Akademin för hälsa, vård och välfärd
ANESTESISJUKSKÖTERSKANS
UPPLEVELSE AV ATT PREOPERATIVT
VÅRDA PATIENTER MED
SPRÅKBARRIÄRER
LIEVE NORELL
OLLE WESTLUND
Huvudområde: Vårdvetenskap Nivå: Avancerad Högskolepoäng: 7.5 Program: Speciallistsjuksköterskeprogrammet men inriktning anestesiKursnamn: Självständigt arbete inom
anestesisjukvård
Kurskod: VAE130
Handledare: Jennie Silverplats
Examinator: Lise-Lotte Franklin Larsson Seminariedatum: 2018-04-26
1
INNEHÅLL
1 INLEDNING ...2
2 BAKGRUND ...2
2.1 Kommunikation/Information ... 2
2.2 Språkbarriärer och användning av tolk... 3
2.3 Transkulturell kommunikation ... 4
2.4 Preoperativt möte med anestesisjuksköterskan ... 5
2.5 Författningar om säker vård ... 6
2.6 Problemformulering ... 6
3 SYFTE ...6
4 METOD ...7
4.1 Design ... 7
4.2 Urval och Datainsamling ... 7
4.3 Genomförande och analys ... 7
5 ETISKA ÖVERVÄGANDEN ...8
6 METODDISKUSSION ...9
REFERENSLISTA ... 11
2
1
INLEDNING
Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle. Det medför en stor variation av modersmål. Nästan 1,7 miljoner personer som bor i Sverige är födda i ett annat land, vilket är nästan var sjätte person (Statistiska central byrån [SCB], u.å.). Det ställer särskilda krav på sjukvården för att tillgodose patientens autonomi och patientsäkerhet (Svensk författningssamling [SFS] 2010;659; SFS, 2017;30). Vi har valt att undersöka språkbarriärers betydelse preoperativt ur anestesisjuksköterskans perspektiv. Vi har båda erfarenheter från akutsjukvård sedan tidigare där flera situationer av frustration uppstått hos både patienter, anhöriga och personal pga. att det är svårt att förstå och göra sig förstådd. Även under vår
verksamhetsförlagda utbildning är det något vi stött på som en problematisk situation. Personal har övervägt tolk, men stått över det i tron på att det leder till en tidsvinst. I
slutändan har det lett till förlängt omhändertagande, uppskjutande av operation och ett ökat vårdlidande. Att vara i en vårdsituation är redan från början att vara utsatt. Det är en ny situation i en okänd miljö för patienten. Att komma till en plats där man inte förstår språket alls eller delvis, ökar stressen ytterligare, tar bort begripligheten och känslan av
sammanhang.
2
BAKGRUND
Språkbarriärer är på många sätt problematiskt för sjukvårdpersonal och patienter (Bischoff & Denhaerynck, 2010; El-Awad, Fathi, Petermann & Reinelt, 2017; Hultsjö & Hjelm, 2005; Jonzon, Linkvist & Johansson, 2015; Macfarlane et al., 2009; Puthooparambil, Bjerneld & Källestål, 2015). Betydelsen av kommunikation värderas olika i olika länder (Falla,
Veldhuijzen, Ahmad, Levi & Richardus, 2017). I Sverige fastställs i Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) att information ska tillhandahållas för att säkerställa patientens autonomi.
Kommunikation och information framställs som essentiell i den preoperativa fasen inom anestesi. Detta är en förutsättning för patientsäkerhet och möjliggör att patienten kan känna trygghet och kontroll (Cyna, Andrew & Tan, 2009; Nortvedt, 2013; Valeberg, 2013).
2.1 Kommunikation
Ordet kommunikation är ett mångbottnat begrepp som härrör från det latinska ordet
communica´tio, som översatt betyder ömsesidigt utbyte (Sigurd, Helander, Rosengren, Björn
& Ulfstrand, u.å.). Enligt nationalencyklopedin är kommunikation överföring av information i någon form. (Sigurd et al.). Genom kommunikation kan mycket förmedlas t.ex. tankar, idéer, upplevelser och känslor (Nilsson & Waldemarson, 2016). Det kan innefatta såväl talat språk, ansiktsuttryck, blickar och gester. Talet ska inte bara produceras utan också uppfattas
3
och tolkas. Orden ska kopplas till motsvarande företeelse i personens erfarenhet och sen ska det föras samman till meningsfulla satser (Ellegård, & Dahl, u.å.).
Det anestesiologiska arbetet infattar användning av avancerad farmakologi och
högteknologisk utrustning, men en lika viktig och avancerad del är kommunikationen (Cyna et al, 2009; Nortvedt, 2013; Valeberg, 2013). Kommunikation kan med fördel förmedlas på flera sätt. Genom att använda sig av flera medier som tal, skrivande, målande
kommunikation och information ökar möjligheterna för att patienterna ska känna sig väl informerade trots en utsatt situation (Braaf et al, 2018).
