Natur och friluftsliv

Natur och friluftsliv

– Resurs för skolor Sverige runt

Hitta rätt

Natur och miljö på schemat 1

Botkyrka Sommarkurs ska ge blodad tand 6

Eksjö Klassrum vid Hässlebybäcken 23

Eskilstuna Satsning på skolnära natur 9

Falkenberg Stafsinge håla – snart ännu bättre 3

Gotland Utepedagogik i skog och vid vatten 3

Gävle Naturliv för skola och allmänhet 15

Haparanda Natur- och miljöskola för fler 7

Helsingborg Naturpunkt Betesmarken 24

Hofors Vinterfriluftsliv och skidlek 20

Härryda Fågelholkar i egen design 19

Klippan Lärnatur med upptäckarstationer 9

Kungsör Trädsafari i tätorten 17

Lindesberg Uterum för lärande 9

Lomma Ringar på vattnet med ”Nära till naturen” 2

Luleå Naturplats Vallen 5

Lycksele Ekologisk fiskevård i Kattisavan 5

Malmö Naturknutar som förenar 7

Mark Uppsving för Hyssna skolskog 21

Mjölby Ringar på vattnet – naturskola vid Vattenverkstan 21

Motala Fågelsjö ny tillgång på skolgård 22

Mölndal Naturum i skolskogar 23

Norsjö Pumptjärnen i Bastuträsk – blivande favorit? 5

Nybro Hälsoskog för Alsterbo skola 24

Olofström Kunskap om vattnets väg 17

Oskarshamn ”På redi´t” – Natur och kultur på ren småländska 3 Ovanåker Tätortsnära friluftsliv med ett pedagogiskt perpektiv 15

Sjöbo Naturlandskapet som läromedel 17

Skellefteå Friluftsliv och hälsa i skolan 11

Skellefteå Förskolan i fokus 18

Sollentuna Mer att lära om Oxundaåns vatten 7

Stockholm Tätortsnära natur i Skärholmen 9

Storuman Tärnaåleden – ett lyft för hela bygden 11

Sundsvall Kom Ut för lärare 11

Söderhamn Utveckling av naturskola 24

Södertälje Information stomme i skolsatsning 19

Sölvesborg Särskolan mitt i naturen 10

Sörmland Skogsäventyr för 3000 barn 4

Timrå ”Allt kan göras utomhus” 16

Ulricehamn Biologisk mångfald på Ätradalsskolan 12-13

Uppsala Med känsla för sin närmaste skog 14

Vänersborg Myllrande våtmark – resurs för Onsjöskolan 19

Värnamo Natur runt Borgen 21

Ånge Naturen som möjligt yrkesval 8

Älvkarleby Skolan central i Älvkarleby natur 23

Örnsköldsvik Ekologiska samband i fokus 15

Östersund Skolan central i Lillsjön 11

En satsning på lokal och kommunal naturvård 24

Projektledare: Ingegerd Ward, Naturvårdsverket. Text: Maria Kvarnbäck/Precis kommunikation. Omslagsfoto: Peter Nordahl/IBL. Grafisk form: IdéoLuck AB #60704. Tryck: NRS Tryckeri, 2006. Upplaga: 15 000 ex.

Från samlingsplatser till forskning

Många av projekten där skolor deltar handlar om att göra naturområden mer attraktiva och intressanta för undervisning och naturbesök. Det kan ske genom att förbättra tillgänglig- heten via stigar och samlingsplatser och genom att ta fram bättre information om natur- och kulturvärden i området. Bra samlingsplatser underlättar för undervisningen samtidigt som friluftslivet gynnas. För skolor är det fritt fram att utnyttja de hundratals mil av vandrings-leder, natur- och kulturstigar som har sett dagens ljus med stöd av de lokala naturvårds- bidragen.

Samarbete med föreningar

Bland pågående projekt märks små och stora. Handgripliga arbeten som att snickra fågel-holkar varvas med forskning om biologisk mångfald och utbildning i utomhuspedagogik för lärare. Vissa skolor satsar stort och deltar i restaurering av hela naturområden, andra hittar storheter i dammen eller skogsdungen närmast skolan. Oräkneliga elever har blivit duktiga skyltmakare och bidragit till att informationen om växter och djur förbättrats i svenska naturområden.

Flera skolor prövar samarbete med föreningar vars aktiviteter ger undervisningen ett nytt innehåll. Som i Timrå där konstföreningen och ABF erbjuder konstkurser utomhus och där Naturskyddsföreningen och Jägarförbundet deltar i en särskild rovdjursvecka.

Exempel som inspirerar

Merparten av Sveriges kommuner har fått del av de lokala naturvårdsbidrag som delats ut 2004-2006. En lång rad satsningar har skolor som samarbetspart, ännu fler har skolor som målgrupp när ett naturområde röjts upp och försetts med till exempel stigar och rastplatser. Exemplen i denna skrift är ett utdrag ur Naturvårdsverkets register över genomförda och på-gående projekt med koppling till de lokala naturvårdsbidragen. I vissa fall är skolor drivande aktörer i projektet, i andra fall drivs projekten av kommuner, stiftelser eller föreningar.

Syftet med svepet över pågående skolarbeten är att inspirera till fler stordåd i skolan. Och att visa skolor, lokala myndigheter och föreningar vad som kan göras för att främja allas rätt till naturupplevelser, utepedagogik i skolan och friluftsliv. En tidig och trygg relation till natur och miljö är viktig för att kommande generationer ska känna lust, intresse och ansvar för vår gemensamma natur.

Fler exempel på lokala naturvårdsprojekt och skolors medverkan hittar du på www.naturvardsverket/LONA

Natur och miljö

på schemat

De lokala naturvårdsbidrag som delats ut till naturvårdsprojekt Sverige

runt har givit hundratals skolor chans att utveckla både uteverksamhet

och naturstudier. Naturskolor prövar nya inriktningar och projekt medan

traditionella skolor fått chansen att jobba aktivt med sin närmaste

utemiljö. Det gäller både tätorts- och landsbygdsskolor.

Ringar på vattnet

med ”Nära till naturen”

Naturbaser, pedagogiska lådor i fält och lärare som brinner för

naturpedagogiken. I skånska Lomma blev de lokala naturvårdsbidragen

avstamp för ett löpande arbete för mer utepedagogik i kommunens

förskolor.

FYRA FÖRSKOLOR nappade under år

2004 på kommunens fråga om in-tresse av att försöka ta del av de lokala naturvårdsbidragen. Ansö-kan beviljades och idag syns resul-tatet av arbetet i form av utbildade pedagoger och färdiga uteplatser eller så kallade naturbaser i sko-lornas närhet.

– Till en början hade alla olika idéer om vad man ville göra, be-rättar miljöstrateg/kommunekolog

Cecilia Backe som samlade försko-lorna och enades om att göra ett gemensamt projekt av förskolor-nas idéer. Stommen blev en satsning på naturbaser. Bidragen räckte inte riktigt, men genom samarbete mel-lan kommunens förvaltningar har pengar och arbetsinsatser successivt kunnat skjutas till så att merparten av önskemålen infriats. Till och med det efterlängtade inköpet av specialbyggda cyklar för att frakta

barn på korta ben ut i närnaturen.

Inplastade artkort

Först på tur stod naturområdet vid ett dagvattenmagasin i försko-lornas närhet. Här finns ett större grönområde med en vattenspegel och ängsmark runt omkring. Målet var att göra det lätt och enkelt att gå ut med barngrupperna. Vind-skydd och pedagogiskt material skulle finnas på platsen.

LOMMA

”På redi´t” – Natur och

kultur på ren småländska

PROJEKTET SYFTAR TILL att bereda möjlighet för intresserade grund-

och gymnasieskolor i Oskarshamn, Vimmerby, Högsby, och Eksjö i Jönköpings län att någon gång under sin skoltid besöka natur- och kulturskolan ”Naturligtvis i Bråbygden”.

Natur- och kulturskolan i Bråbygden har som övergripande mål att utgöra ett viktigt komplement till den allmänna skolundervisningen och erbjuda barn och ungdomar natur och kultur på nära håll.

