Tillståndsmätning av vägmarkeringars funktion 2013

www.vti.se/publikationer Sven-Olof Lundkvist Mohammad-Reza Yahya

Tillståndsmätning av vägmarkeringars

funktion 2013

Förord

Denna studie har beställts av Trafikverket, där Torgny Augustsson har varit projektledare.

Datainsamlingen har utförts av Ramböll RST, med Berne Nielsen som ansvarig för mätningarna och Christian Nilsson för databearbetningen.

Data har analyserats och dokumenterats av Mohammad-Reza Yahya respektive Sven-Olof Lundkvist.

Ett speciellt tack till personalen på Ramböll RST som har farit land och rike runt för att utföra mätningarna!

Linköping i januari 2014

Sven-Olof Lundkvist Projektledare

Kvalitetsgranskning

Intern peer review har genomförts 13 januari 2014 av Sara Nygårdhs. Sven-Olof Lundkvist har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus 15 januari 2014. Projektledarens närmaste chef, Jan Andersson, har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering 17 januari 2014.

Quality review

Internal peer review was performed on 13January 2014 by Sara Nygårdhs. Sven-Olof Lundkvist has made alterations to the final manuscript of the report on 15 January 2014. The research director of the project manager, Jan Andersson, examined and approved the report for publication on 17 January 2014.

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 5

Summary ... 7

1 Bakgrund ... 9

2 Begrepp och metod ... 10

3 Analys ... 12

4 Resultat ... 13

4.1 Antalet objekt som har ingått i analysen ... 13

4.2 Andelen godkända delobjekt ... 13

4.3 Retroreflexionens medelvärde ... 17

5 Upprepad mätning i Skåne och Södermanlands län ... 19

5.1 Skåne län ... 19

5.2 Södermanlands län ... 21

5.3 Några exempel ... 24

5.4 Förändring från vår till höst - diskussion ... 25

6 Jämförelse av funktionen 2011–2013 ... 26

7 Vägmarkeringarnas funktion på de nationella stråken ... 30

7.1 Andelen godkända delobjekt samt retroreflexionen ... 30

8 Diskussion ... 36

9 Slutsatser ... 37

Referenser... 38 Bilaga A

Tillståndsmätning av vägmarkeringars funktion 2013

av Sven-Olof Lundkvist och Mohammad-Reza Yahya VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut 581 95 Linköping

Sammanfattning

Tillståndsmätningar av vägmarkeringar har under perioden 5 maj till 23 oktober 2013 gjorts på 294 objekt, vanligen omfattande tre delobjekt: två kantlinjer samt mitt- eller körfältslinje. Mätningarna avser primärt retroreflexionen, men även en skattning av retroreflexionen för våt markering, luminanskoefficienten och friktionen har gjorts på 134 objekt. Mätobjekten har valts slumpmässigt; dock har urvalet gjorts så att minst nio delobjekt har mätts i varje län. Objektens längd var i medeltal ca 10 km.

Syftet med tillståndsmätningarna är i första hand att få en uppfattning om i vilken utsträckning vägmarkeringarna på det statliga vägnätet uppfyller kraven i regelverket. Resultaten kan även användas för att jämföra funktionen mellan län eller regioner, vilket kan ligga till grund för framtida fördelning av underhållsmedel. Tillstånds-mätningar har i flera län gjorts varje år sedan år 2000, vilket gör att utvecklingen över tiden kan studeras.

Tillståndsmätningarna 2013 visar att av 854 delobjekt uppfyllde 382, eller 45 procent, kravet i VGU avseende torra vägmarkeringars retroreflexion. Motsvarande andel godkända med avseende på våtfunktionen var 50 av 262 delobjekt, eller 19 procent. För torra vägmarkeringar hade Region Norr störst andel godkända delobjekt, 73 procent, medan vägmarkeringarna i Region Stockholm hade lägst godkännandeandel, 15 procent. I övriga regioner godkändes 38–47 procent av delobjekten. Beträffande våta vägmarkeringars retroreflexion uppfyllde i Region Syd och Stockholm 10 respektive 11 procent kravet i VGU. I övriga regioner godkändes 22–33 procent av delobjekten. Av de ovan nämnda 854 delobjekt återfinns 228 på så kallade nationella stråk, vägar som kan anses vara särskilt viktiga och har ÅDT > 8 000 och en längd på minst 300 kilometer. På dessa vägar godkändes 36 procent och 22 procent av delobjekten med avseende på torra respektive våta vägmarkeringar. Vägmarkeringarnas funktion på de nationella stråken är således något sämre än på vägarna generellt.

Under åren 2011–2013 har indelningen i vägklasser varit identisk: motorvägar,

riksvägar och länsvägar. En jämförelse av andelen godkända delobjekt dessa år visar på en negativ trend. Undantag är Region Mitt och Region Norr, som uppvisar en ökad andel godkända delobjekt från 2012 till 2013.

I två län gjordes upprepad mätning med en första mätomgång i maj och en andra omgång i augusti/september. Dessa mätningar visar inte oväntat ett något bättre resultat vid den andra mätomgången. Detta indikerar att tidpunkten för mätning är viktig.

Performance assessment of road markings 2013

by Sven-Olof Lundkvist and Mohammad-Reza Yahya

Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI) SE-581 95 Linköping, Sweden

Summary

During the period 5 May until 23 October 2013, measurement of road marking performance has been carried out in Sweden. A total of 294 objects, each including two edge lines and one centre or lane line, i.e. three road marking objects, have been monitored using mobile

equipment. This reflectometer measures the retroreflectivity of dry road markings, but also estimates the dry road marking retroreflectivity, daylight luminance coefficient and skid resistance. The measurement road marking objects have been selected randomly; however in such a way that at least nine road marking objects in each county have been checked. The length of the road marking objects were on average 10 kilometer.

The aim of the condition assessment is primarily to get knowledge of to which extent the road markings fulfil the Swedish regulations. Furthermore, the results can form the basis for future allocation of funds for road marking maintenance; a poor road marking performance in a specific region might indicate that more maintenance is needed. Finally, the performance over years can be studied, as condition assessment has been carried out since 2000 in several counties.

The measurements 2013 show that 382 out of 854 road marking objects, 45 percent, fulfilled the requirements in the Swedish regulations regarding dry road marking retroreflectivity. The corresponding figure for wet road markings was 50 of 262 road marking objects, or 19 percent.

With respect to dry road markings, Region Nord (North) had the largest part of road marking objects fulfilling the requirements, 73 percent, while only 15 percent were approved in Region Stockholm. In the other regions 38–47 percent were approved. Regarding wet road markings, Region Syd (South) and Region Stockholm had the worst performance; only 11 percent of the road marking objects fulfilled the requirements. In the other four regions between 22 and 33 percent of the road marking objects were approved.

During 2011–2013, the classification of roads has been identical: European, national and county roads. A comparison of the performance during this year shows a negative trend. Two exceptions are Region Mitt (Central) and Region Nord (North), where an improvement from 2012 to 2013 could be registered.

In two counties repeated measurements were carried out: a 1st round in May 2013 and a second one in August/September the same year. These measurements showed an increase in retroreflectivity for most road marking objects. This result shows that the time of

1

Bakgrund

Sedan år 2000 har vägmarkeringars retroreflexion mätts mobilt i Sverige i varierande

omfattning. Våtfunktionen har indirekt mätts sedan år 2003 genom att retroreflexionen för våt markering beräknats från torrfunktionen och makrotexturen (mean profile depth, MPD). Detta har utförts på vägmarkeringar som enligt Teknisk Beskrivningstext Trafikverket (TBT) - Vägmarkering (Trafikverket Publikation 109:2010) ska vara våtsynbara, dvs. markeringar på vägar med ÅDT > 4000 fordon/dygn.