För att arbeta holistiskt behövs en förståelse om hur kommunikationen används, medvetet och omedvetet. Detta för att språket både kan öppna vägen till en konversation, men också utgöra hinder om förståelsen saknas (Bäärnhielm, 2013; Cyna et al, 2009). Även om
anestesipersonal tror att patienten vill veta något, är det inte säkert att patienten vill veta det eller att det är till gagn för patienten att veta detta. Till exempel att medvetet välja att
beskriva varför något smärtsamt utförs och vilka effekter det kan förväntas få, kan det ge positiva upplevelser. Om personalen istället beskriver att det kommer göra ont, får patienten bara en förvarning om smärta. Då tar inte patienten med något positivt från behandlingen (Cyna et al.). Med en förståelse för vikten av den omedvetna kommunikationen för patienten och begränsningarna i den medvetna kommunikationen kan personalen nå fram med
information i fler situationer. En orolig patient kan ha svårt att följa direkta uppmaningar (Cyna et al, 2009; Valeberg, 2013). Om personalen då förmedlar lugn med sitt sätt att tala och röra sig kan en omedveten kommunikation ske och patienten kan bli lugn av det. En sådan medvetenhet om hur kommunikation sker preoperativt med patienten ger också mätbara vinster i form av förkortade vårdtider och behovet av postoperativ smärtlindring minskar (Cyna et al; Valeberg).
2.2 Språkbarriärer och användning av tolk
Det talas över 150 olika språk i Sverige idag (Institutet för språk och folkminnen, 2014). För god kommunikation och gott bemötande i sjukvården behöver vi uppmärksamma betydelsen av kulturell-, social- och etnisk mångfald hos patienter och personal (Bäärnhielm, 2013; Jonzon et al., 2015). Hultsjö och Hjelm (2005) har påvisat att sjukvårdspersonal upplever att det är svårare att vårda patienter med språkbarriärer. Det utgör ett betydande problem för omvårdnaden då språk är det huvudsakliga medlet för hur vi kommunicerar. Barriär enligt nationalencyklopedin är hinder av något slag. Språket utgör ett medium för att en person ska kunna ge uttryck för sitt lidande. Språkbarriärer mellan personal och patient ökar då risken för att patientens känslomässiga lidande förbises och att bara objektiva besvär
uppmärksammas (Bäärnhielm, 2013).
Patienter där språkbarriären är relaterat till ett annat modersmål, är ofta en redan utsatt grupp gällande svårigheter med kommunikation då deras sammanhang ofta också är splittrat (El-Awad et al., 2017). Då blir medvetenheten om kommunikationen ännu viktigare.
4
Språkbarriärer kan annars begränsa autonomin för patienten i sjukvården. Det kan också generera en osäkerhet hos sjukvårdspersonal, som i sin tur kan äventyra patientsäkerheten (Bischoff & Denhaerynck, 2010; El-Awad et al., 2017; Floyd & Sakellariou, 2017; Hultsjö & Hjelm, 2005; Jonzon et al., 2015; Macfarlane et al., 2009; Puthooparambil et al., 2015). Enligt UNHCR (u.å.) var de globala flyktingströmmarna till andra länder år 2016 22,5 miljoner människor, varav 2,8 miljoner sökte asyl. Människor på flykt hamnar i nya kontexter där kulturskillnader och språkskillnader utgör en grund för mental ohälsa (El-Awad et al., 2017). Språkbarriärer kan i sin tur leda till flera nackdelar, som minskad
autonomi och isolation (Floyd & Sakellariou, 2017). Det blir därför viktigt att möta upp dessa problem i omvårdnaden av patienten. För att möta upp problemen kan med fördel
fortlöpande information ges. Det är därför viktigt att planera nyttjandet av tolk under hela operationsdagen (Valeberg, 2013).
Professionell tolk erbjuds i olika utsträckning (Bischoff & Denhaerynck, 2010; Falla et al., 2017). Istället används ofta informella tolkar som anhöriga och bekanta till patienten. Det finns flera nackdelar med detta. Det kan finnas en rädsla för att ta hjälp av en icke
professionell tolk, som ofta en anhörig eller bekant. Detta för att patienten känner oro inför sekretess och integritet (Jonzon et al., 2015; Macfarlane et al., 2009). Det kan leda till en isolation i sin umgängeskrets, då rädsla finns för att information om vissa sjukdomar sprids och kan vara kopplade till stigmatisering (Floyd & Sakellariou, 2017). När informella tolkar används finns det också risk för missförstånd. Den som tolkar förstår inte den medicinska innebörden och viktiga delar kan då utelämnas (Jonzon et al., 2015; Macfarlane et al., 2009). Jonzon et al. (2015) pekar just på att uppfattningen av sjukvården som en auktoritär
institution i många kulturer kan leda till att viss information tillbakahålls av patienten om den inte förstår varför informationen behövs. Så trots att patienten förstår orden med hjälp av en informell tolk, kan sammanhanget utebli. Vid en anestesi kan då viktig information uteblir. Användningen av informella tolkar kan bero på okunskap, bekvämlighet eller
tidsbrist. Inte bara att det upplevs mer säkert hos sjukvårdspersonal i studier så har det också visat sig vara mer kostnadseffektivt att använda professionella tolkar. Kostnaden för ett besök ökar, men besöken till vårdinrättningar minskar i frekvens. Det leder till att den totala kostnaden minskar (Bischoff och Denhaerynck, 2010; Macfarlane et al., 2009).
