Akademin för hälsa, vård och välfärd
VÅLD I NÄRA RELATIONER
En kvalitativ studie om yrkesverksammas erfarenheter kring
missbrukande mäns våld mot kvinnor
AMIR AL-ANI & SARA HUSSEIN
Huvudområde: Socialt arbete Nivå: Grundnivå
Högskolepoäng: 15 hp
Program: Socionomprogrammet
Kursnamn: Examensarbete inom socialt arbete
Handledare: Helena Blomberg Seminariedatum: 2021-06-02 Betygsdatum: 2021-06-14
MISSBRUKANDE MÄNS VÅLD MOT KVINNOR Författare: Amir Al-Ani & Sara Hussein
Mälardalens Högskola
Akademin för hälsa, vård och välfärd Socionomprogrammet
Examensarbete inom socialt arbete, 15 högskolepoäng Vårtermin 2021
SAMMANFATTNING
Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem som ständigt återkommer i debatter och att komma tillrätta med detta problem är ett av de politiska delmålen. I och med pandemin har vi även kunnat se en ökning i antalet anmälningar och allt fler kvinnor riskerar att utsättas för våld på grund av de rådande restriktionerna. Studien syftar till att undersöka missbruksproblematiks påverkan på våld i nära relationer utifrån en kvalitativ ansats. Vidare undersöker den socialarbetares arbetsmetoder och tillvägagångssätt i arbetet med
våldsutsatta kvinnor. Med hjälp av fyra semistrukturerade intervjuer med socialarbetare, tidigare forskning och teorier har vi kommit fram till ett resultat som visar hur
missbruksproblematiken kan vara en bidragande faktor till våld i nära relation. Studien belyser den vanligaste typen av våld hos missbrukande förövare. Avslutningsvis förklarar studien vad missbruk kan användas till, exempelvis som kvarhållande faktor,
självmedicinering samt något att beskylla. Med kvarhållandefaktor menas att kvinnan hamnar i ett medmissbruk med sin partner och får något gemensamt som försvårar ett uppbrott ytterligare. Det kan även användas som självmedicinering i syfte att dämpa ångest, smärta och skam som kan vara en följd av våldet. I förövarens fall kan han skylla på
missbruket och mena att missbruket är orsaken till att han utövar våld.
Nyckelord: Våld i nära relationer, missbruksproblematik, socialarbetare, riktlinjer och arbetsmetoder.
ADDICTED MENS VIOLENCE AGAINST WOMEN Authors: Amir Al-Ani & Sara Hussein
Mälardalen University
School of Health, Care and Social Welfare The Social Work Program
Thesis in Social Work, 15 credits Spring term 2021
ABSTRACT
Violence in close relationships is a social problem that is constantly reoccuring in debates and is one of the political goals, the goal in this case is to eliminate violence in close relationships. During the pandemic we have seen an increase in the number of police reports and an
increased risk for women to be exposed to violence due to the current restrictions. The study aims to investigate what impact drug- and alcohol abuse has on violence in close
relationships through a qualitative approach. Furthermore it investigates the workmethods and proceedings in social work with women exposed to intimate partner violence. With the help of four semi-structured interviews with social workers, earlier research, and theories, a summary of how drug abuse can be a contributing factor to violence in close relationships has been made. Furthermore the study explains what abuse can be used for, for example as a detaining factor, self-medication and something to put the blame on. The abuse becomes a detaining factor when the women has this in common with her partner which makes the breakup process even harder. Abuse can be used as self-medication against anxiety, pain and shame that could have been caused by the violence. The abuser could also blame their actions on the abuse that they have, for example alcohol and/or drugs abuse and are because of that aggressive towards their partner.
Keywords: Violence in close relationships, abuseproblems, social worker, guidelines and workmethods.
INNEHÅLL
1 INLEDNING ... 1
1.1 Syfte & frågeställningar ... 3
2 TIDIGARE FORSKNING ... 3
2.1 Alkoholmissbruk och manlig våldsutövare ... 3
2.2 Drogmissbruk och manlig våldsutövare ... 5
2.3 Drog- och alkoholmissbruk, manlig och kvinnlig våldsutövare ... 5
2.4 Socialt arbete och våld i nära relationer ... 6
3 TEORI ... 8
3.1 Systemteori ... 8
3.2 Normaliseringsprocessen ... 9
3.2.1 Kontroll ... 10
3.2.2 Isolering ... 10
3.2.3 Växling mellan våld och värme ... 11
3.3 Sammanfattning av teorier ... 11
4 METOD ... 12
4.1 Urval ... 13
4.1.1 Deltagare ... 13
4.2 Kvalitativ intervju - dess kännetecken och genomförandet av studiens intervjuer ... 13
4.3 Den kvalitativa ansatsens reliabilitet och validitet ... 14
4.4 Etiska överväganden ... 16
4.5 Analysmetod ... 16
4.6 Analysförfarande ... 18
5 RESULTAT ... 19
5.1 Kontexten av verksamheterna och deltagarna ... 19
5.3 Bemötande ... 21
5.4 Mottaglighet och kännedom ... 23
5.5 Våld och missbruk ... 25 6 ANALYS ... 27 7 DISKUSSION ... 28 7.1 Resultatdiskussion ... 28 7.2 Metoddiskussion ... 30 7.3 Forskningsetiska synpunkter ... 31 8 SLUTSATSER ... 31
8.1 Förslag till vidare forskning... 32
REFERENSLISTA ... 33
BILAGA
Bilaga Missivbrev
Bilaga Samtyckesbrev
1
INLEDNING
Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem som samhället fått strida mot länge och Nationellt centrum för kvinnofrid (2014) skriver att det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att utsatthet för våld är ett stort folkhälsoproblem. Till en början har inte samhället brytt sig mycket om detta men på 70-talet när kvinnorörelsen och kvinnojourerna lyfte upp problemet började samhällets uppfattning ändras. Däremot har problemet funnits länge för de utsatta kvinnorna. Efter påtryckningar från kvinnorörelsen och kvinnojourerna under de senaste 30 åren har vikten av arbete för att motverka våld i nära relationer alltmer kommit att betonas i den politiska debatten. I dagsläget pågår en livlig debatt om just våld i nära relationer, specifikt riktat mot våldsutsatta kvinnor där det lyfts fram att på tre veckors tid har fem kvinnor mist livet till följd av våld i en nära relation. Sedan pandemin började har en ökning i antalet anmälningar där kvinnor utsatts för våld av en närstående eller bekant skett samt att man befarar att det finns ett högt mörkertal (Sveriges Television, 2021-03-30). En
granskning utförd av SVT (2020-09-29) visade att fram till september år 2020 hade 9000 kvinnor anmält att de utsatts för våld i nära relationer. Under året hade i snitt en kvinna mördats av sin partner var tredje vecka, var femte polisanmälan om misshandel handlade om våld i nära relationer och av dessa anmälare var 8 av 10 kvinnor. Brå:s statistik visar en ökning med 4% av anmälda misshandelsbrott mot kvinnor det första halvåret 2020 jämfört med året innan (Jämställdhetsmyndigheten, 2021). Ökningen antas bero på de i samhället införda restriktionerna för att minska riskerna för spridning av COVID-19. Isoleringen till följd av de införda restriktionerna innebär en ökad risk för kvinnor att utsättas för våld i nära relationer. Bland annat innebär det en svårighet för kvinnorna att ta del av de stödinsatser som erbjuds av kommunerna samt att de blir tvungna att hålla sig hemma där våldet oftast äger rum, tillsammans med förövaren.
Alkoholkonsumtionen tros också kunna öka under den rådande pandemin. Anders
Hammarberg, alkoholforskare på Karolinska institutet, berättar att det finns en förhöjd risk att fler personer dricker som en direkt effekt av pandemin. Bakomliggande orsaker till detta kan bero på förlorade rutiner samt isoleringen som är en följd av pandemin. Människor har inte lika många sociala sammanhang att förhålla sig till, exempelvis träffa människor, delta i olika aktiviteter eller åka till jobbet samt att det finns en oro för bland annat ekonomi, framtid och personer i ens omgivning osv. Detta kan liknas med en kris och i samband med kriser ser vi ofta en ökad alkoholkonsumtionen. Vidare finns en särskild oro för de personer som redan innan pandemin hade svårt att hantera sin alkoholkonsumtion. Dessa personer kan ha haft rutiner som arbete, träffa andra, skjutsa barnen som hjälp till att hålla
konsumtionen i schack och har till följd av pandemin förlorat sina rutiner. Dessa personer är särskilt utsatta och problemen de står inför riskerar att i sin tur att drabba deras anhöriga (Sveriges Radio, 2020-04-01).
