"Nu ska ju alla vara hen helt plötsligt så det är ju inte enkelt att vara lärare längre" : Föreställningar om genus bland gymnasielärare i idrott och hälsa

56 

Full text

(1)

Örebro Universitet

Institutionen för hälsovetenskap och medicin

Idrott och hälsa Va, inriktning gymnasieskolan, avancerad nivå

Självständigt arbete, 15 hp

HT 2015

”Nu ska ju alla vara hen helt plötsligt så det är ju inte

enkelt att vara lärare längre”

-Föreställningar om genus bland gymnasielärare i idrott och hälsa

(2)

1

Sammanfattning

Tidigare forskning som presenteras visar bland annat att det har förekommit föreställningar bland både elever och lärare som riktar sig mot elevernas förutsättningar i ämnet idrott och hälsa. De föreställningar som framgått har bland annat utgått från att eleverna, beroende på vilket kön de har, haft olika förutsättningar vid olika aktiviteter, samt att olika beteenden i undervisningen varit accepterat. Enligt Lgy11 ska undervisning i idrott och hälsa bland annat syfta till att medvetandegöra och motverka stereotypa föreställningar om manligt och kvinnligt samt belysa konsekvenser av olika kroppsideal. Om den tidigare forskningens strukturer fortfarande finns kvar i undervisningen kan dessa därför ses som problematiska i förhållande till ämnets syfte. Syftet i denna studie är för det första att studera om och eventuellt hur lärare i sin undervisning tenderar att gynna eller missgynna pojkar eller flickor i ämnet idrott och hälsa. För det andra är syftet att studera hur lärare i idrott och hälsa arbetar med följande del från ämnets syfte: Undervisningen ska medvetandegöra och motverka stereotypa föreställningar om

vad som anses vara manligt och kvinnligt samt belysa konsekvenserna av olika kroppsideal.

Den metod som har använts är semistrukturerade intervjuer med lärare i idrott och hälsa. De teoretiska utgångspunkterna är från Yvonne Hirdmans Genussystem och R.W. Connells maskulinitetsteori. Resultat som framgår är liknande de som framgår i tidigare forskning; att det bland annat förekommer föreställningar om hur pojkar och flickor ”är”, samt strukturer som gynnar elever, främst pojkar, med idrottsligt goda kunskaper. Det framgår även att en hegemonisk maskulinitet som utgår från aggressivt och dominant förhållningssätt i undervisningen existerar i undervisningen hos många av studiens informanter. Den kan existera då attribut och handlingar som framhäver en sådan maskulinitet många gånger accepteras och uppmuntras av informanterna. Ytterligare resultat som framgår är att majoriteten av informanterna inte arbetar med den fokuserade delen av ämnets syfte i sin undervisning. Ett par av informanterna berör delar av den, men ingen av dem kan påstås arbeta med hela delen från ämnets syfte i sin undervisning. Slutsatser som kan dras från den här studien är att då en aggressiv och tävlingsinriktad hegemonisk maskulinitet främjas, har pojkar större förutsättningar att gynnas i idrott och hälsas undervisning än flickor har, om de kan iscensätta sådana attribut och handlingar. Att delen från ämnets syfte inte appliceras i undervisningen kan riskera att informanternas elever inte får möjligheter till att utveckla kunskaper de ska i ämnet.

(3)

2

Innehållsförteckning

1. Introduktion ... 3

1.1 Inledning och bakgrund ... 3

1.2 Disposition ... 5 1.3 Teoretiska utgångspunkter ... 6 1.4 Forskningsöversikt ... 10 2. Syfte ... 17 2.1 Problemformulering ... 17 2.2 Syfte ... 18 2.3 Frågeställningar ... 18 3. Metod ... 18 3.1 Metodval ... 18 3.2 Urval ... 19

3.3 Tillvägagångssätt vid datainsamling ... 20

3.4 Analysförfarande ... 21

3.5 Validitet, tillförlitlighet och objektivitet i kvalitativ forskning ... 23

3.6 Etiska överväganden ... 24

3.7 Metoddiskussion och avgränsning ... 25

4. Resultat ... 27

4.1 Vilka tendenser kan finnas till att pojkar eller flickor på något sätt gynnas och/eller missgynnas utifrån lärares föreställningar kring deras undervisning i idrott och hälsa? ... 27

4.2 På vilket sätt uppger lärare i idrott och hälsa att de arbetar för att uppnå delen av ämnets syfte som ska medvetandegöra och motverka stereotypa könsföreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt samt belysa kroppsideal i ämnets undervisning? ... 34

5. Analys och diskussion ... 38

5.1 Resultatdiskusson ... 38 5.2 Studiens kunskapsbidrag ... 46 5.3 Slutsats ... 48 6. Referenser ... 49 Bilaga 1 ... 52 Bilaga 2 ... 53 Bilaga 3 ... 55

(4)

3

1. Introduktion

1.1 Inledning och bakgrund

Undervisningen ska medvetandegöra och motverka stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt samt belysa konsekvenserna av olika kroppsideal. […] Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: […] Förmåga att etiskt ta ställning i frågor om könsmönster, jämställdhet och identitet i relation till idrotts- och motionsutövande.1

Ovanstående citat är delar av ämnet idrott och hälsas syfte. Det är med andra ord sådant som eleverna i den svenska gymnasieskolan ska få möjligheter att lära sig genom den utbildning de tilldelas i idrott och hälsa. Det går dock att fundera kring om ovanstående syfte är någonting som uppnås i ämnets undervisning.

Före år 1980 bedrevs idrottsundervisningen vanligtvis genom särundervisning med en uppdelning mellan pojkar och flickor. I undervisningen förekom det vissa skillnader i utsträckningen kring de aktiviteter som eleverna utövade under lektionerna, då pojkar tenderade att i större utsträckning än flickor ha undervisning med utgångspunkt från bollaktiviteter. Flickornas undervisning bedrevs istället i större utsträckning än pojkarnas med utgångspunkt från dans- och gymnastikaktiviteter.2 När idrottsundervisningen 1980 reformerades och samundervisning mellan pojkar och flickor blev det rekommenderade sättet att bedriva undervisningen på, medförde det vissa effekter. De delar av ämnets innehåll som präglat flickornas undervisning, bland annat dans och gymnastik, fick mindre plats i undervisningen. Samtidigt blev de aktiviteter som fått störst plats i pojkarnas undervisning, framförallt bollspel, de aktivitetsinriktningar som fick större plats i idrottsundervisningen.3

I Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03) redovisades resultat som indikerade att bollspel fortfarande var den vanligast förekommande aktivitetsinriktningen vid tidpunkten för studiens genomförande.4 Bollspel upplevdes dock vara en populär aktivitetsinriktning bland

1 Lgy11 (2011) Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, s. 83-84. 2 Sandahl, Björn (2005) Ett ämne för alla? – Normer och praktik i grundskolans idrottsundervisning 1962-2002,

s. 151, 160.

3 Sandahl (2005), s. 160, 187; Sandahl, Björn (2011) ”Idrottsämnet”, i Larsson, Esbjörn, & Westberg, Johannes

(red.), Utbildningshistoria, s. 218-219.

(5)

4 eleverna. NU-03 uppgav resultat som tydde på att det var den mest populär aktiviteten bland studiens pojkar, samtidigt som det var den näst populäraste aktivitetsinriktningen bland studiens flickor.5 Det framgick dock även skillnader i NU-03:s resultat när det kom till elevernas upplevelser av ämnet idrott och hälsa. Resultatet visade nämligen att pojkar tenderade att anse att ämnet var roligare samt att de i större utsträckning än flickorna upplevde att de kunde prestera i ämnets undervisning. Flickorna uppgav däremot i större utsträckning än pojkarna att de kände sig dåliga i ämnet, samt att flickorna i mindre utsträckning än pojkarna upplevde att de kunde prestera och visa sina kunskaper och färdigheter i ämnets undervisning.6 Forskargruppen för denna studie menade att det fanns tendenser till att pojkar gynnades i idrott och hälsas undervisning, bland annat genom de aktiviteter som utformade undervisningen, men också genom sättet undervisningen bedrevs på.7

