit för skolkuratorn för att våga berätta om sin livssituation. Därmed kan elevhälsans tillgänglighet och konfidentialitet ses som en metod i arbetet med elever utsatta för HrvoF. 2.5 HrvoF och dess konsekvenser för barnet

Hedersrelaterat våld och förtryck utövas i de flesta fall av män i syfte att kontrollera

flickornas eller kvinnornas sexualitet. Övriga normer som verkar inom en hederskontext kan även upprätthållas av flickor och kvinnor som lever under HrvoF där målgruppen är andra flickor och kvinnor. Pojkar och män kan även omfattas av hedersrelaterade normer men flickor och kvinnor kontrolleras och begränsas i större utsträckning än pojkar och män. Detta till följd av de rådande normerna om kvinnans sexualitet. (Högdin, 2017) Vidare dominerar en heteronormativitet i hedersrelaterade sammanhang, vilket resulterar i att även

HBTQ-personer är en utsatt grupp. Detta kan leda till att barnet utsätts för kränkningar i skolan. (Baianstovu et al, 2019)

Det hedersrelaterade våldet och förtrycket medför en rad olika konsekvenser för barnet. I Björktomta (2019) presenteras fyra olika slags kontroll- och våldsformer som utgör det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Dessa är det fysiska våldet, det psykiska våldet, det sociala våldet samt det symboliska våldet. En djup förståelse av det fysiska våldets

konsekvenser för unga kvinnor återges i tidigare forskning. Det finns ett gap i litteraturen när det gäller tidigare forskning om HrvoF som behandlar andra vålds- och kontrolltyper än det fysiska. Fysisk misshandel av barnet utgör en risk för skador och även död. Följaktligen är våldet en stressfaktor som kan påverka barnet psykiskt. Detta bland annat genom att det kan påverka barnets psykiska hälsa, skolresultat samt att det kan leda till självskadebeteende och hälsoproblem. (Björktomta, 2019) Vidare framhäver forskning att våldet kan resultera i att barnet får trauma, utvecklar ett missbruk eller hamnar i ett beroende (Baianstovu et al, 2019). Vidare används det fysiska våldet av gärningsmannen som ett verktyg, i syfte att bestraffa den utsatta för att ha brutit mot hedersnormer alternativt äventyrat hederskodexen inom familjen. (Alizadeh et.al, 2010) Det fysiska våldet kan utöver fysisk misshandel, mordförsök och mord även innebära kidnappning av barnet där målsättningen är tvångsgifte. Vidare kan ett

materiellt våld tillämpas av förövaren där exempelvis den utsattes mobiltelefon eller dator blir förstörd. Detta för att undvika att den utsatta fortsätter kontakta särskilda personer i sitt nätverk som den inte tillåts ha av förövaren, exempelvis en partner. (Björktomta, 2019) Det är inte enbart det fysiska våldet som ger negativa konsekvenser för barnet. Det är en skrämmande upplevelse att bevittna eller utsättas för både fysisk, systematisk eller psykisk misshandel. Det hedersrelaterade våldet och förtrycket mot ett barn blir inneslutet i dennes barndom. Detta innefattar såväl fysiskt våld men även icke-fysiskt våld från föräldrarna. Makt- och tvångskontroll är ett sätt för att uppnå dominans och kontroll över en partner och i många fall över modern i familjen. I många fall handlar det om att fadern kontrollerar

moderns tid för att barnet ska få mindre tid med sin moder. I andra fall kan det handla om att fadern har makt och kontroll över barnets handlingar, vilket barnet sedan själv kan

(16)

Socialt våld utövas av männen i syfte att begränsa kvinnors handlingsutrymme. Genom våldet vill männen upprätthålla och efterfölja de gällande hedersnormerna. Till följd av det sociala våldet sker en könssegregering och diskriminering där kvinnan förväntas vara på ett speciellt vis. Detta i jämförelse till männen. Exempelvis förväntas kvinnan ta mer ansvar i hushållet och vara till lags vid diverse familjeproblem. Vidare tillåts inte flickan eller kvinnan ha pojkvän eller vänner av det manliga könet. Detta resulterar i att den utsattas sociala

umgängeskrets begränsas och formas utefter förövarens tillåtelse. Vidare kontrolleras inte sällan den utsattas klädval och aktiviteter. (Björktomta, 2019)