Liksom föregående år finns det flera syften med tillståndsmätningar:

 Att undersöka i vilken utsträckning Trafikverkets funktionskrav för vägmarkering uppfylls.

 Att undersöka om det finns någon skillnad i vägmarkeringskvalitet mellan länen inom en och samma region och mellan regionerna.

Beträffande kravet på retroreflexion för torr markering, är detta 150 mcd/m2/lx på vägar med ÅDT ≥ 2000 fordon och 100 mcd/m2_{/lx på övriga vägar. Vägar med ÅDT > 4000 fordon har} även krav på våtsynbara vägmarkeringar vad gäller kantlinjer och mittlinjer. Detta krav är alltid 35 mcd/m2/lx.

När Trafikverket bildades den 1 april 2010, förändrades samtidigt regionindelningen. Sverige består numera av sex Trafikverksregioner. Tillståndsmätningar av vägmarkeringarnas

funktion har genomförts i samtliga regioner och län år 2013. Resultatet för varje region redovisas detaljerat i separata VTI PM. Dessa PM kan beställas från VTI, enklast genom ett mail till sven-olof.lundkvist@vti.se eller mohammad-reza.yahya@vti.se.

I föreliggande notat sammanfattas resultaten från hela riket. I bilaga A återfinns valideringen av de mobila instrument som använts vid mätningarna.

2

Begrepp och metod

Några begrepp som används i rapporten förklaras nedan:

Objekt En vägsträcka, ca 10 km lång. Objektet indelas i delobjekt. Delobjekt En typ av längsgående vägmarkering i objektet (kant-, mitt- eller

körfältslinje). Delobjektet indelas i ca 100 mätplatser. Mätplats En 100 m lång sträcka i ett delobjekt.

Mätpunkt Mätplatsen innehåller ett stort antal mätpunkter där mätvärden registreras.

Indelningen i vägklasser har 2013 (liksom 2012) gjorts enligt följande: Vägklass A Europavägar

Vägklass B Riksvägar (9–99)

Vägklass C Primära länsvägar (100–404) och sekundära länsvägar (500–2999) med ÅDT > 4000 fordon

Förutom vägklasserna enligt ovan, har nationella stråk definierats. Ett nationellt stråk är en sträcka som till stor del har väg med ÅDT > 8000 fordon på en väglängd av minst 300 km. Denna definition innebär att de nationella stråken i huvudsak innefattar motorvägar och mötesfria vägar.

Antalet objekt som slumpmässigt valts ut för funktionskontroll inom en vägklass, n, har beräknats som:

3

N k n 

där N är totala antalet objekt i aktuell vägklass i regionen och k är en konstant som för 2012 års mätningar sattes till:

k = 4 för vägklass A k = 3 för vägklass B k = 2 för vägklass C

n avrundas till närmaste heltal. Antalet delobjekt som mäts blir då vanligen 3∙n; två kantlinjer

och en mittlinje på tvåfältsvägar, alternativt två (av fyra) kantlinjer och en (av två)

körfältslinjer på flerfältsvägar. Därefter fördelas antalet mätobjekt proportionellt mellan länen i regionen. Denna fördelning har styrts så att minst ett objekt kom att mätas i varje stråk och län.

Samtliga mätningar har utförts med det av Ramböll RST framtagna mätsystemet Road

Marking Tester (RMT). På vägar med ÅDT  4000 har retroreflexionen mätts endast för torra vägmarkeringar, medan även våtvärdet, friktionen och luminanskoefficienten (Qd) har

registrerats på kant- och mittlinjer på vägar med ÅDT > 4000. Mätningarna har gjorts mellan 5 maj och 23 oktober 2013. I Skåne och Södermanlands län gjordes två mätomgångar, en i maj och en i augusti/september. Resultaten i kapitel 4, 6 och 7 är alltid baserade på den första mätomgången.

De mätplatser i ett delobjekt som innehållit nylagd asfalt har tagits bort ur analysen, vilket inneburit att vissa delobjekt blivit avkortade och att andra utgått. Vidare har i några fall delobjekt tvingats utgå p.g.a. smuts på markeringen.

En speciell analys har gjorts för vägar som kan anses vara särskilt viktiga, här benämnda nationella stråk. Dessa har definierats ganska fritt, men en grundregel har varit att en stor del av vägen ska ha ÅDT > 8 000 och ha längden minst 300 km. Stråket börjar och slutar i naturliga punkter, oftast större städer.

3

Analys

Analys av data har gjorts enligt följande:

Från mätningarna av den torra vägmarkeringens retroreflexion, RL,torr, och makrotextur, MPD, har medelvärdet över delobjektet beräknats som:

m R R m i i torr L torr L





där RL,torr,i avser den torra vägmarkeringens retroreflexion och MPDi makrotexturen på mätplats i, och m antalet mätplatser i delobjektet.

Från dessa två variabler har för europavägar den våta vägmarkeringens retroreflexion, RL,våt, skattats som (se Lundkvist, Johansen, Nielsen, 2008):

MPD R

RL,våt 80,14 L,torr 18

Genomgående har regelverket enligt Teknisk Beskrivningstext–vägmarkering (TBT) gällt (Trafikverket, 2010:109). Gränsvärden för godkänt/underkänt delobjekt avseende

retroreflexion framgår av tabell 1.

Tabell 1 Definition av underkänt och godkänt delobjekt enligt TBT beträffande retroreflexion.

Torrfunktion Våtfunktion

ÅDT ≤ 2000 ÅDT > 2000 ÅDT > 4000

Fler än 20 % av mätplatserna har RL,torr < 100 mcd/m2/lx.

Fler än 20 % av mätplatserna har RL,torr < 150 mcd/m2/lx.

Fler än 20 % av mätplatserna har RL,våt < 35 mcd/m2/lx.

Underkänt delobjekt. Underkänt delobjekt. Underkänt delobjekt.

Högst 20 % av mätplatserna har RL,torr < 100 mcd/m2/lx. Högst 20 % av mätplatserna har RL,torr < 150 mcd/m2/lx. Högst 20 % av mätplatserna har RL,våt < 35 mcd/m2/lx.

Godkänt delobjekt. Godkänt delobjekt. Godkänt delobjekt.

Kravet på våtfunktion gäller endast kant- och mittlinjer (ej körfältslinjer).

Vägmarkeringarnas synbarhet har skattats med pc-programmet ”Visibility”, som har tagits fram inom COST 331. Ingångsvariabeln har då varit retroreflexionens medelvärde över hela delobjektet. I övrigt har ingångsparametrarna satts till den ”medelsvåra” situationen i helljus. Kort innebär detta att en 50-årig förare kör en bil på tvåfältsväg. Han eller hon är bländad av två mötande fordon och de egna strålkastarna är något smutsiga.

4

Resultat

4.1

Antalet objekt som har ingått i analysen

Retroreflexionen för torra vägmarkeringar har 2013 mätts på sammanlagt 294 objekt i Sverige. Tabell 2 visar fördelningen på region och vägtyp.

Tabell 2 Antal uppmätta objekt avseende torra vägmarkeringars retroreflexion per region år 2013. Vägklass Region A B C totalt Region Syd _{23 21 17 61} Region Väst _{21 16 15 52} Region Öst _{20 17 15 52} Region Stockholm _{11 8 9 28} Region Mitt _{25 19 12 56} Region Norr _{21 14 10 45} Sverige 121 95 78 294

Av objekten i tabell 2 har våtfunktionen mätts på dem som har ÅDT > 4000 fordon. Dessa var till antalet 134 stycken och fördelades som tabell 3 visar.

Tabell 3 Antal uppmätta objekt avseende våta vägmarkeringars retroreflexion per region år 2013.

