Akademin för hälsa, vård och välfärd
ATT BALANSERA I EN FÖRÄNDRAD
VÄRLD
En metasyntes om hur barn och unga erfar sin psykiska hälsa under
coronapandemin
HEIDI SIGG
LOVISA LINDSTRÖM
Huvudområde: Vårdvetenskap Nivå: Avancerad nivå
Högskolepoäng: 15 hp
Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning psykiatrisk omvårdnad Kursnamn: Examensarbete inom psykiatrisk omvårdnad
Handledare: Lena Wiklund Gustin Examinator: Oona Lassenius Seminariedatum: 2021-04-16 Betygsdatum: 2021-05-05
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Coronapandemin har haft stor inverkan på hur vi kan leva våra liv. Tidigare forskning visar att COVID-19 och relaterade restriktioner har påverkat hur den psykiska hälsan erfars. Problem: Barn och ungdomars röst saknas i forskningen om hur
coronapandemin påverkat deras psykisk hälsa. Syfte: Att söka förståelse för vilken betydelse som barn och ungas erfarenheter under coronapandemin kan ha för deras psykiska hälsa. Metod: En meta-syntes med hermeneutisk ansats. Resultat: I resultatet framkom fem teman: ”En förändrad vardag”, ”Förändrade relationer”, ”Oro för sig själv, närstående och andra”, ”En förändrad framtid” och ”Att vara maktlös”. Dessa förklaras ytterligare genom nyckelmetaforen ”Att balansera i en förändrad värld”. Slutsats: Barn och unga erfar att deras psykiska hälsa påverkats till följd av coronapandemin. Psykiatrisjuksköterskor har stora möjligheter att stödja barn och unga i att återfå balans i tillvaron.
ABSTRACT
Background: The pandemic due to the coronavirus have had impact on our lives. Former studies shows that COVID-19 and the restriction related have come to worsened the mental health experiences. Problem: Children and adolescents voice is missing in research about mental health experiences due to the coronavirus pandemic. Thus they are affected by the restrictions. Aim: To seek an understanding of the importance that children and young people's experiences during the corona pandemic can have for their mental health. Method: A meta-synthesis with hermeneutic approach. Result: Findings were categorized in five themes: ”Changes in daily life”, ”Changed relationships”, ”A changed future”, ”Worries about one self, family and others”, and ”Feeling unable”. This are explained thru a key theme ”How to make balance in a changed world”. Conclusion: The coronavirus pandemic have had great impact on how children and young people experience their mental health. Psychiatric nurses play important roles helping children and adolescents to find balance in their changed lifes.
INNEHÅLL
1 INLEDNING ...1
2 BAKGRUND ...1
2.1 Definitioner ... 1
2.2 Tidigare forskning ... 2
2.2.1 Coronapandemins påverkan på samhället ... 3
2.2.2 Coronapandemins påverkan på vuxna och äldres psykiska hälsa ... 3
2.2.3 Coronapandemin gällande barn och ungas liv... 5
2.2.4 Sammanfattande analys av tidigare forskning ... 6
2.3 Teoretisk referensram ... 6
2.4 Problemformulering ... 8
3 SYFTE ...9
4 METOD ...9
4.1 Design ... 9
4.2 Metasyntesens olika steg ...10
4.2.1 Datainsamling och urval ...11
4.2.2 Inklusionskriterier ...12 4.2.3 Exklusionskriterier ...12 4.2.4 Kvalitetsgranskning ...13 4.3 Analys av data ...13 4.4 Etiska överväganden ...15 5 RESULTAT ... 16
5.1 Tema 1 – En förändrad vardag ...16
5.2 Tema 2 – Förändrade relationer ...18
5.3 Tema 3 – En oro för sig själv, närstående och andra ...20
5.4 Tema 4 – En förändrad framtid ...21
5.5 Tema 5 – Att stå maktlös ...22
6 DISKUSSION... 25
6.1 Resultatdiskussion ...25
6.2 Resultatet i ett vidare sammanhang ...28
6.3 Metoddiskussion ...29
6.3.1 Kvalitet på data ...29
6.3.2 Noggrannhet i analysen ...31
6.3.3 Utmaningar med metoden ...31
6.3.4 Förförståelse ...31
6.3.5 Samarbete ...32
6.4 Etisk diskussion ...33
6.5 Kliniska implikationer...34
7 SLUTSATSER ... 34
7.1 Förslag till fortsatta studier ...35
REFERENSLISTA ... 36
BILAGA A – SÖKMATRIS
BILAGA B – BEDÖMNING AV STUDIER MED KVALITATIV METODIK BILAGA C – KVALITETSGRANSKNING AV INKLUDERADE STUDIER BILAGA D – TEMAN FRÅN INDIVIDUELLA STUDIER RELATERADE TILL RESULTATETS TEMAN
1
INLEDNING
Coronapandemin påverkar hela jordens befolkning. Alla har mer eller mindre berörts av coronavirusets framfart över världen sedan slutet av 2019. Pandemin har orsakat, och fortsätter att orsaka, lidande och är den största kris jordens samlade befolkning upplevt i modern tid. Dess effekter på vårt samhälle är ännu ovisst men tydliga indikationer finns om en upplevelse av försämrad psykisk hälsa. Denna metasyntes är genomförd utifrån forskning som bedrivits under coronapandemins första och andra våg, i skrivande stund befinner sig världen i den tredje vågen. Barn är en redan utsatt grupp i världen, trots detta tenderar barns röst att inte höras lika kraftfullt som de vuxnas i debatter. Vi upplever att barnens perspektiv sällan lyfts i rapporteringar gällande coronapandemin. Detta är något vi som blivande specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk omvårdnad ser bekymmersamt på, eftersom vi har ett stort ansvar att kunna möta och förstå barn och unga i den utsatthet de upplever, vilket kan påverka deras psykiska hälsa. Det är också vår skyldighet utifrån barnkonventionen att synliggöra dessa berättelser och förstärka barn och ungas röster. Som blivande
specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård vill vi därför skapa förståelse för dessa personers erfarenheter genom att med utgångspunkt i ett vårdvetenskapligt perspektiv sammanställa kvalitativ forskning om hur barn och unga runt om i världen beskriver sin psykiska hälsa under coronapandemin.
2
BAKGRUND
Inledningsvis redovisas kortfattat begreppsdefinitioner som har betydelse för förståelsen av metasyntesens innehåll. Vidare ges en inblick i coronapandemins effekter för människan i ett globalt perspektiv. Efter detta följer en presentation av forskning om coronapandemins inverkan på psykisk hälsa hos vuxna och äldre, innan coronapandemins påverkan på barn och ungas liv redovisas. Sedan följer en kort sammanfattning av tidigare forskning. En
introduktion till adaptionsmodellen av Callista Roy ges under rubriken teoretisk referensram. Avslutningsvis finns en problemformulering inför syntesens syfte.
2.1 Definitioner
Under året 2020 blev några begrepp centrala i rapporteringen gällande coronapandemin, några av dessa används i arbetet och presenteras nedan. Även vad som definierar barn och unga beskrivs.
Barn och unga: I Barnkonventionens (UNICEF, u.å.) första artikel definieras ”barn” som alla individer upp till 18 års ålder. Personer mellan 15 – 24 år definieras som ”Youth” enligt världshälsoorganisationen (WHO, 2021a). I vidare arbete har författarna valt beskrivningen ”barn och unga” för att definiera de individer som ingår i syntesen. I resultatet av
metasyntesen definieras barn och unga endast som ”unga” då texten flyter bättre vilket förenklar för läsaren.
Covid-19: I detta sammanhang syftar begreppet till den sjukdom som framför allt drabbar luftvägar som orsakas av SARS-coronavirus-2, vilket även förkortas SARS-CoV-2, som leder till svår akut respiratorisk sjukdom. Viruset identifierades hos en människa för första gången i slutet av 2019, då flera personer som besökt en djurmarknad i Wuhan, Kina, insjuknade och utvecklade lunginflammation. Covid-19 härstammar från fladdermöss precis som SARS och MERS och antas sedan spridits till människan. Smittspridning sker genom droppsmitta och kontaktsmitta (Nationalencyklopedin [NE], 2020a).
Coronapandemi: För en sjukdom, epidemi, som sprids över stora delar av världen används benämningen pandemi (NE, 2020b). Covid-19 utlystes den 11 mars 2020 av WHO som en världspandemi. Omkring 100 000 människor i nittiofem av världens länder hade då drabbats av sjukdomen (WHO, 2020). Användning av begreppet i detta arbete syftar till hur pandemin orsakad av coronaviruset SARS-CoV-2 påverkat världen oberoende av nivå gällande
karantän, isolering eller lockdown.