2.3 Transkulturell kommunikation
Leininger påpekar i sin omvårdnadsteori att kultur och omvårdnad hör ihop (Jirwe, Momeni & Emami, 2009). Hennes omvårdnadsteori belyser vikten av en omvårdnad som tar hänsyn till individens kulturella bakgrund för att den ska uppnå hälsa och känna välbefinnande. Teorin visar på vilka aspekter som sjuksköterskan ska ta hänsyn till när den utövar kulturspecifik omvårdnad, där språket är en av de viktigaste faktorerna att ta i beaktning. Modellen har ett holistiskt perspektiv där alla delar hos individen påverkar varandra. I de situationer personal och patient inte delar samma språk försvåras alltså kommunikationen och omvårdnaden. Det är därför viktigt att vårdpersonalen
5
uppmärksammar patientens språkkunskaper, icke verbala utryck och behovet av tolk även vid anestesi (Jirwe et al.).
2.4 Preoperativt möte med anestesisjuksköterskan
Förutsättningar för en god anestesi är att patienten är väl införstådd i vad som kommer ske och att personalen har fått all relevant information av patienten (Valeberg, 2013). Det kan vara ett problem då de flesta som ska opereras är mer eller mindre stressade (Lundberg, 2016). Det är därför en viktig del i det preoperativa mötet att öka patientens copingförmåga och minska den stressen genom dialog (Pereira, Figueiredo-Braga & Carvalho, 2016;
Valeberg, 2013).
Anestesisjuksköterskans kompetensbeskrivning, sjuksköterskors etiska kod och hälso- och sjukvårdslagen framhåller att det är sjuksköterskans ansvarar att patienten är väl informerad och trygg (Riksföreningen för anestesi och intensivvård och svensk sjuksköterskeförening, 2012; SFS 2017:30; Svensk sjuksköterskeförening, 2014). I det preoperativa mötet är det anestesisjuksköterskan som ansvarar för detta (Nortvedt, 2013; Valeberg, 2013). För att lyckas med detta kan informationen vid det preoperativa mötet delges med ett
patientcentrerat perspektiv. Det minskar både oro och förkortar återhämtningstiden
postoperativt. Patienterna upplever då subjektivt mindre smärta och oro. Objektivt förkortas sårläkningstid och användningen av analgetika (Pereira et al., 2016).
Arbetet på operation går mer och mer mot effektivisering då befolkningen i Sverige fortsätter öka samtidigt som sjukvården kan erbjuda mer avancerad vård (Marley, Calabrese &
Thompson, 2014; Nortvedt, 2013). Anestesibedömningar effektiviseras genom färre fysiska träffar. Förutsättningarna för patienten att få en känsla av sammanhang minskar och autonomin riskerar att bli begränsad. I mötet med anestesisjuksköterskan ska viss obligatorisk information inhämtas t ex allergier, tidigare anestesier, fasta och
sjukdomshistoria, enligt WHO:s preoperativa checklista (World Health Organisation [WHO], 2018). Möjligheten för anestesipersonal att besvara och bemöta oro blir då tidsbegränsad (Lundberg, 2016; Marley et al., 2014; Nordvedt, 2013). Det preoperativa mötet med anestesisjuksköterskan bör ske i avgränsad lugn miljö där patienten är så bekväm som möjligt för att kommunikationen ska bli bra (Marley et al., 2014; Nordvedt, 2013). Effektiviseringen ställer då stora krav på anestesisjuksköterskans kompetenser i kommunikation, då den sker under suboptimala förhållanden.
Om patienten inte kan kommunicera kan det leda till en patientsäkerhetsrisk, då det är lätt att viss information uteblir (Nordvedt, 2013). Det kan skapa en ökad stress hos både patienten och anestesipersonalen. Om personalen känner sig osäker kan en anestesi i extrema fall även utebli då anestesin kan upplevas som ett övergrepp om patienten inte är införstådd i vad som ska ske.
6
2.5 Författningar om säker vård
Målet är att bedriva en vård på lika villkor för hela befolkningen, enligt Hälso- och
sjukvårdslagen (SFS, 2017;30 kap 3, 2 §). Vården ska ges med respekt för människors lika värde och den enskildas värdighet. Hälso- och sjukvården ska vara säker, ta hänsyn till patientens självbestämmande, tillgodose patients behov av trygghet och främja god kontakt mellan patient och personal (SFS 2017;30, kap5, 1 §).
Patientens delaktighet är en grundläggande aspekt inom hälso- och sjukvården (Patientsäkerhetslagen, SFS, 2014:821). Delaktigheten tangerar andra delar så som
information och delgivande. Patientens delaktighet främjas när den kan ge sitt medgivande utifrån erhållen information. Personalen ska ta hänsyn till personens språkkunskaper vid överlämnande av information (SFS, 2014:821).
