Att vara kristen i en postkristen tid
Upplevelsen av religion och identitet hos unga svenskar
Patrik Kallio
Kallio.p89@gmail.comMichaéla Björkefjord
Michaelabjorkefjord@hotmail.comExamensarbete 15 hp Grundnivå
Vårterminen 2020
Handledare: Sverre Wide
Förord
Det har varit en mycket intressant och stundtals utmanande vår vid framställningen av denna uppsats. I samband med det finns det också givetvis människor som förtjänar att
uppmärksammas lite extra. Med det sagt vill vi först och främst rikta ett stort tack till vår handledare Sverre Wide som kommit med god vägledning, många bra idéer och uppmuntran, stort tack! Ett stort tack vill vi givetvis också rikta till alla de respondenter som valde att ta sin tid för att dela med sig av sina erfarenheter med oss, utan er hade uppsatsen aldrig blivit det den är idag, Tack!
Abstract
Most people experience Sweden as a secular country, which could cause problems for Christian adolescents at school. The secular society has become the new normal for many people which results in Christian adolescents often having to defend themselves and their beliefs at school when questioned by their non-Christian peers. We interviewed seven people who wanted to share their experiences from their adolescence. The purpose of the study is to examine how Christian adolescents experience attendance at a non-religious school in a secular country. The theoretical framework from which the analysis is drawn upon is the theory of Socialisation Process by Peter Berger and Thomas Luckmann and the concept of Stigma by Erving Goffman. The results demonstrate there is vulnerability in being a Christian at school in a secular country. Some participants reported that they might be less active in the church during their adolescence. They also reported an unwillingness to discuss their faith with non-Christians when questioned. Several of the respondents describe a qualitative difference between the friends who shared their beliefs and the friends who didn´t. To a large extent the friendship between those who have shared beliefs remains to this day.
Sammanfattning
Många upplever idag Sverige som ett sekulariserat land, vilket eventuellt skulle kunna skapa problem för vissa, till exempel kristna ungdomar i skolan. Då det sekulära samhället blivit den nya normen för många människor förekommer det att kristna tonåringarna behöver försvara sig själva och sin tro i skolan då de blir ifrågasatta av icke kristna skolkamrater. Vi har intervjuat sju respondenter som fått dela med sig av sina upplevelser från tonårstiden. Syftet med studien är att undersöka hur unga vuxna upplevde att som kristen tonåring gå i en icke religiös skola i ett sekulariserat land. Vår analys utgår från teorin socialisationsprocessen av Peter Berger och Thomas Luckmann samt Erving Goffmans begrepp stigma. Resultatet visar att det finns en utsatthet i att vara kristen i en skola som har sin plats i ett sekulärt samhälle. En del av respondenterna vittnade om att de kanske skulle varit mindre aktiva i kyrkan, eller att de ibland inte orkade ta diskussionen med icke kristna som ifrågasatte dem och därför valde att inte berätta om sin tro. Flera av respondenterna redogör för skillnaderna i relationen mellan de kristna vännerna och de icke kristna vännerna och att vänskapen mellan de som delar deras tro, i stor utsträckning finns kvar än idag.
1 Inledning ______________________________________________________________ 1 1.1 Bakgrund __________________________________________________________ 1 1.2 Syfte och frågeställningar _______________________________________________ 3 1.3 Definition __________________________________________________________ 3 1.4 Avgränsningar _______________________________________________________ 3 1.5 Disposition _________________________________________________________ 4 2 Tidigare forskning _______________________________________________________ 4 2.1 Religion, tillit och social sammanhållning ___________________________________ 4 2.2 Kristna traditioner och skolan ____________________________________________ 5 2.3 Religionen och skammen _______________________________________________ 7 2.4 Sammanfattning tidigare forskning ________________________________________ 7 3 Teoretiska utgångspunkter _________________________________________________ 8 3.1 Religion ___________________________________________________________ 8 3.2 Socialisation och stigma ________________________________________________ 9 3.3 Socialisationsprocessen ________________________________________________ 9 3.3.1 Primär socialisation _______________________________________________ 10 3.3.2 Sekundär socialisation _____________________________________________ 10 3.3.3 Upprätthållning och transformation av en subjektiv verklighet _________________ 10 3.4 Stigma – Goffman ___________________________________________________ 11 3.5 Sammanfattning teori _________________________________________________ 12 4 Metod _______________________________________________________________ 13 4.1 Datainsamling ______________________________________________________ 13 4.2 Urval ____________________________________________________________ 13 4.3 Tillvägagångssätt och datahantering_______________________________________ 14 4.4 Etiska ställningstaganden ______________________________________________ 15 5 Resultat och analys ______________________________________________________ 15 5.1 Sverige som ett sekulariserat land ________________________________________ 15 5.2 Socialisationsprocessen _______________________________________________ 16 5.2.1 Signifikantas roll för individen _______________________________________ 16 5.2.2 Gemenskap och relationer __________________________________________ 17 5.2.3 Upprätthållandet av identiteten _______________________________________ 19 5.3 Stigma ___________________________________________________________ 20 5.3.1 Är religion ett stigma? _____________________________________________ 20 5.3.2 Hur hanterar ungdomarna stigma? _____________________________________ 23 5.3.3 Ett omedvetet stigma ______________________________________________ 24
6 Diskussion ____________________________________________________________ 25 6.1 Slutsats ___________________________________________________________ 27 7 Referenser ____________________________________________________________ 29 8 Bilagor ______________________________________________________________ 31 8.1 Intervjuguide _______________________________________________________ 31 8.2 Informationsblad ____________________________________________________ 34 8.3 Samtyckesformulär __________________________________________________ 36
1
1 Inledning
I detta kapitel redogörs för bakgrunden till studien, vilket syfte och vilka frågeställningar som ligger till grund för den samt att definitioner och sedan avgränsningar kommer att
presenteras. Avslutningsvis kommer en kort disposition att beskriva innehåll och ordningsföljd för uppsatsen.
1.1 Bakgrund
En av delarna som utgör människans identitet är religiös åskådning. I denna uppsats ligger fokus på vilken betydelse kristendomen hade för det sociala sammanhanget i tonåren. The World Value Survey är ett globalt nätverk som sedan 1981 samlat in material i vågor med några års mellanrum från nästan 100 olika länder. Nätverket har för avsikt att kartlägga olika värderingar och vilka politiska effekter dessa kan medföra (World Values Surveys, 2020).
Figur 1. Kulturkarta som beskriver kulturella skillnader mellan länder baserat på olika värderingar. Hämtad från World Values surveys hemsida, http://www.worldvaluessurvey.org/WVSContents.jsp
2 Kartan ovan är resultatet från en analys gjord av Ronald Inglehart och Christian Welzel. Analysen bygger på data inhämtad av World Values Survey. Forskarna ville visa att det går att kategorisera kulturella skillnader på en bas av värderingsskillnader som respondenterna angivit (World Value Surveys, 2015).
Kartan ovan är från 2015 och är den senaste publicerade. Det går att se små tendenser till att Sverige skulle gå tillbaka något mot det traditionella som står i motsättning till sekularisering, dock är dessa tendenser små. Trots att det är ca fem år sedan den senaste kartan publicerades finns ingen anledning att tro att de skulle skett några drastiska förändringar i Sverige sedan dess.
Furseth, Kühle, Lundby, Lövheim (2019:72) argumenterar för att sociologer många gånger studerar sekulariseringens utbredning över religionen i en för snäv fattning. I stället för att enbart se hur majoritets religionen försvinner till förmån för sekularisering bör en uppfattning om att religionen byter skepnad antas. Genom att studera religionen som något med fler dimensioner menar de på att religionen inte försvinner utan snarare håller på att återetablera sig under andra former än tidigare.
Trots att de finns en debatt kring huruvida religionen håller på att försvinna eller omformas kommer uppsatsen att anta den långsiktiga trenden att Sverige blir mer sekulariserat på religionens bekostnad. Utifrån kulturkartan går det att dra slutsatsen att Sverige är det mest sekulariserade landet i världen. Det finns därför anledning att tro att religiös åskådning skulle kunna bli mer problematisk för troende, särskilt för ungdomar då dessa befinner sig i en kritisk period i livet där självidentiteten formas med en stark påverkan av grupprelationer. Vidare finns det anledning att undersöka om religionen påverkat upplevelsen av samhörighet gentemot ens jämnåriga grupp. Tidigare forskning visar att många unga känner sig kränkta på grund av sin tro och det är högst väsentligt för upplevelsen och känslan av att få tillhöra, inte allra minst i skolan (SVD, 2020, 18 februari).