4.2

Andelen godkända delobjekt

Tabellerna 4 och 5 redovisar för torra respektive våta vägmarkeringar andelen godkända och underkända delobjekt i respektive vägklass i regionerna.

Vägklass Region A B C totalt Region Syd _{23 8 3 34} Region Väst _{19 8 3 30} Region Öst _{19 7 0 26} Region Stockholm _{11 5 3 19} Region Mitt _{12 4 0 16} Region Norr _{9 0 0 9} Sverige 93 32 9 134

Tabell 4 Antal och andel godkända delobjekt avseende torra vägmarkeringars retroreflexion uppdelat på region och vägklass. ”G”, ”U” och ”% G” avser antalet godkända, antalet underkända respektive % godkända delobjekt.

Vägklass A Vägklass B Vägklass C Vägklass A+B+C G 19 23 27 69 Region Syd _{U 50 40 24 114} % G 28 37 53 38 G 27 20 23 70 Region Väst _{U 35 28 22 85} % G 44 42 51 45 G 15 23 31 69 Region Öst _{U 41 25 13 79} % G 27 48 70 47 G 1 7 4 12 Region Stockholm _{U 32 17 17 66} % G 3 29 19 15 G 31 21 20 72 Region Mitt _{U 44 36 14 94} % G 41 37 59 43 G 38 31 21 90 Region Norr _{U 18 8 8 34} % G 68 79 72 73 G 131 125 126 382 Sverige _{U 220 154 98 472} % G 37 45 56 45

Tabell 5 Antal och andel godkända delobjekt avseende våta vägmarkeringars retroreflexion uppdelat på region och vägklass. ”G”, ”U” och ”%G” avser antalet godkända, antalet underkända respektive % godkända delobjekt.

Vägklass A Vägklass B Vägklass C Vägklass A+B+C G 5 2 0 7 Region Syd _{U 41 14 6 61} % G 11 13 0 10 G 8 5 0 13 Region Väst _{U 30 11 6 47} % G 21 31 0 22 G 12 1 - 13 Region Öst _{U 26 13 - 39} % G 32 7 - 25 G 1 3 0 4 Region Stockholm _{U 21 7 4 32} % G 5 30 0 11 G 7 0 - 7 Region Mitt _{U 13 8 - 21} % G 35 0 - 25 G 6 - - 6 Region Norr _{U 12 - - 12} % G 33 - - 33 G 39 11 0 50 Sverige _{U 143 53 16 212} % G 21 17 0 19

Resultaten i tabellerna 4 och 5 visas också i figur 1 som ett medelvärde över de tre vägklasserna.

Figur 1 Andelen (%) godkända delobjekt i regionerna och i Sverige, medelvärdesbildat över vägklasserna A, B och C. Avser torra vägmarkeringar.

Figur 2 Andelen (%) godkända delobjekt i regionerna och i Sverige, medelvärdesbildat över vägklasserna A, B och C. Avser våta vägmarkeringar.

Binomialtest på risknivån 5 % visar att följande skillnader i figur 1 (torra markeringar) är signifikanta:

 Region Norr har större andel godkända delobjekt än övriga regioner.

 Region Stockholm har mindre andel godkända delobjekt än övriga regioner. Motsvarande för figur 2 (våta markeringar) visar:

 Region Syd och Region Stockholm har mindre andel godkända delobjekt än övriga regioner. 38 45 47 15 43 73 45 0 20 40 60 80 100

Andel godkända delobjekt (%)

torra vägmarkeringar

Andel godkända delobjekt (%)

våta vägmarkeringar

4.3

Retroreflexionens medelvärde

Tabellerna 6 och 7 visar retroreflexionens medelvärde, RL, och standardavvikelse, s, uppdelat på vägklass och region. Från standardavvikelsen och antalet uppmätta delobjekt, n, har även ett 95 % konfidensintervall, I, runt medelvärdet beräknats som

n n t s

I   .025( 1)

där t är Student’s t-värde för n antal delobjekt. Konfidensintervallet ska tolkas så att det sanna medelvärdet ligger inom RL ± I med sannolikheten 95 %. Exempelvis ligger det sanna

retroreflexionsmedelvärdet i Region Öst inom 166 ± 7 mcd/m2/lx med sannolikheten 95 %.

Tabell 6 Retroreflexionens medelvärde, RL, standardavvikelse, s, jämte ett 95 % konfidensintervall för medelvärdet, I. Avser torra vägmarkeringar.

Vägklass A Vägklass B Vägklass C Vägklass A+B+C RL 168 153 168 163 Region Syd s 58,2 41,8 43,6 49,4 I ± 14 ± 11 ± 13 ± 8 RL 178 177 171 176 Region Väst s 54,4 48,6 41,8 49,0 I ± 14 ± 15 ± 13 ± 8 RL 165 161 171 166 Region Öst s 47,8 36,3 42,1 42,6 I ± 13 ± 11 ± 13 ± 7 RL 130 143 147 139 Region Stockholm s 32,5 25,3 30,6 30,5 I ± 12 ± 11 ± 15 ± 7 RL 163 140 143 151 Region Mitt s 68,1 56,3 57,8 62,8 I ± 16 ± 15 ± 21 ± 10 RL 201 165 146 177 Region Norr s 73,5 53,3 52,5 66,8 I ± 20 ± 18 ± 20 ± 12 RL 170 157 161 163 Sverige s 61,6 47,5 46,8 53,8 I ± 7 ± 6 ± 7 ± 4

Tabell 7 Retroreflexionens medelvärde, RL, standardavvikelse, s, jämte ett 95 % konfidensintervall för medelvärdet, I. Avser våta vägmarkeringar.

Vägklass A Vägklass B Vägklass C Vägklass A+B+C RL 29 29 31 30 Region Syd s 10,1 15,1 6,9 11,1 I ± 4 ± 9 ± 8 ± 3 RL 28 33 27 29 Region Väst s 14,4 13,8 13,9 14,1 I ± 5 ± 8 ± 15 ± 4 RL 35 23 - 32 Region Öst s 8,3 12,4 - 10,9 I ± 3 ± 8 - ± 3 RL 27 34 10 29 Region Stockholm s 6,2 7,5 0,0 7,2 I ± 3 ± 6 ± 0 ± 3 RL 32 14 - 28 Region Mitt s 12,5 8,0 - 13,9 I ± 6 ± 7 - ± 5 RL 28 - - 28 Region Norr s 17,9 - - 17,9 I ± 9 - - ± 9 RL 30 28 23 29 Sverige s 11,9 13,7 12,7 12,5 I ± 2 ± 4 ± 7 ± 2

5

Upprepad mätning i Skåne och Södermanlands län

Ett problem med tillståndsmätningar är att samtliga mätningar omöjligt kan göras samtidigt. Hela mätsäsongen sträcker sig från maj till oktober, vilket innebär att i vissa län har

kompletteringsarbetet kommit längre vid mättillfället än i andra. För att undersöka effekten av detta gjordes 2013 upprepad mätning i Skåne och Södermanlands län.

5.1

Skåne län

Figurerna 3–5 visar andelen godkända mätplatser avseende torra vägmarkeringar i vägklasserna A, B respektive C i Skåne län. Mätningar är gjorda i två omgångar: Mätomgång 1 2013-05-04–2013-05-07

Mätomgång 2 2013-08-17–2013-09-03

Figur 3 Andelen godkända mätplatser avseende torra vägmarkeringars retroreflexion i Skåne län, vägklass A. Gränsen för godkänt delobjekt är lägst 80 % godkända mätplatser.

