www.vti.se/publikationer
Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza Yahya
Tillståndsmätningar av vägmarkeringars
funktion år 2012 – Trafikverket Region Norr
VTI notat 5:3-2013 Utgivningsår 2013
Förord
Detta projekt har finansierats av Trafikverket, där Torgny Augustsson varit kontakt-person.
De fysikaliska mätningarna samt beräkning av våtfunktion har utförts av Ramböll RST, där Berne Nielsen varit ansvarig. Analys har utförts Mohammad-Reza Yahya och rapportering av Sven-Olof Lundkvist och Jonas Ihlström. Sven-Olof Lundkvist var projektledare på VTI.
Linköping oktober 2012
Kvalitetsgranskning
Intern peer review har genomförts 21 februari 2013 av Jan Andersson, VTI. Per Henriksson har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus. Projektledarens
närmaste chef Jan Andersson, VTI, har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering 21 februari 2013.
Quality review
Internal peer review was performed on 21 February 2013 by Jan Andersson. Per Henriksson has made alterations to the final manuscript of the report. The research director of the project manager Jan Andersson examined and approved the report for publication on 21 February 2013.
Innehåll
Sammanfattning ... 5
Summary ... 7
1 Bakgrund, begränsningar och syfte ... 9
2 Begrepp och metod ... 10
3 Analys ... 11
4 Resultat ... 12
4.1 Antal objekt som ingått i analysen ... 12
4.2 Deskriptiv statistik för delobjekten ... 13
4.3 Andel godkända delobjekt per län och vägklass ... 15
4.4 Resultat per delobjekt i varje län i Region Norr efter vägklass ... 18
5 Jämförelse med 2011 ... 23
6 Slutsatser ... 24
Referenser... 25
Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 – Trafikverket Region Norr
av Sven-Olof Lundkvist, Jonas Ihlström och Mohammad-Reza Yahya VTI
581 95 Linköping
Sammanfattning
I föreliggande notat redovisas tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion i Region Norr 2012. Mätningarna har utförts under perioden 9 juni – 15 augusti med det mobila instrumentet LTL-M, kompletterad med optokator för skattning av våtsynbarheten, friktionen och luminanskoefficienten.
Mätning av torra vägmarkeringars retroreflexion har gjorts på sammanlagt 45
vägsträckor, var och en cirka 10 km lång, fördelade över hela regionen. På vägar med årsdygnstrafik mer än 4000 fordon har även mätning av våta vägmarkeringars
retroreflexion gjorts.
Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2012 i Region Norr:
Retroreflexionen för torra vägmarkeringar
• På europavägar var i Region Norr 38 procent av delobjekten godkända • På riksvägar godkändes 50 procent av delobjekten
• På länsvägar godkändes 38 procent av delobjekten
• På europa- och riksvägar hade vägmarkeringarna i Västerbottens län bättre funktion än i Norrbottens län. På länsvägar kunde ingen skillnad i funktionen påvisas.
Retroreflexionen för våta vägmarkeringar
• Inget delobjekt i Region Norr var godkänt med avseende på våtfunktionen.
Jämförelse med 2011
• Generellt var vägmarkeringarnas funktion sämre 2012 än 2011. För torra
vägmarkeringar godkändes i regionen 62 procent av delobjekten 2011, medan 42 procent godkändes 2012. För våta vägmarkeringar var motsvarande siffror 36 procent och 0 procent för 2011 respektive 2012.
En generell slutsats från tillståndsmätningarna 2012 är att vägmarkeringarnas retroreflexion är låg i förhållande till de krav som Trafikverket anger. Det kan konstateras att regelverket endast uppfylls på drygt hälften av sträckorna som ingår i mätningarna, vilket innebär att en stor andel vägmarkeringar har för låg synbarhet i mörker.
Condition assessment of road markings of Region Norr in Sweden in 2012
by Sven-Olof Lundkvist, Jonas Ihlström and Mohammad-Reza Yahya VTI (Swedish National Road and Transport Research Institute) SE–581 95 Linköping, Sweden
Summary
This report presents the results of condition assessment of road marking performance in Region Norr, Sweden 2012. The measurements were carried out during the period June 9th until August 15th by use of the mobile reflectometer LTL-M for measurement of dry road marking retroreflectivity. Moreover, the reflectometer was supplemented with an optocator for estimation of wet road marking performance.
Measurements of dry road marking retroreflectivity have been carried out on 45 road stretches, each of a length of approximately 10 km, distributed all over Region Norr. On roads with an average daily traffic more than 4 000 vehicles, the retroreflectivity of wet road markings was measured as well.
From the results, the following conclusions can be drawn:
Dry road marking retroreflectivity
• On European highways 38 per cent of the measured objects fulfilled the requirements in the Swedish regulations.
• On national roads, the corresponding figure was 50 per cent. • On county roads, 38 per cent of the objects were approved.
• The performance of the road markings in the county of Västerbotten was better than in Norrbotten on European and national highways. On county roads no significant difference was established.
Wet road marking retroreflectivity
• On European highways no object fulfilled the requirements in the Swedish regulations.
Comparison with the results 2011
• In general, the road marking performance was worse 2012 than the year before. In 2012 42 per cent of the objects were approved, while 62 per cent were approved in 2011. The corresponding figures for wet road markings were 0 per cent in 2012 and 36 per cent in 2011.
Conclusion
A general conclusion that can be drawn from the condition assessment is that the retroreflectivity of the road markings is low in relation to the requirements of the Swedish Transport Administration. It can be concluded that the requirements are only met by around half of the road markings measured, meaning that a large proportion of the road markings have too low visibility in darkness.