Det är skillnad på att tillhöra svenska kyrkan och att tillhöra en frikyrka då de utövar kristna traditioner på olika sätt. Idag tillhör 5,9 miljoner människor den Svenska kyrkan, dock är inte alla bekännande kristna (Svenska kyrkan, 2020). Trots att så många människor tillhör den Svenska kyrkan är det endast en halv miljon barn och vuxna som deltar i kyrkliga
verksamheter varje vecka. Det betyder nödvändigtvis inte att vissa människor inte utövar sin tro på annat sätt, utanför den kyrkliga verksamheten (SVD, 2020, 18 februari).
3 Det finns en viktig poäng med att undersöka förhållandet mellan religiösa och sekulariserade värderingar. Trots att Sverige är det mest sekulariserade landet i världen tillhör ändå en majoritet av svenska befolkningen något religiöst samfund, även om dessa inte är aktiva medlemmar eller själva skulle bekänna sig som religiösa. Poängen är här att undersöka om de sekulariserade värderingarna som präglar det svenska samhället har skapat en ny slags
minoritetsgrupp som på sätt och vis egentligen är eller kanske har varit en majoritetsgrupp. En aspekt av detta är också att se huruvida numera allt mer sekulariserade samhälleliga institutioner påverkar religiöst aktiva medlemmar i trossamfund. Av skäl som redovisas nedan kommer vår studie att fokusera på aktivt kristna ungdomar.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka upplevelsen av att vara bekännande kristen i en allt mer sekulär omgivning. Fokus ligger på unga vuxnas upplevelser av tonåren och situationen i skolan. De specifika frågor som är tänka att besvaras är följande:
Hur upplevde unga vuxna att vara kristen tonåring i ett allt mer sekulariserat Sverige ur ett retrospektiv?
Hur upplevde unga vuxna som var kristna i tonåren att de icke religiösa relationerna påverkade deras relationer i religiösa sammanhang ur ett retrospektiv?
1.3 Definition
Grupper utanför religionen syftar till de sociala grupper i relativt jämn ålder som de kristna tonåringarna interagerar med i skolan och som inte präglas av en gemensam religiös uppfattning.
Sekularisering kännetecknas av att religionen förlorar sin betydelse för både individer såväl som för samhället till förmån för ett alltmer rationellt synsätt. Den blir frikopplad från
samhälleliga institutioner och förlorar sitt inflytande över dessa (Nationalencyklopedin, 2020)
1.4 Avgränsningar
Att unga vuxnas upplevelse av sin tonårstid står i fokus för uppsatsen är grundat på att tonåren är en period då jämnårigas åsikter blir viktig för individen. Skolan är en institution
4 där tonåringar spenderar mycket av sin tid. Skolmiljön är ofta inom en sekulariserad kontext och det är också en plats där religiösa och icke-religiösa ungdomar möter varandra dagligen. Att avgränsa religion till kristendom sker dels i ett försök att isolera religion som en social faktor som kan komma att påverka interaktionerna negativt. I många fall där det handlar om andra religioner finns det också en risk att det finns andra sociala faktorer som kan komma att påverka upplevelsen. Trots att kristendomen är en majoritetsreligion i Sverige, finns det ändå skäl att tro att denna kan upplevas problematisk för ungdomarna som går i en svensk icke-religiös skola.
1.5 Disposition
Efter inledningen följer ett kapitel med en redovisning över den aktuella forskningen kring ungdomars upplevelse av religion utanför den religiösa sfären. I teorikapitlet redogörs det djupare för de teoretiska begrepp som ligger till grund för arbetet. Socialisationsprocessen av Berger och Luckmann samt Goffman’s Stigma. I metodkapitlet redovisas de tillvägagångssätt som används för insamling samt hantering av data som ligger till grund för resultatdelen i uppsatsen. I resultatkapitlet redovisas den insamlade data utifrån tematiseringar och börjar med socialisationsprocessen för att avslutas med stigma. I diskussionskapitlet presenteras ett resonemang kring data som redovisas i analysen och avslutas med en slutsats. I slutet av uppsatsen bifogas intervjuguide, samtyckesformulär och informationsblad.
2 Tidigare forskning
Detta kapitel redogör för hur det aktuella forskningsläget ser ut. Mestadels är det svensk forskning, då uppsatsen grundar sig på hur det ser ut i den svenska kontexten, men det förekommer också internationell forskning. Den tidigare forskningen sträcker sig från 2011 till 2019, vilket ger en överblick över hur forskningen ser ut idag och har sett ut de senaste nio åren.
2.1 Religion, tillit och social sammanhållning
För att bygga framgångsrika samhällen och skapa större gruppsammanhållning behövs tillit. Tillit syftar till att människor litar på varandra i vardagen. Som att lämna barnen på
5 sociala förtroendet för andra skapar oönskade olikheter och segregation. Den största bristen på tillit finns hos grupper såsom arbetslösa, de med dålig hälsa och lågutbildade. Holmberg & Rothstein (2016:37) undersöker tillit relaterat till bland annat, ålder, kön, politisk åskådning och utbildning, men inte hur tilliten ser ut mellan olika religioner.
Den grundläggande tilliten krävs för att uppnå social sammanhållning. Det är viktigt att tilliten finns mellan olika individer och grupper som religiösa grupper och åldersgrupper. Vad som kan komma att påverka hur hög tillit varandra har till allmänheten kan bero på bland annat hög eller låg utbildning och politisk åskådning. I en undersökning om hur hög tillit, människor känner till varandra blev resultatet att fler än hälften känner tillit till andra
människor, detta resultat gäller bland annat grupper med religionstillhörighet. Vid en närmare undersökning om hur tilliten ser ut mellan de olika religiösa grupperna, visar resultatet att de som tillhör den Svenska kyrkan och en kyrka i minoritet har lägst tillit till
allmänmänskligheten. Studien visar också att 40 procent, känner en känsla av samhörighet eller religiös tillhörighet (Willander, 2019:69).
Willander, (2019:72) gjorde en undersökning som visar att kyrkor i minoritet känner starkare samhörighet med personer som tillhör andra religioner och kulturer än de som de själva tillhör, än vad större kyrkor och kyrkor i majoritet gör. Över 50 procent av personerna tillhörande en kyrka i minoritet känner samhörighet till personer i andra kulturer och religioner. Medlemmar av minoritetsreligioner och kristna upplever en högre grad av samhörighet trots att de upplever en lägre grad av tillit till allmänmänskligheten (Willander, 2019:72).
2.2 Kristna traditioner och skolan
Tidigare var staten och kyrkan sammankopplade, nu är de dock separerade och det visar sig mer och mer i skolorna. Tidigare var en del skolavslutningar och julavslutningar förlagda i kyrkan, detta har dock minskat och på många orter avtagit helt. Det blir en motsättning för religionerna, då kristendomen bedriver sin verksamhet i kyrkan, medan de som tillhör till exempel islam inte har möjligheten att kliva in i en kyrka på grund av deras tro (Karlstads stift. 2013).
Thurfjell (2015:17) gjorde en studie som handlar om att Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder. Detta trots att många svenskar utövar och deltar i kristna traditioner,
6 men som inte utöver traditionerna är bekännande kristna. Thurfjell (2015:220f) använder sig av begreppet postkristna och i den gruppen ingår personer som firar jul, påsk, väljer att döpa sig eller sina barn i Svenska kyrkans kristna tro samt att människor väljer att ingå i äktenskap genom en kristen ceremoni genomförd av en präst, detta med fortsatt förnekande att tillhöra kristendomen eller att vara kristen (Thurfjell, 2015:220f). Trots den föreställningen att Sverige är bland de mest sekulariserade länderna, tycks det finnas en medvetenhet hos de svenska ungdomarna om att Sverige är historiskt kristet. De firar kristna traditioner och inom skolmiljön är informationen som förmedlas till dem att Sverige är ett kristet land (Kittelman-Flensner, 2015:198f).
