Naturvårdsverkets informationsarbete med FN:s klimatpanel, IPCC, 2007

(1)

Naturvårdsverkets informationsarbete

med FN:s klimatpanel, IPCC, 2007

Metod

(2)

Beställningar

Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99

E-post: natur@cm.se

Postadress: CM Gruppen AB, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln

Naturvårdsverket

Tel: 08-698 10 00, fax: 08-20 29 25 E-post: natur@naturvardsverket.se

Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm Internet: www.naturvardsverket.se

Kontaktperson: Jessica Cederberg Wodmar ISBN 978-91-620-8320-5

Produktion, text, granskning, formgivning: Naturvårdsverket

Westander Publicitet & Påverkan Engström med flera

(3)

Innehåll

Sammanfattande resultat … 4

… och lärande slutsatser 6

Bakgrund 7

Metod för genomförandet 8

IPCC:s första delrapport, 2 februari – Den naturvetenskapliga grunden 14 IPCC:s andra delrapport, 6 april– Klimateffekter, anpassning och sårbarhet 18 IPCC:s tredje delrapport, 4 maj – Åtgärder för att begränsa klimatförändringar 22 IPCC:s syntesrapport, 17 november – Klimatforum 2007 26 Sammanfattning och slutsatser om de fyra seminarierna 32 Mediagenomslag för IPCC:s rapporter och andra relaterade aktiviteter 36

Kännedom om FN:s klimatpanel 42

Lansering av boken ”En ännu varmare värld” 43

(4)

Naturvårdsverket hade under 2007 i uppdrag att ”bearbeta, översätta och sprida informa-tion från IPCC:s fjärde utvärdering och andra forskningsresultat, kunskap om klimatfrågans problem och lösningar”.1

Naturvårdsverket valde att genomföra fyra seminarier som presenterade de tre delrappor-terna och syntesrapporten från FN:s klimatpa-nel IPCC, Intergovernmental Panel on Climate Change.

Seminarierna har haft 2 669 registrerade deltagare, totalt 1 850 olika personer, varav 94

varit journalister. Därutöver deltog ytterligare ett par hundra oanmälda personer som inte hann registreras. Seminarierna har bland annat riktat sig till forskare, politiker, myndighetsper-soner, enskilda organisationer och personer från näringslivet.

Utvärderingar som har genomförts efter varje seminarium visar att en klar majoritet av deltagarna är nöjda med i stort sett allting. En majoritet vid samtliga seminarier anser exem-pelvis att seminariet ”bidrog till att öka din kunskap om klimatfrågan” och ”bidrog till att öka intresset inom ditt företag/organisation för att minska er klimatpåverkan”.

Hela 97 procent av de svarande var nöjda

1 Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Naturvårds-verket, M2006/5899/A

med inbjudan och organisationen kring semi-narierna, vilket bör betecknas som ett exceptio-nellt gott betyg åt arrangören.

Massmedias intresse för klimatfrågor och IPCC

ökade kraftigt under 2007. Antalet webbaserade svenska nyhetsinslag om IPCC uppgick till 3 500, 13 gånger fler än under 2006, och

Naturvårds-verket nämndes i 231 av dessa inslag, sex gånger fler än under 2006.

Naturvårdsverket har bidragit till mediegenomslaget – och därmed också till att infor-mera relevanta målgrupper – genom att bland annat:

Presentera IPCC-rapporterna i pressmeddelan-den samma dag som de blev offentliga.

Informera om både rapporterna och semina-rierna via nyhetsbreven Senaste nytt och Klimataktuellt, som 460 respektive 280 jour-nalister prenumererar på.

Översätta IPCC-rapporterna till svenska. Sända ut pressmeddelanden från

seminari-erna.

Med framgång erbjuda SVT Direkt att direkt-sända seminarierna.

På webben presentera utförlig dokumentation från seminarierna i efterhand.

Sända ut länsvisa pressmeddelanden (i

(5)

arbete med SMHI) om temperaturökningen i länen kopplat till IPCC:s rapporter samt publicerat en årskrönika om rapporterna. Medias rapportering har påverkat allmänhetens inställning i klimatfrågor. Naturvårdsverkets mätningar från hösten 2007 visar att 100 pro-cent av de tillfrågade har hört talas om klimat-förändringarna. I en separat mätning i december

2007 anger mer än varannan att de ”känner till”

FN:s klimatpanel.

Naturvårdsverkets informationsarbete har utan tvivel bidragit till att:

sprida information om IPCC:s utvärderings-rapporter,

sprida kunskap om klimatfrågans problem och lösningar.

Tankarna bakom

För att underlätta kommunikationen av IPCC:s rapporter producerades allt material vid semi-narierna så långt det var möjligt med samma grafiska profil. Ambitionen var också att inne-hållet skulle presenteras på ett lättillgängligt och budskapsmässigt konsekvent sätt.

Utöver den interna kompetensen på Natur-vårdsverket anlitades därför grafiska formgivare för att säkerställa att detta kunde göras på ett så effektivt och sammanhållet sätt som möjligt.

Därutöver gavs talarna möjlighet att få hjälp med att göra sina presentationer lättillgängliga och enhetligt utformade. Även sammanfattning-arna och presentationerna av seminarierna på Naturvårdsverkets webbsidor följde den gra-fiska mallen.

(6)

… och lärande slutsatser

Naturvårdsverkets integrerade informationsar-bete – där klimatpanelens slutsatser snabbt har översatts och gjorts tillgängliga för journalister, kombinerat med seminarier där slutsatserna har satts i ett svenskt perspektiv – har varit en viktig framgångsfaktor. Den enhetliga grafiska profilen och det sammanhållna budskapet har sanno-likt underlättat för målgrupperna att ta till sig informationen.

Naturvårdsverkets strategi att samarbeta med andra aktörer har varit viktig eftersom det bidragit till att sprida information om seminari-erna och IPCC:s rapporter till en bred grupp av professionella intressenter.

Det stora antalet deltagare på seminarierna visar att Naturvårdsverket har ett brett kontakt-nät och en hög trovärdighet som ett ”nav” i den svenska klimatinformationen.

Klimatvänliga val när det gäller lokalernas geografiska läge, förtäring med mera har varit ett viktigt och uppskattat inslag.

Kombinationen av talare, samtalspartners samt interaktiva inslag på seminarierna har bidragit till att öka delaktigheten.

Den sneda könsfördelningen med en stor majoritet män bland talare, samtalspartners och paneldeltagare bör undvikas i framtiden.

Den relativt låga svarsfrekvensen på de e-postbaserade utvärderingarna efter seminari-erna kunde troligtvis ha blivit högre om de som svarade fått delta i en utlottning av böcker eller biobiljetter.

En undersökning som Naturvårdsverket låtit genomföra visar att tre av fyra svenskar i första hand vill ha information om hur de kan minska sin klimatpåverkan via media. Naturvårdsver-kets strategi att sprida information via medi-erna har varit framgångsrik och lett till ett stort massmedialt genomslag.

(7)

Bakgrund

Uppdrag från regeringen

Regeringen har i regleringsbrevet för 2007

uppdragit åt Naturvårdsverket att ”bearbeta, översätta och sprida information från IPCC:s fjärde utvärdering och andra forskningsresultat, kunskap om klimatfrågans problem och lös-ningar”.2

Naturvårdsverket har valt att tillgängliggöra forskningsresultaten via fyra seminarier som vart och ett tagit sin utgångspunkt i en av

IPCC:s fyra rapporter under 2007.

Intergovernmental Panel on Climate Change

FN:s klimatpanel, IPCC, har etablerats av Världsmeteorologiska Organisationen (WMO) och FN:s miljöorgan (UNEP). Naturvårdsver-ket representerar Sverige i IPCC, och ett flertal

svenska forskare har aktivt deltagit i arbetet med att ta fram den senaste rapporten, den fjärde i ordningen av IPCC:s sammanfattnings-rapporter. IPCC:s utvärderingar av forsknings-läget baseras på kvalitetsgranskade underlag som genomgått ”peer-review” och publicerats i internationella, vetenskapliga tidskrifter.3

Naturvårdsverkets organisation och interna plan

Naturvårdsverkets arbete med information om

IPCC har letts av projektledare Jessica Ce-derberg Wodmar på Klimatavdelningen. Pro-jektmedarbetare har varit Mattias Lundblad, Marianne Lilliesköld, Bengt Johansson, Kerstin Heikenfeldt och Jan-Ola Olofsson. Projektet har pågått under hela 2007.