Isolering: I detta sammanhang syftar begreppet till att hålla den som är smittsam avskild, alternativt skydda en grupp känsliga individer mot smitta genom avskiljning (NE, 2020c). Isolering används vid bekräftad smitta och direktiven innebär att individen isoleras från övriga människor, inklusive familjemedlemmar (WHO, 2020).
Karantän: Innebär en strikt isolering med syfte att begränsa spridning av smitta, vanligtvis reglerad av längden för inkubationstid gällande aktuell smitta (NE, 2020d). För covid-19 innebär det fjorton dagar. Det används vid misstänkt smitta, även om personen är utan symtom. Detta innebär att personer som varit i kontakt med en misstänkt smittad person ska befinna sig i karantän i sitt hem (WHO, 2020).
Lockdown: Innebär allt mellan obligatorisk nedstängning av geografiskt område till icke obligatoriska rekommendationer om att stanna hemma, begreppet innefattar även
nedstängning av verksamheter, butiker och affärer samt förbud mot event och samlingar (Business Insider, 2020).
2.2 Tidigare forskning
Majoriteten av forskningen som redovisas i bakgrunden i detta arbete genomfördes och baseras på uppgifter under den så kallade första vågen av coronapandemin, det vill säga under första halvåret av 2020. På kort tid har mycket material publicerats rörande
coronapandemin, sjukdomen Covid-19 och hur det påverkat världen och dess individer. Den publicerade forskningen utgår främst från ett folkhälsovetenskapligt-, psykologiskt- eller medicinskt perspektiv. Det finns även en hel del kvantitativ forskning inom området. Den
tidigare forskningen i denna bakgrund riktar sig mot hur Covid-19 och coronapandemin påverkat vuxna och äldre och det ingår även forskning om hur den påverkat barn och unga. Författarna har valt att initialt belysa coronapandemin ur ett samhällsperspektiv och sedan visa på hur det påverkat vuxnas mående. Vidare påverkar de vuxnas mående även barn och ungas mående och det är viktigt att ha i beaktande att barn och unga är beroende av vuxna. Utifrån Roys (2009) vårdvetenskapliga adaptionsteori bör vi se på människan i relation till omvärlden och förstå att där finns flera faktorer som bidrar till hur vi erfar det egna måendet.
2.2.1 Coronapandemins påverkan på samhället
När det i slutet av december 2019 började rapporteras om en ny smitta som drabbar människor var kunskapen om viruset och dess smittvägar begränsad. Viruset spred sig snabbt över världen och många av världens länder tvingades vidta flertalet åtgärder för att begränsa smittspridningen ytterligare. Flera länder, däribland hårt drabbade Italien, beslutade första gången i mars 2020 om lockdown, hela landet sattes i karantän och begränsade även människors möjligheter till att färdas inom det egna landet. I vissa länder infördes utegångsförbud efter ett visst klockslag. Både skolor och arbetsplatser stängdes ner i hopp om att minska virusets framfart. Flera länder införde krav på att samtliga medborgare ska bära munskydd vid vistelse i offentliga miljöer (Folkhälsomyndigheten 2020; Europeiska unionen, u.å.). En pandemi bör förstås som en kollektiv erfarenhet och kan klassas som ett trauma för samhället i stort. De restriktioner som flera länder har beslutat om, med karantän och lockdown, riskerar att försämra människors psykiska hälsa (Dib Gonçalves et al., 2020). Både länder och individer har påverkats ekonomiskt av coronapandemin dock är de
socioekonomiska effekterna ännu för tidiga att analysera (Burn & Mudholkar,
2020). Sjukvården spås vara kraftigt belastad lång tid framöver till följd av coronapandemins både fysiska och psykiska påverkan på människors hälsa (Frawley et al., 2020).
Sjukvården och dess personal pressades svårare än någonsin tidigare i modern tid.
Sjukvårdspersonal stod utan adekvat skyddsutrustning i många länder (Burn & Mudholkar, 2020) och tyvärr är vårdpersonal, framför allt sjuksköterskor, även den yrkesgrupp som drabbats hårdast med flest antal avlidna. Många sjuksköterskor har själva insjuknat i Covid-19 efter intensiv exponering av viruset. Uppgifter visar att 1500 sjuksköterskor i 44 av världens länder hade den 12:e november 2020 avlidit till följd av Covid-19, lika många som vid första världskriget. Enligt den analys som Internationella sjuksköterskeföreningen genomfört på området antas så många som 10 procent av samtliga smittade tillhöra personal inom vård- och omsorg, en siffra som motsvarar så många som mellan 20,000 och 30,000 personer (Vårdfokus, 2020). Det framgår att omkring 40,000 barn förlorat en förälder i Covid-19 (Kidman et al., 2021).
2.2.2 Coronapandemins påverkan på vuxna och äldres psykiska hälsa
Då man tidigt insåg att äldre tillhörde riskgrupp och behövde skyddas från Covid-19
beslutade flera länder att gå ut med informationen att äldre behövde isolera sig hemma och undvika sociala kontakter i större utsträckning än andra medborgare. Detta har påverkat det psykiska måendet hos äldre där ångest och känslor av sorg har ökat. För att förebygga detta
råder man äldre att hålla kontakten med vänner och familj via telefon eller mejl. Det har visat sig vara viktigt för äldres välmående att upprätthålla relationer över generationsgränserna, speciellt äldre till tonåringar och unga vuxna (Ishikawa, 2020; Monahan et al., 2020).
Arbetslöshet och ökad fattigdom kopplas samman med coronapandemin, vilket innebär stora stressfaktorer för den som drabbas (Buttell & Ferreira, 2020). Den psykiska hälsan har genom flertalet studier visats påverkad relaterat till coronapandemin. Stress, ångest och depression beskrivs ökad hos den vuxna befolkningen (Cooke et al., 2020; Fitzpatrick et al., 2020; Pierce et al., 2020). I studier av hur Covid-19 påverkat den drabbade framkommer att sjukdomen innebär mer än bara en virusinfektion, den tvingar individen att ompröva sin relation och uppfattning av den egna fysiska kroppen. Vidare innebär sjukdomen
inverkningar på den sociala tillvaron. De drabbade har plötsligt ställts inför insikten att Covid-19 innebär ett reellt hot mot den egna existensen och kan innebära att livet tar slut (Missel et al., 2021). Sömnproblem och en ökad upplevelse av oro, ångest och stress relaterat till Covid-19 var vanligt hos den italienska befolkningen (Casagrande et al., 2020).
Coronapandemin leder till ökade risker för försämrad psykisk hälsa samt för våld i hemmet, särskilt i de hem där våld redan förekom innan coronapandemin (Buttell & Ferreira, 2020). Världen över lyftes varningar om att våld i nära relationer, mäns våld mot kvinnor och hedersförtryck ökat till följd av isoleringen. Många av de utsatta befinner sig i en svår situation där de isolerats tillsammans med sina förövare. Isoleringen innebär att det är svårare att söka hjälp samt ta del av samhällets stöd i denna situation (Bradbury-Jones & Isham, 2020; Burn & Mudholkar, 2020; Jämställdhetsmyndigheten, 2020; Kofman & Garfin, 2020; Usher et al., 2020). Kvinnor har svårt att söka skydd utanför hemmen, något de innan pandemin i högre grad hade möjlighet till (Buttell & Ferreira, 2020).
I tider av kris, såsom vid en pandemi, ställs höga krav på föräldrar att hantera situationen. De behöver skapa en trygg bas där säkerheten för barn och familj kan säkerställas. Situationen kan te sig osäker, panikartad och föräldrarna kan själva många gånger uppleva rädsla. Samtidigt har föräldrarna en viktig roll i att skapa en stabil och trygg tillvaro för sina barn. Utöver dessa krav förväntas föräldrar balansera både jobb och barnomsorg, samt i många fall även sköta hemundervisning. Lägg därtill att försöka minimera smittspridning i samhället samt förebygga smittspridning inom det egna hemmet. Utöver detta kan även adderas vanligt förekommande hushållssysslor samt tillgodose familjens emotionella och psykologiska behov av stöd och stöttning i en minst sagt svår tid (Evans et al., 2020; Fong & Larocci, 2020). Att hantera livet i social isolering innebär att kanske helt eller delvis sakna stödet som vanligtvis erhålls genom skola och samhälle, vilket kan upplevas särskilt svårt för vissa föräldrar (Fong & Larocci, 2020; Marcetti et al., 2020). Familjens ekonomiska situation är en stressfaktor som påverkar hela familjens psykiska mående (Fong & Larocci, 2020). Dessa faktorer sammantaget innebär en ökad risk för barn att utsättas för våld samt sexuellt exploateras för att möta de ekonomiska behoven (Bhatia et al., 2020). Enligt FN-förbundet är fattigdom en orsak till barnäktenskap och det befaras att inom det närmsta decenniet kommer 13 miljoner flickor att giftas bort, många till följd av ekonomisk utsatthet i sviterna av coronapandemin (FN, 2021).
