Friluftsliv, Lika för alla?
- En kvalitativ studie om nyanlända elevers
relation till friluftsliv som delmoment i skolan.
Erik Nehard & Rudolf Åman
GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN
Självständigt arbete avancerad nivå 103:2020
Ämneslärarprogrammet 2016–2021
Handledare: Daniel Roe
Examinator: Suzanne Lundvall
Sammanfattning
Bakgrund och syfte: Det finns en begränsad mängd forskning om nyanlända elever i
delmomentet friluftsliv i den svenska skolan. Friluftslivsmomentet kan fungera som en integrationsarena för utvecklandet av språk, kunskap och kultur. Nyanlända elever kommer ofta från svårare omständigheter och då kan friluftslivsmomentet användas som ett verktyg för att förbättra deras känsla av sammanhang. Syftet med studien var att ta reda på hur nyanlända elever upplever friluftsliv i skolan, vad för faktorer som påverkar deras inställning till friluftsliv samt vad som motiverar dem till att utföra mer friluftsliv.
Metod och analys: Studien utfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer via plattformen Zoom
där vi intervjuade fem nyanlända elever individuellt som antingen gick i förberedelseklasser eller ”vanliga” klasser. Målet var att eleverna skulle få chansen till att berätta deras tankar och tidigare erfarenheter av natur och friluftsliv. KASAM och sociokulturellt perspektiv användes t ramverk för att analysera studiens data. Analysen skedde genom tematisering där vi delar in alla transkriberingar under relevanta rubriker.
Resultat: Resultatet visar på att elevernas tidigare erfarenheter av natur och friluftsliv haft en
påverkan på deras inställning till friluftsliv i skolan. I hemländerna fick vissa elever möjligheten att gå ut i naturen både på fritiden och i skolan medan andra inte hade samma möjligheter. Naturen skiljer sig åt mellan deras hemländer samt i jämförelse med den svenska naturen. Det sociala samspelet mellan studiens elever och lärare har varit en orsak till att deras rädslor övervunnits. En bidragande faktor till upplevelsen av friluftsliv kan också vara antalet aktiviteter som eleverna har fått genomföra. De elever som har fått genomföra fler
friluftsaktiviteter var mer benägna att utföra mer friluftsliv. Det märktes att KASAM skiljde sig åt mellan dessa elever. Det kan även finnas andra faktorer som kunde påverka deras KASAM exempelvis socioekonomiska och kulturella skillnader.
Slutsats: I denna studie har lärare haft en stor påverkan på elevernas KASAM och de kan
generellt behöva bli bättre på att motivera sina undervisningsval för eleverna. De elever som var mer negativt inställda till friluftsliv hade inte fått testat lika många friluftslivsaktiviteter som de som var mer positiva. Elevernas bakgrunder och erfarenheter av naturen har också påverkat deras uppfattning av friluftsliv. De elever som växt upp i krigsdrabbade länder har inte haft samma tillgång till naturen och det kan ha påverkat deras inställning till friluftsliv.
Outdoor life, Equal for everyone?
- A qualitative study of newly arrived students’
relationship to outdoor life in school.
Erik Nehard & Rudolf Åman
GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN
Självständigt arbete avancerad nivå 103:2020
Ämneslärarprogrammet 2016–2021
Handledare: Daniel Roe
Examinator: Suzanne Lundvall
Abstract
Background and aim: There is a limited amount of research regarding newly arrived
students in school and specifically concerning outdoor life education. The outdoor life
element can function as an integration arena for the development of language, knowledge and culture. As newly arrived students often come from difficult circumstances, outdoor life education can be used as a tool to enhance their KASAM. The aim of the study was to find out how newly arrived students experience outdoor life at school, what factors affect their attitude towards outdoor life and what motivates them to perform more outdoor life.
Method and analysis: The study was conducted using qualitative interviews via Zoom where
we interviewed five newly arrived students individually who either went to preparatory classes or "regular" classes. The students talked about their thoughts and previous experiences of nature and outdoor life. We have chosen to use the theoretical frameworks KASAM and sociocultural perspective to analyse the data. The analysis of the transcriptions was performed using thematization.
Results: The results of the study show that the students' previous experiences of nature and
outdoor life had an impact on their attitude towards outdoor life at school. In their home countries, some had the opportunity to go out into nature both in their free time and at school, while others did not have the same access to it. Nature also differs in their home countries in comparison with Swedish nature. The social interaction between the study's students and teachers has been one reason why their fears have been overcome. A contributing factor to the experience of outdoor life can also be how many activities the students have had the chance to try out. The students who had carried out more outdoor activities in school were more likely to engage in more outdoor life. It was noticed that KASAM differed between these students.
Conclusion: In this study, teachers have had a major impact on students' KASAM and they
may generally need to become better at motivating their teaching choices for students. Those who were negative had not tested as many outdoor activities as those who were positive. The students' backgrounds and experiences of nature have also influenced their perception of outdoor life. The students who grew up in war-torn countries have not had the same access to nature and this may have affected their attitude to outdoor life in Sweden as well.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 3
1.2 Nyanlända i skolan ... 3
1.3 Friluftsliv & friluftsliv i skolan ... 4
1.4 Tidigare forskning ... 5
2. Teoretiska utgångspunkter... 7
2.1 Sociokulturellt perspektiv ... 7
2.2 KASAM ... 8
3. Syfte och frågeställningar ... 10
4. Metod ... 10 4.1 Analys av data ... 11 4.2 Urval ... 12 4.3 Tillvägagångssätt ... 12 4.4 Tillförlitlighetsfrågor ... 13 4.5 Etiska överväganden ... 14 5. Resultat ... 15 5.1 Studenternas bakgrund ... 16
5.2 Elevernas tolkning av friluftsliv ... 16
5.3 Elevernas möte av friluftsliv i den svenska skolan... 17
5.4 Erfarenheter av friluftsliv i hemlandet ... 19
5.5 Miljön & naturen i elevernas hemländer ... 21
5.6 Elevernas inställning till friluftsliv ... 23
5.7 Elevernas förslag för att utöva mer friluftsliv: ... 26
6. Diskussion ... 28
6.1 Det sociala samspelets påverkan på lärandet ... 29
6.2 Kulturell hänsyn ... 30
6.3 Känsla av sammanhang ... 32
6.4 Metoddiskussion ... 34
6.5 Slutsats ... 35
Käll- & litteraturförteckning ... 38
Bilaga 1 - Samtyckesbrev till vårdnadshavare ... 41
Bilaga 2 – Informationsbrev ... 42
1
1. Inledning
Det finns en begränsad mängd forskning om nyanlända elever i delmomentet friluftsliv i den svenska skolan. Efter det att författarna till denna studie genomfört ett flertal praktiktillfällen där de mött elever med annan bakgrund och kultur än den svenska har ett mönster synliggjorts i idrottsundervisningen. Vissa av dessa elever är försiktiga under friluftslivsmomentet i
naturmiljö till den grad att det kan övergå till rädsla. Vid ett tillfälle i orienteringsmomentet under praktikperioden skolkade en nyanländ elev från lektionen. Hon kände inte eleverna i klassen och ogillade att gå ensam i skogen och valde därför att frånvara från
orienteringslektionerna trots att hon varit med under samtliga tidigare lektioner. Hon och även andra nyanlända elever som författarna har mött under praktikperioderna har uttryckt en ovana av att vara i naturen och att det känns stort och ovant. Vad kan detta fenomen bero på och hur kan man i detta fall hantera dessa situationer som lärare? Friluftslivsmomentet kan fungera som en integrationsarena för utvecklandet av språk, kunskap och kultur (Tinghög et. al., 2016). Då nyanlända elever ofta kommer från svårare omständigheter kan
friluftslivsmomentet användas som ett verktyg för att utveckla deras känsla av sammanhang och påskynda integrationen.
En rapport från migrationsverket från slutet av 2015 visar på att cirka 150 000 människor sökte asyl i Sverige under det året. De uppskattade också att ungefär 70 000 av dessa människor var barn (Migrationsverket, 2016a). Barn som söker asyl har inget krav på skolplikt – trots det går de flest av dessa i skolan efter rekommendationer om att barn som sökt asyl ska få en plats i en skola högst 30 dagar efter att de har kommit till Sverige
(Migrationsverket, 2016b). Detta betyder att många barn varje år placeras i olika skolor med bristande kunskap i språket och där personal på skolor inte vet vad för typ av kunskaper individen besitter då tidigare skolerfarenheter och kunskap kan skilja kraftigt mellan de nyanlända barnen (Skolverket, 2008).