Våld i nära relationer drabbar både män och kvinnor men statistiken tyder på att kvinnor drabbas i högre utsträckning samt att förövaren oftast är en man (Socialstyrelsen, 2019). Ytterligare ett problem är att i många fall drar kvinnorna tillbaka sin anmälan mot sin förövare. Mannen kan vara omtänksam och snäll, men kan sedan växla till att bli alltmer aggressiv, våldsam och kontrollerande (1177 Vårdguiden, 2020). Bidragande faktorer som föranleder att kvinnor stannar kvar i relationer trots våldet kan vara ekonomiska skäl,
samvete, makt och skam (Payne, 2017). Jämställdhetsmyndigheten (2021) skriver att till följd av pandemin kommer vi se en ökad belastning på kommunerna för att arbeta mot detta problem och vi bör räkna med att det kommer att bestå en längre tid framöver. Därför behöver det finnas olika planer för hur stöd ska tillföras kommunerna som i sin tur ska
kunna stötta kvinnojourer, kriscenter och skyddade boenden (Jämställdhetsmyndigheten, 2020).
En artikel skriven av Fraser (2020) tar upp problem som uppstått till följd av tidigare världskriser som kan jämföras med COVID-19. Till följd av en kris tvingas myndigheter att omdirigera de resurser som finns för att stötta den sektorn som är i mest behov av dem, till exempel sjukvården. Detta kan innebära att andra sektorer glöms bort även om man ser ett ökat behov hos dessa. Fraser (2020) skriver vidare att Gender Based Violence Centers i Sierra Leone i samband med Ebolautbrottet såg en ökning med 19% av besökare i deras hjälpcenter för olika stödinsatser men det fanns inte tillräckligt med resurser för att möta behovet. Det ökade antalet besökare var kvinnor och tjejer som sökte vård, rådgivning och case
management under krisen. Case management är ett samlingsord för olika stödmodeller som i Sverige syftar till att hjälpa personer med allvarliga psykiska funktionshinder att leva ett så självständigt liv som möjligt (Socialstyrelsen, 2018). Internationellt används Case
Management till att informera offer om vilka alternativ till hjälp som finns samt identifiera och kartlägga vilka problem som offret står inför. Under processens gång förses offret med emotionellt stöd. Stödmodellen används bland annat initialt för att förse offer i
krissituationer med psykologiskt stöd.
Jämställdhetsmyndigheten (2020) understryker att de befarar att våld i nära relation kommer att öka under den rådande pandemin. Myndigheter har beslutat om att införa ytterligare riktlinjer, tillvägagångssätt och kanaler till kommunerna med syfte att nå ut till våldsutsatta under pandemin. Trots behovet av att nå ut till våldsutsatta uppger
kommunerna att inga nya direktiv och tillgångsvägsätt har implementerats. Det begränsar de våldsutsatta från att komma i kontakt med socialtjänsten. Det finns brister och en fara för de våldsutsatta som gör att de inte kan lämna hemmet eller kontakta socialtjänsten via telefon, det beror på att förövaren befinner sig i större omfattning i samma hushåll på grund av rådande restriktioner. Samhällets socialtjänst har enligt 1 § i 1 kap. i Socialtjänstlagen
(2001:453) ett ansvar och skyldighet att främja människors ekonomiska och sociala trygghet samt främja jämlikhet i levnadsvillkor. Inom det sociala arbetet är det alltså Socialnämndens ansvar att förebygga och utan dröjsmål skydda och ge stöd till utsatta kvinnor
(Socialstyrelsen, 2019).
Ytterligare problem som förorsakas till följd av våld i nära relationer är traumat och
utmaningarna som kommer efteråt för den våldsutsatta. Flera våldsutsatta kvinnor riskerar att bli traumatiserade för livet och kan bli tvungna att vidta drastiska förändringar i sitt liv för att kunna fortsätta leva. För många av dessa kvinnor kan konsekvenserna bli påtagliga, särskilt för de som behöver en skyddad identitet. I de värsta fallen kan vissa till och med behöva flytta utomlands för att få leva sitt liv. Förutom detta präglas kvinnornas vardag av utmaningar. Vissa av kvinnorna som får en skyddad identitet kastas mellan olika
myndighetsutövare samtidigt som de ska påbörja ett nytt kapitel i livet, de kan till exempel behöva byta hemort, kapa alla tidigare band till personer, söka nytt jobb och allt detta med en raserad ekonomi och isolering som följd av den problematiska relationen. Att hitta ett jobb utan ett CV på grund av de skyddade personuppgifterna blir en stor utmaning och många av de våldsutsatta offren får träffa olika handläggare hos olika myndigheter och detta kan innebära en högre risk att den skyddade identiteten röjs (Sveriges Television, 2020-09-30).
Ett av studiens fokusområden är att få en inblick i hur olika professioner arbetar för att förebygga samt upptäcka våld i nära relationer. Intresse för ämnet väcktes efter att en av uppsatsförfattarna hade praktiserat på öppenvården Våld i Nära Relationer. Under praktiken stötte den ena av oss på flera klienter som hade en relation med en missbrukande förövare. Utifrån de ville vi studera ämnet vidare och utföra en djupgående undersökning för att få ytterligare kunskap och förståelse för problematiken. Vi vill undersöka vad som kan
föranleda, förvärra eller påverka förekomsten av våld i nära relationer och har därför tittat på tidigare forskning i ämnet samt utfört intervjuer.
Brå (2009) beskriver att våldet som utövas mot kvinnor tenderar att leda till flera allvarliga konsekvenser. Problemet med våld i nära relationer har varit en utmaning för det sociala arbetet länge. Problemets uppkomst kan bero på flera faktorer och bland dessa faktorer förekommer missbruksproblematik som har en tydlig sammankoppling till våldet i nära relationer. Easton (2010) beskriver ett tydligt samband mellan våldsutövare och
missbruksproblematik, resultat har visat att våldet kan öka markant, upp till 11 gånger mer, om våldsutövaren är påverkad av någon substans. Även Brå (2009) beskriver att
våldsutövaren i mer än 50% av fallen är påverkad av någon substans och att våldet tenderar att bli grövre då det tillkommer fler skador än om förövaren hade befunnit sig i ett nyktert tillstånd. Easton (2010) beskriver att många av förövarna, oftast män, som har erbjudits hjälp för sin missbruksproblematik har under en kognitiv beteendeterapi i grupp visat ett motstånd mot att låta sin partner delta. Detta berodde på att förövaren i det här fallet inte ville att omfattningen av dennes missbruk skulle avslöjas.
1.1 Syfte & frågeställningar
Utifrån en kvalitativ ansats är studiens syfte att belysa hur socialarbetare arbetar med att stödja kvinnor som befinner sig en våldsrelation samt att få en förståelse kring huruvida missbruksproblematik kan vara en bidragande faktor för att våld i nära relationer ska uppkomma. Undersökningens syfte ska besvaras genom att intervjua verksamma socialarbetare som arbetar med våldsutsatta kvinnor. Studien utgår från följande frågeställningar:
• Hur beskriver socialarbetarna sina arbetsmetoder för att stötta och hjälpa kvinnor ur sin våldsrelation?
• Hur beskriver socialarbetarna fenomenet våld i nära relationer och förekomsten av missbruksproblematik i samband med våldet?
2
TIDIGARE FORSKNING
Detta avsnitt tar upp tidigare forskning som berör våld i nära relationer kopplat till missbruksproblematik. Nedan presenteras olika undersökningar som handlar om
alkoholmissbruk kopplat till våld, drogmissbruk kopplat till våld, alkohol- och drogmissbruk kopplat till våld samt manliga och kvinnliga förövare. Syftet i de olika studierna har dels varit att undersöka om det finns ett samband mellan missbruksproblematik och våld i nära
relationer, dels om det finns någon skillnad om förövaren har ett alkohol- eller drogmissbruk. Därefter presenteras artiklar som beskriver socialarbetares tillvägagångssätt och metoder i arbetet med våld i nära relationer samt vilka svårigheter och motstånd de kan stöta på. De resultat som framgår i studierna presenteras i en kort summering i slutet av avsnittet.