I vårdvetenskaplig forskning framkommer att det kan vara stressande att leva i
coronapandemin vilket kan trigga olika psykologiska reaktioner hos individen (Moradi et al., 2021). Den stressande situationen i familjerna kan ha inverkan på barn och ungas
möjligheter att koncentrera sig på skoluppgifter (Phelps & Sperry, 2020). Varierande livssituationer samt individuell anpassningsförmåga utgör skillnad i hur föräldrar kunnat förhålla sig till situationen gällande restriktioner kopplade till coronapandemin. De mer flexibla föräldrarna har kunnat uppskatta en ökad tid tillsammans med familjen medan andra upplevt situationen som hotfull för familjens välmående (Burn & Mudholkar, 2020; Marcetti et al., 2020). I tidigare studier framkom att både föräldrar och barns psykiska hälsa och välbefinnande försämrats under coronapandemin. Särskilt försämrad upplevdes den psykiska hälsan hos föräldrar som förlorat sitt arbete, fått sämre ekonomi samt hade sjukdomar inom familjen (Dokken & Ahmann, 2020). Föräldrar har även drabbats av
utmattning, vilket är mest förekommande hos kvinnor, ensamstående föräldrar, föräldrar till små barn eller föräldrar till många barn, samt föräldrar till barn med särskilda behov
(Marcetti et al., 2020).
2.2.3 Coronapandemin gällande barn och ungas liv
I forskning om barn och ungas psykiska välbefinnande beskriver föräldrar att de sett en tydlig förändring i deras barns mående under coronapandemin. Föräldrarna tror att det kan bero på begränsningarna isoleringen inneburit, för både barn och vuxna i familjen. Det lyfts att det är svårt att få egen tid som förälder, vilket påverkar välmåendet negativt. Detta drabbar i sin tur barnen då de är isolerade med föräldrarna. Till följd av att barnen inte längre träffar vänner eller går i skolan upplever föräldrar att barnen är mer
uppmärksamhetskrävande och barnen får därför spendera ökad del av tillvaron framför skärmar. Det finns en oro hos föräldrar huruvida barnens sociala förmåga påverkas av coronapandemin då skolan är en viktig del i utveckling av social kompetens hos barn (Evans et al., 2020).
Skolsituationen för världens elever har varierat under året 2020. Dels varierar länders agerande och hanterande, dels finns variationer inom länder och det finns även skillnader mellan regioner. Enligt UNESCO (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization, 2020) var den andra april 2020 84,8% av alla skolberättigade elever inom grundskolan drabbade av regleringar i skolan till följd av coronapandemins utveckling och framfart. Det motsvarar hela 1,484,712,787 elever i 172 olika länder som inte kunde gå till skolan som vanligt. Som tidigare nämnt har olika länders myndigheter hanterat situationen för landets elever i relation till coronapandemin på olika sätt. Vissa länder stängde ner landets alla skolor helt, medan flera länder övergick till distansundervisning. I vissa länder infördes så kallad akademisk paus, vilket menas att eleverna “befriades” från undervisning under olika tidsintervaller, vanligast om minst fyra veckor. All undervisning var under tiden helt nedlagd. I en del länder och / eller regioner inom länder hölls skolorna delvis öppna, där kombinerades skolförlagd undervisning med digital undervisning. I vissa länder stängdes skolorna för elever inom ett visst åldersspann samtidigt som de var öppna för andra åldrar. Hemundervisning och övriga alternativa lösningar för undervisning har även förekommit i varierande utsträckning i olika länder. För andra elever fortsatte skolor vara öppna för
undervisning med olika regleringar i verksamheten med krav om att hygien och avstånd kunnat efterföljas (UNESCO, 2020).
Situationen för världens barn gällande möjligheter till skoltillgång och lärande under pandemin varierar. I forskning framkommer skillnader mellan barn som lever i
medelklassfamiljer mot de som lever i socialt utsatta familjer. Utöver familjens ekonomiska status och levnadsförhållanden påverkar både storlek på familjen samt vilken social och kulturell status familjen innehar. Vidare finns även skillnader mellan offentliga och privata skolors förmåga att anpassa undervisning utifrån nya direktiv till följd av coronapandemin. Det är därför av vikt för samhällen att säkerställa barns möjligheter till lärande (Bonal & Gonzáles, 2020).
Genom en ökad isolering till följd av coronapandemin, finns risk för framför allt redan utsatta grupper att utsättas för våld. Barn tillhör en grupp som riskerar utsättas för våld. Isolering innebär en försämrad möjlighet till att tillgodose sina behov av stöd och hjälp från samhället (Jämställdhetsmyndigheten, 2020; Usher et al., 2020). Barnens Rätt i Samhället, BRIS, rapporterade i april 2020 in en ökning om 20% gällande samtal kopplade till
coronapandemin i Sverige. Det framgick att samtalen ofta handlade om förekomst av bråk och våld i hemmen och samtal av denna karaktär beräknas ha ökat med ca 60% under första vågen av pandemin (BRIS, 2020). Coronapandemins krav på isolering och social distansering kan användas av förövare för att ytterligare isolera, hota och manipulera barn och annan närstående (Ragavan et al., 2020). Det barn som inte själv misshandlats, men bevittnat misshandel av närstående är att betrakta som våldsoffer (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, 2020).
2.2.4 Sammanfattande analys av tidigare forskning
Den forskning som finns inom området hur coronapandemin påverkar människors psykiska hälsa är ofta av kvantitativ karaktär. Detta för att beslutsfattare snabbt behövt underlag till införande av åtgärder och därmed haft behov av statistik att hänvisa till. Forskningen som finns fokuserar ofta på vuxna människors perspektiv och erfarenheter. Både gällande de egna erfarenheterna och utifrån föräldrars uppfattning av barns erfarenheter. Barn och ungas perspektiv, specifikt utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv, är begränsad. Detta trots att kvantitativ forskning visar att barn och ungas mående påverkats av coronapandemin. Då kvantitativ forskning bistår med svar om ”att” coronapandemin påverkar, saknas fortfarande svar på ”hur” barn och ungas mående påverkats av coronapandemin.
2.3 Teoretisk referensram
Genom att använda Roys (2009) adaptionsmodell i metasyntesen kan det bidra till en vårdvetenskaplig förståelse av den kunskap inkluderade studier bistår med. Roys begrepp är översatta till svenska av Wiklund Gustin (2012), de svenska begreppen är det som används i vidare arbete.
Roy (2009) beskriver att människan består av olika delsystem som tillsammans bildar en helhet. Denna helhet utgör dels en egen individ, dels en del i en större grupp, exempelvis en familj, vilken den också påverkar och påverkas utav. Människan befinner sig i en aktiv förändringsprocess där hon ständigt anpassar och förhåller sig till olika livssituationer och gruppkonstellationer som också kontinuerligt förändras. Genom att aktivt anpassa sig till olika situationer försöker människan bevara integritet och kommer genom detta att
utvecklas. Människans upplevda hälsa kan förstås som ett tillstånd av lyckad anpassning till miljön personen befinner sig i.När det uppstår nya situationer kommer människan söka olika sätt att hantera och bemästra dessa för att kunna uppnå trygghet och stabilitet i
tillvaron, detta kallar Roy (2009) adaptionsprocess. Adaption är en aktiv process som ställer krav på människan att kunna bemästra nya situationer. Utifrån individens förmågor och det stöd som erhålls utifrån är adaption lättare eller svårare. Vid de tillfällen försöken till
adaption misslyckas kan förändringarna hota människans hälsa och välbefinnande och individen behöver då stöd för att kunna nå stabilitet i sin tillvaro.
