Samlaren
Tidskrift för
svensk litteraturvetenskaplig forskning
Årgång 93 1972
Svenska Litteratursällskapet
Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa
en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel.
R E D A K T I O N S K O M M I T T É
Göteborg: Lennart Breitholtz
Lund: Staffan Björck, Carl Fehrman
Stockholm: E . N. Tigerstedt, Örjan Lindberger
Umeå: Magnus von Platen
Uppsala: Gunnar Brandell, Thure Stenström
Redaktör: Docent U lf Wittrock, Litteraturvetenskapliga institutionen, Villavägen
752 36 Uppsala
Printed in Sweden by
Övriga recensioner
2 9 9N ordens litteratur. I. F ø r i8 6 0 . II. Efter i8 6 0 .
R e d ig e re t a f M o g e n s B rø n d sted . G y ld e n d a l ske B o g h a n d e l. N o r d is k F o rla g , K ø b e n h a v n ; G y ld e n d a l N o r s k F o rla g , O slo; C W K G le e ru p B o k fö rla g , L u n d 1 9 7 2 .
W ilh e lm F riese: N ordische Literaturen im 20. Jahrhundert. A lfr e d K r ö n e r V e r la g . Stuttgart
1971.
N ordens litteratur är ett ö versik tsv erk , o m fat tande tv å v o ly m e r p å sam m a n la gt d ryg t tusen stora och tättryckta sid or. D e n fö rsta och till om fån get m in d re a v dem fö r s k ild rin g e n från äldsta tid fra m till i 8 6 0 ; den an d ra, större, o m spänner tid en fra m till i 9 6 0 , alltså endast ett sekel. M a n k an ha delad e m e n in g a r om en sådan in d e ln in g , m en säk ert h ar red ak tio n en handlat k lo k t g en o m att p å detta sätt an passa sig till d en v ä rd e rin g sn o rm som ä r den fö r härskande b la n d v å ra d agars » litte rärt in tresse rade».
Som u tg iv a re fu n g e ra r tre fö r la g , ett danskt, ett n orskt och ett sven sk t; äv e n N o rd is k a k u l tu rfond en h ar lä m n a t b id ra g till företagets f i n ansiering. F ö r texten svarar n io litteratu rfo rs kare, och b la n d dem är a lla n o rd isk a lä n d er representerade m ed ett u n d an tag: avsn ittet om den fä rö isk a litteratu ren ä r fö rfa tta t av en dansk, M o g e n s B rø n d sted , p ro fe sso r i O dense. H an är ö ver h u vu d taget den av m ed arb etarn a som v a rit m est i eld en , in te b ara som a n sv a rig för det h ela i egen sk ap a v red ak tör utan också som fö rfattare till dels k a p itle t om d ansk och norsk litteratu r u n d er skedet 1 5 0 0 - 1 8 3 0 , dels det om dan sk litteratu r 1 8 3 0 - 1 9 6 0 , dels slu t ligen de flesta av de in stru k tiv a in le d n in g a r, varm ed de o lik a av sn itten ä r fö rsed d a. F ö r m o d ligen ä r h an också m an n en b ak o m det osign erad e fö ro rd e t, d ä r v i få r besked om v e r kets båd a h u vu d sy ften . D e t en a sägs v a ra att ge in tro d u k tio n i sam tlig a sex n o rd isk a n atio n allitteraturer. A v sn itte n om de o lik a lä n d e r nas d ik tn in g är d ock in te, få r v i veta, i fö rsta hand s k riv n a fö r detta lands eg n a lä sare utan för läsare frå n de an d ra lä n d e rn a ; d ä rfö r fö r utsätts in te n å g o n d ju p are k u n sk ap om h isto riska, p o litisk a o ch sociala fö rh å lla n d e n , utan dessa tecknas i sin a h u v u d d ra g som b ak g ru n d till den litte rä ra u tv eck lin g en .