Projektet har utgått från den omvärldsanalys som genomfördes i Naturvårdsverkets Klimat-kommunikationsstrategi kopplat till uppdraget i Naturvårdsverkets regleringsbrev för 2007.

Syftet med projektet har varit att stärka länken mellan klimatforskningen och klimatpo-litiken.

Projektmålen har varit att bygga kompetens och stimulera kontakter mellan forskare och andra aktörer i klimatfrågor, berörda politiker samt beslutsfattare inom näringsliv och organi-sationer.

För att få en bred spridning av IPCC -rappor-terna bland centrala aktörer har Naturvårdsver-ket valt att arrangera seminarierna tillsammans med andra myndigheter och organisationer.

Budget

Arbetet med informationen om IPCC och an-gränsande områden har finansierats med medel avsatta inom Naturvårdsverkets anslag för klimatinvesteringsprogram. Totalt avsattes cirka sju miljoner kronor för arbetet under 2007.

2 Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Naturvårds-verket, M2006/5899/A.

3 FN:s klimatpanel 2007: Den naturvetenskapliga grunden, sidan 4.

(8)

Metod för genomförandet

förmedlas i länsvist utformade pressmedde-landen.

Naturvårdsverkets attitydmätningar används som draghjälp åt Klimatforum 2007.

Fakta från IPCC:s rapporter ingår i övrig klimatkommunikation, även då denna inte främst handlar om rapporterna.

Budskapet i all kommunikation visar att det är möjligt att reducera utsläppen och bromsa klimatförändringen, samt att det är ekono-miskt lönsamt att göra detta.

En mätning av kännedomen om IPCC genom-förs.

I linje med ovan har följande informationsinsat-ser genomförts:

I samband med vart och ett av de tre sista seminarierna har ett pressmeddelande skick-ats ut som sammanfattat vad huvudtalaren framfört.

Efter varje seminarium har sammanfattningar av samtliga anföranden, Power Point-presen-tationer samt videoklipp med hela seminariet publicerats på Naturvårdsverkets webbplats. Samtliga IPCC-rapporter finns tillgängliga

på Naturvårdsverkets webbplats samt för kostnadsfri beställning via Naturvårdsverkets bokhandel.

Informations- och

kommunikationsarbete

I enlighet med projektplanen tog Naturvårds-verket fram en lanseringsplan för de fyra IPCC -rapporterna, baserad på följande punkter:

Prioriterade informationskanaler är: Na-turvårdsverkets webbplats, media och det personliga mötet via seminarier.

Målgrupper är i enlighet med Naturvårdsver-kets regleringsbrev: beslutsfattare, allmänhet och andra samhällsaktörer.

Samtliga fyra rapporter kommuniceras enligt följande:

– Ett pressmeddelande som sammanfattar rapporten och som inkluderar en kommen-tar från någon på Naturvårdsverket. – Information skickas ut via nyhetsbreven

Senaste nytt och Klimataktuellt som når

460 respektive 280 journalister.

– Sammanfattningen av rapporten översätts till svenska samt en kort och pedagogisk text tas fram.

– Information publiceras på webbplatsen, först snabbt och därefter utförligt. – Ett kostnadsfritt seminarium arrangeras

några veckor efter rapporten publicerats. Länsvisa nyhetskopplingar till IPCC:s resultat

(9)

Under hela 2007 visades Naturvårdsverkets sidor om IPCC på webbplatsen nästan 7 000

gånger varav över 3 000 gånger under årets tre sista månader. Det stora intresset beror på pre-sentationen av IPCC:s syntesrapport. Hela 1 000

av träffarna i november och december är träffar på denna rapport.

Naturvårdsverkets egna sammanfattningar av de fyra IPCC-rapporterna har till och med början av januari 2008 var och en laddats ned från Naturvårdsverkets hemsida omkring 2 000

gånger.

Cirka 2 000 exemplar av respektive rapport har beställts från Naturvårdsverkets bokhandel på webben och cirka 200 har laddats ned från Naturvårdsvekets webbplats. Rapporterna har dessutom funnits tillgängliga vid respektive seminarium. Sammantaget har de fått en mycket bred spridning.

Naturvårdsverket har haft en omfattande kommunikation med Sveriges journalister om IPCC som har bidragit till det stora

med-iegenomslaget för IPCC under 2007.

Praktiskt arbete kring seminarierna

Samtliga fyra seminarier förbereddes och ge-nomfördes på ett likartat sätt med en medveten metod. Syftet var att presentera IPCC:s rap-porter på ett mottagarvänligt och konkret sätt. Vidare skulle de praktiska arrangemangen kring seminarierna i sig förstärka kommunikationen av innehållet i rapporterna.

Material

Allt material som togs fram till seminarierna följde samma grafiska mall och trycktes upp av ett miljöcertifierat tryckeri. Det är en miljö-mässigt bättre lösning än att deltagarna själva skriver ut materialet. Allt eventuellt överblivet material har återvunnits. Det har varit viktigt att låta intresserade som inte kunde vara med vid seminarierna ta del av materialet.

Program

För att göra IPCC:s rapporter mera

lättillgäng-liga valdes att konkretisera det internationella innehållet med svenska exempel. Detta gjordes bland annat genom att forskare som presen-terade innehållet efter sin presentation fick en samtalspartner som bidrog till att förklara inne-hållet. Ambitionen var och stora ansträngningar gjordes för att få en jämn fördelning mellan könen bland talare och samtalspartners.

För att undvika stressmoment bland åhörarna innehöll programmen för respektive seminarium ingen tidsangivelse för de olika talarna. Detta sköttes istället av särskilda tidtagare som till-sammans med moderatorn kunde anpassa tiden för presentationer och diskussioner.

Stöd till talare

I ett tidigt skede erbjöds samtliga talare hjälp med sina presentationsbilder. För att ytterligare skapa trygghet och säkerställa ett gott resultat träffades samtliga talare och samtalspartners tillsammans med moderatorn för att prata ige-nom respektive presentation. Talarna fick även möjlighet att i förväg träffa de värdinnor och

(10)

värdar som hjälpte dem att hitta till respektive loge och att vara på plats i tid.

Interaktivitet

För att skapa en dialog mellan talare och åhöra-re och öka delaktigheten gavs olika möjligheter till interaktion under seminarierna. Bland annat fick deltagarna på en fråga från moderatorn eller andra talare rösta med hjälp av röda och gröna kort eller handuppräckning. Därutöver gavs deltagarna möjlighet att ställa frågor till talarna.

Mat och dryck

Den mat och dryck som serverades under semi-narierna var så långt det var möjligt ekologiskt odlad, närproducerad, säsongsanpassad och rättvisemärkt. Det serverades enbart kranvatten, istället för kolsyrat vatten på flaska.

Därutöver var följande punkter särskilt viktiga: Seminarielokalerna valdes med syftet att

un-derlätta för deltagarna att använda kollektiva färdmedel för att på så vis minska klimatpå-verkan.

Registreringen av seminariedeltagarna ge-nomfördes av personal som var väl insatt och kunde svara på frågor om hela arrangemanget. Mellan de olika programpunkterna gavs goda möjligheter för deltagarna att själva diskutera och utbyta kunskaper och erfarenheter på klimatområdet. Flera organisationer använde detta tillfälle till att informera om sin verk-samhet.

Den detaljerade planeringen skapade en trygghet i genomförandet. Även mindre saker, som exempelvis presenter till talarna, kunde användas för att kommunicera det övergri-pande budskapet.

(11)

FN:s klimatpanel 2007: Den naturvetenskapliga grunden Sammanfattning för beslutsfattare Bidraget från arbetsgrupp I (WG I) till den fjärde utvärderingsrapporten från Intergovernmental Panel on Climate Change

RAPPORT 5677 • FEBRUARI 2007

Sternrapporten – en genomgripande analys av klimatförändringens ekonomi

RAPPORT 5711 • MAJ 2007 RAPPORT XXXX • NOVEMBER 2007

FN:s klimatpanel 2007: Syntesrapport Sammanfattning för beslutsfattare Fjärde utvärderingsrapporten från Intergovernmental Panel on Climate Change

RAPPORT 5713 • MAJ 2007

FN:s klimatpanel 2007: Åtgärder för att begränsa klimatförändringar Sammanfattning för beslutsfattare Bidraget från arbetsgrupp III (WGIII) till den fjärde utvärderings-rapporten från Intergovernmental Panel on Climate Change

Rapport 5713, maj 2007

FN:s klimatpanel 2007: Åtgärder för att begränsa klimatförändringar Rapport 5711, maj 2007 Sternrapporten – en genomgripande analys av klimatförändringens ekonomi Rapport 5677, februari 2007 FN:s klimatpanel 2007: Den naturvetenskapliga grunden Rapport 5763, nov 2007 FN:s klimatpanel 2007:

Syntesrapport, Fjärde utvärderings-rapporten från IPCC

FN:s klimatpanel 2007: Klimateffekter, anpassning och sårbarhet Sammanfattning för beslutsfattare

Bidraget från arbetsgrupp II (WG II) till den fjärde utvärderingsrapporten från Intergovernmental Panel on Climate Change

RAPPORT 5704 • APRIL 2007

Rapport_IPCC_del 2_april 2007_v71 1 2007-09-18 11:37:37

Rapport 5704, april 2007

FN:s klimat-panel 2007: Klimateffekter, anpassning och sårbarhet

Rapporterna kan beställas kostnadsfritt hos CM-Gruppen. Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen Box 110 93 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket. se/bokhandeln

Samtliga rapporter finns också tillgängliga som talböcker.