KONTAKT: ulla.bokinge@oskarshamn.se

Utepedagogik i skog

och vid vatten

PROJEKTET SYFTAR TILL att skapa ökat intresse och kunskap om natur

och naturvård genom olika pedagogiska metoder. Projektet består av tre delprojekt som berör tre olika rektorsområden på Gotland.

1. Gråbo går till skogs. Delprojektet syftar till att utveckla skolskogen så att den blir en naturlig plats för naturstudier, för utelekar och ute-aktiviteter.

2. Uteskola Gotland. Projektet ska ge ökade möjligheter till utevistelse för barn och elever samt ge ökad kunskap om naturen i närområdet. I projektet ska uteklassrum skapas och lärare utbildas i att använda dessa.

3. Damm - det rinnande vattnets pedagogik. Ett samarbete mellan Närs Hembygdsförening och Närs skola med syfte att upprätta ett rast-ställe med information om liv och växter vid ett rinnande vatten.

KONTAKT: helena.andersson@gotland.se

Stafsinge håla

– snart ännu bättre

STAFSINGE HÅLA är en vattenmiljö som används flitigt inom

natur-skoleverksamheten i Falkenbergs kommun. Genom att restaurera strand-miljöerna kommer en förstärkning av områdets biologiska mångfald att ske. En utveckling som kommer att kunna utnyttjas i undervisningen.

KONTAKT: jenny.bolmstedt@edu.falkenberg.se

OSKARSHAMN

GOTLAND

FALKENBERG

Förskolorna har nära till det mesta med specialbyggda cyklar.

Sagt och gjort, idag är platsen försedd med både vindskydd och håvningsbrygga i dammen. Den ”pedagogiska lådan” på platsen är fylld med bland annat håvar, kar och luppar.

– Dessutom finns en serie inplas-tade artkort som beskriver alla tänkbara djur och växter som kan hittas här, berättar Cecilia Backe. Pedagogerna avgör själva hur verk-tygen används. Lådorna är låsta, tillgång till nyckel får de lärare och förskolepersonal som genomgått en kortare utbildning i natur- och utomhuspedagogik.

Barnen i centrum

Ytterligare naturbaser har kom-mit till, bland annat ”Stigen” som bjuder på skogsdungar och plante-ringar – skogliga äventyr för den som är kort i rocken och van vid det skånska slättlandet. På tur står också några mer långväga natur-baser, bland annat Slättängsområ-det där Lomma kommun beviljats anslag för att inrätta ett kommu-nalt reservat.

– Barnen står i centrum när vi planerar området, betonar Cecilia Backe som ser positivt på den sta-digt växande önskelistan om ytter-ligare utbildningar och naturbaser kring kommunens övriga skolor och förskolor.

Skogsäventyr för 3 000 barn

Åsynen av en huggorm på hugget och känslan av det lena skinnet på en

groda. Provsmakning på rönnbär och övning i att kasta prick på en färsk

komocka. Det händer mycket under den sju kilometer långa skogsvandring

som under läsåret 2006/2007 samlar mellanstadieelever från fem

sörmländska kommuner i projektet ”Skolan i Sörmlands natur”.

SKOLAN I SÖRMLANDS NATUR är ett

samarbete mellan Stiftelsen Skogs-sällskapet, landstinget i Sörmland och Nyköping, Trosa, Oxelösund, Katrineholm och Vingåkers kom-muner. Syftet är att locka till vistel-se i naturen och att grundlägga ett intresse för traktens rekreations-områden och vandringsleder. Må-let är också att via eleverna förmå föräldrar och andra vuxna att ta steget ut i sin närmaste natur.

– Unika resurser nära städerna väntar på att nyttjas, säger Mikaela

Löfgren, biolog och samordnare av projektet för Skogssällskapets räkning.

Säsongen präglar vandringen

Rent praktiskt innebär skolsats-ningen att mellanstadieelever er-bjuds en heldags vandring i skogs- och jordbruksmark inom sin hem-kommun. En utflykt som bjuder på en rejäl dos naturkunnande kryd-dat med bekantskaper med säsong-ens djur och växter. När betesdjur i hagarna stallats upp väntar istället

hösttrötta ormar och klappvänliga paddor utmed stigen.

Målet är att minst 3 000 elever ska delta i utflykterna. Att nå ut i skolorna för att rekrytera klas-ser upplevs inte som svårt. Skogs-sällskapet har via rektorer och skolexpeditioner skickat brev till lärare som erbjudits ett paket stående av busstransport (vid be-hov), heldagsutflykt med guide och övningar att ta med hem till klassrummet.

Prat om allemansrätten

Ute i fält varvas teori med upp-levelser för alla sinnen. Provsmak-ning på rönnbär och odon är för många en ny upplevelse. Andra föredrar harsyra och stensöta och frågar kanske efter kuriosa om varför vissa blommor och fåglar heter som de gör.

– Vi pratar också om naturreser-vat och skydd av natur, allemans-rätten och om skogsbruk, säger Mikaela Löfgren. Eleverna får till exempel se exempel på både röj-ning och gallring.

Tanken är att ge eleverna chans att reflektera över både upplevel-ser och nyvunna kunskaper genom att hemma i klassrummet göra ut-ställningar om dagen. Bästa bidrag vinner en heldag i ett närbeläget naturreservat.

– Bra att tänka på för den som

SÖRMLAND

vill arrangera uteaktiviteter för skolor är att det är viktigt att lägga innehållet på rätt nivå och att vara flexibel som guide, anser Mikaela Löfgren. Det är också viktigt att vara tydlig med det man erbjuder och göra det så enkelt som möjligt för skolor att delta.

FAKTA OM SKOGSSÄLLSKAPET

Skogssällskapet, bedriver skoglig verksamhet med ”skogshushåll-ning och naturvård” som grund. Skogssällskapet innefattar både en stiftelse och en bolagsdel. Mer in-formation; www.skogssallskapet.se

Pumptjärnen i Bastuträsk

– blivande favorit?

PROJEKTET SYFTAR TILL att tillgängliggöra Pumptjärnen i Bastuträsk så

att området kan nyttjas av boende i Bastuträsk för närrekreation och av skolan i undervisningen. Området kommer delvis att anpassas för funktionshindrade personer.

Kommunen samarbetar med Samhällsrådet i Bastuträsk och Bastuträsk skola vid genomförandet av projektet. Grillkåta, stigar och informationsmaterial för elever hör till åtgärderna.

KONTAKT: thim.backlund@kommun.norsjo.se

NORSJÖ

Naturplats Vallen

SYFTET ÄR ATT UPPRÄTTA en samlingsplats för elever som har

natur-undervisning på Vallen kretsloppskola i skogskanten av en relativt orörd ”naturskog”. Platsen kommer att användas som det s k yttre skol-rummet och har höga naturvärden både vad gäller flora och fauna. Stora mängder sjöfågel mellanlandar både höst och vår i Holfjärden vilket ger stora möjligheter att ge en skyddad fågelskådarplats både åt elever som allmänheten.

Med skyltning, eldstad och skräpkorgar kommer slitage och ned-skräpning att förhindras. Information tas fram om vanliga sjöfåglar som kan ses från platsen, om växtligheten och om allemansrätten.

KONTAKT: orjan.spansk@miljo.lulea.se

LULEÅ

Ekologisk fiskevård

i Kattisavan

PROJEKTET SYFTAR TILL att ta fram en naturvärdesbedömning samt

förslag på biologiskt anpassade fiskeregler och restaurering av ett flott-ningsrensat vattendrag. Kartor och skyltar ska underlätta för besökare, för utveckling av fisketurism och annan besöksverksamhet.

Projektet är ett samarbete mellan Lycksele kommun, Kattisavans fiske-vårdsförening, Kattisavans camping, Forshaga Sportfiskegymnasium och Hushållningssällskapet.

KONTAKT: ingela.forsberg@lycksele.se

LYCKSELE

Närkontakt med ett horn från en råbock. Foto: Kjell Landås

Kasta prick i en komocka förnöjer.

BOTKYRKA

Sommarkurs ska ge

blodad naturtand

En sommarkurs är greppet som i projektform prövas av naturskolan i

Botkyrka för att ge naturintresserade elever chans att fördjupa sitt intresse

för natur och naturvård. Satsningen vänder sig till elever i årskurs sex till

nio som man med kursen hoppas ge en skjuts mot fortsatta studier med

natur- och miljöinriktning.