2.1
Alkoholmissbruk och manlig våldsutövare
Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem som har belysts mer och mer med tiden och i de flesta fallen har mannen i förhållandet varit förövaren och kvinnan offret
(Socialstyrelsen, 2019). Fokuset i denna uppsats kommer ligga på om missbruksproblematik kan ha någon inverkan på våld i nära relationer och socialarbetares sätt att arbeta och deras erfarenheter. För att kunna fördjupa oss i ämnet har vi samlat in tidigare forskning som undersökt problemet. Flera tidigare studier som har belyst ämnet har visat ett gemensamt mönster för våld i nära relationer och förekomsten av missbruksproblematik. En av de tidigare undersökningarna, en kvantitativ studie utförd av Livingston (2010), undersökte sambandet mellan mängden alkohol som konsumerades och förekomsten av våld i nära relationer under årtalen 1996-2005. Undersökningen ägde rum i Australien och forskaren delade in olika områden efterpostkoder. Därefter utfördes mätningar på mängden alkohol som avsatts för dessa områden samt antalet anmälda fall av våld i nära relationer hos polisen. Forskaren uppskattade att ca 15% av alla kvinnor i åldern 15 år och uppåt, som befinner sig i Australien, har upplevt någon form av våld i nära relationer i nuvarande eller tidigare relationer. Forskaren konstaterade även att i 25-50% av de anmälda fallen har alkohol förekommit. Resultatet från den insamlade datan visade att med ökad alkoholkonsumtion hos befolkningen ökade även förekomsten av våld i nära relationer (Livingston, 2010).
I en annan studie av Easton m.fl. (2010)mäter också sambandet mellan våld i nära relationer och alkohol,. Deltagarna i studien bestod av en kognitiv beteendeterapigrupp. Denna grupp bestod av manliga deltagare med ett alkoholmissbruk som hade utövat våld i nära relationer. I undersökningen deltog totalt 85 män och samtliga hade någon gång under det senaste året arresterats för att ha utövat våld mot sin partner. Resultatet från denna studie visade att våld som utövas av män som konsumerar alkohol tenderar att vara grövre och allvarligare. Under undersökningens gång fick deltagarna minska sitt alkoholintag och det resulterade i att våldet minskade drastiskt. Risken för allvarligt fysiskt våld var ca 11% högre när mannen var berusad av alkohol än om han befann sig i nyktert tillstånd. Det visade sig även att våldet som kvinnorna utsattes för inträffade inom 2 timmar efter att mannen hade förtärt alkohol i 60% av fallen. Denna behandlingsmetod visade sig vara effektiv, den hade både hjälpt till att minska konflikterna i relationerna samt förbättrat dem (Easton m.fl., 2010).
I en kvantitativ studieav Devries m.fl. (2013), undersöktes orsakssambandet mellan
alkoholmissbruk och risken att falla offer för fysiskt eller sexuellt våld. Metoden för studien var att forskarna samlade in data från olika studier om våld i nära relationer och alkohol från olika delar i världen mellan åren 2008-2013. De studier som inkluderades i undersökningen hade undersökt kvinnor från 15 år och uppåt som hade någon erfarenhet av sexuellt eller fysiskt våld i vad som kunde definieras som en nära relation. Studierna skulle också ha undersökt problemet kopplat till alkoholmissbruk och måttet på detta skulle vara
klassificerat utifrån the International Classification of Diseases data. Forskarna tog även hänsyn till vad som definierades som våld i en nära relation när de inkluderade studierna i sin undersökning. Resultatet från studien tyder på att det finns ett samband mellan kvinnors alkoholmissbruk och risken att utsättas för våld men också att vissa kvinnor hamnar i
alkoholmissbruk på grund av våldet i relationen. För dessa kvinnor fungerar alkoholen som en försvarsmekanism, det är ett sätt att handskas med våldet och traumat som det orsakar. En Kvalitativ studie skriven av Wilson m.fl. (2016) belyser kvinnors upplevelser av
alkoholrelaterat partnervåld. Studien gjordes med hjälp av 18 kvinnor som var mellan åldrarna 18-50 år som hade upplevt rädsla och skada av en manlig partner som konsumerat alkohol. Kvinnornas partner drack olika mängder av alkohol, vissa beskrev att mannen hade ett dagligt drickande hemma och andra beskrev att det endast skedde ute på pubar
tillsammans med andra män. Deltagarna upplevde att alkoholen hos den manliga partner till en början enbart fanns till för att ha kul, för att bli full och som sedan resulterade i
eskalerande våld. Kvinnorna berättade att de aktivt började fundera på hur de skulle hantera situationen. De var oroliga för våldet och försökte på olika sätt vidta åtgärder för att minska riskerna att det skulle hända. Kinnorna försökte begränsa drickandet hos männen, känna efter varningssignaler, undvika argument och även skydda barnen genom att inte låta dem befinna sig på samma plats för att inte bevittna eller utsättas för våldet om det skulle
eskalera. Alkoholkonsumtionen var något som kvinnorna associerade till att de nu kommer att utsättas för våld, övergrepp och en känsla av rädsla (Wilson m.fl, 2016).
2.2
Drogmissbruk och manlig våldsutövare
En kvalitativ studie av Macy m.fl. (2013), involverade 15 kvinnor som har befunnit sig i en relation som innefattat våld och drogmissbruk. Kriterierna som behövde uppfyllas för att få delta i undersökningen var att kvinnorna antingen befann sig eller hade befunnit sig i ett förhållande inom de senaste 5 åren där hot, våld eller kontrollbehov har förekommit. Denna studie belyser kvinnornas upplevelser av att befinna sig i en relation som har innefattat våld och missbruk. Resultatet visade att 25% av alla kvinnor i USA har vid något tillfälle under sin livstid blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld samt att de ofta haft mer än en våldsam partner under sin livstid. Dessa kvinnor hade blivit utsatta för hot, isolerats från sin familj, vänner och därmed inte fått kontrollera sin egen ekonomi. I denna studie förordade
forskarna den tvådelade strategin som användes av behandlarna då den ansågs vara effektiv. Den tvådelade strategin innebar att en kombinerad behandling av våldet i hemmet och missbruksproblematiken utfördes samtidigt. I vanliga fall fokuserar behandlare antingen på våldet eller missbruksproblematiken beroende på vilken strategi de har, på det sättet riskerar de att förbise det andra problemet och därav ansågs den tvådelade strategin vara mer
effektiv.
O’Brien (2010) genomförde med hjälp av 128 kvinnor som ingick i ett demonstrationsprojekt som handlar om drogmissbruk och partnervåld en studie under en sex-månadersperiod. Följande citat ger en uppfattning av vad studien avsåg att undersöka: ‘’Är olika dörrar till tjänster associerade med olika resultat?’’. Studiens huvudsakliga syfte byggde på att se om olika slags behandlingar ger olika resultat. I studien utvärderades om integrerade och samordnade tjänster för partnervåld och missbruk gav de utsatta kvinnorna någon hjälp och om dessa olika tjänster visade sig vara förebyggande på olika sätt. Resultatet visade att kvinnornas substansanvändning dämpade rädslan innan en misshandel. Det visade sig att både samordnade/integrerade våld i nära relationer och SA-program
(Substansanvändningsprogram) är måna om att hjälpa kvinnorna med att minska skador som de bär med sig. SA-behandlingar ansågs hjälpa kvinnorna med sin återhämtning efter att ha blivit utsatta för våld. Men det har visat sig att en rädsla kan uppstå i samband med behandlingarna. Detta för att kvinnorna som en del av behandlingen behöver påminnas om våldet (O’Brien, 2010).
2.3
Drog- och alkoholmissbruk, manlig och kvinnlig våldsutövare
En studie utförd av Fernández-Montalvo m.fl. (2020) var en kvalitativ och kvantitativ studie som undersökte om våldet skiljde sig för män och kvinnor som behandlades för
missbruksproblematik. I denna studie deltog totalt 122 personer, varav 91 var män och 31 var kvinnor som hade ansökt om behandling för antingen alkohol- eller drogmissbruk. Kraven för deltagandet i denna studie var att personen skulle ha en missbruksproblematik av alkohol eller droger, vara mellan 18-65 år gammal och samtycka till att delta i undersökningen. Resultatet från denna studie visade att ca 92% av deltagarna hade upplevt någon form av våld i en nära relation, antingen enkel- eller dubbelriktat våld. Av dessa personer hade ca 63% upplevt dubbelriktat våld och resterande ca 28,7% upplevt enkelriktat våld.