2.6 Problemformulering
Sverige har genomgått en förändring i demografi där fler och fler människor inte har svenska som modersmål. Samtidigt har effektiviseringar av organisationen genomförts. I
anestesisjuksköterskans uppdrag ingår att inhämta information, individuellt anpassa vården och omvårdnaden i så stor uträckning som möjligt i en ofta suboptimal miljö. En
välfungerande kommunikation är avgörande för anestesisjuksköterskans yrkesroll och att bidra till en god omvårdnad. Avsaknad av ett gemensamt språk mellan personal och patient skapar språkbarriärer, vilket leder till att kommunikationen försvåras mellan parterna. Det kan leda till särskilda utmaningar i vården och att patientens behov inte alltid tillgodoses. Vilket i sin tur kan riskera att begränsas autonomin hos patienten och patientsäkerheten äventyras. Det kan skapa en stress och oro hos anestesisjuksköterskan. En stress i att anestesin inte kan genomföras på ett säkert sätt. Studier har visat på att språkbarriärer på andra typer av kliniker resulterar i missförstånd, felbehandlingar och felbedömningar. Detta leder till lidande för patienten och ökade kostnader för samhället. Det finns begränsat med forskning om anestesisjuksköterskors upplevelser av språkbarriärers betydelse i samband med anestesi. Genom att undersöka anestesisjuksköterskor upplevelse av att vårda patienter vid språkbarriärer kan det leda till att förbättra omhändertagandet av denna patientgrupp.
3
SYFTE
Syftet är att undersöka anestesisjuksköterskors upplevelser
av att vårda patienter med
språkbarriärer preoperativt.
7
4
METOD
4.1 Design
Studien är en deskriptiv intervjustudie med kvalitativ design.
4.2 Urval och Datainsamling
Planen är att utföra studien på operationskliniken i Falun. Ur ett bekvämlighetsurval väljs de sex första som anmält intresse som faller inom inklusions och exklusionskriterierna. En av intervjuerna kommer vara en pilotintervju. Deltagande i studien kommer vara frivilligt. Inklusionskriterier innefattar anestesisjuksköterskor med minst ett års erfarenhet som anestesisjuksköterska. Deltagarna ska kunna uppge minst två situationer där de har vårdat patienter vid språkbarriärer. De ska jobba merparten av sin arbetstid i kliniskt arbete. Exklusionskriterier utgörs av en önskan om att inte vilja delta eller har annat modersmål än svenska.
Undersökningsmaterialet kommer utgöras av de semistrukturerade intervjuerna som genomförs. Det inleds med att verksamhetschefen tillfrågas för att ge sitt godkännande till studien. Information om studien och intervjuförfrågan skickas ut via mail från författarna till alla anestesisjuksköterskor som arbetat mer en ett år på kliniken. Där presenteras
information om syftet med studien, beräknad tid och plats för intervjun. I intresseanmälan ställs också fråga om hur många situationer personalen har stött på med språkbarriärer. Konfidentialitet, att studien är frivillig och att deltagarna kan avbryta sitt deltagande utan att särskilda skäl anges. Denna information kommer ges skriftligt via mail och muntligt i
anslutning till intervjutillfället. De som önskar delta i studien kan meddela det via mail eller telefon till författarna. De som önskar delta i studien tillfrågas om lämplig tidpunkt för intervjun. Data inhämtas från verksamhetschefen om hur länge respektive deltagare arbetat med anestesi och hur ofta tolk använts vid kliniken.
4.3 Genomförande och analys
Syftet med pilotintervjun är att validera intervjuguiden och prova inspelningsapparaturen. Om utfallet på pilotintervjun blir bra kan den inkluderas i studien. Intervjuerna spelas in digitalt, transkriberas och sparas efter studien är färdigställd och godkänd. För att minska störningsmoment, säkerställa ljudkvalitet och konfidentialitet är det önskvärd att
intervjuerna hålls i avskildhet, enligt Polit och Beck (2016). De kommer därför utföras i ett enskilt rum som ligger avskilt på avdelningen. Båda författarna kommer delta vid samtliga intervjuer. Intervjuerna kommer ske på respektive anestesisjuksköterskas arbetsplats.
8
Frågorna kommer vara av öppen karaktär så att deltagarna kan berätta fritt om sina upplevelser rörande ämnet. Detta för att studien har en induktiv ansats.
Samtliga intervjuer lyssnas igenom och innehållet transkriberas sedan ordagrant.
Transkriptionen läses sedan igenom i sin helhet av båda författarna flertalet gånger enskilt för att på så sätt skapa en helhetsbild av dess innehåll, men också för att säkerställa att transkriberingen genomförts på ett korrekt sätt. Transkriberingarna jämförs sedan sinsemellan. Data analyseras därefter åtskilt av författarna med kvalitativ innehållsanalys efter modellen av Lundman och Graneheim (2017). Meningsbärande enheter identifieras och noteras som en första analys av texten. Ord, meningar och stycken som kan relatera till varandra genom innehåll och kontext blir meningsbärande enheter (Lundman &
Graneheim). Identifikationen kommer initialt att genomföras enskilt för att därefter jämföras och diskuteras författarna sinsemellan. Dessa visas sedan för respektive deltagare, som får en möjlighet att berätta om författarna uppfattat upplevelsen korrekt. Deltagarnas kommentarer noteras, men enheterna ändras inte. De meningsbärande enheterna kondenseras ner till koder där likartade koder bildar gemensamma kategorier och subkategorier. Vilket slutligen ger olika teman. Analysen presenteras sedan i tabellform och text. Data om deltagarnas erfarenhet av anestesi och hur ofta tolk använts redovisas i tabell.