Livstillvaron kan också benämnas som miljö vilket enligt Roy (2009) är där människan utsätts för stimuli. Med stimuli menas den inre och yttre påverkan som människan utsätts för. Människan är i ständig relation med miljön runt omkring vilket innebär att stimuli blir olika beroende på miljön. Stimuli påverkar människor olika beroende på den individuella förmågan att hantera detta och kommer utmynna i olika starka känslor. Roy (2009) delar in stimuli i tre grupper: fokala stimuli, kontextuella stimuli och residuala stimuli. Fokala stimuli kan existera både i den yttre som i den inre världen av människan och består av uppenbara och tydliga stimuli. Kontextuella stimuli bidrar till hur människan kan uppleva samt hantera fokala stimuli. Residuala stimuli innebär yttre stimuli som inte upplevs lika tydliga som de tidigare nämnda stimuli. Residuala stimuli syftar till människans egna
värderingar, åsikter samt inställning och baseras på tidigare erfarenheter av liknande stimuli. Dessa kan vara svåra för både den enskilda individen samt för dennes omgivning att förstå och tolka korrekt.När människan utsätts för stimuli arbetar styrsystemen för att skapa stabilitet för att bemästra tillvaron. Dessa styrsystem består av copingmekanismer som kan vara adaptiva responser eller ineffektiva responser. Dessa har antingen förvärvats av individen vid tidigare exponering för stimuli, eller är medfödda. Copingmekanismer hjälper människan att adaptera. Beroende på människans resurser samt nivå av stöd från
omgivningen kan individen, genom adaptiva responser, få hjälp att återfå kontroll och möjliggöra hälsa och välbefinnande. I de fall människan saknar resurser och stöd kan det leda till att människan skapar sig ineffektiva responser, vilka kortsiktigt kan upplevas positiva men som på längre sikt har negativa innebörder för individen.
Roy (2009) beskriver två copingmekanismer som det reglerande styrsystemet samt
kognatorsystemet. Det reglerande styrsystemet är det autonoma systemet som framför allt reglerar fysiologiska responser. Det reglerande styrsystemet påverkas av psykologiska samt psykosociala faktorer. Kognatorsystemet är mer lättillgängligt att synliggöra i syntesens resultat då det präglas av problemlösningsförmågan och beslutsfattandet samt hur
människor hanterar emotionella reaktioner. Det omfattar även vilket sätt människor skyddar sig mot alltför känslomässigt krävande stimuli. Vidare existerar fyra adaptiva
funktionsområden vilka styrsystemen relaterar till: det fysiologiskt-fysiska, självuppfattning och gruppidentitet, rollfunktioner samt ömsesidigt relaterande. De fyra adaptiva
funktionsområdena utformar människans adaptionsförmåga som helhet. Det första adaptiva området består av det fysiologiskt-fysiska vilket relateras för individen till basala
grundläggande behov för människan, som syresättning, nutrition, elimination, vila, aktivitet och skydd. På gruppnivå innefattar det att kunna ha grundläggande materiella och
ekonomiska förutsättningar i tillvaron som genom detta bildar en helhet. Dessa två påverkas av varandra. Nästa funktionsområde är självuppfattning och gruppidentitet vilket kopplas samman med identitet om vilka vi är i förhållande till helheten i våra liv. Självuppfattning kan förstås genom människans behov av personlig, psykologisk samt andlig integritet. Den är både fysisk och psykologisk. Vid en lyckad adaptionsprocess upplever människan sig således trygg i det egna jaget, vilket bidrar till en positiv och stärkande upplevelse av sig själv. Gruppidentiteten baseras av gruppens självuppfattning i relation till dess medlemmar, sociala miljö och kultur samt ansvarskännandet hos gruppens medlemmar. Det tredje adaptiva funktionsområdet innefattar våra rollfunktioner. Det handlar om identiteten i relation till andra och utgör området för hur sociala relationer hanteras. Rollidentiteten i samhället är viktig för att vi ska förstå förväntningar på oss själva och kunna förhålla oss till andra på ett adekvat sätt. Rollerna kan komma att omprövas av olika förändringar i tillvaron, både på grupp- och individnivå. Sist handlar det fjärde adaptiva funktionsområdet,
ömsesidigt relaterande, om önskan och strävan efter att upprätthålla djupa, trygga och nära relationer. Dessa är viktiga för att skapa utrymme av kärlek och respekt. I dessa relationer kan vi utvecklas och växa som människor. Det förutsätter samspel mellan olika parter där båda är aktiva givare. Det är en strävan efter att kunna leva i samklang med andra och
samtidigt bevara autonomin. När detta fungerar kan människan utvecklas på flera plan, dock kan konflikter uppstå i relationer varpå människans utveckling och balans i livet begränsas.
Avslutningsvis kan vi förstå människans adaptionsprocess via tre adaptionsnivåer. Vid den första adaptionsnivån är livsprocesserna integrerade, vilket menas att strukturer och funktioner klarar av att möta och tillgodose människans behov. Den andra adaptionsnivån, kompenserande livsprocess, innebär att livsprocesserna utmanas och styrsystemen aktiveras för att återskapa balans i livstillvaron igen. På den tredje adaptionsnivån saknas balans och livsprocesserna komprometteras, vilket innebär att påfrestningarna människan möter är för stora att hantera, då uppstår problem med adaption. När detta sker blir de stimuli
människan utsätts för svåra att bemästra och genom ineffektiva metoder försöker individen hantera dessa.
2.4 Problemformulering
I dagsläget har coronapandemin pågått över ett år och viruset Covid-19 har drabbat den äldre befolkningen i världen hårdast. Dock har både vuxna och barn påverkats av coronapandemin och forskning idag visar att coronapandemin haft en negativ inverkan på både samhällen och individer. Den befintliga forskningen belyser att människors psykiska hälsa har påverkats av att leva i en pandemi. Beslut om lockdown och karantän har visat sig resultera i känslor av ensamhet och nedstämdhet. Dock saknas en sammanställning om barn och ungas
erfarenheter av coronapandemin. Barn och unga påverkas av hur vuxna i deras närhet mår och för att kunna fortsätta uppleva hälsa behöver de vägledning och stöd av vuxna. En
metasyntes kan bidra till en större bild över hur barn och unga erfar att deras psykiska hälsa förändrats under coronapandemin. Genom att använda Roys adaptionsmodell som stöd i metasyntesens analys kan en djupare vårdvetenskaplig förståelse skapas för hur barn och ungas psykiska hälsa påverkats under coronapandemin samt bidra till att kunna identifiera vad som kan stödja och förbättra deras psykiska hälsa under en pandemi. Då en större bild över detta synliggörs kan ytterligare kunskap fås om hur samhällets insatser behöver riktas för att barn och ungas psykiska hälsa ska tas omhand på bästa sätt. Metasyntesen kan ge en indikation på huruvida barn och ungas psykiska hälsa påverkas negativt i likhet med vuxnas. Om så är fallet behöver både skolväsendet samt sjukvården öka beredskapen för att ta emot och bemöta dessa barn och unga, specifikt den psykiatriska vården. Barn och ungas röster hörsammas mer och mer ju längre pandemin fortgår och nu är tid att sammanställa det material som finns om hur barn och ungas erfarenheter ser ut. Denna metasyntes syftar till att förstärka barn och ungas röster då de är experter på sina erfarenheter.
3
SYFTE
Syftet med studien är att med beaktande av ett vårdvetenskapligt perspektiv syntetisera kvalitativa forskningsresultat för att söka förståelse för vilken betydelse som barn och ungas erfarenheter under coronapandemin kan ha för deras psykiska hälsa.
4
METOD
I följande avsnitt presenteras vald design, vilken utgår ifrån en hermeneutisk ansats och genomförs enligt en kvalitativ metasyntes. De olika stegen i en metasyntes redovisas för varpå det beskrivs hur data samlas in och vilka urvalskriterier som finns för materialet. På det följer kvalitetsgranskning och analys av data. Avslutningsvis presenteras etiska
överväganden.
4.1 Design
Denna metasyntes utgår ifrån aktuell forskning och har en hermeneutisk ansats. De 16 studierna som ingick i syntesen analyserades och presenterades genom metaetnografi som är en metod för metasyntes som utvecklats av Noblit och Hare (1988). Är avsikten att
sammanställa forskning om människors erfarenheter är denna typ av metasyntes lämplig, då det genom en metasyntes är möjligt att sammanställa flera olika studiers resultat och på så vis få fram likheter och skillnader av ett fenomen.
En hermeneutisk ansats valdes då det är viktigt att i analys och bearbetning av studierna försöka förstå innebörden och bakgrunden till studiernas resultat (Sjöström, 1994). Coronapandemin påverkar barn och unga olika beroende på kontext och utifrån barn och ungas unika och individuella upplevelser. Innehållet i berättelserna som framkommer behöver analyseras och tolkas samt prövas i relation till teori, för att resultatet i
metasyntesen ska kunna generera i ny kunskap. Då författarna önskar skapa en förståelse för hur barn och ungas erfarenheter under coronapandemin kan förstås ur ett vårdvetenskapligt perspektiv är den hermeneutiska ansatsen lämplig för syntesens utformning, eftersom den tar fasta på tolkning av text snarare än på beskrivning av människors erfarenheter.
