Sida 1 av 36
Självständigt arbete (15 hp)
Författare Program/Kurs
Tobias Silverudd OP SA 17-20
Handledare Antal ord: 11688
Martin Neuding-Skoog Beteckning Kurskod
1OP415
OPERATIV LOGISTIK UNDER OPERATION IRAQI FREEDOM – EN
TEORIKONSUMERANDE FALLSTUDIE
ABSTRACT:
Despite Operation Iraqi Freedoms operational success, many reports revealed that the operational logistics were under considerable pressure. Nonetheless, it did not fail completely, however the operational logistics from OIF had a lot of lessons to learn. This is evident in a number of articles, which have a practical way of viewing the issues at hand. This paper analyses the operational logistics with a more theoretical approach, and incorporates Moshe Kress seven properties for operational logistics. The result shows that the operational logistics was good enough, even though it lacked a few of the operational properties. This is thought to be because of an inbalance between the properties, which can further explain why the operation was a success whilst the operational logistics was just adequate.
Nyckelord:
Sida 2 av 36
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 4 1.1 Tidigare forskning ... 6 1.2 Problemformulering ... 11 1.3 Syfte ... 11 1.4 Frågeställning ... 12 1.5 Avgränsningar ... 12 1.6 Disposition ... 12 2. TEORI ... 142.1 Moshe Kress sju egenskaper för operativ logistik ... 15
2.1.1 Flexibility ... 15 2.1.2 Attainability ... 15 2.1.3 Continuity ... 15 2.1.4 Tempo ... 15 2.1.5 Simplicity ... 16 2.1.6 Survivability ... 16 2.1.7 Efficiency ... 16 3. METOD ... 17 3.1 Forskningsdesign ... 17
3.1.1 Kritik mot vald metod ... 18
3.2 Källkritisk diskussion ... 18 3.3 Materialdiskussion ... 19 3.4 Forskaretiska överväganden ... 20 3.5 Operationalisering av teori ... 21 3.6 Analysverktyg ... 22 4. ANALYS ... 23 4.1 Inledning analys ... 23 4.2 Flexibility ... 23 4.3 Attainability ... 24 4.4 Continuity ... 25 4.5 Tempo ... 25 4.6 Simplicity ... 26 4.7 Survivability ... 26 4.8 Efficiency ... 26 4.9 Sammanfattning analys ... 28 4.10 Svar på frågeställning... 29 5. AVSLUTNING ... 31 5.1 Sammanfattning ... 31
5.2 Återkoppling problem, syfte och frågeställning ... 31
5.3 Diskussion & slutsatser ... 31
6 LITTERATUR OCH REFERENSFÖRTECKNING ... 35
6.1 Litteratur ... 35
6.2 Artiklar & Rapporter ... 35
6.3 Hemsidor ... 36
6.4 Källor ... 36
Sida 4 av 36
1. Inledning
Omvärldsbilden har förändrats de senaste åren vilket har inneburit att Försvarsmaktens fokus de senaste åren skiftat från internationella insatser till nationella insatser. Detta påvisas genom de typfall som MSB/FOI har tagit fram, där typfallen är exempel på scenarion som kan
användas vid planeringen av totalförsvaret.1 Typfallen berör främst främmande makts
påverkan på Sverige där totalt fem typfall finns.2 Detta sammankopplat med Försvarsmaktens Militärstrategiska doktrin som tydligt framhäver att Försvarsmakten ska vinna tillsammans med andra, undvika att förlora enskilt gör att det finns ett behov av att se över
Försvarsmaktens förmåga inom Sveriges gränser.3
En av de grundläggande förmågorna inom Försvarsmakten är Uthållighet, vilket innefattar logistik.4 Logistikbegreppet beskrivs i tre nivåer; strategisk, operativ och taktisk.5 Den operativa logistiken är det som främst blir av intresse vid Försvarsmaktens skifte av fokus till nationellt försvar, då det är den nivå som sammankopplar den strategiska nivån med den taktiska. Den strategiska nivån definieras som att ”skapa och underhålla logistisk förmåga”.6 Den taktiska nivån är fokuserad till att bibehålla uthållighet i striden.7 Den operativa
logistiken är den nivå som tar de resurser och medel som skapas på den strategiska nivån och ser till att distribuera detta genom logistiskoperation till den taktiska nivån.8 Med tanke på att Sverige till ytan är ett av Europas största länder och med nuvarande förbands placering, är det sannolikt att det vid händelse av krig kommer behöva genomföras ett par större
logistikoperationer för att kunna uppfylla målen i Försvarsmaktens Militärstrategiska doktrin.
Eftersom Sverige inte har varit med i något krig de senaste 200 åren är det väsentligt att Försvarsmakten tar lärdomar från andra länder, avseende logistikoperationer. Detta för att inte behöva ”uppfinna hjulet” på nytt om något skulle ske. Genom att titta på andra länders
logistikoperationer kan Försvarsmakten dra nyttiga lärdomar som kan appliceras på vår nuvarande organisation. En av de senare större logistikoperationerna var Operation Iraqi
1 Myndigheten för samhällskydd och beredskap, Den komplexa hotbilden, sid 1-10 2Myndigheten för samhällskydd och beredskap, Den komplexa hotbilden, sid 4 3 Försvarsmakten, Militärstrategisk Doktrin 16, 2016, sid 6
4
Försvarsmakten, MSD, 2016, sid 61
5 Kress, Moshe, Operational logistics: the art and science of sustaining military operations, 2016, Second
edi-tion., Springer, Cham, sid 15
6 Kress, 2016, sid 17-18 7 Kress, 2016, sid 24 8 Kress, 2016, sid 36
Sida 5 av 36 Freedom som skedde under 2003, vilket är det fall som kommer ligga till grund för den
fallstudie som kommer genomföras senare i uppsatsen.
OIF påbörjades den 21/3 2003 och var en operation tilltänkt att neka Iraks tillgång till massförstörelsevapen och för att störta Saddam Husseins styre samt ersätta styret med en demokrati.9 Efter cirka en månad hade koalitionen, med USA i spetsen, tagit Bagdad och därmed förklarades operationens inledande skede som en framgång. De första rapporterna från operationsområdet tydde på en logistisk framgång för operationen.10 Rapporterna visade sig enbart ha skrapat på ytan av logistiken. Allt fler rapporter poängterade att logistiken varit ansträngd och att om anfallsskede av operationen hade gått långsammare så hade logistiken varit bristande.11 Detta exemplifierades med rapporter om brist på mat och vatten hos de stridande förbanden längst fram i operationen inom tio dagar efter operationens start. 12
Operationsområdet under OIF påminner till ytan storleksmässigt om Sverige till och även om det finns fler olikheter såsom infrastruktur, terräng, klimat än vad det finns likheter så är det ett intressant fall att studera ur svensk synvinkel. Behovet av en operativ logistik som vid ett eventuellt anfall ska kunna stödja förband över hela Sverige innebär att en logistikkedja bör finnas som är effektiv och kan följa med i anfall. Även om det är orimligt att Sverige kommer ha en kapacitet motsvarande USAs under OIF, ska Försvarsmakten kunna understödja de enheter som strider på egen mark. Detta faktum sammankopplat med målbilden från
Försvarsmaktens militärstrategiska doktrin, där vi vinna tillsammans och undvika att förlora enskilt, visar på att det finns ett behov av att studera logistiken vid större operationer. Detta för att förstå hur logistiken genom avstånden blir lidande vid en operation av OIF storlek och för att förstå hur Försvarsmakten behöver anpassa logistiken vid en större operation inom rikets gränser. De eventuella slutsatser som kan dras kommer antagligen inte bli särskilt generaliserbara på grund av ovan nämnda olikheter, däremot kan de ge fingervisningar om eventuella brister hos Försvarsmakten avseende logistik. Även om Sveriges logistik kan vara tillräckligt bra, så kan den svenska logistiken dra nytta av att lära sig från andras misstag.
9
Perry, Walter L, Richard E Darilek, Laurinda L Rohn, Jerry M Sollinger, and Rand Corporation Arroyo Center Santa Monica United States. Operation IRAQI FREEDOM: Decisive War, Elusive Peace. 2015, sid 1-5
10 Lofgren, Joseph B., & Army War Coll Carlisle Barracks PA.. Operation Iraqi Freedom and Logistics Trans-formation. 2007 sid 9-10
11 Lofgren, 2007, sid 10 12 Lofgren, 2007, sid 10-11
Sida 6 av 36 Värdet i att studera en operation med ett operationsområde av denna storlek ökar
medvetenheten kring de problem som uppstår för den operativa logistiken.