1
Bakgrund, begränsningar och syfte
Sedan år 2000 har vägmarkeringars retroreflexion mätts mobilt i Sverige i varierande omfattning. Våtfunktionen har indirekt mätts sedan år 2003 genom att retroreflexionen för våt markering beräknats från torrfunktionen och makrotexturen (mean profile depth, MPD). Detta har utförts på vägmarkeringar som enligt Teknisk Beskrivningstext
Trafikverket (TBT) – Vägmarkering (Trafikverket Publikation 109:2010) ska vara våtsynbara, d.v.s. markeringar på vägar med ÅDT > 4000 fordon/dygn. På dessa delobjekt erhålls även värden på friktionen och Qd.
Liksom föregående år har tillståndsmätningarna två huvudsyften:
• Att ta reda på i vilken utsträckning Trafikverkets funktionskrav för vägmarke-ring uppfylls
• Att undersöka om det finns någon skillnad i vägmarkeringskvalitet mellan länen inom en och samma region och mellan regionerna.
Beträffande kravet på retroreflexion för torr markering, så är detta 150 mcd/m2/lx på vägar med ÅDT ≥ 2000 fordon och 100 mcd/m2
/lx på övriga vägar. Ett fåtal vägar med ÅDT ≥ 2000 har emellertid upphandlats med kravet 100 mcd/m2
/lx. Dessa vägar har analyserats som om upphandlingen hade följt TbT, d.v.s. som om kravet 150 mcd/m2/lx hade gällt. Vägar med ÅDT < 2000 har alltid analyserats utifrån kravet 100 mcd/m2/lx. När Trafikverket bildades den 1 april 2010, förändrades samtidigt regionindelningen. Sverige består numera av sex Trafikverksregioner. Tillståndsmätningar av vägmarke-ringarnas funktion genomfördes i alla dessa regioner och i alla län år 2012. Resultatet för varje region redovisas i separata VTI notat och dessutom sammanfattas samtliga resultat för hela Sverige i ett sjunde notat. I föreliggande notat redovisas resultaten från Region Norr.
2
Begrepp och metod
Några begrepp som används i rapporten förklaras nedan:
Objekt Vägsträcka ca 10 km lång. Objektet indelas i delobjekt. Delobjekt En typ av längsgående vägmarkering i objektet (kant-, mitt-
eller körfältslinje). Delobjektet indelas i ca 100 mätplatser. Mätplats En 100 m lång sträcka i delobjektet.
Mätpunkt Mätplatsen består av ett stort antal mätpunkter där mätvärden avläses.
Indelning i vägklasser har under 2012 års mätningar gjorts enligt följande:
Vägklass A Europavägar Vägklass B Riksvägar (9 – 99)
Vägklass C Primära länsvägar (100–404) och sekundära länsvägar (500 - 2999) med ÅDT > 4000.
Antalet objekt som slumpmässigt valts ut för funktionskontroll inom en vägklass, n, har beräknats som:
3
N k n= ⋅
där N är totala antalet objekt i aktuell vägklass i regionen och k är en konstant som för 2012 års mätningar sattes till:
k = 4 för vägklass A k = 3 för vägklass B k = 2 för vägklass C
n avrundas till närmaste heltal. Antalet delobjekt som mäts blir då vanligen 3∙n; två
kantlinjer och en mittlinje på tvåfältsvägar, alternativt två (av fyra) kantlinjer och en (av två) körfältslinjer på flerfältsvägar. Därefter fördelas antalet mätobjekt proportionellt mellan länen i regionen. Denna fördelning har styrts så att minst ett objekt kom att mätas i varje stråk och län.
Samtliga mätningar har utförts med det av Ramböll RST framtagna mätsystemet Road Marking Tester (RMT). På vägar med ÅDT ≤ 4000 har retroreflexionen mätts endast för torra vägmarkeringar, medan även våtvärdet, friktionen och luminanskoefficienten (Qd) har registrerats på kant- och mittlinjer på vägar med ÅDT > 4000. I de fall som våtvärde saknas på väg med ÅDT > 4000 var markeringen utförd med plan markering (ej
våtsynbar).
De mätplatser i ett delobjekt som innehållit nylagd asfalt har tagits bort ur analysen, vilket inneburit att vissa delobjekt blivit avkortade och att andra utgått. Vidare har i några fall delobjekt tvingas utgå p.g.a. smuts på markeringen.
3
Analys
Analys av data har gjorts enligt följande:
Från mätningarna av den torra vägmarkeringens retroreflexion, RL,torr, och makrotextur, MPD, har medelvärdet över delobjektet beräknats som:
m R R m i i torr L torr L
∑
= = 1 , , och m MPD MPD m i i∑
= = 1 ,där RL,torr,i avser den torra vägmarkeringens retroreflexion och MPDi makrotexturen på mätplats i, och m antalet mätplatser i delobjektet.
Från dessa två variabler har för europavägar den våta vägmarkeringens retroreflexion,
RL,våt, skattats som (se Lundkvist & Nielsen, 2009):
MPD R
RL,våt =−8+0,14⋅ L,torr +18⋅
Genomgående har regelverket enligt Teknisk Beskrivningstext – vägmarkering (TBT) gällt (Trafikverket, 2010:109). Gränsvärden för godkänt/underkänt delobjekt avseende retroreflexion framgår av tabell 1.