Därigenom blir det även möjligt att använda den teoretiska referensramen som stöd i en syntetiserande tolkning av den tidigare forskningen sedan olika teman identifierats.
4.2 Metasyntesens olika steg
För att kunna sammanställa aktuell forskning och analysera denna används analysmodellen som presenteras i Lee et al. (2015). Denna utgår ifrån Noblit och Hares (1988) förklaring av hur en meta-etnografi går till vilken innebär att en ny tolkning av data presenteras och är inte endast en sammanställning av det som framkommit. France et al. (2019a) beskriver att en meta-etnografi kan ge en utveckling av den vårdvetenskapliga teorin och ge ny evidens till hur vi förstår erfarenheter och upplevelser utifrån personers egna perspektiv. För att detta ska vara möjligt genomförs sju steg som förklaras i Noblit och Hare (1988), dessa presenteras nedan. En metasyntes går ut på att flera studier sammanställs och översätts in i varandra och på så sätt blir helheten något mer än enbart summan av delarna. Då forskaren tolkar
resultatet blir summan av de enskilda studierna mer än bara en förklaring av studierna var för sig, de blir en ny helhet som kan bidra till ett större kunskapsvärde och förståelse av ett fenomen.
1. Det första steget i metasyntesen är att identifiera området som ska studeras och utifrån det formulera en fråga för litteraturen att besvara. Det är av vikt att området som ska studeras är av intresse för den som ska genomföra studien, då en metasyntes innebär att arbeta nära materialet. Det första steget syns i arbetets bakgrund,
problemformulering och syfte.
2. I det andra steget söks kvalitativa studier som kan antas svara på tilltänkt syfte. För att bestämma vilka studier som är av intresse bör även beaktande tas om vilka det är som kommer läsa den slutgiltiga syntesen och vad dessa kan ha för nytta av studien. Då studierna ska hålla en viss kvalitet granskades de enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärderings (SBU, 2020) granskningsmall för kvalitativa studier och det kontrollerades att de var etiskt godkända. Detta framkommer i studiens datainsamling och urval.
3. Det tredje steget är att läsa de kvalitativa studierna om och om igen med fokus på studiernas resultat. Att genomföra detta steg noggrant är till nytta senare i arbetet då forskaren lärt känna materialet bättre.
4. Steg fyra består av att bestämma hur studierna relaterar till varandra. Detta görs genom att en lista på nyckelmetaforer i studierna skrivs ned och vilka teman, begrepp
och fraser som innefattas i nyckelmetaforen. Genom att sedan jämföra nyckelfynden och dess innebörd kan studierna relateras till varandra. Denna och de kommande två stegen presenteras under punkt 4.3. Analys av data.
5. I femte steget tas nyckelfynden som relaterar till varandra och översätts in i varandra. Det innebär att de tolkade teman och metaforer som framkommer i de olika studierna sätts i relation till varandra och deras sammanhang, samtidigt som det är viktigt att bevara nyckelfyndens innebörd eftersom det då är möjligt att jämföra studierna med varandra. När dessa nyckelfynd läggs ihop bildar de den nya studiens teman.
6. Det sjätte steget består i att syntetisera översättningarna och skapa en ny, större helhet av delarna. Denna helhet ska generera i en ny kunskap.
7. Det sjunde och sista steget handlar om att presentera metasyntesen. Detta kan göras antingen traditionellt genom text men även kreativare presentationer är möjliga. Då denna metasyntes är skriven som en magisteruppsats presenteras den i textform. Resultatet presenteras i fem teman och en nyckelmetafor vilken är den större
helheten av delarna. I och med detta tillförs ytterligare en nivå av tolkning genom att den teoretiska referensramen, Roys adaptionsmodell (2009), används för att fördjupa tolkningen i relation till ett vårdvetenskapligt perspektiv.
4.2.1 Datainsamling och urval
Då författarna genom tidiga osystematiska sökningar i databaser (Östlundh, 2017) insett att det fanns begränsat med studier som tyddes svara på syftet togs en bibliotekarie till hjälp i ett tidigt stadium av sökprocessen. Bibliotekarien hjälpte författarna att strukturera upp vilka ord som kunde tänkas generera i optimal sökning för att hitta studier som svarade på syftet. Östlundh (2017) beskriver att om sökprocessen påbörjas utan att sökord och synonymer är formulerade finns risk att kreativiteten hämmas. Artikelsökningen blir då inte optimal eftersom sökningarna stannar vid samma ord och formuleringar utan att utvidgas och inkludera ett större sökfält. I detta fall utgick författarna från egna förslag om vilka ord som kunde passa i sökningarna samt från bibliotekariens sökråd, och med stöd i detta sökte författarna var för sig på olika sökkombinationer. Författarna anade redan innan att det skulle vara svårt att hitta tillräckligt med vårdvetenskapliga studier för en metasyntes. Med godkännande av handledare söktes därför studier utanför det vårdvetenskapliga
ämnesområdet för att inkluderas i syntesen. Sökningar efter studier att inkludera i syntesen skedde i sökmotorerna CINAHL Plus, APA PsycARTICLES, APA PsycINFO, MEDLINE samt PubMed. Vid alla sökningar, utom i PubMed, användes ”peer reviewd” som begränsning, samt “boolean / phrase” för att utöka sökningen ytterligare. En författare använde även ”apply related words” och ”show equivalent subjects” vid sökningarna i CINAHL Plus, APA PsycINFO samt APA PsycARTICLES för att vidga sökningarna. Ingen årtalsbegränsning användes då Covid-19 och coronapandemin var så pass nya att det inte fanns studier gjorda eller skrivna innan år 2019 som berörde detta ämne. Litteratursökningen presenteras i figur 1 och fullständiga sökord presenteras i bilaga A.
Då det trots hjälp av bibliotekarie var svårt att hitta tillräckligt med studier att använda i metasyntesen gjordes sökningarna i flera omgångar under metasyntesens gång. Flera studier föll bort i steg två av analysfasen, när de kvalitetsgranskades, och därmed behövdes
ytterligare sökningar göras. När författarna jobbat sig fram till steg sex i syntesen hittades ytterligare en studie som valdes att inkluderas, författarna fick då genomföra alla stegen igen för att bestämma hur studien relaterade till de andra. Då de andra studierna redan relaterats till varandra gick detta relativt enkelt för författarna.
Figur 1: Litteratursökning
4.2.2 Inklusionskriterier
Ett inklusionskriterie var att studierna skulle vara skrivna ur barn och ungas perspektiv samt svara på syftet med syntesen. De studier som inkluderades hade åldersspannet 0 – 24 år, förutom en studie som inkluderade personer upp till 26 år. Vissa studier som inkluderades i syntesen hade både kvalitativa och kvantitativa resultat, dock var ett krav att studierna skulle ha en tydligt avgränsad och identifierbar kvalitativ resultatdel. En inkludering i sökningarna var att studierna skulle vara ”peer reviewed”. Ett annat inklusionskriterie var att studien skulle innehålla erfarenheter utifrån coronapandemin. Även studier om lockdown, karantän eller isolering som innehöll barn och ungas upplevelser utifrån coronapandemin eller Covid-19 inkluderades.
4.2.3 Exklusionskriterier
Ett exklusionskriterie var studier som hade fler perspektiv i resultatdelen, exempelvis anhöriga eller sjuksköterskors perspektiv, detta då det skulle vara svårt att identifiera vad som var barnen och ungas upplevelse och erfarenhet. Dock inkluderades en studie med både barn och ungas, föräldrar samt vårdpersonals perspektiv, där det tydligt framkom vad som var de ungas upplevelse. Studier som bedömdes ha låg kvalitet när de granskades med den kvalitativa granskningsmallen exkluderades.
4.2.4 Kvalitetsgranskning
För att säkerställa att studierna som inkluderades i metasyntesen var av god kvalitet
genomfördes kvalitetsgranskning av studierna genom ”Bedömning av studier med kvalitativ metodik” från SBU (2020), se bilaga B. Mallen består utav två delar, en mer översiktlig del för att kunna avgöra om studien är av sådan kvalitet att den kan användas vidare i syntesen. Om studiernas metodologiska brister bedömdes ”Obetydliga eller mindre” alternativt ”Måttliga”, ingick de i vidare syntes. Blev bedömningen att studien hade ”Stora brister, studien ingår inte i syntesen” användes inte studien i den vidare syntesen. För att ytterligare säkerställa att inkluderade studier var av god kvalitet tog författarna stöd i SBU’s rapport ”Värdering och syntes av studier utförda med kvalitativ analysmetodik” (SBU, 2017). För utförligare information om studiernas kvalitet samt kommentarer, se bilaga C för matris över kvalitetsgranskning av inkluderade studier. Nedan presenteras en kortare sammanställning av kvalitetsgranskningen, se tabell 1.