Beställ rapporterna om

klimatförändringen

(12)

Jan

Feb

Mar

Apr

Maj

Jun

FN:s klimatpanel 2007: Den naturvetenskapliga grunden Sammanfattning för beslutsfattare Bidraget från arbetsgrupp I (WG I) till den fjärde utvärderingsrapporten från Intergovernmental Panel on Climate Change

FN:s klimatpanel 2007: Klimateffekter, anpassning och sårbarhet

Sammanfattning för beslutsfattare

Bidraget från arbetsgrupp II (WG II) till den fjärde utvär deringsrapporten från Intergovernmental Panel on Climate Change RAPPORT 5704 • APRIL 2007

Rapport_IPCC_del 2_april 2007_v71 1

2007-09-18 11:37:37

RAPPORT 5713 • MAJ 2007

FN:s klimatpanel 2007: Åtgärder för att begränsa klimatförändringar

Sammanfattning för beslutsfattare Bidraget från arbetsgrupp III (WGIII) till den fjärde

utvärderings-rapporten från Intergovernmental Panel on Climate Change

Metod för genomförandet – tidsaxel

(13)

Jul

Aug

Sep

Okt

Nov

Dec

RAPPORT XXXX • N OVEMBER 2007 FN:s klimatpanel 2007: Syntesrapport Sammanfattning för beslutsfattar e Fjärde utvärderingsrapporten från Intergovernmental Panel on Climate Change

Naturvårdsverkets metod för att informera om IPCC:s fyra rapporter under 2007

Informationen om varje rapport byggdes kring följande händelser:

IPCC:s engelska rapport släpps

Svensk sammanfattning publiceras på Naturvårdsverkets webbplats

Pressmeddelande om rapporten Översättning av rapporten Seminarium om rapporten

(14)

”Arbetet med att lösa klimatfrågorna ska

bygga på vetenskaplig grund, forskningen är

nyckelfaktorn i vår klimat- och miljöpolitik.

Det är politisk handlingskraft baserad på

god forskning som ska avvärja klimathotet.”

Lars Leijonborg, utbildningsminister

FN:s klimatpanel 2007:

Den naturvetenskapliga grunden

Sammanfattning för beslutsfattare Bidraget från arbetsgrupp I (WG I) till den fjärde utvärderingsrapporten från Intergovernmental Panel on Climate Change

IPCC:s första delrapport, 2 februari

– Den naturvetenskapliga grunden

Bakgrund och inbjudan

IPCC:s första rapport som presenterades den 2

februari lade stor tonvikt vid den naturveten-skapliga grunden för klimatförändringarna. Det första seminariet i serien om IPCC:s rapporter arrangerades därför i samarbete med Stock-holms universitet.

Den 18 januari sändes inbjudan ut till se-minariet om IPCC:s första rapport och den 8

februari sändes det ut en separat pressinbjudan. Dessutom fanns information om seminariet i Naturvårdsverkets nyhetsbrev Klimataktuellt och Senaste nytt samt på Naturvårdsverkets webbplats.

Seminarium

– ett personligt möte om IPCC:s rapport

Den 13 februari genomfördes det första semina-riet i serien om IPCC:s rapporter. Huvudfrågor vid seminariet var hur förändringar i atmosfä-rens sammansättning påverkar klimatet, vad de senaste klimatscenarierna visar och vad rapporten betyder för den svenska klimatpoliti-ken. Huvudtalare var utbildningsminister Lars Leijonborg som talade om regeringens syn på forskning som nyckelfaktor för klimatpolitiken.

Därefter presenterades och diskuterades de internationella frågorna ur ett svenskt perspek-tiv av talarna och deras samtalspartners.

(15)

Deltagare

Seminariet hade 595 registrerade deltagare. Av dessa kom den största gruppen från utbild-ningsväsendet med 137 deltagare, vilket är naturligt med tanke på seminariets fokus på de naturvetenskapliga grunderna för klimatför-ändringarna. Därefter utgjorde personer från myndigheter och näringsliv de största grup-perna med 127 respektive 123 deltagare. Dess-utom deltog 37 journalister, varav åtta kom från riksmedia och sex från miljörelaterade media. Övriga deltagare kom bland annat från kom-muner, landsting, miljöorganisationer, politiska partier och branschorganisationer.

Program 13 februari 2007

Moderator: professor Michael Tjernström, Stockholms

universitet, Meteorologiska institutionen.

09.00–10.20

Inledning om Sveriges politik för klimatforskning • Utbildningsminister Lars Leijonborg. (20 min)

Vad är nytt i IPCC:s rapport?

• Professor Erland Källén, Stockholms universitet, Meteorologiska institutionen. (10 min)

Observerade klimatförändringar

• Docent Anders Moberg, Stockholms universitet, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi. (15 min)

• Frågestund med föredragshållaren och docent Gunhild Rosqvist, Stockholms universitet,

Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi. (10 min)

Förändringar i atmosfärens sammansättning – hur påverkar det klimatet?

• Professor Caroline Leck, Stockholms universitet, Meteorologiska institutionen. (15 min)

• Frågestund med föredragshållaren och professor Henning Rodhe, Stockholms universitet, Meteorologiska institutionen. (10 min)

10.20–11.00

Paus med kaffe och frukt, smörgås och wienerbröd (50 min)

Allt som serveras under pausen är ekologisk, säsongsanpassad och rättvi-semärkt i den utsträckning det finns tillgängligt.

P

R

O

G

R

A

M

11.00–12.15 Framtida klimatförändringar – vad visar de senaste klimatscenarierna?

• Docent Markku Rummukainen, Rossby Centre, SMHI. (15 min)

• Frågestund med föredragshållaren och professor Erland Källén, Stockholms universitet, Meteorologiska institutionen. (10 min)

Regeringens vetenskapliga råd för klimatfrågor • Professor Lisa Sennerby Forsse, rektor vid Sveriges

lant-bruksuniversitet och ordförande i vetenskapliga rådet. (5 min)

Vad betyder IPCC:s nya rapport för den svenska klimatpolitiken?

• Paneldiskussion med professor emeritus Bert Bolin, Stockholms universitet, Meteorologiska institutionen, Anders Turesson, Sveriges chefsförhandlare för internatio-nella klimatfrågor, Kristina Jonäng, stabschef miljödeparte-mentet, samt Marianne Lilliesköld, forskningssamordnare, Naturvårdsverket. (45 min)

Varmt välkomna!

(16)

0 20 40 60 80 100 120 140 4 3 2 1 Bedömning 3 5 53 74 65 20 91 110 33 20 11 4 52 42 17 63 3 72 47 13 2

Inbjudan och_organisation Seminariematerial Lokal Kontaktskapande Framföranden Innehåll Antal svarande

Generellt, hur bedömer du seminariet den 13 februari på en skala 1 till 4, där 1 motsvarar dåligt och 4 motsvarar utmärkt?

Resultat från seminarieutvärdering4

Av de 595 deltagarna svarade 135 på den e-postbaserade utvärderingen. I svaren angav över

80 procent att seminariet bidrog till att öka kunskapen om klimatförändringarna. Drygt

60 procent menade att seminariet bidrog till att öka intresset inom den egna organisationen för att minska klimatpåverkan. Knappt var tredje svarade att seminariet inte kommer att bidra till konkreta åtgärder. Över 90 procent av de svarande ansåg att seminariets innehåll motsva-rade förväntningarna.