Skolinspektionen genomförde år 2010 en granskning av ämnet idrott och hälsa för högstadiet. Resultatet som framkom där visade att NU-03:s resultat gällande bollaktiviteter som de vanligast förekommande i undervisningen fortfarande stämde. Skolinspektionen menade att sådan undervisning riskerade att få negativa konsekvenser.8 De skriver: ”bollspel gynnar de elever som på fritiden utövar detta och missgynnar de som ägnar sig åt andra idrotter eller som inte alls är idrottsaktiva.”9 Vidare menar de att bollspel är en aktivitet som tenderar att gynna

pojkar i större utsträckning än flickor.10

Sett ur ett historiskt perspektiv har bollsporter och bollspel varit aktiviteter som riktat sig mer mot pojkar än mot flickor.11 Trots att undervisningen i idrott och i idrott och hälsa bedrivits genom samundervisning sedan 1980, har det decennier senare fortfarande påvisats exempel att pojkar tenderar att ha fördel vid bollaktiviteter i ämnets undervisning. Bollspel verkar därför vara en typ av aktivitet som bidrar till skillnader i förutsättningar i undervisningen, men det till trots så har den typen av aktiviteter fått mycket plats i ämnets undervisning.12 Det går då att fundera på hur praktiserandet av undervisningen i idrott och hälsa i och med Lgy11 har anpassats för att kunna uppnå alla delar av ämnets syfte. Eller är det så att ämnet fortfarande

5 Skolverket (2005), s. 23-25. 6 Skolverket (2005), s. 32. 7 Skolverket (2005), s. 38.

8 Skolinspektionen (2010) Mycket idrott och lite hälsa, s. 5-6. 9 Skolinspektionen (2010), s. 6.

10 Skolinspektionen (2010), s. 6-10. 11 Sandahl (2005), s. 84.

(6)

5 lever kvar i stereotypa mönster med ett innehåll som tenderar att gynna vissa elever i undervisningen?

Det finns olika perspektiv som kan antas för att ta sig an och studera hur idrott och hälsas undervisning har anpassats för att uppnå de delar av ämnet syfte som berör könsfrågor och könsmönster i undervisningen. Det finns även olika perspektiv som kan antas för att förstå och tolka de resultat som en studie med en sådan inriktning kan uppvisa. De teoretiska perspektiv som den här studien kommer utgå från är Yvonne Hirdmans genussystem samt R.W. Connells hegemoniska maskulinitetsteori. De kommer användas som utgångspunkt då det går att förstå genus genom dessa teorier. Den hegemoniska maskulinitetsteorin kan även bidra med en mer nyanserad bild av detta i förhållande till idrott.

1.2 Disposition

I den här studiens första kapitel presenteras och diskuteras de teoretiska perspektiven som studien utgår från. Även tidigare forskning som har bedrivits med inriktning mot genus och idrott och hälsa presenteras i denna del av studien. I studiens andra kapitel presenteras det problem, det syfte samt de frågeställningar som denna studie bygger på och utgår från. I nästkommande kapitel presenteras studiens metodiska utgångspunkter och där ingår en presentation av studiens val av metod, urval, hur insamlingen av datamaterialet gått till samt hur datamaterialet har analyserats för att få fram resultat. I detta avsnitt diskuteras även vad trovärdighet inom kvalitativ forskning kan innebära, samt de etiska övervägandena som denna studie förhållit sig till. Även en metoddiskussion ingår i denna del av studien. I studiens fjärde kapitel presenteras det resultat som framkommit från intervjuerna. Det resultat som presenteras är de intervjusvar som ansetts vara av relevans för studien. I studiens femte kapitel analyseras och diskuteras studiens resultat i förhållande med de teoretiska utgångspunkterna samt den tidigare forskningen, för att på så sätt förstå vad intervjusvaren innebär och vad innebörden av informanternas utsagor om sina arbetssätt kan få för konsekvenser i undervisningen i idrott och hälsa. Analysens och diskussionens tolkningar utgår därför från de synsätt som de teoretiska perspektiven ger och blir därför en konstruktion av dessa perspektiv. Studien avslutas sedan med att de kunskapsbidrag och de slutsatser som studien fått fram presenteras.

(7)

6 1.3 Teoretiska utgångspunkter

1.3.1 Genussystemet

Historikern Yvonne Hirdman beskriver ett genussystem som hon menar historiskt ligger som grund för och påverkar samhällets strukturer idag. Hirdman menar att genussystemet är uppbyggt utifrån två grundläggande principer, vilka benämns som dikotomi och hierarki. Dikotomin innebär att det råder en uppdelning mellan sådant som räknas som manligt och kvinnligt, och hierarkin innebär att det råder maktskillnader mellan könen som gör mannen till norm. Mannen är den normativa människan, ett resultat av det är att kvinnan blir mannens motsats och samhällets underordnande. Hirdman menar att detta är en samhällsstruktur som människor föds in i, vilket gör att dessa tankemönster kring dikotomin och hierarkin reproduceras i nya generationer. Med andra ord är dessa tankemönster inte något som är medfött utan de är socialt konstruerade.13

Att kvinnor finner sig i detta grundar sig enligt Hirdman, i det så kallade genuskontraktet. Genuskontraktet innebär att det i samhället finns föreställningar om hur män och kvinnor ska vara, till exempel att kvinnor ska vara empatiska och omhändertagande samtidigt som män ska vara tuffa och praktiska.14 Hirdman menar även att uppfattningen om de biologiska skillnaderna som finns mellan könen förstärks genom föreställningarna om män och kvinnors fysiska skillnader, där till exempel mannen anses vara den starka och kvinnan anses vara den svaga. Detta menar hon bidrar till den dikotomiska uppdelningen som finns mellan manligt och kvinnligt.15

Sociologen Raewyn Connell är en av de som har lagt fram dikotomin i kritikens ljus. Kritiken som framförts handlar om det dikotomiska perspektivet på genus. Connell menar att det är problematiskt att dela in människor i dikotomier. När genusstrukturer i samhället har en utgångspunkt i att de bygger på dikotomier formas stereotypa föreställningar om hur en person är beroende på vilket kön de tillhör. Detta innebär att alla individuella förutsättningar förkastas. Ett annat perspektiv på genusstrukturer, menar Connell, är att dessa strukturer står i relation till sociala konstruktioner som i sin tur bestämmer hur personer agerar.16 Att utgå från ett teoretiskt

13 Hirdman, Yvonne (1988) Genussystemet – Teoretiska funderingar kring kvinnors sociala underordning, s.

7-13.

14 Hirdman (1988), s. 15-16. 15 Hirdman (1988), s. 34.

(8)

7 perspektiv med en dikotomisk utgångspunkt medför att sättet resultatet framställs på riskerar att bli ensidigt, jämfört med om frågan hade belysts ur fler utgångspunkter. För att öka möjligheterna till ytterligare perspektiv att se resultatet ur används även en hegemonisk maskulinitetsteori som utgångspunkt i denna studie.

1.3.2 Hegemonisk maskulinitet

Connell menar att det råder hegemonisk maskulinitet i samhället som innebär att män har en position som samhällets dominanta och överordnade kön, samtidigt som kvinnor har en motsatt samhällsposition vilket resulterar i att de är samhällets underordnande kön. Den hegemoniska maskuliniteten som råder i ett samhälle finns där av anledningen att den accepteras av samhället den befinner sig i. När acceptansen för den dominanta maskuliniteten som figurerar som den rådande hegemoniska maskuliniteten inte längre finns kvar, kan den utmanas och nya hegemoniska maskulinitetsstrukturer kan skapas. Det gör att den hegemoniska maskuliniteten anpassas efter det samhälle den befinner sig i. Den hegemoniska maskulinitetens utformning är därför inte konstant eller likadan överallt, utan den varierar beroende på kontexten i det samhälle den befinner sig i. Det gör att den hegemoniska maskuliniteten kan te sig på olika sätt i olika samhällen, vilket dels kan bero på vilken tid samhället existerar i och dels på platsen den befinner sig i.17

Connell menar dock att det inte är någon garanti att män gynnas av den hegemoniska maskuliniteten enbart för att de är män. Män kan nämligen också missgynnas av den om de av olika anledningar inte når upp till den rådande maskulina normen. Exempel som Connell ger är bland annat att homosexuella män har en underordnande roll gentemot heterosexuella män i denna hegemoni. Även heterosexuella män kan dock hamna i en underordnande position om de till exempel har ett förhållningssätt som kan liknas med femininitet. Det maskulina värderas högre än det feminina, vilket gör att män som besitter attribut och/eller genomför handlingar som kan ses som feminina har en lägre position i den maskulina hierarkin än män som besitter maskulina attribut och/eller som genomför handlingar som kan ses som maskulina har.18