Tidigare PISA-undersökningar visar på att elever med utländsk bakgrund generellt har sämre resultat i skolan än andra elever. Dock visar PISA-mätningen från 2016 att förbättringar har gjorts och att svenska elever har höjt sin ranking (Delin, 2016). Trots detta uppmanar Delin (2016) till fortsatt oro då resultaten visar att skillnaden mellan olika elevgrupper ökar, och framförallt finns det en oro för att nyanlända, som ses som en ”riskgrupp”, kan hamna långt
2
efter i skolämnena. Enligt vissa studier kan ämnet idrott och hälsa hjälpa de nyanlända eleverna i deras utveckling.
En av dessa studier genomförde Huitfeldt (2015). Han observerade nyanlända ungdomar och deras möte med ämnet idrott & hälsa i skolan. Det visade sig att alla av de nyanlända
ungdomarna som deltog i studien ansåg att idrott & hälsa var ett roligt och viktigt ämne för dem, och att det hjälpte dem med bland annat den sociala interaktionen och
språkutvecklingen.
Sverige har, som ett av få länder, allemansrätt, vilket ger medborgare rätt att vistas i princip vart som helst i naturen. I andra länder kan det vara olagligt att röra sig på vissa ställen i naturen och på så sätt har dessa nyanlända elever kanske aldrig fått uppleva naturen på det sätt man kan göra i Sverige(Shoard, 1999). Då kan det bli att naturen upplevs som stor och ovan. I naturen i hemländerna hos vissa nyanlända elever kan det även finnas farliga djur och en större risk för fysiskt våld. Dessa fenomen kan tillsammans vara faktorer som gör att personer med invandrarbakgrund överlag spenderar mindre tid i naturen (Moshtat, 2008). För att övervinna dessa inställningar till friluftsliv och naturen kan idrottslärarjobbet vara viktigt för att kunna påverka de elever som är negativt inställda till friluftsliv. Friluftslivsaktiviteter ökar samarbetet, skapar en bättre sammanhållning, en bättre elevkontakt och gemenskap samt närhet med andra har en positiv effekt på hälsan (Huitfeldt et al., 2002). Dessa fördelar med friluftsliv kan gynna alla elever, inte minst de nyanlända.
Det finns ett stort behov att genomföra denna studie både för författarna till denna studie, men även för andra idrottslärare som kommer att möta elever med skiftande inställning till
friluftsliv och positiva/negativa erfarenheter av naturen. Hur ska idrottslärare jobba med nyanlända elever som uppfattar skogen som stor och ovan? Finns det några generella likheter i känslorna hos de nyanlända eleverna som går att möta pedagogiskt för att ge dessa elever möjlighet till ett tryggt och stimulerande friluftsliv?
Studien vill svara på hur nyanlända elever tycker och känner om friluftsliv, och ifall det finns några rädslor eller farhågor som går att lösa genom pedagogiskt arbete.
3
1.1 Bakgrund
I den här delen kommer begrepp att definieras och tidigare forskning kring problemområdet att presenteras. För att kunna genomföra denna studie måste begreppen ”nyanlända” och ”friluftsliv” att definieras.
1.2 Nyanlända i skolan
Begreppet ”nyanländ elev” beskriver en individ som tidigare bott utomlands och som nu bor i Sverige samt går i den svenska skolan. När en elev har gått i den svenska skolan i fyra år räknas denna elev inte längre som nyanländ (Skollag, 2010:800). Denna definition har studien valt att utgå ifrån. Nyanländ som begrepp, är relativt nytt. Nyanländ definieras av Skolverket (2008) som ungdomar som kommer till Sverige (eller något annat land) under-eller nära sin skolgång från grundskolan till gymnasiet. Dessa elever har inte svenska som modersmål och de kan oftast inte tala, förstå eller skriva det språk som talas i det land som de kommer till. Skolverket (2008) beskriver också hur många av dessa elever har upplevt krig och stora trauman och att deras tidigare skolerfarenheter och kunskap kan skilja kraftigt mellan dem.
Nyanlända elever har oftast ingen erfarenhet av den svenska skolan. Denna faktor gör att nyanlända elever som grupp från början ligger efter i skolan och får en tuffare uppgift än elever som är uppväxta i Sverige (Marshall & Hardman, 2000). Det kan också vara så att dessa elever är segregerade från de andra eleverna i skolan både rumsligt och symboliskt. Detta i form av förberedelseklasser och i avlägsna rum. De blir därav inte integrerade på ett bra sätt och kan därför uteslutas från skolans vardagliga aktiviteter. Dessa elever blir tidigt medvetna om att de inte behärskar språket och att de inte förstår normer, roller och regler i Sverige (Sharif, 2017). Dessa problem försöker vissa skolor att förbättra och lösa. Till
exempel genom att erbjuda extra svenskundervisning då språket är av avgörande faktor för att lyckas både i skolan och i det svenska samhället. En del skolor försöker också att “blanda” nyanlända elever i klasser med elever som är uppväxta i Sverige för att påskynda
integrationen. Slutligen kan en del skolor även erbjuda hemspråksundervisning då elever får möjlighet att bibehålla kunskapen i sitt modersmål, samt utveckla sina kunskaper i ämnen som ingår i den svenska skolplanen (Bomström Aho, 2018).
4
1.3 Friluftsliv & friluftsliv i skolan
Friluftsliv är något betydelsefullt och viktigt för både befolkningen i Sverige och det svenska samhället. Friluftsliv bidrar till att vi får en bredare förståelse för både miljön och naturen (Sandell & Sörlin 2000). Under 1900-talet har naturkontakt och friluftsliv använts i syfte till att uppfostra goda svenska medborgare och scouterna är ett bra exempel på det. Där har barn och ungdomar fått lära sig ta tillvara på den svenska naturen, allemansrätten samt uppleva den svenska naturen (Sandell & Sörlin 2000). Friluftsliv beskrivs ofta som ett övergripande begrepp för en mängd olika aktiviteter i naturmiljö. Det har även visat sig att elevers motivation att utöva friluftsliv utökas när de har undervisning ute i naturen. Förståelse för innehållet förenklas även då (Fägerstam, 2014). Begreppet kan definieras på en mängd olika sätt, till exempel: kanotpaddling, skogsvandring, orientering, vandra på fjället, segling, klättra på berg, fiska, plocka bär och svamp, åka skidåkning och naturstudier (Sandell & Sörlin, 2000).
Regeringskansliet (1999) har valt att definiera begreppet friluftsliv enligt följande:
Med friluftsliv avses i förordningen vistelse och fysisk aktivitet utomhus för att uppnå miljöombyte och naturupplevelse utan krav på prestation eller tävling (s. 13).
Dessa definitioner av begreppet friluftsliv har som gemensam nämnare att de handlar om utevistelse i naturen. Friluftsliv i skolan passar in i Regeringskansliet (1999) beskrivning. Regeringskansliet (1999) beskriver att friluftslivet i skolan ofta genomförs i närmiljö och vanliga aktiviteter är till exempel orientering, vandring, övernattning, bygga eldstäder eller lek och rekreation utomhus. Det är individen som genomför friluftsaktiviteterna och dess inställning, intressen, upplevelser och bakgrund som avgör vad som är friluftsliv eller inte. Regeringskansliet (1999) har heller inte valt att nämna aktiviteter som räknas som friluftsliv utan det är upp till ansvarig idrottslärare att avgöra om det innehåll som den bedriver räknas som friluftsliv och att kunskapskrav och förmågor kan synliggöras i dessa. Samtidigt kan det enligt Szczepanski (2013) finnas en didaktisk osäkerhet hos lärare. Lärarna kan ha bristande kunskaper inom friluftsliv och kan därför ha svårt att skapa motivation och nyfikenhet under sina friluftslivslektioner.
Friluftsliv har däremot alltid funnits med i styrdokumenten. Från 1900-talet finns syftet att skapa ett långsiktigt intresse för fysiska aktiviteter och rörelser (Forsberg, 2011). Friluftsliv nyttjades då som en metod för att förbättra folkhälsan, framförallt den kroppsliga hälsan, det
5
vill säga styrkan och uthålligheten. Från 70-talet fram till millennieskiftet fick den
miljöpedagogiska inriktningen mer plats i styrdokumenten. Målet var att ungdomarna skulle lära sig att vara med och i naturen på ett korrekt sätt (Johansson & Wickman, 2012). I Lgr 80 beskrivs hur eleven genom sin närvaro i naturmiljön skulle få en uppfattning och kunskap om hur den ekologiska balansen i naturen fungerar (Johansson & Wickman, 2012). I kursplanen som kom efter det, Lpo 94, var målet att lära sig om friluftsliv, och fokuset skiftade från att lära sig praktiskt i friluftsliv (Johansson & Wickman, 2012).
I det senaste styrdokumentet, Lgr-11, är det övergripande målet för friluftsliv för årskurs 7 – 9:
Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras och kulturella traditioner i samband med friluftsliv och utevistelse (Skolverket, 2011, s. 54).