1.1 Tidigare forskning
Den tidigare forskningen kommer inledningsvis presentera ett antal artiklar på ämnet för att ge läsaren en bredare bild av hur forskningsläget ser ut generellt kring operativ logistik. Därefter kommer mer specifika artiklar kring Operation Iraqi Freedom att presenteras för att påvisa vad som är gjort på det valda fallet. Slutligen kommer den tidigare forskningen att sammanfattas för att påvisa ett problem.
Wohlstetter skrev redan 1967 en artikel som berör illusionen av distans och påvisar i sin artikel att USA har en vana av att strida långt bortifrån det egna landet. Han menar på att USAs förmåga till att strida inte påverkas av hur långt ifrån det egna landet de strider, snarare tvärtom.13 USA har en god förmåga att flytta materiel till ett operationsområde, vilket de visar logistiskt då deras lyftkapacitet sjö och luftmässigt är enorm. De så kallade ”Flaskhalsarna” inom logistiken sker främst på land, där klimat, infrastruktur, terräng påverkar möjligheterna till leverans av logistik.14 Även om Wohlstetters artikel ”Illusions of distance” är från 1967 är den högst relevant än idag då USA fortsätter strida långt ifrån det egna landet, bland annat tack vare sin enorma förmåga för lyftkapacitet via sjö och luft. Den förmågan, lyftkapacitet till operationsområden, överstiger oftast deras förmåga till att flytta resurser inom
operationsområdet.15
Rutner, Aviles & Cox diskuterar i sin artikel från 2012 där de menar att den amerikanska försvarsmakten kan lära sig från den civila logistiken, där den civila logistiken måste anpassa sig efter nya teknologiska utvecklingar eller marknader, måste den militära logistiken anpassa sig efter rådande strategier och förändringar i dessa främst för att fortsätta kunna leverera understöd.16 Rutner, Aviles & Cox påpekar även att den amerikanska försvarslogistiken är utmärkt, men att den skulle kunna lära sig mer från den civila logistiken avseende teknologisk utveckling och hur den kan implementeras bättre. De pekar även ut OIF som ett framsteg där en större mängd civila kontraktörer användes för att lösa de logistiska utmaningar som OIF innebar.17 Slutsatsen från deras artikel blir att även om den amerikanska försvarslogistiken är utan like i världen, så ligger den långt efter dess civila motsvarighet, vilket till stor del beror
13
Wohlstetter, Albert, 1968. Illusions of Distance. Foreign Affairs (pre-1986), 46(000002), 242. sid 243-244
14 Wohlstetter, 1968, sid 244 15 Wohlstetter, 1968, sid 244
16 Rutner, Stephen M, Maria Aviles, and Scott Cox. “Logistics Evolution: a Comparison of Military and
Com-mercial Logistics Thought.” The International Journal of Logistics Management 23, 2012 sid 96-97
Sida 7 av 36 på en oförmåga eller ovilja att förändra logistiken i takt med den rådande teknologiska
utvecklingen.18 Med det sagt så menar författarna att OIF eller hela Irak kriget kan ses som ett försök att vilja förändra logistiken till det bättre baserat på det gynnsamma användandet av civila kontraktörer.
Uttley & Kinsey diskuterar i sin artikel från 2012 vikten av logistik i krig och menar att den samtida karaktären av logistik har förändrats medan naturen och principerna för logistik har varit densamma genom tiden. Eftersom logistik i krig är nära förknippat med både den strategiska nivån och den operativa nivån, så har de nya operationsområden såsom Irak och Afghanistan förändrat den samtida karaktären för hur logistiken appliceras.19 De menar att det finns 5 konstanta principer som påverkar logistik; Foresight, Efficiency, Cooperation,
Simplicity och Agility. Dessa principer har växt fram i samband med den ökade mängd logistik som behövs i samband med att USA genomfört en rad operationer internationellt. Principerna har gått från att anpassa sig efter ett nationellt krig under kalla kriget till att anpassa sig efter de svårigheter en internationell operation innebär, med fokus på demokrati och mänskliga rättigheter.20 Författarna menar att principerna för logistiken inte har
förändrats, utan snarare den samtida omvärlden i vilken de ska appliceras i, vilket har inneburit utmaningar för logistiker när de ställs inför nya utmaningar i nya miljöer.21 Hammond skriver i sin artikel från 2012 om de historiska influenser som har påverkat utvecklingen av armélogistiken och diskuterar vikten av att integrera logistiker på alla nivåer vid operationer i Irak och Afghanistan. Han menar även att logistiken förändras efter fiendens aktioner och att det är väsentligt att logistiker kan vara flexibla och anpassa sig efter fiendens aktioner.22
Erbel & Kinsey diskuterar i sin artikel från 2018 hur logistiken begränsar strategiska möjligheter, där de pekar på att logistiken behöver få mer plats vid planering på både
strategisk och operativ nivå.23 De pekar ut brister hos den brittiska logistiken vid OIF och vid den efterföljande stabiliseringsoperationen, Operation Enduring Freedom (OEF) där båda operationerna visar på vikten av att ha ett logistiskt tänk på strategisk, operativ och taktisk nivå. Vad författarna visar är även att detta sällan sker, utan att beslut oftast tas utan hänsyn
18 Rutner,Aviles, & Cox, 2012, sid 113
19 Uttley, Matthew., & Kinsey, Christopher. The Role of Logistics in War. In The Oxford Handbook of War.,
2012 sid 5
20
Kinsey & Uttley, 2012, sid 13-14
21 Kinsey & Uttley, 2012, sid 14
22 Hammond, Michael F. Army Logistics and Its Historical Influences. Army Sustainment, 44(1), 54–55. 2012
sid 54-55
23 Erbel, Mark, and Christopher Kinsey. “Think Again - Supplying War: Reappraising Military Logistics and Its
Sida 8 av 36 till de logistiksystem som finns, vilket leder till svårigheter i implementeringen av den
strategiska viljan till det logistiksystem som finns tillgängligt.24
Under OIF använde sig USA av ett nytt logistiksystem, Distribution Based Logistics (DBL) som inte var helt implementerat på alla nivåer (strategiskt, operativt och taktiskt) men som ändå var ett system som klarade av operationen. Lärdomarna från första Gulfkriget, där berg av förnödenheter byggdes och som sedan var svåra att flytta på, implementerades i OIF, då de byggde betydligt mindre men mer effektiva logistikbaser, som förlitade sig mer på snabba och tillförlitliga leveranser av materiel. Systemet fungerade tillräckligt för att klara av
operationen, men förutom av leveransen av drivmedel fanns det problem för alla logistikklasser.25 De flesta problemen verkar vara kopplade till huruvida DBL var implementerat eller inte. Lofgren menar i sin rapport att detta var ett exempel på varför logistikkedjan blev ansträngd under OIF, men pekar även på andra saker, såsom avsaknaden av rätt mängd lastbilar för en operation av den storleken.26 Utöver de problem som Lofgren finner pekar han också ut det faktum att det saknades ett elektroniskt nätverk för logistiken, vilket gjorde att när väl materiel anlände i Kuwait så hade logistiker svårt att se vad som skulle vart eller vad för sorts materiel som hade anlänt.27 Anledningen till operationens framgång, enligt Lofgren, var logistikernas förmåga till att improvisera och anpassa sig efter rådande förhållande. Lofgren uttrycker också ett visst missnöje över att lärdomarna från Operation Desert Shield och Operation Desert Storm inte hade implementeras i
transformationen av logistiken.28
Utöver Lofgren har även Ballard studerat OIF ur ett logistiskt perspektiv, där han tittar på själva operationskonsten och vikten av att ha en förståelse för försörjning inom
operationsplaneringsgruppen.29 Ballard studerar OIF genom att titta på hur operationskonsten såg ut i samband med den och vad för utmaningar det innebar för logistiken. Han pekar främst på vikten av en gemensam förståelse för logistik för att nå framgång vid planeringen av en operation, där hans slutsats från OIF är att planeringen och utförandet av logistiken var tillfredsställande, men tillägger att det inte framgår om operationskonsten som de använder var avsiktlig eller oavsiktlig.30
24
Erbel & Kinsey, 2018, sid 540-541
25 Perry & et. al., 2015, sid 344 26 Lofgren, 2007, sid 11 27
Lofgren, 2007, sid 11
28 Lofgren, 2007, sid 11-12
29
Ballard, Jason A., & Army Command And General Staff Coll Fort Leavenworth KS School Of Advanced Mi-litary Studies. Operational Art and the Sustainment Warfighting Function. 2011, sid 4