Tabell 1 Definition av underkänt och godkänt delobjekt enligt TBT beträffande retroreflexion. Torrfunktion Våtfunktion ÅDT < 2 000 ÅDT ≥ 2 000 ÅDT > 4 000 Underkänt delobjekt Fler än 20 % av mätplatserna har RL,torr < 100 mcd/m 2 /lx. Underkänt delobjekt
Fler än 20 % av mätplatserna har RL,torr < 150 mcd/m 2 /lx. Underkänt delobjekt Fler än 20 % av mätplatserna har RL,våt < 35 mcd/m 2 /lx. . Godkänt delobjekt Högst 20 % av mätplatserna har RL,torr < 100 mcd/m 2 /lx. Godkänt delobjekt Högst 20 % av mätplatserna har RL,torr < 150 mcd/m 2 /lx. Godkänt delobjekt Högst 20 % av mätplatserna har RL,våt < 35 mcd/m 2 /lx.
Krav på våtfunktion gäller endast kant- och mittlinjer (ej körfältslinjer) på vägar med ÅDT > 4 000 fordon/dygn.
4
Resultat
4.1
Antal objekt som ingått i analysen
Totalt har 45 objekt mätts i Region Norr under 2012. Fördelning på län, vägklass och vägtyp framgår ur tabell 2.
Tabell 2 Antal uppmätta objekt år 2012 per län i Region Norr. Avser retroreflexionen för torra vägmarkeringar.
Vägklass A B C
Norrbottens län 11 10 4
Västerbottens län 10 4 6
Region Norr 21 14 10
Bortfall: 1 delobjekt i AC-län p.g.a. smuts
Antalet delobjekt som har mätts med avseende på våtfunktionen framgår av tabell 3.
Tabell 3 Antal uppmätta delobjekt år 2012 per län i Region Norr. Avser retroreflexionen för våta vägmarkeringar.
Län/Region Antal
Norrbottens län 3
Västerbottens län 2
Region Norr 5
Bortfall: 3 delobjekt i BD- och 4 delobjekt i AC-län p.g.a. avsaknad av våtsynbar markering.
4.2
Deskriptiv statistik för delobjekten
I tabell 4 – 6 presenteras deskriptiv statistik för den uppmätta retroreflexionen för torra vägmarkeringar år 2012 per län och totalt för Region Norr.
Tabell 4 Beskrivande statistik över RL,torr, för vägklass A.
RL,torr, vägklass A
Norrbottens län Västerbottens län Region Norr
Medelvärde 112 156 133 Standardfel 7 8 6 Standardavvikelse 38 44 47 Minimum 52 93 52 Maximum 234 292 292 Antal delobjekt 33 30 63 Konfidensintervall 95 % 98 - 126 139 - 173 121 - 145 20:e percentilen 86 127 92 50:e percentilen 109 147 129 80:e percentilen 137 179 159
Tabell 5 Beskrivande statistik över RL,torr, för vägklass B.
RL,torr, vägklass B
Norrbottens län Västerbottens län Region Norr
Medelvärde 122 191 141 Standardfel 10 21 10 Standardavvikelse 54 73 67 Minimum 60 103 60 Maximum 292 303 303 Antal delobjekt 30 12 42 Konfidensintervall 95 % 101 - 142 145 - 237 120 - 162 20:e percentilen 81 125 87 50:e percentilen 108 173 121 80:e percentilen 150 271 182
Tabell 6 Beskrivande statistik över RL,torr, för vägklass C.
RL,torr, vägklass C
Norrbottens län Västerbottens län Region Norr
Medelvärde 120 133 128 Standardfel 10 16 10 Standardavvikelse 34 65 54 Minimum 75 80 75 Maximum 178 307 307 Antal delobjekt 12 17 29 Konfidensintervall 95 % 98 - 142 99 - 167 107 - 148 20:e percentilen 86 89 88 50:e percentilen 114 108 113 80:e percentilen 145 186 155
Motsvarande statistik för våta vägmarkeringar presenteras i tabell 7.
Tabell 7 Beskrivande statistik över RL,våt.
RL,våt, ÅDT > 4000
Norrbottens län Västerbottens län Region Norr
Medelvärde 32 30 31 Standardfel 2 2 1 Standardavvikelse 4 3 3 Minimum 28 28 28 Maximum 35 32 35 Antal delobjekt 4 2 6 Konfidensintervall 95 % 26 - 37 6 - 54 28 - 34 20:e percentilen 29 29 28 50:e percentilen 32 30 31 80:e percentilen 35 31 35
4.3
Andel godkända delobjekt per län och vägklass
Totalt sett i regionen blev 42 % av delobjekten godkända med avseende på
torrfunktionen, se tabell 8. I figurerna och tabellerna har färgkodning använts för att ange om ett delobjekt är underkänt – rött eller godkänt – grönt.
Tabell 8 Antal och andel godkända delobjekt för RL,torr, efter län och vägklass.
Län/Region Vägklass Antal Summa
Andel godkända i % Underkända Godkända Norrbottens län A 24 9 33 27 B 19 11 30 37 C 7 5 12 42 Summa 50 25 75 33 Västerbottens län A 15 15 30 50 B 2 10 12 83 C 11 6 17 35 Summa 28 31 59 53 Region Norr A 39 24 63 38 B 21 21 42 50 C 18 11 29 38 Summa 78 56 134 42
Resultatet för våtfunktionen visas i tabell 9.
Tabell 9 Antal och andel godkända delobjekt för RL,våt, efter län.
