Kultur ‐ så gör vi här!
En studie om företags hållbara relationer över
kulturella gränser
Författare:
Micha Larsson
Linn Wigren
Handledare:
Krister Bredmar
Program:
Baltic Business Programme
Ämne:
Företagsekonomi
Nivå och termin: D‐nivå, VT‐2009
Handelshögskolan BBS
Sammanfattning
Sammanfattning
Bakgrund och problem
Globaliseringen som skett har lett till en större global konkurrens. Den globala konkurrensen har drivit många svenska företag till en internationalisering. För ett svenskt tillverkande företag som är utsatt för konkurrens kan det bli aktuellt att förlägga produktionen i ett land med lägre produktionskostnader. En etablering i ett nytt land innebär ett möte med en ny kultur och nya förutsättningar. För företag som vill skapa internationella relationer finns det därför en hel del de behöver ta ställning till. Relationer, särskilt till tillväxtmarknader diskuteras oftast utifrån ett kortsiktigt perspektiv där företag endast etablerar kortsiktiga relationer. Frågan vi ställer oss är därför vad vinsterna kan bli med att skapa hållbara internationella relationer. En naturlig del av undersökningen är därmed att ta reda på vilka drivkrafter som ligger bakom en etablering, hur kulturella skillnader behandlas samt hur den nya relationen hanteras. Syfte Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad som ligger bakom svenska företags val att etablera sig i på en ny marknad och vilka barriärer de har tvingats övervinna för att skapa lyckosamma relationer. Vi vill även ta reda på vilka vinsterna är med en etablering, väntade som oväntade och varför företag väljer att stanna kvar och vårda sina relationer. Syfteavgränsning
Vi har valt att titta närmare på ett fenomen, det vill säga vilka vinsterna blir av att skapa hållbara relationer. Vi har valt undersöka detta i ett sammanhang som vi avgränsat till de baltiska staterna och Polen.
Metod
Vi har genomfört undersökningen efter en kvalitativ undersökningsmetod med ett abduktivt arbetssätt. Undersökningens empiriska del är inriktad på företag som valt att förlägga produktion i något av de baltiska länderna eller Polen. Primärdata har samlats in genom intervjuer. Respondenterna består av personer som legat bakom eller har kunskap om företagets internationalisering, en företagsutvecklare inom en internationell organisation samt Lettlands honorärkonsul. Sekundärdata har vi funnit genom att studera facklitteratur, artiklar, rapporter, vetenskapliga artiklar samt online på Internet.
Slutsats
Nya drivkrafter har växt fram under tidens gång
Det finns kulturella skillnader som behöver tas tillvara på
Förord
I. Förord
Vi vill tacka de respondenter som gjort uppsatsen möjlig genom att avvara tid för våra intervjuer. Vi vill tacka för de intressanta mötena och den insikt och kunskap vi fick ta del av. Vi vill även rikta ett tack till vår handledare Krister Bredmar som har bidragit med synpunkter på och vägledning av uppsatsen. Kalmar den 2 Juni 2009 Micha Larsson Linn Wigren