Exempel på attribut som anses vara manliga är bland annat att ha en god fysik (exempel som ges är att vara stark och snabb) samt vara idrottsligt intresserad. Om en man inte har tillräckligt manliga attribut, utan istället anammar feminina attribut hamnar mannen längre ner i den

17 Connell, R.W. (2008) Maskuliniteter, s. 114-115. 18 Connell (2008), s. 116-117; Connell (2009), s. 20-21.

(9)

8 manliga hierarkin. Att anamma feminina attribut och/eller handlingar gör att personen anses vara ”svagare” och kan därför också bli sedd som en mes, bög, fjolla och så vidare.19

En tolkning som kan göras av Connells tankar är till exempel om en man utför en idrottsaktivitet som av samhället anses vara av en mer feminin karaktär kan maskuliniteten ifrågasättas hos denna man. Fortsättningsvis kan Connells tankar tolkas som att den man som utför en feminin idrottsaktivitet, men ändå har tydliga manliga attribut som väger upp den feminina idrottsaktiviteten då kan undgå att få sin manlighet ifrågasatt. Detta innebär att en mans maskulinitet är beroende av vad han väljer att förknippas med, vilket påverkar hur omgivningen uppfattar honom.20 Det är dock så att majoriteten av männen inte lever upp till de krav som finns för att uppnå hegemonisk maskulinitet, ändå gynnas en majoritet av männen av denna samhällsstruktur. De gör det eftersom maskulinitet och manliga attribut och handlingar värderas högre än femininitet och feminina attribut och handlingar, vilket leder till att en majoritet av kvinnorna befinner sig längre från den hegemoniska maskuliniteten än majoriteten av männen gör.21

Connell problematiserar även idrott i förhållande till genus och menar att idrott genom sin struktur och sin uppbyggnad främjar och bygger på det manliga och maskulina ideal som finns i samhället. Genom idrottens organisering, uppbyggnad och genomförande befästs de maskulina och feminina samhällsstrukturerna med maskulinitet som dominerande struktur och femininitet som underordnad struktur.22 Connell skriver följande om idrottens effekt: ”idrotten är organiserad på ett sätt som innebär tydliga och bestämda sociala relationer: tävling och hierarki bland män, exklusion av eller dominans över kvinnor […] mäns större idrottsliga framgångar […] fungerar som ett slags symboliskt bevis på männens överlägsenhet och deras rätt att härska”.23 Med andra ord kan idrott ha som effekt att en hegemonisk maskulinitet kan

uppnå fortsatt legitimitet.24

Kritik som framförts mot Connells maskulinitetsteori är bland annat att maskulinitet är subjektivt och beroende av sin kontext. Detta medför att vad som anses vara maskulint varierar och det finns ingen beständig, självklar eller given maskulinitet, då det finns många olika 19 Connell (2008), s. 115-117; Connell (2009), s. 76-77. 20 Jfr Connell (2008), s. 115-117; Connell (2009), s. 76-77. 21 Connell (2008), s. 117. 22 Connell (2008), s. 94-95, 115. 23 Connell (2008), s. 95. 24 Connell (2008), s. 94-95, 115.

(10)

9 sociala konstruktioner som maskulinitet existerar i. I en större population finns det vanligen flertalet subgrupper som representerar olika typer att maskuliniteter.25 Detta kan innebära att

till exempel i en skola där elever befinner sig i samma kontext finns det ändå olika definitioner av maskulinitet som eftersträvas på grund av elevernas egen kontext. Exempel på individuella kontexter är det program eleverna läser samt deras sociala sammanhang.26

1.3.3 Teoretisk reflektion

Denna studies teoretiska utgångspunkter är från Connells maskulinitetsteori samt Hirdmans genussystem. Det är två teoretiska perspektiv som ger relevanta perspektiv på studiens undersökning. Det kan dock riktas kritik mot användandet av dessa teoretiska utgångspunkter. Att utgå från Hirdmans genussystem gör att den teoretiska tolkningen bygger på stereotypa föreställningar och att resultat generaliseras istället för att utgår från individuella utgångspunkter.27 Det gör att analysen av resultatet kommer kunna präglas av en generaliserad bild av pojkar och flickor i idrott och hälsas undervisning. Även Connells maskulinitetsperspektiv kan medföra konsekvenser och svårigheter för den här studien. Detta då maskulinitet är någonting som är subjektivt och beroende av sin kontext.28 Detta kan också medföra en generaliserande bild av maskulinitet som har sin utgångspunkt från dels informanternas tolkning av maskulinitet och dels en egen sekundär tolkning av informanternas uppfattning av maskulinitet.

Någonting som är viktigt att ha i åtanke angående den här studien är att den präglas av både Hirdmans och Connells teoretiska perspektiv, vilket resulterar i att studien påverkas av de teoretiska perspektiv som dessa två teorier medför. Om studien tagit utgångspunkt från andra teoretiska perspektiv hade andra förklaringar och perspektiv kunnat lyfts fram och framhävas. Av den anledningen kan det anses vara en begränsning för studien att utgå från dessa två teorier som inte är helt olika varandra.

25 Connell, R.W. & Messerschmidt, James W. (2005) Hegemonic Masculinity: Rethinking the Concept, s.

836-837.

26 Jfr Connell & Messerschmidt (2005), s. 836-837. 27 Connell (2009), s. 23-24.

(11)

10 1.4 Forskningsöversikt

Här riktas fokusering mot tidigare forskning med inriktning mot skolidrott och genus. Till att börja med presenteras forskning med utgångspunkt från lärares föreställningar om kön. Därefter följer forskning som riktar sig mot skillnader i beteenden som elever upplever som ”normala” och ”onormala” för elever utifrån vilket kön de har. Sista delen i forskningsöversikten berör undervisningsutformning som kan vara gynnsamma eller missgynnsamma för elever.

1.4.1 Lärares föreställningar om kön

Resultatet från en studie av Håkan Larsson, Birgitta Fagrell och Karin Redelius visar att läraren i den studien hade olika krav på sina elever i idrott och hälsa beroende på om eleven var en pojke eller en flicka.29 Pojkarna i studien hade högre krav på sig och ansågs ofta ha bättre färdigheter och förutsättningar i ämnet än flickor ansågs ha. Larsson m.fl. exemplifierar detta genom en situation som inträffade då eleverna skulle genomföra ett löptest. Läraren berättade då för eleverna att löptestet skulle vara en enklare uppgift för pojkarna än för flickorna på grund av att pojkarna hade bättre fysiologiska förutsättningar än flickorna hade.30

Även i en studie av Brooke Murphy, Rylee A. Dionigi och Chelsea Litchfield framgick resultat som visade att lärare var av uppfattningen att flickor många gånger hade sämre förutsättningar än pojkar i idrott och hälsas undervisning.31 Lärare i den studien menade att de av den anledningen brukade modifiera poängsystemet när pojkar och flickor utförde bland annat bollaktiviteter tillsammans, i ett försök att involvera flickorna mer i undervisningen. Modifieringen innebar bland annat att ett mål som gjordes av en flicka var mer värt än ett mål som gjordes av en pojke.32 Både Larsson m.fl. och Murphy m.fl. menar dock i respektive studie

att lärarnas arbetssätt riskerade att förstärka de stereotypa föreställningarna om vad pojkar och flickor kan och inte kan göra i ämnets undervisning istället för att motverka dem.33

Även i Päivi Berg och Elina Lahelmas studie menade lärare att elever hade olika förutsättningar i idrott och hälsa beroende på kön och fokuserad aktivitet. Några av lärarna i den studien

29 Larsson, Håkan; Fagrell, Birgitta & Redelius, Karin (2009) Queering physical education. Between benevolence

towards girls and a tribute to masculinity. Physical Education and Sport Pedagogy, 14:1, 1-17.

30 Larsson m.fl. (2009), s. 12.

31 Murphy, Brooke; Dionigi, Rylee A. & Litchfield, Chelsea (2014) Physical education and female participation:

A case study of teachers’ perspectives and strategies, s. 247-253.