Sida 9 av 36 Schrady debatterar i sin artikel för att byta ut det logistiksystem som användes under OIF med hänsyn till att det inte var tillräckligt. Han menar att de system som användes, Push (leverans utan beställning) and Pull (leverans av beställning), har sina brister. Push handlar om att det trycks fram materiel vare sig enheten behöver det eller inte, medans Pull behandlar en beställning från enheten. Schrady pekar på en mängd brister med systemet, där bland annat avsaknaden av väsentligt information var påtaglig hos logistikerna, som oftast inte visste vad för materiel som behövdes och när det skulle levereras var.31 Han menar att en förändring från OIF är nödvändig, där logistikerna måste få en inblick i vad som sker för att kunna hantera hastigt uppkomna behov. Schrady menar att en ”Sense and Respond” version av logistiken, där logistikerna kan känna av behovet hos enheter och därmed anpassa leveranser, är mer lämplig.32 Utöver att argumentera för ett nytt logistiksystem så tar Schrady upp en mängd problem med logistiken under OIF, där mycket tyder på att logistiker nedprioriterades vid delgivning av information eller inte hade tillräckligt bra räckvidd på sina radios för att få del av informationen.33
West skriver i sin artikel från 2004 om de problem som fanns under OIF hos logistiken där han menar att en stor del av problematiken med operationen var områdets storlek. Rent historiskt var det närmare för de allierade från stränderna i Normandie till Berlin än vad det var från hamnarna i Kuwait till Mosul i norra Irak.34 Detta kan tänkas förklara problemen, där skillnaden mellan andra världskriget och OIF var att under andra världskriget så ägde de allierade kommunikationslinjerna fram tills ”last tactical mile”.35
Under OIF var ”last tactical mile” bredden och längden av Irak då hotet från irreguljära styrkor främst riktade in sig på logistiktransporter.36 West menar att de inte hade klarat sig utan de civila kontraktörer som stöttade USA under OIF, men att en stor del av problemen även berodde på dem. Bland annat så spred de tidskänslig information över osäkra nätverk som hade kunnat påverka
logistikoperationer negativt.37
Carrico har gjort en tydlig genomgång av både OIF och Operations Desert Storm (ODS) där han jämför och lyfter problem i sin rapport från 2006. Han pekar främst ut att OIF var en
31
Schrady, David, Sense and Respond Logistics. Phalanx, 38(3), 2005. sid 16-17
32 Schrady, 2005, sid 16-17 33 Schrady, 2005, sid 16-17
34 West, Scott G., Logistical Support of Operation Iraqi Freedom, Logistics Spectrum. 2004, sid 9-11 35
Med ”last tactical mile” menas ” From a logistician's perspective, the Last Tactical Mile is "where strategic distribution ends and tactical distribution begins; from the ship, port or airfield and forward." Citat taget från:
https://icatalog.dau.edu/mobile/CLL037/DAU_Supply_Chain_Atlas/010125/010125000060.html, hämtat 18/3 2020.
36 West, 2004, sid 9-11 37 West, 2004, sid 10-11
Sida 10 av 36 lyckad operation, men att det krävdes en logistisk paus ungefär halvvägs in för att säkerställa att förnödenhetsvägarna var säkra och inte mål för en motattack ifrån den irakiska armén.38 Han pekar ut främst problem avseende doktrin och fördelning av resurser, där det var uppenbart att USA inte hade dragit lärdomar från ODS.39 Carrico pekar även på problem avseende att logistiken inte kunde hänga med i det tempot som anfallsrörelsen höll och att USA hade tur i sin framgång rent logistikmässigt.40
Utöver amerikanska uppsatser och rapporter har även ett par svenska uppsatser tagits med. Exempelvis finns Kastbom 2004 som undersöker om logistiken under OIF varit begränsande inom ramen för manöverkrigföring.41 Kastbom kommer fram till att logistiken som funktion inte levt upp till manöverförbandens förväntningar och därmed varit begränsande för den doktrin på manöverkrigföring som funnits vid tillfället.42 Uppsatsen är relativt gammal men är ett bra komplement då den har tittat djupt på både brister och framgångar kopplat till
manöverkrigföring och logistikens funktion i dessa.
Utöver Kastbom har även Karlsson (2010) behandlats. Karlsson undersöker i sin uppsats från 2010 hur logistikkedjan såg ut under OIF och vilka problem som fanns inom den kedjan. Karlsson använder sig av ett doktrinärt perspektiv, där han jämför Sveriges och NATOs doktrin kring logistik på en strategisk nivå, där han jämför dem och hittar likheter och olikheter. Han tittar främst på logistikkedjan under OIF ur en strategisk synvinkel och hittar fel på en strategisk nivå, men använder sig inte av någon teori för att enklare undersöka hur dessa fel uppstod eller hur de kan förklaras.43 Han drar slutsatser på en mer praktisk nivå; vilka fel som fanns och förslag på förbättringar, och hur dessa kan kopplas till både NATOs doktrin och den svenska doktrinen. Till skillnad från undersökningen i denna uppsats använder sig inte Karlsson av Moshe Kress samt att han tittar mer på den strategiska nivån. Sammanfattningsvis så visar tidigare forskning att mycket av den generella forskningen kring logistik idag eller i närtid tar upp lärdomar från OIF. Den tidigare forskningen pekar även på att strida långt ifrån det egna landet är ingen ovana för USA och att det snarare är en fördel för USA. Utöver det så har även lite av den tidigare forskningen kring OIF presenteras och vad för forskning som är gjord på det området, där de pekar på att även om operationen i sig
38 Carrico, Jason. A, and Army Command And General Staff Coll Fort Leavenworth KS School Of Advanced
Military Studies. Mitigating the Need for a Logistic Pause,. 2006 sid 25-30
39
Carrico, 2006, sid 36-45
40 Carrico, 2006, sid 48
41 Kastbom, Michael, Logistik - en begränsande funktion för manöverkrigföring?” Försvarshögskolan, 2004 sid 6 42 Kastbom, 2004, sid 57-58
43 Karlsson, CarlOtto, ”En global logistikkedja : En deskriptiv studie av doktriner och på den nya globala För-svarsmaktens krav av logistikkedjan vid strategisk nivå”. Försvarshögskolan, 2010, sid 24-27
Sida 11 av 36 var en framgång så verkar det ha varit slumpmässigt eller tack vare logistikernas förmåga att anpassa sig efter rådande omständigheter för att lösa uppgiften. Den tidigare forskningen pekar även på att även om det var ett steg framåt att ta med civila kontraktörer för att lösa uppgifter så innebar det även nya problem. Mycket av den tidigare forskningen kritiserar varför lärdomar från ODS inte applicerades i OIF, vilket borde ha underlättat logistiken i operationen.
1.2 Problemformulering
Trots USAs vana med att strida långt bort från det egna territoriet så fanns det uppenbara problem med den operativa logistiken under OIF. Även om operationen i sig var
framgångsrik så finns det ett värde i att undersöka logistikens brister för att se om det finns lärdomar som kan dras och appliceras hos den svenska Försvarsmakten. Som den tidigare forskningen visar så är logistiken ständigt under utveckling och framförallt så saknas det utveckling på en mer teoretisk nivå. Det finns konkret väldigt mycket lärdomar från OIF som har dragits, men ingen av lärdomarna har berört logistik på en mer teoretisk nivå. Genom att använda en mer teoretisk synvinkel, med stöd av tydliga egenskaper för hur operativ logistik ska bedrivas, hoppas författaren kunna gå djupare och se samband och korrelationer som inte har synliggjorts innan.
Moshe Kress har i sin bok ”Operational Logistics, The Art and Science of Sustaining Military Operations” tagit fram sju egenskaper för hur man kan mäta kvalité i en Logistikplan på operativ nivå. Egenskaperna är: Flexibility, Attainability, Continuity, Tempo, Simplicity, Survivability och Efficiency.44 Då det finns begränsat med forskning med en tydlig teoretisk anknytning eller med en icke-logistiskteoretisk anknytning, så finns det en forskningslucka för att se hur utfallet för den operativa logistiken i OIF kan förklaras på en mer teoretisk nivå.
1.3 Syfte
Syfte med undersökningen är att studera om Moshe Kress sju egenskaper för operativ logistik kan bidra till att förklara utfallet i OIF och se om det går att dra slutsatser på en mer teoretisk nivå utifrån dessa egenskaper. Den tidigare forskningen visar på att fallet är studerat till del, men främst ur en mer praktiskt synvinkel. Jag vill undersöka om bristerna i logistiken under OIF tydligare förklaras med hjälp av en mer teoretisk infallsvinkel. Genom att studera operationen och utförandet av den operativa logistiken hoppas författaren kunna bidra med
Sida 12 av 36 lärdomar som kan appliceras på den svenska logistiken till viss mån, då skillnader i klimat, terräng eller infrastruktur kan påverka slutsatserna applicerbarhet.