Under kunskapskraven för friluftsliv i Lgr-11 för årskurs 9, beskrivs exempel på vad för typ av friluftsaktiviteter lärare kan genomföra. Det innefattar badvett, orientering, livräddning vid vatten och allemansrätten (Skolverket, 2011). Elever har i över 100 år mött friluftsliv i
samband med skolan och läroplanen vilket har gjort att friluftsliv har blivit ett kulturfenomen som förs vidare genom skolan och samhället. Studien har valt att definiera friluftsliv utifrån skolverkets beskrivning av friluftsliv.
1.4 Tidigare forskning
Det finns en begränsad mängd forskning kring nyanlända elever i skolan, och i synnerhet i ämnet friluftsliv. Det finns en stor grupp nyanlända elever i samhället, som möjligtvis skulle kunna påverkas positivt av goda erfarenheter i friluftsliv. Vissa av dessa elevers bakgrund av krig och trauma kan möjligtvis ge dessa elever sinnesro av friluftsliv och friluftslivet kan vara en mötesplats som snabbar på interaktion och inkludering med andra människor (Tinghög et. al., 2016). I en studie ifrån 2004 konstateras det att friluftslivet har tappat i intresse hos elever
och ungdomar. Backman (2004) förklarar att friluftsliv inte har samma dragningskraft som andra fritidsaktiviteter, såsom lagsporter och dataspel. Backmans studie visar även på att friluftsaktiviteter som att tälta och laga mat över en brasa kan anses vara töntigt och löjligt enligt eleverna. Socioekonomiska faktorer kan även ha en påverkan på individers tillgång till olika friluftsaktiviteter. En del aktiviteter exempelvis som skidor, skridskor, allmän utrustning
6
kan vara dyrt att anskaffa. Detta kan göra att vissa elever inte har möjlighet att utföra alla aktiviteter som erbjuds (Caperchione, Kolt & Mummery, 2009; Lundh, 2014).
För att förbättra det dalande intresset för friluftsliv hos barn och ungdomar beskriver Friluftsrådet & Naturvårdsverket (2008) att lärare ska göra det så enkelt som möjligt för eleverna med fokus på att ha det roligt och stimulerande. De nämner också vikten av göra friluftslivet hanterbart och okomplicerat att eleverna på egen hand kan genomföra friluftslivet. Dock finns det känslor och tankar som kan påverka inställning till friluftslivet hos eleverna. Det kan ofta vara så att eleverna är ovana av att vara i naturen vilket resulterar i att de känner rädsla för att vistas där (Ericsson, 2010).
Nyanländas relation till naturen skiljer sig ofta från den som människor har som är uppväxta i Sverige. Kunskapen om allemansrätten och rättigheten att röra sig fritt i naturen är oftast begränsad vilket gör att elever med invandrarbakgrund överlag spenderar mindre tid i naturen. Med dessa barns trauman och erfarenheter kan de positiva effekterna på både fysisk-och psykisk hälsa av friluftsliv verkligen gynna dem (Moshtat, 2008). Yusra Moshtat (2008) beskriver även att skillnaden på synsätt till naturen är att i deras ursprungsländer kan innehålla en mängd farliga och dödliga djur. Det finns också en överliggande risk att i dessa områden bli utsatt för fysisk misshandel och våldtäkter. En annan faktor som kan påverka intresset för svenskt friluftsliv kan enligt studien vara det kalla svenska klimatet som kan göra det
obehagligt och jobbigt att röra sig i naturen (Moshtat, 2008). Det har däremot visat att
gemenskap och närhet med andra har en positiv inverkan på hälsan hos människor (Lundvall, 2011). Detta passar för aktiviteter i friluftsliv som ökar samarbetet inom gruppen, skapar en bättre sammanhållning och till sist en bättre kontakt med eleverna. (Huitfeldt et al., 2002).
Majoriteten av andra länder har till skillnad från Sverige har inte allemansrätten som ger befolkningen rätt till att röra sig fritt i naturen. I många av dessa länder är skogar och stigar privatägda vilket gör att människor inte får vistas där. Detta har medfört ett större band till naturen och friluftsliv för svenskar och skandinaver. Hur miljön ser ut i respektive land påverkar också hur ett friluftsliv kan se ut och i vissa av dessa länder finns en rädsla för giftiga-och farliga djur i naturen och för främlingar som rör sig där (Chow & Sarin, 2002). I länder med slättlandskap och utan skog blir det svårare att klättra i berg och gå på
skogspromenader. Kanada, till exempel, med en liknande natur som den svenska, har trots detta inte samma attityd och intressen för friluftsliv. Henderson & Vikander (2008) menar att skillnaden mellan länderna är tillgängligheten. Kanadas natur är svårhanterad och till skillnad
7
från Sverige saknar de småvägar och stigar som gör det lättare att ta sig fram i naturen. Henderson & Vikander (2008) intervjuade norska immigranter i Kanada om deras inställning till friluftsliv. De märkte skillnader i attityder till friluftsliv hos sina kanadensiska grannar. Trots långa bilturer och brist på tillgänglighet fortsatte de norska immigranterna att utöva friluftsliv medan deras kanadensiska grannar inte gjorde det. Nordiska länder har generellt ett större band till friluftsliv som på vissa håll i världen knappt existerar.
Författarna till studien anser att forskning om nyanlända i skolan alltid är relevant och
efterfrågat. Det är även viktigt att studier lägger fokus utifrån de nyanländas egna perspektiv. Detta kan bidra till mer kunskap om nyanlända elever som kan göra att det blir enklare att anpassa undervisningen efter eleverna.
2. Teoretiska utgångspunkter
I skolan påverkas elever av det sociala samspelet mellan både kamrater och lärare. Eftersom studien behandlar nyanlända elever används känsla av sammanhang (KASAM) och det sociokulturella perspektivet som utgångsteorier till studien. Dessa två teorier hänger ihop då KASAM lägger fokus på en individs uppfattningar och åsikter för att sedan analysera hur individen upplever känslan av sammanhang. Det sociokulturella perspektivet lägger fokus på de yttre faktorerna runt om individen som kan ha en påverkan på individens KASAM. Detta i form av de språkliga och materiella verktygen, vilket kan ha en påverkan på en individs lärande.
2.1 Sociokulturellt perspektiv
Utifrån ett sociokulturellt perspektiv påverkas ett barns utveckling av de kulturella förhållande de möter under uppväxten. Det sociala samspelet som barnet möter i hemmet med föräldrarna och syskonen samt ute i samhället, med exempelvis lärare och vänner har stor påverkan på hur barnet formas som individ. Människan är en självtänkande och social varelse med sociala och kulturella erfarenheter. Detta perspektiv innebär att individer tillhör olika sociala grupper och för att få djupare förståelse om en enskild individ måste man titta på hela strukturen (Säljö, 2014). Vygotskij har bidragit med att utveckla det sociokulturella perspektivet. Syftet var att förstå och undersöka människors tänkande och kunskaper i relation till de sociala och kulturella resurser som de använder. Det sociokulturella perspektivet kan ses som en allmän term för olika teorier som kopplar till mänskligt lärande och utveckling (Säljö, 2014). För att barn ska kunna delta i olika sociala samspel måste barnet kunna språket. Vygotskij förklarar
8
att språket därför är ett viktigt verktyg för att en individ skall kunna delta i olika sociala samspel. Detta verktyg kallas för mediering som är uppdelad i både en språklig och en materiell kategori. Människor använder sig av fysiska eller intellektuella redskap för att lära sig olika sociala praktiker. Dessa redskap kan vara allt ifrån hur en individ behärskar
exempelvis datorer och annan elektronik, till att behärska språket samt använda det i ett socialt samspel. Sättet som människor kommunicerar och agerar på är alltid relaterat till miljön och de verktyg som individen har tillgång till (Säljö, 2014).
Nyanlända elever har kommit till ny kultur och lär sig nya normer genom social interaktion. Friluftsliv är en social praktik som man utför med andra människor. Nyanlända elever utför friluftsliv i skolan med barn som redan är uppvuxna med den dominerande kulturen som är normal för dem men främmande för de nyanlända eleverna. Detta kan upplevas svårt för de nyanlända elever då de inte hänger med lika lätt. Men det kan även gynna dem att utföra friluftsliv med de andra barnen då de lär sig snabbt genom den sociala interaktionen. Friluftsliv är en kulturell praktik som får nyanlända elever att lära sig om och genom den svenska kulturen. Det sociala samspelet mellan lärare och de nyanlända eleverna är också viktig för att få dem att lära sig om den svenska kulturen.