När förövaren tillämpar symboliskt våld är syftet att markera den utsattas normbrytande beteende. Därtill strävar förövaren efter den utsattas lydnad (Björktomta, 2019). Detta då flickan eller kvinnan ses som bärare av familjens stolthet vad gäller kyskhetsnormen (Alizadeh et.al 2010). Följaktligen tillåts inte den utsatta ha sexuellt umgänge innan

giftermål. Symboliskt våld kan exempelvis ta sig i uttryck genom tystnad eller arga blickar. Genom den icke-verbala kommunikationen förmedlas känslor av skuld och skam. Latent våld kan återfinnas inom symboliskt våld, där den utsatta fruktar att någonting våldsamt kommer att inträffa i framtiden. Inom symboliskt våld normaliseras faderns auktoritet där den utsatta förväntas rätta sig efter detta. (Björktomta, 2019)

Det psykiska våldet kan innebära att den utsatta får mottaga indirekta eller direkta hot. Detta förmedlas verbalt av förövaren, alternativt med hjälp av kroppsspråket. I dessa situationer kan den utsatta ana att signalerna kommer innebära att det psykiska våldet övergår till ett fysiskt våld genom att tolka det psykiska våldet. Denna form av våld kan även innefatta att den utsatta bevittnar en annan familjemedlem bli föremål för fysiskt våld. Vidare kan det psykiska våldet innebära att förövaren upphör att kommunicera med den utsatta. Genom tystnad, som kategoriseras som emotionell utpressning, syftar förövaren till att försätta den utsatta i en situation av skuld och skam. Detta för att den utsatta ska lyda förövaren. Detta kan även göras genom andra handlingar och attityder än tystnad. (Björktomta, 2019)

Integritetskränkande handlingar såsom att exempelvis undersöka vilka ägodelar den utsatta har i väskan räknas också som psykiskt våld. Ett annat exempel på psykiskt våld är verbala kränkningar som yttras av förövaren, såsom ordet ‘’hora’’ när en kyskhetsnorm inte efterföljs inom familjen. Det psykiska våldet kan således påverka den utsatta på ett emotionellt plan där handlingsutrymmet för att uttrycka sig och agera begränsas. Symboliskt våld och socialt våld omfattas av det psykiska våldet. Konsekvenserna av det psykiska våldet kan bli att barnet inte utvecklar en positiv självbild alternativt får den förstörd. (Björktomta, 2019)

2.6 Socialtjänstlagen och skollagen

I socialtjänstlagen (2001:453) 5 kap. 1§ 1-2p understryks det att socialnämnden ska verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden. Vidare ska socialnämnden sörja för att främja en gynnsam fysisk och social utveckling i barnets och den unges hem. Fortsättningsvis ska socialnämnden enligt 5 kap. 1§ 3p SoL bedriva uppsökande verksamhet och ett förebyggande arbete för att förhindra att barn och unga far illa. Detta i samverkan med andra samhällsorgan som skolan för att verka för att barn och unga inte vistas i miljöer som är skadliga för dem enligt 5 kap. 1§ 6p SoL. Följaktligen ska socialnämnden i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och unga som riskerar en ogynnsam utveckling får det skydd och stöd de är i behov av. Vidare ska socialnämnden möjliggöra vård och fostran utanför det egna hemmet om barnets bästa motiverar det enligt 5 kap. 1§ 8p SoL (2001:453).

(17)

Socialtjänstlagen (2001:453) 5 kap. 1a § understryker att socialnämnden ska samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs i frågor som rör barn som far illa.