Radcliffe m.fl.:s (2016) studie innefattade 40 manliga deltagare som fick behandling för narkotika- eller alkoholmissbruk i London och Brasilien. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer och enkätundersökningar som gick ut på att belysa mannens förklaring av våldet som de utövade. Studien fokuserar på att jämföra och analysera män inom narkotika- och alkoholbehandling. Resultatet visar att i relationer där våld förekommer är det i större omfattning mannen som är förövaren. De utsatta kvinnornas upplevelser och polisrapporter visar att våldet utlöses främst när mannen är berusad av alkohol eller droger. I resultatet presenterades olika beskrivningar av hur männen förklarade att de hamnat i sitt missbruk. Männen beskrev sitt missbruk som en snabb utväg för att få in snabba pengar, medan andra män beskrev missbruket som en sorg där de behövde sälja sin bil, sitt hus, glömt bort sina barn och upplevde till följd av det att de blev en sämre person. Männen hade även olika slags förklaringar till varför de utsatte sin partner för våld när de var påverkade. Sexuell svartsjuka innebar att männen inte uppskattade när kvinnan klädde sig i korta kjolar, hade urringade tröjor och gick ut ensamma, dessa faktorer kunde ses som ett kvinnligt svek gentemot mannen och orsakade våld mot kvinnan. Männen normaliserar kvinnliga och manliga egenskaper där de benämner att deras sätt att markera är att slå kvinnan men att kvinnor inte ska eller får slå (Radcliffe m.fl. 2016).
2.4 Socialt arbete och våld i nära relationer
I en kvantitativ och kvalitativ studie utförd av Robbins & Cook (2017) med hjälp av observationer, diskussioner och en enkät undersöktes tilliten mellan socialarbetare och klient. Tilliten delades in i två stadier, den initierade tilliten som etablerades i början av kontakten och den djupare tilliten som etablerades under arbetets gång. Tilliten handlade mycket om hur väl socialarbetaren framstod som kunnig, hänsynsfull och uppvisade en positiv syn på sin klient. Något som framgick av detta var att utmaningen som försvårade etableringen av denna tillit berodde på klienternas upplevelse i kontakten med
socialarbetarna. Denna upplevelse var bland annat att socialarbetaren såg deras problem som ett hinder som de måste ta itu med och förbisåg då den hemska komplexa erfarenheten som klienterna behövde stöd i. I många av fallen var klienterna mammor och detta mynnade ofta ut i att fokus flyttades till att skydda barnen och det våldsutsatta offret var inte längre en prioritet. Många av klienterna kände sig också dömda av sina socialarbetare, de var tvungna att bevisa varför de var där och fick flera gånger höra att om de fick tillsägelser kunde barnen tas ifrån dem. Separationen från sin förövare som flera gånger blev följden av detta och som kunde vara önskvärt av både socialarbetaren och mamman resulterade inte alltid i att våldet eller kontrollen upphörde. Ett av problemen var således att i arbetet med våld i nära
relationer flyttades fokus helt och hållet till barnen om de fanns med i bilden. Avslutningsvis behöver socialarbetare i sitt arbete, för att kunna etablera en tillit och kunna utföra sitt jobb på bästa sätt, visa att de är kunniga inom sitt område, visa omtanke och gå in med
inställningen om att de ska hjälpa klienten. Vidare behöver socialarbetare tänka på våldets inverkan, dels hur våldet har påverkat klienten och hur den har kontrollerats, dels när det fortsätter efter en separation. Socialarbetare behöver även vara medvetna om sin makt och hur den kan inverka på klienterna.
I en studie av Heffernan m. fl. (2012) beskrivs brittiska socialarbetares förmåga att känna igen incidenter av mänskligt våld, hur mycket våld det är i hemmet och hur organisatorisk policy tillämpas i arbetet med våldsutsatta. Resultat tyder på att metodföreläsningar, högre utbildningar, seminarium om bemötande och hantering samt kompetens bör tillämpas och ge socialarbetare mer kunskap kring våld. Studien genomfördes med hjälp av en
halvstrukturerad intervjustudie och en tvärsnittsundersökning. 181 brittiska socialarbetare deltog, varav 30 deltagare var män och resterande 149 var kvinnor. Ungefär hälften av respondenterna hävdade att de inte hade någon utbildning, en tredjedel hade en kvalificerad utbildning och två tredjedelar menade att deras utbildning inom området våld inte var
tillräcklig. Det fanns en skillnad mellan kvinnliga och manliga socialarbetares övertygelse kring att det förekommer våld i hemmet, där det visade sig att en högre andel manliga
socialarbetare trodde på att en av fyra kvinnor upplever våld i hemmet. Orsaker kring våldet i hemmet kunde identifieras olika av manliga och kvinnliga socialarbetare, hälften av de kvinnliga socialarbetarna antog att drog/alkoholproblem var den primära orsaken till våldet medan endast en tredjedel av de manliga socialarbetarna kunde se det mönstret. Resultatet visade att män som i ung ålder hade bevittnat eller blivit våldsutsatta har en större
sannolikhet i vuxen ålder att agera våldsamt. Alla socialarbetare som deltog i
undersökningen var överens om att kvinnor har rätt till hjälp och offentliga pengar bör
spenderas på tjänster för kvinnor och barn som varit våldsutsatta i hemmet. Socialarbetarna i studien var även överens om att brister i tjänster från samhället för våldsutsatta kvinnor inte ska vara en kvarhållande faktor. Kvinnorna klarar i vissa fall inte av att lämna förövaren på egen hand och behöver därför stöd från samhället. Om kvinnorna inte får det stöd de behöver riskerar de att fortsätta utsättas för våld och bristerna i samhället blir i sin tur en
kvarhållande faktor. Till det tredje syftet med studien som handlade om tillämpningen av organisatorisk policy i verksamheten kan vi uttyda att mer än hälften av deltagarna var medvetna om den organisatoriska policyn, definitioner och riktlinjer men endast en tredjedel meddelade att de hade använt dem (Heffernan m.fl, 2012).
Sammanställningen av den tidigare forskning för denna studie belyser hur våldet kan utspela sig i samband med alkohol och droger. Sammanfattningsvis kan vi se ett mönster i artiklarna. Resultaten från artiklarna tyder på att mannens våld tenderar att utlösas när mannen är berusad samt att berusningen resulterar i ett grövre våld. Studierna visar även att det verbala våldet är en påföljd av att mannen är påverkad. I samtliga studier lyfts att kvinnorna har upplevt verbalt våld och att detta upplevts som hotfullt, kränkande, förminskande och skuldbeläggande. Flera av studierna visade att utövandet av våld oftast skedde inom en viss tidsram efter att mannen hade konsumerat alkohol. Detta mönster kände kvinnorna till vilket i sin tur gjorde att de var förberedda på att våldet snart skulle eskalera. Studierna som
fokuserade på det sociala arbetet med våld i nära relationer belyste vikten av en god kontakt samt tillit mellan socialarbetare och klient. För att ett arbete ska upplevas vara till fördel för klienten och att klienten ska känna att den är där för att få stöd behöver socialarbetaren ha vissa saker i åtanke. Socialarbetaren bör tänka på sin maktposition, bemötande samt sin syn på klienten och dennes problem. Det går att se ett samband i två av studierna som har beskrivits i detta avsnitt. Den ena studien belyser manliga socialarbetares syn på orsaken till den manliga förövarens våld och den andra studien belyser den manliga förövarens syn på sitt våldsutövande. I ena studien finns det en undersökning kring hur brittiska socialarbetare har förmågan till att känna igen incidenter av våld och hur organisatoriska policyn tillämpas i arbetet. Det var olika uppfattningar om det var en manlig eller kvinnlig socialarbetare, till skillnad från männen menade en större andel kvinnliga socialarbetare att våldet var kopplat till alkohol/drogproblem hos förövaren. Förövaren i undersökningen har visat sig ha svårare att se orsaken till våldet hos sig själv, det var inte heller lika vanligt att manliga socialarbetare såg droger/alkohol som en anledning till andra mäns våld. Det mönster som framstår är att missbruket inte alltid är orsaken till våldet. Våld utövas av nyktra män också och
missbrukande förövare slutar inte utöva våld för att de slutar missbruka. I studien där undersökningen handlade om att belysa mannens förklaring av sitt våldsutövande kunde vi se att männen inte ansåg att den primära orsaken till deras våld kunde vara alkoholen eller droger, utan manliga förövare beskyllde oftast kvinnan för sitt våld. De beskrev att våldet som utlöstes handlade om hur kvinnan hade klätt sig, talat eller uppfört sig som gjorde dem aggressiva samt att de behövde markera gränser för kvinnan genom att slå.