Län/Region Antal Summa
Andel godkända i % Underkända Godkända Norrbottens län 3 0 3 0 Västerbottens län 2 0 2 0 Region Norr 5 0 5 0
Ett binominaltest med risknivån 5 % påvisade följande signifikanta skillnader (p<.05): • Andelen godkända delobjekt med avseende på RL,torr var för vägklass A större i
Västerbottens län än i Norrbottens län.
Resultaten i tabell 8 åskådliggörs även i figur 1, strukturerat efter vägklass och län.
Figur 1 Andel godkända/underkända delobjekt för RL,torr, efter vägklass och län.
Motsvarande resultat för våtfunktionen presenteras i figur 2.
27 % 50 % 38 % 37 % 83 % 50 % 42 % 35 % 38 % 33 % 53 % 42 % 73 % 50 % 62 % 63 % 17 % 50 % 58 % 65 % 62 % 67 % 47 % 58 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% N or rb ot ten s lä n B D Vä st er bo tt ens l än A C RE GI O N NO RR N or rb ot ten s lä n B D Vä st er bo tt ens l än A C RE GI O N NO RR N or rb ot ten s lä n B D Vä st er bo tt ens l än A C RE GI O N NO RR N or rb ot ten s lä n B D Vä st er bo tt ens l än A C RE GI O N NO RR
Vägklass A Vägklass B Vägklass C Vägklass ABC
Andel godkända delobjekt m.a.p. torrfunktionen efter län och vägklass,
Figur 2 Andel godkända/underkända delobjekt för RL,våt, efter län. 10 0% 10 0% 10 0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Norrbottens län BD Västerbottens län AC REGION NORR Andel godkända delobjekt m.a.p. våtfunktionen efter län, Region Norr Underkända
4.4
Resultat per delobjekt i varje län i Region Norr efter vägklass
I följande avsnitt visas detaljerade resultat i form av andel godkända/underkända mätplatser för varje län i Region Norr efter vägklass. Resultaten återfinns även i bilaga A i tabellform tillsammans med friktions- och Qd-värden där sådana mått har skattats. I figurerna används förkortningarna hk, vk, kf och m för höger kantlinje, vänster
kantlinje, körfältslinje respektive mittlinje följt av retroreflexionens medelvärde. Vidare anges på x-axeln objektets identifikationsnummer, inom parentes vägnumret och längst ner funktionskravet enligt TBT.
4.4.1 Resultat per delobjekt i Norrbottens län efter vägklass
Figur 3 Andelen godkända/underkända mätplatser i Norrbottens län avseende torrfunktionen. Vägklass A. 15 % 2% 1% 19 % 3% 33 % 41% 18 % 20 % 23 % 10 0% 83 % 10 0% 99 % 75 % 97 % 3% 32 % 19 % 3% 33 % 30 % 68 % 15 % 82 % 32 % 83 % 10 0% 4% 98 % 85 % 98 % 99 % 81 % 10 0% 97% 68 % 10 0% 59 % 82 % 80 % 77 % 17 % 1% 25 % 3% 97 % 68 % 81 % 97 % 10 0% 67 % 70 % 33 % 85 % 18 % 68 % 17 % 1% 96 % 3% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk -1 22 Kf -8 6 Vk -1 09 Hk -1 22 Kf -9 0 Vk -1 10 Hk -1 38 Kf -9 1 Vk -1 45 Hk -8 5 M l-8 6 Vk -8 7 Hk -1 52 M l-1 36 Vk -1 36 Hk -1 54 M l-1 11 Vk -1 59 Hk -5 2 M l-9 0 Vk -6 7 Hk -6 0 M l-6 6 Vk -9 2 Hk -9 6 M l-1 13 Vk -9 1 Hk -1 29 M l-9 7 Vk -1 19 Hk -2 34 M l-8 2 Vk -1 93 BD 3 (4) BD 5 (4) BD 9 (4) BD 21 (10)BD 23 (10)BD 27 (10)BD 45 (10)BD 58 (45)BD 66 (45)BD 19 (10)BD 70 (45) 150 150 150 100 100 100 100 100 100 100 100
Figur 4 Andelen godkända/underkända mätplatser i Norrbottens län avseende torrfunktionen. Vägklass B.