Nämnden ska verka aktivt för att samverkan kommer till stånd. Anmälningsplikten som bland annat kuratorer har regleras av socialtjänstlag (2001:453) 14 kap. 1 § 1 punkten.

Här följer begränsningar enligt offentlighets- och sekretesslagen samt 15 kap. SoL gällande utlämnande av uppgifter om barnet. Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) gäller för kommunala skolor medan socialtjänstlagen (2001:453) åberopas av privata respektive fristående skolor. Socialtjänstlag (2001:453) 14 kap. 1 § understryker att bland annat

skolpersonal har en juridisk skyldighet att förmedla all information om elevens livssituation som kan vara av relevans och nödvändighet för att socialnämnden ska kunna genomföra en utredning av barnets situation. Syftet med utlämning av uppgifter är att barnet ska kunna få sina behov av stöd och skydd tillgodosedda av socialnämnden.

Skollagen (2010:800) reglerar hur utbildningen ska bedrivas inom verksamheterna. Skolan ska i enlighet med skollag (2010:800) 1 kap. 4 § upplysa eleverna om vilka värden som skall gälla samt samverka för att eleverna ska kunna ta del av utbildningen. Syftet är att eleverna ska utvecklas utbildningsmässigt samt på ett personligt plan. Skolan ska förmedla kunskaper om grundläggande drag inom demokratier. Vidare ska skolan låta eleverna ta del av principer som föreligger inom jämställdhet. Följaktligen ska skolpersonal betona alla människors lika värden och rättigheter. Detta medför i sin tur till att skolan har en juridisk skyldighet att motverka kränkande behandling som kan yttra sig i olika former såsom kränkningar och trakasserier på skolan. Detta understryks av skollag (2010:800) 1 kap. 5 §. I syfte att efterleva elevers rättigheter att ta del av utbildning och värden ska elevhälsan bistå med diverse

insatser.

I skollag (2010:800) 2 kap. 25 § nämns det att det ska finnas en tillgänglighet på psykologiska, psykosociala, medicinska samt specialpedagogiska insatser inom skolan. Skolkuratorer tar således vid de psykosociala åtgärderna. Elevhälsan ska enligt Skollagen i första hand arbeta främjande och förebyggande. Elevhälsans insatser kan organiseras på olika vis inom olika skolor. Enligt skollag (2010:800) 2 kap. 10 § är det rektorn som har ansvar för att se till att elevernas behov av insatser blir tillgodosedda. Skolinspektionen har framfört att det finns en brist i hur huvudmännen organiserar elevhälsan. Detta då elevhälsan inte alltid organiseras på ett vis att den kan arbeta främjande och förebyggande mot psykisk ohälsa. (Strömvall, 2017)

2.7 Barnkonventionen

Förenta Nationernas generalförsamling antog konventionen om barnets rättigheter år 1989 och i Sverige trädde den i kraft år 1990. Barnkonventionen (2018:1197) fastställer

grundläggande och universella behov som barnet har egna rättigheter till. Barnkonventionen innehåller 54 artiklar som omfattar ekonomiska, sociala, politiska, medborgerliga och

kulturella mänskliga rättigheter. Enligt United Nations Children’s Fund (UNICEF) kan dessa artiklar mer ingående ses som fyra kategorier. Den första kategorin handlar om barnets rätt att överleva, vilket omfattar rätten till bostad, mat samt tillgång till sjuk- och hälsovård. Den andra kategorin är rätten att utvecklas, vilket innefattar barns rätt till utbildning, lek- och fritidsaktiviteter, kulturella aktiviteter samt rätt till tanke- och religionsfrihet. Vidare handlar den tredje kategorin om rätten till skydd mot tortyr, utnyttjande och övergrepp. Slutligen handlar den fjärde kategorin om barnets rätt att få delta, bli hörd samt att få uttrycka sin mening i frågor som rör barnet. (Bartley, 2001)

(18)