Tabell 1: Kvalitetsgranskning av artiklar, exempelversion.
Artikelnummer Författare Titel Bedömning
kvalitet metodologiska brister Etiskt godkänd 5 Branquinho et
al., 2020 “Hey, we also have something to say”: A qualitative study of Portuguese adolescents’ and young people's experiences under COVID‐19. Obetydliga eller mindre X 6 Waselewski et
al., 2021 Perspectives of US Youth During COVID-19.
Måttliga X
7 Haffejee &
Levine, 2020 'When will I be free': Lessons from COVID-19 for Child Protection in South Africa. Obetydliga eller mindre X
4.3 Analys av data
Först läste författarna till metasyntesen studierna var för sig och plockade ut nyckelmetaforer som av var och en ansågs svara på syftet. De studier som inkluderades lästes noggrant om och om igen. Detta för att dels kunna identifiera nyckelbegrepp och metaforer, dels för att genom att läsa flera gånger kunde författarnas egen förförståelse identifieras och reflekteras över. Då författarna hade olika syn på vad det var som var budskapet i respektive
nyckelmetafor diskuterades tolkningarna författarna sinsemellan vilket ledde till att författarna fick tolka och ompröva tolkningarna flera gånger och genom den processen synliggjordes förförståelserna och tolkningarna omprövades och fördjupades. Tack vare
diskussionerna kunde författarna säkra att den rimligaste tolkningen till slut valdes, vilket också ledde till att författarnas förförståelse reviderades och förnyades varpå konsensus nåddes (Friberg & Öhlén, 2017). De nyckelmetaforer som framkom i resultatet i studierna granskades och jämfördes systematiskt av de båda författarna till metasyntesen för att se att liknande begrepp identifierats och att de tolkats lika. Dessa skrevs sedan ut och sattes upp på en whiteboardtavla för att båda författarna enklare skulle kunna få en överblick. De teman som ansågs relatera till varandra delades in i kolumner och namngavs med översiktliga temarubriker. De teman som inte passade in i någon kolumn uteslöts då de inte svarade an på syftet, exempelvis temat ”Youth reported feeling knowledgeable about COVID-19 with the news as their primary source of information” där det endast beskrevs hur kunskapen om Covid-19 ser ut men inte hur det påverkat deras psykiska hälsa. Temana i respektive kolumn översattes sedan in i varandra och syntetiserades. Det som tolkades som meningsbärande i temat användes som utgångspunkt till rubrik för temat, se tabell 2 för exempelversion och komplett tabell i bilaga D. Detta gjordes genom att en hermeneutisk syn på materialet genomsyrade hela processen. Med utgångspunkt i vartdera temat skrevs syntesens resultat fram. Sjöström (1994) förklarar att det är viktigt att vara observant på att inte bara framställa fakta, utan också på budskapet som fanns i de olika delarna och därför förstärktes syntesens resultat även med passande citat. För att ge en djupare förståelse för resultatet skrevs avslutningsvis en nyckelmetafor som sammanförde syntesens teman med den teoretiska referensramen i form av Roys adaptionsteori, vilket beskrivs i både Lee et al. (2015) samt i Noblit och Hare (1988).
Tabell 2: Teman från individuella studier, relaterade till resultatets teman, exempelversion
En förändrad
vardag Förändrade relationer En förändrad framtid En oro för sig själv, närstående och andra Att stå maktlös A1 Rogers et al., 2021 ”Challanges of COVID-19” Känsla av att vara rastlös och uttråkad. Svårt med privatliv och att värna om sin integritet hemma.
”Positives of COVID-19” Vissa deltagare upplevde att det inte alls fanns något positivt medan andra upplevde att det var positivt att de fick mer tid med familj. Positivt att känna stödet från familjen.
Fördjupade relationen till sin familj. ”Challanges of COVID-19” Känsla av att vara i en skräckfilm. ”Challanges of COVID-19” Rädda över att de själva skulle få viruset eller deras närstående och huruvida de skulle överleva ifall de skulle få Covid-19. ”Challanges of COVID-19” Deltagarna tycker det är jobbigt att inte kunna umgås med sina vänner, med sin familj, få stöd av dessa. De kände sig
frustrerade över att inte kunna lämna huset eller delta i utomhusaktiviteter som de beskrev som viktiga för dem. A2 Dewa et al., 2021 ”Pre-existing and developed helpful coping strategies employed during lockdown” ”Pre-existing and developed helpful coping strategies employed during lockdown” ”Mental Health nonmental health support needed during and after lockdown” ”Mental health difficulties worsened”
Ökad oro och ångest till följd av
Vikten av att ha skyddsfaktorer som tex tidigare erfarenhet av distansrelation, vara introvert, spendera mycket tid hemma med familj
Rädsla om att belasta sin familj.
Deltagarna beskriver att de inte fått det bemötande de önskat de hade fått och önskade för framtiden utökat stöd och mer fokus på psykisk ohälsa för att minska stigmatisering komma ut ur sitt boende och om framtiden. En del hade en känsla av att vara en börda för sin familj
A3
Fioretti et al., 2020
”A new life routine”
Svårt att få till nya rutiner och svårt att acceptera att de nya rutinerna inte är de man önskar. Hittar på nya saker att sysselsätta sig med. ”Sharing life at a distance” Värdesätter relationer till andra och utnyttjar möjligheten att kunna ses på distans. ”To be part of an extraordinary experience” Känslan av att vara med om en ovanlig händelse som kommer påverka dom och den kultur de lever i.
”Anguish and loss”
Oro över sin egen och andras hälsa. Sorg över att inte kunna säga adjö till de närstående de förlorat.
”Anguish and loss” Ångest över att ha förlorat kontaktmed vänner och familj. Sorg över att den sociala
distanseringen innebär lägre intimitetsnivå.
4.4 Etiska överväganden
Då metasyntesen belyste barn och ungas erfarenheter av coronapandemin var det etiskt motiverat att göra en metasyntes då det redan fanns publicerat material. Det var det sätt som påverkade barn och unga minst men som ändå gav ny förståelse och kunskap som kan vara till deras fördel. Tack vare att synliggöra barn och ungas röster i coronapandemin kan de få känna att de förbättrar sin och andra barns situation genom att de bidrar med kunskap. Genom att använda sig av metasyntes som metod behövdes inte något etiskt godkännande sökas från Mälardalens Högskola, dock var det viktigt att studierna som inkluderades i metasyntesen skulle vara etiskt godkända. Genom att enbart använda studier som var etiskt godkända säkerställdes att deltagarna i studierna gett informerat samtycke till att delta i studien i enlighet med Vetenskapsrådet (2017). Deltagarna i studierna hade lämnat samtycke till medverkan, antingen själva eller genom vårdnadshavare. Vidare följde studierna de etiska principerna gällande anonymitet och integritet.
Riskerna med metasyntesen var att studierna som låg till grund hade producerats på kort tid. Deltagarna i studierna hade kanske inte fått perspektiv på sitt eget mående och hur det påverkades av coronapandemin. Samtidigt var dessa studier redan genomförda, och nyttan med att genomföra metasyntesen balanserade dessa risker då den ger en bild av hur snabbt barn och ungas mående kan förändras.
5
RESULTAT
Nedan presenteras resultatet av syntesen. Inledningsvis redovisas temat “En förändrad vardag”. Sedan redovisas tema två “Förändrade relationer” och efter detta följer tema tre “En oro för sig själv, närstående och andra”. Vidare presenteras tema fyra “En förändrad framtid” och tema fem “Att stå maktlös”. Avslutningsvis presenteras nyckelmetaforen ”Att balansera i en förändrad värld” med stöd i adaptionsteorin utifrån Roy (2009). Resultatredovisningen nedan följer adekvat redovisningsformalia gällande presentation av en metasyntes resultat enligt Beck (2002). Resultatets innehåll illustreras med citat för att förstärka med de ungas egna ord. För att inte innebörden i orden skulle gå förlorad valde författarna att inte
översätta citaten.
5.1 Tema 1 – En förändrad vardag
Det första temat präglas av funderingar över det aktuella läget i världen och hur olika restriktioner påverkar, framför allt att hantera utmaningar i att anpassa sig till den nya vardagen. Det vardagliga livet har förändrats till följd av coronapandemin vilket kan innebära att tillvaron upplevs vara upp och ned. Vardagen har förändrats till exempel genom att
aktiviteter ställts in och naturliga forum för sociala umgängen har upphört, exempelvis sportaktiviteter, kultur och andra områden som främjar fysisk aktivitet och psykisk hälsa.