En klar majoritet av de svarande var mycket nöjda med innehåll, framföranden, lokal, mate-rial och inbjudan. Drygt varannan menade att seminariet bidrog till kontaktskapande. Över

90 procent av de svarande var nöjda med inne-hållet och över 95 procent med inbjudan och organisation. 108 0 20 40 60 80 100 120 140 25 50 47 75 80 124 11 Bidrog seminariet till att öka din

kunskap om klimatfrågan?

Bidrog seminariet till att öka intresset

inom ditt företag/ organisation för att minska er

klimatpåverkan?

Kommer seminariet att bidra till konkreta beslut eller åtgärder inom

ditt företag/ organisation för att minska klimatpåverkan? Motsvarade seminariets innehåll dina förväntningar? Ja Nej Antal svarande

4 Alla svarande har inte svarat på samtliga frågor varför det totala antalet svar på respektive fråga kan vara lägre än det totala antalet svarande. Detta gäller för samtliga frågor i alla fyra seminarieutvärderingar.

(17)

Media

Samma dag som IPCC:s första rapport pre-senterades sände Naturvårdsverket ut ett pressmeddelande med en kort sammanfatt-ning av rapporten och med kommentarer från Marianne Lilliesköld (Naturvårdsverket) och Erland Källén (Stockholms universitet). IPCC -rapporten presenterades i ett stort antal medier och Naturvårdsverket omnämndes i ett antal av dessa.

Seminariet direktsändes av SVT Direkt.

Källa: Uppsala Nya Tidning 2007-02-02

Några kommentarer från utvärderingarna efter seminariet 13 februari

”Förväntade mig en introduktion till

IPCC-materialet, vilket var precis vad

jag fick på ett tydligt och begripligt

sätt.”

”Ett utmärkt seminarium. Mycket

välorganiserat, bra nivå på föreläsarna.”

”Skulle gärna se att fler politiker var

närvarande.”

”Lysande seminarium. Bra att ni direkt

efter Parismötet kunde informera oss

alla som jobbar med klimatfrågan om

vad som kommit fram.”

”Kunde möjligen ha pratas lite mer om

lösningar och åtgärder.”

(18)

”Svåra stormar och översvämningar slår ut

hela samhällen i utvecklingsländer och

det kan ta decennier att komma tillbaka.

Biståndet måste satsa på förebyggande

verksamhet, inom infrastruktur, jordbruk

och hälsovård. Katastrofberedskap måste

bli en av biståndets huvudfrågor.”

Anders Wijkman, EU-parlamentets rapportör i klimatfrågan

IPCC:s andra delrapport, 6 april

– Klimateffekter, anpassning och sårbarhet

IPCC:s andra rapport som presenterades den 6

april handlade handlade i huvudsak om effek-terna av klimatförändringarna, vår sårbarhet inför dessa samt behoven av anpassning. Det andra seminariet i serien om IPCC:s rapporter arrangerades därför i samarbete med SMHI,

Stockholm Environment Institute, Totalförsva-rets forskningsinstitut (FOI) och Klimat- och sårbarhetsutredningen.

Den 16 mars sändes inbjudan ut till semi-nariet om IPCC:s andra rapport och den 10

april sändes det ut en separat pressinbjudan. Dessutom fanns information om seminariet i Naturvårdsverkets nyhetsbrev Klimataktuellt och Senaste nytt samt på Naturvårdsverkets webbplats.

Seminarium

Den 24 april genomfördes det andra seminariet i serien om IPCC:s rapporter. Huvudfrågor var nyheter i forskningen om effekter, sårbarhet och anpassning. Seminariet hade 450 regist-rerade deltagare. Huvudfrågor var nyheter i forskningen om effekter, sårbarhet och an-passning till klimatets förändring. Huvudtalare var EU-parlamentets rapportör i klimatfrågan Anders Wijkman som bland annat talade om att klimatförändringen äventyrar FN:s

(19)

Millen-Program 24 april 2007

Moderator: Tom Hedlund, Klimat och Sårbarhetsutredningen.

09.00–10.15

Inledning

• Tom Hedlund, Klimat och Sårbarhetsutredningen

Instabilt klimat äventyrar Milleniemålen • Anders Wijkman, EU-parlamentariker (kd)

Observerade klimateffekter

• Mattias Lundblad, expert, Naturvårdsverket

• Frågestund med föredragshållaren och professor Sten Bergström, SMHI.

Framtida effekter

• Docent Markku Rummukainen, Rossby Centre, SMHI

• Frågestund med föredragshållaren och docent Benjamin Smith, Lunds Universitet

10.15–10.55

Paus med kaffe och frukt, smörgås och något sött

Allt som serveras under pausen är ekologisk, säsongsanpassad och rättvisemärkt i den utsträckning det finns tillgängligt.

P

R

O

G

R

A

M

10.55–12.15Möjligheter till anpassning

• Docent Annika Carlsson-Kanyama, Totalförsvarets forsknings-institut, FOI

• Frågestund med föredragshållaren och docent Johan Rock-ström, Executive Director, Stockholm Environment Institute, SEI.

• Paneldiskussion som leds av Bengt Holgersson, Klimat och Sårbarhetsutredningen.

Panel: Anders Wijkman, EU-parlamentariker (kd), Mattias Lundblad, Naturvårdsverket, Markku Rummukainen, SMHI, Ulf Moback, Göteborgs kommun, Stig Hammarsten, Länssty-relsen Gävleborg, Elisabeth Söderberg, Räddningsverket.

Varmt välkomna!

Tom Hedlund och Jessica Cederberg Wodmar

niemål för fattigdomsbekämpning. Därefter pre-senterades och diskuterades de internationella frågorna ur ett svenskt perspektiv av talarna och deras samtalspartners.

Deltagare

Seminariet hade 450 registrerade deltagare. Av dessa kom den största gruppen från myn-digheter och departement med 109 deltagare.

Därefter utgjorde personer från näringsliv och utbildningsväsende de största grupperna med

84 respektive 74 deltagare. Dessutom deltog 24

journalister, varav sex kom från riksmedia och sju från miljörelaterade media. Övriga delta-gare kom bland annat från kommuner, lands-ting, miljöorganisationer, politiska partier och branschorganisationer.

(20)

108 0 10 20 30 40 50 60 12 17 26 42 35 50 18 Bidrog seminariet till att öka din

klimatpåverkan?

ditt företag/ organisation för att minska klimatpåverkan? Motsvarade seminariets innehåll dina förväntningar? Ja Antal svarande Nej 40 0 10 20 30 40 50 60 Inbju dan och organisation Seminariematerial Lokal Kontaktskapande Framföranden Innehåll 8 0 0 41 2 15 4 3 2 1 Bedömning 12 6 18 6 28 40 23 25 29 44 1 4 1 13 25 8 5 16 Antal svarande

Generellt, hur bedömer du seminariet den 24 april på en skala 1 till 4, där 1 motsvarar dåligt och 4 motsvarar utmärkt?

En klar majoritet av de svarande var nöjda med innehåll, framföranden, lokal, material och inbjudan. Knappt varannan menade att semi-nariet bidrog till kontaktskapande. Över 95

procent av de svarande var nöjda med inbjudan och organisationen av seminariet.

Resultat från seminarieutvärdering

Av de 450 deltagarna svarade 63 på den e-postbaserade utvärderingen. I svaren angav över 80 procent att seminariet bidrog till att öka kunskapen om klimatförändringarna. Drygt 60 procent menade att seminariet bidrog till att öka intresset inom den egna or-ganisationen för att minska klimatpåverkan. Drygt två tredjedelar svarade att seminariet inte kommer att bidra till konkreta åtgärder. Knappt 70 procent av de svarande ansåg att seminariets innehåll motsvarade förväntning-arna.

(21)

Media

Samma dag som IPCC:s andra rapport presente-rades sände Naturvårdsverket ut ett pressmed-delande med en kort sammanfattning av rap-porten och med kommentarer från Marianne Lilliesköld (Naturvårdsverket), Markku Rum-mukainen (SMHI), Annika Carlsson-Kanyama (FOI) och Mattias Lundblad (Naturvårdsver-ket). IPCC-rapporten presenterades i ett stort antal medier och Naturvårdsverket omnämndes i ett antal av dessa.

Därutöver sändes ett pressmeddelande i samband med seminariet som sammanfattade Anders Wijkmans anförande.

Några kommentarer från utvärderingarna efter seminariet 24 april

”Jag fick ökad kunskap om vilken

påverkan ett förändrat klimat kan ha

för samhällsutvecklingen/planeringen

(mer än att vi inte kan använda fossila

bränslen) och vilka stora konsekvenser

det kan bli globalt om vi inte gör något

nu. Budskapet gick fram.”