ETT TIOTAL ungdomar hörsammade

inbjudan till en tre dagar lång kurs strax efter midsommar sommaren 2006. Visst kan det vara svårt att locka elever till sommaraktivite-ter, men naturskolan Fältbussen har förtröstan och ser arbetet an med tillförsikt.

– De små grupperna gör det möjligt att satsa på kvalitet, vi ger verkligen eleverna chans att bli intresserade, säger Annika Norin, ekolog och en av drivkrafterna bakom sommarkursen.

Dessutom måste ett nytt kon-cept ges tid innan det kan utvär-deras.

– Men det är viktigt att ha bra informationsvägar, vidhåller An-nika Norin. Fältbussen har job-bat med både affischer, lärarkon-takter och annonser i lokala tid-ningar för att sprida information om sommarmöjligheten.

Studier i zoologi

Så mycket skolbänk nöts nu inte under de tre kursdagarna. Som-maren 2006 stod både lättare skogsröjning, fornminnesvård, besök i gammal ängsmark, ”ko-skådning”, botanikstudier och besök vid en zoologisk forsk-ningsstation på programmet. Röjning i lövskog hör till det som erbjuds av naturskolan Fältbussen i Botkyrka.

HAPARANDA

Natur- och

miljöskola för fler

HAPARANDAS NATUR- OCH MILJÖSKOLA ska tjäna som en resurs för

elever och lärare från kommunens skolor och förskolor. Miljöskolan tillhandahåller utrustning i form av paket med materiel och instruktioner samt resurspersoner när så önskas samt lokaler för verksamhet, ute-miljöer, måltider och annan basservice. Kommunens lärare ska erbjudas lokal fortbildning på olika teman.

Verksamheten ska ha en tydlig inriktning på uthållig utveckling och omfatta kunskap om vår bygd och dess historia. Centret ska även vara en given plats för att stärka sociala relationer inom klasserna, att stärka kamratskapen i grupperna. Ingår gör även folkhälsofrågor och motion.

KONTAKT: sven.forsberg@haparanda.se

SOLLENTUNA

Mer att lära om

Oxundaåns vatten

PROJEKTET SYFTAR TILL att ta fram underlag och studiematerial om

sjöar och vattendrag i skolors närhet. Lämpliga platser för vattenunder-sökningar utses, ett pedagogiskt studiematerial tas fram, lärare erbjuds till fortbildningsdagar och en mall för rapportering av resultat tas fram.

Oxundaåns vattenvårdssamarbete är ett samverkansprojekt där berörda kommuner medverkar: Sollentuna, Upplands Väsby, Sigtuna, Vallentuna och Täby. Naturskolan i Sollentuna, Upplands Väsby Natur-skola, Täby Naturskola och Sigtuna Naturskola medverkar i projektet. Naturskolan i Sollentuna är projektledare.

KONTAKT: ake.ekstrom@sollentuna.se

Naturknutar som förenar

SYFTET MED PROJEKTET ÄR att genomföra en rad naturvårdsåtgärder

i biotoper som ligger i eller nära Malmös tätort, samt att genom olika informationsåtgärder göra dem kända för allmänhet, skolor, förskolor och organisationer. Småfåglar, groddjur och insekter ska genom åtgärderna ges bättre förutsättningar.

Malmö naturskola är en viktig samarbetspartner som kommer att utnyttja naturknutarna i sin undervisning. Biotoperna marknadsförs under ett samlingsnamn, Naturknutar, med hjälp av foldrar, affischer och den befintliga naturdatabasen. Skyltar sätts upp i varje naturknut.

KONTAKT: tord.andersson@malmo.se

MALMÖ

Närkontakt med hjortar på Tovetorps zoologiska forskningsstation.

Foto: Fältbussen

Koskådning – kul inslag på sommar-kursen. Foto: iStockphoto.

– Eleverna har verkligen varit entusiastiska och tyckt att det va-rit kul. Besöket vid forskningssta-tionen gav insyn i hur forskningen går till, eleverna fick också lära mer om bland annat hjortar och hönors beteende och livsvanor.

Naturskolan Fältbussens ordi-narie verksamhet riktar sig mot elever i årskurs fem där målet är att alla ska få del av två dagar lång utbildning på temat skog och vat-ten. Skolan har ingen fast lokal utan pedagoger och läromaterial finns i en buss som regelbundet åker ut med klasser från olika sko-lor i kommunen.

PROJEKTET ”Naturvård, skog och trä i Ånge” ska utveckla arbetsme-toder inom skolan för att få in na-turvården, skogen och dess värden i undervisningen.

ÅNGE

Naturen som

möjligt yrkesval

På studiebesök i skogen. Foto: Ånge kommun

Ökad samverkan mellan skogsindustri, föreningsliv, skola och myndigheter

– det är målet med projektet ”Naturvård, skog och trä i Ånge” där elever

i årskurs nio deltar. Siktet är inställt på ett ökat elevintresse för skogen,

i förlängningen finns tankar om att intresset ska bära hela vägen till ett

yrkesval med skog och träindustri i fokus.

– Elever i Ånge kommuns årskurs 9 ska få insyn i och kunskap om skogens betydelse, dess produkter och dess möjligheter till både re-kreation och arbetsliv, säger Johan

Rignell, naturvårdsansvarig vid Ånge kommun och samordnare av projektet. I förlängningen finns ambitioner om att fördjupad kun-skap och känsla för kommunens

Satsning på

skolnära natur

SYFTET MED PROJEKTET är att underlätta utomhuspedagogiken i

Eskilstunas grundskolor. Skolorna ska genom projektet ”förses” med lämplig mark för utomhuspedagogik. Marken säkerställs genom avtal eller överenskommelser om markupplåtelser.

Projektet omfattar inventering av lämpliga naturområden för under-visning, anordningar för uteklassrum och tillräcklig utrustning i 10-15 skolor.

KONTAKT: johan.forsberg@eskilstuna.se

Tätortsnära natur

i Skärholmen

PROJEKTET SYFTAR TILL att kartlägga flora och fauna i ett par mindre

naturområden i stadsdelen Skärholmen samt till att förbättra barns kunskap om natur, kultur och miljö.

Bygge av naturstigar, produktion av informationsmaterial samt pedagogisk verksamhet vid Fältskolan är exempel på åtgärder i projektet.

KONTAKT: birgitta.sang@skarholmen.stockholm.se

Lärnatur med

upptäckarstationer

KLIPPANS KOMMUN ska i detta projekt tillgängliggöra den tätortsnära

naturen och sprida information om naturens värde till både barn och vuxna. Tanken är att främja en kombination av rekreation och motion med lärande, bland annat genom att rusta upp 23 km motionsslingor och etablera ett antal upptäckarstationer med informationsmaterial i anslutning till slingorna.

KONTAKT: birgitta.johansson-sternerup@klippan.se

Uterum för lärande

PROJEKTET ÄR EN SATSNING på att få in utomhuspedagogiken i skolan.

Det är också ett sätt att möta det stora intresset för vandringsleden kring sjön. Anställning av naturpedagog ingår. Vid sidan av skolan är invandrare en viktig målgrupp. Utbildningar i utomhuspedagogik, läromaterial och info om allemansrätten omfattas.

KONTAKT: ingrid.andren@lindesberg.se

LINDESBERG

ESKILSTUNA

STOCKHOLM

KLIPPAN

naturvärden ska leda till att ung-domarna förr eller senare väljer en framtid i Ånge. Kanske för ett jobb inom skogssektorn.

Gemensamt intresse

Två lokala företag inom skogsin-dustrin medverkar i projektet, såg-verket Callans Trä AB samt lokala SCA. Dessutom medverkar Norr-skog Ekonomisk förening. Samt-liga avsätter tid för aktiviteter och guidning i fält under projektets ex-kursionsdagar.

– Goodwill, möjlighet att knyta kontakter liksom förbättrade möj-ligheter till framtida arbetskraft sporrar företagen till insatser för ungdomarna och hembygden, be-dömer Johan Rignell. Liksom öv-riga samarbetsparter har även de ett intresse av att bygden lever vi-dare och att Ånge vänder den av-folkningstrend som präglar kom-munen.