It´s bad to wake up in the morning knowing you can´t accomplish anything with your life, you can´t do anything. I look out the window and it´s all deserted, no more sounds of cars, buses or people talking. It´s like a changed world, …(Fioretti et al., 2020, s. 4 – 5).
Att befinna sig i isolering är särskilt svårt att anpassa vardagen till (Dewa et al., 2021; Idoiaga Mondragon et al., 2020; Rogers et al., 2021). En annan förändring i vardagen är att skolan är stängd och undervisningen sker online. Avsaknaden av struktur skapar känsla av outhärdlig tristess och att vara uttråkad var en av de nya situationerna att hantera. Svårigheter i
anpassningen innebär förändrade matvanor, sömnvanor och ökad oro och ångest. Detta i sin tur leder till ett försämrat psykiskt mående (Branquinho et al., 2020; Dewa et al., 2021; Dyregrov et al., 2020; Fish et al., 2020; Idoiaga Mondragon et al., 2020; Mirlashari et al., 2021; Nelson et al., 2020; Rogers et al., 2021). Att försöka anpassa sig till den nya vardagen kan ske genom att aktivt ta beslut om att upprätta nya rutiner för vardagen samt sätt att minska tristessen genom att uppta gamla hobbys eller fylla vardagen med nya aktiviteter (Abdulah et al., 2020; Dewa et al., 2021; Dyregrov et al., 2020; Fioretti et al., 2020; Haffejee & Levine, 2020; Idoiaga Mondragon et al., 2020; Mirlashari et al., 2021; Waselewski et al., 2021). Den förändrade vardagen innebär också stress på grund av nyhetsrapportering om coronapandemin och dess effekter på samhällen (Sarkadi et al., 2020). En strategi för att lindra stressen var att helt undvika nyhetsrapporteringar (Dewa et al., 2021) och undvika att tänka på coronapandemin (Mirlashari et al., 2021). För att minska stress och lidande i vardagen var det hjälpsamt att värdesätta det positiva i tillvaron (Branquinho et al., 2020;
Dewa et al., 2021; Dyregrov et al., 2020; Haffejee & Levine, 2020; Idoiaga Mondragon et al., 2020).
En stor del av den förändrade tillvaron härleds till den förändrade skolsituationen. I stället för att fysiskt träffa klasskamrater, vänner och lärare i skolmiljön bedrivs undervisningen digitalt till följd av coronapandemin. Dock uppstår en saknad att fysiskt få träffa
klasskamrater och det stöd man tidigare fått från lärare och övriga vuxna i skolmiljön (Dewa et al., 2021; Fioretti et al., 2020; Larcher et al., 2020). Att kunna fortsätta prestera och leva upp till lärarens förväntningar i den nya skolkontexten innebär en ökad stress. Det är svårt att prestera på samma nivå när undervisningen sker digitalt eftersom det är lätt att bli
distraherad i sin hemmiljö (Fioretti et al., 2020; Gruber et al., 2020; Rogers et al., 2021). Det är inte alltid självklart att det finns en given studieplats i hemmet (Larcher et al., 2020). Arbetsbelastningen upplevs ha ökat i och med fler skoluppgifter och mängden skolarbete gjorde det svårt att bibehålla motivation till att genomföra uppgifter (Dyregrov et al., 2020; Fioretti et al., 2020; Fish et al., 2020; Gruber et al., 2020; Haffejee & Levine, 2020; Larcher et al., 2020; Rogers et al., 2021; Ruff & Linville, 2020). Den ökade mängden skolarbete bidrar även till en känsla av utmattning (Branquinho et al., 2020; Rogers et al., 2021). Detta leder till en känsla att som ung och elev inte få sina behov hörsammade av de vuxna inom skolväsendet (Fioretti et al., 2020; Larcher et al., 2020). Det fanns en frustration över att behöva förlita sig på föräldrarnas möjlighet till att hjälpa med undervisningen, då stödet från lärare saknades.
But, obviously, our parents don´t know everything about things. So, then we try, and you google. But then when Google dosen´t give you the answer, then you rely on your parents. But parents can´t really tech you anything. So, you kind of feel bad because you can´t do anything because you don´t understand it… (Larcher et al., 2020, s. 1193).
Då undervisningstillfällena strikt håller sig till skolplanen minskar det naturliga utrymmet att kunna diskutera världshändelser och vardagliga situationer (Fioretti et al., 2020; Larcher et al., 2020). Skolan har större innebörd för ungas liv än enbart kopplat till att förmedla kunskap. Innan pandemin var skolan en naturlig källa till att ventilera med andra om olika livshändelser och i den fysiska skolmiljön fanns fler viktiga vuxna som kunnat stötta i vardagen. ”Since lockdown I have reached out to my university´s mental health service but have not had a response, I suppose due to high demand” (Dewa et al., 2021, s. 8). Med förflyttningen till undervisning online och nedstängning av sociala aktiviteter har det sociala gått förlorat (Dewa et al., 2021; Fish et al., 2020). Det blev tydligt att skolan fyller en viktig social funktion där det funnits möjlighet till skolutflykter, firande av olika evenemang och socialisering utanför klassrummen. Att detta har ställts in har genererat i känslor av förlust och sorg då detta är något som länge setts fram emot (Rogers et al., 2021; Sarkadi et al., 2020). Trots att det finns en upplevelse att arbetsbördan ökat finns en längtan om att fortsätta utvecklas i sin skolgång då många har jobbat hårt för sina prestationer och önskar kunna uppvisa detta, trots nuvarande svårigheter i och med coronapandemin. Funderingar på detta tillsammans med tanken på att eventuellt behöva gå om en årskurs till följd av lockdown och distansundervisning skapar stress och prestationsångest (Haffejee & Levine, 2020). En förändrad skoltillvaro innefattar även ökad press att fullfölja sina studier då
studieavgift redan kan vara erlagd av en själv eller familjen. Samtidigt kan den förändrade vardagen ha inneburit sådan påverkan på de ekonomiska förutsättningarna att detta påtvingat avslut av studierna (Ruff & Linville, 2020). En förändrad vardag som genererat i längre sovmorgnar kan ses som särskilt välgörande för individernas koncentrationsförmåga under dagen och till följd av detta upplevs mindre skolrelaterad stress (Gruber et al., 2020). Skolstängningen anses ha haft positiv inverkan på ungas psykiska hälsa gällande att slippa bli utsatta för mobbing i skolmiljön, samt erfarenheter av att i större utsträckning ha möjlighet att slappna av (Branquinho et al., 2020; Sarkadi et al., 2020). Hemmet kan upplevas som en trygg zon eftersom det i relation till att vistas ute innebär en minskad risk för smitta
(Abdulah et al., 2020; Haffejee & Levine, 2020). Särskilt är detta förekommande hos de yngre barnen i syntesen, ”We are very safe, we are in our homes and in our shelters because if we were outside we should have been dead or killed” (Haffejee & Levine, 2020, s. 9). Hemmet gav skydd från att utsättas för rasism eller trans- och homofobiska kommentarer utav övriga samhället (Fish et al., 2020; Rogers et al., 2021).
5.2 Tema 2 – Förändrade relationer
Förändringar i relationerna till sig själv, vänner och närstående innebär att stora delar av det sociala stöd som tidigare funnits är förändrat och detta har varit utmanande. Det har ställts krav på att ha möjlighet att utveckla nya sätt att bevara och fördjupa sina vänskapsrelationer på (Branquinho et al., 2020; Dyregrov et al., 2020; Fioretti et al., 2020; Fish et al., 2020; Larcher et al., 2020; Nelson et al., 2020; Rogers et al., 2021). Det har varit svårt att vårda vänskapsrelationer vilket har lett till funderingar på om vänskapen kommer gå förlorad (Abdulah et al., 2020; Branquinho et al., 2020). Många av de naturliga forum där
relationerna tidigare existerat har upphört i samband med restriktioner. Det har inneburit en stor påfrestning att hitta nya forum för sociala interaktioner och ställt höga krav på att
vänskapsrelationerna ska anpassa sig till dessa. Detta uttrycks genom både sorg och saknad över att inte kunna träffas fysiskt (Abdulah et al., 2020; Dyregrov et al., 2020; Fioretti et al., 2020; Fish et al., 2020; Idoiaga Mondragon et al., 2020; Larcher et al., 2020; Mirlashari et al., 2021; Rogers et al., 2021; Sarkadi et al., 2020), men också stress och frustration över att relationerna behöver förändras (Fioretti et al., 2020; Fish et al., 2020; Ruff & Linville, 2020). Relationer är viktiga för den psykiska hälsan och en naturlig följd av coronapandemins restriktioner är det ökade användandet av sociala medier, internet och mobiltelefoner, där unga nu bibehåller, utvecklar och vårdar sina relationer (Dyregrov et al., 2020; Fioretti et al., 2020; Fish et al., 2020; Nelson et al., 2020). Genom möjligheten till att kunna bibehålla relationer till vänner via framför allt sociala medier ges de unga möjlighet till det stöd som tidigare beskrivits saknas i och med den förändrade vardagen. Även samlivet har förflyttats till nätet där dejtande och utforskande av sexuell identitet sker, samt vårdandet av sexuella relationer (Nelson et al., 2020). ”I definitely think that physical sex is over for now. A lot more guys are bored, and horny, so they tend to want to have virutal sex via Skype or Snapchat” (Nelson et al., 2020, s. 760). De utvidgade kommunikationsvägarna innebär möjlighet till en frizon, fri från coronapandemin, smittspridning och restriktioner och har i stället blivit ett nytt forum där man kan känna gemenskap, få stöd av andra och bara få ha roligt. Att få en möjlighet att koppla bort begränsningar som coronapandemin innebär för en
stund har visat sig vara värdefullt för den psykiska hälsan (Dyregrov et al., 2020). Detta innebär dock även ett forum där de unga kan utsättas för sexuell exploatering genom att erbjudas ersättning i utbyte av sexuella bilder / filmer (Nelson et al., 2020).