Figur 5 Andelen godkända/underkända mätplatser i Norrbottens län avseende
94 % 64 % 94 % 81 % 28 % 85 % 21 % 75 % 3% 83 % 12 % 91 % 14 % 96 % 14 % 77 % 10 % 54 % 20 % 72 % 23 % 37 % 16 % 61 % 10 0% 13 % 10 0% 99 % 10 0% 6% 36 % 6% 19 % 72 % 15 % 79 % 25 % 97 % 17 % 88 % 9% 86 % 4% 86 % 23 % 90 % 46 % 80 % 28 % 77 % 63 % 84 % 39 % 10 0% 87 % 1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk -1 58 M l-1 09 Vk -1 48 Hk -1 39 M l-9 7 Vk -1 60 Hk -8 6 M l-1 14 Vk -7 2 Hk -1 23 M l-7 9 Vk -1 27 Hk -8 0 M l-1 20 Vk -7 1 Hk -1 26 M l-7 6 Vk -1 06 Hk -8 6 M l-1 04 Vk -8 8 Hk -1 01 M l-8 7 Vk -1 09 Hk -6 0 M l-1 62 Vk -8 1 Hk -2 38 M l-2 42 Vk -2 92 BD 84 (94) BD 88 (95) BD 94 (95) BD 97 (95) BD 107 (97)BD 130 (99)BD 127 (99)BD 128 (99)BD 136 (99)BD 147 (99) 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100
Norrbottens län, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass B UnderkändaGodkända
22 % 10 0% 22 % 72 % 9% 91 % 77 % 33 % 65 % 83 % 98 % 91 % 78 % 78 % 28 % 91 % 9% 23 % 67 % 35 % 17 % 2% 9% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-82 Ml-178 Vk-84 Hk-114 Ml-75 Vk-135 Hk-113 Ml-92 Vk-115 Hk-147 Ml-168 Vk-139 BD 152 (356) BD 157 (365) BD 177 (392) BD 201 (403) 100 100 100 100
Figur 6 Andelen godkända/underkända mätplatser i Norrbottens län avseende våtfunktionen. 10 % 25 % 46 % 90 % 75 % 54 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-- Vk-28 Hk-- Vk-30 Hk-- Vk-35 BD 3 (4) BD 5 (4) BD 9 (4) 35 35 35
4.4.2 Resultat per delobjekt i Västerbottens län efter vägklass
Figur 7 Andelen godkända/underkända mätplatser i Västerbottens län avseende torrfunktionen. Vägklass A. 21 % 4% 50 % 74 % 22 % 89 % 69 % 4% 73 % 69 % 58 % 99 % 10 0% 63 % 97 % 97 % 10 0% 98 % 76 % 10 0% 80 % 83% 10 0% 86 % 94% 10 0% 97 % 26 % 10 0% 26 % 79 % 96 % 50 % 26 % 78 % 11 % 31 % 96 % 27 % 31 % 42 % 1% 37 % 3% 3% 2% 24 % 0% 20 % 17% 14% 6% 3% 74 % 74 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk -1 31 Kf -1 18 Vk -1 46 Hk -1 59 M l-1 37 Vk -1 93 Hk -1 76 M l-1 11 Vk -1 67 Hk -1 59 M l-1 58 Vk -1 85 Hk -1 59 M l-1 04 Vk -1 57 Hk -1 29 M l-2 17 Vk -1 39 Hk -1 42 M l-1 77 Vk -1 48 Hk -1 20 M l-2 55 Vk -1 29 Hk -1 30 M l-2 92 Vk -1 46 Hk -9 3 M l-2 08 Vk -9 6 AC 6 (4) AC 8 (4) AC 14 (4) AC 16 (4) AC 23 (12) AC 33 (12) AC 44 (12) AC 46 (12) AC 49 (12) AC 61 (45) 150 150 150 150 100 100 100 100 100 100
Västerbottens län, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass A UnderkändaGodkända
10 0% 91 % 100% 100% 97% 100% 58 % 95 % 68 % 99 % 96 % 99% 9% 3% 42 % 5% 32 % 1% 4% 1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-266 Ml-122 Vk-286 Hk-272 Ml-145 Vk-303 Hk-103 Ml-201 Vk-114 Hk-187 Ml-137 Vk-158 AC 69 (90) AC 70 (90) AC 76 (92) AC 94 (95)
Västerbottens län, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass B Underkända
Figur 9 Andelen godkända/underkända mätplatser i Västerbottens län avseende torrfunktionen. Vägklass C.
Figur 10 Andelen godkända/underkända mätplatser i Västerbottens län avseende våtfunktionen. 31 % 10 0% 19 % 67 % 9% 38 % 17 % 30 % 17 % 68 % 19 % 10 0% 10 0% 99 % 88 % 81 % 71 % 69 % 81 % 33 % 91 % 62 % 83 % 70 % 83 % 32 % 81 % 1% 12 % 19 % 29 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk -9 6 M l-2 28 Vk -8 8 Hk -1 08 M l-8 7 Vk -9 5 Hk -8 7 M l-9 3 Vk -8 0 Hk -1 19 M l-9 2 Vk-sa kn as Hk -1 99 M l-3 07 Vk -2 23 Hk -1 32 M l-1 10 Vk -1 16 AC 112 (360) AC 124 (363) AC 127 (363) AC 139 (364) AC 150 (365) AC 155 (365) 100 100 100 100 100 100
Västerbottens län, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass C Underkända Godkända 9% 18 % 91 % 82% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Hk-saknas Vk-28 Hk-saknas Vk-saknas Hk-saknas Vk-32
AC 6 (4) AC 8 (4) AC 16 (4)
35 35 35
5
Jämförelse med 2011
Vid en jämförelse av funktionen 2011 mot 2012 bör noteras att klassindelningen har förändrats något: I Region Norr kom förändringen att innebära att 18 delobjekt på E4, E10 och E45 2011 tillhörde klass B, medan de 2012 skulle ha tillhört klass A. I tabell 10 har dessa 18 delobjekt uppmätta 2011, överförts till klass A, så att en jämförelse mellan åren blir korrekt.
Tabell 10 Andelen godkända delobjekt med avseende på retroreflexionen för torr markering i Region Norr 2011 och 2012.
Län vägklass andel godkända (%) delobjekt 2011 andel godkända (%) delobjekt 2012 A 83 27 Norrbottens län B 63 37 C 60 42 Summa 68 33 A 29 50 Västerbottens län B 83 83 C 67 35 Summa 55 53 A 54 38 Region Norr B 69 50 C 64 38 Summa 62 42
Det framgår av tabell 10 att vägmarkeringarnas funktion i Norrbottens län är betydligt sämre 2012 jämfört med 2011. Motsvarande skillnad i Västerbottens län är liten. Beträffande våta vägmarkeringar godkändes 36 % av delobjekten 2011, medan inget delobjekt var godkänt 2012.