5
ETISKA ÖVERVÄGANDEN
Studier på avancerad nivå inkluderas inte av riksdagens lag om etikprövning (SFS 2003:460). Däremot bör den och de principer för humanvetenskaplig forskning som vetenskapsrådet framtagit tas i beaktning (Vetenskapsrådet, 2002). De innefattar krav på konfidentialitet, samtycke, information och nyttjande. Information om studiens syfte och upplägg ges skriftligt via mail, redan vid förfrågan om deltagande i studien och sen muntligt vid intervjutillfället. Informationen innefattar att den spelas in och att data redovisas
anonymt. Deltagandet är frivilligt och kan avbrytas under studiens gång om vederbörande så vill utan att ange orsak. Intervjuer anonymiseras och all informationen ska hanteras på ett sätt att enskilda individer aldrig ska kunna knytas till eventuella resultat genom att
materialet ska kodas. Enbart författarna ska ha tillgång till data från studien. Viktigt att det inte finns möjlighet för någon annan än författarna att ta del av materialet för att bibehålla konfidentialiteten och anonymiteten. Skriftligt samtycke från deltagare inhämtas vid intervju.
Studien berör en redan utsatt patientgrupp. Beroende på utfallet av studien skulle materialet eventuellt kunna användas på ett sätt som har negativ inverkan på deras situation. Om studien skulle publiceras på något sätt, får nytt etiskt övervägande ske. Nyttjandekravet innefattar att de uppgifter som insamlats kommer enbart användas i forskningsändamål och inte utlånas till andra icke vetenskapliga ändamål.
9
6
METODDISKUSSION
Syftet med studien är att undersöka anestesisjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med språkbarriärer preoperativt. Det kommer vara en semistrukturerad intervjustudie av kvalitativ design. Den induktiva ansatsen valdes för att så långt som möjlig tolka
intervjudeltagarnas egna erfarenheter och tankar så förutsättningslöst som möjligt (Lundman & Graneheim, 2017; Polit & Beck, 2016). Detta för att kunna utveckla egna resonemang och tankar. Vid kvalitativa intervjuer är intresset riktat mot den intervjuades ståndpunkt i kontrast till kvantitativa studier där det i större omfattning reflekterar
forskarens frågeställningar (Polit & Beck, 2016). Brink (1991) beskriver att ett vanligt fel som kan uppstå vid kvalitativa studier, är att den som intervjuas försöker ge det svar som den uppfattar som det mest socialt accepterade. Det är därför viktigt att utforma frågorna så att svaren inte kan bli av en rätt eller fel natur. Det är då också viktigt att intervjuaren inte ger någon indikation på vad den tycker i frågan. Giltigheten blir lägre vid denna typ av fel. Genom att använda öppna helhetsfrågor i studien minskas risken för tidigare beskrivna fel. Den som blir intervjuad har då mindre möjlighet till att tolka vad undersökarna uppfattar som rätt och fel (Brink). Även om den intervjuade skulle försöka svara med vad den tror är socialt accepterat kan det bli det ett resultat i sig och belysa situationen. Det kan belysa ett fenomen som berör området (Polit & Beck, 2016). Intervjuerna genomförs semistrukturerat eftersom det är deltagarnas upplevelser som är intressant. De semistrukturerade intervjuerna kan ge forskaren ökad inblick i ett visst fenomen. Det är viktigt att mycket utrymme finns för deltagaren att leda vart intervjun hamnar. Därför ska frågorna inte vara slutna eller för korta. Studien är dock inriktad på den preoperativ delen, därför måste viss struktur finnas så att deltagaren inte kommer från ämnet (Polit & Beck). Giltigheten och tillförlitligheten av studien kan begränsas då författarna som har begränsad erfarenhet av intervjustudier sedan tidigare. Pilotintervjun ger dock möjlighet till förövning, som får utvärderas och ger
möjlighet att dra lärdom inför de övriga intervjuerna.
Den grupp som skulle kunna svara på syftet måste ha erfarenheter av fenomenet som författarna vill studera (Polit & Beck, 2016). I inklusionskriterierna ingår minst ett års erfarenhet av arbete inom anestesi. Det motiveras av att deltagarna ska ha en erfarenhet av anestesi, så de är trygga i sin profession och kan identifiera eventuella problem som uppstår preoperativt. Deltagarna ska också kunna beskriva minst två situationer där de varit i kontakt med språkbarriärer. Det inklusionskriteriet ger möjlighet till större nyans av problemet. Då det är flera faktorer än språkbarriärer som inverkar vid mötet preoperativt kan flera delar påverka upplevelsen för anestesisjuksköterskan (Valeberg, 2013). Fel kan uppstå där man lägger in fler faktorer än språkbarriärer i upplevelsen av att vårda denna patientgrupp. Genom att ha ett krav på minst två tillfällen minskas naturligt den typen av fel. Författarna har haft svårt att avgränsa en exakt siffra av erfarenheter där kvalitén av studien har
möjlighet att uppnå mättnad. Utfallets mättnad får diskuteras under studiens genomförande för att eventuellt utöka erfarenhetskraven på inklusionskriterierna.