Deltagare i studien som Thurfjell (2015:17) gjort, upplever att Sverige är ett sekulariserat samhälle och denna upplevelse delas av blandade åldrar från 25 år till 75 år, där de yngre menar att det är ett sådant samhälle de växt upp i. Detta blir paradoxalt då traditioner som tidigare nämnt, såsom jul och påskfirande, är en del av samhället och även av skolan. Det är traditioner som i princip alla som gått i grund- och gymnasieskola i Sverige deltagit i. Hur kan då Sverige vara så sekulariserat? Om så många deltar i dessa aktiviteter och firande så bör statistiken visa annorlunda. Det blir dock tydligt när frågan vad personer tror på skall besvaras. Det är inte på grund av kristen tro som majoriteten deltar i firandet, utan det är för att det är traditioner och det är något svenskar “alltid har gjort” (Thurfjell, 2015:38).
Skolan är en central plats för mötet med religion för ungdomar. 2008 genomfördes en enkätstudie inom ett projekt initierat av svenska kyrkan. Enkäten besvarades av ca 1300 ungdomar. Där framkommer det att skolan är en av de platser på vilka ungdomar mest stöter på religion (Lövheim, 2012:131). Inom samma projekt gjordes det också intervjuer med ett mindre antal ungdomar från två olika skolor. Baserat på deras egna utsagor finns det skäl att tro att skolan ungdomarna går på kan ha betydelse för vilken relation de bygger till religionen (Brömssen, 2012:138 - 145). Trots att intervjuerna är gjorda med ett begränsat antal elever och svårigheten att dra generella slutsatser, finns det små skäl att tvivla på resultatet då utsagorna skiljer sig mycket inom vissa områden. Något som båda skolorna tycktes ha gemensamt var dock att eleverna medvetet undvek att tala om religion då det beskrevs vara riskfyllt och som något som kan leda till konflikter. Något ungdomarna också beskrev var att religion kunde leda till vänskap och gemenskap, men också fördomar (Brömssen, 2012:143; Lövheim, 2012:77).
7
2.3 Religionen och skammen
Sveriges kristna råd utförde en enkätundersökning som visade att varannan kristen ungdom kände sig kränkt på grund av sin tro. Kränkningarna skedde bland annat i skolan och kom från både elever och lärare, vilket lett till att många unga kristna valt att dölja sin tro (SVD, 2020, 18 februari). På samma sätt beskriver muslimska ungdomar som deltar i islamiska studier utanför den sekulariserade skolan. De redogör för att de upplever att de blir
förlöjligade av både lärare och kamrater om de berättar om studierna vid sidan av skolan. Det finns också de som trots att de inte upplevt sig diskriminerade ändå väljer att inte säga något sin tro (Berglund, 2017:526f).
En del kristna svenskar känner skam över sin tro såväl till vardags som i specifika situationer. Två kvinnor som växte upp på 60- och 70 - talet berättar om att det i skolan var “töntigt” att vara kristen och att just skoltiden var den jobbigaste. Trots att en av kvinnorna själv var aktivt kristen, refererar hon till de få andra hon vet som är kristna som “freaks”. En annan kvinna som är född på 30-talet, upplever än idag samma pinsamma känslor, och trots att hon är aktivt kristen så försöker hon hemlighålla detta (Thurfjell, 2011:10). Flera personer födda på 90-talet delar samma känslor som de tidigare nämnda personer och en gemensam nämnare för alla är att de försöker hålla sin kristna sida hemlig och försöker att inte beblanda sina kristna vänner med sina icke kristna vänner i skolan. De upplever att det är pinsamt att vara kristen och det finns en rädsla för att bli dömd. Det verkar finnas en gemensam upplevelse att det är just det svenskkyrkliga som är pinsamt. Att uppleva kristendomen som genant gäller inte bara personerna själva, de upplever också att andras kristendom är pinsam och det gäller både närstående och främlingar (Thurfjell, 2011:10).
2.4 Sammanfattning tidigare forskning
Det finns en hel del tidigare forskning som rör vårt studieområde, dock fanns inte möjlighet att läsa all litteratur dels för att många böcker var utlånade under tiden uppsatsen skrevs, dels för att tiden till att läsa allt inte fanns. Det är dock värt att nämna en högst relevant nyutgiven bok som är av vikt för studien som inte gick att få tag på under skrivandets gång: Maria Klingberg och Mia Lövheim – ”Unga och religion: Troende, ointresserade eller neutrala?”. Så resultatet från den boken kommer dessvärre inte att redogöras i denna uppsats.
8 Tidigare forskning rör stora delar av samma område som uppsatsen har för avsikt att studera. Exempel på områden är hur kristendomen påverkat hur personer valt att dölja sin tro eller inte, om de skäms över att vara kristna samt att religionen kan komma att påverka valet av vänner.
Tidigare forskning pekar på att skolan är den platsen där ungdomar mest utsätts för religion och att det i skolan kan leda till konflikter om de öppet talar om sin tro. Tidigare forskning berör också vikten av tillit till andra människor och tilliten är en viktig del för att bygga och bevara social sammanhållning. Många av studierna berör ämnen som är närliggande för vår studie, hur kristna tonåringar upplever eventuell segregation i skolan, om de upplever att deras tro var problematisk för dem under skoltiden och om kristendomen kunde leda till inkluderande eller exkluderande från andra som inte delar deras tro. Mycket forskning är gjord utanför Sverige, men det går att argumentera för att det skulle finnas stora skillnader då Sverige upplevs sekulariserat i högre grad.
Studier av kristna ungdomars upplevelser har gjorts tidigare, men då för att synliggöra upplevelserna. Avsikten med denna uppsats är att dels synliggöra unga vuxnas upplevelse av att vara kristen tonåring men främst utifrån ett försök att använda tidigare etablerade
sociologiska teorier och begrepp för att kunna placera upplevelserna i ett större teoretiskt sammanhang.
3 Teoretiska utgångspunkter
I detta kapitel redogörs först en argumentation över vilken ståndpunkt uppsatsen kommer att ta gentemot begreppet religion. Efter det följer en presentation över det teoretiska ramverk som kommer ligga till grund för analysen av data som presenteras vid resultatkapitlet.
3.1 Religion
Det finns en debatt om hur religion bör definieras vid studier av ungdomars förhållande till religion. De två huvudsakliga skillnaderna på definition av religion är att se religionen som substantiell alternativt funktionell. Den substantiella definitionen är att se religionen som knuten till institutioner och traditioner, den senare snarare som funktioner för ungdomar att tackla existentiella frågor (Lövheim, 2012:81f). En substantiell definition är den som kommer att hållas i uppsatsen. Det finns förvisso en poäng i att betrakta religion som något mer än
9 institutioner och traditioner. För uppsatsen är fruktbart att behålla en substantiell definition då det möjliggör att ringa in en specifik grupp som kan betraktas som en minoritet.
Utgångspunkten av religion i den meningen är att det handlar om trosföreställningar. Fokus ligger på kristendomen, som i denna uppsats handlar om att ha varit aktiv i antingen en frikyrka eller i en traditionell kyrka under tonåren.
3.2 Socialisation och stigma
Det teoretiska ramverk som analysen bygger på utgörs av begreppen socialisationsprocessen som utvecklats av Peter Berger och Thomas Luckmann samt begreppet stigma av Erving Goffman.
3.3 Socialisationsprocessen
Nedan följer en djupare redogörelse för teorin socialisationsprocessen och dess begrepp. Då socialisationsprocessen består av ett flertal viktiga komponenter, primär socialisation,
sekundär socialisation och upprätthållning och transformation av en subjektiv verklighet,
finns det anledning att gå igenom dessa separat mer noggrant.
Socialisationsprocessen är en förklaringsmodell av hur människor inkorporerar samhället och dess normer i sig själva, hur de blir en del av de samhälle som de växer upp inom. När
individer föds, internaliserar de den objektiva verkligheten och gör den till en del av den subjektiva verkligheten. De införlivar den värld som de signifikanta andra förmedlar till dem. Peter Berger och Thomas Luckmann redogör grundligt för begreppet i sitt verk ”The social
Construction of reality – A treatise in the sociology of knowledge” där författarna lägger vikt
vid att förklara dialektiken som sker när individen införlivar och blir en del av samhället, inkorporerar normer som finns samt får tillgång till det sociala kunskapslagret. Individen internaliserar den objektiva verkligheten och gör denna till en del av den subjektiva verklighet, samtidigt som denna i sina handlingar externaliserar sin subjektiva verklighet tillbaka till den objektiva verkligheten (Berger & Luckmann, 1991:78).