2.2 KASAM
KASAM är ett begrepp ur Aron Antonovsky’s salutogena teori som står för ”känsla av sammanhang”. Antonovsky (2009) förklarar hur begreppen meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet tillsammans påverkar en individs KASAM efter att ha upptäckt dessa tre delar i en av hans studier. Med begreppet begriplighet menar han hur en individ upplever sin inre och yttre stimuli som gripbara, det vill säga hur en individ förstår olika händelser på ett
reflekterande sätt. Till exempel ifall en individ upplever information som tydlig,
sammanhängande, otydlig eller rörig (Antonovsky, 2009). Hanterbarhet handlar om hur en individ bemöter de krav och stimuli som individen utsätts för. Vad för resurser och strategier en individ använder sig av för att möta olika situationer och händelser på ett kreativt sätt. Resurser kan vara ens egen eller anhörigas kontroll som exempelvis familj och vänner. Detta är personer som individen kan lita på och ta hjälp av under svåra omständigheter. Om en individ känner en hög grad av hanterbarhet känner individen att de kan klara av det mesta och har allting under kontroll. Om individen däremot känner en låg grad av hanterbarhet finns det en stor risk att de ger upp och tycker att allt känns orättvist (Antonovsky, 2009).
9
som driver deras motivation samt hur viktigt något är för människan. I en av Antonovsky’s studier förklarar han hur respondenterna med hög grad av KASAM pratade om saker i livet som de ansåg vara meningsfulla för dem. De var mer positiva till saker och ting som de kände som meningsfulla även om det var svårt. Det kunde istället ses som utmaningar och värda investeringar som drevs av deras inre känslor. Respondenterna som hade låg grad av KASAM visade sig vara mindre motiverade och engagerade sällan sig. Antonovsky förklarar däremot att bara för att individer har en hög grad av meningsfullhet betyder det inte att de är gladare än de med låg grad av meningsfullhet. Det handlade mer om hur individerna ser på och bemöter olika händelser (Antonovsky, 2009).
Antonovsky (2009) förklarar att om en individ känner sig delaktig i ett sammanhang som är meningsfullt och förståeligt kan denna individ ses att ha en god hälsa. Barn går igenom många stressupplevelser under uppväxten som bidrar till barnets livserfarenheter. Under denna period av barndomen utvecklas en känsla av sammanhang då en del upplevelser kan kännas nytt för barnen. Det är en skillnad mellan vuxna och barn då vuxna har mer erfarenhet och har redan upplevt olika stressmoment tidigare. De olika erfarenheterna som exempelvis klarhet och delaktighet som barnen ständigt upplever skapar en balans och bygger upp barnens KASAM (Antonovsky, 2009, s. 32). Enligt Kumlin (1998) anses stress inte vara den stora betydelsen för ett barns KASAM. Han menar istället att barnens KASAM påverkas mest utav mindre händelser som de upplever under dagarna. Dessa små händelser kan vara allt från att de upplever något som bekymrar dem, känns obehagligt eller tråkigt. Han förklarar vidare att stress har en större påverkan på vuxnas KASAM då barnen befinner sig i ett visst
utvecklingsstadium. Barn måste uppleva olika stressmoment innan det har en påverkan på deras KASAM. Om barnen upplever att stressmomenten känns meningsfulla, hanterbara och begripliga utvecklas deras KASAM och de kan lättare bemöta och nyttja detta i framtiden i exempelvis livsavgörande händelser (Kumlin, 1998). Då nyanlända barn kommer till ett nytt land med en kultur de inte är vana med kan det skapa stress som även kan ha en påverkan på individens KASAM (Nilsson & Bunar, 2015). Elevernas upplevelse är det viktiga i lärandet och för att förstå elevernas KASAM är det mest lämpligt att intervjua eleverna. KASAM används för att tydliggöra vad de tycker om samt hur de ser på friluftsliv när de får möjligheten att reflektera och berätta om deras erfarenheter. Det går att koppla de tre
begreppen hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet som KASAM står för till hur ämnet, lektionen eller aktiviteten upplevs. Exempelvis om lektionsinnehållet är intressant och skapar motivation.
10
3. Syfte och frågeställningar
Studien har som syfte att undersöka hur nyanlända ungdomar upplever friluftsliv som delmoment i ämnet idrott och hälsa i skolan. Studien använde sig av kvalitativa intervjuer. Nyanlända elever intervjuades och fick möjlighet att berätta om deras upplevelser av friluftsliv utifrån egna erfarenheter. Studien strävar efter att utvidga förståelsen om hur nyanlända elever kan öka sitt intresse för friluftsliv.
Studien har som mål att svara på följande frågeställningar:
• Hur upplever respondenterna friluftsliv och naturmötet i Sverige samt i hemlandet?
• Vilka faktorer påverkar respondenternas inställning till friluftsliv i den svenska skolan?
• Vilka anpassningar kan göras för att respondenterna skall utföra mer friluftsliv än vad de gör för tillfället?
4. Metod
Denna studie använder sig utav en kvalitativ forskningsmetod inspirerad främst av Kvale och Brinkmann (2009). Det finns olika typer av metoder för datainsamling och innehållsanalys till studier. Kvalitativa ansatser passar för studier där lite är känt, för att generera hypoteser, definiera begrepp och förstå kopplingarna mellan de olika delarna av det upplevda fenomenet (Kvale & Brinkmann, 2009). Kvale & Brinkman’s (2009) forskningsmetod är lämplig för att besvara syftet och frågeställningarna i studien. De beskriver i deras bok Den kvalitativa
forskningsintervjun att forskaren använder sig utav kvalitativa forskningsintervjuer för att få
bättre förståelse om respondenternas erfarenheter och synvinkel. Anledningen till att
forskaren håller intervjuer med personerna som ska studeras är för att få detaljerade svar som kan gynna studien (Kvale & Brinkmann, 2009).
När forskaren håller en intervju finns det möjlighet att ställa följdfrågor som kan dyka upp under intervjuprocessen. Detta kan bidra till att förbättra studiens kvalité och till att få ett bättre insamlat material. Denna möjlighet finns inte om studien använder sig utav exempelvis en kvantitativ enkätstudie. Svaren i enkätstudier blir inte lika djupa och informativa som svaren från en intervju. Kvale och Brinkmann (2009) förklarar vad forskare bör tänka på när de ställer frågor till intervjupersoner för att få kvalitativa svar. Som forskare bör man vara
11
neutral när respondenterna intervjuas och inte ställa ledande frågor. Detta kan göra att svaren tappar kvalité och inte blir lika användbara i analysdelen för att besvara studiens syfte. Problemet med att ställa ledande frågor är att forskaren leder respondenten till de svar som forskaren är ute efter. Forskaren bör istället ställa meningsfulla följdfrågor för att få en bättre förståelse av det respondenten svarar samt att minimera risken för missförstånd (Kvale & Brinkmann, 2009).
Intervjuguiden som användes till studien grundade sig på en halvstrukturerad intervju. Med halvstrukturerade intervjufrågor innebär det att intervjuledarna har förbestämda frågor som de utgår ifrån men att intervjupersonerna fortfarande kan prata fritt (Kvale & Brinkmann, 2009). Med hjälp av denna metod bidrog det till att fler och bättre följdfrågor anpassades till de enskilda personerna som vi intervjuade. Målet med en intervju är att försöka sätta sig in och förstå intervjupersonerna utifrån deras egna synvinkel utifrån vad de svarar. Under
intervjuerna bör forskaren lägga fokus på hur intervjupersonen uppfattar sig själv, deras agerande samt tänkande. (Kvale & Brinkmann, 2009).
Kvale och Brinkmann (2009) talar om transkriberingsprocessen som sker när forskaren skall omvandla det som sägs under intervjun till skrift. Under denna process kan viktig information försvinna då en intervju är en levande interaktion. Det kan vara allt från att kroppsspråk, samtalston och tidsförlopp försvinner då det inte går att få ner det i skrift (Kvale & Brinkmann 2009). Då text från tal enkelt kan missförstås är det är därför viktigt att notera eventuella pauser, avbrytanden och tonfall i transkriberingsmaterialet. Däremot kan ord som exempelvis ”ööh” eller ”mhm” tas bort från transkriberingsmaterialet i syfte till att underlätta läsningen av citaten (Kvale & Brinkmann 2009).
4.1 Analys av data
Författarna till studien använde sig utav tematisk analys. Denna typ av metod används för att identifiera, analysera och beskriva teman i ett transkriberingsmaterial (Braun & Clarke, 2006). Det finns olika steg för att analysera den data som studien har fått in via transkriberingen. Först är det viktigt att forskarna till studien bekantar sig med det inspelade materialet. Detta innebär att forskarna läser eller lyssnar igenom materialet flera gånger och skriver ner tankar och idéer under processen (Braun & Clarke, 2006). Därefter skapar forskarna en lista av vad som kan vara intressant med det som respondenterna berättat under intervjuerna för att forma tankar och idéer. Forskarna vill synliggöra egenskaper som är intressanta att gå vidare med i
12
resultatdelen. När detta är klart sorteras alla uttalanden under olika teman som är relevanta för studiens syfte samt det som har tagits upp under intervjuerna. Efter att svaren delats in i olika teman kan forskarna se om teman passar in och skapar en röd tråd. Nästa steg är att definiera och namnge de olika teman med nyckelord som skapar en tydlighet för analysen. Sist avslutas analysen med jämförelser av varandra samt välja ut citat som relaterar till frågeställningarna och litteratur (Braun & Clarke, 2006).