V erk ets an d ra h u vu d sy fte h ar, e n lig t fö r o r det, v a rit att fö r v a r je en sk ild p e rio d sam m an ställa och sam m a n fa tta litte rä ra rik tn in g a r och resultat in o m h ela det gem en sam t n o rd isk a o m rådet. D e tta sk er i k a p ite lin le d n in g a rn a , v ilk a sägs u tgö ra dess e g e n tlig a »n yin d sats». M å le t har v a rit att k la rg ö ra , att N o rd e n u tg ö r en k u ltu rell enhet.
A v fö ro rd e t fr a m g å r v id a re , att v a rje en skild m ed arb etare h ar h aft frih e t att in om
den av red aktio n en u p p d ra g n a ram en v ä lja ut de fö rfattare och de v e rk som han ön skar be h an d la i sitt avsn itt. So m a llm ä n reg el h ar dock g ä llt att en u tfö rlig a re presen tation av ett b e g rän sat an tal fö rfattare är att fö red rag a fra m fö r en u p p rä k n in g av nam n och b o k titlar. A tt sam tlig a m ed arbetare red lig en strävat att fö lja dessa rik tlin je r ä r u p p en b art. D eras strävan h ar också b u rit önskad fru k t, låt v a ra att d etaljer k an diskuteras. E n h u v u d frå g a ä r em ellertid , h u ru v id a gen om deras sa m fä lld a an strä n g n in g ar v e rk lig e n det nya p ersp ek tiv ö ppn ats, v a ri N o rd e n sk u lle fram stå som en k u ltu re ll enhet. D e t är svårt att g e ett en tyd ig t svar p å den fråg an . V i få r intressanta och v ä rd e fu lla u p p ly sn in g a r om lik h eter — fö r den delen också om o likh eter — i de n o rd iska län d ern as soci ala och p o litisk a u tv eck lin g , och v i få r ta lrik a och stu nd om överraskan d e in b lic k ar i och n ä r b ild e r av det id eo lo g isk t-filo so fisk a, stilistisk a och a llm ä n t litterära v ä x e lsp e le t m e lla n dem ; frå g a n är än då, om h elh etsb ild en b lir den av en v e r k lig k u ltu re ll en het. K a n sk e är ordet » ku ltu rell enhet» a lltfö r stort och fö rp lik tan d e fö r att passa rik tig t in i detta sam m an h an g.
D ä re m o t v ill ja g m er än g ä rn a erk än n a att de båd a v o ly m e rn a u tm ä rk t fy lle r den fö rsta av de b åd a u p p g ifte r som näm ns i fö rord et: att introducera. A lla verkets o lik a avsn itt är v ä ls k riv n a och v älm a tad e m ed k u n sk ap , och a lla stim u lerar de till återu p p livan d e av g am la bek an tsk ap er och stiftan d e av nya.
E n s ä rstä lln in g b lan d arbetets nio fö rfattare in tar g iv e tv is redaktören sjä lv , p ro fesso r B rø n d sted, redan g en om o m fattn in g en och tyn gd en av sin insats. O m den har redan talats. B la n d de ö v rig a fö rfattarn a fin n s n io sven skar. P eter H a llb e rg b eh an d lar i ett b rett u p p la g t kap ite l a ll n o rd isk litteratu r frå n äld sta tid fra m till refo rm atio n en . H an s u tg ån g släg e h ar v a rit g yn n sam m are än n ågon annan s, efterso m ju N o rd e n u n d er den ep oken fa k tisk t u tg jo rd e en k u ltu re ll enhet. G u n n a r S v a n fe ld t tecknar den sven ska dikten s h isto ria frå n refo rm atio n en fra m till 18 9 0 . U lf W ittro c k h ar åtag it sig den k räva n d e u p p g ifte n att red o g ö ra fö r den litterära u tv eck lin g en i S v e rig e u n d er v å rt eget årh u n d rad e. P h ilip H o u m sk ild rar den n orska litteraturen s ö den m ellan åren 1 8 3 0 och i9 6 0 . F ö r Fin lan d s litteratu r, den fin sk -sp rå k ig a så v ä l som den sven sk -sp råkig a, u n d er sam m a tid ry m d svarar Jo h a n n e s Sa lm in en . U p p d ra g e t att g e en b ild a v den islän d sk a litteratu ren u n d er ep o k en frå n 15 0 0 - t a l till n u tid h ar fö r delats p å tre fö rfattare: J ö n Sam son arso n ( 1 5 0 0 - 1 7 7 0 ) , S te in g rim u r J . b o rstei nsson ( 1 7 7 0 - 1 9 3 5 ) och Ö la fu r Jö n s so n ( 1 9 3 5 - 1 9 6 0 ) .