32 Murphy m.fl. (2014), s. 249-250.

(12)

11 menade att flickor generellt hade bättre förutsättningar vid dansaktiviteter, samtidigt som pojkar generellt ansågs ha bättre förutsättningar vid bollspel. Anledningarna som lärarna uppgav var att det berodde på de respektive könens fysiologiska förutsättningar.34 Ett liknande resultat framgår i van Amsterdam m.fl. studie då deras resultat visade att de lärare som deltog i den studien upplevde att pojkar hade bättre förutsättningar i idrott och hälsa än flickor hade, vilket även i denna studie uppgavs bero på fysiologiska skäl. Lärarna menade i den studien att det främst var inom bollsporter som pojkar hade bättre förutsättningar, samtidigt som flickor hade bättre förutsättningar inom gymnastik och dansmoment. Trots att lärarna menade att pojkar och flickor hade olika goda förutsättningar i undervisningen som varierade beroende på aktivitet, så framgick det i van Amsterdam m.fl. resultat att det generellt var pojkar som gynnades i undervisningen i idrott och hälsa i deras studie.35

Berg och Lahelma menar att uppfattningen bland lärarna i deras studie var att pojkar generellt var bättre än flickor i ämnet idrott och hälsa, så på pass bättre att särundervisning många gånger ansågs vara en lämpligare undervisningsmetod än samundervisning. Med samundervisning menade lärare att både pojkar och flickor kunde hamna i en missgynnande position i ämnets undervisning. Lärarna motiverade detta med att eleverna hade olika förutsättningar vid olika aktiviteter som berodde på om eleven ifråga var en pojke eller en flicka. Lärarnas uppfattning i Berg & Lahelmas studie kring att det fanns en tydlig uppdelning mellan pojkar och flickor visade sig även då forskarna ifrågasatte den uttalade uppdelningen med skilda förutsättningar vid olika aktiviteter som lärarna gjorde utifrån elevernas kön. Den lärare som då blev intervjuad menade att det kunde finnas individuella undantag bland eleverna, vilket dock upplevdes som ovanligt. Utifrån ett generellt perspektiv menade läraren att pojkar och fickor hade olika förutsättningar, och dessa förutsättningar gjorde att eleverna lämpade sig bättre till olika aktiviteter.36

I den forskning som här har redovisats går det att utläsa att lärare många gånger gör skillnad på och har olika förväntningar på sina elever beroende på om eleven i fråga är en pojke eller en flicka. Om eleven är en pojke så förväntas han ofta vara duktig och ha goda färdigheter i de delar av idrott och hälsas innehåll som innefattar bollspel eller fysisk styrka och uthållighet,

34 Berg, Päivi & Lahelma, Elina (2010) Gendering processes in the field of physical education, s. 36-37.

35 van Amsterdam, Noortje; Knoppers, Annelies; Claringbould, Inge & Marian Jongmans (2012) ‘It's just the way

it is…’ or not? How physical education teachers categorise and normalise differences, s. 789-790.

(13)

12 samtidigt som flickor ofta uppgavs ha bättre förutsättningar i dansaktiviteter. Många gånger lades det stor vikt vid de fysiologiska förutsättningarna hos eleverna, vilket många lärare ansåg spelade en väsentlig roll i elevernas möjligheter till att utföra en särskild idrottsaktivitet.

1.4.2 (Normala och onormala) Beteendemönster bland elever

Det finns studier som visar att det inom ämnet idrott och hälsa förekommer tankar kring elevers beteenden som upplevs som mer och mindre ”normala” beteendesätt. En faktor som kan påverka vilket beteende som upplevs som ”normalt” för elever är vilket kön de har. Exempel på det framgår i en studie av Ninna With-Nielsen och Gertrud Pfister, där de bland annat studerar flickors deltagande i idrott och hälsa.37 With-Nielsen och Pfisters resultat visar att elevernas åsikter kring vad som var ett ”normalt” beteende för en elev i idrott och hälsa varierade beroende på om eleven var en pojke eller en flicka. Det ”normala” beteendet för en flicka var, enligt eleverna, att vara inaktiv och ointresserad av sådant som berör idrott och fysisk aktivitet. Att vara aktiv och visa på ett intresse för idrott och fysisk aktivitet ansågs bland eleverna i denna studie vara ett mer ”pojkaktigt” beteende.38

Vidare i sin studie presenterar With-Nielsen och Pfister en flicka som emellanåt bröt mot de normer och föreställningar om ”normala” och ”onormala” beteenden som fanns bland eleverna i deras studie. Hon deltog emellanåt aktivt och kämpade under lektionerna, vilket resulterade i att några av hennes klasskamrater ansåg att hon var lite annorlunda. Det visade sig dock att trots att hon bröt mot normen för en ”normal” flicka, samt att hon ansågs vara lite annorlunda på grund av hennes avvikande beteende, så accepteras hon av de övriga i eleverna i hennes klass. With-Nielsen och Pfister menar att det berodde på två faktorer. Den ena var att hon var tillräckligt duktig för att klara av att delta i idrottsaktiviteterna tillsammans med klassens pojkar på deras nivå. Den andra var att hon ibland faktiskt betedde sig mer som en ”normal” flicka och hade ett inaktivt förhållningssätt under vissa lektioner, och därmed deltog på samma sätt som de övriga flickorna gjorde.39

Den balansgång flickan uppvisade mellan att ibland bete sig som en ”normal” flicka och ibland ”bete sig som en pojke” i undervisningen, menar forskarna var viktig för att hon skulle kunna

37 Nielsen, Ninna With & Pfister, Gertrud (2011) Gender constructions and negotiations in physical education:

case studies, s. 645-664.

38 With-Nielsen & Pfister (2011), s. 653-654, 658-660. 39 With-Nielsen & Pfister (2011), s. 652-660.

(14)

13 fortsätta på det sättet hon gjorde, utan att de andra eleverna skulle anse att hennes beteende avvek för mycket. Skulle hon bete sig som en pojke i för stor utsträckning menar With-Nielsen och Pfister att hon skulle riskera att inte längre bli sedd som en flicka av de övriga eleverna i klassen, utan hon skulle då istället kunna bli sedd som något av en blandning mellan pojke och flicka. Det skulle kunna försvåra hennes möjligheter att legitimera sig som en ”normal” flicka för de övriga i klassen. Av den anledningen menar With-Nielsen och Pfister att flickans balansgång mellan att ibland bete sig som en pojke och ibland bete sig som en flicka var viktig för att hon skulle kunna fortsätta att delta aktivt, men ändå bli sedd som en ”normal” flicka.40

En annan studie som visar på liknande tendenser till att det bland elever finns beteendemönster som anses vara ”normala” och ”onormala” och som grundas i vilket kön eleverna har är Håkan Larsson, Karin Redelius och Birgitta Fagrells studie.41 I den framkommer resultat som visar att det bland de elever som deltog i studien förekom en slags heterosexuell norm.42 Den heterosexuella normen är någonting som Larsson m.fl. förklarar mer utförligt i en annan artikel de har skrivit.43 I den artikeln redogör de för att den heterosexuella normen bygger på tankar att det heterosexuella ses som det ”normala”. De menar dock att ett heterosexuellt förhållningssätt kan te sig på olika sätt, bland annat genom handlingar som till exempel rörelseaktiviteter. Det gör att det kan finnas olika rörelseaktiviteter där vissa uppfattas som heterosexuellt manliga och vissa som uppfattas som heterosexuellt kvinnliga. För att uppfattas som ”normal”, vilket enligt Larsson m.fl. resonemang innebär att framstå som heterosexuell, förhåller sig pojkar och flickor till dessa respektive rörelseaktiviteter för att uppfattas som heterosexuell, med andra ord ”normal”.44

Larsson m.fl. menar i sin studie att denna norm påverkade hur eleverna kunde bete sig för att uppfattas som ”normal” i förhållande till sitt kön av de övriga eleverna i deras klass. För en flicka innebar detta att ha goda kunskaper inom aktiviteter som till exempel dans, men inte inom aktiviteter som innefattade till exempel bollspel. För pojkarna var situationen tvärtom, de skulle besitta goda kunskaper inom aktiviteter som till exempel bollspel, men inte inom

40 With-Nielsen & Pfister (2011), s. 652-660.

41 Larsson, Håkan; Redelius, Karin & Fagrell, Birgitta (2011) Moving (in) the heterosexual matrix. On

heteronormativity in secondary school physical education, s. 67-81.

42 Larsson m.fl. (2011), s. 78-79.

43 Larsson, Håkan, Redelius, Karin och Fagrell, Birgitta (2007), ”Jag känner inte för att bli en … kille”, s.

113-138.