4.2 Urval
Eleverna som deltog i studien valdes ut genom ett bekvämlighetsurval vilket innebär att urvalet ej skedde slumpmässigt. Forskarna väljer det som är bekvämligt i syfte till att underlätta sökandet av respondenter till studien (Patel & Davidsson, 2011). Vi kontaktade lärare och rektorer på utvalda skolor som hjälpte till att ge oss namn på elever som ansågs vara relevanta för deltagande i studien. Målet var att få tag i elever från gamla praktikskolor där det finns nyanlända elever i gemensamma klasser.
Urvalet består utav fem nyanlända elever som frivilligt ville delta i studien. Respondenterna har antingen gått eller går i förberedelseklasser där de vid olika tillfällen närvarar på lektioner med de vanliga klasserna i skolan beroende på hur väl de klarar sig i de specifika ämnena. Urvalet består utav två tjejer och tre killar i åldrarna 13–15 år. Ursprung och bakgrund skiljer sig även mellan respondenterna då de är födda och uppväxta i olika länder. Studien skall även göras klart inom en viss tidsgräns vilket hade gjort att det blivit för stressigt att bli klar med studien i tid. Intervjuerna skedde var för sig i syfte till att få mer kvalitativa svar från
respondenterna. Blandningen av respondenternas könstillhörighet och bakgrunder bidrog till en rik empiri med unika svar då respondenterna hade olika erfarenheter beroende på dessa faktorer. Behärskandet av språket hos respondenterna var ett krav då de kunde tala och förstå antingen svenska eller engelska. Annars hade det påverkat studien negativt då det hade funnits en större risk för missförstånd.
4.3 Tillvägagångssätt
Författarna till studien har varit i kontakt med gamla praktikskolor där det finns klasser för nyanlända elever. Ett mejl med information om studien har skickats till rektorer och lärare på
13
skolorna. Eleverna går i grundskolan och är under 15 år. Därför har ett samtyckesbrev skickats till vårdnadshavarna där de fått skriva under, samt kan läsa om studiens syfte och mål. Intervjuerna skedde enskilt med respondenterna via zoom då det råder en pandemi i världen under skrivande stund (Folkhälsomyndigheten, 2020). Detta ansågs vara det säkraste tillvägagångssättet för alla inblandade parter då Corona-viruset är en allvarlig sjukdom som måste tas hänsyn till. Det fanns en risk att inte kunna få ut lika mycket information från intervjuerna som om man skulle ha haft de fysiskt på skolan. En persons kroppsspråk och tonläge kan vara svårare att läsa av via ett videomöte, och en del viktig information kan därför missas, vilket sänker standarden på intervjuerna. Zoom är enkelt att använda då det går att koppla upp sig i ett samtal med ett knapptryck. Det är även en plattform som är vanlig bland skolor som håller lektioner på distans. De intervjuade eleverna hade alla tillgång till antingen datorer, Ipads eller mobiler. Zoom gav författarna till studien möjligheten att kommunicera och intervjua eleverna via video eller röstsamtal. Vi använde oss utav en halvstrukturerad intervjuguide där det fanns ett par bestämda frågor som gav dem möjligheten att berätta utifrån deras egna erfarenheter och upplevelse. Sedan kunde intervjun utifrån deras svar anpassas och följdfrågor ställdes som rörde studiens syfte och frågeställningar.
Intervjuguiden innehåller öppna frågor som lät eleverna berätta fritt om vad de tyckte och kände kring deras upplevelser av friluftsliv i skolan. Innan de riktiga intervjuerna hölls genomfördes en pilotintervju med en frivillig person som är bekant med en av forskarna. Detta gav forskarna möjligheten att omformulera och justera intervjuguiden en sista gång innan de riktiga intervjuerna hölls. Intervjuerna spelades in och med hjälp av det inspelade materialet transkriberades det som sagts under intervjuerna till text som därefter användes i analysdelen. Intervjuerna varierade mellan 45–60 minuter. Endast relevanta svar som berörde studiens syfte och frågeställningar togs med i resultatdelen (Kvale & Brinkmann, 2009).
4.4 Tillförlitlighetsfrågor
Hassmén och Hassmén (2008) förklarar att en studies resultat påverkas av två aspekter som är validitet och reliabilitet. Det är viktigt att vara väl förberedd innan de utför intervjuerna för att kunna få en bra validitet (Hassmén & Hassmén, 2008). Därför var det viktigt för författarna i
14
denna studie att vara pålästa inom området studien berör. Genom att vara pålästa inom området gjorde det att författarna till studien fick en bättre helhetsförståelse om ämnet. Vi förberedde även oss på bästa sätt genom att utföra en pilotintervju där vi test-intervjuade en frivillig person. Genom att utföra en pilotintervju fick vi möjlighet att upptäcka
intervjuguidens brister samt möjlighet att korrigera den.Reliabiliteten kan påverkas av olika faktorer. Reliabiliteten går att stärka genom att utföra alla intervjuer under samma villkor (Hassmén & Hassmén, 2008). Intervjuerna spelades in och har lyssnats igenom ett flertal gånger innan de transkriberades ner till textformat. Detta för att säkerställa att vi har uppfattat både uttal och språk på ett korrekt sätt. Det transkriberade materialet skickades till
respondenterna efter transkriberingarna utfördes vilket förstärker studiens validitet i syfte till att det inte blir några missförstånd (Hassmén & Hassmén, 2008). Något som även kan påverka studiens tillförlitlighet är valet av urvalsmetod. Det negativa med metoden är att urvalet ej var slumpvis. Studien utgick från utvalda skolor och urvalet rekommenderades av lärare/rektorer som hänvisade oss till utvalda respondenter. Med ett bekvämlighetsurval kommer studien inte kunna representera en större grupp individer eller ett samhälle (Patel & Davidsson, 2011). Däremot ser vi med denna metod en styrka då det var lätt att hitta personer som kunde delta i vår studie och alla bidrog med unika svar.
4.5 Etiska överväganden
Under studiens gång ställs forskaren inför olika etiska frågor och ställningstaganden. Detta är något forskaren bör vara medveten om då det kan dyka upp både under skrivandet och
utförandet av studien (Kvale & Brinkmann, 2009). Vetenskapsrådet (2002) tar upp fyra forskningsetiska principer som forskaren bör använda när kvalitativa studier utförs.
· Informationskravet: Innan processen börjar måste alla deltagare i studien informeras om studien och dess syfte. De ska även vara medvetna om att de har rätten till att avbryta sin medverkan i studien när som helst. De skall även informeras om att uppgifterna och analysmaterialet som de bidrar med enbart används till studien och inget annat (Vetenskapsrådet, 2002, s. 7).
· Samtyckekravet: Under processens gång skall ett samtycke alltid inhämtas från
deltagarna. Med samtyckekravet menas det att alla delaktiga i studien har rätten till att välja om de vill delta i studien eller inte. De har även rätten till att bestämma hur länge
15
de vill medverka i studien samt att de har rätten till att anpassa deltagandet efter deras egna villkor. Bestämmer deltagarna sig för att avbryta och lämna under processens gång har de rätten till det utan att det skulle leda till negativa konsekvenser
(Vetenskapsrådet, 2002, s. 9).
· Konfidentialitetkravet: Detta krav innebär att alla personuppgifter om deltagarna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av det. De skall även inte kunna identifieras i forskningsprojektet på grund av säkerhetsskäl då viss information om dem kan vara känsligt och påverka deras privatliv (Vetenskapsrådet, 2002, s. 12).
· Nyttjandekravet: Allt insamlat material och information om de enskilda individerna som deltar i studien får endast användas i forskningssyfte. Det insamlade materialet får ej användas eller lånas ut för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften (Vetenskapsrådet, 2002, s. 14).
5. Resultat
I resultatdelen presenteras transkriberingarna från intervjuerna i de teman som skapats under analysprocessen. Respondenternas svar presenteras i form av citat av deras egna ord. Svaren transkriberades ljud likt där allt som talspråk, pauser och grammatiska fel tas med. Detta för att citaten ska bli mer levande för läsaren då mycket av de kvalitativa egenskaperna i intervjun försvinner under transkriberingsprocessen. Men även för att läsaren skall kunna skilja på vad som är författarnas egna ord och vad som är respondenternas. Respondenternas svar
analyseras och jämförs i detta avsnitt där citat och analys delas upp tematiskt. Vi har valt att dela in resultatdelen i sju delar där temata och utsagor presenteras med koppling till studiens frågeställningar. Men även underlätta för författarna till studien i analysdelen och för att bibehålla den röda tråden.