Exkursioner viktig del

Skogsindustrin må vara basen, men genom kontakten med skogen är ambitionen även att fler unga ska se möjligheter till satsning på lokal turism och företagsamhet. Exkursi-onerna är viktiga, här får eleverna uppleva naturvård i fält. Olika sta-tioner besöks där skogsföretag och myndigheter visar upp sig. Studier görs bland annat av vattenmiljöer för att öka förståelsen för vattnets känslighet och vad man kan göra för att skydda olika vattendrag. Skogsföretag visar upp avverk-ning och gallring med hänsyn ta-gen till naturvärden. Eleverna får bland annat pröva på att plantera och besöker ett sågverk. Cirkeln är sluten och förhoppningsvis lockar skogsproduktionens mångfald fler att gå vidare mot utbildningar och yrken inom skogssektorn.

Särskolan mitt i naturen

SÖL

VESBORG

Känslan av en myra som kryper över handflatan eller att bara ligga

raklång i gräset. Självklarheter för många, men långt ifrån för alla.

I Sölvesborg ska nu även särskolans elever ges möjlighet att komma

ut och lära mer om natur och miljö. Nav för satsningen är kommunens

lantligt belägna naturskola.

SYFTET MED SATSNINGEN är att ge

samtliga särskoleelever möjlighet att komma ut och ta del av akti-viteter vid Sölvesborgs naturskola. Tidigare har enbart vissa elever fått den möjligheten. Arbetet ska också ge särskolans egna pedago-ger tips och idéer om vad man kan göra ute.

Projektet omfattar därför metod-utveckling och tid avsätts för att tillsammans med elevernas

ordina-rie lärare utvärdera och reflektera över utevistelsen i efterhand.

– Många lärare kan känna en osäkerhet inför utflykter i natur med särskoleelever, menar Pia Nilsson, lärare vid naturskolan. Man vet inte vad eleverna kan göra eller hur de reagerar. Hennes egen erfarenhet som deltidsarbetande särskolelärare är att många elever blir lugnare och mer harmoniska ute. Det finns gott om plats och

alla kan hitta sina roller.

– Det krävs dock mer kontinui-tet i naturbesöken jämfört med an-dra elever. Istället för att göra fyra långa aktiviteter spritt över åren kan det vara bättre att göra åtta korta besök under en mer begrän-sad tidsperiod.

Det stora i det lilla

Det svåra med utepedagogik för särskolan ligger enligt Pia Nilsson Utsikt mot himmel och trädkronor i hängmattan – prima avslappningsövning för rullstolsbundna elever. Foto: Joachim Fryklund

SKELLEFTEÅ

STORUMAN

ÖSTERSUND

SUNDSV

ALL

Friluftsliv och hälsa

i skolan

PROJEKTET SYFTAR TILL att öka kunskapen hos barn och ungdomar i

Skellefteå kommun om natur och miljö genom att skapa ett ”naturklass-rum” i Vitbergsområdet samt anlägga naturstigar för barn och vuxna.

Kommunen samarbetar med Friluftsfrämjandet, Skogsvårdsstyrelsen och privatpersoner i genomförandet av projektet. Kommunens skolor inbjuds att medverka. 30 grupper ska nyttja naturklassrummet.

KONTAKT: peter.lundstrom@kommun.skelleftea.se

Tärnaåleden – ett lyft

för hela bygden

PROJEKTET SYFTAR TILL att tillgängliggöra naturmiljön kring Tärnaån

med särskild hänsyn till barnfamiljer, funktionshindrade personer och skolorna i området.

Kommunen samarbetar med Tärna fiskeområdesförening, Förskolan Granen, Skytteanska skolan och Tärna PR-förening vid genomförandet av projektet.

KONTAKT: info@env.storuman.se

Skolan central i Lillsjön

UTÖVER RENA NATURVÅRDSÅTGÄRDER handlar projekt Lillsjön om

åtgärder för att förbättra tillgängligheten i det tätortsnära frilufts- och rekreationsområdet.

Projektet omfattar information till skolor i området, samarbete med skolor och fältdagar arrangerade med skolklasser. Ett samarbete mellan Östersunds kommun och Skogsstyrelsen. Projektet är slutfört.

KONTAKT: per-olov.rigner@skogsstyrelsen.se

Kom Ut för lärare

PROJEKTET KOM UT FÖR LÄRARE har syftet att göra barn i olika åldrar

mer trygga och hemmastadda i skogen nära skolan och hemmet. För att göra detta möjligt kommer projektet att utbilda ett stort antal lärare i praktiskt natur- och friluftsliv. Utbildningen bygger på erfarenheter av ett tidigare projekt, där barn fått lära sig om praktiskt friluftsliv. Projektet leds av Sundsvalls kommun, Kultur- och fritidsförvaltningen som också finansierar projektet.

KONTAKT: ylva.jakobsson@sundsvall.se

Fågelskådning pågår. Foto: Leif Kristiansen

i att lägga sig på rätt nivå utifrån

personlighetstyper, individuella

behov och förkunskaper. Att hitta det stora i det lilla anses därför viktigt, det behöver inte vara så märkvärdigt.

En pedagog med uteambitioner ställs också inför logistiska utma-ningar med rullstolsbundna elever. Men Sölvesborg spänner bågen hårt.

– Det är viktigt att även

rullstols-bundna får komma ut i ”vild” na-tur. Tankar finns på att hyra in en häst för att bistå rullstolsbundna elever under vissa utflykter.

Årstiden sätter agendan

Naturbesöken för särskolan drar igång på allvar från och med våren 2007. Innehållet varierar, men är tänkt att kretsa kring allemansrätt, naturens eget kretslopp, frilufts-teknik och förstås årstidens växt- och djurliv.

– Är det svampsäsong satsar vi på det. På våren kan det vara flytt-fåglar som gäller.

Pia Nilsson ser alla möjligheter till långsiktighet i en satsning på särskolan – om lärarna ges stöd.

– I läroplanen står att eleverna ska ges möjlighet till fritidsintres-se. Här ger vi dem ett; att längta ut i skog och mark och lära sig känna igen fåglar och kryp är ett intresse

ULRICEHAMN

Biologisk mångfald

på Ätradalsskolan

Julia och Rebecca har fångat något i håven. Det ser ut att vara en ny blomfluga.

– Den tar vi med till skolan och bestämmer senare i vinter…

PÅ ÄTRADALSSKOLAN håller vi på med

ett projekt om biologisk mångfald. Vår uppgift är att inventera ett fint naturområde alldeles bredvid sko-lan. Förr i tiden användes en del av området som betesmark och par-keringsplats för hästar i samband med marknader. Numera är det en äng med många ovanliga växter och djur. Intill ängen rinner Ätran, en av våra artrika åar. Mellan ån

intressant är nog att vi hittat flera ovanliga insekter som lever på död ved, till exempel den starkt hotade röda mulmblomflugan

Chalcosyrp-hus piger. Elevens val

Inventeringsarbetet innebär att vi måste lära oss känna igen växter och djur, vilket inte alltid är så lätt! Eleverna går i årskurs 7-9. Vi ar-Undersökning av en död björk pågår. Foto: Jens Rydell

och ängen finns en ravin med en hel del döda träd. Blomrika äng-ar och döda träd hör idag till de största bristvarorna i naturen.

Fyra hotade arter

Hittills har vi hittat fyra hotade ar-ter: mosippa, som man trodde var utdöd i vårt område, och mindre hackspett och entita, två fågelar-ter som snabbt minskar. Men mest

Sortering av fjärilar ingår i bestämningsarbetet. En riktig raritet har hittats i Ätradalen

- röd mulmblomfluga. Foto: Jens Rydell

betar med projektet huvudsakligen på ”elevens val” vilket vi har cirka två timmar i veckan. En del av pro-jektet gör även vi nior i helklass. Pengar till projektet har vi fått ge-nom Naturvårdsverkets anslag till lokala naturvårdsprojekt. De går åt till material, till exempel håvar, in-sektslådor och bestämningsböcker, och resor till fina naturområden i närheten. Vi har exempelvis besökt Kinnekulle, Valle Härad och Ry-fors Urskog. Hittills har vi hållit på med projektet i ett år. Vi har två år kvar innan vi kan utvärdera det.