Barnkonventionen lyfter således fram barnets rätt till trivsel i skolan där diskriminering, trakasserier och övrig kränkande behandling ej ska få ta plats. Diskriminering och

trakasserier är sammanlänkade med de sju diskrimineringsgrunderna vilka är kön, etnicitet, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, ålder,

funktionsnedsättning samt sexuell läggning. Diskriminering sker till följd av en asymmetrisk maktrelation, där exempelvis en lärare diskriminerar eleven eller där en elev diskriminerar en annan elev. Det föreligger ingen asymmetrisk maktrelation vid trakasserier. Därmed är skolkuratorn är en central aktör när det gäller att arbeta trygghetsfrämjande på skolan. (Strömvall, 2017)

Utifrån ett utbildnings- och skolperspektiv är synen på barn som egen aktör betydelsefullt. Detta då eleverna spenderar en stor del av sitt liv på skolan, vilket gör att lärare och andra vuxna på skolan har ett ansvar för att skapa möjligheter för barnets delaktighet och

inflytande. I barnkonventionen (2018:1197) går det att utläsa att många av artiklarna har ett objektperspektiv på barnet, vilket innebär att man ser objektivt på barnet. Detta kan förklaras genom att Barnkonventionen och deklarationen från år 1924 och 1959 kom till genom att barn föll offer för orättvisor som bland annat krig och var därmed i behov av skydd. Vidare kan objektperspektivet förklaras av att det är motsvarande till den syn som är den traditionella synen på barnet. Emellertid har ett aktörsperspektiv nu tillkommit i exempelvis artikel 12- 16 i barnkonventionen. Där syftar barnets rättigheter till barnet som aktör och som en handlande individ snarare än objekt. (Bartley, 2001)

Barnkonventionen stadgar att det är ett barns rättighet att få komma till tals och bli lyssnad på. Därmed är alla vuxna förbundna till att följa barnkonventionen och dess artiklar. Vidare har delar av barnkonventionens centrala principer skrivits in i skollagen (2010:800) 1 kap. 10§. Där framgår det att barnet bland annat ska ha möjligheter att uttrycka sina åsikter samt att dessa åsikter ska tas hänsyn till. I skollagen (2010:800) har även barnkonventionens princip om att barnets bästa skall beaktas i alla beslut som rör barnet förts in. Skolverket och socialstyrelsen tydliggör att skolans arbete ska bygga på ett barnperspektiv,

barnrättsperspektiv samt barnets perspektiv. Att skolan ska ha ett barnperspektiv innebär att den vuxne läraren, kuratorn eller skolsköterskan ska göra sitt bästa för att sätta sig in i barnets situation och därigenom se till barnets bästa (Iwarsson, 2017).

Fortsättningsvis innebär barnets perspektiv att lyssna på barnet och att ge barnet möjlighet att uttrycka sina åsikter, ge förslag samt bidra med erfarenheter utifrån ålder och mognad. Barnrättsperspektivet syftar till skolans skyldighet att förverkliga barnets mänskliga

rättigheter genom lämpliga åtgärder som avser barnets rättsliga status. Således blir det av vikt att skilja på ett barnperspektiv och barnets perspektiv då de står för olika saker. Barnets perspektiv går att inta genom att barnet själv får komma till tals medan ett barnperspektiv kan intas genom att försöka se situationen utifrån barnets situation. (Iwarsson, 2017)

Därmed blir det tydligt att barnets perspektiv, barnperspektivet och barnrättsperspektivet kan intas och förstås genom samtal med barnet och genom att efterfölja Barnkonventionens principer. Detta då barnet genom samtal med exempelvis kurator eller lärare på skolan kan få möjlighet att vara delaktig och att få en chans formulera sig. Samtalen skapar förutsättningar för att tillgodose barnets mänskliga rättigheter och för att uppfylla barnkonventionens stadgar kring barns rätt till delaktighet och inflytande. (Iwarsson, 2017)

(19)

3.Teori

I detta avsnitt kommer författarna till föreliggande arbete anlägga teorier och begrepp som kan förklara informanternas utsagor och som kan diskuteras i relation till studiens syfte och frågeställningar.