”Mitt företag har redan en mycket

hög förståelse om klimatfrågan och

vi jobbar mycket med att åtgärda

våra egna utsläpp redan idag. Vi ser

dock en stor nytta av att seminarier

som dessa genomförs och kommer

även fortsättningsvis att delta på era

klimatseminarier då dessa är mycket

intressanta och ger tillgång till de

senaste vetenskapliga rönen.”

”Jag var på seminariet främst för att

få en snabb orientering om vad den

andra klimatrapporten omfattar, och

det fick jag.”

”Jag saknade en diskussion om hur

arbetet med att minska utsläppen

går. Vad som krävs globalt. Mycket

handlade om hur vi kan anpassa i

framtiden inför katastrofer.”

(22)

22 Naturvårdsverkets informationsarbete med FN:s klimatpanel, IPCC, 2007

IPCC:s tredje delrapport, 4 maj

– Åtgärder för att begränsa klimatförändringar

IPCC:s tredje rapport som presenterades den 4

maj handlade om nödvändiga förändringar för att begränsa klimatförändringarna. Det tredje seminariet i serien om IPCC:s rapporter arrang-erades därför i samarbete med Chalmers tek-niska högskola och Stockholm Water Institute.

Den 3 maj sändes inbjudan ut till seminariet om IPCC:s tredje rapport och den 16 maj sändes det ut en separat pressinbjudan. Dessutom fanns information om seminariet i Naturvårds-verkets nyhetsbrev Klimataktuellt och Senaste nytt samt på Naturvårdsverkets webbplats.

Seminarium

Den 22 maj genomfördes det tredje seminariet.

Huvudfrågor var hur klimatförändringarna kan begränsas och de vägval olika samhällen står inför beroende av vilka risker vi är beredda att ta. Vidare diskuterades utsläppstrender, meto-der för att minska utsläppen och kostnameto-der för utsläppsminskningar. Därutöver diskuterades den så kallade Sternrapporten och de ekono-miska aspekterna av klimatförändringarna.

Därefter presenterades och diskuterades de internationella frågorna ur ett svenskt perspek-tiv av talarna och deras samtalspartners.

FN:s klimatpanel 2007:

Klimateffekter, anpassning

och sårbarhet

Sammanfattning för beslutsfattare Bidraget från arbetsgrupp II (WG II) till den fjärde utvärderingsrapporten från Intergovernmental Panel on Climate Change

RAPPORT 5704 • APRIL 2007

Rapport_IPCC_del 2_april 2007_v71 1

”De globala koldioxidutsläppen måste

minska med mellan 50 och 85 procent

fram till år 2050, om vi ska ha en chans att

nå EU:s mål om att temperaturen inte ska

öka med mer än två grader. Men det finns

både tekniska och ekonomiska möjligheter

att klara det.”

Christian Azar, professor i fysisk resursteori vid Chalmers tekniska högskola

(23)

Delltagare

Seminariet hade 595 registrerade deltagare. Av dessa kom den största gruppen från näringslivet med 180 deltagare. Därefter utgjorde personer från myndigheter och utbildningsväsende de största grupperna med 122 respektive 85

delta-gare. Dessutom deltog 40 journalister, varav 13

kom från riksmedia och sju från miljörelate-rade media. Bland journalisterna fanns även ett japanskt TV-team. Övriga deltagare kom bland annat från kommuner, landsting, miljöorgani-sationer, politiska partier och branschorganisa-tioner.

Program 22 maj 2007

Moderator: Johan Kuylenstierna, Project Director, Stockholm

International Water Institute SIWI, Adjungerad professor, Stockholms universitet

09.00–12.30 Utsläppstrender

• Forskare Joakim Nordqvist, Lunds universitet Frågestund med föredragshållaren och Eva Jernbäcker, expert, Naturvårdsverket

Utsläppsreduceringar på kort och medellång sikt till 2030 samt utsläppsreduceringar på lång sikt efter 2030

• Professor Christian Azar, Chalmers Tekniska Högskola Frågestund med föredragshållaren och Deborah Cornland, programchef, Clipore

Paus med kaffe och frukt, smörgås och något sött

Allt som serveras under pausen är ekologisk, säsongsanpassad och rättvisemärkt i den utsträckning det finns tillgängligt

Styrmedel, åtgärder och verktyg samt hållbar utveckling och minskad klimatpåverkan

• Professor Lars J Nilsson, Lunds universitet

Frågestund med föredragshållaren och professor Thomas Sterner, Göteborgs universitet

P

R

O

G

R

A

M

Sternrapporten – en analys av klimatförändringens ekonomi• Doktorand Martin Persson, Chalmers Tekniska Högskola

Frågestund med föredragshållaren och professor Thomas B Johansson, Lunds universitet

Paneldebatt: Möjliga vägar framåt!

Anders Lewald, expert, Energimyndigheten, Bengt Johansson, expert, Naturvårdsverket, Svante Axelsson, Generalsekreterare, Naturskyddsföreningen SNF, Svante Bodin, Departementsråd, Miljödepartementet, professor Christian Azar, Chalmers Tekniska Högskola, professor Thomas Sterner, Göteborgs universitet, professor Lars J Nilsson, Lunds universitet

Varmt välkommen!

(24)

108 0 20 40 60 80 100 120 140 10 42 54 81 73 121 10 Bidrog seminariet till att öka din

klimatpåverkan?

ditt företag/ organisation för att minska klimatpåverkan? Motsvarade seminariets innehåll dina förväntningar? Ja Nej 120 Antal svarande 4 3 2 1 Bedömning Antal svarande 102 0 22 44 66 88 110 7 51 2 76 62 24 61 76 62 57 56 51 25 1 3 1 1 41 8 4 0 0 13

Generellt, hur bedömer du seminariet den 22 maj på en skala 1 till 4, där 1 motsvarar dåligt och 4 motsvarar utmärkt?

Inbjudan och_organis ation Seminariematerial Lokal Kontaktskapande Framföranden Innehåll Resultat från seminarieutvärdering

Av de 595 registrerade deltagarna svarade 132

på utvärderingen. I svaren angav över 90 pro-cent att seminariet bidrog till att öka kunskapen om klimatförändringarna. Knappt 60 procent menade att seminariet bidrog till att öka intres-set inom den egna organisationen för att mins-ka klimatpåvermins-kan. Två tredjedelar svarade att seminariet inte kommer att bidra till konkreta åtgärder. Över 90 procent av de svarande ansåg att seminariets innehåll motsvarade förvänt-ningarna.

De allra flesta var mycket nöjda med innehåll, framföranden, lokal, material och inbjudan. Knappt två tredjedelar menade att seminariet bidrog till kontaktskapande. Över 95 procent av de svarande var nöjda med innehållet, mate-rialet och inbjudan.

(25)

Media

Samma dag som IPCC:s tredje rapport presen-terades sände Naturvårdsverket ut ett press-meddelande med en kort sammanfattning av rapporten och med kommentarer från Ma-rianne Lilliesköld (Naturvårdsverket), Lars J Nilsson (Lunds universitet) och Christian Azar (Chalmers tekniska högskola). IPCC-rapporten presenterades i ett stort antal medier och Na-turvårdsverket omnämndes i ett antal av dessa.

Därutöver sändes ett pressmeddelande i samband med seminariet som sammanfattade Christian Azars anförande. Seminariet direkt-sändes av SVT Direkt.

Några kommentarer från utvärderingarna

”Eventuellt skulle IPCC:s slutsatser

ha kunnat brytas ner för att framföra

konkreta förslag till åtgärder

för Sverige och lokala regioner/

kommuner.”

”Ett väl genomtänkt och genomfört

program.”

”Jag fick en bra översiktlig bild över

IPCC:s senaste rapport och

Stern-rapporten, men skulle vilja ha mer

en konkret diskussion om vad vi ska/

bör göra för åtgärder här hemma i

Sverige.”

”Saknade kvinnorna på podiet.”

”Det skulle vara intressant med någon

eldsjäl inom grönt företagande som

skulle kunna ge en ytterligare vinkel

på det hela.”

”Fantastiskt att kunna framställa en

skrämmande verklighet på ett så

underhållande och balanserat sätt.”

(26)

Naturvårdsverket har sedan 2002 arrangerat det årliga seminariet Klimatforum. 2007 års tema var bland annat IPCC:s så kallade syn-tesrapport som riktar sig till beslutsfattare och som presenterades den 17 november.