Viktigt för intresset

Ungefär tio procent av de elever som har chansen väljer det här till-valet och ungefär hälften av dessa blir seriöst intresserade. Intresset för fältbiologi har minskat kraf-tigt bland ungdomar, vilket håller på att bli ett allvarligt problem. Sådana här projekt är mycket vik-tiga om vi ska kunna vända på den utvecklingen och få fler ungdomar intresserade av fältbiologi och na-turvård.

PROJEKTANSVARIGA är Jens Rydell (lärare, Ätradalsskolan) och Peter Wredin (kommunekolog, Ulrice-hamns kommun).

TEXT OCH FOTON: Caroline Holst och Fanny Lindgren, 9c

Ätradals-Här krävs en närmare titt på infångade kryp innan de slutligt kan artbestämmas.

Med känsla för

sin närmaste skog

UPPSALA

En serie skyltar om natur och kultur, förbättrade stigar och nya

samlingsplatser har gjort Stabbyskogen än mer inbjudande för

Eriksskolans elever. Eleverna har själva gjort bilder och text till

skyltarna i den skog de ”lånat av djuren”.

TÄTORTSNÄRA Stabbyskogens fina

natur öppnar sig bara något hund-ratal meter från Eriksskolan och har sedan länge nyttjats flitigt av elever och lärare från förskoleklass till årskurs sex. Steget mot ett rik-tigt släktskap med skogen togs år 2005 då Uppsala kommun bjöd in till ett samarbete för att utveckla områdets natur- och kulturvärden inom ramen för projekt

”Stabby-skogen som närnatur och närkul-tur”.

Syftet med projektet var att göra välbesökta Stabbyskogen mer att-raktiv för skola, närboende och besökare. Verktyg på väg mot må-let var till exempel informations-tavlor, återskapad ängsmark, han-dikappanpassning av stigar, bygge av grillplatser och röjning runt fornminnen.

Elever i årskurs sex från Eriksskolan berättar om vårblommor i Stabbyskogen. Foto: Magnus Mattisson

Brett samarbete

Flera parter var med och byggde om i Stabbyskogen. Med i pro-jektet finns utöver Eriksskolan och Fritids- och naturkontoret vid Uppsala kommun även föreningen Gröna Sköna Stabby, Bondkyrko hembygdsförening, Stams fastig-hetsförvaltning, landstinget i Upp-sala län och Upplandsstiftelsen.

Dags för invigning av Stabbyskogens nya skyltar våren 2006.

Foto: Magnus Mattisson

Ekologiska samband

i fokus

PROJEKTET OMFATTAR tre utbildningar riktat mot främst

grundskole-lärare och fritidspedagoger i tre rektorsområden. Totalt 60 deltagare ska utbildas och större delen av utbildningen är förlagd utomhus i skolornas närnaturområden. Målet är att personalen ska känna sitt närnaturområde och de ekologiska sambanden där.

Efter genomgången kurs ska de kunna inspirera och engagera kollegor så att skolarbetet inriktas på ett elevaktivt och praktiskt naturvårdsarbete inom skolans ram. Projektansvarig är Örnsköldsviks kommun, Barn- och Utbildningskontoret som medfinanserar projektet.

KONTAKT: sofia.lund@ornskoldsvik.se

Naturliv för skola

och allmänhet

PROJEKTET SYFTAR TILL att ge information till barn och ungdomar i

Gävle kommun via skolan och erbjuda upplevelser och kunskap om naturen. Även allmänheten kommer att erbjudas föreläsningar om naturen, naturguidning, exkursioner och studiecirklar.

Projektet drivs av Studiefrämjandets Gävleavdelning tillsammans med Naturskyddsföreningen och Gävle kommun. Erfarenheterna från projektet kommer att användas vid planeringen av nya informations-projekt i framtiden.

KONTAKT: mikael.ekman@gavle.se

Tätortsnära friluftsliv

med ett pedagogiskt

perpektiv

OVANÅKERS KOMMUN ska i detta projekt vidareutveckla och förverkliga

delar i studien ”LängsmedVoxnan genom Edsbyn – en förstudie om tätortsnära friluftsliv”. Projektet innebär bl a att genom fysiska åtgärder skapa ”utesalar” för undervisning i närmiljön och genom utbildnings-insatser på det pedagogiska temat ”Det är inne att ha matte ute”. Projektet kommer att genomföras i nära samarbete mellan Tekniska kontoret, Barn- och utbildningsförvaltningen och Skogsstyrelsen.

KONTAKT: patrik.uhras@ovanaker.se

ÖRNSKÖLDSVIK

GÄVLE

OV

ANÅKER

placering av samlingsplatser och metoder för att bättre visa fram områdets natur- och kulturvärden. Skolan fick frågan om inte eleverna ville skriva eller rita något om de får som skulle se till att områdets ängsmark blev betat.

– Det passade fint eftersom vi läste om husdjur, förklarar Ing-mari Granell-Karlsson, en av de lärare som jobbade med projektet. Eleverna gick runt hagen, hälsade på fåren och läste på om hur de levde; information som sedan bear-betades för att passa på skyltarna.

Skog till låns

Fårskyltarna fick också sällskap av skyltar på andra teman. Några elever skrev om blommor, andra om de gravfält och fornminnen som finns i området.

– De har själva tänkt och plane-rat och är mycket stolta över sina skyltar, säger Ingmari Granell-Karlsson. Genom projektet har de lärt sig att vara rädda om skogen som de lånat av djuren. De är för-siktiga för att inte skada kryp och växter och blir mycket bekymrade vid de tillfällen som någon har klottrat på skyltarna. Vid invig-ningen av Stabbyskogens nya tav-lor våren 2006 fanns även eleverna

”Allt kan

göras utomhus”

TIMRÅ

Rovdjursvecka, utomhuskonst, fortbildning, bygge av uteplatser

och naturstigar liksom föreningssamverkan. Det mesta ryms inom

projektet ”Skolan närmare naturen” i Timrå kommun. Spindel i nätet är

utomhusinspiratören Ingela Dahlin som anser att alla ämnen med fördel

kan bedrivas utomhus.

SKOLAN NÄRMARE NATUREN omfattar

ett lyft för den praktiska utomhus-pedagogiken vid fem låg- och mell-anstadieskolor samt tre förskolor i Timrå kommun. Vid skolorna knyts föräldragrupper till projek-tet, föräldrar som tillsammans med lärare och ”enmansnaturskolan” Ingela Dahlin inventerar närnatu-ren och gör upp åtgärdsprogram för respektive skola.

– Det handlar mycket om bygge av samlingsplatser och vindskydd för att på ett bra sätt kunna bedri-va undervisning utomhus, förkla-rar Ingela Dahlin.

Några stora resurser utöver Ingela Dahlins inspiration, råd och tips finns inte att pytsa in för att verkställa alla idéer. Finansiering av uteplatser liksom virkesfrå-gor har därför hittills oftast lösts genom föräldrasamverkan.

– Föräldragrupperna är mycket viktiga för projektet, betonar Ingela Dahlin.

Samverkan med föreningar

Inom projektet varvas inspira-tions- och utbildningsdagar för vuxna och barn på temat naturen som klassrum. Flera föreningar

har engagerats för att bidra i arbe-tet. Hit hör Studiefrämjandet som visar på pedagogiska metoder för naturguidning, även föräldrar är välkomna. Timrå konstförening erbjuder elever att vara med och måla ute, Arkeologiska föreningen ordnar bland annat föredrag om stenåldersliv och hällristningar.

Vid en skola deltar en båtfören-ing i arbetet med underhåll, även föreningen har tillgång till uteplat-sen. Ett lokalt föreningsblad går ut till alla boende i detta område där tillgång och det gemensamma an-svaret för platsen betonas. Uppställning för inspirationsdag för lärare. Foto: Timrå kommun

Rovdjur på schemat

Timrå naturskyddsförening med-verkar i den rovdjursvecka som fått stor uppmärksamhet i trakten. Bland annat visas utställningen ”De fem stora”. Här får eleverna chans att ta del av olika argu-ment och synsätt på rovdjuren. Jägarförbundet pratar om jaktens betydelse, Länsstyrelsen om vilka rovdjur som finns i skogarna.

– Det är viktigt att vi vet hur vi ska hantera frågorna om ett rov-djur visar sig vid skolan eller i sko-gen när vi är ute med en klass, sä-ger Ingela Dahlin. Behöver vi vara rädda? Vad handlar konflikten mellan rovdjursförespråkare och motståndare om?