Metodens tillförlitlighet i studien ökar med att den beskrivs i detalj. Den ökar också med att meningsbärande enheter identifieras åtskilt av författarna. Det blir då inte enskild författares
10
åsikt som bestämmer vilka enheter som är meningsbärande (Donovan & Sanders, 2005; Polit & Beck, 2016). Då studien genomförs i ett tvärsnitt minskar tillförlitligheten. Polit & Beck menar att tillförlitligheten ökar om intervjuer sker under längre tid och vid flera tillfällen. Deltagarna kan då känna större förtroende för författarna. Författarna får också större möjlighet att på djupet förstå upplevelsen. Valet motiveras ändå med att upplevelserna hos deltagarna skett under minst ett år. Studiens nivå och omfattning begränsar också
genomförandet till ett tillfälle.
Analysen trianguleras med att låta deltagarna berätta sin åsikt om de meningsbärande enheterna. Det ökar tillförlitligheten och giltigheten av materialet (Polit & Beck, 2016). Det finns dock risker med att låta deltagare förklara i efterhand vad de menat, speciellt om det är av en negativ karaktär (Donovan & Sanders, 2005). Deltagaren kan då försöka ändra det för att det ska vara mer i linje med vad som räknas som socialt acceptabelt. Därför noteras enbart kommentarer till meningsbärande enheter och presenteras i resultatet som
kommentarer. Kommentarerna kan då ligga till grund för slutsatser om sociala kontexters inverkan på ämnet.
Studiens överförbarhet är begränsad. Det är en liten population i ett område med begränsat av tidigare studier. Slutsatser kan förhoppningsvis dras om den lilla gruppen.
Omständigheter beskrivs så noggrant det går, där prevalensen av tolkanvändning och deltagarnas anestesierfarenhet redovisas. Det kan ge läsare och granskare möjlighet att se i vilken kontext som upplevelserna beskrivs ur (Polit & Beck, 2016). Olika typer av operationer kan också ge olika stressnivåer hos patienterna. Det kan göra det svårt att urskilja om det är språkbarriären eller patientens rädsla som ger mest påverkan på upplevelsen. Om giltigheten och tillförlitligheten kan bedömas som hög, kan framtida studier använda denna studie för att få en eventuell högre överförbarhet med en större helhetsbild (Donovan & Sanders, 2005; Polit & Beck, 2016). Vidare kan överförbarheten äventyras av att urvalet sker utifrån
deltagarnas intresse. Studien kommer då enbart återspegla upplevelser hos anestesisjuksköterskor som själva är intresserade av ämnet.
11
REFERENSLISTA
Bischoff, A., & Denhaerynck, K. (2010). What do language barriers cost? An exploratory study among asylum seekers in Switzerland. BMC Health Services Research, 10(248). doi: 10.1186/1472-6963-10-248
Braaf, S., Ameratunga, S., Nuun, A., Christie, N., Teague, W., Judson, R., & Gabbe, B. (2018). Patient identified information and communication needs in the context of major trauma. BMC health research, 18(163). doi: 10.1186/s12913-018-2971-7
Brink, P. J. (1991). Issues of reliability and validity. I J. M. Morse (Red.), Qualitative nursing
research: A contemporary dialogue (s. 164-186). London: Sage publications ltd.
Bäärnhielm, S. (2013). Möten i den mångkulturella vården. I B. Fossum
(Red.), Kommunikation: samtal och bemötande i vården. (2. uppl., s. 313–334). Lund: Studentlitteratur.
Cyna, A. M., Andrew, M. I., & Tan, S. G. M. (2009). Communication skills for the anesthetist.
Anaesthesia, 64, s. 658-665. doi: 10.1111/j.1365-2044.2009.05887.x
Donovan, J., & Sanders, C. (2005). Key issues in the analysis of qualitative data in health services research. I A. Bowling & S. Ebrahim (Ed.), Handbook of health research
methods: Investigation, measurement and analysis (pp. 515-532). Glasgow: Bell and
Bain ltd.
El-Awad, U., Fathi, A., Peterman, F., & Reinelt, T. (2017). Promoting Mental Health in Unaccompanied Refugee Minors: Recommendation from Primary Support Programs.
Brain Sciences, 7 (11). doi: 10.3390/brainsci7110146
Ellegård, A., & Dahl, Ö. (u.å.). Språk. I Nationalencyklopedin. Hämtad 27 mars, 2018, från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/språk
Falla, A. M., Veldhuijzen, I. K., Ahmad, A. A., Levi, M., & Richardus, J. H. (2017). Language support for linguistic minority chronic hepatitis B/C patients: an exploratory study of availability and clinicians’ perceptions of language barriers in six European countries.
BMC Health sevices research 17 (150). doi: 10.1186/s12913-017-2095-5
Floyd, A., & Sakellariou, D. (2017). Healthcare access for refugee women with limited
literacy: layers of disadvantage. International Journal for Equity in Health, 16 (195). doi: 10.1186/s12939-017-0694-8
Hultsjö, S., & Hjelm, K. (2005). Immigrants in emergency care: Swedish health care staff ’s experiences. International Nursing Review, 52 (4), 276–285. Från
https://onlinelibrary-wiley-com.ep.bib.mdh.se/doi/full/10.1111/j.1466-7657.2005.00418.x
12
Institutet för språk och folkminnen (2014). Frågor och svar om språk för unga. Hämtad 27 mars, 2018, från Institutet för språk och folkminnen,
http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/for-dig-i-skolan/sprak-for-dig-i-skolan/fragor-och-svar-om-sprak.html
Jirwe, M., Momeni, P., & Emami, A. (2009). Kulturell mångfald. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt (s. 453–469). Lund: Studentlitteratur.