3.1 KASAM

Enligt barnkonventionen (2018:1197), läroplaner och skollagen (2010:800) ska skolan stötta utsatta elever för att möjliggöra att eleverna når sina målsättningar samt mår bra. Ett sätt att göra detta är genom att tillämpa principerna inom KASAM vid samtal med eleverna. Genom den salutogena teorin kan möjligheterna att efterfölja Barnkonventionen utökas för den professionella. Samtal kan vara ett verktyg för att begripliggöra barnets utsatthet, vilket kan resultera i att eleven utvecklar strategier för att hantera komplexiteten i vardagen. (Iwarsson, 2017) Följaktligen har författarna till föreliggande studie valt teorin om KASAM. Teorin kommer sedan att diskuteras och behandlas vidare i analysen av det empiriska material, i kapitel 5.

I avsnitt 2.5 nämndes det att det psykiska våldet som sker till följd av tillämpning av HrvoF kan hämma utvecklingen av barnets positiva självkänsla. Det psykiska våldet kan även resultera i att barnets positiva självkänsla inte utvecklas alternativt att den bryts ned. Barnets självkänsla kan istället utvecklas när eleven får komma till tals i samtal då det kan främja en utökad förståelse av barnets tankar, känslor och handlingar. I syfte att barnet ska utveckla en positiv självkänsla krävs det således att barnet bekantar sig med dess förnimmelser.

(Iwarsson, 2017)

Författarna till föreliggande arbete behandlade det salutogena förhållningssättet i avsnitt 2.4. Känsla av sammanhang, som även förkortas KASAM, är ett tillhörande begrepp som

grundades av professorn Aaron Antonovsky vid 1970-talets början (Iwarsson, 2017). Det salutogena perspektivet syftar till att förklara mekanismerna som leder till att en individ bibehåller ett psykiskt välbefinnande efter olika slags motgångar i livet. KASAM är ett mått som mäter hur stort det psykiska välbefinnandet är hos den utsatta individen. (Gassne, 2008) KASAM visar på hur människan hanterar stressorer i livet som exempelvis kan vara bortgång av anhöriga eller sjukdomar av olika slag. Begreppet illustrerar att det är ett naturligt inslag i individens liv som inte är önskvärt, men att nivån av KASAM skiljer sig åt mellan olika individer beroende på hur de betraktar stressorerna. Stressorer utgörs av olika svårigheter, kriser och problem. En hög nivå av KASAM har uppmätts hos individer som ser en mening med stressorerna. Utöver detta menar de på att det kommer möjliggöra en förbättrad

livssituation med exempelvis styrka och lycka. En förutsättning för en hög känsla av sammanhang är således att individen besitter personliga egenskaper som resulterar i att

personen i fråga ser stressorer som en möjlighet istället för en begränsning. Det som styr detta är hur sårbar och motståndskraftig individen är. (Gassne, 2008)

Individens hantering av stressorer benämns “Coping” som antingen kan vara

problemfokuserad eller emotionsfokuserad. Den problemfokuserade Copingen bygger på strategier individen använder sig utav för att lösa problem. Emotionsfokuserad Coping innebär att individen tillämpar strategier för att hantera olika emotionella tillstånd. Det salutogena förhållningssättet medför i att fokus riktas på det som får en individ att må bra medan det patogena perspektivets fokus ligger på det som får en individ att må dåligt eller bli

(20)

sjuk. Coping är således en förutsättning för det salutogena perspektivet, likväl KASAM. (Gassne, 2008)