– Intresset för rovdjur har vid en skola lett till att eleverna nu bygger en rovdjursstig med stationer med fakta om till exempel spår, hur djuren bor, vad de äter och hur ett björnide ser ut.

Rådet till den som vill ut i sko-lorna för att inspirera till mer utomhuspedagogik är att vara entusiastisk med måtta. Det är viktigt att utgå från skolans egna önskemål och försöka jobba med föräldramedverkan. Att söka stöd från lokala föreningar är ett tips som fler kan nyttja, här finns ex-tra armar för den som har svårt att

Trädsafari i tätorten

PROJEKTET SYFTAR TILL att skapa en eller flera promenadslingor i

naturområden i Kungsörs tätort, där ett antal träd av olika arter och sorter, såväl vanliga som mer ovanliga, märks ut i syfte att informera kommuninvånare och andra om respektive art. Målgrupper för använd-ning av slingan är såväl skolan som allmänheten. Slingan ska kunna användas av skolan i en kombination av utbildning och motion.

Slingan skyltas upp så att det är enkelt att följa den, dessutom märks alla träd som ingår i ”safarin” upp. Skyltar tas fram, som bl a upplyser om:

- trädens namn på såväl svenska som latin

- information om trädens ekologi och betydelse för olika djur - hotade arter knutna till träden

- kuriosa runt olika arter och sorter etc.

KONTAKT: theres.andersson@kungsor.se

Kunskap om vattnets väg

PROJEKTET VATTNETS VÄG syftar till att öka elevernas och även

allmänhetens, kunskaper om vattnet och dess betydelse. Tanken med projektet är att följa ”vattnets väg” från vattentäkten (sjön Halen) till vattenverket vid Holje Park, vidare till reningsverket i Jämshög och slutligen till det nyanlagda våtmarksområdet Mossadammarna. Ett arbetsmaterial anpassat för olika ämnesområden inom låg-, mellan- och högstadiet samt gymnasiet tas fram. Fältlaboratorium byggs upp.

Genom projektet ”Vattnets väg” får elever kunskap om hur vattnet blir tjänligt, ”förbrukas” och återställs till sådan kvalitet att förutsättningarna för djur- och växtliv blir goda, både under och ovanför vattenytan.

KONTAKT: sonja.m.lundh@olofstrom.se

Naturlandskapet

som läromedel

PROJEKTET SYFTAR TILL att fortbilda kommunernas

grundskolepedago-ger i utomhuspedagogik. Fortbildningen ska uppmärksamma den resurs som naturmiljön utgör för skolan som läromedel och den bygger på en utomhuspedagogisk didaktik.

Tanken är att utöka medvetenheten om kulturlandskapets natur- och kulturvärden; att se dess ekologi och den biologiska mångfalden som utgör en del av vägen till ett hållbart samhälle. Genom ökad kunskap ska sedan eleven på ett bättre sätt medvetet ta ställning, värdera och förstå utvecklingen av landskapet. Fortbildningen genomförs i form av studiedagar på Hörjelgården i Sjöbo.

KONTAKT: eva.osterman@sjobo.se

På upptäcksfärd i det fria.

Foto: Timrå kommun

KUNGSÖR

OLOFSTRÖM

”NATUR- OCH MILJÖKÄNSLA för små

barn i Skellefteå kommun” heter projektet som väckt stora förhopp-ningar bland kommunens försko-lor och inom barnomsorgen. Na-turskolan har tidigare enbart er-bjudit undervisning för lärare och elever i årskurs 1–6.

Satsningen på förskolans peda-goger mjukstartar våren 2007 med ett tiotal studiedagar, dagar som sedan utökas fram till och med år 2009 då projektet ska redovisas.

– Studiedagarna ska bestå av natur- och miljökunskap kombi-nerat med utepedagogik, berättar naturskoleläraren Ulla Ericsson. Konkreta tips och idéer är viktigt, målet är också att fortbildningen ska hållas utomhus.

Skogen central

Varje lärare erbjuds utbildning i en till två dagar inom totalt tolv olika program, fyra för vardera höst, vinter och vår. Innehållet består av aktiviteter i skog, kring sjöar och myrar, åker och äng. Även rymdens mystik finns med på ett hörn. Sko-gen finns med inom flera program.

– För att det finns så mycket att göra i skogsmarkerna, säger Ulla Ericsson.

Tanken är att olika personer inom ett arbetslag ska gå olika pro-gram – allt för att ge personalen en så bred kompetens som möjligt.

SKELLEFTEÅ

Förskolan i fokus

Fortbildningsdagar för personalen står i centrum när

naturskolan i Skellefteå satsar för att få fler förskolelärare att

jobba ute med sina barn. Målet är att minst 800 personer

ska utbildas. Egna referensbibliotek är ett av de verktyg som

används för att komma i mål.

Information stomme

i skolsatsning

PROJEKTET SYFTAR TILL att informera kommunens lärare så att de kan

använda den information som finns i Naturum Mora torp; i nya foldrar, på kommunens hemsida ”Miljöportalen”, m m. För att sprida kunskap om de nya informationskanalerna tas en informationsfolder fram som vänder sig till lärarna vid Södertäljes skolor. Kurser ska ordnas för lä-rarna och naturvårdsdagar arrangeras för skolklasser. Projektet omfattar bland annat lärarkurser, informationsmaterial till lärare samt satsning på pedagogiska klassdagar med praktisk naturvård.

KONTAKT: bjarne.tutturen@sodertalje.se

Fågelholkar i egen design

PROJEKTET SYFTAR TILL att erbjuda skolklasser i årskurs fem i

kom-munen att tillverka fågelholkar till ett flertal av de fågelarter som har problem att hitta naturliga häcknings- och övernattningsplatser. Till-verkningen ska ske på träslöjdlektioner, men samarbete med ämnena matematik och biologi ska uppmuntras för att stimulera eleverna att utforma annorlunda egendesignade holkar, räkna ut materialåtgång samt lära sig mer om ekologin och fåglarnas olika krav.

Under en heldag kommer klasserna sedan att sätta upp holkarna samt få information om fåglar och deras behov av holkar. Samråd kommer att ske om lämplig placering av klassens holkar mellan kommunekolog, deltagande privatperson/ornitolog, lokala naturskydds-föreningen samt Göteborgs ornitologiska förening.

KONTAKT: karin.meyer@harryda.se

Myllrande våtmark

– resurs för Onsjöskolan

PROJEKTET HANDLAR OM en satsning på ett mer tillgängligt och

trev-ligare Onsjökärr, en våtmark i Onsjöskolans närmaste natur. Arbetet omfattar produktion av arttavla, sittplatser och allmän uppsnyggning av samlingsplatsen för skolans elever från förskoleklass till årskurs sex. Det lokala naturvårdsbidraget har även täckt kostnaden för produktion av en broschyr till elever och föräldrar om kärret, dess kulturhistoria och dess invånare.

Projektet är ett samarbete mellan Onsjöskolan och miljöförvaltningen på Vänersborgs kommun. KONTAKT: maria.friden@vanersborg.se

SÖDERTÄLJE

HÄRR

YDA

VÄNERSBORG

Just nu pågår sökandet efter lämp-liga böcker till planerade referens-bibliotek. Tanken är att det ska vara en blandning av faktaböcker om natur och miljö, bestämnings-böcker men även litteratur om utomhuspedagogik. När projektet väl är slutfört ska cirka 50 mini-bibliotek finnas i skolor runt om i kommunen.

Det viktigaste är dock att via lä-rarna nå fram till barnen.

– Får barnen en egen känsla för natur och miljö känner de också ansvar för naturen när de växer upp, menar Ulla Ericsson och fort-sätter:

– Bara om lärarna känner enga-gemang och tycker att naturen är fantastisk kan barnen övertygas. Det ska vara kul att vara ute, då krävs att personalen vill och vågar Liten fjäril, stor upplevelse.