(15)

14 aktiviteter som till exempel dans.45 Larsson m.fl. redogör för ett exempel vid en lektion med

fokusering på dans. I anslutning till den lektionen blev en pojke och en flicka intervjuade, och båda menade att flickor hade bättre förutsättningar när det kom till dans än pojkar hade. Pojkar beskrevs generellt ha dåliga kunskaper och färdigheter inom området dans av de båda eleverna.46 Larsson m.fl. framhäver dock att det fanns undantag kring detta om dansen präglades av maskulina attribut. De skriver:

It appears to be much easier for boys to dance if they can include elements associated with masculinity, like speed, strength and agility, in the dance. Interestingly, the greater the emphasis on rhythm, coordination and expression – and perhaps on it being ‘beautiful’ – the more sceptical the boys seem to be towards dancing, and the more difficult they find it to execute the movements associated with dancing.47

Med andra ord, ju mer maskulint en aktivitet utfördes, eller i alla fall kunde utföras, desto lättare var det för pojkarna att delta, men ju mindre maskulint en aktivitet utfördes, desto svårare var det. När fokuseringen sedan förflyttades till bollspel var det istället flickorna som bland eleverna var de som upplevdes med sämre förutsättningarna till att utföra aktiviteten.48

Larsson m.fl. menar att den norm som existerade bland eleverna i deras studie kring vad som var normalt för pojkar och flickor och vad som inte var det, påverkade hur eleverna kunde bete sig i undervisningen utifrån vilket kön de hade. För att kunna bryta mot de normativa föreställningar om kunskaper och färdigheter som fanns bland eleverna inom en viss aktivitetsinriktning, menar Larsson m.fl. att eleverna var i behov av något som kunde styrka att de var en ”normal” (heterosexuell) pojke eller flicka. Om en pojke var duktig på sådant som bland eleverna ansågs vara flickaktiga aktiviteter, till exempel dans, då var han i behov av något slags skydd eller alibi för att säkerställa att han ändå kunde ses som en ”normal” pojke. Om en pojke var duktig på till exempel dans utan att ha något alibi som kunde bekräfta att han var en ”normal” pojke, skulle hans status som normal pojke kunna bli ifrågasatt. En sådan pojke skulle då kunna bli sedd som mindre maskulin och skulle även kunna bli kalla vid glåpord som till exempel ”fjolla” eller liknande. Flickorna utsattes för samma fenomen om de uppvisade färdigheter inom de aktiviteter som ansågs vara pojkarnas. Om de visade prov på goda

45 Larsson m.fl. (2011), s. 78-79. 46 Larsson m.fl. (2011), s. 75. 47 Larsson m.fl. (2011), s. 75. 48 Larsson m.fl. (2011), s. 75-77.

(16)

15 färdigheter inom till exempel bollsporter utan att ha något som bekräftade att de var en ”normal” flicka, så kunde de bli ifrågasatt som normal flicka och istället kunna bli kallad ”pojkflicka” eller liknande.49

Larsson m.fl. menar därför att eleverna i studien fick lära sig hur de skulle bete sig för att kunna uppfattas som en ”normal” pojke eller flicka. Om de inte förhöll sig till det som räknades som ett normalt beteende behövde de ha något slags skydd eller alibi som säkerställde deras position som pojke eller flicka. Om de utmanade det normala beteendet och inte hade något sådant skydd eller alibi kunde det bli svårt för den personen att bli bekräftad som sitt kön (pojke eller flicka). På grund av de rådande normerna som påvisades i deras studie, menar Larsson m.fl. att elevernas kön ”görs” utifrån de normer kring det kön som eleverna har. Eleverna behövde hela tiden, på ett eller annat sätt, förhålla sig till de rådande normer som fanns för att deras kön inte skulle ”göras” på ett felaktigt sätt och deras könstillhörighet på så sätt skulle kunna bli ifrågasatt.50

1.4.3 Undervisningsutformning som gynnar och missgynnar elever

Birgitta Fagrell, Håkan Larsson och Karin Redelius genomförde en studie med syfte att studera pojkar och flickor och hur de påverkades av bollspel i idrott och hälsas undervisning.51 Fagrell

m.fl. menar att det framförallt var pojkarna i studien som deltog aktivt i de bollspelsmoment som fokuserades i deras studie. Det var pojkarna som var bollförande och de som kontrollerade spelet, samt de som hade ett aktivt deltagande i undervisningen. Flickorna hade istället en passiv roll i spelets utformning, där de inte fick speciellt många passningar eller hade kontroll över bollen särskilt ofta. Flickorna exkluderades många gånger i bollspelsmomenten vilket bidrog till att flickorna, till skillnad från de flesta pojkarna, hade ett passivt deltagande under lektionerna. Vid intervjuer uppgav några flickor att de inte uppskattade den inaktiva och exkluderade position som de hade, utan att de gärna ville delta mer aktivt. De visste dock inte hur de skulle göra för att kunna bli mer aktivt involverade i bollspelsmomenten tillsammans med pojkarna.52

49 Larsson m.fl. (2011), s. 78-79. 50 Larsson m.fl. (2011), s. 78-80.

51 Fagrell, Birgitta; Larsson, Håkan & Redelius, Karin (2012) The game within the game: girls' underperforming

position in Physical Education, s. 101-118.

(17)

16 Liknande tendenser att det var pojkar som aktiverades mer än flickor vid bollspelsmoment framgår även i Laura A. Hills och Amanda Crostons studie.53 Även i denna studie aktiverades

pojkar mer än flickor gjorde, samt att pojkar var mer involverad i bollspelsmomenten än flickorna var. Samma problematik med pojkar som inte passade flickorna, utan istället bidrog till deras exkluderade position i ämnet förekom också. Hills och Croston redogör för ett resultat i deras studie som tyder på att tävlingssituationer var vanligt förekommande när bollspel figurerade som aktivitet i idrott och hälsas undervisning.54 Tendenser till att tävling präglar bollspelsundervisning framgick även i Fagrell m.fl. studie.55 Fagrell m.fl. menar att undervisning som bedrivs genom tävlingssituationer blir problematiska då det lätt blir felfokusering under lektionerna. Om lektioner präglas av tävling menar de vidare att det gör att de mål som finns med undervisningen genom styrdokumenten i idrott och hälsa blir svåra att uppnå. De påstår nämligen att när undervisningen bedrivs genom tävling kommer de elever som har goda kunskaper inom den aktiviteten som utförs att gynnas, samtidigt som de eleverna med sämre kunskaper kommer att missgynnas. Om undervisningen utgår från tävlingsmoment med fokusering på bollspel, menar Fagrell m.fl. att det främst kommer vara de pojkar som utövar bollidrotter på fritiden som kommer ha störst möjligheter att gynnas i ämnets undervisning. Samtidigt riskerar de elever som inte utövar bollidrotter på fritiden att missgynnas i undervisningen.56

1.4.4 Sammanfattning av forskningsöversikt

Den forskning som här har presenterats uppvisar att det bland elever i idrott och hälsa förekommer tendenser till att vissa beteenden och vissa intressen upplevs vara ”normala” beroende på om eleven är en pojke eller en flicka. Till exempel ansågs det mer normalt för en pojke att var aktiv medan det ansågs mer normalt för en flicka att vara inaktiv i undervisningen. Forskningen visade även tendenser till att både elever och lärare upplevde att bollspel var en aktivitet där pojkar hade en fördel gentemot flickorna. Samtidigt ansågs det vara tvärtom vid aktiviteter som dans, då flickorna ansågs ha en fördel gentemot pojkarna. En genomgående anledning bland lärare till detta fenomen var de fysiologiska skillnaderna mellan pojkar och

53 Hills, Laura A. & Croston, Amanda (2012) ‘It should be better all together’: exploring strategies for ‘undoing’

gender in coeducational physical education, s. 591-605.

54 Hills & Croston (2012), s. 596-602. 55 Fagrell m.fl. (2012), s. 111-114. 56 Fagrell m.fl. (2012), s. 113-115.

(18)

17 flickor. Vid bollspelsmoment visade även forskning att pojkar tenderade att kunna ta för sig mer och bli mer involverade i de olika bollspelsmomenten i undervisningen än flickorna kunde.

I forskningsöversikten har forskning som haft utgångspunkt både från den svenska skolan samt även skolor från andra länder presenterats. Det kan förstås upplevas vara problematiskt att ta utgångspunkt från forskning från andra länder vid den här typen av studier, eftersom skolsystem och samhällsstrukturer med mera kan variera mellan olika länder. Det har dock visat sig att forskningen som utgått från andra länder har uppvisat resultat som liknar den forskning som haft utgångspunkt från den svenska skolan. Det gör att den utländska forskningen upplevs öka i relevans även för den här studien.