3
TEORI
I följande avsnitt presenteras de teoretiska utgångspunkterna. Den första teorin är
systemteorin och denna teori menar att allt bygger på något som är större än sig självt. Ett system kan definieras som något som består av olika delar som är beroende av varandra för sin funktion, utan en relation och interaktion mellan delarna blir systemet bristfälligt (Teater, 2019). Denna teori hjälper en att få en uppfattning av kontexten som individen befinner sig i. I det här fallet relationen som kvinnan har till sin partner, familj, arbetsplats samt andra system och vad det är inom dessa system som brister. Till denna studie har även
normaliseringsprocessen använts då den anses vara relevant för att få en förståelse för mäns våld mot kvinnor. Denna teori belyser ett mönster som ofta uppstår i relationer som präglas av våld och lyfter dessa delar. Teorin hjälper socialarbetaren att förstå och upptäcka varför kvinnan inte lämnar relationen vid första varningstecknet samt i vilken omfattning mannen i relationen kontrollerar och begränsar kvinnan. Teorin belyser hur förövaren använder sig av manipulativa strategier som gör att kvinnan skuldbelägger sig själv trots att hon är offret.
3.1 Systemteori
Systemteorins grundare Ludwig Von Bertalanffy förklarar i sin bok att om någon skulle undersöka viktiga begrepp inom alla forskningsfält skulle ”system” stå högt upp i listan. Begreppet har genomsyrat samtliga forskningsfält och systemtänket spelar en huvudroll inom många olika arbetsområden, bland dessa finns socialt arbete. Det systemteoretiska perspektivet beskrivs som att en koppling finns mellan alla beståndsdelar i samhället.
Samtliga delar i ett samhälle, från arbetssätt, tankesätt, policys osv till problem som uppstår, behöver alltid beaktas utifrån att de är beroende av varandra och är del av ett större system. Det ändrar tankesättet från att ha uppfattningen om att det är fel i den enskilda frågan till att bli tvungen att beakta komplexiteten i alla delar av ett system inom samtliga kunskapsfält (Bertalanffy, 1996).
Teaters (2019) enkla beskrivning av systemteorin är att det största systemet är mer
omfattande än resterande enskilda system som ingår i det stora systemet samt är en del av det. Dessa mindre enskilda system kallas även för subsystem och vad teorin förklarar är vad dessa subsystem har för betydelse för varandra samt hur de påverkar varandra. För att kunna konkretisera betydelsen av ett system behöver vi kunna förstå dess syfte och mål. Teater (2019) definierar ett system som ett komplex av olika beståndsdelar som direkt eller indirekt har en koppling till varandra på ett eller annat sätt under en viss tidsperiod. Samtliga delar inom dessa system är beroende av varandra för att systemen ska fungera. Om inte samtliga delar kan existera och interagera med varandra kan inte systemen uppfylla sin funktion. Detta innebär att en del i ett system inte får avlägsnas från resterande delar men den får plockas ut för en detaljerad och enskild undersökning. Samtliga delar behöver ingå i systemet för att det ska fungera som helhet (Teater, 2019).
Bronfenbrenner’s socioecological model (1979), (Teater, 2019).
Varje individ kan beskrivas som en del i olika system då den befinner sig i olika kontexter som är större än den själv. I det här fallet kan det till exempel vara en familj som utgör ett mikrosystem, en arbetsplats som ett exosystem eller ett samhälle som ett makrosystem. För att de olika systemen ska fungera, som tidigare nämnts, och kunna uppfylla sin funktion som helhet behöver en fungerande relation och interaktion mellan delarna etableras (Teater, 2019). Som exempel kan vi ta en familj där alla har en dysfunktionell relation till varandra. Vi kan inte avlägsna samtliga familjemedlemmar då det skulle innebära att familjen som system inte skulle fungera, det kan inte finnas en familj utan familjemedlemmar.
En socialarbetare som hjälper en klient behöver undersöka och ta hänsyn till individens hela system och kontext som den befinner sig i. Syftet är att se hur relationen mellan delarna i systemet utspelar sig samt hur dessa påverkar klienten. Teater (2019) beskriver att det är kontexten som individen befinner sig i som ger en bättre och klarare bild av individens situation. Teater (2019) skriver vidare att individen formas och påverkas av systemet som den befinner sig i samt vilka erfarenheter individen har. Händelser och erfarenheter från ett system kan i sin tur påverka relationer och interaktioner i ett annat system. Detta innebär att en händelse i ett hem mellan familjemedlemmar som påverkar en individ kan i sin tur
påverka relationen och interaktionen mellan individen och kollegor på arbetsplatsen. Teorin kan således användas som en mall av socialarbetaren när den analyserar klientens system samt vilket inflytande och påverkan andra system har på individens system. I sin tur kommer socialarbetaren tillsammans med klienten kunna fastställa i vilket system de ska ingripa. Teorin fungerar alltså som ett redskap som ska hjälpa socialarbetaren att få en helhetsbild av situationen och kunna se vad det är i individens omgivning som förorsakar problemet för att i sin tur kunna agera (Teater, 2019).
3.2 Normaliseringsprocessen
Våld i nära relationer kännetecknas av relationen mellan förövaren och offret och det starka känslomässiga bandet som de har till varandra. Det känslomässiga bandet mellan personerna försvårar för offret att göra motstånd och avsluta relationen med sin förövare (Nordborg, 2014). Normaliseringsprocessen är en nedbrytningsprocess för kvinnan, i samband med att
förövarens våld utvecklas upplever kvinnan det som något normalt (Lundgren, 2004). Processen kan delas in i tre aspekter, kontroll, isolering och växling mellan våld och värme (Nordborg, 2014). Varje aspekt motsvarar hur långt våldsrelationer har kommit i den pågående processen. Våldet som förekommer kan komma i olika former, till exempel psykiskt, fysiskt, sexuellt eller ekonomiskt och tenderar att bli grövre ju längre relationen pågår (Nordborg, 2014). I den första aspekten, kontroll, när förövaren försöker kontrollera sin partner kan den vara lite kritisk mot vissa saker som till exempel klädstil och umgänge och få det att framstå som att den vill sin partners bästa. Detta kan upplevas som
omtänksamt och kärleksfullt av offret i början. Sedan övergår det till andra aspekten,
isolering, där gränserna i förhållandet flyttas fram och suddas ut. Nu upplevs sådant som inte var möjligt i början av förhållandet som något normalt. Förövaren utövar mer våld och
kritiserar ständigt sin partner och hade detta hänt i början av förhållandet hade offret lämnat förövaren men nu har gränserna inom förhållandet som tidigare nämnts flyttats fram. I den sista aspekten, växling mellan våld och värme, utnyttjar förövaren sin kontroll och växlar mellan våld och värme. Detta skapar en förvirring hos offret som får den att stanna. I hopp om att våldet endast är tillfälligt och att förövaren bara mår dåligt just nu stannar den kvar i förhållandet (Nordborg, 2014). De tre aspekterna, kontroll, isolering och växling mellan våld och värme kommer att förtydligas ytterligare under kommande rubriker.
3.2.1 Kontroll
Den känslomässiga kontrollen innebär att mannen slår sin kvinna för att markera en gräns. En
man har citerats enligt följande ‘’Och då slår jag, det är klart. Men det är för att sätta gränser.
Jag måste ju sätta gränser’’ (Lundgren, 2004, s.26). Från mannens perspektiv är det effektivt
att slå för att sätta en gräns, för att kvinnan omedelbart ska förstå när gränsen har passerats.
När vi kombinerar den känslomässiga kontrollen, våld och långsiktig kontroll uppnår mannen
stegvis en större isolering hos kvinnan där fler delar av hennes livsutrymme blir isolerat.
Vidare skriver Nordborg (2014) om svartsjukereaktioner. Dessa kan utspela sig när mannen kränker kvinnans vänner, anhöriga och familj samt att han oftast följer med henne när hon ska träffa andra personer för att hålla koll på henne. En blandning av våld och olika former av kontroll kan visa sig skapa en starkare makt hos mannen. Om mannen är den som sköter bådas ekonomi får han ytterligare makt över vad hon får göra vilket innebär att kvinnan blir ekonomiskt beroende av mannen och hennes livsutrymme i sin tur begränsas ytterligare.3.2.2 Isolering
Redan innan våldet äger rum har mannen kontroll över kvinnan, platsen, omfattningen och tiden. Våldet som utövas sker i stor omfattning bakom stängda dörrar, vilket främst är när paret är hemma ensamma. Mannen kontrollerar vart på kroppen våldet utförs, i vilken omfattning och på vilket sätt. Isoleringen som sker kan innebära att mannen nekar kvinnan till att träffa sin familj och vänner vilket blir en psykisk påfrestning för kvinnan. Kvinnan tillåts inte att umgås med sina nära om mannen inte har godkänt det. Kvinnan får ett begränsat socialt liv där hon inte får göra annat efter sitt arbete än att bege sig hem, eventuellt får hon inte heller arbeta utanför hemmet. Tillslut börjar även isoleringen normaliseras för kvinnan själv, där hon på något sätt finner uppskattning med isoleringen. Vad som menas med detta är att kvinnan börjar dela mannens uppfattning av hur relationen ska se ut och börja tänka att hon förtjänar det han gör mot henne. När mannen påpekar alla fel hon begår och kvinnan i sin tur börjar dela den uppfattningen kan hon få en sämre självkänsla. När kvinnan får en dålig självkänsla och delar mannens uppfattning om att det hon gör är fel kan hon i sin tur känna skam. Isoleringen döljer således hennes dåliga självkänsla och hon behöver inte längre känna av någon skam eller vara rädd att andra
uppfattar henne som en som behöver uppfostras, inte lärt sig vart gränser går eller inte har ett värde (Lundgren, 2004).