1.4 Frågeställning
Till vilken grad kan Moshe Kress sju egenskaper för operativ logistik förklara bristerna i logistiken under Operation Iraqi Freedom?
1.5 Avgränsningar
Uppsatsen kommer teoretiskt enbart utgå från Moshe Kress då denne har tydliga egenskaper för hur man kan mäta kvalitén på i operativ logistik. Uppsatsen kommer undersöka till vilken grad dessa egenskaper återfinns, och om de inte återfinns, om det kan bidra till förklara utfallet hos logistiken under OIF. Undersökningen kommer utgå ifrån att logistiken var bristande under OIF, ett antagande som stärks av den tidigare forskningen.
Den största och mest tydliga avgränsningen är att uppsatsen är inriktad på den operativa delen av logistiken under OIF, vilket innebär att studera kopplingar mellan den strategiska nivån och utförandet på taktisk nivå. Undersökningen kommer även begränsas till den amerikanska delen av operationen samt även tidsbegränsas till planeringen av operationen samt utförandet fram till dess att Bagdad/Mosul tagits, eftersom detta markerar en tydlig start och slutpunkt i anfallsrörelsen i operationen innan operationen övergick till att bli en stabiliseringsoperation. Undersökningen kommer även begränsas till att till största del behandla logistik till
markförband, eftersom det var den delen som främst var bristande under OIF.
Ett alternativ till teori hade varit att använda sig av Uttley & Kinseys principer från 2012, antingen som enskild teori eller som komplement till Kress. Anledningen till att de har valts bort är för att de främst är inriktade på försvarslogistik på en mer generell nivå. För den ej insatta kan dessa ses som likvärdiga; så är inte fallet. Uttley & Kinsey är mer generella i sina principer medans Kress är konkret. Eftersom syftet med uppsatsen är att undersöka den operativa logistiken under OIF är det därför bättre att tillämpa Kress, då de eventuella slutsatser som kan dras blir mer konkreta eftersom teorin är mer konkret.
1.6 Disposition
Uppsatsen kommer vara uppbyggd enligt följande: I det inledande kapitlet presenteras problemformuleringen, tidigare forskning, frågeställning samt avgränsningar. Efter det
Sida 13 av 36 begrepp för uppsatsen. Därefter följer ett metodavsnitt där den valda metoden presenteras och diskuteras. Under metodkapitlet operationaliseras även den valda teorin vilket leder fram till det analysverktyg som kommer användas. Efter metoddelen presenteras analysdelen, där den insamlade empirin analyseras. Slutligen kommer ett avslutningskapitel, där resultatet
diskuteras och återkopplas mot forskningsfrågan för att sedan presentera förslag på framtida forskning och diskutera relevans för yrkesutövningen.
Sida 14 av 36
2. Teori
Den här uppsatsen kommer utgå ifrån Moshe Kress sju egenskaper för operativ logistik. Först kommer val av teori motiveras, därefter kommer teorin att presenteras och beskrivas. Kress teori har valts för att den är tydlig och avgränsad till främst operativ logistik. Därför lämpar sig Kress teori bäst för denna undersökning, då syftet med undersökningen är undersöka utfallet av logistiken i Operation Iraqi Freedoms inledande anfall. Den del av Kress teori som kommer användas är hans sju egenskaper för operativ logistik. Egenskaperna i sig är tydliga och kan lätt appliceras i praktiken, vilket således förenklar den operationalisering som sker senare i uppsatsen.
Det finns också ett värde i att nämna att Kress anser att det finns en skillnad mellan principer och egenskaper, där Kress anser att användandet av egenskaper blir mer konkret och mätbart, då ett logistiksystem eller logistikplan måste uppfylla egenskapen snarare än efterfölja en princip.45
Kress teori är den teori som uppsatsen kommer utgå ifrån och är en nutida teori. Hans teori publicerade för första gången 2002 och har sedan omarbetats till en andra utgåva som publice-rades 2016, vilket tyder på att den är samtida med det fall som ska analyseras. Boken delas ut till kadetter på Logistikskolan och kan därför säga användas för att utveckla och utbilda fram-tida officerare inom Försvarsmakten, som i sin tur till stor del kommer arbeta med logistik inom Försvarsmakten. Teorin är relevant i ämnet då den beskriver de egenskaper som bör fin-nas i en logistikoperation och frågeformuleringen berör just detta ämne för att med hjälp av teorin få en djupare förståelse för logistiken under Operation Iraqi Freedom.
Sida 15 av 36
2.1 Moshe Kress sju egenskaper för operativ logistik
Enligt Moshe Kress finns det sju strukturella och operationella egenskaper som bör finnas med i en logistikplan eller logistiksystem. Dessa sju egenskaper kan användas i syfte att utvärdera eller mäta kvalitén i en logistikplan. Egenskaperna kommer att presenteras och beskrivas kortfattat nedan, för att sedan användas som variabler i analysinstrumentet.
2.1.1 Flexibility
Systemrelaterad egenskap som innebär att den rådande logistikplanen eller logistiksystemet snabbt kan anpassa sig efter förändringar. Detta kan innebära att planen eller systemet kan hantera uppkomna friktioner men ändå leverera den efterfrågade effekt. Just flexibility är extra viktigt inom den operativa logistiken, då den möjliggör ett lösande av de problem som hastigt uppkommer med hjälp av improvisation.46
2.1.2 Attainability
En egenskap som främst är kopplad till den taktiska nivån och berör mängden resurser som finns tillgängligt på förbanden, vilket i sin tur påverkar förbandets nivå av självständighet. Egenskapen uppnås om inblandade förband får en större mängd tilldelade resurser vilket i sin tur ökar förbandets självständighet. Hur väl egenskapen uppnås beror på hur hög
tillgängligheten finns på berörd resurs. Till exempel ställs det höga krav på att sjukvårdsresurser ska ha hög tillgänglighet.47
2.1.3 Continuity
Continuity är den egenskap som berör stabiliteten i flödet mellan bakre och främre
logistikenheter. Det är en nödvändig egenskap för att säkerställa en effektiv logistikkedja. Om kommunikationslinjerna blir blockerade eller blir överbelastade påverkar det egenskapen negativt. Exempel på händelser som kan påverka egenskapen är fientlig verksamhet, dålig planering, begränsade vägar eller om kommunikationslinjerna är exceptionellt långa.48
2.1.4 Tempo
Tempo påverkas av de två egenskaperna Continuity och Flexibility. Logistik är drivet av tid och Tempo är den egenskap som avgör hur snabbt en komponent kan ta sig fram i
logistikkedjan. Den påverkas av Continuity då den egenskapen berör kontinuiteten i flödet framåt och bakåt i logistikkedjan, där Tempot blir beroende av hur väl flödet flyter på. Den
46 Kress, 2016, sid 54-55 47 Kress, 2016, sid 55-56 48 Kress, 2016, sid 56
Sida 16 av 36 påverkas av Flexibility då tempot styrs av hur snabbt komponenten kan anpassa sig till
störningar eller blockeringar i logistikkedjan. På så sätt blir Tempo en summa av Continuity och Flexibility.49
2.1.5 Simplicity
Simplicity är alltid en eftertraktad egenskap, då det är mycket enklare att förenkla saker än att komplicera de. Egenskapen går ut på att hålla logistiken enkel för att förenkla för taktiska chefer så att de kan lösa sina uppgifter utan att behöva hålla koll på den operativa logistiken. Genom att se till att förbandet på den taktiska nivån inte har en för stor mängd tilldelade resurser från den operativa logistiken, så ger man mer handlingsfrihet till chefer på taktisk nivå. En för stor mängd tilldelade resurser kan komma att utgöra ett ledningsproblem.50
2.1.6 Survivability
Survivaility handlar kort och gott om hur den operativa logistiken ska kunna säkerställa egen överlevnad. Detta eftersom den militära logistiken kan komma att behöva röra sig i områden som inte är säkra. Egenskapen innefattar även de kommunikationslinjer som logistikförband förväntas röra sig på.51
2.1.7 Efficiency
Efficiency handlar om att överväga när och var vissa resurser ska användas för att se till att logistiken används så effektivt som möjligt. Till skillnad från den taktiska nivån, som till stor del berör ”här och nu” – logistik, så handlar Efficiency om hur den operativa logistiken främst kan optimeras så att rätt resurser används vid rätt tillfälle. Den styrs av operativa krav, fysiska begränsningar på tillgängliga resurser och preferenser. Det kan även röra sig om att resurserna är begränsade och då måste logistiken prioriteras till där den gör mest nytta.52
49 Kress, 2016, sid 56-57 50 Kress, 2016, sid 57-58 51 Kress, 2016, sid 58 52 Kress, 2016, sid 58-59
Sida 17 av 36
3. Metod
Under metodavsnittet kommer vald metod att presenteras och motiveras. Metodavsnittet börjar med presentation av forskningsdesignen följt av kritik mot metod. Därefter genomförs en källkritisk diskussion samt en materialdiskussion. Metodavsnittet avslutas med en
presentation av operationalisering av vald teori och en presentation av tilltänkt analysverktyg med valda variabler samt operationella indikatorer för analysverktyget.