2. Syfte

2.1 Problemformulering

I tidigare forskning som berör elevernas kön och hur det kan påverka elever i undervisningen i idrott och hälsa, har det visat sig att kön varit en påverkande faktor för elevernas förutsättningar i ämnets undervisning. Det har även visat sig förekomma föreställningar om elevernas kön och deras förutsättningar kring vissa delar av ämnets innehåll. Olika delar har ansetts vara mer riktat mot något av könen, där bland annat bollspel ansetts vara mer riktat mot pojkar och dans mer riktat mot flickor. Dessa föreställningar har visat sig förekomma både bland elever och lärare.

I och med införandet av Lgy11 i den svenska gymnasieskolan ska undervisningen i idrott och hälsa, som tidigare nämnts, arbeta för att göra eleverna medvetna om stereotypa föreställningar om kön och kroppsideal, samt arbeta för att motverka dessa stereotypa föreställningar. Med andra ord ska föreställningar och tankar kring att vissa elever har bättre förutsättningar vid en viss typ av aktivitet på grund av vilket kön eleverna har, inte förekomma i idrott och hälsas undervisning i den svenska gymnasieskolan.57 Av den anledningen kan den tidigare forskningens resultat ses som problematisk om sådana föreställningar fortfarande finns kvar i den undervisning som sker i idrott och hälsa utifrån Lgy11. Någon fokusering på hur arbetet kring detta perspektiv i idrott och hälsas undervisning faktiskt ser ut har det dock inte hittats någon forskning om. Det gör att det finns en kunskapslucka kring hur lärare i idrott och hälsa

(19)

18 arbetar med det här perspektivet i idrott och hälsas undervisning, samt vilka föreställningar de har kring könets betydelse för elevernas förutsättningar i ämnets undervisning.

2.2 Syfte

Syftet i denna studie är för det första att studera om och eventuellt hur lärare i sin undervisning tenderar att gynna eller missgynna pojkar eller flickor i ämnet idrott och hälsa. För det andra är syftet att studera hur lärare i idrott och hälsa arbetar med följande del från ämnets syfte:

Undervisningen ska medvetandegöra och motverka stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt samt belysa konsekvenserna av olika kroppsideal.58

2.3 Frågeställningar

 Vilka tendenser kan finnas till att pojkar eller flickor på något sätt gynnas och/eller missgynnas utifrån lärares föreställningar kring deras undervisning i idrott och hälsa?  På vilket sätt uppger lärare i idrott och hälsa att de arbetar för att uppnå delen av ämnets

syfte som ska medvetandegöra och motverka stereotypa könsföreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt samt belysa kroppsideal i ämnets undervisning?

3. Metod

3.1 Metodval

Den här studiens undersökningsmetod är individuella semistrukturerade intervjuer med lärare i idrott och hälsa som informanter. Vid intervjuerna var det informanternas åsikter och upplevelser kring det studien studerar som efterfrågades. Studier med sådan utgångspunkt benämns vanligtvis ha en kvalitativ ansats.59 Vid intervjuerna användes en intervjuguide60. I intervjuguiden antecknades frågor och teman som var väsentliga för studien och som studiens undersökning skulle beröra. Vid intervjutillfällena hjälpte intervjuguiden sedan till att ställa de frågor och lyfta upp de teman som utarbetats så att inget skulle glömmas bort eller missas vid

58 Fortsättningsvis kommer denna del från ämnets syfte att benämnas som ”den fokuserade delen från ämnets

syfte”.

59 Hastie, Peter & Hay, Peter (2012) Qualitative approaches, s. 80-83; Jones, Ian (2015) Research methods for

sport studies, s. 24-25.

(20)

19 undersökningen. Under varje intervjutillfälle följdes även informanternas svar upp med följdfrågor som inte fanns med i intervjuguiden, men som ändå var relevanta för studiens undersökning.61

Anledningen till att intervjuer användes som undersökningsmetod grundar sig i att det är en metodansats som ger goda förutsättningar till utförlig och djupgående information från informanterna om det som studeras.62 För att öka möjligheten att komma åt varje informants personliga åsikt och upplevelse av det som studeras gjordes även valet att varje intervju skulle genomföras enskilt med varje informant. Om intervjuer istället äger rum med en grupp informanter blir det redovisade resultatet vanligtvis någonting som informanterna i gruppen tillsammans diskuterat fram. Med enskilda intervjuer utgår istället varje intervjusvar från informantens egna personliga åsikt, vilket är den typen av svar som efterfrågas i den här studien.63

3.2 Urval

När sökandet efter informanter till studiens undersökning startade gjordes det utifrån ett lämplighetsurval. Ett lämplighetsurval innebär att de personer som blir valda till informanter i en studie blir det då de besitter vissa färdigheter, kunskaper eller kompetenser som gör de lämpliga som informanter för studien.64 I den här studien innebar detta att lärarna behövde uppfylla två kriterier för att kunna vara aktuella som informanter. Kriterierna innebar att informanterna behövde vara utbildade till lärare i ämnet idrott och hälsa, samt att de aktivt behövde arbetar som lärare i idrott och hälsa på gymnasienivå.

Lärare som uppfyllde de krav som fanns för att kunna vara informant i den här studien mailades med ett bifogat utskicksbrev65. Målsättningen var att få tag i sex stycken lärare som kunde agera

informanter i den här studien. För att öka möjligheten till det mailades totalt 26 stycken lärare om en förfrågan att medverka i denna studie. Av de 26 lärarna som mailades var det sex stycken som var villiga att ställa upp på en intervju och agera informant. När valet av lärarna som skulle agera informanter gjordes, användes därför även ett bekvämlighetsurval. Att göra ett

61 Jfr Bryman, Alan (2011) Samhällsvetenskapliga metoder, s. 414-419. 62 Jones (2015), s. 176-177.

63 Ennis, Catherine D. & Chen, Senlin (2012) Interviews and focus groups, s. 219-220. 64 Hastie & Hay (2012), s. 83.

(21)

20 bekvämlighetsurval innebär att de personer som finns tillgängliga och som stämmer in på de krav och kriterier som finns för att kunna vara informant i en studie, blir de som väljs till informanter.66 Bekvämlighetsurvalet i den här studien innebar att det var sex stycken lärare som var villiga att ställa upp som informanter, vilket även var det antalet lärare som efterfrågades. Av den anledningen gjordes ingen vidare sökning efter fler informanter, utan alla lärare som svarade och gav sitt godkännande till att delta i en intervju accepterades som informanter. Informanterna i studien kommer benämnas genom L och en individuell siffra. L är förkortning för lärare och siffran står för vilken av informanterna som benämns.67

3.3 Tillvägagångssätt vid datainsamling

När de lärare som uppfyllt kraven för att kunna vara informant i denna studie mailats och de som var villiga att ställa upp som informanter svarat, bokades tid för intervju. Varje intervju ägde rum på den skola som respektive informant arbetar på för att underlätta så mycket som möjligt för informanten, så hen inte var behövde lägga ner mer tid än endast tiden för intervjun.

Varje intervju började med en genomgång av etiska överväganden som den här studien förhåller sig till, så att varje informant var medveten om dessa innan själva intervjun startade. Alla intervjuer spelades in. Innan inspelningen började fick varje informant information om att inspelning av intervjun var frivillig. Alla informanter accepterade dock att intervjuerna spelades in. Intervjuerna spelades in av anledningen att allt fokus skulle kunna ligga på intervjusituationen med informanten och dennes svar. Om intervjuerna inte hade spelats in hade kravet på goda anteckningar varit större, i och med att de då hade varit den enda informationskällan från intervjuerna. Risken hade då funnits att intervjuernas följdfrågor samt även intervjuns kvalitet hade kunnat bli sämre då fokuseringen inte enbart varit på informanten och hens svar, utan även varit på att skriva ned väsentliga anteckningar.68 För att inte riskera

detta gjordes valet att be varje informant om lov att spela in varje intervjusamtal.