3.2.3 Växling mellan våld och värme
När det första slaget kommer mot kvinnan blir kvinnan förvånad och upplever det som oacceptabelt. Det upprepade våldet kommer i senare skede att börja normaliseras, vilket innebär att kvinnan förväntar sig, accepterar och försvarar våldet. Uttrycket växling mellan våld och värme innebär att mannen växlar mellan att visa kärlek och slå sin partner. Det känslomässiga beroendet förstärks när mannen emellanåt slår kvinnan och i nästa sekund berättar hur mycket han älskar henne (Lundgren, 2004). Offrets anpassning till förövarens våld leder till att offret hamnar i en beroendeställning. Att våldet upphör i vissa stunder ger förhoppningen om att det fortfarande är möjligt att bibehålla en relation till förövaren (Nordborg, 2014). Lundgren (2004) beskriver att kvinnans uppfattning av hur en sund relation ska vara kommer att suddas ut, kvinnan kommer förknippa våldet som något slags uttryck för kärlek. Gränser förskjuts hos kvinnan där gränser för vad som är accepterat försvinner. Kvinnornas sätt att försvara mannen är att förtydliga att han emellanåt är väldigt god och kärleksfull, vilket ska tyda på att han är en normal kille som inte främst är våldsam. Nordborg (2014) beskriver att mannens våldsutövning och hans omtänksamma sidor bygger upp en förhoppning hos kvinnan där hon hoppas att den omtänksamma sidan av mannen kommer att ta över hans våldsamma sida, främst i den första förälskelsefasen. Det starka känslomässiga bandet som byggs upp i relationen där det används en växling mellan våld och värme kan vi konstatera har fungerat även i andra situationer. Detta efterliknar det som skedde vid Norrmalmstorg 1973, där de utsatta ansåg sig ha mer lojalitet mot de som tog dem som gisslan än mot polis och andra hjälpare, även känt som Stockholmssyndromet. Detta drabbar kvinnans självkänsla hårt. När det första slaget inträffar lägger kvinnan ingen skuld på sig själv, utan lägger ansvaret på sin förövare. I takt med att han fortsätter slå, kränka och nedvärdera henne krymper hennes självkänsla som i sin tur gör att hon beskyller sig själv. Kvinnan blir kränkt på ett personligt plan där hon kritiseras för att vara en värdelös mamma och flickvän. Mannen nedvärderar hennes sätt att klä sig och anklagar henne för att ha ett stort behov av andra mäns uppmärksamhet. I tredje aspekten av normaliseringsprocessen befinner sig kvinnan i ett stadie där hon är isolerad och där hennes självkänsla har krympt enormt. I samband med isolering försämras hennes möjligheter till att kunna ventilera det hon utsätts för med någon utomstående. Det byggs upp en acceptans där kvinnan anser det vara rimligt att mannen nedvärderar och kränker henne på ett personligt plan när hon inte har fått ta kontakt med någon som kan berätta för henne att detta inte är ett accepterat beteende. Gradvis börjar mannen beskylla kvinnan för våldet och få kvinnan att känna skuld. Ur kvinnans perspektiv blir det lättare för henne att ta på sig skulden än att inse hur pass utsatt hon är. Våldet börjar normaliseras vilket leder till att kvinnan ser på sig själv ur mannens ögon, där hans bild av henne blir hennes verklighet. I detta skede befinner sig kvinnan i ett stadie där hon beskyller sig själv och tar ansvar för våldet, vilket innebär att ett avslut i relationen inte blir en lösning på problemet med tanke på att hon anser sig vara problemet i relationen (Nordborg, 2014).
3.3 Sammanfattning av teorier
Systemteorin är aktuell inom det sociala arbetet. Socialarbetaren kan med hjälp av systemteorin få en helhetsbild av situationen där hen inte enbart undersöker klienten på individnivå. Med hjälp av systemteorin kan socialarbetaren undersöka om det finns brister
inom utomstående faktorer som arbetsplats, vänner, familj, relation till sin partner osv. Utifrån det kan socialarbetaren ta hänsyn till vilken situation klienten befinner sig i, vilka delar som finns i kvinnans liv och hur kvinnan påverkas av dessa. Lärdomen som tas av teorin om normaliseringsprocessen är att mannen kan till en början av relationen vara den snälla och omtänksamma mannen men som längre in i relationen kommer visa sig vara alltmer kontrollerande, våldsam, svartsjuk och begränsande gentemot kvinnan.
Normaliseringsprocessen beskriver att om mannen redan från början av relationen hade visat sina sämre sidor för kvinnan hade det varit enklare för kvinnan att lämna mannen, men att det är det känslomässiga bandet som skapas senare som gör det svårt för kvinnan att göra motstånd och lämna sin förövare. Det kan, från ett utomstående perspektiv, vara svårt att förstå varför kvinnan inte lämnar sin förövare som utsätter henne för våld.
Normaliseringsprocessens fyra olika aspekter redogör varför vissa kvinnor har svårt att lämna sin förövare och vilka som blir kvarhållande faktorer för kvinnan. Mannen börjar begränsa kvinnans sociala liv vilket innebär mindre kontakt med eller ingen kontakt alls med vänner och familj. Det gör det svårare för kvinnan att nå ut till sin omgivning och berätta vad hon utsätts för, stödet från andra kan i många fall vara avgörande för om kvinnan får en insikt om att lämna relationen. När kvinnan är isolerad med mannen är det lätt att kvinnan ser sig själv som problemet och ser sig själv ur förövarens ögon vilket återigen försvårar möjligheten till att ta sig ut ur relationen. Där börjar kvinnan skapa sig en acceptans kring våldet, börjat skuldbelägga sig själv för förövarens våld och får en alltmer krympande
självkänsla. Slutsatsen är att vi, utifrån systemteorin och teorin om normaliseringsprocessen, kan få en fördjupad förståelse för de problem våldsutsatta kvinnor upplever. Teorierna kan även ge en förståelse för vilken typ av stöd denna klientgrupp behöver, och i så fall på vilket sätt teorierna kan utgöra verktyg i det sociala arbetet med våldsutsatta kvinnor.
4
METOD
I detta avsnitt presenteras val av metod samt urval och till denna studie har en kvalitativ ansats använts för att kunna uppnå det syfte och besvara de frågeställningar som ligger till grund för denna undersökning. Den kvalitativa ansatsen bygger på en kunskapsteoretisk ståndpunkt och kan beskrivas som tolkningsinriktad. Detta innebär att förståelsen för den sociala verkligheten bygger på ett fundament av deltagarnas tolkning av verkligheten (Bryman, 2011). I och med att undersökningens syfte och frågeställningar var att tolka och förstå socialarbetares förhållningssätt och arbete med kvinnor som utsätts för våld i nära relationer kopplat till missbruk, ansågs den kvalitativa ansatsen vara mest lämpad då den lägger vikt på deltagarnas tolkning av verkligheten. Till skillnad från den kvantitativa metoden som betonar forskarens ideér och bygger på data lägger den kvalitativa metoden vikt på studieobjektens perspektiv. Alvesson & Sköldberg (2017) förklarar att detta innebär att kvalitativa forskare undersöker saker i deras naturliga omgivning och försöker tolka fenomen utifrån den innebörden som människor ger dem. Vidare har en abduktiv ansats varit utgångspunkten för undersökningen vilket innebär att det i början sker en tolkning utifrån ett hypotetiskt övergripande som anses vara verkligt. Med det menas att utifrån den införskaffade kunskapen, från till exempel teorier, utgå från en tolkning som antas vara verklig. Tolkningen i sin tur bör styrkas eller ändras genom de nya iakttagelser som införskaffats genom empirin. Slutsatserna som framkommer utgår således från en växelverkan mellan teori och empiri (Alvesson & Sköldberg, 2017). Detta innebär att allteftersom empirin inhämtas och tolkas ändras uppfattningen och den förståelse som bildats endast utifrån teorin inledningsvis fördjupas ytterligare. Slutligen används ett tematiskt förhållningssätt vid analysen som syftar till att en noggrann genomgång av materialet utförs och därefter tematiseras i olika kategorier (Braun & Clarke, 2008).
