Kvinnors upplevelse av
att leva med
urininkontinens
- En litteraturöversikt
HUVUDOMRÅDE: OmvårdnadFÖRFATTARE: Josefine Fransson & Ardina Gerguri HANDLEDARE: Annette Nygårdh
Sammanfattning
Bakgrund: Urininkontinens innebär ofrivilligt urinläckage och är ett folkhälsopro-blem i Sverige. Det är ett tillstånd som främst drabbar kvinnor och äldre. Syftet: Att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med urininkontinens. Metod: Litteraturö-versikt, där kvalitativa artiklar analyserades enligt Fribergs femstegsmodell och sammanställdes till ett resultat. Datasökningarna utfördes i Medline och CINAHL, där elva artiklar valdes ut. Resultat: Består av tre huvudteman; maktlöshet, utan-förskap och acceptans som växte fram från följande subteman: förlorad kontroll, ett begränsat liv, en känsla av skam, negativa möten inom vården, anpassning och en del av livet. Kvinnor upplever urininkontinens som en begränsning i vardagen. Kvinnor accepterar sin livssituation och pratar inte öppet om urininkontinens då det upplevs som skamligt och tabubelagt. Kvinnor upplever att det är lättare att prata om sin urininkontinens om sjukvården tar upp och samtalar kring urininkontinens. Slutsats: Det behövs en ökad kunskap och förståelse i samhället och inom vården för kvinnor med urininkontinens. Eftersom kvinnor inte själva talar öppet om sin urininkontinens är det viktigt att bedriva vidare forskning kring samspelet mellan vårdpersonal och kvinnor med urininkontinens.
Nyckelord: upplevelse, urininkontinens, kvinnor, kvalitativ och litteraturöversikt
Women’s experience of living with urinary incontinence
Summary
Background: Urinary incontinence causes involuntary urinary leakage and is a public health problem in Sweden. It is a condition that primarily affects women and the elderly. Aim: To describe women's experience of living with urinary inconti-nence. Method: Literature review, where qualitative articles were analyzed accor-ding to Friberg's five-step model and compiled into a result. Data searches were con-ducted in Medline and CINAHL, where eleven articles were selected. Result: Consi-sts of three main themes; powerlessness, exclusion and acceptance that emerged from the following subthemes: lost control, a limited life, a sense of shame, negative meetings in health care, adaptation and a part of life. Women experience urinary incontinence as a limitation in everyday life. Women accept their life situation and do not talk openly about urinary incontinence because it is felt as shameful and ta-boo-coated. Women also find it easier to talk about their urinary incontinence if the healthcare brings up and talks about urinary incontinence. Conclusion: There is a need for increased knowledge and understanding in society and in the care of women with urinary incontinence. Since women do not speak openly about their urinary in-continence, it is important to conduct further research on the interaction between healthcare and women with urinary incontinence.
Keywords: experience, urinary incontinence, women, qualitative and literary overvi-ew
Innehållsförteckning
Inledning 1 Bakgrund 1 Urininkontinens 1 Diagnostisering 2 Behandling 2Omvårdnad och egenvård vid urininkontinens 3
Empowerment 4
Syfte 4
Material och metod 4
Design 4
Urval och Datainsamling 5
Dataanalys 5 Etiska överväganden 5 Resultat 6 Maktlöshet 6 Utanförskap 7 Acceptans 8 Diskussion 9 Metoddiskussion 9 Resultatdiskussion 10 Slutsatser 11 Referenser 12 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3
Inledning
Urininkontinens är ett folkhälsoproblem i Sverige (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU], 2000). Under år 2015 beräknades cirka 11 procent av Sveriges befolkning ha inkontinens. Det finns dock ingen statistik från det året om hur många av dessa som hade urininkontinens (Folkhälsomyndigheten, 2016). Där-emot beräknas det ha funnits runt en halv miljon svenskar som var drabbade av uri-ninkontinens år 2000 (SBU, 2000). Främst är det äldre (65-84 år) kvinnor som drabbas av urininkontinens (Folkhälsomyndigheten, 2016; Stenzelius, 2005). På grund av att det främst drabbar kvinnor fokuserar denna litteraturöversikt på just den befolkningen. Urininkontinens innebär ofrivilligt urinläckage (Abrams, et al., 2003). Att få återkontroll över urininkontinensen är en önskan hos många (Hayder & Schnepp, 2010; Kao, Hayter, Hinchliff, Tsai & Hsu, 2015). Personer med urinin-kontinens behöver mer hjälp med exempelvis prova ut inurinin-kontinensskydd (Socialsty-relsen, 2013). Det rapporteras även flera fallolyckor hos personer med urininkonti-nens (Stenzelius, 2005). Urininkontiurininkonti-nens påverkar inte människan bara fysiskt utan även psykiskt, det kan exempelvis ha en negativ effekt på människans sociala liv och livskvalitet (Abrams, et al., 2003; Hampel, et al., 2004; Stenzelius, 2005). Det är där-för viktigt att lyfta kvinnors upplevelse av urininkontinens där-för att där-förbättra bemötan-det av patienter med urininkontinens.
Bakgrund
Urininkontinens
Urininkontinens innebär ofrivilligt urinläckage (Abrams, et al., 2003). Det betyder att dessa människor inte längre kan hålla sin urin i blåsan eller bara styra urinblåsan i en liten utsträckning (Hayder & Schnepp, 2010). De som drabbas av urininkonti-nens är främst äldre (65-84 år) kvinnor (Folkhälsomyndigheten, 2016; Stenzelius, 2005). Orsaken till urininkontinens kan vara förändringar i muskler, stödjande väv-nad, urinrör och urinblåsa. Det som kan bidra till förändringar i dessa delar är infek-tion i underlivet, graviditet eller förlossning (Kiliç, 2016). Även sjukdomar kan ge upphov till urinläckage exempelvis diabetes och stroke (Kiliç, 2016; Pizzi, et al., 2014). Det naturliga åldrandet har också visat sig ha en stark relation till urininkon-tinens (Matthews, Whitehead, Townsend & Grodstein, 2013). Hos vissa kan urinen komma i små mängder och hos andra i större mängder (Arya, Heidi, Segal & Nort-hington, 2011).
Det finns olika typer av urininkontinens. Ansträngningsinkontinens är den vanligas-te typen av urininkontinens som uppkommer hos kvinnor (Hunskaar, Lose, Sykes & Voss, 2004). Den framkommer i samband med ansträngning som till exempel hosta, skratt eller vid tunga lyft. Ansträngningsinkontinens är särskild kopplad till ökad BMI, förstoppning och obstetrisk historia. Andra riskfaktorer är ökad ålder, klimak-teriet, alkoholkonsumtion, rökning, hypertoni samt diabetes (Stothers & Friedman, 2011; Bajramovic, Junuzovic & Bajramovic, 2014). Den andra typen är trängningsin-kontinens, som beror på att själva blåsmuskeln är överaktiv och vill tömma innehål-let i blåsan innan den är full. Vissa kan få urinläckage av både ansträngning och överaktiv blåsa, även kallad blandinkontinens (Abrams, et al., 2003). Det är dessa tre
typer av urininkontinens som förekommer främst hos kvinnor (Zumrutbas, et al., 2014).
Diagnostisering
Det är viktigt att kvinnor med urininkontinens genomgår en utredning för att ta reda på vad som kan vara orsaken till individens urininkontinens. Genom en utredning kan sjuksköterska eller läkare fastställa vilken typ av urininkontinens individen har, hur stora urinläckage och hur ofta det sker (Altman et al, 2010). Utredningen börjar med att sjuksköterska tar en anamnes av patienten (Socialstyrelsen, 2013). I den allmänna anamnesen läggs vikt vid patientens sjukdomshistoria som inkluderar tidi-gare eller pågående medicinska, neurologiska och urogenitala sjukdomar, tiditidi-gare buk- och bäckenoperationer samt genomgångna urinvägsinfektioner. Anamnesen omfattas också av en riktad del som innefattar inkontinensbesvär, förekomst av and-ra blåssymtom, sexuella funktioner, tarmfunktioner, antalet förlossningar med even-tuella komplikationer samt tidpunkt för eventuell klimakterium. Efter anamnesen får patienten en miktionlista där patienten får ett formulär för att fylla i klockslag för varje toalettbesök och läckage (Hellström & Lindehall, 2006). Där ingår även väg-ning av inkontinensskyddet före och efter användväg-ning för att få ett mått på läckagets volym (SBU, 2015). Detta ger en helhetssyn av dygnsvolymen, fördelningen mellan dag och natt samt urinmängdens spridning. Miktionslistan fylls i under minst två dygn av patienten som har förmåga att fylla i. I annat fall kan till exempel underskö-terska eller sjuksköunderskö-terska eller anhörig vara behjälpliga (Hellström & Lindehall, 2006). Även en undersökning av underlivet sker i samband med denna utredning av läkare (SBU, 2015).