Innehållsförteckning
Innehåll
1 Introduktion ... 1 1.1 Problembakgrund ... 1 1.2 Problemdiskussion ... 2 1.2.1 Frågeställning ... 2 1.3 Syfte ... 3 1.3.1 Syfteavgränsning ... 3 1.4 Disposition ... 4 2 Metod ... 5 2.1 Forskningsstrategi ... 5 2.1.1 Angreppssätt ... 5 2.1.2 Undersökningsmetod ... 7 2.2 Definition av problemformulering ... 8 2.2.1 Utformning av problemformulering ... 8 2.3 Undersökningsteknik ... 8 2.3.1 Avgränsningar ... 8 2.3.2 Insamling av primärdata ... 9 2.3.2. Insamling av sekundärdata ... 10 2.4 Uppsatsens trovärdighet ... 11 2.4.1 Validitet ... 11 2.4.2 Reliabilitet ... 11 2.5 Metodkritik ... 12 2.5.1 Metodval ... 12 2.5.2 Källkritik ... 12 3 Referensram ... 14 3.1 Marknad ... 14 3.1.1 Internationaliseringsprocessen ... 14 3.1.2 Drivkrafter ... 15 3.1.3 Möjligheter ... 17 3.1.4 Risker ... 17 3.2 Kultur ... 18 3.2.1 Barriärer ... 19Innehållsförteckning 3.2.2 Avstånd ... 20 3.2.3 Institutioner ... 21 3.2.4 Information ... 22 3.2.5 Företagskultur ... 23 3.3 Relationer ... 24 3.3.1 Relevansen av hållbara relationer ... 24 3.3.2 Nätverkets betydelse ... 26 3.3.3 Relationsprocessen... 26 3.3.4 Dynamisk utbytesmodell ... 28 3.4 Sammanfattning av referensram ... 29 4 Empiri ... 31 4.1 Marknad ... 33 4.1.1 Internationaliseringsprocessen ... 33 4.1.2 Drivkrafter ... 35 4.1.3 Risker ... 36 4.1.4 Möjligheter ... 38 4.2 Kultur ... 39 4.2.1 Barriärer ... 39 4.2.2 Avstånd ... 41 4.2.3 Institutioner ... 42 4.2.4 Information ... 43 4.2.5 Företagskultur ... 44 4.3 Relationer ... 44 4.3.1 Relevansen av företagsrelationer ... 44 4.3.2 Nätverkets betydelse ... 45 4.3.3 Relationsprocessen... 46 4.3.4 Utbyte ... 47 4.4 Empirisammanfattning ... 48 5 Analys ... 49 5.1 Marknad ... 49 5.1.1 Internationalisering ... 49 5.1.2 Drivkrafter ... 50 5.1.3 Risker ... 50 5.1.4 Möjligheter ... 51
Innehållsförteckning 5.2 Kultur ... 51 5.2.1 Barriärer ... 51 5.2.2 Avstånd ... 52 5.2.3 Institutioner ... 53 5.2.4 Information ... 53 5.2.5 Företagskultur ... 54 5.3 Relationer ... 54 5.3.1 Relevansen av företagsrelationer ... 54 5.3.2 Nätverkets betydelse ... 54 5.3.3 Relationsprocessen... 55 5.3.4 Utbyte ... 55 5.4 Sammanfattande modell – Hållbara relationer ... 56 6 Slutsatser ... 58 6.1 Vilka är vinsterna med att skapa en hållbar relation? ... 58 6.1.1 Vilka är drivkrafterna bakom internationaliseringen? ... 58 6.1.2 Hur hanteras mötet med en ny kultur? ... 59 6.1.3 Hur hanteras relationen till den nya marknaden? ... 60 7 Diskussion ... 61 7.1 Uppslag till framtida forskning ... 62 8 Referenslista ... 63 Bilagor ... 67
Kapitel 1 Introduktion
1 Introduktion
I detta kapitel kommer vi att beskriva bakgrunden till uppsatsens problem för att senare diskutera det valda problemområdet. Detta utmynnar i en problemformulering med en huvudfråga samt tre delfrågor. Slutligen kommer uppsatsens syfte förklaras.