Den 19 september sändes inbjudan ut till

Kli-matforum 2007 och den 19 november sändes det ut en separat pressinbjudan. Dessutom fanns information om seminariet i Naturvårdsverkets nyhetsbrev Klimataktuellt och Senaste nytt samt på Naturvårdsverkets webbplats.

Seminarium

Den 21 november genomfördes Klimatforum. Under seminariet sammanfattades det veten-skapliga läget och representanter för närings-livet gav sin syn på olika branschers roll i omställningen mot en koldioxidsnål ekonomi. Huvudtalare var miljöminister Andreas Carl-gren som talade om att Sverige ska vara den ledande förebilden i klimatfrågan.

Därefter presenterades och diskuterades de internationella frågorna ur ett svenskt och europeiskt perspektiv av talarna och deras samtalspartners. Ett särskilt fokus lades vid transportsektorn, finansmarknaden och försäk-ringsbranschen.

IPCC:s syntesrapport, 17 november

– Klimatforum 2007

”Klimatfrågan är den svenska regeringens

första prioritet för vårt halvår som

ordförande i EU hösten 2009 och Sverige

ska vara den ledande internationella

förebilden i klimatfrågan.”

Andreas Carlgren, Miljöminister

RAPPORT XXXX • NOVEMBER 2007

FN:s klimatpanel 2007: Syntesrapport

Sammanfattning för beslutsfattare Fjärde utvärderingsrapporten från Intergovernmental Panel on Climate Change

(27)

Program 21 november 2007

Moderator: Johan Kuylenstierna, adjungerad professor,

Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet

10.00

Inledning

• Moderator Johan Kuylenstierna, samt Mats Olsson,

ställföreträdande Generaldirektör, Naturvårdsverket Sveriges klimatpolitik – vad kan vi förvänta oss?

• Andreas Carlgren, miljöminister

IPCC får Nobels fredspris - vilka är de viktigaste budskapen i syntesrapporten?

• Professor Erland Källén, Stockholms universitet,

Meteorolo-giska institutionen (MISU)

Presentation av syntesrapporten från FN:s klimatpanel, IPCC, som sammanfattar de tre tidigare rapporterna.

Moderatorn leder ett samtal mellan Erland Källén och Gunilla Svensson, docent i meteorologi, MISU.

EU:s klimatpolitik – vad händer framöver?*

• Dr Erasmia Kitou, policyhandläggare, klimatenheten,

general-direktoratet för miljö, EU-kommissionen

En presentation av de områden som omfattas av EU:s kom-mande ”klimatpaket” samt EU:s syn på Bali-förhandlingarna.

Moderatorn leder ett samtal mellan Erasmia Kitou och Svante Bodin, departementsråd, Miljödepartementet.

12.00

Lunch

En matig smörgås med dryck samt kaffe med sötsak

Allt som serveras under pausen är ekologiskt, närproducerat, säsongsanpassat och rättvisemärkt i den utsträckning det finns tillgängligt.

P

R

O

G

R

A

M

13.15

Transportsektorn – den stora utmaningen

• Jan-Eric Sundgren, direktör i AB Volvo, med ansvar för omvärlds-

och miljöfrågor.

Hur bromsa de ökande utsläppen i transportsektorn? När får vi till-gång till teknik som möjliggör utsläppsreduktioner och hur mycket kan utsläppen minska till 2020?

Moderatorn leder ett samtal mellan Jan-Erik Sundgren och Mattias Goldmann, Gröna Bilister.

Finansmarknaden – en kraft att räkna med i klimatarbetet?

• Tonika Hirdman, Senior Vice President ABN AMRO

Finansmarknadens syn på klimatet; möjligheter, attityder, utmaning-ar och förutsättningutmaning-ar. Vutmaning-ar går gränsen för finanssektorn och vilka är möjligheterna till påverkan?

Moderatorn leder ett samtal mellan Tonika Hirdman och Pontus Schultz, chefredaktör Veckans Affärer.

Försäkringsbranschen – tar ansvar*

• Dr Ulrich Ebel, Vice President, Swiss Re

Hur mycket förväntas försäkringskostnaderna öka i de nordiska länderna?

Moderatorn leder ett samtal mellan Ulrich Ebel och Mats Nordenskjöld, ansvarig för Samhällskontakter på If.

Vilka utmaningar står vi inför?

• Professor Christian Azar, Chalmers Tekniska Högskola

Vilka utmaningar står vi inför och går det att bryta de mönster som samhället är uppbyggt kring?

Avslutning

• Moderator Johan Kuylenstierna samt Lars Westermak, Klimatenheten

och Marianne Lilliesköld, Forskningssekretariatet, Naturvårdsverket

15.15

Efterföljande kaffemingel

Varmt välkomna! *Föredraget hålls på engelska

Allt som serveras är ekologiskt, närproducerat, säsongsanpassat och rättvisemärkt i den utsträckning det finns tillgängligt.

Deltagare

Klimatforum hade 1026 registrerade deltagare (men antalet närvarande var ca 1100). Klimat-forum 2007 blev Sveriges största klimatsemi-narium någonsin. Av dessa kom den största gruppen från näringslivet med 304 deltagare. Därefter utgjorde personer från myndigheter och utbildningsväsende de största grupperna med 175 respektive 170 deltagare. Dessutom

deltog 46 journalister, varav 14 kom från riks-media och åtta från miljörelaterade riks-media. Till skillnad från de tidigare seminarierna fanns flera deltagare från lokalpress runt om i landet. Övriga deltagare kom bland annat från kom-muner, landsting, miljöorganisationer, politiska partier och branschorganisationer.

(28)

108 0 20 40 60 80 100 120 22 41 47 74 71 101 15 Bidrog seminariet till att öka din

klimatpåverkan?

ditt företag/ organisation för att minska klimatpåverkan? Motsvarade seminariets innehåll dina förväntningar? Ja Nej 107 Antal svarande Resultat från seminarieutvärdering

Av de 1 026 deltagarna svarade 123 på den e-postbaserade utvärderingen. Enligt utvär-deringen ansåg över 80 procent att seminariet bidrog till att öka kunskapen om klimatföränd-ringarna. Drygt 60 procent menade att semina-riet bidrog till att öka intresset inom den egna organisationen för att minska klimatpåverkan. Knappt två tredjedelar svarade att seminariet inte kommer att bidra till konkreta åtgärder. Nära 90 procent av de svarande ansåg att semi-nariets innehåll motsvarade förväntningarna.

0 20 40 60 80 100 Inbju dan och organisation Seminariematerial Lokal Kontaktskapande Framföranden Innehåll 10 52 2 59 4 3 2 1 Bedömning Antal svarande 55 22 90 67 97 58 48 31 45 22 1 7 4 1 42 11 12 0 0 0

Generellt, hur bedömer du seminariet den 21 nov på en skala 1 till 4, där 1 motsvarar dåligt och 4 motsvarar utmärkt?

Mer än 90 procent av de svarande var nöjda med innehåll, framföranden och seminariema-terialet. Nära 60 procent menade att seminariet bidrog till kontaktskapande, något som var en ambition med seminariet. Över 97 procent av de svarande var nöjda med lokalen samt inbju-dan och organisation.

(29)

Media

I samband med Klimatforum presenterade Naturvårdsverket rapporten Allmänheten och

klimatförändringen 2007. Dess olika

delrap-porter presenterades i tre olika pressmeddelan-den: ”Allt fler vill minska sin klimatpåverkan” (1 november), ”Ökad vilja att betala mer för att begränsa klimatförändringen” (14 november) och ”Kvinnor mer benägna att agera i klimat-frågan” (12 januari 2008).

Sammantaget resulterade attitydmätningarna i minst 181 medieinslag, varav 77 tryckta

artik-lar och 104 nyhetsinslag på mediernas webbplat-ser. Det verkliga mediegenomslaget är större, då sökverktygen inte finner alla nyhetsinslag och eftersom sammanställningen inte inkluderar radio- och tv-sändningar.

Det första pressmeddelandet, ”Allt fler vill minska sin klimatpåverkan”, ledde till inslag i

SVT Rapport, till 35 tryckta artiklar och till 25

publiceringar på mediernas webbplatser. Ungefär halva det kvantitativa genomslaget genererades av meteorolog Pär Holmgrens debattartikel ”Det är nu vi har chansen att begränsa klimatförändringen”, som utförligt redovisade attitydmätningarna.