Behandling
Det finns medicinska och icke-medicinska behandlingar för de olika typerna av uri-ninkontinens. En icke medicinsk behandling är exmepelvis bäckenbottenträning (Stafne, Salvesen, Romundstad, Trojusen & Mørkved, 2012). Medicinska behand-lingar innebär både operationer och läkemedel som behandlingsmetoder. Ett exem-pel på en operation mot urininkontinens är Tension-free vaginal tape operation (TVT) som är specifikt till för de med ansträngningsinkontinens (Amat I Tardiu, Martínez Franco & Laïlla Vicens, 2011). Vid en operation med TVT sätts det in ett syntetiskt nät under urinröret för att hindra urinröret att sjunka ner vid ansträng-ning (Rinne, Kainulainen, Aukee, Heinonen & Nilsson, 2011). Läkemedel är en an-nan behandlingsmetod mot trängningsinkontinens (Dede, Dolen, Dede & Sivasgli-oglu, 2012; Chapple, et al., 2008). Ett exempel på ett läkemedel är antimuskarina lä-kemedel. Dessa läkemedel hämmar blåsmuskulaturens ofrivilliga sammandragning-ar som uppkommer när blåsan fylls. Detta leder till att blåsan kan ta emot en större volym utan att tömmas ofrivilligt (Chapple, et al., 2008).
Även om det finns hjälp att få av sjukvården är det enbart 20-50 procent som söker hjälp av de personer som har urininkontinens (SBU, 2000). Orsaker till detta kan vara tidsbrist, rädsla för förödmjukelse, okunskap om urininkontinens och existe-rande behandlingar samt de omvårdnadsåtgärder som kan vidtas (Basu & Duckett, 2009; Elbiss, Osman & Hammad, 2013; Paterson, et al. 2003).
Omvårdnad och egenvård vid urininkontinens
I svensk sjuksköterskeförenings värdegrund är målet med omvårdnaden att främja hälsa och välbefinnande, förebygga ohälsa samt lindra lidande (Svenska sjuksköters-keförening, 2016). Hälsa är en del av omvårdnadens centrala mål. Begreppet hälsa definieras enligt världshälsoorganisationen som ett ”tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom och funktions-nedsättning” (World health organization [WHO], 2006). Alla patienter har inte alltid kunskap om hur de kan få tag i information kring sin urininkontinens samt hur de ska kunna förbättra det (Paterson, et al. 2003). Det är då viktigt att sjuksköterskan träder fram och ger tydlig information samt undervisar patient och anhörig (Social-styrelsen, 2005). Omvårdnadsprocessen som sjuksköterskan utför ska utgå från evi-densbaserad vård (Leksell & Lepp, 2013).
Det finns olika hjälpmedel att få beroende på vad patienten är i behov av. Det finns exempelvis absorberande produkter såsom inkontinensskydd och sängskydd (SBU, 2001). Patienten kan få hjälp av sjuksköterska att prova ut dessa hjälpmedel, för att veta vilket hjälpmedel som är mest lämpligt för individen (Socialstyrelsen, 2013). Kvinnor kan även utföra egenvård såsom bäckenbottenträning, vilket har visat sig kunna förebygga och behandla ansträngningsinkontinens (Stafne, Salvesen, Romundstad, Trojusen & Mørkved, 2012; Sangsawang & Serisathien, 2012; SBU, 2015). Omvårdnadspersonal exempelvis barnmorska kan ge råd och anvisningar om hur bäckenbottenmusklerna kan tränas (Reilly, Freeman, Waterfield, Waterfiels, Steggles & Pedlar, 2002). Kvinnor kan självständigt utföra egenvård när någon inom hälso- och sjukvården bedömt att patienten klarar av det. Bedömningen sker i sam-råd med patienten och har hänsyn till kvinnans livssituation (Socialstyrelsen, 2017). Bäckenbottenträning innebär knipövningar som hjälper till att stärka musklerna som håller uppe bäckenbotten. Bäckenbottenträning genomförs genom att dra in, spänna och lyfta upp bäckenbottenmuskulaturen och ändtarmens slutmuskel i korta stunder på fem sekunder och sedan vila i fem sekunder. Övningarna rekommenderas att ge-nomföras 30 till 80 gånger per dag i åtta till 20 veckor och därefter fortsätta i en läg-re utsträckning under en längläg-re period (SBU, 2015). En annan egenvård som patien-ten kan utföra själv är blåsträning. Blåsträning utförs tillsammans med en miktions-lista (Yoon, Song & Ro, 2003; Perrin, Dauphinée, Corcos, Hanley & Kuchel, 2005). Vid blåsträning ger sjuksköterskan information för att patienten ska kunna utföra det på egen hand (Socialstyrelsen, 2013). Det finns två grundläggande delar inom blåsträning; undervisning och schemalagda miktioner. Undervisningen sker via muntlig och skriftlig information samt videosekvenser av instruktioner. Schemalagda miktioner innebär att patienten ska tömma blåsan efter uppgjort schema (SBU, 2015). Målet med blåsträning är att kunna viljemässigt öka intervallerna mellan mik-tionstillfällena och öka blåsvolymen (Yoon, Song & Ro, 2003; SBU, 2015). Fysisk ak-tivitet har också bevisats kunna förbättra vissa kvinnors urininkontinens genom att träna balans, uthållighet och styrka (Sackley et al. 2008). Vid egenvård såsom bäc-kenbotten- och blåsträning ska sjuksköterskan vara med och stärka patientens mod och makt för att underlätta patientens kontroll, engagemang och medbestämmande. Denna process är även kallad för empowerment (Brattberg, 2003).
Empowerment
Empowerment är ett omvårdnadsperspektiv som innebär att omvårdnadspersonalen fokuserar på patientens styrkor, rättigheter och förmågor (Lidén, 2014). Gibson (1991) beskriver empowerment i omvårdnadssammanhang som en process som hjäl-per människor att stärka deras kontroll över faktorer som påverkar deras liv. Vidare syftar empowermentprocessen till att främja och förbättra patienternas förmåga att möta sitt eget behov, lösa sina egna problem och mobilisera de resurser som behövs för att behärska sina egna liv (Gibson, 1991). För patienten innebär empowerment en möjlighet att få vara med och bestämma över sin egen vård och rehabilitering (Bratt-berg, 2003). Detta i sig leder till att patienten får en ökad egenmakt, kraft och kon-troll över sitt liv och sin hälsa (Chen, Mullins, Novak & Thomas, 2015; Lidén, 2014). En god förutsättning för att empowerment ska fungera är en trygg relation mellan sjuksköterskan och patienten (Henderson, 2002; Wåhlin, Ek & Idvall, 2009). Sam-verkan bygger på att göra patienten delaktig från början till slutet genom att sjukskö-terskan är engagerad och ser hela individen (Sahlsten, Larsson, Lindencrona & Plos, 2004). När patienten får förmedlad professionell kunskap från omvårdnadspersona-len gör det dem delaktig i sin egen vård och kan på så sätt uppnå en högre grad av empowerment (Tveiten & Meyer, 2009).
För att stärka empowerment hos kvinnor med urininkontinens är det viktigt att hjäl-pa personerna hitta effektiva metoder för att hantera vardagssituationer. Dessa ef-fektiva metoder hjälper då till att höja självkänslan hos kvinnor med urininkontinens samt ger möjligheten till att bilda förutsägbarhet i personens vardag vilket hjälper personen att känna sig trygg. Det är viktigt att hjälpa kvinnor med urininkontinens att lära känna kroppens signaler och skapa nya mönster i vardagslivet. Detta kan bi-dra till att personen börjar förutse moment där urinläckage kan uppstå och förbereda sig, det vill säga få kontroll över sin situation. Det är även viktigt som sjuksköterska att ge information om forum och stödgrupper som kvinnor med urininkontinens kan delta i. Detta har visat sig öka självkänslan då personer slipper känna sig ensamma med sitt tillstånd. Samt att berätta för anhöriga och dela med sig av sitt tillstånd kan vara ett steg mot ökad självkänsla och egenmakt (Hoogsteyns & Van der Horst, 2015).
Syfte
Syftet med litteraturöversikten var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med urininkontinens.
Material och metod
Design
En litteraturöversikt av kvalitativa artiklar genomfördes eftersom syftet var att be-skriva kvinnors upplevelser (Fridlund & Mårtensson, 2017; Danielson, 2017). Syftet med en litteraturöversikt är att få kunskap om aktuell forskningsläge kring det stude-rade fenomenet (Rosén, 2012). Kvalitativ ansats har använts i analysen av studierna för att nå en förståelse om kvinnors upplevelse (Danielson, 2017). I analysen har en
induktiv ansats använts vilket utgår från innehållet i en text, det vill säga förutsätt-ningslöst letande (Henricson, 2017).