1.1 Problembakgrund
Historiskt sett har den internationella handeln varit begränsad. Handel över gränserna har bland annat präglats av höga kostnader för kommunikation och transaktioner. I och med globaliseringsprocessen och omvandlandet från planekonomier till marknadsekonomier för idag stora handelsnationer har stora möjligheter vuxit fram.1 Den har starkt bidragit till att en stor förändring skett kring den internationella handelns utformning och omfattning. Europeiska Unionens två senaste utvidgningar (2004 och 2007) har bidragit ytterligare till den ökade intensifieringen av handel inom Europa.2
När handelshinder har undanröjts i större utsträckning har affärsrelationer länder emellan underlättats och samtidigt som dessa blir allt mer beroende av varandra har nya möjligheter skapats.3 Svenska företag ges möjligheter till att upprätta nya handelsförbindelser och relationer i helt nya regioner.4 Detta är en naturlig del av internationaliseringen och har samtidigt bidragit till en ökad global konkurrens och inneburit att företag har pressats ytterligare till få ner sina kostnader för att bibehålla en konkurrenskraft.5 För att lyckas skala av kostnaderna har många företag valt att importera billigare komponenter eller förlägga produktion i länder där produktiviteten är hög och kostnaden för arbetskraft låg, så kallade tillväxtländer.6
För ett företag som vill upprätta handel eller annat samarbete med företag på en ny marknad måste hänsyn tas till ett flertal faktorer. Upprättandet ett ömsesidigt förtroende och utformandet av långsiktiga relationer och kontaktnätverk blir om än viktigare på en ny marknad.7 När företag ska bygga upp ett samarbete eller etablera sig i ett land utanför Sverige kan det ställas inför helt nya utmaningar. Mötet med det nya landet blir ett kulturellt möte och olika anpassningar kan behöva genomföras. Företag som ger sig in på nya marknader bör först lära känna det nya landets regler både socialt och kulturellt, det vill säga hur affärer och affärsrelationer utvecklas.8
Tidigare studier har gjorts på internationalisering och etablering på nya tillväxtmarknader bland annat en kvantitativ studie där det undersöktes hur små och medelstora företag lyckas i sin internationalisering i Östersjöregionen. Författarna fann genom att kombinera teorier för internationalisering, relationer och nätverk att en lyckosam etablering kräver att företag flyttar fokus från den egna marknaden till en internationell marknad och att erfarenhet betyder
1 www.svensktnaringsliv.se 2 Nicholson (2002) 3 www.svensktnaringsliv.se 4 Nicholson (2002) 5 Cavusgil et al. (2002) 6 Cavusgil (1997) 7 Jansson och Hilmersson (2008) 8 Cavusgil et al. (2002)
Kapitel 1 Introduktion
mycket för hur väl utfallet blir.9 Det finns dock ett intresse i att i en kvalitativ studie närmare diskutera med företag som genomgått en internationalisering, deras upplevelse av detta och vilka fördelar de funnit i och med en etablering.10
1.2
Problemdiskussion
Företag möter en allt tuffare verklighet och behöver därför hitta nya vägar för att överleva. Det ställer stora krav på tillvägagångssätt för att de ska lyckas. Företag som väljer att etablera sig på en för dem ny marknad ställs inför ytterligare svårigheter med även stora möjligheter. En internationalisering eller förflyttning i fokus till en ny marknad är inte en helt oproblematisk process. Den kännetecknas av nya förutsättningar vilka företag behöver vara medvetna om. För en lyckad etablering krävs bland annat att lyckade relationer skapas i form av nätverk och kontakter. Hur lyckosamma relationer skapas på den nya marknaden kan skilja sig från hur det ser ut på hemmaplan. Den nya marknadens sätt att göra saker, det vill säga kulturen är inte densamma och det kan komma att skapa barriärer. Skillnaden kan ligga i olika företagskulturer, mentalitet, språk, normer eller regelverk. För att skapa hållbara relationer behöver företag ta ställning till hur barriärer ska hanteras. Olika teorier behandlar företags internationalisering och strategier för att skapa relationer, dock är den ofta, särskilt när det handlar om tillväxtmarknader inriktad på kortsiktig lönsamhet och därmed kortsiktiga relationer. Vi vill därför undersöka hur långsiktiga relationer byggs upp och vilka fördelar en sådan kan ge. Detta leder oss fram till följande forskningsfråga: 1.2.1 Frågeställning Utifrån bakgrund och problemformulering har vi kommit fram till följande frågeställning som vi delat upp i tre delfrågor: 9 Jansson och Sandberg (2007) 10 Jansson och Sandberg (2007)
Kapitel 1 Introduktion
1.3 Syfte
Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad som ligger bakom svenska företags val att etablera sig i på en ny marknad och vilka barriärer de har tvingats övervinna för att skapa lyckosamma relationer. Vi vill även ta reda på vilka vinsterna är med en etablering, väntade som oväntade och varför företag väljer att stanna kvar och vårda sina relationer. 1.3.1 Syfteavgränsning I uppsatsen har vi valt att titta närmare på ett fenomen, det vill säga vilka vinsterna blir av att skapa hållbara relationer. Vi har valt undersöka detta i ett sammanhang som vi avgränsat till de baltiska staterna och Polen. Den geografiska avgränsningen gjordes främst för att undvika att det skulle finnas påverkande faktorer som hindrade att en generalisering mellan länder kunde göras. Den valda avgränsningen medför även att fokus ligger på tillväxtmarknader.Kapitel 1 Introduktion
1.4 Disposition
Inledning
I detta kapitel kommer vi att beskriva bakgrunden till uppsatsens problem för att senare diskutera det valda problemområdet. Detta utmynnar i en problemformulering med en huvudfråga samt tre delfrågor. Slutligen kommer uppsatsens syfte förklaras
Metod
I detta kapitel beskrivs vilken forskningsstrategi med avseende på ansatsval och metodval som använts. Dessutom förklaras vilken undersökningsteknik som använts för insamling av primär och sekundär data samt vilka avgränsningar och urval som gjorts. Slutligen diskuteras uppsatsens trovärdighet och en metodkritik ges.