Figur 3 visar att av 21 delobjekt i vägklass A var 4 underkända i mätomgång 1, men godkända i mätomgång 2. Ett delobjekt var godkänt i mätomgång 1, men underkänt i mätomgång 2.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Andelen godkända mätplatser i varje delobjekt omgång 1 - omgång 2, torra markeringar, Vägklass A

Figur 4 Andelen godkända mätplatser avseende torra vägmarkeringars retroreflexion i Skåne län, vägklass B. Gränsen för godkänt delobjekt är lägst 80 % godkända mätplatser.

I vägklass B mättes 17 delobjekt i de två mätomgångarna, varav 2 var underkända i mätom-gång 1, men godkända i mätommätom-gång 2. Övriga 15 delobjekt uppvisade samma resultat i de två mätomgångarna.

Figur 5 Andelen godkända mätplatser avseende torra vägmarkeringars retroreflexion i Skåne län, vägklass C. Gränsen för godkänt delobjekt är lägst 80 % godkända mätplatser.

I vägklass C mättes 15 delobjekt. Av dessa blev 4 underkända i mätomgång 1, men godkända i mätomgång 2. För ett delobjekt var förhållandet det motsatta.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Andelen godkända mätplatser i varje delobjekt omgång 1 - omgång 2, torra markeringar, Vägklass B

Omgång 1 Omgång 2 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Andelen godkända mätplatser i varje delobjekt omgång 1 - omgång 2, torra markeringar, Vägklass C

Tabellerna 8–11 visar andelen godkända delobjekt vid de två mätomgångarna. Eftersom kunskap om hur mycket ett delobjekt kan förväntas förändra retroreflexionen ”naturligt” vår till höst saknas, omfattar dessa tabeller samtliga delobjekt, oavsett om de har åtgärdats eller ej. Antalet god- och underkända delobjekt i Skåne län med avseende på torrfunktionen samman-fattas i tabell 8.

Tabell 8 Antal godkända och underkända delobjekt avseende torra vägmarkeringars retroreflexion. Skåne län. Om delobjekten har åtgärdats eller ej har inte beaktats.

Godkänt i mätomgång 2 Underkänt i mätomgång 2 Godkänt i mätomgång 1 17 2 Underkänt i mätomgång 1 10 24

Således, beträffande torra vägmarkeringar var 36 % av delobjekten godkända i maj, medan 51 % var godkända i augusti/september. Tabell 9 visar motsvarande för våta vägmarkeringar.

Tabell 9 Antal godkända och underkända delobjekt avseende våta vägmarkeringars retroreflexion. Skåne län. Om delobjekten har åtgärdats eller ej har inte beaktats.

Godkänt i mätomgång 2 Underkänt i mätomgång 2 Godkänt i mätomgång 1 4 1 Underkänt i mätomgång 1 1 18

Beträffande våta vägmarkeringar var 21 % av delobjekten godkända vid båda mättillfällena. Vad gäller retroreflexionen så var den, medelvärdesbildad över samtliga delobjekt i de tre vägklasserna, 175 mcd/m2/lx vid mätningarna i maj, medan den var 192 mcd/m2/lx i augusti/september.

5.2

Södermanlands län

Figurerna 6–8 visar resultaten från upprepade mätning i Södermanlands län. Dessa mätningar är gjorda:

Mätomgång 1 2013-05-30–2013-06-01 Mätomgång 2 2013-08-27–2013-08-29

Figur 6 Andelen godkända mätplatser avseende torra vägmarkeringars retroreflexion i Södermanlands län, vägklass A. Gränsen för godkänt delobjekt är 80 %.

Figur 6 visar att av 10 delobjekt som mättes vid båda tillfällena var 2 godkända vid dessa mättillfällen, 3 underkända. Hela 5 delobjekt var godkända i augustimätningen, men underkända i maj.

Figur 7 Andelen godkända mätplatser avseende torra vägmarkeringars retroreflexion i Södermanlands län, vägklass B. Gränsen för godkänt delobjekt är 80 %.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Andelen godkända mätplatser i varje delobjekt omgång 1 - omgång 2, torra markeringar, Vägklass A

Omgång 1 Omgång 2 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Andelen godkända mätplatser i varje delobjekt omgång 1 - omgång 2, torra markeringar, Vägklass B

I vägklass B mättes 11 delobjekt vid båda mättillfällena. Endast ett var godkänt vid båda dessa tillfällen och två var underkända. Åtta delobjekt som var underkända på våren blev godkända i augusti.

Figur 8 Andelen godkända mätplatser avseende torra vägmarkeringars retroreflexion i Södermanlands län, vägklass C. Gränsen för godkänt delobjekt är 80 %.

I vägklass C mättes nio delobjekt, varav sex blev godkända och ett underkänt vid båda mättillfällena. Två delobjekt blev underkända på våren, men godkända på hösten.

Antalet god- och underkända delobjekt i Södermanlands län med avseende på torrfunktionen sammanfattas i tabell 10.

Tabell 10 Antal godkända och underkända delobjekt avseende torra vägmarkeringars retroreflexion. Södermanlands län. Om delobjekten har åtgärdats eller ej har inte beaktats.

Godkänt i mätomgång 2 Underkänt i mätomgång 2 Godkänt i mätomgång 1 9 0 Underkänt i mätomgång 1 14 7 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Andelen godkända mätplatser i varje delobjekt omgång 1 - omgång 2, torra markeringar, Vägklass C

Tabell 11 Antal godkända och underkända delobjekt avseende våta vägmarkeringars retroreflexion. Södermanlands län. Om delobjekten har åtgärdats eller ej har inte beaktats.

Godkänt i mätomgång 2 Underkänt i mätomgång 2 Godkänt i mätomgång 1 0 0 Underkänt i mätomgång 1 3 7

Beträffande våta vägmarkeringar var inget delobjekt godkänt vid vårmätningen, medan tre av tio var godkända i augusti.

Vad gäller retroreflexionen för torra markeringar så var den, medelvärdesbildad över samtliga delobjekt i de tre vägklasserna, 148 mcd/m2/lx vid mätningarna i maj, medan den var 189 mcd/m2/lx i augusti.

5.3

Några exempel

Figur 9 visar ett exempel på ett delobjekt som inte har åtgärdats, men ändå har en högre retroreflexion på höstmätningen än på vårmätningen. Figuren avser höger kantlinje på objekt M6, vilken är en del av motorvägen E4 genom Skåne län.

Figur 9 Retroreflexionen för torr höger kantlinje på objekt M6 i Skåne län vid två mättillfällen.

Figur 9 visar exempel på en vägmarkering som inte har åtgärdats under sommaren, men ändå har något högre retroreflexion på hösten än på våren. Kravet för denna vägmarkering är att minst 80 % av mätplatserna ska vara godkända, dvs. ha ett värde på minst 150 mcd/m2/lx. Vid vårmätningen godkändes 72 % av mätplatserna, medan 89 % var godkända på höstmätningen. Delobjektet underkändes således på våren, men godkändes på hösten utan att det hade

åtgärdats.

Figur 10 visar ett annat exempel vilket avser objekt D7, körfältslinjen på E4 genom Södermanlands län.

Figur 10 Retroreflexionen för torr körfältsmarkering på objekt D7 i Södermanlands län.

Liksom figur 9, visar figur 10 ett exempel på ett delobjekt som underkändes vid den första mätomgången, men godkändes vid den andra. I detta fall är det emellertid uppenbart att de sista 10 kilometrarna av delobjektet har åtgärdats under sommaren.

Slutligen visar figur 11 ett gott exempel, vilket avser mittlinjen på objekt D51 på länsväg 214. Detta objekt har sannolikt inte åtgärdats och uppvisar ungefär samma funktion på våren som på hösten: 71 % godkända mätplatser på våren och 74 % på hösten. Detta delobjekt

underkändes således vid båda mättillfällena.