Resultatet har delats i följande underrubriker: Studenternas bakgrund där läsaren får en kort presentation om varje respondent. Elevernas tolkning av friluftsliv där deras tolkning av friluftsliv presenteras. Elevernas möte av friluftsliv i den svenska skolan förklarar hur de upplever friluftsliv i den svenska skolan. Erfarenheter av friluftsliv i hemlandet där de
förklarar vad för tidigare erfarenheter av friluftsliv de har från hemlandet. Miljön och naturen i elevernas hemländer förklarar hur de upplever miljön i hemlandet i jämförelse med Sveriges natur. Elevernas inställning till friluftsliv förklarar vad de tycker om friluftsliv samt att vistas i
16
naturen på fritiden och i skolan. Sist presenteras elevernas förslag för att utöva mer friluftsliv och vad eleverna upplever skulle få dem att utföra mer friluftsliv i skolan och på fritiden.
5.1 Studenternas bakgrund
Respondenterna till studien går eller har gått i förberedelseklasser och brukar delta på lektioner med de “vanliga” klasserna i skolorna. Här kommer en kort presentation om respondenterna som deltog i studien för att läsaren ska få en bättre bakgrundsuppfattning om dem. Denna studie är konfidentiell vilket innebär att deltagarnas identitet inte kommer att publiceras i studien. Därför kommer deras riktiga namn att ersättas med fiktiva namn. Att ta med deras riktiga namn gynnar inte studien som vetenskapsrådet (2002) beskriver. Deras nationalitet och ålder är dock sanningsenliga.
Jamila: 14 år gammal flicka som bor med sina föräldrar och storebror. Jamila är född och uppväxt i Marocko. Hon kom till Sverige när hon var 11 år gammal med sin familj.
Yunus: 15 år gammal pojke. Han kom med föräldrarna och sin lillasyster till Sverige från Marocko när han var 12 år gammal.
Marwan: 15 år gammal pojke som är född och uppvuxen i en liten stad i Irak. Han kom till Sverige när han var 13 år gammal. Han är ensamkommande och bor hos en svensk familj här i Sverige.
Gabriella: 13 år gammal flicka som är född och uppvuxen i Irak. Hon kom till Sverige när hon var 9 år gammal och bor nu med sin mamma och pappa i Sverige.
Abdirizak: 15 år gammal pojke som kom till Sverige när han var 12 år gammal. Han är född och uppvuxen i Somalia och bor med sina föräldrar och sin lillebror i Sverige.
5.2 Elevernas tolkning av friluftsliv
Här kommer elevernas tankar om vad friluftslivsbegreppet betyder för dem att presenteras. Friluftsliv har som studien tidigare nämnt flera definitioner.
”Vad innebär friluftsliv, eller att vara i naturen, för dig?”
17
Friluftsliv är när man göra saker utomhus i idrottslektion […] De kan också va när man i naturen me kompisar. (Yunus)
Ja tror friluftsliv är när elever är ute i skogen. (Marwan)
Ja har inte tänkt på mycke va de ee. Men man bruka tälta, elda kanske, gå i natur o äta mat där. (Abdirizak)
Typ att gå ut på naturen o göra orienteringen. (Gabriella)
Samtliga respondenter anser att friluftsliv är olika typer av aktiviteter som individer utför ute i naturen, antingen i skolan eller på fritiden. Yunus och Gabriella kopplar friluftslivsbegreppet till något som man endast gör i skolan medan de andra respondenterna ser det mer som en upplevelse eller något man kan göra ute i naturen även på fritiden. Svaren visar på att det finns olika synsätt bland respondenterna på vad friluftsliv är för något och vad för typ av innehåll som kan genomföras. Några av respondenterna kopplar friluftsliv till något som man endast gör i skolan, medan ett par av respondenterna tolkar begreppet friluftsliv något öppnare som inte endast är bundet till skolan. De nämner aktiviteter som bland annat tältning, göra upp eld, orientera, promenera i naturen eller att bara uppleva naturen. Dessa typer av aktiviteter är vanliga att genomföra i skolsammanhang.
5.3 Elevernas möte av friluftsliv i den svenska skolan
I detta avsnitt presenteras elevernas tankar om hur de upplever friluftsliv i den svenska skolan. Respondenterna i studien har gått i den svenska skolan mellan två och fyra år. De har fått uppleva delmomentet friluftsliv olika länge och på olika skolor vilket kan medföra en viss skillnad i erfarenheter.
Vissa elever har testat på fler aktiviteter än andra. Abdirizak, Jamila och Yunus har genomfört en hel del aktiviteter och de är även generellt mer positivt inställda till friluftsliv i skolan. Yunus beskriver nedan hur han på en idrottslektion under vintern fick gå ut på en sjö som frusit till is. Han tyckte det var otäckt i början och han berättar om hur han aldrig har fått testa på det förut. Yunus var rädd för att han skulle ramla igenom isen och drunkna. Efter det att han mött sin rädsla och vågat sig ut på isen med stöd från sin lärare och kamrater, tyckte han att det var lätt och kul. Han kände att han lyckades övervinna sin rädsla.
18
En gång när de va snö ute så gick vi me klassen på idrottslektion på en sjö som frysit till is. […] De va jätteläskit. Ja trodde först ja skulle drunkna o ramla i för is kan spricka. Men de va lätt o kul när de var över. (Yunus)
Jamila berättar om att hennes klass brukar åka till Romme och åka skidor, vilket hon tycker är kul trots att hon inte är duktig på det enligt henne. Hon har även fått testa på att orientera i skogen. Även Abdirizak har fått testa på att orientera. Han har också fått pröva på att göra upp eld och sova i tält. Detta berättar Abdirizak att han var erfaren med från Somalia där han har sovit i tält tidigare. Abdirizak fick även beröm från sin lärare för hur han gjorde upp eld, vilket motiverade honom ännu mer. Dessa tre elever är generellt positivt inställda till friluftsliv i skolan och de har fått testat på en hel del olika friluftslivsaktiviteter.
Vi bruka åka till Romme o åka skidor i skolan. (Paus) Men ja ee inte duktig på de haha. […] Vi har också testa orientering i skogen med idrott. (Jamila)
Vi har testa på att (paus) vad kallas när man går i skogen? [...]Skogspromenad! Också orientering, göra eld o sova i tält. [...] fick beröm från min lärare hur ja gjorde upp eld, tror A betyg haha. [...] sova i tält har ja också gjort i Somalia med familj så ja är lite van me de. (Abdirizak)
Gabriellas och Marwan berättar om deras upplevelser och erfarenheter från friluftsliv i skolan och de beskriver hur de endast har genomfört orientering i friluftslivsmomentet. Båda är även generellt mindre positivt inställda till friluftsliv i skolan än de andra respondenterna. De friluftsaktiviteter de fått testat på upplevdes som en börda och något som ej tillförde dem något. Marwan ansåg att orientering under idrottslektionerna är svårt och otäckt. Han är rädd för att gå vilse och för att inte tappa bort sig själv i skogen försöker han istället följa efter sina klasskamrater.
Vi har orientering på idrotten, men de va mycke svår o läskig så ja följ efter klasskompisar så inte ja tappa bort mig. (Marwan)
Gabriella berättar att hon nästan bara har fått testat på orientering i friluftslivsmomentet i sin skola. Hon beskriver även hur hon blev chockad under sin första utomhuslektion i naturen då hon inte var van vid den typen av undervisning. Sedan beskriver hon även att
19
ansåg hon var för lite för att ta in all kunskap kring ämnet vilket påverkade hennes inställning och motivation negativt.
I skolan vi gjort nästan bara orientering, vi inte gjort mycke mer friluftsliv. Vi har vandra i skogen också, men inte mer än så ja tror [...] Ja blev chockad när ja kom till Sverige o första gången vi hade lektion ute. [...] ja vet inte, kanske fyra? (Gabriella)
5.4 Erfarenheter av friluftsliv i hemlandet
Något som samtliga respondenter hade gemensamt var att begreppet friluftsliv var något nytt för dem när de kom till Sverige. Ingen av respondenterna visste vad friluftsliv var, eller att det ens existerade. Samtliga respondenter ansåg att deras syn på vad friluftsliv är har förändrats drastiskt sen de kom till Sverige. Gabriella berättar om hur hon inte visste om att friluftsliv fanns innan hon kom till Sverige då ingen pratade om det begreppet i hennes hemland. Hon berättade i tidigare stycke att hon blev “chockad” efter att ha genomfört sin första lektion ute i naturen. Hon beskriver hur de i Irak inte hade någon orientering i skolan och de var enligt henne sällan ute i naturen med skolan.