Referensram
Följande kapitel innehåller den teoretiskt orienterade kunskap som vi anser är väsentlig för att kunna besvara vår problemfrågeställning. Referensramen diskuteras utifrån tre områden som är av stor vikt för att skapa lyckosamma internationella relationer. Områden vi valt att titta närmare på är marknad, kultur och relationer.
Empiri
I följande kapitel kommer vi att presentera de empiriska data vi samlat in genom intervjuer av sju respondenter representerande fem företag samt två organisationer. De båda organisationerna representeras av samma respondent och under ett intervjutillfälle. Angående företagen presenteras deras syn på och erfarenheter av internationell handel och hur långvariga relationer byggs upp och bevaras, vilka svårigheter de mött och vilka fördelarna är. Bidraget från organisationerna är deras syn på internationella relationer och hur gynnsamma sådana skapas och vilken deras roll är i arbetet med att hjälpa företag att hitta kontaktvägar och på vilket sätt det görs.
Analys
I detta kapitel kommer vi att analysera och tolka den data vi inhämtat genom intervjuer och genom sekundära källor. I analysen sker en jämförelse av de två delarna och på så vis görs en jämförelse mellan teori och praktik eller mellan teori och verklighet. Analysen kommer utgå från de tre områdena marknad, kultur och relationer.
Slutsats
I detta kapitel kommer vi att presentera vilka slutsatser vi kommit fram till och formulera svar på det problem som presenterades i introduktionen. Vi kommer även att presentera svar på de delfrågor som utformades för att synliggöra problemets olika aspekter.
Diskussion
I vår referensram har vi presenterat tre delar eller områden vi ansåg var relevanta för det valda problemområdet vi ville genom dessa områden undersöka området hållbara relationer i samband med en internationalisering. I diskussionen kommer vi att diskutera ämnet som sådant, det vill säga hållbara relationer i en internationell kontext.
Kapitel 2 Metod
2 Metod
I detta kapitel beskrivs vilken forskningsstrategi med avseende på ansatsval och metodval som använts. Dessutom förklaras vilken undersökningsteknik som använts för insamling av primär och sekundär data samt vilka avgränsningar och urval som gjorts. Slutligen diskuteras uppsatsens trovärdighet och en metodkritik ges.