Figur 11 Retroreflexionen för torr mittmarkering på objekt D51 i Södermanlands län.

5.4

Förändring från vår till höst - diskussion

De upprepade mätningarna har visat att i flera fall har resultatet, godkänt eller underkänt, varit beroende av när i tiden mätningen har gjorts. I flera fall beror detta uppenbart på att

delobjektet har åtgärdats, men i andra fall är förändringen naturlig. Från mätningarna kan det vara svårt att avgöra vilket som var fallet eftersom kunskap om rimliga naturliga förändringar saknas. Detta är en studie i sig och den borde genomföras snarast.

Även om man skaffar kunskap om förändringens storlek, så kommer denna förändring – oftast en ökning av retroreflexionen – alltid att finnas. Önskvärt, men omöjligt, vore att mäta samtliga delobjekt inom en mycket kort tidsperiod. Alternativet är att lägga upp ett

6

Jämförelse av funktionen 2011–2013

Figurerna 12– 17 visar andelen godkända delobjekt med avseende på torra vägmarkeringars retroreflexion under de tre senaste åren.

Figur 12 Andelen torra vägmarkeringar i Region Syd som uppfyllde kravet i VGU.

Figur 13 Andelen torra vägmarkeringar i Region Väst som uppfyllde kravet i VGU.

Figur 14 Andelen torra vägmarkeringar i Region Öst som uppfyllde kravet i VGU. 0 20 40 60 80 100 2011 2012 2013

Region Syd

Europavägar Riksvägar Länsvägar

0 20 40 60 80 100 2011 2012 2013

Region Väst

Europavägar Riksvägar Länsvägar

0 20 40 60 80 100 2011 2012 2013

Region Öst

Figur 15 Andelen torra vägmarkeringar i Region Stockholm som uppfyllde kravet i VGU.

Figur 16 Andelen torra vägmarkeringar i Region Mitt som uppfyllde kravet i VGU. 0 20 40 60 80 100 2011 2012 2013

Region Stockholm

Europavägar Riksvägar Länsvägar

0 20 40 60 80 100 2011 2012 2013

Region Mitt

Europavägar Riksvägar Länsvägar

0 20 40 60 80 100 2011 2012 2013

Region Norr

Figurerna 12–17 visar en tydlig tendens till lägre retroreflexion 2013 än tidigare år i Region Syd, Väst, Öst och Stockholm. I Region Mitt och Norr är förhållandet något annorlunda; här syns en ökning mellan 2012 och 2013. Figur 18 visar utvecklingen i landet som helhet.

Figur 18 Andelen torra vägmarkeringar i Sverige som uppfyllde kravet i VGU.

Sett över hela Sverige uppvisar vägmarkeringarnas funktion på riks- och länsvägar endast en liten förändring. Detta förklaras av en förbättring i två regioner och en försämring i de fyra andra. Andelen godkända delobjekt på europavägar har dock minskat, från 52 % 2011 till 38 % 2012 och 37 % 2013. Detta tyder på att underhållet på det högtrafikerade vägnätet är eftersatt.

Mätprogrammet för våta vägmarkeringars retroreflexion förändrades 2012 varför det inte är meningsfullt att göra en jämförelse, annat mellan 2012 och 2013. Det kan dock konstateras att våta vägmarkeringars retroreflexion uppvisar ungefär samma förändring som för torra

markeringar: En försämring i Region Syd, Väst, Öst och Stockholm och en förbättring i Mitt och Norr.

I Region Öst och Region Stockholm har tillståndsmätningar gjorts årligen sedan år 2000. Figur 20 visar retroreflexionens utveckling under dessa 14 år. För att jämförelsen ska bli korrekt har den ”gamla” regionindelningen använts även efter omstruktureringen av regionerna 2010. Således ingår inte Östergötlands län i Region Öst. Dessutom har under senare år mätningar gjorts även på det lågtrafikerade vägnätet, men figur 19 omfattar endast vägar med ÅDT > 4000, vilket innebär att Gotlands län inte ingår i denna analys.

0 20 40 60 80 100 2011 2012 2013

SVERIGE

Figur 19 Retroreflexionen [mcd/m2/lx] under åren 2000 – 2013 i Region Stockholm

(Stockholms län) och Region Öst (Uppsala, Södermanlands, Örebro och Västmanlands län).

Figur 19 visar hur vägmarkeringarnas funktion har utvecklats under de senaste 14 åren. I Region Öst har retroreflexionen varierat under åren, men i stort sett legat på en nivå i

intervallet 150–220 mcd/m2_{/lx. I Region Stockholm har retroreflexionen varit något lägre än i} Region Öst, men i stort sett var trenden positiv fram till 2009. Från 2010 har trenden vänts och medelvärdet är 2013 nere på blygsamma 135 mcd/m2/lx.

0 50 100 150 200 250

Retroreflexionen (mcd/m

_{/lx) 2000 - 2013}

7

Vägmarkeringarnas funktion på de nationella stråken

7.1

Andelen godkända delobjekt samt retroreflexionen

Tabell 12–16 visar andelen godkända delobjekt samt retroreflexionens medelvärde för de fem nationella stråken, definierade som beskrivs i kapitel 1. Synbarheten i halvljus, S, avser en 60-årig förare som har möte och vars egna fordons strålkastare är något smutsiga. För en 50-60-årig förare skulle motsvarande synavstånd vara ca 4 meter längre.

Tabell 12 Nationella stråket E4, Helsingborg–Luleå, 1 454 km. Antalet kontrollerade objekt, n, andelen godkända delobjekt (%) och synbarheten i helljus [m].

Region n Andel godkänt, torrt (%) S, torrt [m] Andel godkänt, vått (%) S, vått [m] Syd 10 41 83 15 45 Öst 9 19 83 22 49 Stockholm 4 9 69 0 43 Mitt 6 50 86 42 53 Norr 8 83 80 38 46 Helsingborg – Luleå 37 43 81 24 47

Tabell 13 Nationella stråket E6, Trelleborg – Strömstad, 466 km Antalet kontrollerade objekt, n, andelen godkända delobjekt (%) och synbarheten i helljus [m].

Region n Andel godkänt, torrt (%) S, torrt [m] Andel godkänt, vått (%) S, vått [m] Syd 1 0 82 0 48 Väst 7 33 78 43 43 Trelleborg–Strömstad 8 29 79 38 44

Tabell 14 Nationella stråket E18, Karlstad – Stockholm, 308 km. Antalet kontrollerade objekt, n, andelen godkända delobjekt (%) och synbarheten i helljus [m].

Region n Andel godkänt, torrt (%) S, torrt [m] Andel godkänt, vått (%) S, vått [m] Väst 1 67 79 100 48 Öst 6 29 81 33 54 Stockholm 3 0 77 0 46 Karlstad - Stockholm 10 31 80 30 48

Tabell 15 Nationella stråket E20, Göteborg – Stockholm, 469 km. Antalet kontrollerade objekt, n, andelen godkända delobjekt (%) och synbarheten i helljus [m].

Region n Andel godkänt,

torrt (%) S, torrt [m] Andel godkänt, vått (%) S, vått [m] Väst 5 27 70 0 39 Öst 4 56 78 50 53 Stockholm 1 0 74 0 40 Göteborg - Stockholm 10 33 73 20 45

Tabell 16 Nationella stråket E22, Malmö – Norrköping, 455 km. Antalet kontrollerade objekt, n, andelen godkända delobjekt (%) och synbarheten i helljus [m].