När intervjun väl startade följdes intervjuguidens struktur och frågorna ställdes i den ordning de står i intervjuguiden. Följdfrågor tillkom när informantens svar gav upphov till det, och de följdfrågor som ställdes blev av den anledningen individuellt utformande efter de svar som

66 Bryman (2011), s. 194-195; 433. 67 Se bilaga 3.

68 Bryman (2011), s. 428-429; Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun, s.

(22)

21 informanten gett. Ett sådant arbetssätt är någonting som Alan Bryman menar är vanligt förekommande vid semistrukturerade intervjuer, vilket den här studien, som tidigare nämnt, utgår från.69 Efter att en fråga ställts fick informanten en stunds betänketid för att få möjlighet att tänka efter innan hen formulerade sitt svar. Det gjordes för att öka möjligheten till ett välformulerat och genomtänkt svar från informanten. Då varje informant endast intervjuades en gång var, användes ofta tolkande frågor som hjälp för att minimera risken att feltolka någonting som informanten sagt. En tolkande fråga kan formuleras på ett bekräftande sätt och kan ställas genom ett påstående eller som ett omformulerat svar på någonting som en informant tidigare har sagt. Det gjordes för att få en bekräftelse på att tolkningen av informantens svar gjorts på rätt sätt, samt vid feltolkningar få ett tydligare formulerat svar från informanterna.70

3.4 Analysförfarande

Bryman menar att transkribering av intervjuer från talform till textform kan medföra en del fördelar vid en kommande dataanalys för intervjustudier. Han menar att det bland annat kan bli lättare att få en överblick över det insamlade datamaterialet, vilket i sin tur kan underlätta för en noggrann dataanalys av studiens datamaterial.71 Steinar Kvale och Svend Brinkmann menar att forskare vid transkribering av intervjuer ställs inför en del val som forskaren behöver fatta beslut kring, bland annat utskriftens karaktär. Det vill säga om transkriberingarna ska skrivas ut ordagrant i talspråk och vart enda ljud som informanten gett, till exempel ”eh, åh, mm”, ska tas med, eller om utskrifterna ska skrivas ut på ett mer skriftspråkligt sätt.72 Martyn Denscombe för ett resonemang kring att det ofta uppstår en problematik i relationen mellan talspråk och skriftspråk. Han menar nämligen att talspråk och skriftspråk skiljer sig åt i sin utformning, vilket han uppger kan leda till en viss problematik när intervjuer transkriberas från talform till textform. Denscombe anser därför att det kan vara nödvändigt för forskare att göra små redigeringar av de inhämtade intervjusvaren för att göra dem mer begripliga i textform,73 eller

som han själv uttrycker det: ””snyggar till” rådata så att de blir begripliga för en läsekrets som inte var närvarande vid inspelningen”.74 Idar Magne Holme och Bernt Krohn Solvang menar

dock att det vid transkribering av intervjuer är nödvändigt att transkriberingarna sker så nära

69 Bryman (2011), s. 415.

70 Bryman (2011), s. 423; Kvale & Brinkmann (2014), s. 178. 71 Bryman (2011), s. 428-430.

72 Kvale & Brinkmann (2014), s. 221-222.

73 Denscombe, Martyn (2009) Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna, s. 262.

(23)

22 talspråk som möjligt för att ge en så tydlig och korrekt återgivning som möjligt av intervjumaterialet. De menar att det är viktigt för att så tydligt som möjligt kunna framhäva intervjuerna i dess verkliga kontext.75

När intervjuerna i den här studien transkriberades gjordes det med utgångspunkten att talspråket skulle bibehållas i så stor utsträckning som möjligt. Det gjordes för att på så tydligt sätt som möjligt kunna framhäva hur informanterna reagerat på frågorna, till exempel om de ansåg att de behövde tänka till för att kunna besvara frågorna eller om frågorna var lättbesvarade. Vid transkriberingen har tre punkter i följd ”…” använts för att markera när informanten gjort pauser vid sitt svarsangivande.76 Det gjordes dock även ett val att exkludera ljud som ”eh, åh, mm” och så vidare för att få en tydligare struktur och ett bättre flyt i svaren.77 Av den anledningen är inte alla intervjusvar återgivna i sin exakta utformning, men alla ord och meningar är utformade på det sättet de utformades av informanten, exklusive de tidigare nämnda utfyllningsljuden.

När alla intervjuer blivit transkriberade kunde den ingående analysen av studiens datamaterial börja. Denscombe menar att när proceduren för dataanalys vid kvalitativa intervjustudier börjar är det viktigt att forskaren flertalet gånger läser igenom datamaterialet för att kunna sätta sig in i och fördjupa sig i sitt datamaterial. Därefter kan datamaterialet kodas och dessa koder kan kategoriseras.78 I den här studien utgår dataanalysen i huvudsak från informanternas

föreställningar och deras sätt att uttrycka sig kring det studien studerar, vilket är två typer av utgångspunkter som data kan kodas utifrån.79

Jan Trost menar att vid dataanalys är användning av överstrykningspennor i olika färger en tillämpbar metod för att analysera sitt datamaterial. Med hjälp av överstrykningspennor går det att färgkoda sitt material och på så sätt hitta mönster och samband som är relevanta för analysen utifrån studiens frågeställningar.80 Den här studiens dataanalys tog sin utgångspunkt från Trosts analysmetod, och dess datamaterial färgkodades således för att markera och hitta samband i datamaterialet. De delar av datamaterialet som berörde liknande saker och kunde besvara samma frågeställning fick samma färg. Det gjordes för att skapa en struktur i, samt en överblick

75 Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997) Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa

metoder, s. 140-141.

76 Jfr Holme & Solvang (1997), s. 140-141. 77 Jfr Denscombe (2009), s. 262.

78 Denscombe (2009), s. 371-373. 79 Denscombe (2009), s. 376-377.

(24)

23 över, datamaterialet. Därefter analyserades datamaterialet utifrån de samband som uppvisats i de olika färgkoderna, tillsammans med den tidigare forskningen och de teoretiska utgångspunkterna, för att på så sätt besvara studiens frågeställningar.81

Vid kvalitativ dataanalys menar Denscombe vidare att det är nödvändigt för forskaren att urskilja och ta ut de delar av datamaterialet som är de viktigaste och mest relevanta för studien och därmed lägga större vikt vid dessa delar av datamaterialet.82 I den här studien gjordes det genom att sålla bort de intervjusvar som inte hade någon relevans eller anknytning till studiens forskningsfrågor. De delar av datamaterialet som riktades mot studiens forskningsfrågor var de delar av datamaterialet som fokuserades vid dataanalysen. Det var med andra ord de delar av intervjutranskripten som på något sätt gick att koppla till studiens forskningsfrågor som kodades och kategoriserades.

3.5 Validitet, tillförlitlighet och objektivitet i kvalitativ forskning

Denscombe menar att forskare kan använda sig av olika metoder för att höja kvaliteten i kvalitativa studier. Det kan bland annat göras genom att upprätthålla så god validitet, tillförlitlighet, och objektivitet som möjligt.83

Validitet vid kvalitativ forskning utgår i huvudsak från de metoder som används i studien samt

det resultat som redovisas. För att höja validiteten i en kvalitativ studie bör metoden som används vara lämplig för att ge studien möjlighet till att studera det den ämnar studera. Med andra ord att en lämplig undersökningsmetod används till studiens undersökning. Validitet kopplat till studiens resultat utgår från om det redovisade resultatet är sanningsenligt och på så sätt stämmer överens med verkligheten. För att stärka validiteten i kvalitativa studier menar Denscombe att triangulering är en bra metod att använda då studiens resultat framkommer ur olika perspektiv, vilket ger en större bredd på resultatet.84 Tillförlitlighet utgår från om de

resultat som redovisas skulle visa sig vara samma resultat om någon annan forskare gjorde om studien på nytt på samma sätt som studien tidigare gjorts.85 Objektivitet i kvalitativ forskning utgår från att forskningen både ska bedrivas och presenteras på ett objektivt sätt. Med andra ord 81 Jfr Trost (2005), s. 132. 82 Denscombe (2009), s. 387. 83 Denscombe (2009), s. 378. 84 Denscombe (2009), s. 184-189; 380; 425. 85 Denscombe (2009), s. 381.