10
3.3.1 Primär socialisation
Den primära socialisationen är den första som en individ går igenom för att denna skall bli en medlem av det samhälle denna växer upp inom. Den primära socialisationen är den viktigaste formen av socialisation inte bara för att det är den första, utan också för att det är grunden för vilken de sekundära kommer stå i relation till senare (Berger & Luckmann, 1991:151). ”The child does not internalize the world of his significant others as one of many possible worlds. He internalizes it as the world, the only existent and only conceivable world tout
court.” (Berger & Luckmann, 1991:154). Berger & Luckmann (1991:151) argumenterar för
att den sker under omständigheter som är känslomässigt laddade och att det även kan vara nödvändigt för individens utveckling. Det är även inom den primära socialisationen som individen blir tilldelad sin plats i världen, får en identitet (ibid:152).
3.3.2 Sekundär socialisation
Den sekundära socialisationen är processen där individen internaliserar andra ´sub-världar´. Det kan ses som en konsekvens av ett allt mer fragmenterat samhälle där det finns skillnader vad gäller vilka delar av det sociala kunskapslagret som är aktuellt att bekanta sig med (Berger och Luckmann, 1991:158). ´Sub-världarna´ som internaliseras i den sekundära socialisationen är generella och ofullständiga verkligheter som alltid kommer att stå i kontrast till ´bas-världen´ som individen internaliserade i den primära socialisationen. Detta kan bli problematiskt då det kan uppstå en spänning mellan den primära och den sekundära socialisationen (ibid).
I samband med den sekundära socialisationen kan det uppstå en kris för individen då denne inser att det förmedlade sättet att uppleva världen inte är den enda, utan en av många (ibid:156). Berger & Luckmann (1991:162) poängterar att det krävs mycket mer för att utmana den primära socialisationen än den sekundära.
3.3.3 Upprätthållning och transformation av en subjektiv verklighet
I och med att socialisationsprocessen aldrig är färdig utan löper under hela individens liv, kan vardagsvärldens definition såväl som individens identitet hotas (Berger & Luckmann,
1991:166f). Här spelar de signifikanta andra en central roll för individen när det gäller att upprätthålla en kontinuerlig syn på den egna identiteten. Signifikanta relationer blir på så sätt
11 viktig för individens identitet (Berger & Luckmann, 1991:170). Berger och Luckmann
(1991:172) poängterar att i alla slags situationer där det råder en konkurrens om hur
vardagsvärlden skall definieras av medlemmar från olika sekundärgrupper, klarar individen att handskas med dessa så länge det finns signifikanta relationer inom primärgruppen. På ett liknande sätt fungerar också signifikanta institutioner eller representanter för dessa (ibid).
3.4 Stigma – Goffman
Erving Goffman (2014:12) beskriver stigma som utmärkande drag eller egenskaper som skapar en negativ bild av individen som de övriga egenskaperna hos individen inte klarar att rädda upp. Stigma är något som kommer till uttryck i den sociala interaktion där de som klassas som normala och de som är klassade som stigmatiserade möts direkt eller i samtal med varandra (ibid:21)
Goffman redogör för tre olika typer av stigman men fokus i denna uppsats kommer att ligga på tribala stigman. Tribala stigman, är stigman som är knutna till bland annat en religiös övertygelse hos individen som inte nödvändigtvis behöver vara kroppsliga eller synliga (Goffman, 2014:12).
Goffman (2014:72f) gör en distinktion mellan den sociala rollen och den personliga rollen. Skälet till att denna distinktion är viktig för vidare resonemang i uppsatsen är att den sociala rollen och identiteten är knuten till den fasad som individen väljer att projicera ut vid mötet med människor denna ännu inte känner. Den personliga rollen och identiteten syftar till den sidan som individen visar för människor denna faktiskt känner (ibid).
Precis som Berger och Luckmann talar om socialisationsprocessen använder även Goffman detta begrepp för att beskriva hur individen internaliserar de rådande normer som finns inom den kontext som individen befinner sig inom, i en senare fas även vad det innebär att vara belastad med ett stigma och vilka konsekvenser detta kan innebära för individen (Goffman, 2014:40f).
Vidare beskriver Goffman:
Tidigare tänkte man sig att den stigmatiserade personen genomgick två faser under sin inlärningsprocess: Den första fasen skulle då bestå i att han lärde sig hur de normala ser på de stigmatiserade och hur han kommer till korta inför dem. Nästa fas skulle i så fall bestå i att den
12 stigmatiserade lärde sig att finna sig till rätta med de sätt på vilket andra behandlar den typen av person som han visar sig vara. Enligt min mening finns det här alltså ytterligare en fas,
nämligen då vederbörande lär sig att passera och gälla för normen (Goffman, 2014:89f). Nästan alla individer som upplever sig vara belastade med ett stigma kommer någon gång i livet försöka passera, alltså att uppträda som om den är normal. Att passera innebär att det finns en medvetenhet hos individen för vilka situationer den sociala identiteten främst lyfts fram och vilka situationer som den personliga identiteten blir den dominerande (Goffman, 2014:83f). Vidare poängterar också Goffman, 2014:85f) att det alltid finns en risk för individen att bli upptäckt. Människor som känner till individens personliga identitet riskerar att hota den sociala identiteten som den stigmatiserade individen projicerar.
Informationskontrolls tekniker och skylande är två begrepp som båda visar på ytterligare sätt
en individ hanterar sitt stigma. Informationskontrolls-teknik är de vardagliga knep en individ skaffar sig för att passera som ”normal” i sociala situationer (Goffman, 2014:102). Att skyla innebär att individen medvetet tonar ner, men inte nödvändigtvis döljer sitt stigma. Detta gör individen för att stigmat inte skall stjäla uppmärksamhet från det huvudsakliga syftet i en social situation (Goffman, 2014:149).
En viktig poäng Goffman (2014:138) redogör för är att vad som klassas som stigma kan variera beroende på den sociala situationen som individen befinner sig inom. Det är alltså inte något fixerat.
3.5 Sammanfattning teori
Båda teorierna berör socialisationsprocessen men har olika fokus. Det gör att de kompletterar varandra på ett fruktbart sätt. Teorin om socialisationsprocessen går att använda för att
undersöka konfrontationen ungdomarna kan uppleva när den primära socialisationen utmanas av den sekundära socialisationen samt hur de gör för att upprätthålla den tidigare. Teorin om stigma kommer att användas för att förstå hur ungdomarna hanterar eventuella problem som religionen kan medföra för dem i mötet och gemenskapen inom en sekulariserad institution som högstadium eller gymnasieskola. Datamaterialet kommer analyseras med hjälp av följande begrepp: primär socialisation, sekundär socialisation, bas-värld, sub-värld,
signifikanta andra, signifikant institution, upprätthållande av identitet, informationskontroll, skyla och stigma.
13
4 Metod
I detta kapitel redogörs för hur datamaterialet har samlats in, vilket urval som ligger till grund för studien, hantering av datamaterial och vilka etiska ställningstaganden som vidtagits.
4.1 Datainsamling
Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer. Detta för att tydliggöra vilka områden som skulle beröras men samtidigt ge respondenterna utrymmet att kunna tala fritt. Samtliga frågor som ingår i intervjuguiden är grundade i tidigare forskning och i de teorier som ligger till grund för analysen. Valet av kvalitativ metod var att föredra för att få en mer detaljerad beskrivning från respondenterna och deras upplevelser (Jfr. Bryman, 2018:455). En nackdel med kvalitativ metod är att det inte går att generalisera då antalet respondenter är få. Dock är inte avsikten i uppsatsen att göra generaliseringar utan snarare lyfta unga vuxnas upplevelser av att vara kristna under tonåren och sätta det inom ett större teoretiskt
sammanhang. Däremot ger den semistrukturerade intervjun möjligheten att ställa följdfrågor för att få svar på det som efterfrågades (jfr. Bryman, 2018:563).
4.2 Urval
Urvalet är målstyrt och de kriterier som respondenterna behövde uppfylla för deltagande var följande:
• Att vara mellan 20 - 30 år vid intervjutillfället.
• Varit aktivt kristen i tonåren (13 – 19 år).
• Tillhört en traditionell alternativt en frikyrklig församling.
• Högstadie- eller gymnasieskolan som respondenten deltog vid skall också vara
icke-religiös.
Fördelen med att intervjua unga vuxna om deras upplevelse av att vara kristna tonåringar är att de funnits möjlighet för respondenterna att få distans och nya perspektiv. Då samtliga är över 18 år gamla krävdes det också bara samtycke från respondenterna själva. Nackdelen är att information kan gå förlorad på grund av att respondenterna inte minns. Ytterligare en nackdel är att distansen från den primära socialisationen ökar, dock kan detta kompenseras med en kontinuerlig kontakt med en signifikant institution.