Urval och Datainsamling
Datasökningar utgick från studiens syfte och relevanta sökord användes. Sökningar gjordes i databaserna CINAHL och Medline som är inriktade på forskning inom om-vårdnad (Kristensson, 2014). Sökorden som användes var Urinary incontinence, women, experience, perception, attitude, view, feeling, qualitative, focus group, narrative och interview. Trunkering användes för att inkludera alla böjningar på or-den experience*, perception*, attitude*, view* qualitative*, focus group*, narrati-ve* interview* och feeling*. I databasen CINAHL finns ett system med ämnesord som kallas CINAHL Headings och i Medline kallas dessa MeSH-termer. Ämnesord används för att beskriva innehållet mer exakt i en artikel (Karlsson, 2017) och an-vändes på ordet Urinary incontinence. Först anan-vändes sökorden var och en för sig, se bilaga 1. Därefter kombinerades urinary incontinence med de resterande sökor-den genom booleska operatorer OR och AND som sattes in mellan de olika sökorsökor-den (Karlsson, 2017). Avgränsningar vid artikelsökningen var peer-reviewed, abstract available och att studierna skulle vara publicerade mellan 2007-2017. Exklusionskri-terierna var kvinnor under 18 år samt artiklar med kvantitativ ansats. Antalet träffar i CINAHL var 50 stycken varav 19 abstract lästes för att få en inblick i vad de handla-de om. Sex artiklar lästes, varav fem inkluhandla-derahandla-des efter kvalitetsgranskningen. Data-basen Medline gav 91 sökningar varav 22 abstract lästes. Av dessa 22 abstract lästes sju artiklar, varav sex artiklar kvalitetsgranskades. En kvalitetsgranskning av artik-larna som valdes ut gjordes utifrån protokollet som Avdelningen för omvårdnad på Hälsohögskolan har framtagit, se bilaga (Bilaga 2). Protokollet används för att artik-larna ska uppfylla kriterier, exempelvis relevant syfte i artikeln och att rätt metod an-vänds (Kristensson, 2014).
Dataanalys
Analysarbetet kan beskrivas som en rörelse från helheten till delarna och därifrån till en helt ny helhet. Denna process beskrivs i Fribergs femstegsmodell. I första steget lästes artiklarna ett flertal gånger. Vidare i steg två identifierades nyckelfynd i varje studies resultat och markerades med olika färger. I det här steget var det betydelse-fullt att ta hänsyn till den beskrivande texten för att få med viktig information. För att få en helhetssyn över det som har analyserats gjordes en sammanställning (se bi-laga 3) som utfördes i tredje steget. I steg fyra sammanställde författarna resultatet tillsammans, vägde ihop och analyserade genom att leta efter gemensamma nämnare och skillnader i de inkluderade studierna. Dessa likheter och skillnader samman-ställdes till olika huvudteman som passade till syftet för denna litteraturöversikt (Friberg, 2013). I det femte och sista steget sammanställdes tre huvudteman.
Etiska överväganden
En forskare måste enligt lag i Sverige genomgå en etikprövning av sin forskning om den ska bedrivas på människor (Sandman & Kjellström, 2013). En litteraturöversikt omfattas inte av lag om etikprövning och forskning som avser människor. Målet med lagen är att skydda individen och respektera dennes människovärde vid forskning (SFS, 2003:460). Inom den medicinska forskningen krävs ett formellt etiskt tillstånd
för att genomföra en planerad studie; deltagare i studien är för det mesta människor och därför behövs deras rättigheter, säkerhet och välbefinnande skyddas (Polit & Beck, 2012). Den etiska granskningsnämnden gör noggranna etiska övervägande in-nan inledd forskning (Wallengren & Henricson, 2012). Därför var artiklar med ett godkänt etiskt tillstånd ett krav vid sammanställningen av denna litteraturöversikt. Detta har framstått i artikeln eller i tidskriftens kriterier där den publicerats. Det etiska tillståndet granskades också genom att använda kvalitetsgranskningsprotokol-let framtaget av Hälsohögskolan i Jönköping (se bilaga 2).
Resultat
I analysen framträdde tre huvudteman: maktlöshet, utanförskap och acceptans. Dessa huvudteman växte fram från subteman: förlorad kontroll, ett begränsat liv, en känsla av skam, negativa möten inom vården, anpassning och en del av livet. Se figur 1.
! ! !
Figur 1: Översikt av huvudteman och subteman
Maktlöshet
Kvinnor upplever en oförmåga att styra över sina liv på grund av förlorad kontroll över sin kropp och sin självständighet. Detta har i sig lett till ett begränsat liv där de inte längre kan göra saker som de brukade göra eller vill göra.
Förlorad kontroll
Kvinnor upplever att de har förlorat kontrollen över sig själva (MacDonald & Butler, 2007; Hägglund & Ahlström, 2007). Det är allt ifrån kroppskontroll, självständighet och möjligheten att bibehålla ett aktivt liv (Hägglund & Ahlström, 2007). Kvinnor beskriver urininkontinens som något som stör deras normala funktion i vardagen (Hamid, Pakgohar, Ibrahim & Dastjerdi, 2015). Kvinnor upplever frustration och ils-ka över att inte kunna kontrollera sin egna kropp (Hägglund & Ahlström, 2007;
Ha-mid et al., 2015). Kvinnor som upplever att de inte har kontroll över sin urininkonti-nens beskriver ett hinder i deras välbefinnande som leder till att de förlorar självsä-kerhet (Delarmelindo, Parada, Rodrigues & Bocchi, 2013). Kvinnor upplever att uri-ninkontinensen har bidragit till att de har förlorat sin värdighet genom att det känns som att de har gått tillbaka till barndomen och blivit ”stora bebisar” som inte kan hålla tätt (MacDonald & Butler, 2007; Andersson, Johansson, Nilsson & Sahlberg-Blom, 2008; Hamid et al., 2015). Vidare beskriver kvinnor att urininkontinens är nå-got som de får lida med i tystnad (Zeznock, Gilje & Bradway, 2009). De uttrycker en känsla av skuld eftersom individen inte längre kan utöva sin religion på grund av av sin urininkontinens, exempelvis hålla sig ren under en ceremoni (Hamid et al., 2015). Kvinnor får gå upp många gånger under natten för att byta natt- och sängklä-der vilket upplevs påverka sömnen negativt (Delarmelindo et al., 2013).
Ett begränsat liv
Kvinnor upplever att de inte längre kan göra samma saker som förr. Exempelvis undviks bastning med familjen på grund av att det är ett för intimt ämne att förklara för sin familj ifall ett urinläckage skulle uppkomma (Hägglund & Ahlström, 2007). Kvinnor undviker vissa fysiska aktiviteter, allt från löpning till att leka med sina barn, på grund av att de är rädda över att de ska få urinläckage. Rädslan över att läc-ka finns även vid hostningar, nysningar och vid skratt (Melville, Wagner, Fan, Katon & Newton, 2008; Hägglund & Ahlström, 2007; Hamid et al,, 2015). Kvinnor upple-ver att urininkontinensen påupple-verkar deras intimitet med deras partner. Kvinnor und-viker exempelvis att äta ute med sin partner eftersom de känner sig obekväma och kan därav inte njuta av tillvaron (Bradway & Strumpf, 2008). Även samlag med sin partner påverkas negativt då kvinnorna upplever att sexuella relationer inte längre kan vara spontana utan måste planeras i förväg (Hägglund & Wadensten, 2007). Kvinnor upplever att urininkontinensen hindrar dem från att göra aktiviteter som tar lång tid som till exempel resa, gudstjänster och att gå på kalas. Kvinnor undviker att ta på sig kjolar, klänningar och ljusa byxor vilket upplevs negativt då de inte längre kan ta på sig vad de vill (Delarmelindo et al., 2013).
Utanförskap
Urininkontinens upplevs som något negativ och skamligt som inte är socialt accepte-rat att paccepte-rata om. Kvinnor upplever även att sjukvårdspersonal inte tycker att urinin-kontinens är något viktigt eftersom de inte blir tagna på allvar eller blir informerade om det.
En känsla av skam
Kvinnor upplever en oro för att de ska lukta urin och känner ett starkt behov av att behöva gå på toa ofta för att byta inkontinensskydd på grund av detta (Andersson et al., 2008). De kopplar urininkontinens till något som är tabubelagt (Hägglund & Ahlström, 2007; Hägglund & Wadensten, 2007). Kvinnorna pratar inte öppet om sin urininkontinens för att det är pinsamt. Det påverkar deras självkänsla och är enligt dem inte något socialt accepterat ämne att prata om (MacDonald & Butler, 2007; Hamid et al., 2015). De har även en känsla av osäkerhet gällande sin urininkontinens och väljer att inte prata om den på grund av rädslan att bli kritiserad av andra (Higa, Chvatal, Lopes & Turato, 2011; Hamid et al., 2015). Kvinnor tycker att det är en skam
att läcka eftersom de kopplar det till när de var små och fick lära sig att inte kissa på sig (Hägglund & Wadensten, 2007).
Negativa möten inom vården
Kvinnor upplever att de inte blir tagna på allvar när de talar om sin urininkontinens med sjukvården (Andersson et al., 2008; Hägglund & Ahlström, 2007; Zeznock et al., 2009). Vårdpersonalen tar inte upp samtalet kring urininkontinens och ställer inte frågor om urininkontinens eller informerar om det (Bradway & Strumpf, 2008; Hägglund & Wadensten, 2007). Kvinnor upplever att det skulle vara lättare att prata om sin urininkontinens om sjukvårdspersonalen skulle ta upp och samtala kring uri-ninkontinens tillsammans (Andersson et al., 2008). De upplever ett behov av att en sjuksköterska ska kunna hjälpa till och ge råd (Hägglund & Ahlström, 2007). Be-handling för urininkontinens upplevs inte som en hög prioritet (Hägglund & Wa-densten, 2007). Kvinnor från andra länder och kulturer upplever att det är svårt att förklara sina problem samt att förstå instruktioner och behandlingar på grund av språksvårigheter. De beskriver även att det är lättare att prata med kvinnliga vårdgi-vare då de upplever att det är pinsamt att tala med en manlig vårdgivårdgi-vare (Andersson, Johansson, Nilsson & Sahlberg-Blom, 2009).
Acceptans
Kvinnorna beskriver en acceptans i sin livssituation med att leva med urininkonti-nens och de hittar olika sätt som hjälper dem att hantera sin urininkontiurininkonti-nens i var-dagen. Kvinnor ser inte sin urininkontinens som ett hinder, utan mer som ett natur-ligt förlopp i livet som de har lärt sig att leva med. Det finns även de som tycker att andra sjukdomar är viktigare att fokusera på.
Anpassning
Kvinnorna planerar sin dag utefter sin urininkontinens. Detta gör de genom att ex-empelvis ta reda på var toaletter finns placerade, att ofta gå på toaletten eller att inte ta vätskedrivande läkemedel vissa dagar för att undvika ökad urinläckage (Anders-son et al., 2008; Hägglund & Ahlström, 2007). De undviker att dricka lika mycket vätska då de upplever att konsumtionen av mycket vätska får dem att läcka (Melville et al., 2008). Användning av inkontinensskydd upplevs göra det möjligt att leva ett liv som individen vill (Andersson et al., 2008; Zeznock et al., 2009). Urininkontinens upplevs inte hindra kvinnor från att träna, exempelvis använder sig kvinnor av bäc-kenbottenträning som en metod för att få mer kontroll över sin urininkontinens (An-dersson et al., 2008). Kvinnor upplever även att urininkontinens inte förhindrar samlag med sin partner och hittar sätt att hantera det exempelvis genom att lägga en handduk på sängen under samlag (Bradway & Strumpf, 2008).
En del av livet
Kvinnor upplever att urininkontinens är en del av livet trots påverkan på sexlivet, och relaterar det till tidigare förlossningar. Kvinnor upplever urininkontinensen som en vanlig komplikation efter en förlossning och att det inte finns något att göra åt det (Higa et al., 2011; Melville et al., 2008; Hägglund & Wadensten, 2007). De skäms inte av att prata om sin urininkontinens då de upplever att det är något naturligt (Hägglund & Ahlström, 2007). Kvinnor upplever att det hjälper att få prata om sin urininkontinens med andra som har samma problem. Detta uppmuntrar kvinnor till
att exempelvis söka hjälp för sin urininkontinens (Zeznock et al., 2009). Precis som menstruationen och att föda barn så är det något som de har lärt sig att leva med. Kvinnor upplever inte att urininkontinens är något större problem. Exempelvis hål-ler de igång med träning såsom att cykla utan att bli påverkad av sitt urinläckage. De som lider av andra sjukdomar exempelvis cancer upplever att urininkontinens inte är ett lika stort problem eftersom andra sjukdomar är viktigare att fokusera på (Anders-son et al., 2008).
Diskussion
Metoddiskussion
I denna litteraturöversikt var syftet att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med urininkontinens. För att få en djupare förståelse i kvinnors upplevelser valdes det att enbart fokusera på kvalitativa studier då kvalitativ forskning fokuserar på att tolka, beskriva och få förståelse (Forsberg & Wengström, 2016). En av exklusionskriterier-na var kvantitativa artiklar då dessa inte är en lämplig metod att använda för att för-djupa förståelsen för människans upplevelse av ett fenomen (Billhult & Gunnarsson, 2015). Elva kvalitativa artiklar inkluderades i litteraturöversikten vilket författarna ansåg vara tillräckligt då syftet med kvalitativ forskning är att öka förståelsen om ett visst fenomen och inte att generalisera. Artikelsökningarna gjordes i två databaser: CINAHL och Medline (Kristensson, 2014). Detta för att CINAHL riktar sig mer åt omvårdnad och Medline är mer inriktad på medicinsk forskning (Forsberg & Weng-ström, 2016). Sökningen utfördes enbart i två databaser för att det fanns tillräckligt med relevanta artiklar utifrån sökningen i CINAHL och Medline, vilka svarade på studiens syfte. Fördelen med att använda databaser med olika inriktningar är att det ökar tillförlitligheten samt trovärdigheten då databaserna ger bredare resultat och fler relevanta artiklar hittas (Henricsson, 2012). Inga geografiska begränsningar fö-rekom och artiklar från USA, Brasilien, Sverige, Iran och Canada fanns med i littera-turöversikten. Detta är fördelaktigt då det medför att resultatet anses överförbart in-ternationellt vilket i sin tur ger en bredare förståelse av upplevelsen av urininkonti-nens i olika världsdelar. Då sjukvården inte ser ut på samma sätt i de olika länderna finns en medvetenhet om att upplevelserna påverkas beroende på i vilket land in-samlingen av datan är gjord i. Avgränsningen mellan år 2007 och 2017 användes för att få fram så ny forskning som möjligt, därför resonerades att tio år var en rimlig gräns för åldern på de inkluderade studierna. Studiens kvalité påverkas inte av artik-larnas ålder utan det som är mest betydelsefullt är att artiklarna besvarar syftet och därför kan det finnas en svårighet att hitta ett bra tidsintervall för artiklarna (Kris-tensson, 2014). Den totala sökningen i de båda databaserna gav 141 träffar. Alla titlar genomlästes och de titlar som svarade på syftet lästes sedan abstracten på. För att säkerställa kvaliteten hos artiklarna användes kvalitetsgranskningsprotokollet fram-taget av Hälsohögskolan i Jönköping (se bilaga 1). Kvalitetsgranskningen utfördes oberoende av författarna för att sedan diskutera bedömningarna med varandra. Alla artiklar uppnådde inte alla delar i protokollet, därav kan artikelns trovärdighet minska (Wallengren & Henricson, 2012). Då författarna var eniga angående artiklar-nas kvalite ges det trovärdighet åt bedömningarna (Henricson, 2012). Studien grun-dar sig på artiklar som är skrivna på engelska. Eftersom engelska inte är författarnas modersmål finns en risk för feltolkning av ord och meningar vilket kan påverka
stu-diens tillförlitlighet negativt. Även förförståelse om urininkontinens kan påverka re-sultatet genom att det tolkas i en mer positiv eller negativ riktning än hur det egent-ligen menades av kvinnorna som blev intervjuade. För att undvika detta diskuterade författarna kring egna tankar under hela studiens gång. Men det går inte att fullstän-digt utesluta att förförståelsen inte har påverkat resultatet (Henricson, 2012).
Resultatdiskussion
Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med urininkontinens. I analysen som gjordes enligt Fribergs femstegs modell framkom fynd som sedan de-lades upp i olika teman. De teman som diskuteras är maktlöshet, utanförskap och acceptans.
Under huvudtemat ”maktlöshet” framkom det att kvinnor upplever en oförmåga över att styra sig själv och sitt liv vilket skapar en upplevelse av förlorad kontroll och ett begränsat liv. Urininkontinens beskrivs som ett hinder från att bibehålla ett aktivt och socialt liv såsom fysiska aktiviteter eftersom kvinnor upplever en rädsla över att få urinläckage. Genom att sjuksköterskan träder fram och använder sig av empo-werment i sitt arbete tillsammans med patienten kan det leda till att kvinnor får en ökad egenmakt och kontroll över sig själv och sitt liv (Chen, Mullins, Novak & Tho-mas, 2015; Lidén, 2014). Empowerment kan även hjälpa patienterna att hitta effekti-va metoder som hjälper patienten att hantera sin effekti-vardagssituation. Detta gör att kvinnor kan lära känna sin kropp igen och börja förutse moment där urinläckage kan uppstå och få kontroll över situationen (Hoogsteyns & Van der Horst, 2015). I resul-tatet framkom det att kvinnor upplever att de inte längre kan utföra aktiviteter på det sättet som de är vana vid på grund av rädslan för att läcka urin. Peterson (2008) me-nar att det är viktigt att utvärdera hur urininkontinens påverkar kvinnors förmåga att upprätthålla ett aktivt liv samt främja livskvaliteten hos kvinnor med urininkon-tinens, vilket är en viktig del av omvårdnaden. Det är även av vikt att kvinnor får in-formation om att fysisk aktivitet kan förbättra deras urininkontinens, så att de inte undviker det (Sackley et al. 2008). Kvinnor upplever att urininkontinensen påverkar sexuallivet negativt då sexuella relationer inte längre kan vara spontana utan måste planeras i förväg. Stenzelius (2005) menar att hela familjesituationen blir påverkad om intimiteten med sin partner blir störd. Kvinnor får svårt att slappna av då rädslan för att läcka urin finns.
I andra huvudtemat ”utanförskap” framkommer det att kvinnor upplever urininkon-tinens som tabubelagt. Kvinnor känner skam och är rädda för att lukta urin, detta bekräftas av SBU (2000) genom att kvinnor med urininkontinens undviker att delta i sociala sammanhang på grund av rädslan över att lukta urin. Kvinnor undviker även att prata om sin urininkontinens eftersom det upplevs vara pinsamt eller något som inte är socialt acceptabelt att prata om. Bemötandet från hälso- och sjukvården upp-levdes brista då kvinnorna inte blev tagna på allvar eller fick tillräckligt med informa-tion om sin urininkontinens. Målet med hälso- och sjukvården är enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982: 763) att ge en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Det är viktigt att kvinnor får genomgå en utredning för att kunna få den hjälp som patienten är i behov av. I dessa situationer ska då sjuksköterskan un-dervisa kvinnor om ämnet och ge tydlig information (Socialstyrelsen, 2005). Genom att gå med stödgrupper eller delta i forum kan det hjälpa kvinnor att öka sin själv-känsla och minska själv-känslan av att vara ensam med sitt tillstånd (Hoogsteyns & Van
der Horst, 2015). Resultatet visade även att patienter tycker att det är lättare att pra-ta om sin urininkontinens om sjukvårdspersonalen börjar prapra-ta om det. En öppenhet mellan vårdpersonalen och patienten behövs för att kvinnor ska känna sig trygga och våga prata öppet om sina problem.
Under huvudtemat “acceptans” upplevde kvinnor att urininkontinensen inte är nå-got större problem och att de kan utföra sina aktiviteter utan att bli påverkad av uri-ninkontinensen. Hur mycket kvinnors livskvalitet påverkas av urininkontinensen be-ror på volymen samt frekvensen av läckaget. Även vilken typ av inkontinens samt på-verkan på deras sexuella och sociala liv påverkar hur kvinnor ser på sin urininkonti-nens (Grey, 2003). I resultatet framkom det att kvinnor upplever att de har fått mer kontroll över sin urininkontinens efter att ha använt sig av bäckenbottenträning. Forskning har även visat att bäckenbottenträning kan förebygga och behandla uri-ninkontinens (Stafne, et al., 2012; Sangsawang & Serisathien, 2012; SBU, 2015). Re-sultatet visade även att kvinnor fick en upplevelse av att inkontinensskydd hjälpte dem att leva ett liv som de ville. I en studie gjord av Hoogsteyns & Van der Horst (2015) framkom det i resultatet att bra inkontinensskydd främjar egenmakten och underlättade livet.
Det är därför viktigt att kvinnor får hjälp från en sjuksköterska för att prova ut in-kontinensskydd (Socialstyrelsen, 2013). I resultatet framkom det att kvinnor upple-ver urininkontinens som något naturligt, vilket de har lärt sig leva med. Kvinnor är mer benägna att utveckla urininkontinens om deras mamma eller äldre systrar har urininkontinens (Hannestad, Lie, Rortveit & Huskaar, 2004).
Slutsatser
Artiklarna som användes i resultatet visade att kvinnor med urininkontinens upple-ver förlorad kontroll öupple-ver sin livssituation. Vardagsaktiviteter som tidigare varit självklart vill kvinnor inte längre utföra på grund av rädsla över urinläckage. Kvinnor upplever urininkontinens som något skamligt och tabubelagt. Kvinnor pratar inte öppet om sin urininkontinens och önskar att sjukvårdspersonalen ger information samt pratar öppet om urininkontinens. Vidare forskning behövs för att utreda hur sjukvården kan förbättras för att kvinnor med urininkontinens ska få en mer positiv upplevelse av sin urininkontinens. Mer forskning behövs också för att utreda hur samspelet mellan vårdpersonal och kvinnor med urininkontinens ska förbättras för att öppet kunna prata om urininkontinens samt för att få en uppfattning om hur många inom sjukvården som tar upp urininkontinens i samtal med patienter. Sjuk-sköterskans roll i att utbilda och informera kvinnor med urininkontinens är viktig och detta bör framhävas i sjuksköterskeutbildningen. Förhoppningen är att det den-na litteraturöversikt har belyst kan vara till gagn för sjuksköterskor i framtiden.
Referenser
* referenser som är inkluderade i studiens resultat
Abrams, P., Cardozo, L., Fall, M., Griffiths, D., Rosier, P., Ulmsten, U., … Wain, A. (2003). The Standardisation of Terminology in Lower Urinary. Tract Function: Re-port from the Standardisation Sub-committee of the International Continence Socie-ty. Urology, 61(1), 37-49. Hämtad från http://www.sciencedirect.com.proxy.libra-ry.ju.se/science/article/pii/S0090429502022434
Altman, D., Falconer, C., & Zetterström, J. (red.) (2010). Urogynekologi. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Amat i Tardiu, L., Martínez Franco, E., & Laïlla Vicens, J. (2011). Contasure-Needle-less compared with transobturator-TVT for the treatment of stress urinary inconti-nence. International Urogynecology Journal, 22(7), 827-833. doi:10.1007/ s00192-011-1380-9
*Andersson, G., Johansson, J-E., Nilsson, K. & Sahlberg- Blom, E. (2008). Accepting and Adjusting: older women ́s experiences of living with urinary incontinence. Uro-logic Nursing. 28(2): 115-121. Hämtad från https://search-proquest-com.proxy.lib-rary.ju.se/docview/220167590?OpenUrlRefId=info:xri/sid:primo&accountid=11754 *Andersson, G., Johansson, J., Nilsson, K., & Sahlberg-Blom, E. (2009). Perceptions of urinary incontinence among Syrian Christian women living in Sweden. Journal Of Transcultural Nursing, 20(3), 296-303. doi: 10.1177/1043659609334850
Arya, LA., Heidi, H., Segal, S., & Northington, GM. (2011). Construct validity of a questionnaire to measure the type of fluid intake and type of urinary incontinence. Neurourology and Urodynamics. 30(8): 1597-602. doi: 10.1002/nau.21091
Bajramovic S., Junuzovic D., & Bajramovic, NS. (2014). S027: Risk factors for stress urinary incontinence. European Urology Supplements EAU 10th South Eastern Eu-ropean Meeting (SEEM) 13(7): e1429. doi: 10.1016/S1569- 9056(14)61630-4
Basu, M., & Duckett, J. R. A. (2009). Barriers to seeking treatment for women with persistent or recurrent symptoms in urogynaecology. An Internatinal Journal of Ob-stetrics and Gynaecology. 116(5): 726-730. doi: 10.1111/j.1471-0528.2008.02098.x Billhult, A., & Gunnarsson, R. (2015). Kvantitativ studiedesign och stickprov I M, Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - Från idé till examination inom omvårdnad (s. 130–137). Lund: Studentlitteratur.
*Bradway, C., & Strumpf, N. (2008). Seeking care: women's narratives concerning long-term urinary incontinence. Urologic Nursing. 28(2): 123-9. Hämtad från
http://web.b.ebscohost.com.proxy.library.ju.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer? vid=1&sid=2db8569a-8d87-474a-bb91-33befb15a080%40sessionmgr101
Brattberg, G. (2003). Rehabiliterings Pedagogik: för arbete med långtidssjukskrivna i grupp. Ekonomi-Print AB: Stockholm.
Chapple, CR., Khullar, V., Gabriel, Z., Muston, D., Bitoun, CE., & Weinstain, D. (2008). The effects of antimuscarinic treatments in overactive bladder: an update of a systematic review and meta-analysis. European Urology. 54(3): 543-62. Hämtad från http://www.sciencedirect.com.proxy.library.ju.se/science/article/pii/ S0302283808007495
Chen, J., Mullins, CD., Novak, P., & Thomas, SB. (2015). Personalized Strategies to Activate and Empower Patients in Health Care and Reduce Health Disparities. He-a l t h E d u c He-a t i o n &He-amp; B e h He-a v i o r : S A G E J o u r n He-a l s . 4 3 ( 1 ) : 2 5 - 3 4 . d o i : 10.1177/1090198115579415
Danielson, E. (2017). Kvalitativ innehållanalys.I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod-från idé till examination inom omvårdnad. (s. 285-299). Lund: Studentlitteratur AB.
Dede, H, Dolen, I., Dede, F. S., & Sivasglioglu, A. A. (2012). What is the success of drug treatment in urge urinary incontinence? What should be measured? Archives Of Gynecology And Obstetrics. 287(3): 511-8. Hämtad från https://link-springer-com.proxy.library.ju.se/article/10.1007/s00404-012-2596-8
*Delarmelindo, R. A., Parada, C. L., Rodrigues, R. P., & Bocchi, S. M. (2013). Between suffering and hope: rehabilitation from urinary incontinence as an interve-ning component. Ciencia & Saude Coletiva. 18(7): 1981-1991. doi: 10.1590/ S1413-81232013000700013
Elbiss, H. M., Osman, N., & Hammad, T.F. (2013). Social impact and healthcare-se-eking behaviour among women with urinary incontinence in the United Arab Emira-tes. International Journal of Gynecology and Obstetrics. 122(2): 136-139. doi: 10.1016/j.ijgo.2013.03.023
Folkhälsomyndigheten. (2016). Sjukdomar och övriga besvär. Hämtad 1 oktober, 2017, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/ statistikdatabaser-och-visualisering/nationella-folkhalsoenkaten/fysisk-halsa/sjuk-domar-och-ovriga-besvar/
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: vär-dering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F. (Red.), Dags för upp-sats. (s. 133-144). Lund: Studentlitteratur AB.
Fridlund, B. & Mårtensson, J. (2017). Kritisk incident teknik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod-från idé till examination inom omvårdnad. (s. 155-167). Lund: Studentlitteratur AB.
Gibson, CH. (1991). A concept analysis of empowerment. Journal of Advanced Nursing, 16(3), 354-361. doi:10.1111/j.1365-2648.1991.tb01660.x
Grey, M. (2003). The importance of screening, assessing, and managing urinary in-continence in primary care. Journal of the American Academy of Nurse Practitio-ners, 15(3), 102-107. doi:10.1111/j.1745-7599.2003.tb00265.x
*Hamid, TA., Pakgohar, M., Ibrahim, R., & Dastjerdi MV. (2015). "Stain in life": The meaning of urinary incontinence in the context of Muslim postmenopausal women through hermeneutic phenomenology. Archive of Gerontology and Geriatric, 60(3), 514-21. Hämtad från http://www.sciencedirect.com.proxy.library.ju.se/science/ar-ticle/pii/S0167494315000047
Hampel, C, Artibani, W., Espuña Pons, M., Haab, F., Jackson, S., Romero, J., Gavart, S., & Papanicolaou, S. (2004). Understanding the burden of stress urinary inconti-nence in Europe: a qualitative review of the literature. European Urology, 46(1), 15-27. Hämtad från http://www.sciencedirect.com.proxy.library.ju.se/science/article/ pii/S0302283804000673
Hannestad, Y. S., Lie, R. T., Rortveit, G., & Hunskaar, S. (2004). Familial risk of uri-nary incontinence in women: Population based cross sectional study. British Medical Journal, 329(7471), 889-991. doi: 10.1136/bmj.329.7471.889
Hayder, D., & Schnepp, W. (2010). Experiencing and managing urinary inconti-nence: a qualitative study. Western Journal of Nursing Research, 32(4), 480-96. doi:10.1177/0193945909354903
Hellström, A-L., & Lindehall, B. (2006). Uroterapi. Lund: Studentlitteratur.
Henderson, S. (2002). Power imbalance between nurses and patients: a potential in-hibitor of partnership in care. Journal of Clinical Nursing, 12(4):501-508. doi: 10.1046/j.1365-2702.2003.00757.x
Henricson, M. (2012). Diskussion. I M. Henricson (red), Vetenskaplig teori och me-tod; från idé till examination inom omvårdnad (s. 471-480). Lund: Studentlittera-tur.
*Higa, R., Chvatal, VL., de Moraes Lopes, MH., & Turato, ER. (2011). The meanings of silence in Brazilian women with urinary incontinence. Journal of Wound Ostomy & Continence Nursing. 38(5): 565-8. doi: 10.1097/WON.0b013e31822b2e9d
Hoogsteyns, M., & Van der Horst, H. (2015). How to live with a taboo instead of ‘bre-aking it’- Alternative empowerment strategies of people with incontinence. Health Sociology Review. 24(1): 38-47. Hämtad från
https://search-proquest-com.proxy.-l i b r a r y . j u . s e / d o c v i e w / 1 6 8 7 3 9 6 4 6 4 ? O p e n U r https://search-proquest-com.proxy.-l R e f I d = i n f o : x r i / sid:primo&accountid=11754
Hunskaar, S., Lose, G., Sykes, D., & Voss. (2004). The prevalence of urinary inconti-nence in women in four European countries. BJU International. 93(3): 324-30. doi: 10.1111/j.1464-410X.2003.04609.x
*Hägglund, D., & Ahlström, G. (2007). The meaning of women ́s experience of living with long-term urinary incontinence is powerlessness. Journal of Clinical Nursing. 16(10): 1946-1954. doi: 10.1111/j.1365-2702.2007.01787.x
*Hägglund, D., & Wadensten, B. (2007). Fear of humiliation inhibits women ́s care-seeking behaviour for long-term urinary incontinence. Nordic College of Caring Sci-ence. 21(3): 305-312. Hämtad från http://web.a.ebscohost.com.proxy.library.ju.se/ e h o s t / p d f v i e w e r / p d f v i e w e r ? v i d = 1 & s i d = 0 b 6 c f f 5 6 e 9 e 2 4 a 9 c -b4e2-5959718de461%40sessionmgr4009
Kao, HT. Hayter, M. Hinchliff, S. Tsai, CH., & Hsu, MT. (2015). Experience of pelvic floor muscle exercises among women in Taiwan: a qualitative study of improvement in urinary incontinence and sexuality. Journal of Clinical Nursing, 24(13-14), 1985-94. doi: 10.1111/jocn.12783
Karlsson, E-K. (2017). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod-från idé till examination inom omvårdnad. (s.81-97). Lund: Stu-dentlitteratur AB.
Kiliç, M. (2016). Incidence and risk factors of urinary incontinence in women visi-ting. Family Health Centers. Springerplus, 5(1), 1331. doi: 10.1186/ s40064-016-2965-z
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik - för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
Leksell, J., & Lepp, M. (Red.). (2013). Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stock-holm: Liber.
Lidén, E. (2014). Omvårdnadens institutionella inramning. I A. Ehrenberg & L. Wal-lin. (Red.), Omvårdnadens grunder – Ansvar och utveckling (2. uppl., s. 135-165). Lund: Studentlitteratur.
*MacDonald, CD., & Butler, L. (2007). Silent no more: elderly women's stories of living with urinary incontinence in long-term care. Journal of Gerontological nursing. 33(1): 14-20. Hämtad från http://web.a.ebscohost.com.proxy.library.ju.se/ ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=3d7f912f-4a27-47d7-83cf-f9bbaf319c35%40-sessionmgr4008
Matthews, CA., Whitehead, WE., Townsend, MK., & Grodstein, F. (2013) Risk factors for urinary, fecal, or dual incontinence in the Nurses' Health Study. Obstet Gynecol. 122(3):539-45. Hämtad från http://web.a.ebscohost.com.proxy.library.ju.se/ehost/
pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=91080b38-2243-4c58-b813-3c9a838302d9%40-sessionmgr4007
*Melville, J. L., Wagner, L. E., Fan, M., Katon, W. J., & Newton, K. M. (2008). Wo-men's perceptions about the etiology of urinary incontinence. Journal Of WoWo-men's Health. 17(7): 1093-1098. doi: 10.1089/jwh.2007.0606
Paterson, J., Bunn, S., Kowanko, I., Van Loon, A., Stein, I., & Pretty, L. (2003). Selec-tion of continence products: perspectives of people who have incontinence and their c a r e r s . D i s a b i l i t y a n d r e h a b i l i t a t i o n . 2 5 ( 1 7 ) : 9 5 5 - 9 6 3 . d o i : 10.1080/096382809210142211
Perrin, L., Dauphinée, S.W., Corcos, J., Hanley, J.A., & Kuchel, G.A. (2005). Pelvic floor muscle training with biofeedback and bladder training in elderly women: a feasibility study. Journal of Wound, Ostomy, and Continence Nursing. 32(3): 186-199. doi: 10.1097/00152192-200505000-00008
Peterson, J.A. (2008). Minimize urinary incontinence: Maximize physical activity in women. Urologic Nursing, 28(5), 351-6. Hämtad från http://web.b.ebscohost.com.- proxy.library.ju.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=b65b50b4-75ae-4b11-a6b8-fe6df256b72e%40sessionmgr104
Pizzi, A., Falsini, C., Martini, M., Rossetti, MA., Verdesca, S., & Tosto, A. (2014). Uri-nary incontinence after ischemic stroke: clinical and urodynamic studies. Neurouro-logy and Urodynamics, 33(4), 420-5. doi: 10.1002/nau.22420
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing research : generating and assessing evi-dence for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Willi-ams & Wilkins.
Reilly, E,T,C., Freeman, R,M., Waterfield, M, R., Waterfield, A, E., Steggles, P., & Pedlar, F. (2002). Prevention of postpartum stress incontinence in primigravidae with increased bladder neck mobility: a randomized controlled trial of antenatal pel-vic floor exercises. An International Journal of Obstetrics and Gynecology. 109(1): 68-76. doi: 10.1111/1471-0528.13213
Rinne, K., Kainulainen, S., Aukee, S., Heinonen, S. & Nilsson, CG. (2011). Dynamic MRI confirms support of the mid-urethra by TVT and TVT-O surgery for stress in-continence. Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica. 90(6): 629-35. doi: 10.1111/j.1600-0412.2011.01122.x
Rosén, M., 2012. Systematisk litteraturöversikt. Ingår i: M. Henricson, red., Veten-skaplig teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Sackley, C., Rodrigues, N., Van den Berg, M., Badger, F., Wright, C., Besemer, J., Van Reeuwijk, K., & Van Wely, L. (2008). A phase II exploratory cluster randomized con-trolles trial of a group mobility training and staff education intervention to promote urinary continence in UK care homes. Clinical Rehabilitation. 22(8): 714-721.
Häm-tad från https://search-proquest-com.proxy.library.ju.se/docview/200687172? OpenUrlRefId=info:xri/sid:primo&accountid=11754
Sahlsten, JM. M., Larsson, I. E., Lindencrona SC. C., Plos, AE, K. (2004). Patient participation in nursing care: an interpretation by Swedish Registered Nurses. Jour-nal of Clinical Nursing, 14(1): 35-42. doi: 10.1111/j.1365-2702.2004.00957.x
Sandman, L., & Kjellström, S. (2013). Etikboken; Etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.
Sangsawang, B., & Serisathien, Y. (2012). Effect of pelvic floor muscle exercise pro-gramme on stress urinary incontinence among pregnant women. Journal of Advan-ced Nursing. 68(9): 1997-2007. doi: 10.1111/j.1365-2648.2011.05890.x
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU], (2000). SBU:s sam-manfattning och slutsats. Hämtad 1 oktober, 2016, från http://www.sbu.se/conten-t a s s e http://www.sbu.se/conten-t s / b 3 9 5 8 b d e d f d 4 4 9 d c 9 2 3 0 f 2 8 c c 6 9 6 d 5 1 9 / behandling_urininkontinens_2000.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU], (2001). Behandling av urininkontinens.. Hämtad 28 oktober, 2017, från, http://www.sbu.se/contentassets/ b3958bdedfd449dc9230f28cc696d519/behandling_urininkontinens_2000.pdf Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU], (2015). Äldre och uri-ninkontinens. Hämtad 2 september ,2017, från http://www.sbu.se/globalassets/pub-likationer/content0/5/urininkontinens_pop2.pdf
Socialstyrelsen. (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Häm-tad 13 september, 2017, från http://www.barnmorskeforbundet.se/wp-content/ uploads/2015/04/2005-105-1_20051052-Leg-Ssk.pdf
Socialstyrelsen. (2013). Urininkontinens i öppna jämförelser. Stockholm: Socialsty-relsen. Hämtad 22 oktober, 2017, från https://www.socialstySocialsty-relsen.se/SiteCollec- https://www.socialstyrelsen.se/SiteCollec-tionDocuments/urininkontinens-kunskapsunderlag-130624.pdf
Socialstyrelsen. (2017). Egenvård. Hämtad 13 december, 2017, från https://patient-sakerhet.socialstyrelsen.se/risker/riskomraden/egenvard
Stafne, SN., Salvesen, KÅ., Romundstad, PR., Trojusen, IH. & Mørkved, S. (2012). Does regular exercise including pelvic floor muscle training prevent urinary and anal incontinence during pregnancy? A randomised controlled trial. BJOG: An Interna-tional Journal of Obstetrics and Gynaecology. 119(10): 1270-80. doi: 10.1111/j.1471-0528.2012.03426.x
SFS 1982:763. Hälso och sjukvårdslag. Hämtad 10 december, 2017, från Sveriges Rikstad http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattnings-samling/Halso--och- sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/
Svenska sjuksköterskeförening. (2016). Värdegrund för omvårdnad. Hämtad 23 ok-tober, 2017, från, https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterske- forening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/varde-grund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf
Stenzelius, K. (2005). Urinary and faecal incontinence among older women and men in relation to other health complaints, quality of life and dependency. Depart-ment of Health Sciences, Lund University
Stothers, L., & Friedman, B. (2011). Risk Factors for the Development of Stress Uri-nary Incontinence in Women. Current Urology Reports, 12(5), 363-369.
doi: 10.1007/s11934-011-0215-z.
Tveiten, S., & Meyer, I. (2009). Easier said than done: empowering dialogues with patients at the pain clinic – the health professionals perspective. Journal of Nursing Management, 17(7): 804-812. doi: 10.1111/j.1365-2834.2008.00921.x
Wallengren, C., & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteratur-baserat examensarbete. I Henricson, M. (Red.) Vetenskaplig teori och metod. (s. 481-498). Lund: Studentlitteratur AB.
World health organization [WHO]. (2006). Constitution of the world health organi-zation. Hämtad 23 oktober, 2017, från http://www.who.int/governance/eb/ who_constitution_en.pdf
Wåhlin, I., Ek, A-C., & Idvall, E. (2009). Empowerment in intensive care: Patient ex-periences compared to next of kin and staff beliefs. Intensive and Critical Care Nursing, 25(6): 332-340. Hämtad från https://search-proquest-com.proxy.libra-ry.ju.se/docview/1034906536?OpenUrlRefId=info:xri/sid:primo&accountid=11754 Yoon, HS., Song, HH., & Ro, YJ. (2003). A comparison of effectiveness of bladder training and pelvic muscle exercise on female urinary incontinence. International Journal of Nursing Studies. 40(1): 45-50. doi: 10.1016/S0020-7489(02)00031-7 *Zeznok, D., Gilje, F., & Bradway, C. (2009). Living with urinary incontinence: Expe-riences of women from ́The last frontier ́. Urologic Nursing. 29(3): 157-163, 185. Hämtad från http://web.a.ebscohost.com.proxy.library.ju.se/ehost/pdfviewer/ pdfviewer?vid=1&sid=b8508e01-6f7d-4a88-96f9-448d79b0ff62%40sessionm-gr4008
Zumrutbas, A. E., Bozkurt, A. I., Tas, E., Acar, C. I., Alkris, O., Coban, K., Cerinel, B. & Aybek, Z. (2014). Prevalence of lower urinary tract symptoms, overactive bladder and urinary incontinence in western Turkey: results of a population-based survey. International Journal of Urology Official Journal of the Japanese Urological Asso-ciation. 21(10): 1027-33. doi: 10.1111/iju.12519
Bilagor
Bilaga 1 Databassökningsmatris Databas: Cinahl Sökning 20170915 Träff Lästa tit-lar Lästa ab-stract Lästa ar-tiklar T i l l r e-sultat MH "Urinary I n c o n t i-nence" AND 1 251 Women AND 572 Experience* OR Percep-tion* OR At-t i At-t u d e * O R View* OR Fe-eling* AND 147 Qualitative* O R F o c u s Group* OR N a r r a t i v e * OR Intervi-ew* 50 50 19 6 5Databas: Medline
Bilaga 2
Avgränsningar: abstract available, Peer Reviewed, publicerade 2007-2017
Sökning 20170915 Träff Lästa tit-lar Lästa ab-stract Lästa ar-tiklar T i l l r e-sultat MH "Urinary I n c o n t i-nence" AND 5 107 Women AND 1 830 Experience* OR Percep-tion* OR At-t i At-t u d e * O R View* OR Fe-eling* AND 367 Qualitative* O R F o c u s Group* OR N a r r a t i v e * OR Intervi-ew* 91 91 22 7 6
Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod
Del I.
Beskrivning av studien
Beskrivs problemet i bakgrund/inledning? Ja Nej Kunskapsläget inom det aktuella området är Ja Nej beskrivet?
Är syftet relevant till ert examensarbete? Ja Nej
Är urvalet beskrivet? Ja Nej
Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska granskas med hjälp av frågorna i Del II. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.
Del II
Kvalitetsfrågor
Beskrivs vald kvalitativ metod? Ja Nej Hänger metod och syfte ihop? Ja Nej (Kvalitativt syfte – kvalitativt metod)
Beskrivs datainsamlingen? Ja Nej
Beskrivs dataanalysen? Ja Nej
Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ Ja Nej
ställningstagande?
Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp (t ex tillförlitlighet och trovärdighet) i dis-kussionen? Ja Nej Titel: Författare: Årtal: Tidskrift: x
Diskuteras huvudfynd i resultatdiskussionen?
Ja Nej
Sker återkoppling, från bakgrunden gällande, teori, begrepp eller förhållningssätt i
diskussio-nen? Ja Nej
Är resultatet relevant för ert syfte? Om ja, beskriv:
……… ……… ………
Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln:
……… ……… ………
Forskningsmetod/-design (t ex fenomenologi, grounded theory) ………. ……… Deltagarkarakteristiska Antal……… Ålder……….... Man/Kvinna:………. Granskare sign: ……….
Bilaga 3
Artikelmatris Författare, år & land
Titel Syfte
De-sign Del- taga-re Resultat Kvali- tets- be- döm-ning Andersson, G., Johansson, J., Nilsson, K., & Sahlberg- Blom, E. (2008). Sweden Accepting and adjus-ting: older women's experiences of living with urina-ry inconti-nence. Syftet är att be-skriva kvinnors upplevel-se av uri- ninkon-tinens som inte önskar behand-ling eller bedöm-ning Kvalita-tiv, be- skri-vande design med inter-vju. Feno- meno-logisk metod. 11 st Kvinnor beskri-ver att de lärt sig att leva med sin urininkontinens och visar vilja av att klara sig själv. Kvinnor beskrev att vår-den ibland överskuggade deras urinin-kontinens. Del I: 4/4 Del II 7/8 Andersson, G., Johansson, J., Nilsson, K., & Sahlberg- Blom, E. (2009). Sweden Perceptions of urinary inconti-nence among Sy-rian Christian women living in Sweden. Syftet är att be-skriva upplevel-sen av urinin- konti-nens hos kristna kvinnor från syri-en i Sve-rige Kvalita-tiv be- skri-vande design med intervju
14 st Visar att urinin-kontinens är ett vanligt problem som kvinnor as-socierar med känslor av skam. Språksvårighe-ten bidrog till att kvinnor inte sö-ker hjälp och vill helst ha hjälp av kvinnliga vård-givare eller släk-tingar. Del I: 4/4 Del II: 8/8
Bradway, C. & Strumpf, N. (2008). USA Seeking care: wo-men's nar-ratives con-cerning long-term urinary in-continence. Syftet är att un-dersöka kvinnor som sö-ker hjälp via vår-den, er- farenhe-ter av urinin- konti-nens och hur det påverkar deras sexualitet och inti-mitet Kvalita-tiv med semi- struku-rerad metod. Analy-serat datan med hjälp av ”QSR NUD*is t” 17 st De kvinnor som söker hjälp har lättare att prata om sin urinin-kontinens. Uri-ninkontinens har en negativ inverkan på kvinnors själv-känsla. Urinin-kontinens på-verkar sexualite-ten. Del I: 4/4 Del II: 8/8
Författare, år & land
Titel Syfte
De-sign Del- taga-re Resultat Kvali- tets- be- döm-ning Delarmelindo, RA., Parada, CL., Rodri-gues, RP., & Bocchi, SM. (2013). Brazil Between suffering and hope: rehabilita-tion from urinary inconti-nence as an inter-vening compo-nent. Syftet är att få förståelse för kvin-nors upple-velser av urininkon-tinens som bor I Brasi-lien Kvali-ativ med inter-vjustu die
18 st Visar att urinin-kontinens be-gränsar varda-gen. Kvinnor upplever skam och kan inte ha på sig vilka klä-der de vill. Uri-ninkontinens orsakar många klädbyten. Del I: 4/4 Del II: 7/8 Hamid, Ten-gku Aizan, Mi-noo Pakgohar, Rahimah Ibra-him, and Mar-zieh Vahid Dastjerdi. 2015. Iran "Stain in life": The meaning of urinary inconti-nence in the con-text of Muslim postme-nopausal women through hermeneu-tic phe- nomeno-logy." Syftet är att belysa mus-limska kvinnors upplevelse av att leva med uri- ninkonti-nens efter menopaus Kvali-tativ med inter-vju. Fe- no- me- nolo-gisk her- me- neu-tisk me-tod. 17 st Tre huvudkate-gorier: känslan av förtvivlande, begränsning och störning i den normala funk-tionen. Kvinnor undviker sociala interaktioner, dagliga aktivite-ter. Sjukvårds-personal ska vara medvetna om betydelsen av urininkonti-nens för kvin-nor. Del I: 4/4 Del II: 7/8 Higa, R., Chva-tal, V. L., de Moraes Lopes, M. M., & Tura-to, E. R. (2011). Brazil The Mea-nings of Silence in Brazilian Women With Uri-nary In- conti-nence. Syftet var att under-söka inne-börden av tystnad hos brasilianska kvinnor med uri- ninkonti-nens Kvali-tativ, Semi- struk- ture-rad inter-vjustu die.
8 st Urininkontinens orsakar skam och bidrar till att kvinnor är rädda att någon ska upptäcka deras problem. Kvinnor mini-merar sin uri-ninkontinens. Kvinnor uttryc-ker sig via tyst-nad
Del I: 4/4 Del II 8/8
Författa-re, år & land
Titel Syfte
De-sign Del- taga-re Resultat Kvali- tets- be- döm-ning Hägglund, D., & Ahlström, G. (2007). Sweden The mea-ning of women's experience of living with long-term urina-ry inconti-nence is power-lessness. Syftet är att belysa betydel-sen av kvinnors upplevel-se av uri- ninkon-tinens Kvalita-tiv med inter-vju. Feno- meno-logisk herme-neutisk metod. 14 st Två huvudkatego-rier: vara i en ut-satt situation och att sträva efter an-passning. Kvinnor upplevde urinin-kontinens som skamligt men för-söker vinna tillba-ka makten. Kvin-nor accepterar sin livssituation men känner maktlöshet. Del I: 4/4 Del II: 7/8 Hägglund, D. & Wa-densten, B. (2007). Sweden Fear of hu-miliation inhibits women ́s care-seek-ing beha-viour for long-term urinary in-continence. Syftet är att belysa kvinnors erfaren-heter av när de söker hjälp för sin uri- ninkon-tinens Kvalita-tiv med inter-vju. Fe- nome- nolo-gisk herme-neutisk metod.
13 st Tre kategorier togs fram: att vara I en besvärlig situation, ha personliga tan-kar och attsöka hjälp samt för-väntningar på vår-den. Urininkonti-nens bidrar till skam och påverkar sexuella relationer. Kvinnor upplever att urininkontinens inte är prioriterat samt viljan av att prata med öppet.
Del I: 4/4 Del II: 7/8
MacDonald, C., & Butler, L. (2007). Canada Silent no more: el-derly wo-men's stori-es of living with urina-ry inconti-nence in long-term care. Syftet är att för-klara upplevel-sen av urinin- konti-nens hos kvinnor som lever på äldre-boende. Kvalita-tiv med teman-tisk analys. Inter-vju. 6 st Kvinnor upplever förlorad kropps-kontroll. De pratar inte öppet om uri-ninkontinens då det inte ses som något socialt ac-cepterat att prata om. Kvinnor har kommit på olika strategier för att klara av sin vardag, såsom att dricka mindre och gå på toa oftare. Del I: 4/4 Del II: 7/8
Författare, år & land
Titel Syfte Design De
lta ga re Resultat Kvali- tets- be- döm-ning Melville, J. L., Wagner, L. E., Fan, M., Ka-ton, W. J., & Newton, K. M. (2008). USA Women's percep-tions about the etiology of urinary inconti-nence. Syftet är kvinnors uppfattning av vad som är orsaken till deras urininkon-tinens Kvalitativ intervju med frå-gor som identifie-rats med teman och subteman. 145 8 st Urininkontinens orsakas av bland annat efter för-lossning. Det är viktigt att utbil-da kvinnor för att förstå deras tankar kring urininkontinens. Del I: 4/4 Del II 8/8 Zeznock, D., Gilje, F., & Bradway, C. (2009). USA Living with uri-nary in- conti-nence: ex-periences of women from 'The Last Fron-tier'. Syftet är att undersöka kvinnors erfarenhe-ter av att leva med urininkon-tinens och få en bättre förståelse från kvin-nors per-spektiv Kvalitativ, djupgåen-de ostruk-turerad intervju. 17
st Kvinnor undvi-ker att prata om sin urininkonti-nens. De upple-ver en oro öupple-ver få urinläckage. Bemötandet mellan vården och patent bris-ter då urinkon-tinens inte uppmärksam-mas av sjuk-vårdspersonal. Del I: 4/4 Del II: 7/8