Region n Andel godkänt, torrt (%) S, torrt [m] Andel godkänt, vått (%) S, vått [m] Syd 10 17 78 5 44 Öst 1 0 80 0 47 Malmö - Norrköping 11 15 78 5 44

Figurerna 20 och 21 sammanfattar resultaten för de nationella stråken. Figurerna 22–27 visar retroreflexionen och synbarheten för höger kantlinje på dessa stråk.

Figur 20 Andelen (%) godkända delobjekt med avseende på torra vägmarkeringars retroreflexion på de nationella stråken.

Figur 21 Andelen (%) godkända delobjekt med avseende på våta vägmarkeringars retroreflexion på de nationella stråken.

43

29 31 33

15

36

E4 E6 E18 E20 E22 NATIONELLA

STRÅK

Andelen godkända delobjekt (%) torra vägmarkeringar

Figur 22 Retroreflexionen [mcd/m2/lx] för nationella stråket E 4. Medelvärde över samtliga uppmätta delobjekt höger kantlinje i respektive region.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Syd Öst Stockholm Mitt Norr

Figur 24 Retroreflexionen [mcd/m2/lx] för nationella stråken E 6 och E 18. Medelvärde över samtliga uppmätta delobjekt höger kantlinje i respektive region.

Figur 25 Synbarheten i nationella stråken E 6 och E 18. Medelvärde över samtliga uppmätta delobjekt höger kantlinje i respektive region.

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 Syd Väst Väst Öst Stockholm E6 . E18 [m cd/m 2/l x]

Retroreflexionen i nationella stråken E 6 och E 18 RL, torrt, HK RL, vått, HK

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Syd Väst Väst Öst Stockholm E6 . E18

Figur 26 Retroreflexionen [mcd/m2/lx] för nationella stråken E 20 och E 22. Medelvärde över samtliga uppmätta delobjekt höger kantlinje i respektive region.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Väst Öst Stockholm Syd Öst

8

Diskussion

Resultatet av tillståndsmätningarna 2013 måste anses vara allt annat än tillfredsställande: En stor andel av de kontrollerade delobjekten, 55 %, uppfyllde inte kraven i VGU avseende retroreflexionen för torra vägmarkeringar. I Region Stockholm var motsvarande siffra 85 %. På motorvägar i Region Stockholm underkändes nästan samtliga delobjekt–97 %.

Utvecklingen från 2011 har varit negativ i de fyra sydligaste regionerna, vilket framför allt gäller det högtrafikerade vägnätet. Detta tyder på att underhållet inte har kunnat kompensera för slitaget från trafiken.

Beträffande våta vägmarkeringar är resultatet om möjligt ännu mindre tillfredsställande: I Sverige underkändes 81 % av de kontrollerade delobjekten och hela 90 % i Region Syd. Man kan alltid spekulera i varför resultatet har blivit som det har blivit. Känt är att det har förekommit en prispress på marknaden, vilket logiskt sett borde innebära färre underhålls-åtgärder. För detta talar resultatet från högtrafikerade vägar; andelen underkända delobjekt var 63 %, 55 % och 44 % på motor-, riks- respektive länsvägar. Mot detta talar resultaten från Region Norr, där en så stor andel som 73 % av de kontrollerade delobjekten klarade kravet i VGU.

I två län gjordes upprepad mätning med en första mätomgång i maj och en andra omgång i augusti/september. Resultatet från dessa två mätserier visade att en större andel delobjekt godkändes i augusti än i maj. En del av förklaringen är att fler objekt hade hunnit åtgärdas i augusti, en annan del är att vägmarkeringarna behöver tid att återhämta sig efter vintern. Man kan alltid hävda att oavsett när funktionskontrollen sker, ska kraven i VGU uppfyllas. Men vill man göra korrekta jämförelser mellan län eller regioner är det viktigt att inte jämföra äpplen och päron. Egentligen skulle alla mätningar göras samtidigt, vilket förstås är omöjligt. Ett alternativ kan vara att i varje region mäta hälften av objekten tidigt på säsongen och den andra hälften sent. På så sätt skulle effekten av tidpunkt för mätning kunna minimeras.

De nationella stråken har vanligen hastighetsbegränsningen 100–120 km/h. I dessa hastigheter skattas erforderligt kortaste synavstånd, med pre-view-time = 2,2 s, till ca 60–75 m. Detta minimiavstånd uppfylls för torra vägmarkeringar på de flesta stråken, men inte någonstans för våta markeringar. I väta är synbarheten ca 45 m, vilket motsvarar hastigheten 70 km/h vid pvt = 2,2 s. Den dåliga synbarheten för våta vägmarkeringar förklaras helt av att markeringarna sällan eller aldrig uppfyller kraven i regelverket.

9

Slutsatser

Den objektiva slutsats man kan dra av årets tillståndsmätningar är att vägmarkeringarnas funktion har försämrats sedan 2012. En subjektiv slutsats måste bli att funktionen är alltför dålig, åtminstone vid en jämförelse med kraven i VGU. Orsaken till detta är sannolikt bristande underhåll.

Referenser

Lundkvist, S-O, Johansen, T.C., Nielsen, B., Mobil funktionskontroll av vägmarkeringar, VTI Rapport 611, Linköping, 2008.

Trafikverket, TBT Vägmarkering, rev. 1, Publ. 2010:109, Borlänge, 2010.

COST 331, Requirements for horizontal road markings, Final Report of the Action, European Communities, Brussels, 1999.

Bilaga A Sida 1 (5)

Validering av mobila reflektometrar 2013

För att Trafikverket ska acceptera mätresultat från mobila instrument, måste dessa instrument fr.o.m. 2013 valideras varje år. Valideringen omfattar endast retroreflexionen för torra vägmarkeringar och har gjorts enligt Vägverkets metodbeskrivning 2009:22, reviderad 2013-04-22 och nedan benämnd TRV Metodbeskrivning för kontrollmätning av längsgående

vägmarkeringar med mätbil. Detta PM redovisar resultaten från validering av LTL-M

tillhö-rande Geveko, Ramböll (3 instrument), Svevia och Trafikmarkering. Samtliga mätningar gjordes 2013-04-16 i M-län, utom valideringen av Trafikmarkeringars instrument, som gjordes 2013-05-22 i E-län. Tiden mellan de handhållna och de mobila mätningarna var i samtliga fall kort; mindre än två timmar.

Mätfelen har beräknats enligt följande (n är antalet objekt, n = 10):

Absolut mätfel Systematiskt mätfel





R_{omg omg omg}

rep

1 1 2

abs

 och rep får enligt TRV Metodbeskrivning inte överstiga 20 %.



Bilaga A Sida 2 (5)

Tabell 1 - 6 visar uppmätta medelvärden för 10 objekt med referensinstrumentet, LTL-X och de två mätomgångarna som gjordes med de fem mobila instrumenten av typ LTL-M, 5 cm i mitten av varje markering.

Tabell A1 Uppmätta medelvärden för 100 meter långa objekt kantlinje. Objekt 1 – 5 är profilerade kantlinjer, medan övriga är plana. Avser Gevekos instrument.

objekt nr. LTL-XL Geveko (mätning 1) abs (%) Geveko (mätning 2) 1 137 139 1,5 140 2 145 142 2,1 137 3 171 172 0,6 171 5 139 130 6,5 127 11 149 127 14,8 122 12 155 111 28,4 136 13 132 125 5,3 130 14 144 107 25,7 112 15 122 77 36,9 81 16 88 81 8,0 88

Värdena i tabell A1 innebär att medelvärdet för  absoluta mätfelet är 13,0 %

 systematiska mätfelet är -12,5 %  repeterbarheten är 5,6 %.