A lla v erk ets m ed arb etare torde ha k än t k ra v et att inte ö versk rid a g rän sen fö r det
tillde-3 0 0
Övriga recensioner
lade u trym m et som en hård press. D ä r i lig g e r säk erlig e n fö rk la rin g e n till att v issa n am n , som m an kan ske tycker bo rd e ha v a rit gan sk a g iv n a , inte har k o m m it m ed . Som e x em p el k an n ä m nas O lle H e d b e rg och Ö sten Sjöstran d i W itt- rocks avsn itt. K a n sk e ä r fö rk la rin g e n den sam m a till den o rd k n ap p h et som karak teriserar b e h an d lin gen a v såvä l Selm a L a g e rlö fs som L a gerk vists å ld erd o m sverk — fö r att d ra fra m än n u ett p a r exem p el u r sam m a avsnitt. Å an d ra sidan m åste p å W ittro ck s k on to noteras att han har fu n n it utrym m e fö r en b åd e fin och d ju p g åen d e analys av G u n n a r E k elö fs sista d ik tsam lin g ar.
Ä n n u h ård are trän gd av det strän g a k ravet p å b e g rä n sn in g fö re fa lle r G u n n a r S v a n fe ld t att ha varit: han ä r p å fa lla n d e sparsam m ed b e lysan d e citat. S in i och fö r sig fö r tr ä fflig a re d ogörelse fö r B ellm an s d ik tn in g illu strera r han sålu n d a in te m ed en en da h el strof, endast m ed n ågon enstaka rad h ä r och där. E tt k a p i tel som ja g h ar läst m ed särsk ilt stor b e h å ll n in g är P h ilip H ou m s red o gö relse fö r n orsk litteratu r efter 1 8 3 0 . T i ll en del lig g e r v ä l o rsa ken i s jä lv a sto ffet, m en H o u m har en o v a n lig fö rm å g a att lå ta detta k o m m a till tals p å sina egn a v illk o r — v ilk e t bl. a. in n eb är att han är frik o stig m ed citat.
N a tu r lig tv is ä r det en detalj utan betydelse fö r helheten m en det synes m ig än d å v ä rt att p åp ekas, att Jo h a n n e s Sa lm in en i sitt v ä la v - run dad e och stim ulerand e av sn itt om F in lan d s litteratu r h ar g iv it p lats åt en i a ll sin korthet trä ffsä k e r och g iv a n d e k arak teristik av T o v e Ja n sso n s fö rfattarska p .
*
P å ett västtyskt fö r la g k o m fö rra året ett arbete som i v iss u tsträc k n in g u tg ö r en p a ra lle ll till » N o rd en s litteratu r».
Nordische Literaturen
im 20. Jahrhundert
heter det, och dess u p p hovsm an — ty h är är det fr å g a om ett enm ans- fö retag — är docenten v id T ü b in g e n s u n iv e rsi tet W ilh e lm Friese, fö rfattare äv en till v e rk om n o rd isk b aro ck o ch om den islän d sk a r o m an en i v å ra dagar.» N o rd isch e L iteratu ren » , i p lu ra lfo rm , är alltså det nam n som F riese har g iv it sin bok. H a n gö r, m ed an d ra ord , in te n å got fö rsö k att betrakta de n o rd isk a län d ern as litteratu r som en en h et utan n ö je r sig m ed att ta dem v a r och en fö r sig, v a rv id h an dock, v ä l att m ärk a, u telä m n a r den del av F in lan d s littera tu r som ä r sk rive n p å fin sk a. Ä v e n m ed d en na a v sk ä rm n in g är ju den u p p g ift han fö re la g t sig stor och svår tillrä c k lig t. G o d h jä lp h ar han h aft av sk an d in av isk a k o lle g e r — en av dem som avtackas i fö ro rd e t är M og en s B rø n d sted — m en det fö rm in sk a r ju p å intet sätt resp ekten fö r hans prestation .