3.1 Forskningsdesign
Den metod som är vald för uppsatsen är en teorikonsumerande fallstudie, med Kress egenska-per för oegenska-perativ logistik används som teoretisk ramverk och Oegenska-peration Iraqi Freedom, en tyd-ligt avgränsad historisk händelse, utgör objekt för studie.53 Genom att använda en teorikon-sumerande infallsvinkel visar på att fallet är det som intressant och kommer studera mer dju-pare i denna uppsats.54 Styrkan i att välja en fallstudie som metod ligger i att fallet kan stude-ras noggrant gentemot teorin.55 Eftersom det som ska mätas, om bristerna i den operativa lo-gistiken kan förklaras mer ingående med hjälp av Kress, är svårt att mäta med hjälp av stati-stik, lämpar sig en fallstudie bättre.56 En deduktiv ansats är lämplig i denna uppsats, då teorin bidrar till att förklara empirin bättre.57 Genom att använda en deduktiv ansats, där Kress egen-skaper blir det generella och utfallet i Operation Iraqi Freedom blir det konkreta, går det att dra slutsatser utifrån fallet kopplat till teorin.58
För att kunna genomföra en teorikonsumerande fallstudie behövs metoden kompletteras med en kvalitativ textanalys av empirin för att djupare kunna förstå det empiriska materialet och det som står mellan raderna. Detta kan i sin tur leda till problem, då materialet feltolkas eller begränsas av läsarens förmåga till att förstå författarens underbyggda mening i empirimateria-let. 59 För att undvika detta bör ett analysredskap tas fram och användas vid den kvalitativa textanalysen av empirin. Genom att operationalisera teorin kommer ett analysredskap tas
53
George, Alexander L. & Bennett, Andrew, Case studies and theory development in the social sciences, MIT, Cambridge, Mass., 2005 sid. 18
54 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, Femte upplagan, Wolters Kluwer, Stockholm, 2017, s 42 55
George & Bennett, 2005 sid. 19
56 George & Bennett, 2005 sid. 19
57 Johannessen, Asbjørn & Tufte, Per Arne, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 1. uppl., Liber,
Malmö, 2003, sid 35
58 Johannessen & Tufte, 2003 sid 35 59 Esaiasson & et. al., 2017 sid 211
Sida 18 av 36 fram, med öppna och bestämda svarsalternativ, där redskapet kommer visa om respektive egenskap uppfylls och till vilken grad de uppfylls.60
3.1.1 Kritik mot vald metod
Att använda sig av en teorikonsumerande fallstudie som metod där enbart en teori och ett fall används kan kritiseras för att det inte finns tillräckligt för att uppnå triangulering av under-sökningen. Det motiveras med att den teori som används är relevant inom området samt att en teori har valts bort på grund av dess icke relevans i teoriavsnittet. Den metod som är vald är fallstudie, där fallet Operation Iraqi Freedom står i centrum, vilket gör att fallet kan studeras mer djuplodande i syfte att tydligare hitta förklaringar till de brister i logistiken som fanns. Hade det varit en teoriprövande fallstudie hade det varit mer lämpligt med minst ett fall till, men eftersom en teorikonsumerande metod har valts bedöms ett fall vara tillräckligt för en uppsats på denna nivå. Eftersom Kress teori har konkreta egenskaper jämfört med Uttley & Kinseys mer generella principer så valdes en teorikonsumerande metod med enbart en teori eftersom Kress upplevs förklara utfallet av den operativa logistiken bäst från Operation Iraqi Freedom.
3.2 Källkritisk diskussion
För att kunna genomföra denna uppsats behövs en mängd empiri behandlas och analyseras. Empiri behöver också granskas ur ett källkritiskt perspektiv. Det kan göras på två sätt, dels kan källan granskas externt och internt alternativt så kan källan granskas enligt de fyra kriteri-erna Äkthet, Oberoende, Samtidighet och Tendensfrihet.61 Med extern källkritik granskas om källan är äkta, med intern källkritik granskas om det som står i källan är trovärdigt.62 Eftersom större delen av den empiri som används är sekundärkällor, digitala och tryckta, så finns det ett behov av att källkritiskt granska dessa, då är extern och intern källkritik lämplig metod att an-vända för dessa. Men för att få en tydlig källkritisk diskussion följer en diskussion avseende de fyra kriterierna och hur dessa har behandlats vid granskandet av källorna.
Äkthetsprincipen syftar till att undersöka om källan är den som den utger sig för att vara, ge-nom att undersöka källans ursprung.63 Detta har behandlats i uppsatsen genom att enbart an-vända sig av publicerade källor, digitalt som tryckta. De digitala källorna har hämtats ur data-baser som har hög standard avseende källor samt till viss del även granskar källorna.
60 Esaiasson & et. al., 2017, sid 223
61 Eriksson, Lars Torsten, Kritiskt tänkande, Tredje upplagan, Liber, Stockholm, 2018, sid 139-149
62 Boréus, Kristina & Bergström, Göran (red.), Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, Fjärde [omarbetade och aktualiserade] upplagan, Studentlitteratur, Lund, 2018, sid 41 63 Eriksson, 2018, sid 140
Sida 19 av 36 Oberoendeprincipen syftar till att undersöka om källan är den ursprungliga källan eller om in-formationen är upprepad någon annanstans. För att förtydliga; kontrollera källans innehåll ge-nom att jämföra den med andra liknande källor för att få en objektiv syn på informationen den förmedlar och för att se om det källan påstår kommer direkt från källan eller från en annan källa. Ju mer oberoende källan är, desto bättre.64 Detta behandlas i uppsatsen genom att analy-sera flertalet publicerade källor i empirin för att få en bred syn på den operation som är grund för Fallstudien. Genom att använda flera källor för samma historiska händelse kan oberoendet mätas bättre och säkerställas.
Samtidighetsprincipen syftar till att undersöka hur nära en källa ligger i tiden. Tiden påverkar informationens kvalité, ju närmre en källa är i tiden desto bättre.65 Detta behandlas i uppsatsen genom att använda tryckta källor i närtid till Operationens genomförande, där större delen av de tryckta källorna är publicerade i nära anknytning till den. Genom att analysera böcker som är publicerade i närtid efter operationen kan dessa antas ges en samtidig bild av operationen. Tendensfrihetsprincipen syftar till att undersöka om källan är påverkad av något/någon och om det i så fall påverkar innehållet i källan så att källan blir mer vinklad åt något håll.66 Detta behandlas i uppsatsen genom att dels kritiskt granska de källor som används samt genom att försöka använda sig av flera källor för samma händelse. Utöver det så analyseras även syftet med källorna för att se så att de inte försöker vinkla något till en egen fördel eller dölja saker som är av intresse. De tryckta publikationer som används är publicerade av oberoende företag som har forskat kring logistiken under Operation Iraqi Freedom. De har inget behov av att skönmåla situationen eller dölja information.