VINTERFRILUFTSLIV OCH SKIDLEK

he-ter ämnet som sedan 2005 slagit an hos både skolledning och gym-nasieelever i Hofors kommun. Pro-jektet, som är ett samarbete mellan barn- och utbildningsförvaltningen och Friluftsfrämjandet, tar sig ut-tryck som en inriktning på det

tre-Vinterfriluftsliv

och skidlek

En ryggsäck fylld med kunskaper om allt från material och kläder till

första hjälpen och utomhuspedagogik. Det är vad eleverna vid barn-

och fritidsprogrammet på gymnasieskolan i Hofors rustas med för att

som pedagoger i framtiden lätt kunna aktivera elever och barngrupper

utomhus.

åriga barn- och fritidsprogrammet vid kommunens gymnasieskola.

– Eleverna ska både lära sig mer om praktiskt uteliv, men också om att förmedla detta till i första hand kommunens lågstadieskolor, be-rättar Lars Wikström vid Frilufts-främjandet som engagerats som

lä-HOFORS

rare. Totalt ska eleverna ha mellan 60 och 80 timmar undervisning i ämnet per år.

Skidlekområde i tätorten

Fokus på vintersport och vinterfri-luftsliv ligger nära till hands för Fri-luftsfrämjandet som även tidigare

Uppsving för Hyssna

skolskog

PROJEKTET SYFTAR TILL att möjliggöra utomhusundervisning i Hyssna

skolskog. Området är beläget vid Hyssnaleden som Hembygdsfören-ingen sköter om och används av boende och besökare för motion och rekreation. I projektet ska ett utedass byggas, ett tak på vindskyddet ska repareras, en vattenspegel i en tjärn utökas för att möjliggöra studier av växt- och djurlivet, en brygga byggs för att lättare kunna göra exkursioner vid tjärnen, en samarbets- och motorikbana byggs samt naturinformation sprids om Skolskogen till elever och allmänhet. Hyssnaskolan ansvarar för framtida underhåll.

KONTAKT: markskommun@mark.se

Natur runt Borgen

BORGENOMRÅDET STRAX INTILL Värnamo stad ska bli ännu mer

intressant för skolor. Idag nyttjas området av närliggande skolor, Naturskola, I Ur och Skur-förskola, orienteringsklubb och av vanliga motionärer för friskvård. Projektet ska bland annat visa på skogens möjligheter till fritidsaktiviteter för alla och genom enkla anläggningar ge bättre förutsättningar för skolgrupper och föreningar att praktisera friluftsliv i skogsmiljön.

Två fasta eldplatser med bänkar, varav en plats med tak och skor-sten ska byggas. Samlingsplats med 30 sittplatser av stockar och en grusad plats. Utrustning för matlagning. Tio hopfällbara bord. Målet är besök av 40-60 grupper per säsong.

KONTAKT: roland.junerup@varnamo.se

Ringar på vattnet

– naturskola vid

Vattenverkstan

VATTENVERKSTAN STARTADE 1995 i Skänninges nedlagda vattenverk.

Under åren har en omfattande verksamhet byggts upp på platsen med bland annat akvarier, våtmarkspark och örtagård. Det mest unika med Vattenverkstan är akvariedelen med drygt 20 olika arter svenska sötvattensfiskar i stora akvarier.

För att göra det enklare för skolelever och lärare att besöka Vatten-verkstan har kommunen erbjudit Mjölby kommuns skolklasser gratis bussresa till Vattenverkstan (år 2007, 2008). Under perioden är målet att minst 50 klasser ska besöka Vattenverkstan.

MARK

VÄRNAMO

MJÖLBY

år erbjudit skidlek som aktivitet för skolan. Skidlek innehåller både kunnande om skidteknik uppför och nerför, turåkning på natur-slingor eller kanske upptäcksfärd i spåren efter vilda djur som rört sig över området under natten.

Genom det praktiska inslaget i gymnasieelevernas utbildning ska satsningen märkas tydligt i kom-munens övriga skolor.

– För tätortens skolor bygger vi upp ett ”skidlekområde” i parken inne i Hofors tätort, förklarar Lars Wikström. För skolorna på lands-bygden bedriver vi uppsökande verksamhet.

Ordinarie kurs

Friluftsfrämjandets erfarenhet är att det går att få alla elever att åka skidor – om läraren bara vill.

– Utrustningen kan ofta köpas begagnat till ett rimligt pris, den kan lånas eller kanske hittas på en bytesmarknad. Skulle enskilda elever ute i skolorna inte kunna få fatt i skidor kan vi oftast hjälpa till.

Målsättningen är att projektet på sikt ska övergå i en ordinarie kurs inom ramen för gymnasiepro-grammet. Redan idag får avgångs-klassens elever dock ett utlåtande i Uteliv i praktiken. Foto: Mikael Nyström

SATSNINGEN PÅ FÅGELSJÖN innebär

att två skolor tillsammans med Motala kommun restaurerar en fågelsjö och utvecklar dess peda-gogiska funktion. Fågelsjön ligger på skolgården till högstadieskolan Hälla i Borensberg. På andra si-dan den lilla sjön ligger f-6 skolan Bergvalla.

MOT

ALA

Fågelsjö ny tillgång

på skolgård

Fågelsjön är rätt och slätt namnet på den damm som skiljer Bergvallaskolan

och Hällaskolan i Borensberg i Motala kommun. Sjön har länge använts

i undervisningen men med tilltagande igenväxning blev dammen mest ett

bekymmer. Skola och kommun kavlade gemensamt upp ärmarna, sedan

våren 2005 syns åter vattenspegeln i den lilla sjöns mitt.

För Bergvallaskolan betyder sats-ningen på dammen att man utökar sitt uteklassrum i skolskogen med ytterligare en biotop, miljön i och runt dammen.

– Vi hade tidigare med föräld-rars hjälp försökt få bort vassen i dammen, berättar skolans rektor Kristina Berry. Nu har kommunens

tekniska förvaltning slagit den med maskin vilket ger ett annat resul-tat. Barnen ser att det händer saker och att åtgärderna gör skillnad.

Inventering året om

Utöver uppsnyggningen av damm-en har Bergvallaskolan via pro-jektet även fått möjlighet att byg-Lyckan är en egen vattenspegel. Foto: Kristina Berry

MÖLNDAL

EKSJÖ

Naturum i skolskogar

PROJEKTET SYFTAR TILL att utveckla skolornas möjlighet att utnyttja

kommunens skolskogar som klassrum. Kommunen har avsatt 14 skol-skogar för att nyttja skogen som klassrum. Totalt rör det sig om ca 60 ha skog som ligger i närheten av respektive skola där barnen ges stor del av ”ansvaret” för skogarnas skötsel. Avsikten är att anordna en enklare form av naturrum med enkla sittplatser samt satsa på information och en anslagstavla eller brevlåda i varje skolskog. I tre av de utvalda skol-skogarna är också tänkt att vindskydd ska uppföras.

KONTAKT: Lars-Erik.Jevas@molndal.se

Klassrum vid

Hässlebybäcken

PROJEKTET INNEBÄR att återställa en bäckfåra i den nu kulverterade

sträckningen av Hässlebybäcken vid Furulundsskolan i Mariannelund och därmed också ”öppna” hela Hässlebybäcken för fiskvandring.

Bäcken ska användas som ett studieobjekt för Furulundsskolans elever och fungera som en naturlig plats att gå till vid samlingar och utflykter även för de mindre barnen. Skyltar, bänkar, bord och informationstavla ska byggas.

KONTAKT: peter.johansson@eksjo.se

Skolan central

i Älvkarleby natur

PROJEKTET ”ÄLVKARLEBY NATUR” består av tre delar:

1) Skolslåtter av värdefulla torrängar i Skutskär och Älvkarleby. Naturskoleläraren vid Hyttö naturskola tillsammans med elever och andra lärare ska genom slåttern göra en naturvårdsinsats samtidigt som man skaffar sig kunskap om traditionella jordbruksmetoder och hävdens påverkan på växt- och djurliv.

2) Kanotpaddling för aktivt lärande. Projektet vill utveckla en kanot-led och producera en broschyr med information om kanotvatten för att underlätta paddling för naturskolans elever och andra intresserade av kanotvatten i Älvkarleby.

3) Rikkärr som resurs för naturskola och friluftsliv. I projektet kommer ett rikkärr att tillgängliggöras genom skyltar och spänger. Naturskolan kommer att få tillgång till miljön på ett pedagogiskt vis samt även sköta området i mindre skala genom röjning och slåtter.