6
Slutsatser
Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2012 i Region Norr:
Retroreflexionen för torra vägmarkeringar
• På europavägar var i Region Norr 38 % av delobjekten godkända • På riksvägar godkändes 50 % av delobjekten
• På länsvägar godkändes 38 % av delobjekten
• På europa- och riksvägar hade vägmarkeringarna i Västerbottens län bättre funktion än i Norrbottens län. På länsvägar kunde ingen skillnad i funktionen påvisas.
Retroreflexionen för våta vägmarkeringar
• Inget delobjekt i Region Norr var godkänt med avseende på våtfunktionen.
Jämförelse med 2011
• Generellt var vägmarkeringarnas funktion sämre 2012 än 2011. För torra vägmarkeringar godkändes i regionen 62 % av delobjekten 2011, medan 42 % godkändes 2012. För våta vägmarkeringar var motsvarande siffror 36 % och 0 % för 2011 respektive 2012.
En generell slutsats från tillståndsmätningarna 2012 är att vägmarkeringarnas retroreflexion är låg i förhållande till de krav som Trafikverket anger. Det kan konstateras att regelverket endast uppfylls på drygt hälften av sträckorna som ingår i mätningarna, vilket innebär att en stor andel vägmarkeringar har för låg synbarhet i mörker.
Referenser
Lundkvist, S-O & Nielsen, B: Utveckling av Road Marking Tester. Status RMT
version 2. VTI notat 20-2009. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping.
2009.
Trafikverket: Teknisk beskrivningstext TBT Vägmarkering. Publikation 2010:109. Borlänge, 2010.
ion N or r S ida 1 BD r Vägt yp Vägk las s Strä cka Datu m Delo bje kt RL, t Ande l GK t GK/U K t RL, v Ande l GK v GK/U K v Qd Frik tio n 4 2+1 A Pits und (k 932 sy d) Pite å (k50 7, slu t 2+1 ) 12 -07 -27 Höge r k ant 122 0, 146 UK 175 75 Körf ält sli nje 86 0, 019 UK 181 73 Väns ter ka nt 109 0, 014 UK 28 0, 096 UK 175 76 4 2+1 A Rosv ik (k5 75, st ar t 2 +1) Ersn äs (k5 79, sl ut 2+ 1) 12 -07 -27 Höge r k ant 122 0, 193 UK 156 78 Körf ält sli nje 90 0, 000 UK 153 75 Väns ter ka nt 110 0, 028 UK 30 0, 255 UK 170 76 4 2+1 A Pers ön (k5 96) Råne å ( k68 7/6 92) 12 -07 -26 Höge r k ant 138 0, 325 UK 35 0, 500 UK 174 77 Körf ält sli nje 91 0, 000 UK 166 74 Väns ter ka nt 145 0, 405 UK 35 0, 455 UK 182 75 10 2kf A Över kal ix (k7 70) Tvär ån (k7 69) 12 -07 -22 Höge r k ant 85 0, 184 UK Mitt lin je 86 0, 200 UK Väns ter ka nt 87 0, 227 UK 10 2kf A Kopp ars jär v ( k77 9) Yttr e L ans jär v ( k8 13) 12 -07 -22 Höge r k ant 152 1, 000 GK Mitt lin je 136 0, 833 GK Väns ter ka nt 136 1, 000 GK 10 2kf A Mänt yva ara (k 824 ) - Hakk as (k8 46) 12 -07 -21 Höge r k ant 154 0, 991 GK Mitt lin je 111 0, 748 UK Väns ter ka nt 159 0, 973 GK 10 2kf A Abis ko (k9 98) Björ kli den 12 -07 -20 Höge r k ant 52 0, 032 UK Mitt lin je 90 0, 322 UK Väns ter ka nt 67 0, 192 UK
B ilag a A , R eg ion N or r S ida 2 N or rbot te ns l än BD Väg Obje kt VägN r Vägt yp Vägk las s Strä cka Datu m Delo bje kt RL, t Ande l GK t GK/U K t RL, v Ande l GK v GK/U K v Qd Frik tio n EV BD 58 45 2kf A Ljus sel et (k6 42) Nord en (k6 38) 12 -06 -11 Höge r k ant 60 0, 025 UK Mitt lin je 66 0, 000 UK Väns ter ka nt 92 0, 328 UK EV BD 66 45 2kf A Porj us (k8 26) Haps as (k8 27) 12 -07 -17 Höge r k ant 96 0, 300 UK Mitt lin je 113 0, 675 UK Väns ter ka nt 91 0, 154 UK EV BD 19 10 2kf A Morj ärv (k 356 ) - Möln vik en (k8 02) 12 -08 -24 Höge r k ant 129 0, 816 GK Mitt lin je 97 0, 319 UK Väns ter ka nt 119 0, 832 GK EV BD 70 45 2kf A Vitt ang i ( k39 5) - Sapp isa ari 12 -07 -20 Höge r k ant 234 0, 995 GK Mitt lin je 82 0, 038 UK Väns ter ka nt 193 0, 975 GK RV BD 84 94 2kf B Påls trä sk (k5 70) Klöv ert räs k ( k57 3) 12 -06 -09 Höge r k ant 158 0, 938 GK Mitt lin je 109 0, 635 UK Väns ter ka nt 148 0, 938 GK RV BD 88 95 2kf B Bakt sja ur (k5 20) Abbo rrt räs k ( k37 3) 12 -08 -15 Höge r k ant 139 0, 815 GK Mitt lin je 97 0, 280 UK Väns ter ka nt 160 0, 846 GK RV BD 94 95 2kf B Radn eja ur (k6 32) Kålm is (k6 31) 12 -07 -12 Höge r k ant 86 0, 213 UK Mitt lin je 114 0, 745 UK Väns ter ka nt 72 0, 027 UK