3.3 Materialdiskussion
Materialet som används för denna uppsats består till största del av tryckta och publicerade källor, antingen elektroniska artiklar eller tryckta böcker. Det är främst andrahandskällor som kommer analyseras, eftersom de förstahandskällor som finns är svåra att få tillgång till då de är begränsade till den amerikanska försvarsmakten. De andrahandskällor som kommer använ-das har analyserat de förstahandskällor som finns och är därmed en bra sammanfattning av dessa. För att säkerställa andrahandskällorna kvalité krävs en triangulering, där flera böcker om samma händelse kommer behandlas i syfte att informationen som hämtas är sann och inte
64 Eriksson, 2018, sid 148 65 Eriksson, 2018, sid 147 66 Eriksson, 2018, sid 145-146
Sida 20 av 36 en enskild författares åsikt. Eftersom det kommer genomföras en kvalitativ textanalys krävs en avgränsning av material, för att hinna analysera det materialet på djupet.67 De böcker som kommer användas som empiri är: ”On Point: The United States Army in Operation Iraqi Freedom”,”Operation Iraqi Freedom: What went right, what went wrong, and why” samt ”Sustainment of Army Forces in Operation Iraqi Freedom: Major Findings and Recommen-dations”.68
En av böckerna, ”Sustainment of Army Forces in Operation Iraqi Freedom: Ma-jor Findings and Recommendations”, är skriven av ett forskningsinstitut, RAND, som enligt de själva har genomgått en sträng peer review för att säkerställa dess kvalité. On Point är skriven av tre överstar från den amerikanska armén och har med en hel del förstahandskällor där det varit möjligt. ”Operation Iraqi Freedom: What went right, what went wrong, and why” är skriven samtidigt som operationen skedde och är skriven av en fd överste från den amerikanska försvarsmakten.
3.4 Forskaretiska överväganden
Det kanske viktigaste forskaretiska övervägandet är att inte vara tesdrivande eller vinklas mot ett förbestämt resultat. Hade forskningsfrågan varit mer inriktad på att avgöra huruvida logis-tiken under OIF var lyckad eller inte, hade ett problem uppstått eftersom större delen av upp-satsen hittills har pekat på en brist i logistiken under OIF redan. Det är därför viktigt att tyd-ligt påvisa att det kan antas att logistiken varit bristande under OIF. Det undersökningen syf-tar till är om det går att förklara dessa brister med en mer teoretisk infallsvinkel. Därför är det väsentligt att det analysverktyg som kommer användas är oberoende av författaren för att upprätthålla trovärdighet i undersökningen.69 Utöver det ska även analysverktyget kunna an-vändas av någon annan som i sin tur ska kunna komma fram till ungefär samma resultat i un-dersökningen. För att någon annan ska kunna genomföra undersökningen är lämpligt om det material som används finns tillgängligt för dem.70 De böcker som används som empiri bygger delvis på data från intervjuer av personer, men då de intervjuerna är publicerade redan antas de ha gett sitt tillstånd för intervjun och därmed bedöms det inte uppstå något etiskt problem som lätt kan ske när data används som inhämtats från människor.71
67 Esaiasson & et. al., 2017, sid 225-227
68 Boyne, Walter J., Operation Iraqi freedom: what went right, what went wrong, and why, 1st ed., Forge, New
York, 2003; Fontenot, Gregory, Degen, E. J. & Tohn, David, On point: the United States Army in Operation
Iraqi Freedom, 1st Naval Institute Press ed., Naval Institute Press, Annapolis, Md., 2005[2004] ;Peltz, Eric (red.), Sustainment of Army forces in Operation Iraqi Freedom: major findings and recommendations, RAND, Santa Monica, Calif., 2005
69 Esaiasson & et. al., 2017, sid 24-26 70 Esaiasson & et. al., 2017, sid 25-27 71 Johannessen & Tufte, 2003 sid 59-61
Sida 21 av 36
3.5 Operationalisering av teori
För att kunna skapa ett analysverktyg behöver teorin operationaliseras för att enklare kunna mäta kvalitén hos logistiken under OIF. Teorin som ligger till grund för undersökningen är Moshe Kress sju egenskaper för operativ logistik. Ju tydligare teoretiska definitioner som an-vänds desto tydligare kan de operationella indikatorer som skapas genom operationaliseringen bli.72 Undersökningen kommer bygga vidare på en operationalisering från ett tidigare själv-ständigt arbete från 2016.73
Tabell 1. Variabler.
Variabel Benämns Beskrivning
1 Flexibility Att kunna skifta fokus och improvisera för logistiken beskrivs.
2 Attainability Var den logistiska tyngdpunkten ligger och hur mycket resurser som är tillgängligt på lägre nivå beskrivs.
3 Continuity Stabilitet i flödet mellan bakre och främre enheter beskrivs. 4 Tempo Att få fram väl avvägda mängder av förmågor beskrivs.
5 Simplicity Att förenkla för taktiska chefer genom att tilldela så liten del av den opera-tiva logistiken som möjligt till den taktiska nivån beskrivs.
6 Survivability Att säkra logistiken från fientlig påverkan beskrivs.
7 Efficiency Att prioritera mellan samt optimera olika logistiska behov beskrivs.
Tabellen ovan är den operationalisering som Sjöberg-Fritz använde i sitt självständiga arbete. För att göra variablerna mer tydliga indikatorer för det valda fallet behövs de utvecklas lite. Därför kommer en indikator att läggas till för att respektive egenskap för att tydligare kunna identifiera detta under fallstudien. Utöver indikator kommer även en tregradig skala att läggas till för att se om egenskaperna återfinns samt till vilken grad de återfinns. Den tregradiga ska-lan kommer utgå ifrån ”Ja/Delvis/Nej” för att ge ett värde på till vilken grad en egenskap åter-finns i texten. Är svaret Nej innebär det att egenskapen inte återfunnits i någon av de tre böckerna som analyserats. Är svaret Delvis innebär det att egenskapen återfinns, antingen i mindre än hälften av publikationerna eller mellan raderna i mer än hälften av publikationerna. Är svaret Ja innebär det att egenskapen återfinns uttryckligen i mer än hälften av publikatio-nerna.
72 Esaiasson & et. al., 2017, sid 56
Sida 22 av 36
3.6 Analysverktyg
Nedan följer det analysverktyg som kommer utgöra grunden för den analys som kommer genomföras. Det som har lagts till på Sjöberg-Fritz operationalisering är dels en indikator för att vid analysen enklare kunna identifiera om egenskaperna återfinns i de böcker som kommer att analyseras. Genom att använda en eller flera indikatorer blir analysen enklare samt genom att använda en skala för om egenskapen återfinns gör det mätbart.74
Tabell 2. Analysverktyg
Variabel Benämns Beskrivning Indikator Återfinns
egenskapen? Ja/Delvis/Nej
1 Flexibility Att kunna skifta fokus och
improvisera för logistiken beskrivs.
- Snabbt skifte av fo-kus vid nya förut-sättningar
2 Attainability Var den logistiska
tyngd-punkten ligger och hur mycket resurser som är till-gängligt på lägre nivå be-skrivs.
- Det uppstod inga brister hos stridande förband som påver-kade deras förmåga negativt
3 Continuity Stabilitet i flödet mellan
bakre och främre enheter be-skrivs.
- Fria kommunika-tionsvägar mellan bakre nivå och främre nivå
4 Tempo Att få fram väl avvägda
mängder av förmågor be-skrivs.
- Förmåga att snabbt hantera stridande enheters behov
5 Simplicity Att förenkla för taktiska
che-fer genom att tilldela så liten del av den operativa logisti-ken som möjligt till den tak-tiska nivån beskrivs.
- Det understöd som var avdelat hindrade inte anfallsrörelsen hos stridande för-band
6 Survivability Att säkra logistiken från
fi-entlig påverkan beskrivs.
- Logistiken kunde leverera understöd utan att fientlig på-verkan försenade leveranser märkbart
7 Efficiency Att prioritera mellan samt
optimera olika logistiska be-hov beskrivs.
- Vid behov priorite-rades logistikför-måga över annan logistikförmåga
Sida 23 av 36
4. Analys
4.1 Inledning analys
Analysen kommer inledas med en presentation av upplägget för analysen. Därefter presente-ras textanalys egenskapsvis, för att tydligt kunna påvisa om och var en egenskap återfinns för att uppnå transparens i analysen. Analysverktyget som presenterades ovan kommer att använ-das för respektive egenskap.