Projektet är ett samarbete mellan Naturskyddsföreningen i Älvkarleby, Upplandsstiftelsen och Älvkarleby kommun.

ÄL

VKARLEBY

Genomgång av dagens fångst vid ga lektionsbänkar och bord vid dammens strand. Föräldrar i sko-lans skolråd har haft en viktig roll och svarat för det praktiska jobbet med byggnation av samlingsplat-sen. Skolans miljöråd där elever in-går har deltagit i diskussionen om var bänkar och bord ska placeras.

Bidragen har även täckt kostna-den för inköp av kikare, luppar, håvar, böcker och utrustning för att hålla koll på sjöns ph-värde. Bergvallaskolans elever invente-rar nu djurlivet i både damm och skolskog en gång i månaden – året om. Eleverna tittar runt i fält och skriver ner de djur de träffar på. I vassruggarna runt dammen trivs rörsångare och sävsångare och här häckar ett gräsandspar varje år. Grodor och insekter hamnar även de på inventeringslistan.

– Eleverna lär sig om årstidernas växlingar och varför djuren beter sig som de gör, varför fåglar flyt-tar och när de kommer åter, säger Kristina Berry som är glad över den tillgång som dammen nu bli-vit. Nästa år ska här byggas en brygga för att lättare kunna håva i sjön. Dessutom finns planer på ett gömsle för att kunna kika på dammens fågelliv.

SÖDERHAMN

NYBRO

HELSINGBORG

En satsning

på lokal

och

kommunal

naturvård

Regeringen har satsat 300

miljoner kronor på lokal

naturvård under 2004-2006.

En insats som fått ett stort

gensvar runt om i landet,

lokala naturvårdsprojekt

med koppling till det lokala

naturvårdsbidraget har startats

upp i merparten av Sveriges

kommuner.

PÅ NATIONELL NIVÅ ses satsningen som

ett viktigt steg för att ytterligare bred-da och stärka det lokala och kommu-nala engagemanget för Sveriges natur. Nyckelorden för satsningen är bland annat naturvårdsnytta, lokala initiativ och lokal drivkraft, friluftsliv, samver-kan och partnerskap, folkhälsa och den tätortsnära naturens bevarande och tillgänglighet. Även jämställdhets- och integrationsaspekter har knutits till bidragen.

Satsningen har genomförts som ett statsbidrag till lokala och kommunala naturvårdsprojekt där högst 50 pro-cent av projektens bidragsberättigade åtgärder kunnat få stöd. De projekt som beviljats bidrag ska slutföras och avrapporteras under år 2007-2010.

Hälsoskog

för Alsterbo skola

HÄLSOSKOGEN SKAPAS i anslutning till Alsterbro skola.

Projektets mål är att ge elever i åldern 3–16 år en positiv och glädjefylld upplevelse av naturen i ett skiftande kulturlandskap. Övriga mål är att inspirera elevernas föräldrar och invånarna i Alsterbro till lärorik och hälsosam vistelse i skogen, samt att redovisa arbetets gång till två skolor i Lettland och Litauen.

Projektet omfattar naturinventering, skötselplan, utbildning av personal, bygge av samlingsplats och produktion av informa-tionstavlor.

KONTAKT: per.ahlgren@nybro.se

Naturpunkt

Betesmarken

HELSINGBORGS KOMMUN ska i detta projekt anlägga en

”natur-punkt”, en informationsplats ute i naturen, på temat betes-marker. Naturpunkten riktar sig mot skolor och andra besökare och ska placeras vid Pålsjö skog som är ett viktigt tätortsnära rekreationsområde i norra delen av Helsingborg.

Själva naturpunkten ska delvis byggas med äldre stängsel-tekniker och förses med vindskydd och sittplatser. Utbildnings- och informationsmaterial om betesmarker och dess värden tas fram. Naturslinga. Målsättningen är besök av cirka 2 000 elever/år.

KONTAKT: pontus.runeke@helsingborg.se

Utveckling

av naturskola

SYFTET MED DETTA PROJEKT är att starta verksamhet i

kommu-nal regi inom begreppet ”Naturskola”. Söderhamns kommun kommer att genomföra projektet tillsammans med Söderhamns Naturskyddsförening, Friluftsfrämjandet och Studiefrämjandet. Resultatet kommer att förvaltas genom att Naturskolepedagogi-ken blir ett naturligt arbetssätt i Söderhamns grundskolor.

Sex kategorier

Grundtanken har varit att de lokala idéerna och önskemålen ska vara drivkraften i projekten och att en rad olika typer av åtgärder ska genomför-as. Alla projekt har dock omfattats av kravet på koppling till ett eller flera av Sveriges miljökvalitetsmål.

Samtliga åtgärder tillhör någon av kategorierna nedan:

• Kunskapsuppbyggnad, t ex inven-teringar, undersökningar.

• Framtagande av underlag, t ex kommunala naturvårdsprogram. • Processer kring områdesskydd,

t ex skötselplan. 0 10 20 30 40 50 2005 2004 Inform ation, folkbi ldning , kunska psspri dning Resta urerin g Vård o ch förval tning Områd es-skydd Framt agand e avun derlag Kunsk aps -uppbygg nad

Fördelning av statsbidrag per åtgärdskategori 2004-2005

M ilj . kr 0 10 20 30 40 50 60 70 2005 2004 God b ebyggd miljö Storsla genfjä llmiljö Ettrik t odli ngslan dskap Levand e skog ar Myllra nde v åtmark er Hav i balans samt le vande kust o chskä rgård Grund vatten avgod kvalite t Levand e sjöa r och vatten drag Ingen övergö dning Säker strålm iljö Skydd ande o zonski kt Giftfri miljö Baranat urlig f örsurn ing Frisk luft Begrä nsad k limatp åverka n

Bidrag fördelat på resp miljömål 2004-2005

M ilj .k r 0 10 20 30 40 50 60 70 BD AC Z Y X W U T S O N M K I H G F E D C AB Län

Bidrag med anknytning till friluftsliv 2005

P ro ce nt 0 10 20 30 40 50 60 70 80 2005 (totalt 159 st) 2004 (totalt 257 st) BD AC Z Y X W U T S O N M K I H G F E D C AB Län

Antal projekt med anknytning till friluftsliv

• Vård och förvaltning av områden, naturtyper eller arter inklusive åtgärder som syftar till att främja friluftsliv i natur- och kulturmiljön. • Restaurering av områden,

natur-typer eller bestånd av arter. • Information, folkbildning och

annan kunskapsspridning.

Friluftslivet viktig del

Friluftslivet – och förutsättningarna för detta – ingår som en viktig del i naturvården. Satsningen på det lokala naturvårdsbidraget har därför en tydlig koppling till arbetet för att främja folkhälsan, där tryggande

av mark och vatten för friluftsliv är centralt. Inte minst gäller det i tätortsnära natur.

En rad kommuner och lokala aktörer har också kopplat frilufts-livet till sitt naturvårdsarbete. Här märks allt från bygge av naturstigar som delprojekt vid restaurering av våtmarker till rekreationsplanering i skogsområden och allmänt förbätt-rad tillgänglighet i tätortsnära natur.

Av de projekt som har beviljats lokalt naturvårdsbidrag hade drygt 40 procent anknytning till friluftsliv.

Allt fler av Sveriges skolor och förskolor hittar till

naturens skattkammare. Undervisningen flyttar ut

och elever görs i många fall delaktiga i naturvården.

Det visar inte minst exemplen i denna skrift.

Exemplen har alla koppling till de lokala

naturvårdsbidrag som delades ut 2004-2006.

Läs och låt dig inspireras. Ytterligare exempel

finns på www.naturvardsverket.se/LONA

Naturvårdsverket SE-106 48 Stockholm. Besöksadress: Blekholmsterrassen 36. Tel: +46 8-698 10 00,

fax: +46 8-20 29 25, e-post: natur@naturvardsverket.se Internet: www.naturvardsverket.se

Beställningar: Natur och friluftsliv resurs för skolor Sverige runt. Ordertel: +46 8-505 933 40, orderfax:

+46 8-505 933 99, e-post: natur@cm.se. Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma. Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln.

ISBN: 91-620-8273-6.

Natur och friluftsliv

– Resurs för skolor