Jonzon, R., Lindkvist, P., & Johansson, E. (2015). A state of limbo – in transition between two contexts: Health assessments upon arrival in Sweden as perceived by former Eritrean asylum seekers. Scandinavian Journal of Public Health, 43 (5), 548–558. doi: 10.1177/1403494815576786
Lundberg, D. (2016). Psykologiska och etiska aspekter. I S. Lindahl, O. Winsö & J. Åkeson (Red.), Anestesi (3. uppl., s. 174–178). Stockholm: Liber AB.
Lundman, B., & Graneheim, U. H. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I B. Höglund Nielsen & M. Granskär (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (3. uppl., s. 219–234). Lund: Studentlitteratur.
Macfarlane, A., Dzebisova, Z., Karapish, D., Kovacevic, B., Ogbebor, F., & Okonkwo, E. (2009). Arranging and negotiating the use of informal interpreters in general practice consultations: Experiences of refugees and asylum seekers in the west of Ireland.
Social Science & Medicin, 69 (2), 210-214. doi: 10.1016/j.socscimed.2009.04.022
Marley, R. A., Calabrese, T., & Thompson, K. J. (2014). Preoperative evaluation and
preperation of the patient. I J. J. Nagelhout & K. L. Plaus (Ed.), Nurse anasthesia (5th
ed., pp. 335-381). ST. Louis: Elsevier.
Nilsson, B., & Waldermarson, A-K. (2016). Kommunikation: samspel mellan människor (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Nordtvedt, P. (2013). Etiska utmaningar. I I. L. Hovind (Red.), Anestesiologisk omvårdnad (2. uppl., s. 45–54). Lund: Studentlitteratur.
Pereira, L., Figueiredo-Braga, M., & Carvalho, I-P. (2016). Preoperative anxiety in ambulatory surgery: The impact of an empathic patient-centered approach on psychological and clinical outcomes. Patient education and counseling, 99, 733-738. doi: 10.1016/j.pec.2015.11.016
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2016). Nursing research: generating and assessing evidence for
13
Puthooparambil, S. J., Bjerneld, M., & Källestål, C. (2015). Quality of life among immigrants in Swedish immigration detention centres: a cross-sectional questionnaire study.
Global Health Action, 8 (1). doi: 10.3402/gha.v8.28321
Riksföreningen för anestesi och intensivvård & svensk sjuksköterskeförening. (2012).
Kompetensbeskrivning: Legitimerad sjuksköterska med
specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot anestesisjukvård. Stockholm:
Riksföreningen för anestesi och intensivvård & svensk sjuksköterskeförening. Från https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/publikationer/Kompetensbeskrivningar-och-riktlinjer/Specialistsjukskoterska-inom-anestesisjukvard/
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad 29 mars, 2018, från Riksdagen,
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Hämtad 27 mars, 2018, från Riksdagen,
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
SFS 2014:821. Patientlag. Hämtad 29 mars, 2018, från Riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen. Hämtad 29 mars, 2018, från Riksdagen,
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Sigurd, B., Helander, B., Rosengren, K. E., Björn, L. O., & Ulfstrand, S. (u.å.). Kommunikation. I Nationalencyklopedin. Hämtad 27 mars, 2018, från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kommunikation
Statistiska centralbyrån. (u.å.). Från massutvandring till rekordinvandring. Hämtat från http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/in-och-utvandring/
Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Från http://swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf
UNHCR. (2017). Global Trends: Forced Displacement in 2016. Hämtad 18 januari, 2018, från UNHCR, http://www.unhcr.org/statistics/unhcrstats/5943e8a34/global-trends-forced-displacement-2016.html
Valeberg, B. T. (2013). Preoperativ information och bedömning. I I. L. Hovind (Red.),
14
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
WHO. (2018). WHO surgical safety checklist and implementation manual. Hämtad 2 april, 2018, från WHO,
http://www.who.int/patientsafety/safesurgery/tools_resources/SSSL_Checklist_fina lJun08.pdf?ua=1
1
Bilaga A; Artikelmatris
Artikelreferens Syfte Metod Resultat
Bischoff, A., & Denhaerynck, K. (2010). What do language barriers cost? An exploratory study among asylum seekers in Switzerland. BMC Health
Services Research, 10(248). doi:
10.1186/1472-6963-10-248
Att undersöka sambandet mellan språkbarriärer och hälso- och
sjukvårdskostnader
En kvantitativ tvärsnitts kohortstudie
Asylsökande har högre kostnader när det fanns språkbarriärer. När
professionell tolk användes blev besöken färre
Braaf, S., Ameratunga, S., Nuun, A.,
Christie, N., Teague, W., Judson, R., & Gabbe, B. (2018). Patient
identified information and communication needs in the context of major trauma. BMC
health research, 18(163). doi:
10.1186/s12913-018-2971-7
Att undersöka allvarligt skadade patienters uppfattning av kommunikation och information delgiven av hälso- och sjukvårdspersonal Kvalitativ intervjustudie
Många hade språkbarriärer. Otillräcklig information. Svårare att ta till sig med flera inblandade. Patienterna föredrog att det var ett patientcentrerat arbetssätt. Bristerna var tydligast vid byte mellan vårdinstanser
El-Awad, U., Fathi, A., Peterman, F., & Reinelt, T. (2017). Promoting Mental Health in Unaccompanied
Beskriver språkbarriärers och kulturella skillnader
Litteraturöversikt Språkbarriärer har en stor inverkan på den mentala hälsan. Att hamna i en ny
2 Refugee Minors: Recommendation
from Primary Support Programs.