(25)

24 ska forskaren inte vara en påverkande faktor för studiens utformning och resultat. Denscombe menar dock att det inte är någon realistisk möjlighet då kvalitativ forskning utgår från och bygger på tolkningar. Däremot menar han att alla som bedriver forskning behöver vara öppensinnade och inte utgå från förutfattade meningar eller föreställningar som finns sedan tidigare när forskningen bedrivs. Annars riskerar forskare att inte uppfylla objektivitetskravet som finns vid bedrivandet av forskning.86

3.6 Etiska överväganden

När forskning bedrivs behöver den bedrivas på ett sätt som är etiskt korrekt. Vetenskapsrådet lyfter fram fyra huvudkrav som forskare behöver förhålla sig till för att forskningen ska anses var etiskt korrekt genomförd. De fyra huvudkraven är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.87

Informationskravet innebär att de som deltar i en studie, informanterna, ska bli informerade om

studiens syfte samt hur studien ska genomföras. För att informationskravet ska uppfyllas behöver informanterna även få information att deras deltagande i studien är frivilligt. För att uppnå informationskravet skrevs studiens metod, syfte samt att deltagandet i studien var frivilligt med i utskicksbrevet. Innan varje intervju startade förmedlades denna information ytterligare en gång till informanten för att säkerställa att informanten var medveten om detta.

Samtyckeskravet innebär att informanterna själva ska få bestämma över sitt deltagande i

studien. Om någon informant ångrar sitt deltagande ska de kunna avsluta sin medverkan utan några påtryckningar från forskaren. Innan varje intervju startade meddelades varje informant att deltagandet i studien var frivilligt och om informanten ångrar sin medverkan så skulle hens intervju strykas från studien. Konfidentialitetskravet innebär att all information som samlas in om informanterna ska behandlas konfidentiellt. För att uppnå detta krav har informanternas namn, skolan de arbetar på samt den stad de arbetar i uteslutits att nämnas vid namn. Informanterna benämns endast med ”L” och en siffra för att inte namnet på någon informant ska framgå. Nyttjandekravet innebär att allt material som samlas in endast får användas till i den här studien och inte i några andra syften. Detta krav uppfylls genom att alla svar som givits

86 Denscombe (2009), s. 383-385.

(26)

25 från informanterna vid intervjuerna endast kommer användas i den här studien, och inte i något annat syfte.88

3.7 Metoddiskussion och avgränsning

Den här studien bygger på åsikter och resonemang från lärare i idrott och hälsa. Av den anledningen är studiens intervjumetod lämplig då intervjuer är en metod som ger möjlighet att inhämta djupgående information med utgångspunkt från åsikter och resonemang.89 Att en

intervjumetod används gör därför att den här studiens validitet blir god då intervjuer är en lämplig metod för dess undersökning. Det ska dock tilläggas att validiteten möjligen kunde ha stärkts ytterligare om en triangulär metodisk utgångspunkt använts, då studien i sådant fall fått möjlighet att belysas ur fler perspektiv.90 Inom ramen för den här uppgiften ansågs det dock inte möjligt då källmaterialet vid en sådan undersökning blivit för stort, men om uppgiften varit större hade undersökningen kunnat kompletteras med till exempel observationer eller intervjuer med elever. Det hade då kunna generera i datamaterial som givit ytterligare perspektiv på resultatet.

Utifrån de förutsättningar som funnits för den här studien samt dess syfte har semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Det valdes som metod då den ansågs vara den mest lämpade för att få detaljerad och konkret information som bygger på informanternas uppfattningar och föreställningar. Att undersökningen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide som stöd, hjälpte till att inte glömma bort några viktiga frågor vid intervjutillfällena. Det bidrog även till att varje intervju fick samma grund, men med individuella följdfrågor som skiljdes åt mellan intervjuerna. Om en intervjuguide inte använts hade risken funnits att viktiga frågor kunnat glömmas bort. Det faktum att alla intervjuer även spelades in är någonting som både Bryman och Kvale & Brinkmann menar kan höja kvaliteten på intervjuer. Forskaren kan då nämligen fokusera på det som sägs samt eventuella följdfrågor, och inte lika mycket på att anteckna.91 Detta är någonting som kan ses som positivt i studiens

genomförande, då själva intervjusamtalet med informanten kunde få större fokusering, vilket kan ha bidragit med bättre följdfrågor samt bättre flyt i intervjuerna. Att intervjuerna spelades

88 Vetenskapsrådet (2002), s. 7-14. 89 Jones (2015), s. 176-177.

90 Denscombe (2009), s. 184-189; 380; 425.

(27)

26 in kan även ha bidragit till bättre och mer tillförlitligt resultat då intervjuerna kunde lyssnas igenom flertalet gånger.

Studiens tillförlitlighet och objektivitet kan dock ifrågasättas då det har krävts att ett urval av informanternas intervjusvar har gjorts för att kunna framställa studiens resultat. Detta kan ses som problematiskt då det urval som har gjorts, trots strävan efter objektivitet, bygger på en subjektiv tolkning av vilka intervjusvar som är av relevans för studien. Om någon annan gjort urvalet från datamaterialet, finns det möjlighet att andra delar av datamaterialet värderats högre och ansetts vara mer relevant för studien.92 En annan kritik som kan riktas mot den här studiens resultatframställning är att informanterna inte har getts möjlighet att granska och återkoppla tolkningen av resultatet som använts. Detta innebär att tolkningarna inte är säkerställda med informanterna.

Angående det urval som har gjorts kan både positiv och negativ kritik framföras. Kriterierna som lämplighetsurvalet grundades på kan lyftas fram som någonting positivt för studien, då det bidragit med informanter med hög relevans för studien. Att det endast var sex personer som var villiga att ställa upp som informanter i den här studien gjorde dock att variationen bland informanterna i bland annat kön och ålder blev liten, vilket kan ses som en negativ aspekt. Anledningen till att det inte gjordes några vidare försök att få tag i fler lärare beror på att målsättningen för den här studien var att utgå från sex stycken lärare som informanter. Då det antalet uppnåddes gjordes valet att inte göra några vidare försök att få tag i lärare, utan istället utgå från ett bekvämlighetsurval och använda de som redan uppgett ett intresse.

Det informationsbrev som skickades ut till informanterna kan även det ses som positivt i studiens genomförande. Där framgick det nämligen att studien var frivillig att delta i samt att informanternas intervjusvar skulle behandlas konfidentiellt. Med andra ord framgick etiska överväganden till informanterna, vilket gjordes för att minimera risken att någon av de mailade lärarna skulle känna något tvång till att delta i studien. Då det stod i utskicksbrevet att deltagandet i studien var frivilligt kan det även tänkas vara så att de lärare som agerade informanter i den här studien gjorde det av fri vilja, och inte för att de kände något tvång till det.

(28)

27 Det har i huvudsak gjorts två avgränsningar i den här studien. Till att börja med så har de teoretiska utgångspunkterna bidragit med avgränsningar i de perspektiv som resultatet granskas utifrån och tolkas på. Det ska även tilläggas att avgränsningar har skett i själva resultatpresentationen då allt som informanterna sagt i intervjuerna inte tas upp, utan endast det som är av relevans för studien redovisas.

4. Resultat

Vid en majoritet av intervjuerna har den huvudsakliga fokuseringen på aktiviteter vid informanternas beskrivningar, redogörelser och diskussioner varit på bollspel och dansmoment. Framförallt bollspel. Av den anledningen hamnar dessa två aktivitetsinriktningar även i stort fokus vid denna studies resultatpresentation. Resultatet är strukturerat på så sätt att en frågeställning i taget berörs. De teman som har kunnat urskiljas och som ansetts vara relevanta för studien är det som redovisas.

4.1 Vilka tendenser kan finnas till att pojkar eller flickor på något sätt gynnas och/eller missgynnas utifrån lärares föreställningar kring deras undervisning i idrott och hälsa?

Två teman har kunnat urskiljas för den första frågeställningen. Dessa berör föreställningar som informanterna har om pojkar och flickor, samt problematiska situationer i undervisningen. 4.1.1 Lärares föreställningar om pojkar och flickor

Varje informant i den här studien fick vid sitt intervjutillfälle en fråga om de upplever att det finns skillnader i intresse för olika aktiviteter mellan pojkar och flickor. De svar informanterna gav på den frågan var i regel restriktivt formulerade, men det framgick ändå en del likheter mellan informanternas svar. Fem av sex informanter menade att pojkarna bland deras elever i större utsträckning än flickorna uppvisade ett större intresse för bollspel, samtidigt som flickorna i större utsträckning än pojkarna uppvisade ett större intresse för dans och rytmik. Alla lärare som uppgav ett sådant svar var dock tydliga med att poängtera att detta endast var ur ett generellt perspektiv och att det även förekommer att enskilda pojkar visar på ett intresse

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :