Renare avlopp

Ett pilotprojekt för bättre enskilda avlopp

Ett pilotprojekt för bättre enskilda avlopp

Per Bengtson & Maria Lewander

Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se

Postadress: CM Gruppen AB, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln

Naturvårdsverket Tel: 08-698 10 00, fax: 08-20 29 25 E-post: registrator@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm

Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 978-91-620-6338-2.pdf

ISSN 0282-7298 © Naturvårdsverket 2010 Elektronisk Publikation

Förord

Avlopp från fastigheter utanför kommunernas verksamhetsområden för gemensamt vatten- och avlopp är en del av havsmiljöproblematiken, likaväl som övergödda sjöar och förorenade vattentäkter. Trots fyrtio års tvingande lagstiftning är läget långt ifrån tillfredsställande. I det läget har frågan uppstått vilka andra medel som behöver prövas. Området är komplext, med många olika intressenter inblandade. Det innebär bl.a. ofta kommunikationsproblem. Detta projekt (finansierat via havsmiljömedel) har haft till syfte att pröva vilken potential information har inom området och på vilket sätt kommunikationsinsatser bäst kompletterar andra åtgär-der. Exempelvis har nya kommunikationskanaler som information via e-mail och telefonintervjuer prövats. Tanken är att sprida dessa erfarenheter till kommunerna att bygga vidare på.

Projektet Renare avlopp inleddes under hösten 2008 och avslutades den 31 mars 2009. Projektet leddes av Naturvårdsverket och i projektgruppen ingick Janin Tekkeden, Linköpings kommun, Anita Ericsson, Norrtjälje kommun och Thorbjörn Johansson, Skellefteå kommun. Konsumentvägledarna och andra medarbeteare på respektive kommun har också deltagit i arbetet. För koncept, genomförande och rapport stod Per Bengtson och Maria Lewander på Grön idé AB.

Christer Litzell

Projektansvarig Naturvårdsverket

Naturvårdsverket har inte tagit ställning till innehållet i rapporten. Författarna svarar ensamma för innehåll, slutsatser och rekommendationer.

Innehåll

PROJEKTETS STRUKTUR OCH GENOMFÖRANDE 9

Steg 1. Kartläggning och urval 9

Steg 2. Förhandsinformation via brev 10

Steg 3. Telefondialog 10

Steg 4. Uppföljande utskick 10

Steg 5. Informationsseminarier 11

Steg 6. Utvärderande samtal 11

Steg 7. Resultatsammanställning 11

Tidsplan 11

Samverkan med andra aktörer 12

RESULTATSAMMANSTÄLLNING 13

Resultat från telefondialogerna 13

Resultat från seminarierna 16

Resultat från de utvärderande samtalen 17

Övriga resultat 19

KOMMUNERNAS RESULTAT OCH SLUTSATSER FRÅN PROJEKTET 21

Frågor om projektets upplägg och struktur 21

Frågor om projektets resultat 23

Slutsatser från kommunerna 24

KOSTNADER OCH TIDSÅTGÅNG, ÖVERSIKT 26

SLUTSATSER 27

Slutsatser om projektets upplägg och struktur 27

Slutsatser om projektets resultat 27

Rekommendationer inför fortsatt arbete 29

Sammanfattning

Pilotprojektet Renare avlopp genomfördes i Linköping, Norrtälje och Skellefteå kommuner. Projektet testade kommunikation om enskilda avlopp riktad till fastig-hetsägare. Målgruppen är fastighetsägare med wc anslutet till enskilt avlopp som behöver åtgärdas av olika skäl, som att de är föråldrade, har dålig funktion eller saknar tillstånd. Metoden bygger på kommunikation i flera steg: först ett personligt brev, sedan ett telefonsamtal, uppföljande information och informationsseminari-um.

Projektet syftar till att minska antalet felaktiga avlopp och därmed övergöd-ningen och andra negativa miljöeffekter. Målet är att utveckla en metod som verk-ligen når fram till fastighetsägarna och som påverkar deras kunskap, attityd och beteende i dessa frågor. Projektet är ett frivilligt informationsprojekt, relativt fristå-ende från kommunens ordinarie tillsynsverksamhet.

I projektet valdes totalt 1378 fastighetsägare ut i de tre kommunerna. Ett brev skickades till dem som informerade om projektet och gav grundläggande informa-tion om vad som är ett grönt, gult eller rött avlopp. Särskilt utbildade telefonister ringde sedan upp fastighetsägarna på kvällstid och frågade om deras avlopp och vilka planer de hade för dem, samt frågade om de ville ha mer information och ville gå på en informationskväll.

Responsen från fastighetsägarna var mycket positiv och den visar likartade mönster från alla tre kommuner. Sammanlagt genomfördes 882 intervjuer. Bara 4% av de som tillfrågades ville inte prata om sina avlopp. De flesta av de intervjuade (86%) hade läst informationsbrevet. 38% ansåg att de hade ett väl fungerande ”grönt” avlopp. 36% hade ”gula” avlopp – de var osäkra på om deras avlopp var bra eller hade tillstånd. 16% ansåg att de hade ”röda” avlopp, med inaktuella till-stånd eller dålig funktion som behövde åtgärdas.

Cirka 20% av fastighetsägarna visste hur de skulle gå vidare med sina avlopp. Över hälften, 55% av de tillfrågade ville ha mer information om avlopp. 32% ville ha det per e-post och 23% per brev. Ungefär 15% ville gå på informations-kväll om enskilda avlopp. Så många dök också upp på de informationsinformations-kvällar som anordnades i Linköping (70 personer) och Norrtälje (ca 40 personer). I Skellefteå genomförs informationskvällar efter projektets slut. Besökarna på informations-kvällarna var övervägande nöjda med informationen och projektet som helhet, med vissa undantag.

Efter några veckor genomfördes en utvärdering med ett slumpmässigt urval av 147 personer av de 882 som hade blivit uppringda tidigare, ca 50 per kommun. Dessa personer var påfallande positiva till både projektet som helhet, till telefon-samtalet och det första brevet som skickades ut. Relativt få läste det uppföljande materialet. 55% hade beställt det, 21% uppgav att de hade fått det och 14% att de hade läst det. Förvånande var att svaren indikerar att de uppföljande utskicken som gjordes per e-post nåddes av fler och lästes av fler jämfört med brevutskicken. Det kan ha berott på att e-postutskicken gick ut direkt efter samtalen.

Många, över 90% tyckte att det var lätt att bedöma om de hade ett grönt, gult eller rött avlopp. Ungefär 5% uppgav att de hade gjort konkreta åtgärder, ungefär lika många planerade att göra det. I princip alla dessa menade att det var informations-projektet som påverkat dem att agera.

En slutsats av projektet är att kommunikationen till fastighetsägarna har funge-rat. Den verkar ha påverkat både kunskap och attityder om de enskilda avloppen. Det är dock osäkert i vilken utsträckning projektet leder till konkreta åtgärder. Det visar också den relativt svaga respons i form av ansökningar till kommunerna som kom in till kommunerna under projekttiden. Här har tvingande åtgärder som in-spektioner och förelägganden naturligt en bättre effekt.

Informationsmetodens styrka är att den är en positiv kommunikation, som upp-skattas av fastighetsägarna och är jämförelsevis billig jämfört med inspektioner. Den ger också troligen en relativt tillförlitlig bild av anordningarnas status hos dem man intervjuar. Dessutom stimulerar informationen fastighetsägarna till att bli mer medvetna om och mer mottagliga för att genomföra förbättringar av sina avlopps-anordningar.

Bakgrund

Alla kommuner har olika typer av information riktat till fastigheter med enskilda avlopp. Hur man informerar och hur man bedriver tillsyn skiljer sig mellan kom-muner. Många kommuner har genomfört inventeringar av enskilda avlopp för att identifiera otillräckliga anordningar. Det är ett tidskrävande arbete, men ger en hög kvalitet på informationen och resulterar i förelägganden från kommunen som leder till åtgärdade avlopp.

Trots att en tydlig lagstiftning om enskilda avlopp funnits i 40 år så är det up-penbart att förbättringen av dessa avlopp inte följt den utveckling av avloppsrening som gäller samhället i övrigt. Det finns anledning att hitta nya vägar att påskynda utvecklingen mot mer funktionella avloppsanordningar. Detta kan ske genom in-tensifierad tillsyn eller genom andra insatser. Detta pilotprojekt testar en ”mjuk” metod, att genom frivilliga informationsinsatser påverka kunskap, attityder och beteenden i dessa frågor. Ofta när det gäller kommunikationsprojekt så är det för-hållandevis enkelt att påverka kunskaper och attityder. Det svåra är få kunskaps- och attitydförändringarna att leda till beteendeförändringar. Information kan ofta fungera som en katalysator som tillsammans med andra styrmedel kan påskynda förbättringen av avlopp. Andra styrmedel kan vara bidrag, lagstiftning, tillsyn, mm.

Metoden som används i detta projekt är till viss del inspirerad av kommunika-tionsprojektet ”Efter elvärmen” riktat till småhusägare med direktverkande elvärme som bedrivs av Energirådgivningen i Stockholmsregionen. (För mer information om detta projekt, se www. energiradgivningen.se.)

Projektets inriktning

Nedanstående grundförutsättningar fastställdes av projektgruppen.

Övergripande mål:

• Att minska antalet felaktiga avlopp och därigenom minska övergödning-en och andra negativa miljö- och hälsoeffekter.

• Att påverka kunskap, attityd och beteende hos målgrupperna.

Utgångspunkter

• Detta pilotprojekt utformades för att vara genomförbart på kort tid och ge resultat som kan utvärderas inför eventuella fortsatta steg.

• Projektet bygger på att vara relativt fristående från den ordinarie tillsyns-verksamheten i kommunen.

• Det ska vara inriktat på att effektivt kommunicera med den relevanta mål-gruppen och stimulera till handling.

Målgrupp

• Målgruppen är fastighetsägare som har enskilda avlopp med wc anslutet som behöver åtgärdas.

Kommunikationsmål

• Kunskapsmål: Att målgruppen får grundläggande kunskap om de regler som gäller, och kunskap att förstå sitt eget avloppssystems brister.

• Attitydmål: Att skapa känslan ”Det är bäst att jag tar tag i detta nu”,

• Beteendemål: Att målgruppen tar minst ett steg i rätt riktning.

Pilotprojekt våren 2009

Genomförs i kommunerna Norrtälje, Linköping och Skellefteå. Projektet finansie-ras av Naturvårdsverket och genomförs i samarbete med Konsumentverket och de deltagande kommunerna.

Projektets struktur

och genomförande

Informationsprojektet Renare avlopp byggdes upp i sju steg. Varje steg beskrivs i korthet nedan.

Steg 1. Kartläggning och urval

Det första steget var att planera aktiviteten och dess innehåll samt välja ut de områ-den och målgrupper där projektet genomförs.

• Urval av fastigheter. Projektet riktade sig till fastigheter med WC-avlopp där man har anledning att tro att de kanske inte uppfyller kommunens krav. Man behöver alltså sålla bort nyligen godkända avlopp (ungefär efter år 2000), fastigheter utan WC-avlopp och kommunalt anslutna. Dessutom sål-lades fastigheter bort som man inte fick fram kontaktuppgifter till.

• Fastighetsuppgifterna togs fram på olika sätt. I Linköping gjordes GIS-sökning i avgränsade områden, samt bortsållning av fastigheter med nya avlopp, kommunala avlopp, mm. I Norrtälje togs fastigheterna från kom-munens renhållningsregister ut (där alla wc- och infiltrationsanläggningar finns) och jämfördes med tillståndsgivna anläggningar i bygg- och miljö-kontorets register. Registersökningen gav dåligt resultat för många som-marboende så man kompletterade genom manuell sökning i Eniro. I Skel-lefteå gjorde man en sökning i kommunens fastighetsregister.

• Ett registerföretag anlitades för att få fram telefonnummer till fastigheter-na. De enda fastighetsuppgifterna som behövdes inför denna sökning var gatuadress och postnr, resten kunde registerföretaget ta fram.

• I pilotförsöket blev det färdiga urvalet 1378 fastigheter för de tre kommu-nerna Linköping, Skellefteå och Norrtälje. Det gjordes ett större urval från början.

Steg 2. Förhandsinformation via brev

Syfte med brevet:

• Brevet beskrev informationskampanjen. Det innehåller en brevsida och en sida med ett faktablad som beskriver vad som är ett ”grönt, gult eller rött” avlopp. På kuvertet printades kommunens vapen i svartvitt.

• Brevet adresserades personligen och målsättningen var att det skulle ge en känsla av att man erbjuder information och stöd att förbättra avloppen. Det skulle inte uppfattas som ett ”hotfullt” myndighetsbrev.

Se brev och faktablad. Bilaga 2A och 2B, breven skiljde sig något mellan de tre pilotkommunerna beroende på deras olika förutsättningar.

Informationsbrev med faktablad skickades ut till de 1378 adressaterna.

Steg 3. Telefondialog

Upplägg:

• Telefondialogen utfördes av ett callcenter med kommunikatörer som ring-de enligt ett fastställt manus.

• Telefonin genomfördes på kvällstid under måndag – torsdag mellan kl 17 och 21.

• Telefonisterna uppgav att de ringde på uppdrag av kommunen, för att kommunen skulle uppfattas som avsändare.

• Kommunikatörerna utbildades för att förstå projektets innehåll och syfte och vilka motfrågor de kan få.

Telefondialogens innehåll:

• Inledning – förtydligade uppdraget och att detta är en helt frivillig informa-tionsinsats för att berätta om de regler och krav som finns, samt för att un-derlätta för att komma tillrätta med otillräckliga avloppslösningar.

• Frågor: Hur är ditt enskilda avlopp? Behöver du mer information? Planerar du några åtgärder? Vilka?

• Slutligen erbjöds fastighetsägarna att komma på en informationskväll. Anmälan kunde ske direkt.

Se intervjumanus, bilaga 3. Läs om resultaten längre fram från de 882 intervjuer som genomfördes.

Steg 4. Uppföljande utskick

Uppföljande material skickades per e-post eller brev efter samtalet, sammanlagt 487 utskick.

Ett uppföljande brev och en checklista, samt olika faktamaterial specifikt för de olika kommunerna skickades elektroniskt. Se exempel bilaga 4A och B, som alltså kompletterades av kommunernas eget material i ämnet.

Steg 5. Informationsseminarier

Informationskvällar som informerade om lagstiftningen och på ett opartiskt sätt beskrev olika lösningar, erbjöds i Linköping och Norrtälje. Dessa ägde rum i Lin-köping 090212 och i Norrtälje 090224 för sammanlagt drygt hundra deltagare. Se affischexempel bilaga 5. Informationskvällarna utvärderades av deltagarna, se un-der resultatsammanställningen i nästa kapitel.

Steg 6. Utvärderande samtal

Ett slumpmässigt urval av de genomförda telefonsamtalen följdes upp med en ny telefonintervju, med syfte att undersöka kommunikationsinsatsens effektivitet och hur informationen mottagits. Utvärderingen ägde rum 9–11 mars 2009, där 147 dialoger genomfördes. Läs om resultaten i nästa kapitel..

Steg 7. Resultatsammanställning

Det sista steget i pilotprojektet är resultatsammanställning och diskussion av slut-satserna. Se vidare under kapitlen resultat och slutsatser.

Tidsplan

De förberedande aktiviteterna inleddes i november 2008

• Erbjudande om deltagande gick ut till några utvalda kommuner, utveckling av projektet i samråd med kommunerna och Konsumentverket.

• Urval av områden och fastigheter.

• Utveckling av informationsmaterial och dialoger.

• Upphandling av callcenter och tryckeri som skötte de första brevutskicken.

• Utbildning av callcenter och informationsmöte med konsumentvägledarna i de deltagande kommunerna. (hölls januari 2009)

Informationsaktiviteterna startade 21 januari 2009

• Det första brevet skickades till alla fastigheter.

• Några dagar senare inleddes telefondialogerna, som genomfördes 26 janua-ri – 5 februajanua-ri.

• Därefter skickades det uppföljande materialet ut per e-post av callcentret, eller per brev från respektive kommun.

Informationskvällar 12 och 24 februari 2009

Utvärderingssamtal 9–11 mars 2009

Genomfördes med ett urval av fastighetsägarna.

Slutrapport 31 mars 2009

Projektet slutredovisas till Naturvårdsverket.

Samverkan med andra aktörer

Pilotprojektet genomfördes i samråd med flera parter.

Kommunens bygg- och miljökontor

Bygg- och miljöförvaltningar samordnade projektet i kommunerna. De har normalt flera handläggare som arbetar med tillståndsärenden för avlopp. I informationsma-terialet uppmanades fastighetsägarna att kontakta förvaltningen med frågor kring enskilda avloppslösningar och tillstånd för dessa.

Konsumentvägledare

Konsumentvägledarna medverkade i projektet i alla tre kommuner. De är en part som är fristående från tillsynsverksamheten. De är inga avloppsexperter, men kan ge en grundläggande information, berätta om möjligheten att göra HUS-avdrag och hänvisa till andra informationskällor. Konsumentvägledarna var med vid informa-tionskvällarna och gav råd och tips.

Andra resurser – Avloppsguiden m.m.

Utöver projektets informationsmaterial och kommunernas egna material är webb-platsen ”Avloppsguiden” en kunskapsbank som kommunerna ofta hänvisar till. En del av landets kommuner är inte med i Avloppsguiden, men informationen kan användas oberoende av var man bor.

Resultatsammanställning

Resultat från telefondialogerna

Linköping Norrtälje Skellefteå Totalt Antal poster totalt 473 353 552 1378

Genomförd 353 238 291 882

Proc 75% 67% 53% 64%

Ej nådd 72 85 106 263

Övrigt 27 14 137 178

Vill ej vara med 21 16 18 55

Andel som ej vill delta 4,4% 4,5% 3,3% 4,0%

Telefondialogerna genomfördes 26 januari – 5 februari 2009, sammanlagt 882 intervjuer. Alla hushåll blev uppringda minst fem gånger. Antalet genomförda samtal blev något färre än beräknat. Detta berodde på att det var ett stort antal dubbletter i registren i Skellefteå, vilket ledde till en lägre genomförandeprocent där. (Samma fastighetsägare fanns med på fler än en post.) Anmärkningsvärt få av fastighetsägarna ville inte delta – endast 4%. Det innebär att 96% ställde upp på telefonintervjun. De som ej nåddes var sådana som inte var hemma när de blev uppringda. ”Övrigt” innebär t ex att adressaten hade flyttat, eller att det var en dubblett.

1. Har du hunnit läsa brevet om informationsprojektet?

Linköping Norrtälje Skellefteå Totalt

Ja 300 187 274 761

Proc 85% 79% 94% 86%

Nej 41 24 14 79

Inte sett brevet 17 25 6 48

I genomsnitt 86% hade läst brevet, vilket är en hög andel. Den var högst i Skellef-teå, och lägst i Norrtälje.

2. Har du ett enskilt avlopp med vattentoalett ansluten på fastigheten?

Linköping Norrtälje Skellefteå Totalt

Ja 349 231 270 850

Nej 5 5 11 21

Vet ej 1 3 4

97% av fastighetsägarna hade enskilt avlopp med vattentoalett. Kommunernas urval av fastigheter var alltså rätt.

64% av kunde uppge när avloppet byggdes. Äldst är avloppen i Skellefteå. Yngst i Norrtälje kommun.

4. Vet du om det är grönt, gult eller rött enligt beskrivningen i brevet?

Linköping Norrtälje Skellefteå Totalt

Grönt 130 106 96 332 Procent grönt 37% 45% 33% 38% Gult 119 93 103 315 Procent gult 34% 39% 35% 36% Rött 68 17 60 145 Procent rött 19% 7% 21% 16% Vet ej 24 15 17 56

Norrtälje som har de nyaste avloppen har också lägre andel som uppger att de har en röd avloppsanordning. Av Skellefteås fastigheter har en större andel angett att de har ett rött avlopp.

5. Har du funderat på hur du vill gå vidare?

Linköping Norrtälje Skellefteå Totalt

Ja 70 17 23 110

Procent ja 28% 10% 14% 19%

Nej 131 128 137 396

Procent nej 53% 73% 81% 67%

Vet ej 46 31 10 87

Betydligt fler visste hur de ska gå vidare i Linköping, jämfört med Norrtälje och Skellefteå. Ett hundratal har kommenterat frågan. Många indikerar att de förstår att de behöver göra något, men är osäkra på vad de behöver göra. En person kommen-terade i Linköping: ”Man blir väl tvungen att ändra så att det blir grönt”. En annan hade funderingar om bonden som spred slam på åkrarna bredvid fastigheten.

Många i Skellefteå indikerar att de avvaktar av olika skäl. Några i Norrtälje menade att de väntade på kommunalt avlopp.

6. Har du varit i kontakt med miljökontoret/konsumentvägledare/ entreprenör om ditt avlopp?

Linköping Norrtälje Skellefteå Totalt

Ja 83 105 47 235

Procent 25% 45% 18% 28%

Nej 244 103 203 550

Procent 72% 44% 80% 67%

3. Vet du hur gammalt avloppet är, när byggdes det?

Linköping Norrtälje Skellefteå Medel

Medelvärde 1982 1988 1978 1982

Många berättade att de varit i kontakt med miljökontoret eller entreprenörer, ett par uppgav att de varit i kontakt med konsumentvägledare om dessa frågor. Särskilt många i Norrtälje menade att de hade varit kontakt med miljökontoret, (ett 60-tal personer) och/eller entreprenörer (ett 50-tal personer). Detta beror på att många i området relativt nyligen har gjort åtgärder med sina avlopp. Många i Linköping uppgav att de hade tagit kontakt med miljökontoret (ett 50-tal) färre hade tagit kontakt med entreprenörer. I Skellefteå uppgav ca 35 att varit i kontakt med miljö-kontoret. Denna fråga anger inte när de tagit dessa kontakter, utan indikerar gene-rellt hur många som aktivt gjort något med sina avlopp under senare år.

7. Vill du ha kommunens informationsmaterial om avlopp i ett mail?

Linköping Norrtälje Skellefteå Totalt

Ja 158 56 72 286

Proc 45% 24% 25% 32%

Nej 84 38 79 201

7. Vill du ha kommunens informationsmaterial om avlopp i ett brev?

Linköping Norrtälje Skellefteå Totalt

Ja 84 38 79 201

Proc 24% 16% 27% 23%

Nej 158 56 72 286

Summa vill ha info: 69% 39% 52% 55%

Särskilt många i Linköping ville ha uppföljande information. I Norrtälje var intres-set lägst.

Telefonisterna försökte få fastighetsägarna att acceptera information per e-post i första hand.

Sammanlagt önskade 55% av de tillfrågade mer information. Det är en hög an-del med tanke på att en stor an-del (38%) anser sig ha gröna avlopp som inte behöver åtgärdas.

8. Är du intresserad av att gå på en informationskväll om enskilda avlopp?

Linköping Norrtälje Skellefteå Totalt

Ja 66 20 36 122

Proc 20% 9% 15% 15%

Kanske 65 27 45 137

Proc 20% 12% 19% 17%

Nej 200 187 159 546

Ungefär 15% ville gå på informationskväll om enskilda avlopp och anmälde sig direkt. Informationskvällarna genomfördes i Linköping och Norrtälje, med sam-manlagt ett hundratal deltagare. Resultaten från informationskvällarna beskrivs längre ner.

Resultat från seminarierna

Seminarierna ägde rum i Linköping 090212 och i Norrtälje 090224 för sammanlagt drygt hundra deltagare. De utvärderades av deltagarna, enligt nedan.

Resultat Linköping, fråga 1–4

Resultat Norrtälje, fråga 1–4 %
%
"%
!%
"%
"%
%
%
%
%
%
%
"%
%
%
 %
%
%
%
%
%
%
%
%
%
%
%
%
!%
"%
%

Vad tyckte du om detta seminarium? Vad tycker du om informationsprojektet som helhet? Vad tycker du om den skriftliga informationen i projektet? Vad tycker du om telefonsamtalet?


 
 


 

 

%
%
%
%
%
%
%
%
%
%
%
%
%
%
%
%

Vad tyckte du om detta seminarium? Vad tycker du om informationsprojektet som helhet? Vad tycker du om den skriftliga informationen i projektet? Vad tycker du om telefonsamtalet?


 
 


 

 


5. Tror du att detta informationsprojekt kommer att bidra till att du gör några åtgärder för din avloppsanordning?

Linköping Norrtälje Totalt

Ja 31 15 46

Proc 91% 75% 85%

Nej 3 2 5

Vet ej 0 3 3

Exakt samma enkät genomfördes i samband med informationskvällarna i Linkö-ping (36 respondenter) och Norrtlje (20 respondenter). Deltagarna var enligt enkä-ten något mer positiva i Norrtälje jämfört med Linköping. De flesta, 85%, trodde att informationsprojektet skulle bidra till att de gör åtgärder.

Resultat från de utvärderande samtalen

Ett slumpmässigt urval av de genomförda telefondialogerna följdes upp med en ny telefonintervju. 147 intervjuer genomfördes, ca 50 per kommun.

1A. I detta informationsprojekt fick du först ett brev, sedan ett telefon-samtal, sedan erbjudande om uppföljande information och ett semina-rium. Vad tycker du om projektet som helhet?

53% av de svarande gav betyget 5, ”mycket bra” och 25% gav betyget ”bra”. Man var mest positiva i Norrtälje, sannolikt beroende på att det var färre där som kände sig tvingade att göra åtgärder.

2A. Vad tycker du om telefonsamtalet när du blev uppringd?

Lika många var positiva till telefonsamtalet som till projektet som helhet (fråga 1). 83% hade angett ”bra” eller ”mycket bra” på frågan.

3A. Det gick ut ett första brev från kommunen som informerade om projektet innan telefonsamtalet. Läste du det?

91% uppgav att de hade läst brevet. Detta är en något högre andel än de som hade läst det vid det första samtalet. (86%).

3B. Om ja, vad tyckte du om det?

Även här var respondenterna mycket positiva. 83% tyckte att brevet var ”bra” (be-tyg 4) eller ”mycket bra” (be(be-tyg 5).

Eftersom relativt få kunde svara på fråga 4A–4D (31 personer) så bör dessa resultat tolkas mycket försiktigt.

4A. Efter samtalet kom det uppföljande information i form av ett andra brev, en checklista och fördjupande material till dem som önskat det. Fick du denna uppföljande information?

Bara 21% uppgav att de hade fått den uppföljande informationen. Det är relativt få jämfört med den andel (55%) som hade beställt det. Orsakerna till detta är oklara. Möjligen tog det tid innan materialet kom, eller så har någon annan i hushållet mottagit informationen. Troligen har många glömt bort att de fick den.

4B. Läste du det uppföljande brevet?

64% av de som fått den uppföljande informationen uppgav att de hade läst den. Förvånande var att svaren indikerar att de uppföljande utskicken som gjordes per e-post nåddes av fler och lästes av fler jämfört med brevutskicken. Det kan ha berott på att e-postutskicken gick ut direkt efter samtalen. Totalt uppgav 20 personer att de läst brevet. 17 av dem hade fått det per e-post. Det är en märkligt dålig respons för det material som skickades per post från kommunerna. Resultaten måste tolkas försiktigt eftersom de bygger på relativt få personer.

4B1. Om ja, vad tyckte du om det?

De som läste brevet var inte särskilt positiva till det. 47% gav det betyget ”OK”. 48% gav betyget ”bra” eller ”mycket bra”. Bara 20 personer hade läst brevet, så resultaten måste tolkas försiktigt.

4C. Läste du checklistan? Vad tyckte du om den?

Samma låga antal hade läst checklistan. De hade liknande åsikter om den som för det uppföljande brevet.

4D. Läste du det fördjupande materialet? Vad tyckte du om det?

Lika få svarade ja på denna fråga, 20 personer. De hade liknande åsikter om det som för checklistan.

5A. I det första brevet gick det ut information om vad som var en grön, gul och röd avloppsanordning. Senare i telefonsamtalet ombads du berätta om du ansåg att du hade ett grönt, gult eller rött avlopp. Var det lätt att avgöra detta?

En mycket hög andel, 90% av respondenterna, tyckte att detta var lätt att avgöra. (Denna fråga kunde de flesta svara på, 133 personer.)

6A. Har du inspekterat eller gjort några åtgärder på din avloppsanord-ning i år efter att projektet startade? Tror du att detta informationspro-jekt påverkat att du gjort detta?

Ungefär 5% uppgav att de hade gjort åtgärder redan nu. (Sex veckor efter projek-tets start.)

6B. Planerar du att göra några åtgärder på ditt avlopp inom en tvåårsperiod?

På frågan om man planerade åtgärder inom en tvåårsperiod så svarade 5% ”ja” och 16% ”kanske”. Sammantaget är det alltså 26% som menar att de gjort eller kommer att göra förändringar.

6B2. Tror du att detta informationsprojekt påverkat att du planerar detta?

Av de 31 som sagt ”ja” eller ”kanske” så menar 28 personer (90%) att det var in-formationsprojektet som påverkat dem att agera.

7A. Har du varit i kontakt med miljökontoret, konsumentvägledare eller någon entreprenör om ditt avlopp?

8A. Har ni diskuterat med grannar eller andra om avlopp under året? 9A. Har ni diskuterat med grannar eller andra om detta informations-projekt under året?

Ett fåtal, bara 5%, menade att de varit i kontakt med miljökontoret mfl. Ungefär samma andel, 5% respektive 4%, hade diskuterat om avlopp och projektet med grannar eller andra under året. Det visar att relativt få diskuterar denna kommuni-kation med sina grannar. Projektet orsakar ingen folkstorm.

10. Är det något som du tycker att jag bör framföra till din kommun om detta informationsprojekt?

En person i Norrtälje ville framföra sitt tack till kommunen från de fritidsboende. Tre personer berättade att de varit på informationsseminarium.

Övriga resultat

Presskontakter

Detta projekt har en stor potential att ge underlag till nyheter i lokala medier. I detta projekt har ingen stor ansats gjorts för att få pressen att skriva om projektet och ämne. En kort artikel skrevs i Norrtelje tidning om projektet. I Skellefteå har Norra Österbotten tidning visat intresse och kommer troligen att skriva senare. I

Linköping bjöd man in en tidning till informationskvällen, men man vet inte om det resulterade i någon artikel.

Callcentrets synpunkter

Callcentret Uniguide som uppdrogs att göra intervjuerna ombads att ge synpunkter på projektet. Så här skrev den ansvariga i samband med den stora intervjuomgång-en med 882 intervjuer:

• ”Sammanfattningsvis tycker vi att det här går OTROLIGT bra, smidigt, lätt, och som sagt är det många som gärna pratar på om sina avlopp. Vare sig de är gröna eller röda faktiskt! Kanske lite oväntat. Tänk att avlopp är så intressanta ändå.

När utvärderingen var färdig med 147 uppföljande intervjuer sammanfattade man det så här:

• Vår telefonist vill passa på att framföra att flera stycken i Linköping känt sig lite "jagade" av kommunen (beträffande avloppet alltså). Lite svalare stämning där hos dem än i de andra två kommunerna, men generellt sett har hon känt sig väl bemött när hon ringt. En flagga också för: Kanske har det inte gått tillräckligt lång tid mellan brevet och samtalet etc och denna utvärdering, för det är ju ännu snö i Skellefteå och i både Linköping och Norrtälje är det mycket sommarstugor i registret, så läget är oförändrat för många.

Kommunernas resultat

och slutsatser från projektet

Representanterna från Linköping, Norrtälje och Skellefteå ombads kommentera och bedöma projektets olika delar. Se svaren nedan.

Frågor om projektets upplägg och struktur

1. Projektets upplägg – kommunikation i flera steg med brev, samtal, uppföljande material, seminarium – vad tycker ni övergripande om det? Kommentera gärna de enskilda delarna.

Linköping: ”Tycker strukturen har varit bra. Det finns en gradvis ökning i informa-tionsmängd från första till sista i informationen man får. Eftersom man var med att ta fram materialet i de olika delarna eller helt höll i informationskvällen själva är det svårt att kommentera och utvärdera de enskilda delarna!”

Norrtälje: ”Flerstegskommunikationen var bra. Brevet ut med faktabladet med rött, gult och grönt avlopp var mycket bra. Seminariet kändes positivt – bra stämning, men det är inte alltid som folk är så trevliga vid föredragningar av kommunens tjänstemän. Någon enstaka kan förstöra en god stämning. Vi behöver träning i hur man bemöter de personerna för att bli fortsatt informativa och trevliga. Informa-tionsträffar är tyvärr resurskrävande när då de ofta måste genomföras kvällar eller helger. Men väl värt att pröva igen. Jag tror att vi skulle vinna mycket på att lära oss att informera på ett systematiskt sätt. Nu kan det bli långa telefonsamtal utan att det leder fram till målet att hjälpa fastighetsägarna framåt. Pers peppning inför seminariet gjorde att vi tänkte om och kanske slappnade av. Det är lätt att falla in i tillsyns- och resultatfällan redan då. Uppföljande samtal: hur skulle det gått om miljöinspektörer hade genomfört samtalen? Det vore intressant att testa, då hade vi vetat mer om vad de tyckte. Det kanske ni kan testa i andra kommuner och vi inför en inventering i ett annat sammanhang.”

Skellefteå: ”Jag tror att detta har varit bra. Svårt att veta responsen hos de uppring-da men flerstegsprincipen gör ju att man blir påmind vid flera tillfällen.. Jag ser ett litet problem i att projektet utförts under vintern som för vår del innebär mycket snö. Detta innebär svårigheter att kontrollera sin egen brunn. En annan årstid är att föredra.”

2. Urvalet av fastighetsägare. Det var tidskrävande att sammanställa registren, möjligheterna varierar beroende på hur registren är upplag-da, mm. Om detta ska fungera fortsättningsvis bör detta steg förbätt-ras. Hur?

Linköping: ”Ja, det var tidskrävande men det kanske kan läggas ut hos någon annan än just inspektören, borde finnas folk inom kommunen som kan lägga ner tid på det. Just inför projektet var det ju svårt att fixa. Blir bättre om man har ett GIS-skikt med koppling till ärendehanteringssystemet då kan man lättare mata ut infor-mationen så tar det inte lång tid, så i de kommuner där sådant finns är potentialen att minska tiden jättestor.”

Norrtälje: ”Problemet med att hitta telefonnumren, var en nackdel, samt problem med fastighetsägare som bor utomlands.”

Skellefteå: ”För vår del tog inte detta så lång tid. Kanske hade vi kunnat gå igenom listan noggrannare. Detta för att undvika flera ägare på samma fastighet”

3. Projektet är ett informationsprojekt och inte ett tillsynsprojekt. Har gränsdragningen mellan information och tillsyn fungerat, tycker ni? Vilka svårigheter finns, hur ska man tänka framöver?

Linköping: ”Inga svårigheter att hålla isär eftersom vi från början sa att det inte handlar om inventering och ställa krav. Vid samtalen man har fått har det inte hel-ler varit svårt! Oavsett vem som ringer in utifrån svarar vi på frågor utan att lägga upp en tillsyn.”

Norrtälje: ”Gränsdragning mellan info och tillsyn har fungerat tycker jag. Några av de som deltog vid seminariet var ärliga med sina dåliga avlopp och bad om råd. Det är väl ett gott betyg på att informationen tog över myndighetsdelen.”

Skellefteå: ”Vi ser det fortfarande bara som ett informationsprojekt och kommer inte gå vidare med några tvingande åtgärder. Om vi sedan kommer att inventera delområden i de aktuella områdena hamnar vi i en annan sits. Vi avvaktar under 2009 för att se om projektet mynnar ut i några ombyggnationer av avloppsanlägg-ningar. Vi kommer inte heller att använda oss av materialet för vidare åtgärder.”

Frågor om projektets resultat

4. Resultaten från intervjuerna gav många svar, bland annat om fas-tighetsägarna ansåg att de hade ett grönt, gult eller rött avlopp och vad de planerade att göra. Tror ni att denna indelning i grönt, gult och rött fungerade? Hur kommer ni att använda svaren som ni fått?

Linköping: ”Procentsatserna stämmer bra överens med vanliga inventeringen. Så vi tror det fungerade bra. Vi kommer inte att använda oss av svaren för att starta till-syn utan vid framtida inventering kunna använda det som en information inför inventering av fastigheten.”

Norrtälje: ”Indelningen i rött gult och grönt fungerar bra tror jag . Men det ska ju inte bara fungera på fastighetsägarna. Vi ska själva tro på det och göra lika bedöm-ningar. En nog så grannlaga uppgift. Här har Naturvårdsverket en uppgift. Fakta-blad och checklista kan väl bli något som Naturvårdsverket arbetar vidare med och gör till ett nationellt material. Jag tror att det spretar mycket mellan kommuner hur man bedömer gamla avlopp. Checklistan kan ju omfatta även minireningsverk. Plus i kanten är om vi även kan få med kretsloppsaspekten.”

Skellefteå: ”Indelningen var nog så enkel som den kunde vara – lättförståelig. Vi kommer inte att använda svaren utan avvakta och se vad projektet kommer att ge för resultat under kommande barmarkssäsong.”

5. Vilka andra resultat har ni fått från projektet? Ungefärligt antal ansökningar, frågor mm. Vilken typ av frågor har ni fått?

Annan respons?

Linköping: Att fastighetsägare ringer och ställer frågor, vill gå vidare, exakta siff-ror har inte tagits fram men vi kommer hålla uppsikt framöver. Frågorna har varit blandade allt från ”hur gör jag nu” till ”är den typ av avloppslösning OK att ansö-ka?”.

Norrtälje: ”Vi kommer att titta mer på svaren. Om vi själva hade ringt upp så hade vi kanske redan haft en bättre uppfattning om vad folk tyckte. Vi har bara fått in lite resultat från projektet. Det blir spännande att se vad våra erbjudanden om in-spektion leder till. Vi ska gå ut med erbjudande till fler. Vi har fått respons från några som kommit in med förbättringsförslag och som hänvisat till att de tagit del av materialet och förstått att de måste göra något. Det har varit i samband med att de sökt bygglov för tillbyggnad.”

Skellefteå: ”Vi har inte fått några ansökningar – ännu. Efter att callcentret hade ringt fick vi sex samtal, varav ett om ROT-avdrag. Två av dessa ringde och frågade

varför vi skickat ut informationsmaterialet! Responsen har inte varit så hög men vi avvaktar barmarkssäsongen, kanske kommer fler frågor och anmälningar då.”

Slutsatser från kommunerna

6. Detta är ett pilotprojekt för att testa och utveckla metoden. Bör metoden användas vidare? Hur bör den utvecklas?

Linköping: ”Metoden är bra för att få ut information, det som saknas som inte pro-jektet egentligen kan göra är att skapa incitament för fastighetsägaren att faktiskt göra något.”

Norrtälje: ”Jag tycker att metoden ska användas vidare. Bra med stöd av konsulter som vet hur information och kommunikation fungerar. Utveckla gärna det i skrift som stöd till oss. Vi behöver mer av det: Hur man informerar effektivt (målmedve-tet) utan att det tar för lång tid. Våra telsamtal kan ibland tendera till att bli mycket långa, utan att leda framåt. Vi i Norrtälje har planer på att gå vidare med ett nytt utskick tillsammans med tekniska kontoret för att höra om fastighetsägarna är in-tresserade av att ansluta till kommunalt va-nät. Det blir ytterligare ett tips på hur de kan gå vidare till en bra avloppslösning.”

Skellefteå: ”Om jag idag ska svara på frågan är svaret nej – den bör inte användas vidare. Jag skulle vilja vänta och svara på frågan tills i höst för att se om flera kun-der hör av sig. Av 397 kontakter har vi fått 6 seriösa samtal. Med tanke på det jobb som är nerlagt och de kostnader det inneburit känns en fortsättning lite tveksam. Men avloppsfrågorna är idag högaktuella och denna metod är en liten del i något större och då är alla metoder bra.”

7. Är detta arbetssätt beroende av en central samordning, eller skulle kommuner kunna genomföra det enskilt?

Linköping: ”Nej, en större kommun skulle absolut kunna genomföra det enskilt men då många kommuner är små och kanske inte har så många avlopp, är det bätt-re att gå ihop och då få ner kostnaderna, ju fler desto billigabätt-re.”

Norrtälje: ”Arbetssättet bör kunna genomföras enskilt i kommuner, men då finns ju inte alla resurser som nu fanns i det här projektet. Viktigt att projektet kan försöka utröna call-centrets del i det hela.”

Skellefteå: ”Visst skulle kommunerna själva kunna genomföra något liknande men kanske inte via telefon (kräver mycket resurser) men man kan skicka ut uppma-ningar och information brevledes. Men jag tror fortfarande mest på någon typ av inventering.”

8. Hur kopplas detta arbetssätt bäst ihop med er ordinarie verksamhet?

Linköping: ”Normalt har man ett tillsynsärende som man samtidigt försöker infor-mera om avlopp. Detta skulle vara ett bra sätt att inforinfor-mera i områden man fram-över har tänkt inventera i, som en start att mjuka upp fastighetsägarna så de får bättre förståelse för när man faktiskt ställer krav. Eller så att man slipper hela till-synsprocessen för att de självmant faktiskt åtgärdar sitt avlopp innan man hinner inventera, båda sparar arbetstid för kontoret.”

Norrtälje: ”Inför inventeringar eller när tekniska kontoret kommer med erbjudande om kommunal VA-anslutning då kan även faktablad och checklistor skickas med. Vi kommer att använda faktabladet och checklistan när vi skickar ut skrivelser till fastighetsägare efter klagomål på dåligt avlopp eller när renhållningskontoret an-mält ett dåligt avlopp. Det blir en trevligare kommunikation än vår nuvarande strik-ta tjänsteskrivelse. Då lägger vi över ansvaret och möjligheten för fastighetsägaren att göra en egen bedömning.”

Skellefteå: ”Informationsmaterialet som är väldigt bra kommer vi att använda. Detta passar väldigt bra på vår hemsida.”

9. Har ni planerat eller planerar ni en gratis inspektion kopplat till detta projekt.

Linköping: ”Har inte hunnit ta upp detta på kontoret ännu.”

Norrtälje: ”Vi har erbjudit en gratis inspektion, gjordes vid infoträffen. Tre dagar är inplanerade. Vi planerar att gå ut till övriga också. Det blir med urvalet först till kvarn av de som anmäler sig. Målsättningen är att vi ska göra utskicket i april.” Skellefteå: ”Jo, vi begärde ju pengar för detta av Naturvårdsverket.”

10. Övriga kommentarer

Linköping: ”Ett bra projekt, nu har man materialet man kan köra det igen om resul-tatet blir bra det ser vi om ngt år. Kostnaden är också viktig i sammanhanget, att jämföra kostnaden man lägger på inventering/informationsinsats.”

Norrtälje: ”Bra sammansvetsning i gruppen där bland annat tre inspektörer är nya. Vi har tagit fram ett informationsmaterial som vi kommer att ha nytta av framöver, dels vid Roslagens Expo och vid en träff med entreprenörer och återförsäljare. Skellefteå: ”Om man ska göra något liknande med telefon så tror jag att det ska vara någon som inte jobbar med ämnet för man hamnar lätt i djupare diskussioner och då tar det lång tid och blir ineffektivt. Dessutom tror jag att man som

fastig-Kostnader och tidsåtgång, översikt

projektet. Den största tiden har man dock lagt på själva genomförandet, som innefattar sammanställning av register, genomförande av informa-tionskväll, samtal med fastighetsägare och gratis inspektion. Kommunerna har arbetat eller planerar att arbeta mellan 150 och 200 timmar var i pro-jektet. Inspektioner kopplade till projektet är inte genomförda ännu, men inkluderas i denna tid.

• Kommunikationskonsulten Grön idé AB (2 konsulter) uppdrogs att planera och genomföra projektet i alla delar och sammanställa resultaten. Den sammanlagda konsulttiden har varit uppdelad i två faser, fas 1 (planering och uppstart): 60 timmar samt fas 2 (genomförande och rapportering): ca 190 timmar. (Totalt: 123 500 kr).

• Adressökningar av telefonnummer har utförts av en registerkonsult. Detta har kostat ca 5200 kr för alla adresser.

• De inledande brevutskicken har utförts av ett specialtryckeri, vilket kostat drygt 9 kr per brev, inklusive kuvert och porto. Sammanlagt 12 500 kr.

• Det uppföljande materialet som fastighetsägarna beställde har främst skickats som e-post av callcentret. De som har önskat har kunnat få materi-alet per post, sammanlagt 201 adressater. Dessa utskick har skötts av kommunerna själva.

• Callcentret har genomfört 882 intervjuer i första skedet, därefter 147 ut-värderingsintervjuer. Kostnaden per genomfört samtal har varit ca 70 kr. Till detta tillkommer en utvecklingskostnad. Kostnaderna för callcentret blev preliminärt sammanlagt 89 000 kr.

• Utöver detta tillkommer den arbetstid som Naturvårdsverkets ansvariga har lagt på projektet.

Slutsatser

Slutsatser om projektets upplägg och struktur

Kommunerna upplevde arbetssättet som positivt. I Skellefteå har tidpunk-ten för genomförandet varit olämplig eftersom snötäcket är tjockt. Snö-täcket har ändå inte hindrat Skellefteåborna från att kunna svara på frågor-na – deras svar har varit likvärdiga med de andra kommunerfrågor-nas – men för att agera krävs att man kan komma åt avloppsanordningen.

• En svårighet för kommunerna var att välja ut de relevanta fastigheterna. Registren ser delvis olika ut i kommunerna. Bland de tre deltagande kommunerna har särskilt Norrtälje och Linköping behövt ägna mycket tid åt att ta fram registerdata. Detta är en viktig del av projektet där det finns potential till förbättringar. Vissa kommuner kan ha data lättillgängliga, på andra håll är det svårare att få fram samlad information. De register man får fram är i alla händelser bra material att ha vid framtida kontakter med fastighetsägare.

• Svårigheter i gränsdragningen mellan information och tillsynsverksamhet är en aspekt som identifierades tidigt i projektet. Ingen av kommunerna tycker dock att det har varit svårt att hantera gränsdragningen. De intervju-ade verkar inte heller ha upplevt intervjun som negativ och vid utvärde-ringen gav man mycket goda omdömen om projektets upplägg, innehåll, informationsbrev och intervju.

• När man anlitar ett externt callcenter med telefonister som inte är experter på området så är det mycket viktigt att utbilda dem på rätt sätt. För att de ska kunna leda intervjuerna rätt så är det nödvändigt att personalen har grundläggande kännedom om området. I detta fall verkar kvaliteten ha va-rit hög på samtalen och responsen har vava-rit positiv från fastighetsägarna. Callcentret menar att detta varit ett mycket roligt och uppskattat arbete bland deras personal.

Slutsatser om projektets resultat

• Projektet visar förvånansvärt goda resultat i fråga om att informationen når fram till målgruppen. 86% menar att de läst informationsbrevet. Bara 4% vill inte prata när callcentret ringer upp. 90% av de intervjuade tycker att det är lätt att avgöra om de har ett rött, gult eller grönt avlopp. Över 80% tycker att informationsbrev och intervjuer är bra eller mycket bra. 55% be-ställer uppföljande information från kommunen. Av de som deltar i infor-mationskvällarna anser 85% att informationsprojektet kommer att bidra till att de kommer att åtgärda sina avloppsanordningar.

verkar sedan vara att få dem att gå från insikt till handling. Projektet visar relativt svag respons när det gäller inkomna samtal till kommunen.

• Kommunernas erfarenheter av projektets resultat är mestadels positiva. De ansåg att kategoriseringen i ”röda, gula och gröna” avlopp har fungerat bra, och de intervjuade har också ansett att det varit enkelt att bedöma. Kom-munerna verifierar också att andelen röda avlopp stämmer överens med de resultat man får fram vid inventering, vilket tyder på att de flesta är ärliga med sina svar.

• Skellefteå kommun anser att responsen från fastighetsägarna till kommu-nen har varit för svag för att det ska kunna tolkas som positivt. De andra kommunerna har inte dragit samma slutsats trots att responsen till dem har varit likartad. Skillnaden i tolkningar kan bero på att man haft högre för-väntningar om mängden inkomna tillsynsärenden som projektet skapar. En skillnad är också att de andra kommunerna genomfört lyckade informa-tionskvällar och därigenom kunnat möta ett stort intresse från besökarna. Skellefteå planerar att genomföra informationskvällen senare.

• Flera i projektgruppen påpekar att projektets styrka är att det har en bra ”uppmjukande effekt”, det skapar acceptans för att man ställer krav på av-lopp och en medvetenhet om att man som fastighetsägare själv har ett an-svar. Det som är nackdelen med denna typ av kommunikation är att det saknas incitament för förändring. Tillsyn ger ett helt annat förändringstryck genom att man kan hota med böter om man inte följer förelägganden. Å andra sidan är just detta också en fördel – detta är en kommunikationsin-sats som uppfattas positivt av de flesta.

• Detta projekt har haft målsättningen att leda till kunskaps-, attityd- och be-teendeförändringar. Kunskapsförändringar har skett, bland annat har en mycket stor andel av de första informationsbreven blivit lästa av fastig-hetsägarna. De har också själva tagit ställning till om de har ett grönt, gult eller rött avlopp. Svaren indikerar att många har påverkats av projektet ge-nom att de fått en ökad medvetenhet om sina avlopp. Resultaten kring be-teendeförändringar är mindre säkra, eftersom man i nuläget inte vet hur många som kommer att åtgärda sina avlopp.

85% av besökarna på informationskvällarna menar att projektet kommer att leda till att de förbättrar sina avlopp. De som intervjuats i de uppföljan-de intervjuerna och som planerar åtgäruppföljan-der, menar att uppföljan-det är informations-projektet som stimulerat dem till detta. Det är dock oklart om denna vilja till förändring verkligen kommer att resultera i konkreta åtgärder.

• De övergripande slutsatserna är att projektets kunskapsmål får anses upp-fyllt, även målet att påverka målgruppens attityd får i stor utsträckning be-traktas som uppfyllt. När det gäller beteendemålet är det för tidigt att säga i vilken omfattning det uppfylls. I fortsatta steg är det därför värdefullt att se om man kan koppla metoden till kommunernas tillsynsarbete på ett effek-tivt sätt.

Rekommendationer inför fortsatt arbete

längre tid förflutit. Detta kan leda till delvis nya slutsatser, beroende på om exempelvis antalet ansökningar om avloppstillstånd ökar.

• Diskutera behoven för och möjligheterna att genomföra denna typ av in-formationskampanj regionalt, och gör djupare studier för att jämföra effek-tiviteten i denna metod jämfört med andra typer av insatser, t.ex. inventer-ingar.

• Projektets effekter på beteendepåverkan är svåra att konstatera. Det finns anledning att försöka utveckla metoderna så att de ännu bättre stimulerar till handling. Ett exempel på detta kan vara att i kommunikationen förvarna om kommande tillsynsåtgärder, exempelvis att man inom ett par år kom-mer att genomföra inventeringar som då får bekostas av fastighetsägarna. Detta skapar ett incitament för att agera, men gör också informationen mer kopplad till tillsynsverksamheten.

• Utveckla metoderna ytterligare, samt gör en verktygslåda med brevmallar, faktablad, intervjumanus och instruktioner som enkelt kan användas av kommuner och andra som vill genomföra denna typ av insats.

• Projektet bygger på att det är frivilligt. Det verkar ha framgått till målgrup-pen, som har bemött de olika informationsstegen mestadels mycket posi-tivt. Det är viktigt att värna om den positiva tonen.

• Andra metoder kan också testas för informationsprojekt med detta syfte. Exempelvis kan man ta bort intervjudelen och enbart skicka brev till mål-gruppen. Genom detta projekt vet vi att breven blir lästa. Det man saknar om man tar bort intervjun är möjligheten till återkoppling om avloppens status, samt att man inte får samma påverkan som ett personligt samtal kan innebära.

Bilagor

Projektet innebar att en stor mängd informationsmaterial togs fram i form av brev, faktablad, checklistor, frågemallar, uppföljande brev och affischer för respektive kommun. Därutöver tillkom alla resultat. Allt detta är redovisat i digital form men några exempel presenteras här som bilagor;

Bilaga 2 Inl.brev+fakta Linkoping Bilaga 3 Intervju

Bilaga 4A Uppfoljande brev Norrtälje Bilaga 4B Checklista Skellefteå Bilaga 5 Miniaffisch Norrtälje

Januari 2009

Behöver du förbättra ditt enskilda avlopp?

Linköpings kommun genomför just nu ett projekt i samarbete med

Naturvårdsverket för att ge information och råd om hur man kan

förbättra sitt enskilda avlopp. Projektet syftar till att förbättra

vattenkvaliteten och minska övergödningen. Du kommer att bli

kontaktad per telefon med förfrågan om du vill ha informationsmaterial

samt svara på några frågor. Detta informationsprojekt kan hjälpa dig att

få mer kunskap om ditt avlopp och om du behöver förbättra det.

Rent vatten är viktigt!

Det finns flera viktiga skäl till att ha en bra rening av enskilda avlopp. Rent grundvatten är en viktig hälsofråga och en värdefull tillgång som inte får förorenas. Övergödningen av

vattendrag, sjöar och hav är ett omfattande miljöproblem som bland annat i Svartån,

Svinstadsjön och Roxen resulterar i algblomning och syrebrist, samt störd fiskproduktion och syrebrist med döda bottnar i Östersjön.

Hur är ditt enskilda avlopp?

Många fastighetsägare vet inte om deras avloppsanordning uppfyller miljökraven. Kanske för att avloppet anlagts av en tidigare ägare eller anlagts för länge sedan. I vissa fall är avloppsanordningen helt otillräcklig och måste byggas om, i andra fall räcker det med kompletteringar eller mindre förbättringar. Det är ditt ansvar att se till att anordningen uppfyller kraven.

Vi kommer att ringa till dig

Vi kommer att kontakta dig per telefon inom två veckor med några frågor om ditt avlopp och erbjuda mer information. Att ta del av informationen och svara på frågor innebär inga

förpliktelser, utan en möjlighet att öka din kunskap. Läs mer på nästa sida.

Välkommen på informationsträffen ”Renare avlopp” den 12 februari 2009

Passa på att lära dig mer om enskilda avlopp på en kostnadsfri informationskväll torsdagen den 12 februari 2009 kl 18.30–20.30 i Stadshuset, Kommunfullmäktigesalen i Linköping. Vi bjuder på kaffe. Anmäl dig per telefon eller e-post till Miljökontorets kansli, tel 013-20 68 00, e-post miljokontoret@linkoping.se.

Med vänlig hälsning

Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen

Gör så här:

1. Kontakta kommunens Miljökontor eller Konsumentvägledningen för att diskutera ditt avlopp.

2. Fundera på vilken förbättring du behöver göra. Kontakta eventuellt en entreprenör eller konsult för råd och praktisk hjälp.

3. Sök tillstånd hos Miljönämnden. Invänta tillståndet. 4. Sätt igång med förändringarna för ett bättre avlopp!

fungerande infiltration/ markbädd wc infiltration/ markbädd anlagd före 1987 wc slamavskiljare/ 3-kammarbrunn rör ut i t.ex. dike eller stenkista wc slamavskiljare/ 1-, 2- eller 3-kammarbrunn slamavskiljare/ 3-kammarbrunn fördelnings-brunn

Är ditt avlopp

grönt, gult eller rött?

• Anordningen saknar tillstånd. • Slamavskiljare (1-, 2- eller

3-kammarbrunn) som saknar-efterföljande rening, avlopps-vattnet leds till dike, å eller täckdike. Alternativt till dräneringsrör och/eller stenkista.

Du som har enskilt avlopp, vet du om det är en fungerande anordning

eller om den behöver åtgärdas? Du som har ett rött eller gult avlopp bör

se över detta för att inte belasta miljön i onödan.

GRÖNT AVLOPP

Exempel:

• Slamavskiljare/3-kammarbrunn ansluten till en infiltration eller markbädd anlagd före 1987. • Anordningen ansluten till

infiltration eller markbädd med dålig genomströmning. Exempel:

• Slamavskiljare/3-kammar-brunn ansluten till en funge-rande infiltration eller mark-bädd. Anlagt 1987 eller senare. • Avlopp enligt ovan med

urinsortering.

HAR DU ETT GRÖNT AVLOPP?

Då har du ett bra avlopp med aktuellt tillstånd och behöver inte göra någonting i dagsläget. Miljö-nämnden kan i framtiden ställa andra krav. Ditt avlopp har liten miljöpåverkan och övergöder inte vattendrag, sjöar eller hav, eller förorenar grundvattnet. fungerande infiltration/ markbädd wc infiltration/ markbädd anlagd före 1987 wc slamavskiljare/ 3-kammarbrunn rör ut i t.ex. dike eller stenkista wc slamavskiljare/ 1-, 2- eller 3-kammarbrunn slamavskiljare/ 3-kammarbrunn fördelnings-brunn fungerande infiltration/ markbädd wc infiltration/ markbädd anlagd före 1987 wc slamavskiljare/ 3-kammarbrunn rör ut i t.ex. dike eller stenkista wc slamavskiljare/ 1-, 2- eller 3-kammarbrunn slamavskiljare/ 3-kammarbrunn fördelnings-brunn RÖTT AVLOPP infiltration/ markbädd GULT AVLOPP

OK!

_FÖRBÄTTRA!

ÅTGÄRDA!

HAR DU ETT GULT ELLER RÖTT AVLOPP?

KOM IHÅG ATT det är ditt eget ansvar att ha ett fungerande avlopp

med aktuella tillstånd. Att bygga ny avloppsanordning eller förbättra befintligt avlopp kräver tillstånd från Miljönämnden. Ytterligare infor-mation om enskilda avlopp hittar du på www.avloppsguiden.se. Där kan du bland annat få tips om olika lösningar, leverantörer m.m.

VAD SÄGER LAGEN? Avloppsvatten skall av-ledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer

. För detta ändamål skall lämpliga avloppsan-ordningar eller andra inrättningar utföras. Miljöbalken 9 kap 7 §. L Miljökontoret, vard. 8:00 – 9:30 Janin Tekkeden 013-20 67 80 Peter Arnesson 013-26 35 17 L Konsumentvägledningen 013-20 66 87 konsument@linkoping.se www.linkoping.se

de kommer att bli kontaktade per telefon. Intervjun vänder sig till en vuxen person i hushållet. Det behöver inte vara adressaten. Gult fält anger vilka svar som ska noteras. Lila fält anger de fält som ändras för respektive kommun.

Start

Sök rätt på en vuxen i hushållet. Sök i första hand adressaten. Är inte adressaten hemma, testa på en annan vuxen person i hushållet.

Hej, jag heter X och ringer för X kommun. Du har nyligen fått ett brev från kommunen om projektet Rena avlopp och nu ringer jag för att ställa några frågor och erbjuda ytterligare information. Jag har några frågor till dig som tar ett par minuter. OK? (Om

nej, tacka och avsluta.)

Intervju

1. Har du hunnit läsa brevet om informationsprojektet? Svar: Ja / Nej / Inte sett brevet.

Om nej förklara lite om projektet: Kommunen genomför just nu ett projekt i samarbete med Naturvårdsverket för att ge information och råd om hur man kan förbättra sitt enskilda avlopp. Projektet syftar till att förbättra vattenkvaliteten och minska övergödningen. Det kan hjälpa dig att få mer kunskap om ditt avlopp och om du behöver förbättra det.

2. Först en fråga om avloppsanordningen: Har du ett enskilt avlopp på fastigheten med vattentoalett anslutet? Svar: Ja / Nej / Vet ej.

3. Vet du hur gammalt avloppet är, när byggdes det? Svar: byggår / (lämna tomt om

okänt).

4A. Vet du om det är grönt, gult eller rött enligt beskrivningen i brevet? (Ev. förtydliga

grönt, gult, rött avlopp enligt nedan.) Svar: Grönt / gult / rött / Vet ej.

Ett grönt avlopp har en trekammarbrunn som är ansluten till en fungerande infiltration eller markbädd. Det kan dessutom ha urinsortering eller WC till sluten tank [enbart Norrtälje].

Ett gult avlopp har en trekammarbrunn ansluten till en infiltration eller markbädd som är anlagd innan 1987. Så gamla avlopp uppfyller inte de bestämmelser som finns. Avloppet kan också vara nyare än så och anslutet till en infiltration eller markbädd med dålig genomströmning.

Ett rött avlopp har en slamavskiljare (en-, två- eller trekammarbrunn) som inte har någon efterföljande rening, utan avloppsvattnet leds till dike, å eller täckdike. Kanske har brunnen påkopplade dräneringsrör som slutar i t.ex. en stenkista? Volymen på brunnen kan också vara för liten. Ett rött avlopp saknar tillstånd.

5B. Kommentarer: Ange med fri text.

6. Har du varit i kontakt med miljökontoret, konsumentvägledare eller någon entreprenör om ditt avlopp? Svar: Ja / nej / vet ej.

6B. Kommentarer: Ange med fri text. Tack, det var mina frågor om ditt avlopp.

7. Vill du ha kommunens informationsmaterial om avlopp, vilka regler som gäller och möjligheten att söka ROT-avdrag? Det kan jag skicka direkt per e-post om du vill ha. (Kan också skickas per post, men det tar längre tid.) Svar: E-post / Brev / Nej. Om

e-post: Ange e-postadress: Om brev: Kontrollera att postadressen i listan är rätt.

8. Är du intresserad av att gå på en informationskväll som kommunen ordnar om enskilda avlopp och hur du kan förbättra ditt avlopp? (Separat formulering för varje

kommun enligt brevet.). Svar: Ja / ja, kanske / Nej. (Anmälan är inte bindande.)

Slutligen. Då ska jag tacka så mycket för samtalet å kommunens vägnar. Har du några frågor så kan du kontakta kommunens miljökontor eller konsumentvägledningen Kontaktuppgifterna finns i brevet du fått. (Erbjud kontaktuppgifterna om de slängt brevet.) 9. Ange eventuella kommentarer.

Fråga 8, formuleringar för respektive kommun Linköping:

Torsdag 12 februari kl 18.30–20.30 i Stadshuset, Kommunfullmäktigesalen i Linköping. Det är kostnadsfritt och nämndes i brevet som du fick. Om du vill kan jag anmäla dig här direkt. Vi bjuder på kaffe.

Norrtälje:

Tisdag 24 februari kl 18.30–20.30 i Roslagens Sparbanks konferenslokal. Det är kostnadsfritt och nämndes i brevet som du fick. Om du vill kan jag anmäla dig här direkt.

Skellefteå:

Vi kommer att ordna ett möte om tillräckligt många anmäler sitt intresse.

Varsågod, här är information om enskilda avlopp

Här kommer den efterfrågade informationen som berättar lite mer om

vad du kan göra för förbättringar.

Hur fungerar ditt enskilda avlopp?

Du har tidigare fått ett brev och telefonsamtal från kommunen om projektet ”Renare avlopp”, som syftar till att förbättra vattenkvaliteten och minska övergödningen. Detta är viktiga miljöfrågor som påverkar oss alla och där många kan göra en viktig insats. För dig som har enskilt avlopp är det särskilt viktigt att det fungerar och inte belastar miljön i onödan.

Kontrollera ditt avlopp med checklistan

Gå igenom den bifogade checklistan för att kontrollera ditt avlopp. Om allt fungerar som det ska har du ett ”grönt avlopp”, om inte är ditt avlopp kanske ”gult” eller ”rött”, dvs. saknar viktiga funktioner eller fungerar dåligt. Saknar du tillstånd för avloppet klassas det alltid som rött. .

När du har gått igenom checklistan, gör så här:

1. Kontakta kommunens Miljökontor eller Konsumentvägledningen för att diskutera ditt avlopp. Har det tillstånd?

2. Fundera på vilken förbättring du behöver göra. Kontakta eventuellt en entreprenör eller konsult för råd och praktisk hjälp.

3. Sök tillstånd hos Bygg- och miljönämnden. Invänta tillståndet. 4. Sätt igång med förändringarna för ett bättre avlopp!

5. Sök HUS-avdrag för delar av anläggningskostnaderna. Läs nedan.

Ny möjlighet att söka HUS-avdrag för anläggningskostnaderna

Troligen kan det av regeringen föreslagna HUS-avdraget sökas för arbetskostnader i samband med förbättring av en avloppsanläggning inom den egna fastigheten, både för fritidshuset och permanentbostaden, se mera information på skatteverkets hemsida

http://www.skatteverket.se. (HUS-avdraget inbegriper det tidigare s.k. ROT-avdraget.)

Läs mer i bifogat informationsmaterial

I bifogade informationsblad hittar du användbar information om din avloppsanordning och hur du går till väga för att förbättra den. Dessa informationsblad är bifogade:

• Enskild avloppsanläggning – information om hur du går tillväga när du ska bygga om eller anlägga en ny avloppsanläggning.

• Råd för drift och skötsel – Avloppsanläggning

Du kan också gå in på www.avloppsguiden.se och där få bra information om tekniska lösningar och entreprenörer.

den 24 februari 2009 kl 19.00–21.00 i Roslagens Sparbanks konferenslokal i Norrtälje. Vi bjuder på kaffe. Anmäl dig per telefon till Norrtälje kommuns kontaktcenter tel.nr 0176-74677 eller e-post: bygg.miljonamnden@norrtalje.se.

Med vänlig hälsning

Bygg- och miljökontoret / Hälsoskyddsenheten Norrtälje kommun

Bygg- och miljökontoret / Hälsoskyddsenheten Tel 0176-71 000

bygg.miljonamnden@norrtalje.se Kontaktcenter,konsumentvägledare Tel 0176-74 677

Checklista för

enskilda avlopp

Vet du om ditt enskilda avlopp fungerar som det ska?

Använd checklistan nedan för att själv ställa en diagnos.

wc slamavskiljare/ 3-kammarbrunn fördelnings-brunn bad urinbrunn avlopp med urinsortering

1

3

2

4

5

6

1

q Det finns en slamkaka eller en ansamling av slam i första kammaren.

q Det finns inget eller väldigt små mängder slam i sista kammaren.

q T-rör finns på utloppet i sista kammaren. q Mellanväggarna i slamavskiljaren är rena och

torra. Smutsiga och fuktiga mellanväggar är ett tecken på att avloppet vid något tillfälle bräddat. Det beror sannolikt på att den efterföljande reningen har satt igen.

q Vattennivån i slamavskiljaren ligger i nivå med utloppsröret. Om vattennivån ligger under utloppsröret finns det sannolikt en läcka som måste tätas. Om vattennivån ligger ovanför utloppsröret har den efterföljande reningen sannolikt satt igen.

2

q Pumpbrunnen har ett fungerande larm som aktiveras vid driftstopp.

3

q Det finns inget slam eller påväxt i fördelnings-brunnen.

q Vattennivån i fördelningsbrunnen ligger i nivå med utloppen. Om vattennivån ligger ovanför utloppen har den efterföljande reningen sanno-likt satt igen.

4

q Det finns inget slam i uppsamlingsbrunnen. q Vattnet i brunnen är klart, ofärgat och luktfritt.

Om inte så beror det troligen på överbelastning.

5

q Avloppsanordningen har luftningsrör som sticker upp ca 50 cm ovan mark. Alternativt har luft-ningsrören letts till uppsamlingsbrunnen. q Det rinner inte ut vatten genom luftningsrören. q Det luktar inte skarpt av avlopp i luftningsrören. q Det står inte vatten i spridarledningens

rör. Genom att föra ner en mätsticka i luftnings-röret påträffas vatten som eventuellt blivit ståen-de i spridarledningarna.

6

q Urinbrunnen har ett väl fungerande överfyll-nadslarm installerat.

q Urinbrunn och tilloppsledningar är täta.

Om något inte fungerar eller du saknar olika delar enligt ovan är ditt avlopp sannolikt ”gult” eller ”rött”, se tidigare information. Gå då vidare i arbetet för ett renare avlopp genom att kontakta Bygg- och miljökontoret.

CheCkLiStA – Punkterna nedan ger dig en bild av hur avloppet bör fungera. GRÖNt AVLoPP RÖtt AVLoPP GULt AVLoPP L Miljöinspektör Konsumentvägledare Tel: 0910-73 50 00 www.skelleftea.se