4.2 Flexibility
Flexibility nämns inte uttryckligen i texten, utan nämns mellan raderna i två av de tre böcker som har analyserats, där ”Operation Iraqi Freedom: What went right, what went wrong, and why” är den bok som de inte uttrycks något om flexibiliteten, även om den uttrycker att ope-rationen var en ”…logistics triumph”.75
Utöver det nämns ingenting om flexibility i Boynes bok. I ”Sustainment of Army Forces in Operation Iraqi Freedom: Major Findings and Re-commendations” nämns det att logistiken var framgångsrik tack vare att logistikerna kunde anpassa sig efter rådande förhållanden och kunde komma fram till kreativa lösningar.76 On point nämner att logistiken under OIF var en ”unqualified success” och att ”logistics in OIF succeeded as a consequence of sheer hard work”, men att trots svårigheterna som fanns med operationsområdets storlek, tempo på operationen, komplexiteten så utförde logistikenheterna en heroisk insats.77
Med det sagt så uppstod det en hel del problem som avsevärt påverkade logistiken som de dessvärre inte reagerade på. Ett sådant problem var flaskvatten. Att samtliga enheter ska ha rent vatten råder det inga tvivel om, men det kan ske på olika sätt. Antingen genom vatten i form bulkvatten i vattentankar som varje enhet har tillgång till. Eller så förses enheterna med flaskvatten, som enligt soldaterna är mycket godare och mycket enklare att packa då det kan stoppas in i varje vrå av alla fordon.78 Därefter är flaskan dessutom enkel att göra sig av med, bara att slänga den ur fordonet när den är förbrukad. Det som flaskvatten däremot bidrar nega-tivt till är att den tar upp väldiga mängder lastutrymmen när den ska levereras från bakre nivå till främre nivå.79 Flaskvatten är ett exempel där flexibiliteten hos logistikenheterna inte
75 Boyne, 2003, sid 117 76 Peltz et. al., 2005, sid 6
77 Fontenot, Degen & Tohn, 2005, sid 408-409 78 Fontenot, Degen & Tohn, 2005, sid 410 79 Peltz et. al., 2005, sid 40-42
Sida 24 av 36 passade sig utan fick lägga stora delar, 60%, av sina transportfordon på att frakta flaskvat-ten.80
Eftersom två av tre böcker nämner mellan raderna att trots svårigheter så löste logistikenhe-terna uppgiften, oftast med hjälp av kreativitet, så blir egenskapen Delvis uppfylld enligt ana-lysverktyget.
4.3 Attainability
Det nämns i samtliga böcker att logistiken var ansträngd och att mat samt vatten var nära på att ta slut hos flera förband. Trots det upplevs inte bristen i logistiken ha haft någon försenan-de effekt på operationen.81 Däremot kan logistiken ha påverkat risktagningen hos de förband som det rådde brist hos, där de blev tvungna att ta hänsyn till den begränsade logistiken och de förutsättningar den hade. Trots detta så verkar det inte ha påverkat förbandens möjlighet till att genomföra operationer eller uppdrag, vilket lyfts fram i boken ”Sustainment of Army Forces in Operation Iraqi Freedom: Major Findings and Recommendations” där författarna inte hittat något exempel på där logistiken varit så pass bristande att den påverkat operatio-nens genomförbarhet negativt.82 Detta nämns även i ”On Point” där de menar på att ingen en-het helt fick slut på resurser, men att ett antal enen-heter kom nära.83 Boken lyfter också exempel på resurser som tog slut, men där problem löstes med att utnyttja resurser tagna från den ira-kiska militären såsom vid behov av oljor eller smörjmedel för fordon. Ett annat exempel där behov fick lösas är vid behovet av reservdelar, där inga reservdelar nådde fram till de stridan-de enheterna som i sin tur löste problemet med att kannibalisera sina egna fordon och på så sätt fixa fram reservdelar till fordon.84 Även i ”Operation Iraqi Freedom: What went right, what went wrong, and why” nämns att det fanns problem avseende resurser, men att de pro-blemen överkoms utan någon påverkan på operationen.85 Däremot är det nämnvärt att om den stridande delen av operationen hade fortsatt längre än vad den gjorde hade bristen på reserv-delar kunnat påverka operationen avsevärt.86
Baserat på ovanstående analys av egenskapen Attainability så bedöms den som helt uppnådd då samtliga tre böcker nämner att även om det fanns problem med logistiken så påverkades inte operationen nämnvärt av detta. Svaret blir Ja i analysverktyget för denna egenskap.
80 Peltz et. al., 2005, sid 42 81
Peltz et. al., 2005, sid 5
82 Peltz et. al., 2005, sid 5-6
83 Fontenot, Degen & Tohn, 2005, sid 333-334
84 Fontenot, Degen & Tohn, 2005, sid 148-149 samt 408-409 85 Boyne, 2003, sid 106
Sida 25 av 36
4.4 Continuity
Med tanke på både motståndarens sätt att föra krig på och operationsområdets storlek så är denna egenskap svåruppnådd. Trots det har analysen av litteraturen uppvisat en medvetenhet kring vikten av säkra kommunikationsvägar mellan bakre och främre nivå, där förband sattes in för att säkra kommunikationsvägarna samtidigt som operationen fortsatte framåt i ett högt tempo. Det finns tydliga exempel på där de kunde ha fortsatt operationen framåt utan en säker logistikkedja, men där de valde att sätta ett förband på att säkra kommunikationsvägarna för logistiken. Trots detta så kunde de inte helt säkra vägarna eftersom de konvojer som skulle framåt blev anfallna av irreguljära irakiska styrkor.87 Detta påverkade dock inte operationen avsevärt, eftersom anfallen framåt fortsatte. Det finns även uttryckt i litteraturen att även om fria kommunikationsvägar fanns så var hastigheten längs dessa begränsad på grund av dålig vägkvalité samt mycket trafik vilket orsakade trafikstockning.88 Viljan att ha fria kommunika-tionsvägar kan dock ha varit en anledning till den ”paus” som skedde efter några dagar in på operationen, där väder (en enorm sandstorm) och irreguljära styrkor ställde till det vilket led-de till att operationen tog en paus.89 Baserat på ovanstående analys, där tre av tre böcker näm-ner tydligt att ett fokus kring denna egenskap, bedöms den som uppnådd och får därför svaret Ja i analysverktyget.
4.5 Tempo
Det fanns en mängd problem avseende Tempo, där det största problemet berodde på logistik-förbandens förmåga att veta vad som behövdes hos de anfallande styrkorna. Detta berodde på flera faktorer, såsom svårigheter att kommunicera via radio på grund av distansen eller oför-måga att dela med sig av information på grund av för dålig bandbredd. Dessutom hade inte alla logistikenheter tillgång till det gemensamma logistiksystemet.90 Det ledde till en begrän-sad situationsuppfattning hos beslutsfattarna, som inte kunde följa vad som hände eller vad som behövde ske.91 Analysen påvisar inga tecken på att logistiken var snabb på att reagera ef-ter förbands behov, utan logistiken var till största del på gränsen avseende leveranser av för-nödenheter. Egenskapen bedöms därför som ej uppnådd, svaret i analysverktyget blir därför Nej.
87 Peltz et. al., 2005, sid 54-56 88 Peltz et. al., 2005, sid 42-43
89 Boyne, 2003, sid 171; Fontenot, Degen & Tohn, 2005, sid 146-151 90 Fontenot, Degen & Tohn, 2005, sid 63
Sida 26 av 36
4.6 Simplicity
De tilldelade logistikresurserna för operationen räckte precis för att lösa uppgiften, men det finns exempel där chaufförer somnat och därmed blockerat vägarna på grund av de tvingats köra själva.92 Utöver det så körde var logistiken väldigt ansträngd på grund av att många sol-dater och officerare överansträngde sig till utmattning för att få fram förnödenheter till de stridande förbanden.93 Kopplat till den indikator som valdes för den här egenskapen så upp-nåddes egenskapen eftersom anfallsrörelsen inte hindrades av brist på logistikpersonal. Svaret blir delvis i analysverktyget då två av tre böcker nämner att det fanns problem med denna egenskap, men att det inte hade någon effekt på operationens hastighet. Ingen av de tre analy-serade böcker nämner något om att de logistikresurser som fanns under operationen ej räckte till, vilket stärker motiveringen till att egenskapen blir delvis uppnådd.
4.7 Survivability
Fientlig påverkan var närvarande nästan dagligen under logistiktransporterna framåt, men det påverkade inte operationen nämnvärt. Däremot så finns det rapporter om att logistikenheter inte är tillräckligt utrustade, bemannade eller tränade i att försvara sig under transport.94 I böckerna nämns främst den situation som berör 507th Maintenance Company, som efter att ha kört fel och kört direkt in i fientligt område, förlorade stora delar av sin enhet, antingen dödade i strid eller tillfångatagna.95 Förutom händelsen med 507th Maintenance Company, så är händelserna inte nämnda avseende denna egenskap. Eftersom det går att läsa mellan rader-na i samtliga tre böcker att fientlig påverkan fanns, men inte saktade ner operationen så döms denna egenskap som delvis uppnådd. I fallet med 507th Maintenance Company så be-döms den som en oturlig händelse, där de visserligen blev avsevärt påverkade av fienden. De körde in i ett direkt fientligt område, utanför deras säkra kommunikationslinjer. Även om det är ett exempel på där egenskapen inte uppnås, så tas de särskilda omständigheter som berör denna enskilda händelse med och därför får egenskapen delvis uppnått.