En annan grundläggande del är motivation som styr om individen betraktar stressorer som en utmaning. Vid uppkommande av stressorer uppstår ett så kallat spänningsfält där människan eftersträvar att hantera det. Dessa kan hanteras på olika vis med hjälp av så kallade

motståndsresurser såsom socialt stöd och en stabil ekonomi. När stressorer uppkommer vid upprepande tillfällen och motståndsresurserna uppstår, skapas därefter en förutsägbarhet för individen. Detta resulterar i att individen utvecklar en förmåga att hantera olika motgångar i livet, där följden blir att livssituationen upplevs vara hanterbar. När individen upplever en hög nivå av hanterbarhet kan det resultera i att individen betraktar sig själv som en aktör istället för ett offer. (Gassne, 2008)

Komponenterna begriplighet och hanterbarhet är centrala delar inom Copingbegreppet. Till skillnad från Coping rymmer KASAM även en aspekt av meningsfullhet. Detta uppstår när individen använder motståndsresurserna på ett vis som gynnar hälsan på grund av att

personen i fråga känner en motivation till att genomföra detta. På så vis kan det medföra i att motgångarna känns meningsfulla att ha för individen. KASAM kännetecknas alltså av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet är en kognitiv förmåga, hanterbarhet är en copingstrategi och meningsfullhet är relaterat till motivation eller

emotioner. Vidare kan en individ ha en låg, måttlig eller stark nivå av KASAM. Känslan av sammanhang är en process som utvecklas i takt med att individen utsätts för olika stressorer. Det underlättar om en individ har flexibla sätt att hantera motgångarna på. En individ kan således ha en stark KASAM men oflexibla strategier. (Gassne, 2008)

3.2 Handlingsutrymme

Utifrån kuratorns roll i gymnasieskolan kan begreppet handlingsutrymme beskrivas som en möjlighet att välja hur man agerar utifrån det utrymme som skolans uppdrag besitter. Detta innebär att skolkuratorn skall ha en professionell kunskap och kompetens. Detta då kvalitén på dessa har en inverkan på de handlingar den professionella väljer att göra samt påverkar de bedömningar som görs i olika situationer. Det är i handlingsutrymmet som socialarbetare och skolkuratorer kan få möjlighet att träda fram som person. Detta genom bland annat

värderingar och kunskap. Dock ser socialt arbete ut på olika sätt utifrån en mängd varierande regler och principer. Det är i organisationen som handlingsutrymmet formas och kan se olika ut beroende på om organisationen är privat, ideell eller offentlig. (Svensson m.fl, 2008) Vidare är det de teoretiska, praktiska och tankemässiga ramarna som påverkar

handlingsutrymmet. Därmed är det de normer, regler och traditioner inom skolväsendet som bestämmer handlingsutrymmet för en skolkurator. Dock är det även skolkuratorns egen kunskap och kompetens som styr dennes handlingsutrymme. Socialarbetare är

organisationens aktör och har därmed en skyldighet att efterfölja de värderingar som organisationen representerar. Exempelvis har skolan som offentlig organisation en rådande identitet som verksamheten står för. Således är det viktigt för skolkuratorn att förstå sig på dessa riktlinjer och värderingar för att kunna handla korrekt i olika situationer som uppstår. Om socialarbetaren förstår sitt arbete och de ramar som finns inom professionen ger det möjlighet till att vidga handlingsutrymmet. (Svensson m.fl, 2008)

Michael Lipskys (1980) teori om gräsrotsbyråkrater, även kallat “street-level bureaucrats” härstammar från begreppet “byråkrati”, som kan kännetecknas av regelstyrning och kontroll.

(21)

Dock riktar Lipskys teori om handlingsutrymme sig till anställda inom olika verksamheter och organisationer. Dessa organisationer har kontakt med de medborgare som rör arbetet och där ett handlingsutrymme är betydande för arbetet. Detta kan enligt Lipsky vara till exempel lärare, kuratorer och socialarbetare (Johansson, 2007). Gräsrotsbyråkrater och i detta fall, skolkuratorer, är kontrollerade av lagar, regler, olika direktiv från exempelvis rektorer och de normer som finns inom skolan (Lipsky, 2010).