4.1 Urval
Urvalsgruppen för denna intervjustudie bestod av fyra yrkesverksamma socialarbetare. Kontakten med deltagarna har gjorts med hjälp av ett målinriktat urval. Detta innebär att samtliga deltagare som har deltagit i denna studie har en koppling till studiens
forskningsfrågor (Bryman, 2011). Samtliga deltagare som valdes ut arbetar inom
organisationer/verksamheter som bland annat behandlar frågor om våld i nära relation med missbruksproblematik. Två av deltagarna kontaktades via deras hemsida som hänvisade till en mailadress. Resterande två deltagare var tidigare arbetskollegor till en av oss och de kontaktades via mailutskick. I mailutskicket fick deltagarna ett missivbrev med information om uppsatsens syfte samt en samtyckesblankett för sitt deltagande.
En faktor som kan påverka forskningsarbetet är när en forskare inte kan skilja på deltagarnas känslor och värderingar och sin egen forskarroll. En forskare ska inte heller ta med
personliga åsikter eller känslor i sin forskning (Bryman, 2018). Eftersom en av forskarna är bekant med två av deltagarna sedan tidigare kan det vara svårt att förhålla sig till detta eller övertyga läsaren om att det inte har haft någon inverkan på forskningen. För att minimera riskerna som detta kan innebära valde den andra forskaren i arbetat som inte är bekant med personerna att hålla i dessa intervjuer. Riskerna som detta kan innebära kommer att
förklaras ytterligare i kommande avsnitt.
4.1.1 Deltagare
Deltagarna i undersökningen har olika bakgrund, olika erfarenheter och kommer från olika verksamheter. Deltagare D1 har en socionomexamen i grunden och är vidareutbildad inom HBTQ frågor, hedersrelaterat våld, medberoende, MI (Motiverande Samtal) och RBP (Response Based Practice) genom sin verksamhet. Denna deltagare arbetar på en
kvinnojoure sedan 1,5 år tillbaka. Deltagare D2 kommer från ett ideellt engagemang och har över 20 års erfarenhet från kvinnojouren som den är verksam inom samt att hen har gått obligatoriska utbildningar som är förordnade av kvinnojourens riksorganisation. Vidare har denna intervjuperson gått utbildningar som har utformats av socialtjänsten och
Socialstyrelsen som berör skydds- och riskbedömningar. Hen har även gått MI-utbildning samt har kunskap utifrån att länge arbetet med olika målgrupper av kvinnor och barn som utsatts för våld. Deltagare D3 är verksam inom CMV (Centrum mot Våld) sen fyra år tillbaka och har i grunden en beteendevetarexamen. Även D3 har gått MI-utbildning samt uppger att hen tillämpar normaliseringsprocessen, det traumatiska bandet och FREDA
bedömningsmetoder i sitt arbete. Deltagare D4 har en socionomexamen och har arbetat i CMV i 9,5 år. Deltagaren berättar att hen har vidareutbildats inom verksamheten men nämner inte specifikt vilka utbildningar dessa är. Deltagarna har tilldelats kodnamn och vad de står för förklaras i kommande avsnitt.
4.2 Kvalitativ intervju - dess kännetecken och genomförandet av
studiens intervjuer
Den kvalitativa intervjun har en betoning på det generella när det kommer till formuleringen av de inledande frågeställningarna i undersökningen och lägger vikt på deltagarnas egna uppfattningar och synsätt (Bryman, 2011). Semistrukturerade intervjuer har utförts
tillsammans med fyra yrkesverksamma socialarbetare. Den semistrukturerade utformningen som har använts handlar i stort sett om hur frågorna ställs. Ordningen på frågorna kan
ändras och anpassas utifrån deltagarens svar. Intervjuaren kan ställa nya frågor och följdfrågor som ger en fördjupning och utveckling på det deltagaren har svarat. Deltagaren får i sin tur chansen att utveckla sina svar på ett mer detaljerat och utförligt sätt, vilket
innebär att deltagaren inte behöver känna sig begränsad. Intervjun utfördes med videosamtal via programmet Teams och spelades även in på en telefon. Intervjuguidens frågor
tematiserades utifrån följande teman: inledande frågor, metoder/tillvägagångssätt, bemötande, missbruk och våld samt avslutande frågor. Det finns viktiga moment som bör följas upp inför en kvalitativ intervjustudie. Momenten innefattar att intervjufrågorna ska innehålla generella forskningsfrågor, relevanta deltagare och undersökningsplats, insamling av relevant data och tolkning av data. Den kvalitativa forskningsmetoden lyfter fram, som tidigare nämnts, deltagarnas egna upplevelser, uppfattningar och synsätt. Det betyder att den kvalitativa metoden har deltagaren i fokus. Vad detta innebär är att i kvalitativ forskning har deltagaren mer frihet, kontroll och inflytande på materialet, den får lämna uttryck för sina känslor och erfarenheter och uttrycka sig hur den vill, samt att den får, inom vissa ramar, svara fritt på frågorna och beröra andra ämnen. I kvantitativ forskning är både frågorna och svaren slutgiltiga och formulerade utifrån forskarens tankar. Utifrån dem sätts fokus på vad forskaren finner intressant och deltagaren har inte lika stor inverkan på forskningen
(Bryman, 2018).
En faktor som kan påverka forskningsarbetet är när en forskare inte kan skilja på deltagarnas känslor och värderingar och sin egen forskarroll. En forskare ska inte heller ta med
personliga åsikter eller känslor i sin forskning (Bryman, 2018). Eftersom en av oss är bekant med två av deltagarna sedan tidigare skulle det kunna vara en utmaning att skilja på sin forskarroll och deltagarnas känslor och värderingar på grund av relationen. För att vidare tydliggöra detta skriver Kvale & Brinkmann (2014) om forskarens roll som person, dennes integritet och hur avgörande detta är för forskningens kvalité och hållbarhet. Detta handlar således om forskarens moraliska integritet, empati, känslighet för och engagemang i
moraliska frågor. För att uppnå en hög vetenskaplig kvalité på forskningen som publiceras behöver resultatet vara korrekt och representativt för forskningsområdet. Kvalitativ
forskning är interaktiv forskning och i samspelet mellan forskare och deltagare kan forskaren påverkas. Forskaren kan i processen börja identifiera sig starkt med sina deltagare och på grund av det riskera att inte upprätthålla sin professionella forskarroll och kan i sin tur tolka allt ur deltagarens perspektiv. Den osäkerheten som uppstår är huruvida forskarens roll kan innehålla en spänning mellan professionell distans och personlig vänskap. Vidare kan detta även påverka deltagaren under intervjuprocessen. Att forskaren identifierar sig med
deltagaren och visar empati skapar trygghet och förtroende så att deltagaren kan öppna sig och berätta om sina erfarenheter, men det finns också en risk att detta förleder deltagaren att dela med sig av mer än vad hen egentligen skulle ha velat. Till följd av detta behöver alla forskare inom kvalitativ forskning hålla en viss distans och respektera deltagarens intimitetszon. För att övertyga läsaren om att detta inte har haft någon inverkan på
forskningen och minimera riskerna som detta kan innebära valde vi därför att låta den av oss som inte är bekant med personerna att hålla i dessa intervjuer.