2.1 Forskningsstrategi
För att bestämma vilken forskningsstrategi som ska användas måste författarna bestämma vilken typ av teoretisk ansats och vilken metod som ska användas för att samla in data.11 2.1.1 Angreppssätt När strategin för att samla in teori ska bestämmas måste ett val av ansats göras. Att välja ansats innebär att forskaren väljer vilket samband som ska gälla mellan teori och empiri.12 Forskarens uppgift är att välja det arbetssätt där teori används på ett sätt att den ger läsaren en så korrekt bild som möjligt av verkligheten. När uppsatsens angreppssätt ska väljas finns det tre alternativ. Alternativen är ett deduktivt, induktivt eller abduktivt arbetssättet.13 Deduktion
Den deduktiva ansatsen innebär att forskaren utgår ifrån en teori, skapar sig en bild av ett område och därefter gör en empirisk undersökning.14 Denna ansats kan beskrivas som ett arbetssätt där forskaren bevisar en teori.15 Enligt den deduktiva ansatsen tar forskaren fram ett antal hypoteser utifrån teorin som ska undersökas genom en empirisk undersökning. Sedan jämförs resultatet som framkommit med den teoretiska uppfattningen som legat bakom undersökningen. Genom undersökningen kan hypoteserna sedan bekräftas eller förkastas. Därefter kan teorin revideras.16 Problemet med att följa detta arbetssätt är att teorin styr vad forskaren ska ta reda på och risken finns att andra intressanta spår förbises. Det positiva är dock att forskaren lättare kan hålla sig objektiv till det som ska undersökas.17 Induktion Den induktiva ansatsen går jämfört med den deduktiva åt motsatt håll där forskaren utgår från den empiriska undersökningen för att sedan söka teoretiska förklaringar där teorin ses som resultatet.18 Arbetet efter denna ansats börjar med att en stor empirisk datamängd samlas in med utgångspunkt från en frågeställning. Datamaterialet analyseras sedan och olika generella slutsatser dras. Från dessa slutsatser skapar forskaren hypoteser.19 Ansatsen kan på grund av den omvända ordningen beskrivas som upptäckande. Svårigheten med detta arbetssätt är att forskaren inte vet vilken räckvidd teorin på området håller och att formulera egna teorier är
11 Bryman och Bell (2005) 12 Ibid. 13 Patel och Davidson (2003) 14 Bryman och Bell (2005) 15 Patel och Davidson (2003) 16 Bryman och Bell (2005) 17 Patel och Davidson (2003) 18 Bryman och Bell (2005) 19 Hartman (2001)
Kapitel 2 Metod inte helt förutsättningslöst. Eftersom forskaren inte utgår från någon teori finns större risk att egna föreställningar kommer påverka arbetet med teoribildning.20 Abduktion
En forskare som använder sig av den abduktiva ansatsen arbetar efter en kombination av deduktion och induktion. Arbetet börjar med att forskaren utifrån ett forskningsobjekt strukturerar en eller flera hypoteser som ska förklara det specifika fallet. Det första skedet ger en grund för den teoretiska utvecklingen. Därefter ska hypoteserna prövas på andra fall. Sedan kan de ursprungliga hypoteserna utvecklas till en generell teori. Den första delen präglas av deduktion och den andra av induktion. Fördelarna med arbetssättet är att den innebär en större frihet för forskaren så att denne inte låses fast vid en specifik ansats. Risken med att arbeta efter en abduktiv ansats är att forskaren färjas av den första undersökningen och att den sedan får styra val av senare forskningsobjekt.21
Val av forskningsansats
Vi ansåg att vårt problemområde krävde en hel del förkunskap och att vi inte fick ett lämpligt angreppssätt genom att starta en undersökning utan en teoretisk bas. Därför formades uppsatsens inledande arbete efter ett deduktivt arbetssätt. Vi inledde arbetet med att samla in en hel del teoretisk data för att bilda oss en uppfattning om problemområdet och för att hitta en intressant infallsvinkel. Genom att studera teori på området ansåg vi oss kunna ställa de ”rätta” frågorna vid möten med intervjupersoner, för att få ut så mycket som möjligt.
Fortsättningsvis försökte vi arbeta med ett öppet synsätt och utan att låta teorin vara det som styrde uppsatsen och arbetade snarare utifrån den empiriska informationen. Vid intervjuerna kan vi påstå att vi i hög grad var förutsättningslösa och valde att inte stirra blint på vilka teoretiska förutsättningar och räckvidd som fanns tillgänglig. Vår ambition var att lyssna på intervjupersonernas historia och inte låta frågorna styra oss eller de personer vi intervjuade för att undvika att intressant information skulle kunna åsidosättas. Denna fas av uppsatsen anser vi därför följer det induktiva arbetssättet.
Efter den första intervjun började vi jämföra de tidigare svaren med de följande intervjupersonernas samtidigt som en teoribildning växte fram. Arbetet skedde i en process där vi parallellt arbetade med empirisk data och med att finna teori som täckte in området. Denna del anser vi därför följer en deduktiv ansats.
Kombinationen av den induktiva och den deduktiva ansatsen stämmer väl överrens med hur det abduktiva arbetssättet beskrivs i litteraturen. Valet av den abduktiva ansatsen anser vi passar vår uppsats bra eftersom vi ansåg att det inte fanns en klar teori på området utan att det var olika bitar som behövdes för att få svar på vår forskningsfråga. Därför passade det bra att först få en bild av hur verkligheten ser ut för att sedan försöka hitta de olika bitarna och blida ett första teoretiskt utkast att arbeta utefter både för det fortsatta teoribildandet och för de fortsatta intervjuerna.