Enligt Lipsky (1980) har gräsrotsbyråkrater en maktposition, vilket innebär att denne har tillgång till förstahandsuppgifter om eleverna samt kunskap om de möjligheter som finns inom organisationen för att möta elevens behov. Detta kallas för en gränsöverbryggande roll och omfattas av maktpositionen. Skolkuratorns uppgift och ansvar blir därmed att

sammankoppla elevens behov med elevhälsans och skolans uppdrag. Detta genom ett samspel av skolkuratorns specifika kunskap och skolans resurser. Arbetet som skolkurator omfattas av en kontakt med elever i behov av stöd samtidigt som skolkuratorn representerar skolan som organisation. Att arbeta som skolkurator kan bland annat innebära att den

professionella kommunicerar, gör bedömningar, hjälper elever samt skapar förutsättningar för eleverna i skolan. Detta uppdrag medför olika ramar som organisationen sätter och

tillsammans med skolkuratorns professionella kunskap skapas handlingsutrymmet. (Johansson, 2008)

Lipsky (1980) menar att handlingsutrymmet kan begränsas för gräsrotsbyråkraten utifrån de riktlinjer, regler och lagar som gäller inom organisationen. Detta då de rådande riktlinjerna inom skolan kan krocka med elevens enskilda situation eller behov. Därmed formas skolkuratorers handlingsutrymme av skolan som verksamhet utifrån olika faktorer. Handlingsutrymmet kan exempelvis påverkas av traditioner, normer, rutiner och

professionella tolkningar inom skolväsendet. Således behöver skolkuratorn för sin yrkesroll skapa en förståelse för det sammanhang denne är verksam i. Detta för att kunna agera rättfärdigt för eleven samt för att följa organisationens riktlinjer. (Lipsky, 2010)

Skolan är en människobehandlande organisation och har som uppgift att värna om elevernas bästa. Detta samtidigt som skolan ska upprätthålla och tillgodose välfärdsstatens och

samhällets intressen. Detta innebär att skolkuratorers handlingsutrymme kan styras av de lagar, traditioner och regler som finns att förhålla sig till inom skolväsendet (Svensson m.fl. 2008). Handlingsutrymme kan beskrivas som skolkuratorers självständighet att utföra de uppgifter som finns inom organisationen. Med detta medföljer således ett krav på

organisationens förtroende för den professionelle kuratorn gällande dennes kunskap och etiska förhållningssätt (Dellgran, 2015).

Författarna till föreliggande studie har valt teorin om handlingsutrymme för att utöka förståelsen för skolkuratorers handlingsutrymme gällande arbetet med hedersrelaterade frågor. Vidare har teorin om handlingsutrymme behandlats då skolkuratorer kan liknas vid Lipskys (1980) teori om gräsrotsbyråkrater. Detta då skolkuratorers arbete omfattas av lagar, regler och en viss styrning inom skolväsendet som denne ska förhålla sig till (Lipsky, 2010). Detta kan således påverka kuratorers handlingsutrymme även i hedersrelaterade frågor. Därmed kommer vårt syfte och frågeställningar i studien kunna kopplas samman med teorin om handlingsutrymme. Teorin kommer att behandlas vidare vid analysen av studiens

(22)

4. Metod

I detta avsnitt redogör författarna inledningsvis för den forskningsansats som tillämpats i föreliggande studie. Vidare kommer författarna presentera de metoder som använts för att besvara frågorna i studien. Därtill kommer författarna redogöra för tillvägagångssätt gällande datainsamlingsmetod, urval av teorier, val av källor samt respondenter. En annan aspekt som kommer att lyftas fram av författarna till föreliggande arbete är hur datainsamlingen har analyserats. Därtill kommer det presenteras hur arbetsfördelningen har sett ut. Vidare kommer författarnas ställningstagande kring forskningsetiska aspekter att redogöras för. Slutligen kommer författarna till föreliggande studie föra ett resonemang kring