Tabell A2 Uppmätta medelvärden för 100 meter långa objekt kantlinje. Objekt 1 – 5 är profilerade kantlinjer, medan övriga är plana. Avser Rambölls instrument RST7.

objekt nr. LTL-XL Ramböll RST7 (mätning 1) abs (%) Ramböll RST7 (mätning 2) 1 137 146 6,6 147 2 145 152 4,8 154 3 171 193 12,9 192 5 139 169 21,6 173 11 149 157 5,4 162 12 155 166 7,1 168 13 132 150 13,6 147 14 144 157 9,0 153 15 122 123 0,8 120 16 88 89 1,1 87

Bilaga A Sida 3 (5)

Värdena i tabell A2 innebär att medelvärdet för  absoluta mätfelet är 8,3 %

 systematiska mätfelet är +8,3 %  repeterbarheten är 1,9 %

Tabell A3 Uppmätta medelvärden för 100 meter långa objekt kantlinje. Objekt 1 – 5 är profilerade kantlinjer, medan övriga är plana. Avser Rambölls instrument RST8.

objekt nr. LTL-XL Ramböll RST8 (mätning 1) abs (%) Ramböll RST8 (mätning 2) 1 137 141 2,9 138 2 145 149 2,8 146 3 171 186 8,8 185 5 139 147 5,8 148 11 149 159 6,7 147 12 155 159 2,6 158 13 132 135 2,3 137 14 144 146 1,4 141 15 122 120 1,6 130 16 88 105 19,3 91

Värdena i tabell A3 innebär att medelvärdet av det  absoluta mätfelet är 5,4 %

 systematiska mätfelet är +5,1 %  repeterbarheten är 4,0 %

Tabell A4 Uppmätta medelvärden för 100 meter långa objekt kantlinje. Objekt 1 – 5 är profilerade kantlinjer, medan övriga är plana. Avser Rambölls instrument RST9.

objekt nr. LTL-XL Ramböll RST9 (mätning 1) abs (%) Ramböll RST9 (mätning 2) 1 137 152 10,9 154 2 145 159 9,7 158 3 171 198 15,8 197 5 139 156 12,2 158 11 149 164 10,1 164

Bilaga A Sida 4 (5)

Värdena i tabell A4 innebär att medelvärdet för  absoluta mätfelet är 11,8 %

 systematiska mätfelet är +11,8 %  repeterbarheten är 1,4 %

Tabell A5 Uppmätta medelvärden för 100 meter långa objekt kantlinje. Objekt 1 – 5 är profilerade kantlinjer, medan övriga är plana. Avser Svevias instrument.

objekt nr. LTL-XL Svevia (mätning 1) abs (%) Svevia (mätning 2) 1 137 156 13,9 157 2 145 165 13,8 165 3 171 212 24,0 212 5 139 154 10,8 155 11 149 152 2,0 148 12 155 179 15,5 173 13 132 152 15,2 151 14 144 142 1,4 144 15 122 129 5,7 117 16 88 97 10,2 100

Värdena i tabell A5 innebär att medelvärdet för  absoluta mätfelet är 11,2 %

 systematiska mätfelet är +11,0 %  repeterbarheten är 2,2 %

Tabell A6 Uppmätta medelvärden för 100 meter långa objekt kantlinje. Objekt 1 – 5 är profilerade kantlinjer, medan övriga är plana. Avser Trafikmarkerings instrument.

objekt nr. LTL-XL Trafikmarkering (mätning 1) abs (%) Trafikmarkering (mätning 2) 2 142 162 14,1 166 3 146 166 13,7 164 4 151 165 9,8 164 5 114 137 19,8 163 7 88 94 6,8 95 8 101 122 20,6 120 9 142 143 1,0 161 10 128 135 5,2 136 12 143 156 8,7 152 13 84 94 12,2 92

Bilaga A Sida 5 (5)

Värdena i tabell A6 innebär att medelvärdet för  absoluta mätfelet är 11,2 %

 systematiska mätfelet är +11,2 %  repeterbarheten är 4,4 %

Slutsatser

Samtliga sex instrument som validerades 2013 uppfyller de krav som Trafikverket ställer i föreslagen Metodbeskrivning Kontrollmätning av längsgående vägmarkeringar med mätbil.

Två tredjepartskontroller av Rambölls tillståndsmätningar gjordes under sommaren, en på objekt AB54 (lv 257) och en på E53 (lv 134). Dessa kontroller utfördes enligt TRV Metodbeskrivning för handhållen funktionskontroll av vägmarkering. Tabell A7 visar resultaten som ett medelvärde för sex delobjekt.

Tabell A7 Retroreflexionen uppmätt med LTL-M (mobilt) och med LTL-XL (handhållet).

delobjekt LTL-M (mobilt) LTL-XL (handhållet)

AB54, höger kant 143 134

AB54, mitt 99 102

AB54, vänster kant 120 123

E53, höger kant 218 212

E53, mitt 234 220

E53, vänster kant 197 200

Den systematiska avvikelsen mellan de två instrumentens avläsningar var 1,5 % och det absoluta mätfelet 3,8 %. Detta måste anses vara tillfredsställande.

Förutom dessa tredjepartskontroller gjorde Ramböll regelbundet (dagligen) egenkontroller av de mobila mätningarna.

r

esu

lt

at

fö

r

d

e

n

at

io

n

el

la

st

råken

orr och Stoc

kholm. Bredd, m RL torr Synbarh et torr RL våt o n L ä n O b j e k t HK MK VK HK MK VK H K 5 0 M K 5 0 V K 5 0 H K 6 0 M K 6 0 V K 6 0 HK VK H K 5 0 V K 5 0 H K 6 0 H K 6 0 X 4 30 15 30 118 118 137 81 53 60 76 50 60 26 28 49 51 46 47 X 9 30 15 30 269 105 180 93 51 60 93 49 60 49 28 63 51 58 47 X 14 30 15 30 280 201 190 93 59 60 93 57 60 47 34 62 54 57 50 X 22 30 15 30 184 181 213 93 58 60 88 56 60 34 39 55 57 51 53 Y 7 30 15 30 158 109 136 89 52 60 84 49 60 44 29 60 51 56 48 Y 12 20 15 30 196 290 209 89 60 60 84 60 60 40 43 55 59 51 55 AC 1 30 15 30 186 329 153 93 60 60 89 60 60 46 35 61 55 57 51 AC 2 30 15 30 220 146 194 93 55 60 93 53 60 39 33 58 54 54 50 AC 5 30 15 30 250 290 280 93 60 60 93 60 60 52 51 64 60 60 58 AC 8 15 15 15 171 186 180 65 58 60 62 56 59 10 10 26 26 24 24 AC 9 30 15 30 205 181 192 93 58 60 91 56 60 10 10 33 33 30 30 AC 14 15 15 15 196 222 182 68 59 60 64 58 59 BD 3 20 15 20 20 2 109 283 90 52 60 85 49 60 42 51 56 58 52 55 BD 5 20 15 30 81 347 270 71 60 60 66 60 60 32 51 51 60 47 58 AB 1 30 15 30 107 216 117 79 59 60 74 58 60 22 22 46 46 43 43 AB 3 30 15 30 102 122 116 77 53 60 72 51 60 24 25 48 48 44 45 AB 4 30 15 30 102 124 132 77 53 60 72 51 60 22 21 46 45 43 42 AB 8 30 15 30 54 117 118 60 53 60 56 50 60 21 29 45 51 42 48 Bilaga B Sida 1 (4)