4.8 Efficiency
Den logistikklass som var absolut viktigast för operationen, kopplat till operationsområdets storlek, var drivmedel. Drivmedlet behövdes, ur ett arméperspektiv, för att upprätthålla den hastighet som de stridande enheterna höll. Erfarenheter från tidigare krig som USA deltagit i
92 Peltz et. al., 2005, sid 42-43
93 Fontenot, Degen & Tohn, 2005, sid 148-149 94 Fontenot, Degen & Tohn, 2005, sid 411-414 95 Fontenot, Degen & Tohn, 2005, sid 154-160
Sida 27 av 36 ledde till en ökad tyngdpunkt på drivmedel.96 Detta påvisades genom att drivmedel var den prioriterade logistikklassen under operationens anfallsskede och där den största vikten av pla-neringen innan operation låg.97 Denna prioritering innebar att andra förnödenheter nedpriori-terades, där reservdelar lyfts fram som ett negativt exempel. Genom att prioritera den redan begränsade logistiken till främst drivmedel skapade problem senare i operationen.98 Anled-ningen till att logistiken var begränsad från början var dels för att operationen startade tidigt och logistikenheterna inte var fullt bemannade eller redo. De fick starta springandes. Det nämns uttryckligen i två av tre böcker att drivmedel var planerat och att det var där den största delen av logistikplaneringen hade gått till. Det nämns inte heller i någon av de tre böckerna att anfallet behövde stanna eller avvakta på grund av brist på drivmedel. Med hänvisning till ana-lysen ovan bedöms denna egenskap som fullt uppnådd och får därför ett Ja i analysverktyget.
96 Peltz et. al., 2005, sid 50-51
97 Peltz et. al., 2005, sid 50 ; Fontenot, Degen & Tohn, 2005, sid 146-148
98
Sida 28 av 36 Analysverktyg:
Variabel Benämns Beskrivning Indikator Återfinns
egenskapen? Ja/Delvis/Nej
1 Flexibility Att kunna skifta fokus och
improvisera för logistiken beskrivs.
- Snabbt skifte av fo-kus vid nya förut-sättningar
DELVIS
2 Attainability Var den logistiska
tyngd-punkten ligger och hur mycket resurser som är till-gängligt på lägre nivå be-skrivs.
- Det uppstod inga brister hos stridande förband som påver-kade deras förmåga negativt
JA
3 Continuity Stabilitet i flödet mellan
bakre och främre enheter be-skrivs.
- Fria kommunika-tionsvägar mellan bakre nivå och främre nivå
JA
4 Tempo Att få fram väl avvägda
mängder av förmågor be-skrivs.
- Förmåga att snabbt hantera stridande enheters behov
NEJ
5 Simplicity Att förenkla för taktiska
che-fer genom att tilldela så liten del av den operativa logisti-ken som möjligt till den tak-tiska nivån beskrivs.
- Det understöd som var avdelat hindrade inte anfallsrörelsen hos stridande för-band
DELVIS
6 Survivability Att säkra logistiken från
fi-entlig påverkan beskrivs.
- Logistiken kunde leverera understöd utan att fientlig på-verkan försenade leveranser märkbart
DELVIS
7 Efficiency Att prioritera mellan samt
optimera olika logistiska be-hov beskrivs.
- Vid behov priorite-rades logistikför-måga över annan logistikförmåga
JA
4.9 Sammanfattning analys
Sammanfattningsvis gav analysen ett spritt resultat avseende vilka egenskaper den operativa logistiken uppvisade under OIF, där utfallet av analysen blev att tre egenskaper återfanns till stor del i litteraturen, tre egenskaper delvis återfanns i litteraturen och en egenskap återfanns inte alls. Enligt tidigare forskning påvisades att logistiken varit bristande under OIF, vilket analysverktyget stödjer, där en mer teoretisk infallsvinkel pekar på att flexibilitet, tempo och survivability är områden som var främst bristande. Övriga förmågor var även de bristande, men enligt de indikatorer som användes så återfanns egenskaperna, även om logistiken till stor del var precis tillräckligt för de krav som operationen ställde på den. I fallet med
Effici-Sida 29 av 36 ency, där bränsle prioriterades för att uppnå hastighet i anfallsrörelsen under operationen, kan det ha påverkat övriga egenskaper negativt.
En slutsats som kan dras från analysen är de svårigheter som finns i att inte kontrollera ”the last tactical mile”. När ”the last tactical mile” sträcker sig över ett helt land försvårar det lo-gistikens förmåga att leverera det understöd som erfordras för att operationen ska gå att genomföra. Trots det så uppnåddes den egenskapen främst kopplad till detta, continuity, då det påvisades en medvetenhet om hur otroligt viktig kommunikationslinjerna var mellan bak-re och främbak-re nivå, där förband sattes in specifikt för att lösa den uppgiften. Den andra egen-skapen kopplat till detta, survivability uppnåddes endast delvis, vilket beror på hur lång ”the last tactical mile” var under operationen och de svårigheter som finns med att kontrollera den. I övrigt fanns det en mängd faktorer som påverkade logistikernas förmåga till att utföra sin uppgift under OIF. En av är den ”running start”, där anfallet sattes igång tidigare än planerat och utan att föregås av en luftkampanj i syfte att försvaga Iraks försvar. Detta ledde till en strategisk överraskning för koalitionen, men där den operativa logistiken hamnade på efter-kälken direkt. Detta påverkade främst flexibility, där logistikenheterna visserligen fick lösa uppgifterna snabbt, men där deras handlingsförmåga begränsades till följd av den hastiga star-ten på operationen. Ett annat problem som var begränsande är mängden lastbilar som fanns tillgängliga. Vid starten på operationen fanns det inte tillräckligt med lastbilar för att bedriva en operativ logistik som mötte förväntningarna på ett mer än precis tillräckligt sätt. Addera in faktorn att flaskvatten eftersträvades, eftersom det var enklare att fördela på en taktisk nivå än att fördela vatten från en vattentank, där flaskvatten tog upp mer än hälften av allt lastutrym-me som fann tillgängligt på de lastbilar som användes under operationen, så är logistikernas handlingsmöjligheter begränsade redan innan operationen startade. Mindre andel lastbilar men betydligt mer last med anledning av flaskvattnet ledde till svårigheter för den operativa logistiken att lösa sin uppgift. För att exemplifiera så användes det dubbelt så mycket lastbilar till att köra vatten än vad det gjordes för att köra mat.
4.10 Svar på frågeställning
Den frågeställning som skulle besvaras med hjälp av undersökningen var:
Till vilken grad kan Moshe Kress sju egenskaper för operativ logistik förklara bristerna i logistiken under Operation Iraqi Freedom?
Bristerna i logistiken kan till del förklaras med hjälp av en mer teoretisk infallsvinkel, där en obalans mellan egenskaperna leder fram till att vissa egenskaper inte uppnås. En sådan
Sida 30 av 36 obalans blir tydlig mellan egenskapen Efficiency och Flexibility, där tyngdpunkten låg hos Efficiency vilket i sin tur begränsar Flexibility. Utöver det visar analysen på att den egenskap som ej uppnåddes, Tempo, berodde på en bristande situationsuppfattning till följd av dålig informationsspridning.
Moshe Kress sju egenskaper för operativ logistik hjälper till att peka ut områden där praktiska brister får en teoretisk korrelation. För att uppnå en mer än tillräcklig operativ logistik bör en balans mellan egenskaperna finnas. Även om logistiken var tillräcklig för operationen så kan Kress egenskaper peka på en obalans mellan tyngdpunkten hos den operativa logistiken, vilket i sin tur ledde till att mat/vatten blev lidande till förmån för drivmedel. Svaret på frågan blir att Kress egenskaper kan bidra till att förklara bristerna i logistiken till en måttlig grad, där de egenskaper som delvis uppnåddes eller inte uppnåddes alls har tydliga förklaringar till varför de delvis eller ej uppnåddes. Även de egenskaper som uppnåddes har förklaringar till varför de uppnåddes och även om de uppnåddes så fanns det förbättringspunkter. Det finns även en poäng i att nämna att anledningen till att vissa egenskaper inte uppnåddes till fullo är för att de blev nedprioriterade för en annan egenskap. Kress sju egenskaper pekar ut tydliga områden som bör finnas med vid en operation. I det här fallet är det tydligt att visa egenskaper bedömdes som mer väsentliga för operationens lyckande, där prioritering av drivmedel var nödvändig för den mängden fordon som anfallet innehöll. Även kopplat till avstånd och hastighet så var en prioritering av drivmedel nödvändig, vilket skedde på bekostnad av framförallt reservdelar.