14 Nedan kommer en kort presentation av respondenterna som ligger till underlag för resultatet.
Namn Kyrka i
tonåren Aktivitetsnivå inom församling i tonåren
Fortfarande
religiös Religion hemma Form av intervju Simon Traditionell
kyrka Hög Ja Ja Telefonintervju
Anna Frikyrka Hög Nej Ja Telefonintervju
Viktoria Traditionell
kyrka Låg Ja Ja Mailintervju
Alexandra Frikyrka Medel Ja Nej Telefonintervju
Carl Frikyrka Hög Ja Ja Intervju på plats
Gustaf Frikyrka Hög Ja Ja Intervju på plats
Kristoffer Traditionell
kyrka Låg Ja Ja Mailintervju
Tabell 1 – Kort översikt över respondenterna som deltagit i studien. Alla namn är fiktiva.
4.3 Tillvägagångssätt och datahantering
Intervjuerna och transkriberingarna av datamaterialet genomfördes mellan 20 april och åttonde maj. På grund av rådande situation med Covid-19 fick respondenterna själva välja vilken form av intervju de ville göra. Två intervjuer genomfördes ansikte mot ansikte, två intervjuer via mejl och resterande tre intervjuer skedde via telefon. Kontakt via telefon eller ett möte var det bästa tillvägagångssättet då möjligheten att ställa följdfrågor direkt fanns samt möjlighet att läsa av ansiktsuttryck och kroppsspråk, vilket inte ges möjlighet till vid mailintervju. Vid mailintervjuer fanns inte samma möjlighet att ställa följdfrågor direkt, dock skickades kompletterande frågor då svaret behövde fördjupas. En fördel med mail var att respondenten blir anonym även för oss, utan vare sig utseende eller röst, vilket kan ge djupare och mer personliga svar. Värt att poängtera är att problematiken som kommer till följd av de blandade intervjuformerna är den kontextbundna överförbarheten vid en eventuell
replikering. Samtliga intervjuer spelades in med respondenternas godkännande. När
intervjuer och transkriberingar var färdiga tematiserades datamaterialet efter fem olika teman som baserats på frågeställningar och teorier.
Teman
Tonåringar och
sekularisering Signifikantas roll för individen
Religion
som stigma Informationskontroll/skyla Relationer och gemenskap Tabell 2 - Översikt teman
15
4.4 Etiska ställningstaganden
Då frågan om religiös tillhörighet och tro ofta klassificeras som känsliga personuppgifter, har datamaterialet och tillvägagångssättet hanterats med största möjliga försiktighet.
Utgångspunkten för hantering av personuppgifter är fyra av huvudprinciperna för forskningsetik. Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Alla respondenter blev informerade om vad studien handlar om samt möjlighet att få svar på frågor och funderingar innan intervjun började. Respondenterna fick även lämna ett samtycke innan intervjun påbörjas. Materialet som samlats in under
intervjuerna kommer inte att vara tillgängligt för någon utomstående. Materialet kommer bara att användas till denna studie och kommer därefter att raderas (jfr. Bryman, 2018:170).
Alla respondenter är anonyma och de fick alla information om att de kan avbryta sin medverkan närsomhelst och att de även kan välja att hoppa över frågor. Även nödvändiga åtgärder för att motverka bakåtidentifikation för utomstående vidtas. Vid redovisning av material i resultatdelen används fiktiva namn. Respondenterna fick information om studien samt vilka rättigheter de har. Med hänsyn till de rådande omständigheter kring covid-19 fick respondenterna själva välja vilken form av intervju, samt när och vart den skulle genomföras.
5 Resultat och analys
I detta kapitel redogörs för vad som kommit fram under intervjuerna, samt att datamaterialet analyseras med hjälp av teorin socialisationsprocessen och begreppet stigma. Datamaterialet har delats upp i olika avsnitt och varje avsnitt kommer att redogöra för vad begreppet innebär, citat från respondenterna kommer att presenteras och därefter görs en diskussionsanalys.
5.1 Sverige som ett sekulariserat land
På frågan ” Hur uppfattar du religionens roll i det svenska samhället?”, kom bland annat detta svar:
Tyvärr ganska liten, jag tänker att det är många människor som har en religion identifierar sig väldigt mycket med den men jag tänker att man kanske inte har nån annanstans än i just sin kyrka att få utlopp för det. [Alexandra]
16 Trots skilda åsikter om vilken funktion religion har i samhället, verkar den gemensamma ståndpunkten vara att respondenterna upplever att religionen i samhället avtar och många gånger endast kan utövas i kyrkan.
5.2 Socialisationsprocessen
I detta avsnitt presenteras resultatet av hur de unga vuxnas upplevelse av tonåren, hur de utvecklar och upprätthåller sin identitet utifrån socialisationsprocessen. Vidare redogörs för upplevelsen av hur den primära socialisation kan ifrågasättas när de möter den sekundära socialisationen i skolan och vilken betydelse det har för identiteten. Först redogörs för den primära socialisationen, därefter för den sekundära socialisationen och avslutningsvis för upprätthållning och transformation av en subjektiv verklighet.
5.2.1 Signifikantas roll för individen
Den primära socialisationen är den första som individen erfar och ligger till grund för hur individer uppfattar och tolkar sin omvärld. Den kommer också påverka hur individen senare väljer att handla (Berger & Luckmann, 1991:151). Vid frågorna om föräldrar eller andra närstående påverkat valet av tro och kyrka har respondenterna olika uppfattningar: ”Ja, jag var med i pingstkyrkan för att mina föräldrar var det.” [Anna]
Anna berättar att hon var med i kyrkan på grund av att hennes föräldrar var det. Detta kan förstås utifrån den bas-värld som grundas inom den primära socialisationen där föräldrarna bygger upp en värld som barnet ser som den enda världen.
En annan respondent menar att hon inte blivit påverkad av föräldrar eller närstående men berättar hur den kristna tron alltid funnits i familjen:
Jag skulle i första hand svara nej. Mina föräldrar tillhör svenska kyrkan och jag gick på kyrkans barntimmar som barn, men mina föräldrar var aldrig aktiva i kyrkan under min uppväxt. Min mormor och farmor var/är båda troende, men det fanns aldrig någon medveten påverkan från dem att jag skulle söka mig till kristendomen och kyrkan. Religionen har alltid funnits med i familjen på så sätt att alla mina syskon är döpta och vi gick på kyrkans barntimmar när vi var små. När farmor kom och hälsade på bad vi alltid godnattbön, och när jag gick i mellanstadiet hade jag en period då jag var i pingstkyrkan en gång i veckan på kvällsaktivitet. [Viktoria]
17 Viktoria svarar nej på frågan, men när hon fortsätter att berätta går det att observera hur den primära socialisationen haft en viss påverkan. Hon berättar om hur kristendomen alltid
funnits i familjen bland både föräldrar, mor- och farföräldrar samt att barnen deltog i kyrkliga aktiviteter. Detta kan tolkas i likhet med Annas berättelse, att det är familjen som lägger grunden för huruvida respondenten själv kommer att bli troende och att den ´bas-värld´ Viktoria bygger upp grundas under den primära socialisationen.
Utifrån svaren av respondenterna går det att se hur majoriteten av dem växte upp med den kristna tron. Detta visar att den primära socialisationen kan ha en viss påverkan på individen. Några av respondenterna säger rakt ut att de fått sin tro hemifrån, medan andra menar att föräldrar eller andra närstående inte har påverkat deras val av tro, trots att kristendomen funnits under hela uppväxten. Den primära socialisationen är den första världen som barnet upplever, som till en början är den enda världen. Den primära socialisationen och de värderingar och tankar som kommer hemifrån i regel är starkare än den sekundära och det barnet tar med sig hemifrån kan många gånger vara svårt att rubba, detta blir tydligt när sex av sju respondenter fortfarande är troende (jfr. Berger & Luckmann, 1991:152).
5.2.2 Gemenskap och relationer
Under den sekundära socialisationen kan det uppstå krockar och ifrågasättanden då `bas-världen´ som individerna är uppvuxna i inte alltid sker i samklang med `sub-världen` och hur andras verklighet ser ut (Berger och Luckmann, 1991:158). Här kommer tonåringars
upplevelser av gemenskap och deltagande i skolan att lyftas fram och tolkas.