ion N or r S ida 3 BD r Vägt yp Vägk las s Strä cka Datu m Delo bje kt RL, t Ande l GK t GK/U K t RL, v Ande l G K v GK/U K v Qd Frik tio n 95 2kf B Östa nsj ö ( k62 5) - Svän jer (k 628 ) 12 -07 -12 Höge r k ant 123 0, 833 GK Mitt lin je 79 0, 124 UK Väns ter ka nt 127 0, 910 GK 97 2kf B S Su nde rby n (k59 4, sta rt 2kf ) - Säva st (k5 88) 12 -07 -27 Höge r k ant 80 0, 141 UK Mitt lin je 120 0, 962 GK Väns ter ka nt 71 0, 138 UK 99 2kf B Juok sen gi (k8 56) Svan ste in (k8 57) 12 -07 -22 Höge r k ant 126 0, 768 UK Mitt lin je 76 0, 104 UK Väns ter ka nt 106 0, 541 UK 99 2kf B Lupp io (k7 95) Över tor neå (k 98) 12 -07 -22 Höge r k ant 86 0, 200 UK Mitt lin je 104 0, 716 UK Väns ter ka nt 88 0, 229 UK 99 2kf B Över tor neå (k 98) Inge t s amh äll e ( k8 55) 12 -07 -22 Höge r k ant 101 0, 371 UK Mitt lin je 87 0, 155 UK Väns ter ka nt 109 0, 609 UK 99 2kf B Auti o ( k88 4) - Saha vaa ra 12 -07 -23 Höge r k ant 60 0, 000 UK Mitt lin je 162 1, 000 GK Väns ter ka nt 81 0, 132 UK 99 2kf B Kutt ain en (k9 00) Kare sua ndo (k 45) 12 -07 -18 Höge r k ant 238 1, 000 GK Mitt lin je 242 0, 986 GK Väns ter ka nt 292 1, 000 GK
B ilag a A , R eg ion N or r S ida 4 N or rbot te ns l än BD Väg Obje kt VägN r Vägt yp Vägk las s Strä cka Datu m Delo bje kt RL, t Ande l GK t GK/U K t RL, v Ande l GK v GK/U K v Qd Frik tio n PLV BD 152 356 2kf C Inby n ( k68 6) - Dege rse let (k 756 ) 12 -07 -26 Höge r k ant 82 0, 216 UK Mitt lin je 178 1, 000 GK Väns ter ka nt 84 0, 222 UK PLV BD 157 365 2kf C lgr AC/ BD - Glom mer str äsk (k 95 ) 12 -06 -11 Höge r k ant 114 0, 718 UK Mitt lin je 75 0, 086 UK Väns ter ka nt 135 0, 913 GK PLV BD 177 392 2kf C Korp ilo mbo lo (k8 41 ) - Ohta naj ärv i ( k85 7) 12 -07 -23 Höge r k ant 113 0, 768 UK Mitt lin je 92 0, 327 UK Väns ter ka nt 115 0, 646 UK PLV BD 201 403 2kf C Paja la (k9 9) - Inge t s amh äll e ( k8 96) 12 -07 -23 Höge r k ant 147 0, 831 GK Mitt lin je 168 0, 985 GK Väns ter ka nt 139 0, 906 GK
ion N or r S ida 5 än AC r Vägt yp Vägk las s Strä cka Datu m Delo bje kt RL, t Ande l GK t GK/U K t RL, v Ande l GK v GK/U K v Qd Frik tio n 4 2+1 A Umeå (k 527 , s tar t 2+1 ) - Säva r ( k65 2) 12 -07 -28 Höge r k ant 131 0, 215 UK 168 75 Körf ält sli nje 118 0, 040 UK Väns ter ka nt 146 0, 496 UK 28 0, 086 UK 171 73 4 2kf A Djäk neb oda (s tar t 2kf ) - Bygd eå (k6 64, sl ut 2k f) 12 -07 -28 Höge r k ant 159 0, 739 UK 191 69 Mitt lin je 137 0, 215 UK 183 72 Väns ter ka nt 193 0, 891 GK 189 67 4 2kf A Övre Bä ck (k7 67) Bure å ( slu t 2 kf) 12 -08 -05 Höge r k ant 176 0, 691 UK Mitt lin je 111 0, 037 UK Väns ter ka nt 167 0, 732 UK 4 2kf A Skel lef teå (tpl So lba cke n, st art 2k f) - Kåge (k 867 ) 12 -07 -28 Höge r k ant 159 0, 690 UK 161 72 Körf ält sli nje 158 0, 580 UK 150 70 Väns ter ka nt 185 0, 989 GK 32 0, 176 UK 174 71 12 2kf A Nils lan d ( k62 3) - Väst erå s ( k61 1/6 18 ) 12 -08 -02 Höge r k ant 159 1, 000 GK Mitt lin je 104 0, 631 UK Väns ter ka nt 157 0, 966 GK 12 2kf A Blåv iks jön (k 984 ) - Åski lje (k 988 ) 12 -08 -03 Höge r k ant 129 0, 970 GK Mitt lin je 217 1, 000 GK Väns ter ka nt 139 0, 977 GK 12 2kf A Auja ure (k 111 3) - Gäut a ( k11 12) 12 -08 -03 Höge r k ant 142 0, 758 UK Mitt lin je 177 0, 995 GK Väns ter ka nt 148 0, 798 UK