Om allt som avhandlas i boken kan Friese
g iv e tv is
inte ha skaffat sig förstahandskänne-
dom, och ibland irriteras man av karakteristi
ker och omdömen som förefaller — lindrigt
uttryckt — förhastade och näppeligen kan vara
grundade på självsyn. Det gäller exempelvis
vad som i inledningskapitlet sägs om Strind
b erg s
Giftas och längre fram i boken om Eke
löfs sista dikter — det måste tyvärr rubriceras
som direkt missvisande i den mån det över hu
vud taget säger något. Forsyndelser av det sla
get förekommer dock ingalunda så ofta att de
kan betecknas som typiska för Frieses fram
ställning. I regel gör han intryck av att ut
märkt väl veta vad han talar om, och han talar
om det på ett enkelt och oaffekterat språk.
Vad man från principiell synpunkt kan invända
mot hans arbete är i stället att det bitvis röjer
en dragning åt kataloghållet och att det är allt
för fattigt på illustrerande diktprov. Åtskillig
skandinavisk litteratur finns ju trots allt också i
tysk översättning!
I gengäld har Friese fått utrymme för många
författarnamn som man förgäves söker i »Nor
dens litteratur». Som ett slags resonerande för-
fattarlexikon kommer hans bok förmodligen
att få sin viktigaste uppgift..
Gustaf Fredén
Lyrik i tid och o tid. Lyrikanalytiska studier
tillägnade Gunnar Lideström
7 . 2 . 1 9 7 1 . G le e ru p L u n d 1 9 7 1 .A k a d e m isk a fe stsk rifte r tillk o m m e r i allm än h et in o m en strän g t p e r s o n lig ram : v ä n n e rs, k o l leg ers och elevers h y lln in g till ett v ö rd a t fest fö rem ål. F rå n fo rsk n in g ssy n p u n k t b lir de sedan o fta m ä r k lig t k o n tu rlö sa a llm ä n n in g a r, m ötes p latser fö r fo rsk a re a v o lik a slag , m ed olika äm n esom råd en och in rik tn in g a r — om de inte råk ar u t fö r ödet att m e r e lle r m in d re glöm m as bort. N ä r litteratu rveten sk ap arn a v id in stitu tio n en i U p p sa la v e la t h y lla sin lä ra re och k o lle g a G u n n a r T id e strö m p å han s 6 5 -årsdag, har u tg iv a rn a , G u n illa och S ta ffa n Bergsten, ö n sk at m o tv erk a det fö rströ d d a och splittrade in try ck som fe stsk rifte r o fta g ö r g en o m en m ar k erad te m a in rik tn in g , och tem av alet h ar vari; tä m lig en sjä lv sk riv e t: ly r ik och lyrik an alytisk s studier. P å ett lä m p lig a re sätt h ar m an knappas 1 k u n n at v isa sin tacksam h et m o t och u ppskatt n in g av T id eströ m s p å ly r ik in rik ta d e forskar- g ä r n in g och han s p io n jä rin sa ts fö r en m o d er nare, a v an g lo sa ch sisk n y k ritik in flu e ra d men toleran t m å n g sid ig d ik tan alys. O m Tideström s betyd else fö r den krets u n g a u p psalien sisks litteratu rh isto rik er, som p å 19 4 0 -ta le t samlades till d ik tto lk n in g a r i n v an da, och hans