Hur blir det då när de två olika världarna man lever i krockar, hur påverkas gemenskap och relationer av detta? Anna berättar:
När de andra började festa och sånt där då var ju jag, jag höll mig utanför det och jag hade inga pojkvänner och så. Man blev ju ifrågasatt och de kallade mig tråkig, det var väl det. [Anna] De regler och normer som Anna har med sig från sin primära socialisation, krockar med den sekundära socialisationen på det sättet att hon inte deltar i typiska tonårsaktiviteter, såsom att festa eller ha några pojkvänner. Detta leder till att hon bland annat kallas tråkig och drar sig undan de aktiviteterna. Det uppstår en kollision som sker mellan `bas-världen` och `sub-världen`, de personer Anna stöter på i skolan delar inte samma tro och värderingar som hon själv gör. Detta kan förstås utifrån de olika socialisationerna och vad de olika personerna har
18 med sig hemifrån, det som är självklart för Anna, är inte lika självklart för en annan
klasskamrat, vilket kan leda till konflikter och kan komma att påverka gemenskapen i skolan. Kristoffer har en annan upplevelse av situationen i skolan:
Som sagt, vid religionsundervisningen blev det ofta en känsla av att inte känna igen det som lärs ut, och vilja lägga till eller nyansera det som sägs, och det blev då ibland diskussioner med klasskamrater av typen "hur kan du tro på det här?" eller "men du som är x, y, eller z, kan ju inte också vara kristen". [Kristoffer]
I likhet med Anna finns också normer hos Kristoffer för hur en bekännande kristen skall vara. Men i motsats till att avstå från aktiviteter på grund av normerna från sin primära
socialisation ifrågasätter kamraterna hur Kristoffer kan vara på ett visst sätt när han är troende. Det finns en bild av hur en kristen person skall bete sig och vare sig man följer den normen eller inte, verkar resultatet ändå bli att respondenterna blir ifrågasatta av sina kurskamrater. Liknande denna historia berättade en av de andra respondenterna hur
klasskamraterna inte trodde att en tjej i klassen var troende på grund av att hon festade och rökte. Det är ytterligare ett exempel på hur krocken mellan den primära och den sekundära socialisationen kan uppstå, människor har olika idéer för hur man skall bete sig vare sig personen är troende eller inte.
Det går att observera en kollision som uppstår mellan de olika världarna som tonåringarna lever i. De `sub-världar´ stöttas inte alltid av den `bas-värld´ som de har med sig hemifrån. Vid ett flertal tillfällen krockar den kristna tron med andra aktiviteter eller gemenskap, då det finns normer för hur en kristen person skall handla. Respondenterna själva eller personer de känner har blivit utstötta, diskriminerade och utsatta i skolan på grund av sin kristna tro. Flera av dem vittnar också om att de vid vissa tillfällen valt att inte öppet visa eller berätta om sin tro på grund av risken att bli dömd eller ifrågasatt av andra, vilket kan leda till utanförskap i skolan. Tre av respondenterna har under tonårstiden tvivlat på sin tro och funderat på att lämna den, minska aktiviteten inom kyrkan eller helt enkelt funderat på om det är det rätta. Trots detta är det majoriteten av respondenterna som säger att de inte upplevt att
19
5.2.3 Upprätthållandet av identiteten
Berger och Luckmann (1991:166f) beskriver hur identiten är inte statisk utan öppen för förändring under hela livet, vilket kan leda till ifrågasättande av vardagsvärlden. De signifikanta andra spelar en väsentlig roll för att individen skall upprätthålla sin identitet (ibid:172). För att förstå hur respondenternas identitet upprätthålls redogörs nedan för vilka signifikanta andra som är väsentliga i deras liv.
För Carl är den primära socialisationen väsentlig för upprätthållandet av identiteten:
Framför allt min mamma, eham, har absolut lärt mig, från grunden liksom. Så har jag verkligen sett hur hennes tro har påverkat henne och hur det också har eham, spillt över men också de att har gjort att jag fått komma in i de sammanhangen där andra människor tror. [Carl]
Genom sin primära socialisation och de signifikanta andra upprätthåller Carl sin identitet och sin tro. Familjen, framförallt har hans mamma har stöttat och påverkat honom i relationen till kristendomen.
För Simon är kyrkan en viktig del för upprätthållandet av identiteten, där han blir bekräftad av de ungdomar han arbetar med, för honom blir kyrkan en signifikant institution.
Vet idag att jag arbetat med ungdomar som hittar till min kyrka och även om det är en liten grupp så vet jag att det jag gör så gör jag så att deras vardag går ihop.Min Gud går ihop med min verklighet. [Simon]
Trots ifrågasättande av sig själva och andra samt funderingar gällande den egna religionen har de flesta respondenterna valt att stå fast vid sin tro. Detta kan förstås genom
upprätthållandet och transformationen av en subjektiv verklighet.
Att belysa vikten av de signifikanta andra för upprätthållande av identitet går också att göra genom att studera aktivitetsnivån (se tabell 1) inom kyrkliga verksamheter respondenterna hade under tonåren. Det är bara två som uppgav att de hade en låg aktivitetsnivå inom
kyrkliga verksamheter, resterande hade medel eller hög aktivitetsnivå enligt självskattningar. Att det var ett så frekvent deltagande i tonåren kan bero på att kyrkans verksamheter fungerar som en signifikant institution för dem i tonåren. Att spendera mycket tid utanför skolan inom en kristen institution tillsammans med människor som delar den kristna tron kan fylla flera funktioner för respondenterna. För det första så finns det en gemenskap med människor som
20 delar den kristna tron, för det andra kan det fungera som en plats där respondenterna kan vända sig för att bekräfta den del av identiteten som kan ifrågasättas utanför den religiösa sfären.
Respondenterna har olika tillvägagångssätt för att få stöttning och styrka för sin tro. En del får det genom kyrkan, andra från sina vänner och vissa genom samtal med familjen. Då de signifikanta andra oavsett om de är familjen eller kyrkan, spelar en stor roll för individens upprätthållande av identiteten är det viktigt att det finns signifikanta andra inom
primärgruppen.
5.3 Stigma
I detta kapitel kommer först stigma att redogöras för i relation till upplevelserna
respondenterna berättar om. Detta för att kunna avgöra om det går att definiera den kristna tron som ett stigma. Efter det kommer en redogörelse för hur individerna hanterar situationer samt vad konsekvenserna för den kristna tron innebär för dem i interaktionen med andra individer.
5.3.1 Är religion ett stigma?
Goffmans (2014:12) definition av ett stigma innebär som tidigare nämnt att det är
utmärkande drag som skapar negativa förutsättningar för individen inom en specifik social interaktion. Vad som klassas som stigma varierar är också beroende på situationen. De vanligaste förekommande konsekvenserna för ungdomarna när den kristna tron blev synlig och den kom på tals var heta diskussioner och att ständigt känna att de som individer behöver gå in i försvar för sin tro och religionen. Det var dock bara en av samtliga respondenter som inte hade upplevt en direkt konfrontation i samband med sin religion.
Alltså jag har aldrig, aldrig blivit eh, tagit illa vid mig när någon har ställt en fråga om min tro. Aldrig varit någon som har eh, men jag kan inte komma på någon gång där någon har varit taskig mot mig på grund av min religion. Sen kanske man alltid har haft en rädsla av att nån ska döma mig för att jag våga säga att jag var i kyrkan i torsdags eller i söndags, men jag har aldrig fått den responsen. [Alexandra]
Trots att Alexandra inte själv har varit tvungen att försvara sin kristna tro upplever hon ändå en rädsla för att erkänna sitt deltagande inom kyrkan. Att det finns en rädsla för konsekvenser
21 trots att hon själv aldrig upplevt dessa, kan vara för att det trots allt finns en medvetenhet kring de negativa konsekvenser som kan komma till följd av att synliggöra sin tro. Goffman (2014:40f) poängterar också att individer socialiseras och blir bekant med vilka normer som råder och eventuella sanktioner om dessa bryts.
Det är här värt att poängtera att diskussionerna inte handlar om religion i allmänhet utan mer direkt riktad kritik till den troende individen inte bara är tvungen att ta sin kristna tro i försvar, utan även sig själv. Denna distinktion är viktig för vidare resonemang för huruvida kristendom bör betraktas som ett stigma.
Det är dock inte bara diskussioner där de är tvungna att gå i försvar. Carl berättar om både personligt riktade skällsord och symboliska handlingar han fått riktat mot sig.