Det andra pressmeddelandet, ”Ökad vilja att betala mer för att begränsa klimatföränd-ringen” ledde till sju tryckta artiklar, däribland en i Dagens Industri, samt sju publiceringar på mediernas webbplatser.

Det tredje pressmeddelandet, ”Kvinnor mer benägna att agera i klimatfrågan”, ledde till

35 tryckta artiklar, däribland en stor artikel i

Svenska Dagbladet, samt 69 publiceringar på

mediers webbplatser (genomslaget utgjordes främst av text från Tidningarnas Telegram-byrå).

Samma dag som IPCC:s syntesrapport presenterades sände Naturvårdsverket ut ett pressmeddelande med en kort sammanfattning av rapporten och med kommentarer från Mari-anne Lilliesköld (Naturvårdsverket), Björn-Ola Linnér (Linköpings universitet) och Ulf Molau (Göteborgs universitet). IPCC-rapporten presen-terades i ett stort antal medier och Naturvårds-verket omnämndes i ett antal av dessa.

Under Klimatforum den 21 november ge-nomförde miljöminister Andreas Carlgren en pressträff med ett 30-tal journalister och Natur-vårdsverket sände ut ett pressmeddelande som sammanfattande miljöministerns tal.

Detta resulterade i minst fyra tryckta artiklar och 11 publiceringar på mediernas webbplatser. Det omedelbara mediegenomslaget var alltså begränsat, men att 46 journalister deltog vid

Klimatforum kan på sikt antas öka och förbätt-ra förbätt-rapporteringen.

(30)

Moderatorn Johan Kuylenstierna leder ett samtal mellan Erland Källén och Gunilla Svensson från Stockholms universitet.

(31)

Ett särskilt uppskattat inslag under Klimatforum var åhörarnas möjlighet att själva delta i de omröstningar som genomfördes under seminariet. Samtliga deltagare fick i konferensmaterialet en grön och en röd röstsedel att an-vända när moderatorn eller någon av talarna ställde en fråga till publiken.

Några kommentarer från utvärderingarna

”Det har varit en fantastisk satsning

från Naturvårdsverkets sida som säkert

kommer att på lite sikt bidra till en

rejäl kunskapshöjning på vetenskaplig

grund i klimatfrågan.”

”Föredragen om finansmarknaden

och försäkringsbranschen gav mig ny

intressant information om kommande

utmaningar och förväntningar

kring klimatfrågan. Utmärkta

kompletteringar till de övriga

föredragen!”

”Det ekologiska temat känns absolut

rätt och det genomfördes konsekvent.”

”Föredragshållarnas tyngd gör att

budskapet verkligen får genomslag!”

”Det historiska perspektivet på

klimatfrågan kunde ha lyfts fram

mer. Nästa gång är det värdefullt att

även ta med den säkerhetspolitiska

debatten kring klimatfrågan.”

Naturvårdsverkets personal var tydligt utmärkta för att lätt

(32)

0 100 200 300 400 500 600 542 459 385 213 157 ₁₄₇ ₁₄₇ 116 ₁₀₄ 91 72 67 67 23 48 31 Skolor/universitet/ forskningsinstitutioner Myndigheter

Övriga företag Kommuner Journalister Miljöorganisationer Energibolag Övriga Departement Övriga organisationer Partier/politiker Branschorganisationer Länsstyrelser Riksdag _Landsting Energikonsulter Antal deltagare Inbjudningar

Naturvårdsverket har bjudit in till seminarierna via riktade utskick, i nyhetsbreven Klimat- aktuellt samt Senaste nytt, den egna webbplat-sen och ett antal kalendarier som andra orga-nisationer och myndigheter tillhandahåller. De seminarier som har samarrangerats med andra aktörer har också gått ut till deras personal och andra intressenter. Särskilda pressinbjudningar har sänts ut ungefär en vecka före respektive seminarium.

Deltagare

Sammantaget hade de fyra seminarierna 2 669

registrerade besökare varav cirka 1 850 var unika deltagare. Det totala antalet deltagare var ytterligare ett par hundra, som kom oanmälda och inte hann registreras. Den största grup-pen deltagare kom från näringslivet. Därefter utgjorde personer från utbildningsväsendet samt myndigheter de största grupperna. Dessutom deltog 147 journalister, varav 41 från riksmedia och 28 från miljörelaterade medier. Av journalis-terna var 94 unika deltagare. Flera journalister

deltog alltså på fler än ett seminarium.

Resultat från utvärderingarna5

Av de 2 669 deltagarna svarade 453 på utvär-deringarna. Utvärderingarna sändes per e-post till deltagarna. Svarsfrekvensen på 17 procent är vid första anblicken inte särskilt hög, men med tanke på att det inte sändes någon påmin-nelse och då det inte fanns några incitament för

Sammanfattning och slutsatser

om de fyra seminarierna

(33)

deltagarna att svara är den fullt acceptabel. En utlottning av till exempel böcker eller biobiljet-ter till de svarande brukar generera fler svar.

En summering av samtliga utvärderingar vid de fyra seminarierna visar att de allra flesta (82

procent) ansåg att seminarierna bidrog till att öka deras kunskap om klimatfrågan. Därutöver menade 60 procent att respektive seminarium har bidragit till att öka intresset för att minska klimatpåverkan inom den egna organisatio-nen. Två tredjedelar av de svarande menade att respektive seminarium inte kommer att bidra

0 40 80 120 160 200 240 280 320 360 400 69 150 174 272 259 350 54 Bidrog seminariet till att öka din

klimatpåverkan?

ditt företag/ organisation för att minska klimatpåverkan? Motsvarade seminariets innehåll dina förväntningar? Ja Nej 391 Antal svarande

till konkreta åtgärder. Samtidigt ansåg hela 88 procent av de svarande att respektive seminari-ums innehåll motsvarade förväntningarna.

De allra flesta svarande har varit nöjda med arrangemangen. Över 90 procent av de svarande var nöjda med innehållet och framförandena. Drygt 55 procent menade att seminarierna har varit kontaktskapande. Över 95 procent av de svarande har varit nöjda med lokalerna, semi-nariematerialet samt inbjudan och organisation av seminarierna. 0 80 160 240 320 400

Inbjudan och_organis ation Seminariematerial Lokal Kontaktskapande Framföranden 4 ₀ 26 197 224 194 72 260 353 145 83 38 11₃ 180 150 44 223 32 8 Innehåll 244 171 27 8 4 3 2 1 Bedömning Antal svarande

Generellt, hur bedömer du seminariet på en skala 1 till 4, där 1 motsvarar dåligt och 4 motsvarar utmärkt?

5 Alla svarande har inte svarat på samtliga frågor varför det totala antalet svar på respektive fråga kan vara lägre än det totala antalet svarande.

(34)

34 Naturvårdsverkets informationsarbete med FN:s klimatpanel, IPCC, 2007

Rättvise- och kravmärkta seminarier

De praktiska arrangemangen kring de fyra semi-narierna har så långt det är möjligt genomförts med hänsyn tagen till miljön.

Mat och dryck har därför i de fall det varit möjligt varit både Krav- och Rättvisemärkt samt säsongsanpassat och lokalprodu-cerat. Konferens-material har varit Svanenmärkt. Natur-vårdsverket har också ställt miljökrav på sina underleverantörer. Detta har uppmärksam-mats på ett positivt sätt i utvärderingarna av ett antal deltagare. Några har dessutom ansett att det bara borde vara lågenergilampor i konfe-renslokalerna och att det är tveksamt att servera annat än vegetarisk mat på en kli-matkonferens.

Talare och aktiviteter

Under de fyra seminarierna har 45 personer talat, agerat samtalspartner eller deltagit i paneldebatter (några av dem vid två eller tre tillfällen). Könsfördelningen har varit mycket sned såväl bland talare som i de paneldebat-ter som har genomförts. Av det totala antalet talare, samtalspartners och paneldeltagare var endast 12 kvinnor. Vid det tredje seminariet var det bara män som talade eller deltog i panelde-batten, endast två kvinnor deltog som samtals-partners. Några personer har deltagit vid flera tillfällen under samma seminarium och i tabel-len har varje framträdande räknats. De tre mo-deratorerna, samtliga män, är inte medräknade.