Fröken prata inte om friluftsliv i Irak. [...] Ja tänker inte friluftsliv samma som här i Sverige. [...] Vi hade inte orientering eller att man va ute med skolan när ja va i Irak. (Gabriella)
Jamila hade däremot varit ute på promenader med sin klass i hemlandet och de hade besökt olika stränder och parker vilket kan ses som friluftsliv utifrån hennes perspektiv. I Jamilas fall diskuterande däremot varken elever eller lärare att detta skulle benämnas som friluftsliv eller som någon liknande definition. Aktiviteterna de genomförde i hemlandet hade inte samma fokus på upplevelse av natur som i Sverige. Eleverna genomförde aktiviteter i naturen och upplevde naturen på olika sätt, till exempel genomförde de utflykter till stränder och parker. Dessa aktiviteter kan tolkas som friluftsliv men det saknades precis som för Gabriella, en diskussion kring begreppet friluftsliv och betydelsen av att vara ute i naturen. Både Jamila och Gabriella minns att det var mer fokus på att sitta vid skolbänken och plugga än att röra sig i naturen.
Vi hade idrott o sånt men inte lika mycke friluftsliv som vi har här. I Marocko vi bruka ha fotboll o promenad o springa utomhus (Paus) men ja vet inte om de samma
20
som friluftsliv. […] De va mer att sitta på skolbänk o plugga. När vi va små va de mer att vi har utflykt med klassen till olika ställen som stranden o parker. (Jamila)
Yunus berättar om hans erfarenheter av friluftsliv både i Sverige och i Marocko. Han berättar att han inte visste vad friluftsliv var för något innan han kom till Sverige. Han var osäker på om han haft friluftsliv i Marocko men att han samtidigt inte hade tänkt på det. Han hade gått runt med klassen och kollat på vattenfall men han ansåg att den aktiviteten vid tillfället inte var en friluftslivsaktivitet. I efterhand ansåg Yunus dock att det nog kan ha varit friluftsliv som de genomförde. Yunus spelade även fotboll på fritiden och lekte med sina kompisar ute i naturen vilket han numera anser räknades som friluftslivsaktiviteter. Han förklarar även att han nästan var tvingad till att vara utomhus på grund av att det var för varmt för att vara inomhus.
Ja tror inte vi har friluftsliv i Marocko. [...] Vi haft nån gång utflykt me klassen men ja vet inte om de räknas som friluftsliv, eller? […] Vi gick runt en gång o kolla på olika platser o läraren prata om historia om platserna o kolla på vattenfall. [...]Ja va mycke ute i naturen i Marocko, de va mycke varm o va inomhus. […] Ja bruka alltid va ute o leka med kompisar. Vi spela fotboll o lekte lekar som kurragömma o sånt. (Yunus)
Abdirizaks situation var väldigt lik den Yunus upplevde då han ofta var ute i naturen, men att han likt Yunus inte tänkte på de aktiviteter som han utförde i naturen som friluftsliv. Däremot nämnde han inte att han hade genomfört friluftsliv i skolan, utan att friluftsliv då mer var något han själv upplevde på fritiden med sina kompisar. Han berättar om hur de tog
promenader ute i naturen, spelade fotboll och att de ibland också åt ute i naturen. Abdirizak säger även att han var ute i naturen varje dag i Somalia, och att han också försöker att vara det i Sverige.
Vi hade inte friluftsliv som jag minns samma som Sverige. Ja va ute i natur sådär men tänkte inte på det du vet. [...] Ja va ute varje dag i Somalia, o ja försöka va de i Sverige också. [...] Vi gick i natur, åt i natur o så spela fotboll. (Abdirizak)
Marwan beskriver sin upplevelse i Irak, och hur de inte hade något uttalat friluftsliv där. Marwan och hans närstående skulle hålla sig nära skolan och hemmet då situationen i landet var farlig. Han fortsätter med sin beskrivning av naturen i Irak och hur han bodde väldigt nära en bergskedja. Marwan förklarar hur han, och ibland med kompisar brukade ta sig till dessa berg och titta på stjärnorna på himlen. Även om Marwan inte uppfattade naturmötet i bergen
21
som friluftsliv har han genomfört aktiviteter och naturupplevelser även i Irak som skulle kunna klassas som friluftsliv. Det är begreppet friluftsliv som inte finns på samma sätt i Irak som gör att Marwan inte tänkte på att de hade friluftsliv även där.
Vi har inte sånt här friluftsliv i Irak för vi inte fick vara ute så mycke för de va farligt. […] Vi va alltid i, o nära skolan o hemma. […] I staden vi bodde i de va inte så mycke krig men de va fortfarande inte säker att va så mycket ute. [...] Vi bodde nära berg i Irak. Ibland ja gå dit själv eller med kompis o titta på stjärnorna. Vi har en
favoritställen som ingen visste. (Marwan)
Likheten mellan respondenterna i studien är att de inte visste att friluftsliv existerade innan de kom till Sverige. Samtliga respondenter rörde sig relativt ofta i naturen i sina hemländer, men de tänkte inte på det som något speciellt eller som “friluftsliv”. I Sverige, och framförallt i skolan, är fokuset på att hela tiden prata om friluftsliv och benämna aktiviteter som genomförs i naturen som “friluftsliv”. Eleverna anser dock att de efter har kommit till Sverige och fått lära sig om begreppet friluftsliv och vad det innebär, att vissa aktiviteter som de genomförde i hemlandet kan klassas som friluftsliv.
5.5 Miljön & naturen i elevernas hemländer
Samtliga respondenter ansåg att det är stor skillnad på natur och miljö i Sverige jämfört med sina hemländer. I Sverige tycker de att det är kallare och att det finns mer skog än i sina hemländer. Abdirizak, Jamila och Yunus ansåg att man i Sverige hade en större möjlighet att utföra en bredd av friluftslivsaktiviteter för att vädret skiftar mer. Det går enligt
respondenterna att utföra flera olika aktiviteter både under vintern och sommaren. I deras hemländer upplevde de inte exempelvis snö, och kunde därför inte åka skidor eller pulka.
Ja tycker natur i Marocko ee mycke fin men ja brukade inte göra friluftsliv där borta för ja ee rädd för farliga insekter o djur. [...] Väder här ändrar naturen hela året som blir att man kan ha fler friluftsliv här än Marocko. [...] min lärare hon sa att de inte finns farliga djur o insekter här i Sverige. (Jamila)
Mamma varna oss alltid för giftig djur som kan döda o göra oss sjuk. Därför ja va inte så lång från min hem om ja lekte me kompisar. […] De fanns inte mycke skog där ja bodde. [...] Kanske tretti minuter me bil från öken. [...] De finns typ skog i Marocko men de inte samma o lika mycke som här. (Yunus)
22
Jamila och Yunus nämner att det finns farligare djur i Marocko och att föräldrarna alltid varnade dem för dessa djur, vilket har gjort att Jamila är mer försiktig när hon vistas i den svenska skogen. Däremot var de medvetna om att Sverige inte hade lika farliga djur som i deras hemländer eftersom Jamilas lärare förklarade detta för henne. Detta har gjort att Jamila är mindre rädd i den svenska skogen men hon förklarar att hon fortfarande har respekt för djuren som finns i Sverige. Yunus beskriver också hur han i Marocko endast bodde 30 minuter från öknen, vilket är en stor skillnad då det inte finns i Sverige.
Även Abdirizak nämner att det finns farliga djur i Somalia som man bör akta sig för om man vistas i naturen. Abdirizak vet också om att det inte finns lika många farliga djur i den
svenska naturen. Han nämner också att det finns mer skog i Sverige än i Somalia och att det i Somalia finns mer öken. Han beskriver hur han tycker att det är lugnare i naturen i Sverige.
Ja va ute i naturen varje dag i Somalia, o försöker va de här också. [...] Skillnaden i naturen ee att de kallt haha (paus) mycke kläder. [...] I Somalia de finns djur som göra kaos med dig om de vill asså haha. [...] men de mer skog här o mer sand i Somalia. (Abdirizak)
Gabriella och Abdirizak nämner kylan i Sverige som något som påverkar deras bild av friluftsliv negativt. Abdirizak förklarar att han är tvungen att använda mer kläder när han vistas ute i den svenska naturen just för att det är kallare i Sverige än i Somalia. Gabriella tycker att miljöskillnaden mellan Irak och Sverige är stor och att det känns som olika världar. I Sverige tycker hon att det är mörkare och kallare, speciellt under vinterhalvåret. Hon
förklarar vidare att hon inte tänkte på naturen när hon vistades utomhus i Irak som hon gör här i Sverige, utan hon var enligt henne själv bara ute och gick omedvetet i naturen.