tillförlitligheten av arbetet. 4.1 Forskningsansats

En forskare kan tillämpa ett induktivt respektive deduktivt arbetssätt. Ett induktivt arbetssätt är när forskaren i sin undersökning utgår från informanternas egna begrepp och gör en redovisning av det som framkommit genom teoretiska referensramar. Ett deduktivt arbetssätt handlar om att forskaren har ett myntat begrepp redan innan undersökningens genomförande. En deduktiv metod förutsätter begrepp som ska förklaras och forskaren fastslår vilka teorier och begrepp som ska studeras redan innan studiens början. Författarna till föreliggande studie har myntat teorierna KASAM och handlingsutrymme, vilket författarna till denna studie deduktivt utgått ifrån innan utförande av intervjuerna. (Alvesson & Sköldberg, 2008) 4.2 Forskningsmetod

De vanligaste metoderna en forskare kan använda sig utav i samband med datainsamling är en kvalitativ respektive kvantitativ metod (Denscombe, 2018). Genom en kvalitativ metod ämnar forskaren att nå en förståelse av ett fenomen, som oftast förklaras med ord.

Kvantitativa metoder lämpar sig när forskaren vill beskriva ett fenomen med siffror och beräkningar och därigenom främja en bredd. Följaktligen präglas föreliggande studie av kvalitativa metoder då kvantitativa metoder inte varit relevanta att tillämpa i samband med datainsamlingen. Fördelen med kvalitativa metoder är att en djup förståelse kan uppnås, däremot kan forskaren inte generalisera sina resultat till en större grupp då resultaten bara är representerbara för den gruppen som undersöks. Följaktligen är resultaten av denna studie inte generaliserbara, utan utgångspunkten är informanternas utsagor. (Ahrne G & P Svensson 2015)

När en forskare genomför en studie formas forskningen av forskarens förkunskaper och förutfattade meningar. I samband med bearbetning av datainsamlingen återfinns även en aspekt av subjektivitet. Detta då forskaren behöver tolka det insamlade materialet. På så sätt återfinns ingen renodlad form av objektivism vid genomförande av forskning. Forskarens uppfattningar och erfarenheter präglar studien oavsett om en kvalitativ eller kvantitativ metod tillämpas. Följaktligen har detta påverkat val av respondenter, metod och forskningsfrågor i föreliggande arbete. Det som påverkar resultatet av studien är alltså hur forskaren tolkar det insamlade materialet. En annan faktor som kan påverka studien är när intervjuerna

genomförs. Om intervjuerna exempelvis hade genomförts några månader senare föreligger det en möjlighet att resultaten hade sett annorlunda ut vid det skedet. (Larsen A-K, 2009)

References

Related documents

Syftet med detta examensarbete är att undersöka skolkuratorers utbildning och kunskap inom området hedersrelaterat våld och förtryck samt vad de kan erbjuda för stöd till

Hade de utgått från denna modell hade hedersrelaterat våld och förtryck minskat drastiskt då det största problemet i detta fenomen är att de som skall ingripa gör det för

De konstaterar vidare att detta arbetssätt inte passar alla familjekonstellationer och framförallt inte när det kommer till sådana typer av familjer där det förekommer

Informanterna har varit nöjda med stödet de fått innan uppbrottet men det framkommer att de upplever brister i stödinsatserna de fått efter uppbrottet. Vi frågar oss om det kan

Skolan som öppen mötesplats för alla har en mycket viktig roll när det gäller att se och upptäcka hedersrelaterat förtryck mot barn Det står klart och tydligt i skollagens andra

Vi finner att dessa omständigheter måste kunna betraktas som ”psykisk misshandel”, och/eller ”brister i omsorgen”, och tror därför att HFD gick vidare till att

Donya (2012) beskriver flera gånger hur relationen till hennes halvsyskon påverkade henne att lämna det våldsamma förhållandet. Hon hade tänkt lämna men snart

När informanten försökte se händelsen från olika perspektiv fick denne upplevelse av att det skulle kunna vara kopplat till hedersrelaterat förtryck då hen visste sedan tidigare