Carl: Så dom hade delat ut biblar i skolan, till alla liksom, så hade eh,…så hade, då var det ju liksom, då hade alla lagt dom på, många av dom hade lagt dom biblarna på mitt skåp liksom. För att dom tänkte att, han behöver dom eller jag ska inte ha de här liksom. Så då låg det som en hög av biblar och då var det en kille som tände eld på dem i skolan…så eh, jag vet inte vem det var, fortfarande, men jag har väl mina aningar, men jag kan inte.. *skrattar*.
Intervjuare: Men var det, som en symbol mot dig eller var det bara allmänt att det ligger en drös med biblar så vi..
Carl: Det är ju svårt att veta men, de låg ju en drös med biblar på mitt skåp och det var en ganska liten skola så kan gissa på att.. som sagt i och med att jag var den enda bekännande kristen sådär. [Carl]
Det som är utmärkande i just Carls redogörelse är inte bara det att de negativa
konsekvenserna är av grövre karaktär än övriga. Det tycks inte heller vara bundna till en specifik situation. Majoriteten av övriga respondenters utsagor om diskussioner där de får försvara sin kristna tro tycks vara då den kristna tron blir synliggjord i stunden. Upplevelsen som Carl delar med sig av är mer riktad mot honom på grund av att han är religiös, inte för att religionen blir synliggjord. Den är på så sätt mer målstyrd och personligt riktad än vad övriga tycks vara.
Det är dock viktigt här att poängtera att det inte är inom alla situationer som den kristna tron blir problematisk. Den dynamiska relationen för vad som upplevs som stigmatiserande och vad som är normalt verkar komma till uttryck även här (Goffman, 2014:138). Utöver den
22 respondent som uppgav att denna hade upplevt skällsord och symboliska attacker så verkar det vara mera situationsbundet för vart den kristna tron blir problematiskt.
Ytterligare en intressant redogörelse från en av respondenterna som också bör lyftas fram. Det går inte alltid bara åt ett håll. I vissa situationer kom den kristna tron att användas som ett sätt att försöka nedvärdera de som inte delade den.
Jag har också varit på andra sidan av det där också, asså nervärderat folk för att dom inte är troende. Vilket jag tycker är ett jättenegativt beteende, det kan jag ju inte stå bakom, men jag var sexton och högmodig typ. Men det kan jag också säga, jag har ju vart, inte mobbat men, tryckt till lite på att folk inte är troende, med intentionen att få dom att känna sig sämre, det har jag gjort. […] jag har alltid varit en minoritet i dom sammanhangen. Så de har varit lite sådär att Nordkorea skriker att dom är sura så *Skrattar*. Jag men lite sådär, ah okej, jaja. Dom har väl låtit mig hållas. [Gustaf]
Den kristna tron är alltså inte bara en grund för något som kan upplevas som stigmatiserande för en individ. Den kan också fungera som en slags moralisk ståndpunkt för
vilken respondenten har försökt att nedvärdera och ifrågasätta sina klasskamrater som inte delade den kristna tron. Det är dock anmärkningsvärt att det helt tycks sakna effekt men också medvetenheten kring att han i sammanhanget är en minoritet och argumenterar från ett givet underläge där religionen är det som är avvikande och inte behöver tas på allvar.
I många situationer lyckas de kristna tonåringarna att passera som normala. Det är oftast inom specifika situationer när den kristna tron blir synlig som den kan komma att bli problematisk, med ett undantagsfall. Det går dock att argumentera för att den kristna tron kan betraktas som ett stigma. Trots att det verkar vara inom specifika situationer så blir det ändå tydligt att den kristna tron stundtals blir en negativ egenskap inom sociala interaktioner (jfr. Goffman, 2014:138f). De blir tvungna att försvara inte bara religionen utan också en del av sin identitet, att vara kristen. De negativa konsekvenserna varierar och även om det många gånger handlar om att försvara sig i diskussioner så förekommer det negativa konsekvenser av grövre slag. Ytterligare ett argument för att det skulle betraktas som ett stigma är den medvetenhet som finns. Trots att en av respondenterna inte hade blivit negativt behandlad på grund av religionen var hon ändå rädd för eventuella konsekvenser. Det är något som pekar på medvetenheten kring de sociala sanktioner som kan komma att drabba respondenten.
23 Enligt Goffmans (2014:12,21) definition av stigma som negativa konsekvenser för individen i en specifik situation går det alltså att dra slutsatsen att den kristna tron faktisk kan komma att betraktas som ett stigma för respondenterna när de befinner sig i en kontext som är präglad av sekularisering.
5.3.2 Hur hanterar ungdomarna stigma?
De flesta av respondenterna verkar inte hålla sin kristna tro hemlig konstant. Ingen av respondenterna upplevde det problematiskt att visa att det var kristna. Det fanns dock en skillnad på hur man gick tillväga för att visa det. Det kunde handla om att exempelvis presentera sig som kristen, att bära synliga smycken eller låta det synas genom sina
handlingar. Det fanns inga medvetna strategier för att försöka dölja den delen av sin identitet i sin helhet. Så det rör sig inte om någon informationskontroll på de sättet att man medvetet projicerat en annorlunda social identitet i kontrast till den personliga identiteten (jfr.
Goffman, 2014:102).
Det går att argumentera för att det fanns tydliga mönster för huruvida respondenterna försökte vad Goffman (2014:149) beskriver som skyla. Att tona ner sin kristna tro för att undvika eventuella konsekvenser, oavsett om de var verkliga eller inte. På frågan om det fanns tillfällen då de medvetet inte berättade att det var kristna så svarade fem av sju, att det skylde eller tonade ner det i olika hög utsträckning.
Eh, nej men i, jag, asså det är ju. Asså det skulle ju vara så att man inte berätta vad man gjorde i helgen typ *skrattar* eller sådär åh det behöver man ju inte göra. Asså om någon frågar vad gjorde du i helgen kan man ju säga att man har jag vet inte, spelat fotboll och inte hängt i kyrkan liksom. [Carl]
Carl svarar först nej på frågan om han vid något tillfälle försökt att dölja sin tro, trots att han berättar att han valde att inte berätta om sina kyrkliga aktiviteter som pågått under helgen. Genom att medvetet berätta en vit lögn för klasskamraterna på måndagen, väljer han på ett medvetet sätt att skyla sin tro.
Nej, jag var ju så övertygad om att det var det rätta att göra, man liksom förbereddes ju av sin familj och kyrkan på att det är så det är och att man skulle vara stolt trots att folk sa emot en,
24 så jag drevs ju av det på något sätt. Så även om det var jobbigt på en nivå så var det inte det på en annan. [Anna]
Anna däremot var öppet kristen och var så övertygad hemifrån och från kyrkan att den kristna tron var det rätta. Trots att hon tyckte att det var jobbigt vissa stunder och att klasskamrater sa emot henne, så fick hon lära sig att hon skulle vara stolt över sin tro. Utifrån Annas berättelse går det tolka att hon inte hade någon tanke på att försöka dölja sin tro, dock medger hon själv att det på ett sätt var jobbigt att vara så öppen med den.
För att åter knyta till Goffmans (2014:12) resonemang kring distinktionen mellan den sociala och personliga rollen. Det tycks inte vara en fråga om Goffmans definition av
informationskontroll (ibid:102). Respondenterna upplever inte att det har medvetna tillvägagångssätt att helt dölja sin kristna tro på grund av rädslan för de negativa
konsekvenserna som kan uppstå i de sociala interaktionerna. Däremot går det att argumentera för att det ryms under Goffmans definition av att skyla (ibid:149). Även om respondenterna inte medvetet försöker projicera en annorlunda social roll i kontrast till den personliga rollen så framgår det ändå att de många gånger försöker tona ner sin kristna tro inom vissa
situationer.
Hur respondenterna i tonåren hanterade det eventuella stigmat kan utspela sig på olika sätt. Fem av respondenterna försökte vid olika tillfällen skyla eller tona ner sin kristna tro. Två av respondenterna var helt öppna med sin tro och en av dem blev förberedd hemifrån på att hantera de eventuella motgångar som skulle kunna uppstå.
5.3.3 Ett omedvetet stigma
Det finns en tydlig diskrepans mellan upplevelserna och verkligheten. På frågan om
respondenterna någon gång har känt sig diskriminerade i skolan på grund av sin kristna tro så var det bara en tydligt visade en medvetenhet kring det eventuella stigmat gällande
religionen.
Intervjuare: [...] Har du någon gång blivit diskriminerad eller upplevt dig negativt behandlad i skolan på grund av din religion?