De kännas som olika världar nästan. Naturen e asso ja menar (Paus) helt olika. [...] Här de ee mer mörk o så kallt. [...] I Irak ja va ute i naturen, men de va mer att bara va ute i natur. Ja vet inte vad, typ gå i natur o så, ni förstår? (Gabriella)
När Marwan ska beskriva naturen och miljön i hemlandet jämför han med hur det ser ut i Sverige. Han beskriver hur naturen inte alls är lika varandra, i Sverige finns det mer skog och han tycker också att det känns säkrare att röra sig i naturen. Marwan berättar också om hur luften känns renare i Sverige, enligt honom har sitt hemland mer avgaser och mer
nedskräpning. Han fortsätter med att beskriva hur han i Irak var tvungen att vara försiktig med att gå i naturen då det ofta fanns vassa föremål såsom metallburkar och glasskärvor. Marwan
23
känner sig modigare och mindre rädd för att röra sig i naturen i Sverige, dock upplever han en överhängande risk för att gå vilse i skogen och han skulle aldrig våga gå själv i naturen.
Natur i Irak inte samma som Sverige. Luften känns mer ren här. […] Där ja komma från de mycke avgaser o skräp. […] Om ja inte försiktig i Irak ja kunde trampa på vassa saker ibland som metallburk, glas o sånt. Men i Sverige ja kan gå barfota i gräs utan att kanske skada mig. [...] Ja vågar gå ut mer ute i skog om ja inte är själv för ja går vilse. I Irak va de mera öppen så ja kunde se min hus hela tiden nästan fast ja gick lång bort. (Marwan)
För Marwan och Gabriella fanns det inte samma möjlighet att vara ute i naturen just för att de levde under svåra omständigheter i sina hemländer. Marwan nämnde att han bodde i en stad i Irak där det inte var krig men att han fortfarande sällan fick vistas utomhus just för att det var farligt. Han var mer försiktig i hemlandet när han gick ut i naturen för att han visste att det kunde finnas vassa föremål som kunde skada honom ifall han inte tog det försiktigt. Han upplever att Sverige är mer städat och han numera kan gå barfota på gräsmattan. Däremot var Gabriella och Marwan rädda för att gå ensamma i skogen och de går hellre med sällskap då de vistas i skogen. Detta för att båda är rädda för att gå vilse eftersom skogarna i Sverige är större.
Samtliga respondenter levde under olika situationer i deras hemländer. I Marocko var de farliga faktorerna djur och växter som kunde skada en. I Irak och Somalia var det inte säkert att gå ut just för att det kunde finnas farliga föremål på marken som kunde skada dem. Men även att det är krig och ett instabilt läge i länderna. Det var inte säkert att vistas ute just för att det inte är lika lugnt där som i Sverige.
5.6 Elevernas inställning till friluftsliv
Inställningen och attityden till friluftsliv varierade mellan respondenterna. Det går tydligt att se vilka som är negativa och vilka som är positiva till momentet friluftsliv. Abdirizak och Yunus var båda positivt inställda till friluftsliv och båda var villiga att testa på nya saker. Även fast de tycker att vissa aktiviteter var otäcka blev de mer motiverade till att testa nya saker eftersom de kände att de klarade av det. Yunus tycker att det är positivt att få lära känna den svenska naturen. Han berättar också om hur han mår bättre av att vara utomhus och genomföra aktiviteter då han lär sig om överlevnad vilket han tycker är kul. Yunus fortsätter
24
att berätta om hur han inte gillar att frysa, men att han snabbt glömmer bort det när han genomför aktiviteter.
Ja tycker de ee ibland läskigt men lätt o de finns alltid någon nytt o göra som ee kul. [...] de ee positiv för man får känna naturen i Sverige. Ja visste inte exempel att ja kunde gå på is förut. [...] Bara ja är ute så ja mår bra. Ja tycker man mår bra att vara ute o göra friluftsliv för ja lär mig mycke om överlevnad o sånt. [...] Ja gillar inte o frysa, men ja glömmer när ja göra aktivitet. (Yunus)
Abdirizak tycker om idrottsämnet och att vara ute i naturen och han beskriver hur han blir lugn av att höra fåglarna kvittra. Det som han inte tycker om att genomföra på
idrottslektionerna är orientering då han inte förstår hur han ska läsa av kartan och använda kompassen. Han tycker dock om att röra sig i naturen då man blir starkare fysiskt och
uppskattar upplevelsen. Han avslutar med att säga att han skulle vilja spendera ännu mer tid i naturen med skolan.
De ja inte gillar på idrott är orientering haha. Ja fattar inte de bre. [...] De kul
egentligen, men svårt (paus) fett svårt wallahi, ja fattar inte karta. [...] I svenska natur ja bli lugn o man höra fåglar o sånt. [...] de är jobbigt att gå i berg o så. Men de ee bra o göra de, man blir stark sådär o orkar mer har vi lärt oss i skolan. (Abdirizak)
Jamila tycker att friluftsliv kan vara roligt, men att det också kan vara tråkigt när hon känner att det blir för svårt. Hon beskriver skidor som ett exempel då hon hade svårt för att lära sig att åka skidor. Däremot var upplevelsen av skidbacken och miljön något som vägde upp och gjorde det till en positiv upplevelse. Hon beskriver dock hur hon är nyfiken av sig och gillar att testa på nya saker. Jamila anser att friluftsliv i grunden är något bra, då man får uppleva naturen, lära sig nya saker och hon tycker att friluftsliv påverkar hennes hälsa på ett positivt sätt. Hon berättar också om hur hon älskar naturen och att bara höra hur naturen ”låter”. Onaturliga ljud såsom bilar, telefoner samt nedskräpning ansåg hon vara något som inte hör hemma i naturen.
[…] ibland de kan vara roligt men svårt. De va jobbigt att åka skidor men ja tycker de bra för man får upplever naturen o lära nya saker. [...] Ja älskar natur, du vet när man ee ensam o inte höra någon ljud (Paus) bara naturlig ljud som fåglar o vinden o havet. [...] Ja tycker att naturen påverkar hälsa bra om det är naturligt o inte andra saker som stör (Paus) som typ bilar o telefon o människor som skräpar. (Jamila)
25
Rädslan för farliga djur från hennes tid i Marocko sitter dock kvar. Även fast Jamila vet att det inte finns lika många farliga i djur i Sverige har hon fortfarande en stor respekt för djuren i naturen. Jamila, Abdirizak och Yunus hade fått testat på fler friluftslivsaktiviteter i sina skolor än vad Marwan och Gabriella hade fått göra och de nämnde hur deras respektive lärare hade motiverat samt fått de att känna sig tryggare med att utföra vissa friluftsaktiviteter. Det går att säga att Jamila också överlag är positivt inställd till friluftsliv men att hon hade det svårare med att lära sig de fysiska aktiviteterna som exempelvis att åka skidor. Detta ledde till att hon ibland upplever de aktiviteter som tråkiga eller svåra vilket påverkar helhetsbilden av
friluftsliv.
Marwan nämnde att naturen i Irak var mer öppen än i Sverige då han i hemlandet kunde gå en bit från där han bodde och han kunde fortfarande se sitt hus vilket gjorde det enklare för honom att orientera sig. Han ansåg att risken för att gå vilse inte var lika stor i hemlandet som det är i Sverige på grund av de stora skogarna. Han tycker också att det är dyrt att köpa kläder för att genomföra friluftsliv, och hur han hellre vill lära sig saker som gör att han kan ta hand om sig själv, till exempel köpa hus. Marwan anser att friluftsliv inte är viktigt och att det är tråkigt på grund av han inte ser någon mening i att genomföra det. Marwan berättar också att han känner sig tryggare att röra sig ute i naturen när han går med kompisar. Detta gäller även på friluftslivslektionerna.
[...] Ja vet inte om de är bra eller måste, för ja aldrig kommer gå ut i skogen när ja slutar skola. Ja vill lära mig hur ja tar hand om mig själv o köpa hus. [...]de också fett dyrt för ja måste köpa mycke kläder som blir smutsig [...] Nej dålig faktiskt (Paus) ja vill inte va ute så mycket. Sverige ee kall o mörk o ja lätt blir vilse om ja gick fel. [...] man tappar lätt bort sig o inte hittar. [...] När ja ute tillsammans med kompisar så ja känner mig mer tryggt. (Marwan)
Gabriella anser att friluftsliv i skolan är något negativt som endast killar gillar. Hon gillar inte att vara ute i naturen när det är mörkt och kallt. Hon beskriver också hur hon inte uppskattar att bli svettig och trött, och anser på grund av detta att hennes hälsa inte påverkas positivt utan att hon bara blir stressad. Hon berättar att något som är positivt med friluftsliv är att det kan vara skönt när det lugnt och tyst, samt ifall hon går med en kompis. Gabriella vill heller inte spendera mer tid i naturen då hon inte förstår varför de under frilufslivsmomentet ska vara ute i naturen hela tiden. En faktor som bidrar negativt till Gabriellas inställning till friluftsliv är hon anser att de enbart genomför orientering i friluftsliv, vilket hon tycker är tråkigt.