I och med att vardagen har förändrats har också relationen till de närstående förändrats. Hos vissa unga finns en rädsla att den egna närvaron är en börda för familjen. Det handlar dels om att det egna dåliga måendet kan drabba övriga familjemedlemmar, dels handlar det om att behöva bli försörjd då de arbetsföra inte längre kan bidra med inkomster (Dewa et al., 2021). Då familjen lever mer tätt inpå varandra dygnet runt bidrar det till ökad irritation och bråk inom familjen (Branquinho et al., 2020; Fioretti et al., 2020; Idoiaga Mondragon et al., 2020; Rogers et al., 2021). Unga riskerar att befinna sig i en situation där de tvingas dela boende med förövare eller icke-stöttande närstående. Detta innebär otrygghet och rädsla för de som har destruktiva relationer till närstående (Fish et al., 2020). ”I mean [a]t least we don’t have to deal with transphobic and homophobic people in real life for a while… I mean unless anyone lives with biogoted people” (Fish et al., 2020, s. 452). För de med föräldrar inom samhällsviktiga yrken innebär coronapandemin att spendera stora delar av dagen ensam (Sarkadi et al., 2020). Sammantaget ökar detta negativa känslor kring att leva i lockdown.
Det finns positiva aspekter av att leva i lockdown tillsammans med sin familj. Det blir ett naturligt sätt att vårda relationerna inom familjen genom att spela spel tillsammans, leka mer med syskon och ägna mer tid åt varandra. På så sätt fördjupas relationerna (Branquinho et al., 2020; Dewa et al., 2021; Fioretti et al., 2020; Idoiaga Mondragon et al., 2020; Rogers et al., 2021; Sarkadi et al., 2020). En följd av att leva tillsammans i lockdown är att
föräldrarnas fokus i högre grad riktas till barnen, vilket leder till en ökad känsla av att bli sedd, uppskattad och bekräftad (Branquinho et al., 2020; Fioretti et al., 2020; Rogers et al., 2020; Sarkadi et al., 2020). ”Vi är mycket mer med familjen, mina föräldrar jobbar hemma så vi kan äta frukost och middag tillsammans. Det brukar vi nästan aldrig göra eftersom dom kommer hem sent på kvällarna och åker tidigt på morgonen.” (Sarkadi et al., 2020, s. 20). Det sociala samspelet och kontexten hade stor roll för hur den psykiska hälsan upplevdes. Det var värdefullt att kunna se närstående via exempelvis facetime när de fysiska träffarna uteblev. Samtidigt fanns en ledsamhet över att äldre närstående hade svårt att hantera sociala medier, vilket skapade en ökad känsla av distans och saknad när de inte visuellt kunde ses (Larcher et al., 2020). Välfungerande relationer till familj och vänner, som präglades av trygghet och stöd, bidrog till förmåga att blicka framåt med ett positivt
förhållningssätt samt gav styrka i de stunder då ensamhet och isolering var stark (Dyregrov et al., 2020; Fioretti et al., 2020; Fish et al., 2020, Sarkadi et al., 2020).
Genom ett begränsat socialt umgänge till följd av coronapandemin gavs möjlighet att fokusera på sig själv. Restriktionerna har inneburit ett ökat tidsutrymme som varit positivt i relationsskapandet till sig själv. Det har bidragit till en känsla av att vara mer trygg i kunskap om vem man är och vad man vill. Det har också bidragit till att kunna agera mer inkännande för sina egna behov och önskningar (Branquinho et al., 2020; Dewa et al., 2021; Fioretti et al., 2020; Rogers et al., 2021). ”I have been able to focus more on self-care which is good for my physical and mental health” (Rogers et al., 2021, s. 47). Även relationerna till omvärlden har förändrats till följd av coronapandemin. Relationer till vuxenvärlden som innefattar
vårdnadshavare, andra nära vuxna, myndigheter och beslutsfattare har omformats. Det finns en irritation och besvikelse över att ens medmänniskor inte följer restriktioner (Dewa et al., 2021; Waselewski et al., 2020). Från att tro att allt varit tryggt och att vara skyddad av vuxenvärlden, har pandemin förändrat detta vilket för en del skapat tvivel på att de som har handlingsutrymme och makt kommer använda det på rätt sätt (Sarkadi et al., 2020;
Waselewski et al., 2020). Tilliten till beslutsfattare har påverkats och det finns osäkerhet då råd och riktlinjer från beslutsfattare ändras succesivt.
Jag tror att många ungdomar är besvikna och förvirrade på råden och restriktionerna som har tagits. Många i gymnasiet känner sig felbehandlade då de ha fått ta väldigt stort ansvar och fått offra mycket jämfört med andra i samhället. När
shoppingcentrumen och grundskolorna t.ex. fortsätter som vanligt och
gymnasieeleverna är tvungna att vara hemma och studenten i princip blir inställd är det svårt att förstå regeringen och folkhälsomyndighetens m.m. beslut (Sarkadi et al., 2020, s. 16).
Eftersom handlingsutrymme saknas är de unga beroende av att vuxenvärlden agerar. Med motsägelsefulla direktiv, där informationen säger att barn och unga inte drabbas svårt av Covid-19 och ändå stängs skolor, skapas en känsla av frustration och utsatthet vilket gjort att tilliten i relationen till vuxenvärlden försämrats.
5.3 Tema 3 – En oro för sig själv, närstående och andra
Oro för sig själv står för närvaron av oro att själv bli smittad av Covid-19 och bli sjuk
(Abdulah et al., 2020; Rogers et al., 2021; Sarkadi et al., 2020; Waselewski et al., 2021). Det leder vidare till en oro att behöva sjukhusvård och då inte kunna träffa sin familj. Detta hanteras genom att följa restriktioner i högre grad, att använda munskydd och desinfektion samt hög frekvens av handtvätt (Dyregrov et al., 2020; Mirlashari et al., 2021; Sarkadi et al., 2020; Waselewski et al., 2020). Det fanns oro över att smittas då andra inte alltid följde restriktioner. Likväl fanns en oro att vara smittbärare utan att ha symtom och genom detta orsaka sjukdom, lidande och i värsta fall död för andra, i synnerhet äldre närstående (Abdulah et al., 2020; Dyregrov et al., 2020; Rogers et al., 2021; Sarkadi et al., 2020; Waselewski et al., 2021). Det fanns oro över att närstående skulle drabbas utav COVID-19 (Dyregrov et al., 2020; Waselewski et al., 2020), och utöver detta fanns en oro om att inte kunna närvara exempelvis på sjukhuset hos den drabbade, att inte kunna ta farväl eller delta vid en begravning (Fioretti et al., 2020). Det var viktigt att kunna försäkra sig om att de närstående var trygga i sin livssituation och det fanns funderingar på hur de närståendes mående påverkades av isolering och lockdown (Haffejee & Levine, 2020, Waselewski et al., 2021). Barn till föräldrar med samhällsviktiga yrken kände oro över huruvida föräldrarna skulle komma i kontakt med smitta genom sina yrken och på så vis ta med sig smittan till hemmet och smitta övrig familj (Fioretti et al., 2020; Sarkadi et al., 2020).
Oron för närstående innefattade områden som trygghet där man ställde sig frågande huruvida familjen hade tillräckligt med mat eller befann sig i en trygg boendesituation (Haffejee & Levine, 2020). Det visade sig också genom funderingar kring hur samhällets