T abe ll B2 Re sult at f ör ob jek t i ngåe nde i det nati one ll a st råk et E4, Re gion S yd oc h Öst. Bredd, m RL torr Synbarhet torr RL våt Synbarhet våt S T R Å K R e g i o n L ä n O b j e k t HK MK VK HK MK VK H K 5 0 M K 5 0 V K 5 0 H K 6 0 M K 6 0 V K 6 0 HK VK H K 5 0 V K 5 0 H K 6 0 H K 6 0 E4 Syd F 2 30 15 30 174 197 336 92 58 60 87 57 60 26 51 49 60 46 58 F 7 30 15 30 124 357 149 83 60 60 78 60 60 20 31 45 52 41 49 F 8 30 20 30 199 256 129 90 60 60 83 60 60 37 30 57 52 53 48 F 11 30 15 30 129 250 243 84 60 60 79 59 60 19 33 44 54 40 50 G 2 30 15 30 137 138 200 85 55 60 80 52 60 21 34 45 54 42 50 G 3 30 15 30 222 132 278 93 54 60 93 52 60 38 10 57 33 53 30 G 7 20 15 30 162 123 178 84 53 60 79 51 60 10 10 31 33 29 30 G 8 20 15 30 167 110 204 85 52 60 80 49 60 29 32 49 53 45 49 M 4 30 20 30 124 229 17 9 83 60 60 78 60 60 26 46 49 60 46 56 M 6 30 20 30 159 274 130 90 60 60 84 60 60 35 40 55 57 51 54 Öst C 2 30 15 30 161 139 181 90 55 60 85 53 60 38 38 57 56 53 53 C 5 30 15 30 143 130 134 87 54 60 81 52 60 40 41 58 58 54 54 C 8 30 15 30 159 135 112 90 54 60 84 52 60 43 42 60 58 56 54 D 1 30 15 30 176 133 105 92 54 60 87 52 60 31 22 53 46 49 43 D 2 30 15 30 186 130 212 93 54 60 89 52 60 32 35 54 55 50 51 D 7 30 15 30 142 183 217 86 58 60 81 56 60 24 33 48 54 44 50 E 6 30 15 30 137 255 144 85 60 60 80 59 60 25 28 49 51 45 47 E 7 30 15 30 144 330 199 87 60 60 82 60 60 25 31 49 52 45 49 E 12 30 15 30 132 161 272 84 56 60 79 54 60 29 45 52 60 48 56 Bilaga B Sida 2 (4)

at f ör ob jek t i ngåe nde i de nation ell a st råk en E6 oc h E18. Bredd, m RL torr Synbarhet torr RL våt Synbarhet våt o n L ä n O b j e k t HK MK VK HK MK VK H K 5 0 M K 5 0 V K 5 0 H K 6 0 M K 6 0 V K 6 0 HK VK H K 5 0 V K 5 0 H K 6 0 H K 6 0 M 9 30 15 30 144 155 148 87 56 60 82 54 60 29 29 52 51 48 48 N 1 30 15 30 151 133 202 88 54 60 83 52 60 25 52 49 60 45 59 N 5 30 15 30 207 112 386 93 52 60 92 50 60 33 60 54 60 50 60 N 7 30 15 30 189 137 200 93 55 60 89 52 60 32 41 54 58 50 54 N 8 20 15 20 145 118 218 81 53 60 76 50 60 24 44 45 56 42 52 O 9 30 15 30 148 136 208 88 54 60 82 52 60 30 43 52 59 48 55 O 11a 20 10 20 110 104 210 74 47 60 70 45 60 29 51 49 58 45 55 O 11b 10 15 10 144 136 57 53 54 51 10 10 25 25 23 23 AB 10 30 15 30 110 120 158 79 53 60 74 51 60 27 32 50 53 47 49 AB 11 30 15 30 124 119 149 83 53 60 78 51 60 24 30 48 52 44 48 AB 12 30 15 30 136 116 165 85 52 60 80 50 60 28 32 51 53 47 49 S 18 30 15 30 132 254 280 84 60 60 79 60 60 39 60 58 60 54 60 T 3 30 15 30 222 172 192 93 57 60 93 55 60 37 52 57 60 53 59 T 7 30 15 30 169 145 310 91 55 60 86 53 60 28 49 51 60 47 57 U 1 30 15 30 103 127 78 60 73 60 22 31 46 52 43 49 U 6 30 15 30 166 132 165 91 54 60 86 52 60 41 45 59 60 55 56 U 7 30 15 30 103 157 160 78 56 60 73 54 60 23 41 47 56 44 52 C 14 30 15 30 120 106 202 82 51 60 77 49 60 27 32 50 53 47 49 Bilaga B Sida 3 (4)

T abe ll B4 Re sult at f ör ob jek t i ngåe nde i de nation ell a st råk en E20 oc h E22 . Bredd, m RL torr Synbarhet torr våt Synbarhet våt S T R Å K R e g i o n L ä n O b j e k t HK MK VK HK MK VK H K 5 0 M K 5 0 V K 5 0 H K 6 0 M K 6 0 V K 6 0 HK VK H K 5 0 V K 5 0 H K 6 0 H K 6 0 E20 Sth AB 22 30 15 30 107 117 136 79 53 60 74 50 60 19 28 44 51 40 47 Väst O 18 30 15 30 145 140 181 87 55 60 82 53 60 30 38 52 56 48 53 O 19 30 15 30 150 127 207 88 54 60 83 51 60 30 32 52 53 48 49 O 24 15 15 15 98 161 96 55 56 53 52 54 50 21 20 35 34 33 32 O 25 20 15 30 180 137 208 87 55 60 82 52 60 29 36 49 55 45 52 O 30 10 15 10 115 157 1 08 53 56 50 50 54 48 10 10 25 25 23 23 Öst D 13 30 15 30 107 131 79 60 74 60 42 27 59 50 55 46 T 8 20 15 30 197 193 89 60 84 60 50 46 59 60 55 56 T 9 20 15 30 173 215 86 60 81 60 39 42 54 58 51 54 U 11 20 15 30 120 190 150 76 58 60 72 56 60 35 32 52 53 49 49 E22 Syd H 5 30 15 20 86 89 137 73 49 60 68 46 60 17 25 42 46 39 43 H 10 30 15 30 161 99 173 90 50 60 85 48 60 28 31 51 52 47 49 H 17 10 15 10 110 121 104 52 53 50 50 51 48 22 10 33 25 31 23 H 19 20 10 30 215 90 222 91 45 60 86 43 60 10 34 31 54 29 50 K 6 30 15 30 136 104 157 85 51 60 80 49 60 32 33 54 54 50 50 K 7 20 15 20 195 113 191 89 52 60 84 50 60 31 30 50 49 47 4 6 K 8 30 20 30 153 100 163 88 53 60 83 51 60 29 36 52 55 48 52 K 10 30 15 30 118 116 138 81 52 60 76 50 60 24 31 48 52 44 49 M 23 30 15 30 159 233 163 90 60 60 84 58 60 39 30 58 52 54 48 M 26 30 15 30 161 141 209 90 55 60 84 53 6 0 34 47 55 60 51 57 Öst E 14 20 15 30 167 135 162 85 54 60 80 52 60 30 34 51 54 47 50 Bilaga B Sida 4 (4)

VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Huvuduppgiften är att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter. Kvalitetssystemet och miljöledningssystemet är ISO-certifierat enligt ISO 9001 respektive 14001. Vissa provningsmetoder är dessutom ackrediterade av Swedac. VTI har omkring 200 medarbetare och finns i Linköping (huvudkontor), Stockholm, Göteborg, Borlänge och Lund. The Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI), is an independent and internationally prominent research institute in the transport sector. Its principal task is to conduct research and development related to infrastructure, traffic and transport. The institute holds the quality management systems certificate ISO 9001 and the environmental management systems certificate ISO 14001. Some of its test methods are also certified by Swedac. VTI has about 200 employees and is located in Linköping (head office), Stockholm, Gothenburg, Borlänge and Lund.

www.vti.se vti@vti.se

HUVUDKONTOR/HEAD OFFICE