Gustaf: Vi har pratat lite om de. Intervjuare: Ja.
Gustaf: asså, ah. Asså, det är väl mer så här, jag tycker att diskriminerad är ett starkt ord. Jag är ovan att kalla mig diskriminerad, jag har väldigt mycket andra fördelar.
25 Intervjuare: vi skalar ner begreppet lite till om du har upplevt dig negativt behandlad.
Gustaf: ja men, så är det väl. Ja men absolut. Negativt behandlad, ja, eller talad ner till. Intervjuare: Nedvärderad?
Gustaf: Ja men, ah. Det har förekommit. [Gustaf]
Utöver Gustaf så är samtliga något tveksamma eller nekade helt till huruvida de har blivit diskriminerade på grund av sin religion. Trots att det kan finnas en medvetenhet kring de negativa konsekvenserna som kan komma till följd av att den kristna tron blir synlig, är det ändå inte självklart att respondenterna själva beskaffade med ett stigma. Även då definitionen skalats ned till blivit illa behandlad håller de fortfarande fast vid att de inte blivit illa
behandlade på grund av sin religion. Trots att detta talar emot det utsagor det redogjort för. Att tvingas gå till försvar för sin kristna tro, uppleva sig nedvärderad eller utstå skällsord och symboliska attacker på grund av religionen går att se som diskriminering. Dock finns det ändå en ovilja att själva se att de skulle vara offer för diskriminering.
6 Diskussion
Det finns en diskrepans mellan verkligheten och upplevelsen. Av respondenterna är det två som svarar ja på frågan om de har blivit diskriminerade eller negativt behandlade på grund av religionen. Detta går emot de siffror som Sveriges kristna råd SVD (2020, 18 februari)
presenterade där de redogjorde för att varannan kristen ungdom känt sig kränkt på grund av sin religion. Att respondenternas upplevelse skiljer sig kan också vara en konsekvens av antalet deltagare. Det är dock anmärkningsvärt att upplevelsen av att vara diskriminerad i nästan samtliga fall talar emot de erfarenheter de delar med sig av.
Samtliga respondenter berättar under intervjuerna om tillfällen då de själva eller andra
upplevt sig diskriminerade eller negativt behandlade. En bieffekt av sekulariseringen kan vara att de negativa konsekvenserna har blivit normaliserade. Kristna ungdomar upplever det som en del av vardagen och reflekterar inte över situationen. De har internaliserat normen att inte vara kristen och genom att upprätthålla sin tro bryter de den. Att två av respondenterna har blivit varnade hemifrån för hur det är att vara kristen är något som talar för att det finns en medvetenhet kring rådande normer och konsekvenser för dem som bryter normerna. Dock talar det emot att de negativa konsekvenserna har blivit så normaliserat att de helt har blivit en del av vardagen som sker oreflekterat.
26 Trots att många av respondenterna antingen själva eller känner personer som blivit utsatta i skolan och ifrågasatta på grund av deras tro, verkar stolthet över sin tro vara gemensamt för de flesta. Respondenterna berättar om hur de är stolta över sin kristna tro och i många situationer tycker om att berätta om den. Även om de upplevt motgångar och ibland behövt välja mellan kyrkans aktiviteter eller att hänga med på aktiviteter med sina icke kristna vänner, har de många gånger med glädje valt att delta i kyrkans aktiviteter.
Vid vissa tillfällen medger dock flera av respondenter att de medvetet valt att inte berätta om sin tro för andra, samtidigt som de försvarat sitt val att inte berätta med att de inte orkar ta den diskussionen. Trots att respondenterna många gånger valde att skyla sin kristna tro går det inte att se tendenser till att de har försökt att dölja den helt. Detta är något som talar emot det resultatet som Thurfjell, (2011:10) presenterade i sin studie.
Flera berättar om att det finns en kvalitativ skillnad i relationen de har mellan kristna och icke-kristna vänner. Detta är inte bara på grund av att de ägnar sig åt olika aktiviteter utan att det också finns en skillnad mellan vad man pratar om med de olika grupperna, vilket utgör en tydlig “vi och dem”. Några av respondenterna menar att med de kristna vännerna kan de prata på ett djupare plan om ämnen som existentiella frågor, då de är av andra åsikter och
värderingar än de icke kristna vännerna
Att många respondenter inte själva erkänner att det har ärvt religionen hemifrån kan vara en konsekvens av att individer i det svenska samhället förväntas att fatta rationella beslut. Vidare går det också att resonera kring om det kan vara en strategi för att hantera ett stigma. Det är illa med ett stigma, men beslutet är taget av individen själv och inte något som är ärvt av sina föräldrar.
Resultatet går däremot i likhet med tidigare forskning som beskriver att ungdomar var medvetna om att religionen kunde vara något som kunde leda till diskussioner och konflikter (Brömssen, 2012:143; Lövheim, 2012:77). De flesta respondenter hade deltagit i diskussioner där de fick försvara den kristna tron mot skolkamrater som ifrågasatte den. Det var även
incidenter av grövre karaktär, dock var det bara en av respondenterna som redogjorde för det. Religionen tycks vara en stor del av ungdomars identiteter och därför finns det också
anledning att ta den i försvar när deras religiösa åsikter ifrågasätts, kritiseras och ibland även attackeras. Att försvara sin kristna tro är dels att försvara en stor del av sin identitet men
27 samtidigt också ett sätt att försvara synen för hur världen är beskaffad genom den primära socialisationen när den konfronteras av sekundära socialisationens `sub-världar´. Det är inte osannolikt att denna process sker växelverkande för samtliga inblandade. Det går inte att helt negligera det faktum att även de icke-religiösa ungdomarnas internaliserade sekulariserade värderingar konfronteras av en utmanande `sub-värld´ i de interaktioner där religionen blir synliggjord. Att tydligt visa sitt ställningstagande gentemot religionen kan vara ett sätt för samtliga involverade inom interaktionen att själva upprätthålla identitet och `bas-värld´. Att ta i anspråk på vilken grund icke-religiösa ungdomar handlar utan någon evidens är att spekulera. Däremot går det att argumentera för att det finns anledning att göra vidare studier för att kartlägga detta.
Att det sker konflikter mellan människor på grund av olikheter är inget nytt. Däremot går det att hävda att genom synliggörandet av upprätthållandet av identiteten kan var en del av förklaringen till problematiken som individer inom en och samma interaktion konfronteras av för dem, utmanande `sub-världar´ och behöver upprätthålla sin identitet.
6.1 Slutsats
Religionen tycks vara en betydelsefull del av kristna ungdomars identitet. Relationen med de som delar den kristna tron upplevs många gånger starkare och djupare än den med andra individer. Den kristna tron går många gånger förbi obemärkt för de respondenter som deltog i studien. Trots det så går det ändå att argumentera för att den inom vissa situationer kan bli stigmatiserande för individen, i vissa fall även polariserande.
Trots att många respondenter inte upplever att de medvetet har försökt att dölja sin tro finns det dock mycket som talar för att de många gånger försöker tona ner den så att den inte skall bli synlig. Detta för att slippa behöva svara upp för negativa konsekvenser, vare sig dessa är verkliga eller bara en rädsla för vilket utfall det skulle kunna resultera i. Om gemenskapen i skolan berättar några av respondenterna om att de försökte skilja sina kristna vänner från sina icke kristna vänner, vilket också blivit synligt i tidigare forskning. Respondenterna upplevde sammantaget inte heller att de icke kristna relationerna hade någon större påverkan på de kristna relationerna, dock redogör majoriteten för att relationerna ser olika ut beroende på om vännerna är kristna eller inte.
28 Värt att notera är dock att trots vissa svårigheter med vad det innebär att vara kristen så var det bara en av sex som inte längre är bekännande kristen, anledningen till att denna valde att lämna tron är okänt. Då resterande fortfarande är bekännande kristna finns det anledning att tro att de signifikanta andra eller representanter för en signifikant institution på ett adekvat sätt bidragit till att ungdomarna lyckas upprätthålla sin identitet som kristna. Det kan dock vara en konsekvens av det specifika urvalet.
Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av att vara bekännande kristen i en sekulär omgivning. Resultatet går delvis i samma linje som tidigare forskning, som pekar på att det kan vara problematiskt att visa sin tro i skolan och kan leda till negativa konsekvenser. Med hjälp av socialisationsprocessen går det att förstå varför ungdomarna väljer att hålla kvar vid sin tro, trots medvetenheten kring stigmatiseringen.