20 Patel och Davidson (2003)
Kapitel 2 Metod 2.1.2 Undersökningsmetod
Vid val av metod finns två alternativ, antingen den kvantitativa eller den kvalitativa metoden. De olika metoderna skiljer sig åt i synen på vilken roll teorin spelar. Den kvantitativa metoden går ut på att en prövning görs av teorin medan den kvalitativa om att generera teorier. I den kvantitativa metoden betonas kvantifiering vid insamling av data medan den kvalitativa metoden fokuserar på ord snarare än siffror.22
Kvantitativ metod
Metoden innebär att forskaren bearbetar informationen kvantitativt. Undersökningen går ut på att forskaren mäter olika mängder med inriktning på, hur mycket? eller hur många? Den kvantitativa metoden är jämfört med den kvalitativa en linjär process och besår av olika faser med början i en planeringsfas. Vidare arbetar forskaren med att samla in data i en insamlingsfas och slutligen analyseras materialet i en analysfas.23 Metoden kan vara antingen deskriptiv eller hypotesprövande. Den deskriptiva metoden går ut på att forskaren genom siffror beskriver empirisk data. Den hypotesprövande metoden går ut på att olika hypoteser prövas genom statistik sifferinformation. Då forskaren arbetar efter den kvantitativa metoden krävs att ett representativt urval väljs ut som ska spegla en större grupp individer eller population.24
Kvalitativ metod
Den kvalitativa metoden används för att finna en djupare förståelse av ett område och för att skaffa en annan helhetsbild än den kvantitativa.25 Det kvalitativa arbetet består av att bearbeta en hel del texter och material från empirisk och teoretisk data.26 De empiriska undersökningarna konstrueras på ett sätt att forskaren får en förståelse för den intervjuade individens verklighet.27
Den kvalitativa metoden är inte lika strukturerad som den kvantitativa. Det är svårare att göra färdigt steg för steg utan det blir ofta en parallell bearbetning eftersom alla stegen hela tiden är aktuella. Inte sällan krävs att en eller fler intervjuer genomförs innan utformningen på undersökningen är helt fastställd. Undersökningen och de olika delarna i den växer ofta fram under arbetets gång. 28
Val av metod
Vid valet av metod kunde den kvantitativa metoden avfärdas relativt snabbt eftersom uppsatsens avsikt är att undersöka, tolka och skapa en förståelse för företagens verklighet och de olika uppfattningar som ligger bakom dess olika handlande. Vi ville även undersöka vilka erfarenheter företagen hade om vårt valda problemområde och vi har därmed försökt se världen (problemområdet) såsom undersökningsföretagen ser den. Metoden för vårt arbete föll även på den kvalitativa eftersom arbetet skett i en process där olika delar av uppsatsen arbetats med parallellt eftersom de olika delarna inte kunnat avklaras var för sig. 22 Bryman och Bell (2005) 23 Hartman (2004) 24 Patel och Davidson (2003) 25 Ibid. 26 Ibid. 27 Hartman (2004) 28 Ibid.
Kapitel 2 Metod
2.2 Definition av problemformulering
När problemet ska arbetas fram är det en process som bör inledas med att ett intresseområde identifieras. Ur intresseområdet ska sedan ett ämne väljas. Från att titta på ett brett ämne ska sedan ett litet område väljas ut. Området behöver mycket bearbetning och frågor bör ställas från olika perspektiv för att komma fram till ett problem och senare en forskningsfråga. Problemet ska inte endast gå att lösa utan det ska även vara ett problem som kan vara av intresse för andra.29
2.2.1 Utformning av problemformulering
Till en början beslutade vi oss för att välja ett område eller sammanhang vi ville studera och kom fram till att studien skulle inrikta sig på internationella relationer. Området valdes till stor del på grundval av intresse men även eftersom vi ansåg att kunskap kring området var önskvärt för oss och av intresse för andra. Ambitionen var även att undersökningen skulle kunna ha praktisk nytta för någon annan.