Brain Sciences, 7 (11). doi:
10.3390/brainsci7110146
inverkan på mental hälsa kulturell kontext innebär stor påfrestning för individen
Falla, A. M., Veldhuijzen, I. K., Ahmad, A. A., Levi, M., & Richardus, J. H. (2017). Language support for linguistic minority chronic hepatitis B/C patients: an exploratory study of availability and clinicians’ perceptions of language barriers in six European countries. BMC
Health sevices research 17 (150).
doi: 10.1186/s12913-017-2095-5
Syftet är att undersöka tillgången på tolk och översatt
informationsmatrial för patienter med kronisk hepatit B/C. Samt läkares uppfattning vilka faktorer som påverkar dålig compliance
Kvantitativ enkätstudie
Användandet av tolk varierar i stor utsträckning mellan de olika länderna som de studerat. I vissa länder anser de att språkbarriärer har stor inverkan på compliance. Personal i de länder som använde tolk i lägst utsträckning, är de som uppfattar språkbarriärer inverkan på compliance som lägst
Floyd, A., & Sakellariou, D. (2017). Healthcare access for refugee women with limited literacy: layers of disadvantage. International
Journal for Equity in Health, 16
(195). doi: 10.1186/s12939-017-0694-8
Att undersöka asylsökande kvinnors upplevelse av sjukvården
Semistrukturell intervjustudie
Sambandet mellan analfabetism, genus och flyktingstatus påverkar
kvinnors tillgång till sjukvård. Det leder till minskad
autonomi, rädsla och isolation
3 Hultsjö, S., & Hjelm, K. (2005).
Immigrants in emergency care: Swedish health care staff ’s
experiences. International Nursing
Review, 52 (4), 276–285. Från https://onlinelibrary-wiley-com.ep.bib.mdh.se/doi/full/10.1111 /j.1466-7657.2005.00418.x Undersöka om sjukvårdspersonalens upplevelse av att vårda asylsökande på akutmottagningar Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie Akutpersonal upplevde problem med kulturella skillnader i vård av asylsökande
Jonzon, R., Lindkvist, P., & Johansson, E. (2015). A state of limbo – in transition between two contexts: Health assessments upon arrival in Sweden as perceived by former Eritrean asylum seekers.
Scandinavian Journal of Public Health, 43 (5), 548–558. doi: 10.1177/1403494815576786 Undersöka hur asylsökande från Eritrea upplevde sjukvårdssystemet under deras asylprocess och utöka förståelse för dem
Kvalitativ
semistrukturerad intervjustudie
De asylsökande utryckte ambivalens och misstro mot den svenska sjukvården. De upplevde begränsade möjligheter att överbrygga språkbarriärerna och kulturella skillnader
Macfarlane, A., Dzebisova, Z., Karapish, D., Kovacevic, B., Ogbebor, F., &
Okonkwo, E. (2009). Arranging and negotiating the use of informal interpreters in general practice consultations: Experiences of refugees and asylum seekers in the
Undersöka tillgången till formella och informella tolkar, samt upplevelser av dessa
Kvalitativ intervjustudie
Det används informella tolkar i stor utsträckning. Det finns för och nackdelar med informella tolkar. Läkarna föredrog att använda professionella tolkar
4 west of Ireland. Social Science &
Medicin, 69 (2), 210-214. doi:
10.1016/j.socscimed.2009.04.022
Pereira, L., Figueiredo-Braga, M., & Carvalho, I-P. (2016). Preoperative anxiety in ambulatory surgery: The impact of an empathic patient-centered approach on psychological and clinical outcomes. Patient
education and counseling, 99,
733-738. doi: 10.1016/j.pec.2015.11.016
Utvärdera den patientcentrerade preoperativa
informationens effekt på preoperativ oro. Samt dess effekt på kirurgisk
outcome vid akut kirurgi
Kvantitativ randomiserad kontrollerad enkätstudie
Preoperativ ångest minskade. Återhämtnings och
sårläkningstid minskade. Vårdtider förkortades
Puthooparambil, S. J., Bjerneld, M., & Källestål, C. (2015). Quality of life among immigrants in Swedish immigration detention centres: a cross-sectional questionnaire study.
Global Health Action, 8 (1). doi:
10.3402/gha.v8.28321
Att undersöka livskvalitén bland immigranter som var institutionaliserade på flyktingläger, samt
undersöka relationen mellan immigranterna och personal Kvantitativ tvärsnitts enkätstudie Graden av stöd som immigranterna fick av personalen korrelerade signifikant med ökad fysisk och psykisk livskvalité