4.3 Den kvalitativa ansatsens reliabilitet och validitet
Bryman (2011) skriver att i den kvalitativa forskningen är det viktigt att kunna säkerställa att forskningen är tillförlitlig genom att uppfylla reliabilitets- och validitetskraven. Vidare förklarar Bryman att värderingar speglar forskarens åsikter eller känslor. Det är viktigt att forskarens personliga värderingar inte påverkar forskningsprocessen, eftersom personliga värderingar kan vara vissa förutfattade meningar som kan påverka arbetet och därför är det viktigt att de kontrolleras under forskningsprocessen. Vidare beskrivs det att det är omöjligt för en forskare att ha total kontroll över sina egna värderingar till följd av vissa faser i en forskningsprocess. Därför får man utgå ifrån att forskning aldrig kan vara helt värderingsfri
och att det inte är möjligt att säkerställa att forskare fullständigt kan kontrollera sina
personliga åsikter och förutfattade meningar. För att styrka pålitligheten i forskningsarbetet kan materialet granskas av andra personer än forskarna själva. Syftet med detta är för att säkerställa sig om att val av deltagare, anteckningar och problemformuleringar bland annat är relevanta för studien. För att kunna betrakta forskningen som tillförlitlig behöver
forskarna kunna styrka och bekräfta att de har agerat i god tro samt visa att de inte har låtit sina egna värderingar påverka arbetet. Vi har under forskningsprocessen haft ett visst
förhållningssätt för att inte låta våra egna värderingar och åsikter påverka studien. Utifrån en medvetenhet om vilka egna värderingar eller åsikter man har kring vissa ämnen kan man veta när dessa tenderar att komma fram och kan i sin tur försöka kontrollera dessa. Genom att diskutera med varandra och handledaren har vi kunnat se på saker från olika perspektiv samt fått en mer fördoms- och värderingsfri bild. Utifrån dessa diskussioner har vi även kunnat ändra våra förutfattade meningar om vissa ämnen som forskningen berör. Vidare har handledaren regelbundet fått läsa igenom studien och kontrollera forskningsprocessen i syfte att säkerställa att vi har agerat i god tro och att forskningen är tillförlitlig. Detta
förhållningssätt har hjälpt oss att uppnå en värderings- och fördomsfri forskningsprocess i den mån det är möjligt.
Bryman (2018) skriver om hur viktig transparens är inom all forskning men att den är svår att uppfylla inom den kvalitativa forskningen. Detta på grund av att forskningen inte följer några konkreta steg vad gäller hur den utförs och hur forskaren har kommit fram till sina slutsatser. Det är således viktigt att forskaren är tydlig när hen beskriver forskningsprocessen och hur hen kommit fram till sitt resultat. För att kunna ta hänsyn till transparensen i arbetet behöver läsaren få rätten till att ta del av vilka deltagare som valts ut och i vilken omfattning dessa deltagare kommer att representera andra grupper som inte har deltagit. Det är inte alltid som det tydliggörs hur analysen har genomförts och forskaren kommit fram till slutsatser som tidigare nämnts. Transparensen är fortfarande en aktuell fråga inom den kvalitativa forskningen där det finns brister som behöver åtgärdas. I beskrivningen av analysförfarandet avser vi att vara transparenta genom att tydligt redogöra för
forskningsprocessen, problemformuleringar, deltagare osv. Genom att redogöra för
forskningsprocessens alla faser stärker vi pålitligheten och deltagarna kan i sin tur känna sig övertygade om att studien inte döljer något.
Bryman (2011) skriver att frågan om reliabilitet och validitet kan mätas utifrån olika
ståndpunkter i en kvalitativ forskning. Dels kan det handla om i vilken utsträckning en studie kan upprepas och leda till samma eller liknande resultat. Detta kriterium är svårt att uppnå då det inte är möjligt att frysa en miljö och de förutsättningar som fanns då studien
påbörjades. En annan strategi handlar om i vilken utsträckning ett resultat kan generaliseras och tillämpas i andra miljöer och situationer. Detta utgör en begränsning för kvalitativ forskning då forskningsprocessen oftast utgår från fallstudier och ett begränsat urval av deltagare. Dock finns andra metoder för att säkerställa frågan om tillförlitligheten i kvalitativ forskning och det är genom att uppfylla vissa kriterier under forskningsprocessen.
Tillförlitligheten består av fyra kriterier och dessa är trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och en förmåga till att styrka och konfirmera. Trovärdigheten i resultat handlar om att forskningen utförts enligt de regler som finns. Resultatet kan rapporteras till deltagarna som varit inblandade vilket i sin tur ger deltagarna möjlighet att godkänna resultatet och ge förslag på eventuella korrigeringar, ett annat ord för detta är respondentvalidering. Kvalitativ forskning inbegriper ofta en begränsad grupp av individer som delar vissa
egenskaper och handlar således om ett visst sammanhang inom den sociala verkligheten som har studerats. Överförbarheten belyser hur användbart resultatet är i andra miljöer och situationer. Därför fokuserar forskaren på att ta fram täta beskrivningar av de detaljer som framgår i en viss kultur. Den täta beskrivningen förser människor med information så att de i sin tur kan mäta hur pass överförbara resultaten är till en annan kontext.
Pålitlighetskriteriet uppfylls genom att forskaren antar ett granskande synsätt. Detta innebär att forskaren behöver säkerställa att en transparensframställning av forskningsprocessens
alla faser finns tillgänglig för läsning. Forskningsprocessen innefattar de
problemformuleringar, deltagare, intervjuutskrifter samt andra aspekter som ingått i undersökningen. För att ytterligare stärka pålitligheten kan forskaren låta andra personer läsa och granska arbetet under forskningens gång så att de i sin tur kan bedöma kvalitén på de procedurer som använts. Möjligheten till att kunna styrka och konfirmera handlar om att forskaren har insikt om att det är omöjligt att få någon fullständig objektivitet i forskningen. Däremot behöver den kunna säkerställa att undersökningen genomförts på ett sanningsenligt sätt och detta innebär att forskaren inte skall ha blivit påverkad av personliga åsikter eller den teoretiska inriktningen. Detta blir i sin tur granskarnas uppgift att besluta i vilken utsträckning resultatet går att styrkas utifrån denna aspekt (Bryman, 2018).
4.4 Etiska överväganden
Grundläggande principer som berör etiska överväganden ska ta hänsyn till frivillighet, integritet, konfidentialitet och anonymitet. Deltagaren ska inte på något vis uppleva obehag kring hur intervjun är utformad eller hamna i riskzon för eventuell skada. Frågorna ska inte i onödan inkräkta på deltagarnas privatliv, utan skall ställas med hänsyn och respekt till deltagarnas integritet. Missivbrevet och mejlet som skickades ut beskriver studiens syfte, hur intervjuerna kommer gå till, hur länge de kommer pågå ungefär och vad resultatet kommer att användas till, det innebär att studien har tagit hänsyn till nyttjandekravet. I missivbrevet medföljer tydlig information om att deltagandet i studien är frivilligt, att samtalet kommer att spelas in och det är upp till deltagaren att avgöra sin medverkan, vilket stödjs av
samtyckeskravet. Innan intervjun sattes igång fick deltagarna frågan ytterligare en gång om samtycke till inspelning av intervjun, vilket deltagarna gav sitt samtycke till. Deltagarna blir garanterade konfidentialitet och materialet bevaras på en plats där obehöriga inte kan ta del av informationen och att det sedan förstörs när forskningsarbetet är slutfört vilket uppfyller konfidentialitetskravet. Vidare har vi givit deltagarna förkortningar i syfte att skydda deras identitet. Förkortningarna för deltagarna kommer att vara D1, D2, D3 och D4, detta gör vi för att läsaren lättare ska kunna navigera sig igenom resultatet samtidigt som vi skyddar
deltagarna. Förkortningarna har valts ut slumpmässigt och har ingen som helst koppling till deltagarna (Bryman, 2018).
4.5 Analysmetod
Det insamlade materialet till studien har analyserats genom en tematisk analys. Vad detta innebär är att en noggrann genomgång av materialet har utförts och att innehållet har kategoriserats i olika teman. De teman som framställs är de som återkommer flera gånger i innehållet och kan beskrivas som kärnteman. En tematisk analys innebär att forskaren söker vissa mönster i innehållet, det kan vara repetition, teman som återkommer flera gånger och likheter och skillnader samt hur deltagarna diskuterar ett tema på olika sätt (Bryman, 2011). Braun & Clarke (2008) beskriver den tematiska analysmetoden som en realistisk metod då den ger uttryck för erfarenheter och deltagarnas verklighet. Den betonar det som är av betydelse för deltagaren samt hur den omgivande sociala kontexten i sin tur påverkas av detta. Ett tema kan beskrivas som det som anses vara viktigt i innehållet i förhållande till syfte och frågeställningar. En av fördelarna med en tematisk analys är bland annat att den är flexibel, den möjliggör en bred analys, vilket innebär en analys av helheten, av den insamlade datan samtidigt som den detaljerat framhäver små mönster som kan vara av betydelse för arbetet (Braun & Clarke, 2008).
Den tematiska analysmetoden är lättförståelig och ger forskaren ett brett teoretiskt perspektiv. Med det sistnämnda menas att metoden kan appliceras på flera teoretiska