B ilag a A , R eg ion N or r S ida 6 V äs ter b o tt en s l än AC Väg Obje kt VägN r Vägt yp Vägk las s Strä cka Datu m Delo bje kt RL, t Ande l GK t GK/U K t RL, v Ande l GK v GK/U K v Qd Frik tio n EV AC 46 12 2kf A Tärn aby (k 111 5) - Väst ans jö (k1 116 ) 12 -08 -04 Höge r k ant 120 0, 831 GK Mitt lin je 255 1, 000 GK Väns ter ka nt 129 0, 860 GK EV AC 49 12 2kf A Umfo rs - rgr SE/ N 12 -08 -04 Höge r k ant 130 0, 944 GK Mitt lin je 292 1, 000 GK Väns ter ka nt 146 0, 973 GK EV AC 61 45 2kf A Vinl ids ber g ( k11 00 ) - Stor uma n ( k12 no rr ) 12 -08 -03 Höge r k ant 93 0, 258 UK Mitt lin je 208 1, 000 GK Väns ter ka nt 96 0, 263 UK RV AC 69 90 2kf B lgr Y/A C - Gafs ele (k 928 ) 12 -08 -02 Höge r k ant 266 1, 000 GK Mitt lin je 122 0, 909 GK Väns ter ka nt 286 1, 000 GK RV AC 70 90 2kf B Gafs ele (k 928 ) - Åsel e ( k36 5) 12 -08 -02 Höge r k ant 272 1, 000 GK Mitt lin je 145 0, 968 GK Väns ter ka nt 303 1, 000 GK RV AC 76 92 2kf B Peng lun d ( k54 6) - Bjur hol m ( k35 3) 12 -08 -02 Höge r k ant 103 0, 579 UK Mitt lin je 201 0, 954 GK Väns ter ka nt 114 0, 684 UK RV AC 94 95 2kf B Sten str äsk (k 908 ) - lgr AC/ BD 12 -08 -02 Höge r k ant 187 0, 987 GK Mitt lin je 137 0, 959 GK Väns ter ka nt 158 0, 986 GK
ion N or r S ida 7 än AC r Vägt yp Vägk las s Strä cka Datu m Delo bje kt RL, t Ande l GK t GK/U K t RL, v Ande l GK v GK/U K v Qd Frik tio n 360 2kf C Björ kbe rg (k9 64) Fäbo lid en (k9 60) 12 -08 -03 Höge r k ant 96 0, 314 UK Mitt lin je 228 1, 000 GK Väns ter ka nt 88 0, 190 UK 363 2kf C Mård sel e ( k78 4) - Ajau r ( k78 3) 12 -08 -04 Höge r k ant 108 0, 671 UK Mitt lin je 87 0, 085 UK Väns ter ka nt 95 0, 378 UK 363 2kf C Vorm sel e ( k10 04) Björ kse le (k1 002 /1 005 ) 12 -08 -05 Höge r k ant 87 0, 168 UK Mitt lin je 93 0, 298 UK Väns ter ka nt 80 0, 168 UK 364 2kf C Bots mar k ( k62 0/7 22 ) - Åträ sk (k7 21) 12 -08 -05 Höge r k ant 119 0, 684 UK Mitt lin je 92 0, 190 UK Väns ter ka nt saknas 365 2kf C Väst erm yrr ise t ( k5 91) Vägs ele (k 594 ) 12 -08 -03 Höge r k ant 199 1, 000 GK Mitt lin je 307 1, 000 GK Väns ter ka nt 223 0, 995 GK 365 2kf C Husb ond lid en (k1 00 0) - Rusk sel e ( k36 3) 12 -08 -04 Höge r k ant 132 0, 879 GK Mitt lin je 110 0, 815 GK Väns ter ka nt 116 0, 707 UK
www.vti.se vti@vti.se
VTI är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut som arbetar med forskning och utveckling inom transportsektorn. Vi arbetar med samtliga trafikslag och kärnkompetensen finns inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, beteende och samspel mellan människa-fordon-transportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll. VTI är världsledande inom ett flertal områden, till exempel simulatorteknik. VTI har tjänster som sträcker sig från förstudier, oberoende kvalificerade utredningar och expertutlåtanden till projektledning samt forskning och utveckling. Vår tekniska utrustning består bland annat av körsimulatorer för väg- och järnvägstrafik, väglaboratorium, däckprovnings-anläggning, krockbanor och mycket mer. Vi kan även erbjuda ett brett utbud av kurser och seminarier inom transportområdet.
VTI is an independent, internationally outstanding research institute which is engaged on research and development in the transport sector. Our work covers all modes, and our core competence is in the fields of safety, economy, environment, traffic and transport analysis, behaviour and the man-vehicle-transport system interaction, and in road design, operation and maintenance. VTI is a world leader in several areas, for instance in simulator technology. VTI provides services ranging from preliminary studies, highlevel independent investigations and expert statements to project management, research and development. Our technical equipment includes driving simulators for road and rail traffic, a road laboratory, a tyre testing facility, crash tracks and a lot more. We can also offer a broad selection of courses and seminars in the field of transport.