Talare Samtals-

partners deltagarePanel-

Kvin-nor Män Kvin-nor Män Kvin-nor Män Första seminariet 2 4 1 2 2 2 Andra seminariet 1 3 0 3 1 5 Tredje seminariet 0 4 2 2 0 7 Klimat- forum 4 11 1 4 - -Klimatforum 21 november 2007 Frukostfika

Ekologiskt-, KRAV- och Rättvisemärkt

kaffe

Ekologiskt- och Rättvisemärkt

svart och grönt te

Svensk ekologisk

mjölk och svenskt ekologiskt socker

Fruktbuffé med svenska

äpplen och päron

, KRAV- och Rättvisemärkta

bananer från

Dominikanska republiken (transporterade med båt), ekologiska italienska

mandariner

(transporterade med tåg)

Svenskt kranvatten

Lunchsmörgås

Rosendals äppel- och solrosfröpanini

fylld med ekologisk svensk

talleggio-ost, ekologisk

närodlad ruccola

, ekologisk gotländsk

rödlök, ekologisk svensk syrad

gurka och Hagby

gårds rökta kalkonbröst

(närproducerat) med en röra av ekologiska

soltorkadetomater och ekologisk olivolja. Ekologiskt-, KRA V- och Rättvisemärkt kaffe

Svensk ekologisk

Ekologisk och närproducerad

havre- och chokladboll

med ekologiska, KRA V-

och Rättvisemärkta ingredienser

Vegetarisk panini finns på buffén vid dörrarna B och F Rosendals äppel- och solrosfröpanini

gurka, ekologisk

gotländsk fänkål med en röra av ekologiska

soltorkade tomater

och ekologisk olivolja

.

Glutenfritt bröd finns.

Veganpanini finns på buffén vid dörr D Rosendahls äppel- och solrosfröpanini

tofu, ekologisk närodlad

ruccola, ekologisk gotländsk

gurka, ekologisk gotländsk

fänkål med en röra av ekologiska

.

och lättöl

Kaffemuggarna och dricksglasen som ni dricker ur idag är tillverkade av förnyelsebart råmaterial och är 100%

biologiskt nedbrytbara.

Allt som serveras under dagen är ekologiskt,

säsongsanpassat och rättvisemärkt i den utsträckning det finns tillgängligt.

Kexchokladen i påsen är helt nötfri och produceras i

Hjälp oss att källsortera! Vi har tre fraktioner du kan använda.

(35)

35

Naturvårdsverkets informationsarbete med FN:s klimatpanel, IPCC, 2007

Jämförelse av seminarierna

Svaren har varit mycket lika varandra vid de fyra seminarietillfällena och nöjdheten är mycket hög. Med tanke på den varierade svars-frekvensen är det svårt att dra slutsatser av de små skillnaderna i utfall. De likartade resultaten ger ett gott stöd åt slutsatsen att seminarierna har varit mycket uppskattade.

I de öppna svaren på utvärderingarna är de allra flesta kommentarer positiva, en del på gränsen till översvallande. Ett par gemensamma kritiska linjer går att utläsa. Dels önskar ett antal en bättre balans mellan kvinnor och män bland föreläsarna, dels vill ett antal ha fler kon-kreta exempel på hur företag, organisationer

och individer kan minska sin klimatpåverkan. Det förra är särskilt tydligt i utvärderingarna

från det tredje seminariet där enbart män talade eller deltog i den avslutande

panelde-batten.

Klimatforum 21 november 2007

Frukostfika

Ekologiskt-, KRAV- och Rättvisemärkt

kaffe

Svensk ekologisk

Fruktbuffé med svenska

äpplen och päron

, KRAV- och Rättvisemärkta

bananer från

Dominikanska republiken (transporterade med båt), ekologiska italienska

mandariner

(transporterade med tåg)

Lunchsmörgås

Rosendals äppel- och solrosfröpanini

gurka och Hagby

gårds rökta kalkonbröst

(närproducerat) med en röra av ekologiska

soltorkadetomater och ekologisk olivolja. Ekologiskt-, KRA V- och Rättvisemärkt kaffe

Svensk ekologisk

Ekologisk och närproducerad

havre- och chokladboll

med ekologiska, KRA V-

och Rättvisemärkta ingredienser

Vegetarisk panini finns på buffén vid dörrarna B och F Rosendals äppel- och solrosfröpanini

gurka, ekologisk

gotländsk fänkål med en röra av ekologiska

.

Glutenfritt bröd finns.

Veganpanini finns på buffén vid dörr D Rosendahls äppel- och solrosfröpanini

tofu, ekologisk närodlad

ruccola, ekologisk gotländsk

gurka, ekologisk gotländsk

fänkål med en röra av ekologiska

.

och lättöl

Kaffemuggarna och dricksglasen som ni dricker ur idag är tillverkade av förnyelsebart råmaterial och är 100%

biologiskt nedbrytbara.

Allt som serveras under dagen är ekologiskt,

säsongsanpassat och rättvisemärkt i den utsträckning det finns tillgängligt.

Hjälp oss att källsortera! Vi har tre fraktioner du kan använda.

(36)

Mediagenomslag för IPCC:s rapporter och

andra relaterade aktiviteter

Det totala mediegenomslaget

Det mediala intresset för FN:s klimatpanel,

IPCC, var avsevärt mycket större 2007 än under

2006.

Antalet webbaserade svenska nyhetsinslag om

IPCC uppgick till 3 510 (13 gånger fler än under

2006) och Naturvårdsverket nämndes i 231 av

dessa inslag (sex gånger fler än under 2006).6

De månader då de tre första IPCC-rapporterna presenterades steg antalet webbaserade nyhets-inslag kraftigt. Att det också var många nyhets-inslag under årets tre sista månader beror på att IPCC

presenterade sin syntesrapport, tilldelades No-bels Fredspris och omnämndes i ett stort antal artiklar från klimattoppmötet på Bali.

IPCC eller klimatpanel Naturvårdsverket och IPCC eller klimatpanel

0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 3 510 231 254 36 2006 2007

Antalet webbaserade nyhetsinslag om IPCC/klimatpanel och Naturvårdsverket

0 100 200 300 400 500 600 700 dec nov okt sep aug juli juni maj april mars feb jan 2006 2007

Antal webbträffar för sökorden IPCC eller Klimatpanel*

6 19 46 22 16 3 11 9 16 44 34 28 82 605 130 316 664 113 75 108 139 388 363 527 0 100 200 300 400 500 600 700

jan _{feb mar}s april maj juni juli aug sept okt nov _dec

An tal w eb bt rä ffa r 2006 2007 6 82 19 605 46 130 22 316 16 664 3 113 11 75

Antal webbträffar för sökorden IPCC eller klimatpanel

9 16 44 34 ₂₈ 108 139 388 363 527

6 För att studera det mediala genomslaget har mediesökning-ar gjorts på antalet nyhetsinslag på mediernas webbplatser för begreppen ”klimatpanel*” eller ”IPCC”, i kombination med Naturvårdsverket i Cisions webbverktyg. Sökningarna har genomförts den 19 respektive den 20 december 2007, varför inte hela årets resultat finns med.

(37)

37

Naturvårdsverkets informationsarbete med FN:s klimatpanel, IPCC, 2007 Under 2007 har ungefär var fjärde klimatnyhet

nämnt IPCC/FN:s klimatpanel. Antalet nyheter om växthuseffekten och klimatförändringen verkar i stort sett samvariera med antalet ny-heter som nämner IPCC och klimatpanelen. En försiktig slutsats är därför att det stora fokus som har legat på FN:s klimatpanel IPCC har

smittat av sig på övrig rapportering i medierna.

2006 2007

Antal webbträffar för sökorden IPCC eller klimat-panel i kombination med Naturvårdsverket

0 10 20 30 40 50 60 70 80 1 7 2 10 5 0 0 2 1 2 14 3 6 75 13 60 20 5 1 2 2 3 16 17 dec nov okt sep aug juli juni maj april mars feb jan 180 360 540 720 900 1 080 1 260 1 440 1 620 1 800 2006 2007 82 1375 Antal webbträffar 52 7 0 180 360 540 720 900 1 080 1 260 1 440 1 620 1 800 82 dec nov okt sep aug juli juni maj april mars feb jan

Antal webbträffar för sökorden klimatförändring eller växthuseffekt samt IPPC eller klimatpanel under 2007

Klimatförändring och

växthuseffekt IPCC och Klimatpanel

1375 1636 605 1262 130 1122 316 664 1476 860 113 895 75 752 108 1040 139 1425 388 1341 363 527 1189

Naturvårdsverket har omnämnts i totalt sju procent eller i 231 av de webbaserade 3 510 webbaserade nyhetsinslagen om IPCC. De flesta träffarna har kommit i samband med att rap-porterna har presenterats och Naturvårdsver-kets seminarier har genomförts.