När området väl var valt avgränsade vi det till att titta på vilka de viktigaste faktorerna var som låg bakom lyckade internationella relationer för svenska företag. De faktorer vi fann var de absolut viktigaste att undersöka kunde delas in i ett av de tre områden vi märkte var återkommande i våra diskussioner. De tre områdena är marknad, kultur och relationer. Vi ansåg att för att studera internationella relationer och hur lyckade internationella relationer kan skapas var det nödvändigt att studera marknadsförhållanden och vilka drivkrafter, möjligheter respektive risker som ligger bakom en internationalisering. Kulturen var även den naturlig att studera eftersom det är viktigt att förstå att olika länder har olika sätt att göra saker, det är nödvändigt att förstå vilka skillnader som finns och hur dessa barriärer kan
övervinnas. Den tredje delen, relationer var en naturlig del att titta närmare på eftersom viktig del eftersom vi behöver titta på hur relationerna hanteras.
När väl dessa områden var identifierade började vi diskutera vad problemet låg i undersökningen, vi började med att strukturera upp ett problemområde där de olika områdena vägdes in. Problemområdet ledde sedan naturligt fram till problemformuleringen.
2.3 Undersökningsteknik
2.3.1 Avgränsningar
Vid valet av avgränsningar har vi diskuterat dels huruvida det är nödvändigt att avgränsa valet av företag med hänsyn till dess storlek. Att välja företag med hänsyn till att de ska vara
29
Kapitel 2 Metod
storleksmässigt lika ansåg vi inte vara viktigt eftersom det är själva relationen vi är intresserade av och att storleken på företaget det fallet inte blir relevant. Ytterligare en fundering uppstod kring huruvida företagen bör befinna sig i samma bransch eller ej och vi kom fram till att vi allmänt vill skapa en förståelse för företagens internationella relationer och att mer specifika faktorer som påverkar en särskild bransch inte är det huvudsakliga fokuseringen.
2.3.2 Insamling av primärdata
Vi har genomfört intervjuer med tre företag som har produktion i någon av de baltiska staterna samt ett företag som har ett polskt företag som underleverantör. BE‐GE företagen AB med huvudkontor beläget i Oskarshamn har ett helägt dotterbolag i Litauen. BE‐GE producerar bland annat olika typer av stolar och sömnaden av överdragen görs i Litauen. Bigso AB beläget i Nybro tillverkar produkter för hemmaförvaring har också har ett helägt dotterbolag i Litauen med två fabriker. Vi genomförde också en telefonintervju med ett bolag beläget utanför Simrishamn som tillverkar och säljer bland annat industrikrokar som har ett dotterbolag i Lettland sedan flera år tillbaka. Det sista företaget vi intervjuade var Dectron AB som verkar inom elektronikbranschen och finns i Färjestaden. Dectron har förlagt produktion av vissa produkter på en underleverantör i Polen.
Vi har även gjort en intervju med Lettlands Honorärkonsul i Kalmar län Andris Nolendorfs som för närvarande VD för Pukebergs glasbruk. Han har tidigare också varit VD för Zero Interiör AB som tidigare haft handel med Lettland, och Lustrum AB. Vi valde även att göra en intervju med Nolendorfs eftersom han själv är född i Lettland, talar språket och kunde på så vis ge oss ytterligare ett perspektiv på relationer mellan svenska och baltiska företag.
Vi valde slutligen att göra en intervju vilken berörde två olika organisationer för att få en opartisk inblick hur företag arbetar med utlandssatsningar och vilka faktorer de bör ta hänsyn till. ALMI Företagspartner och nätverket Enterprise Europe Network. Vi gjorde en intervju med Hans T. Kaldner som är företagsutvecklare på ALMI i Kalmar län och det är också genom honom som Kalmar representeras i nätverket Enterprise Europe Network. Val av intervjumetod Vi valde att använda oss av enskilda intervjuer förutom i ett fall där två personer deltog. Detta val kom naturligt eftersom det i allmänhet var en person per företag som var mest insatt i och hade kunskap kring företagets internationella relationer i en vidare bemärkelse. Vi ansåg att metoder såsom fokusgrupper inte alls passade eftersom vi ville lyssna på ett företag i taget utan påverkan av ett annat. Vid varje intervju var vi två som intervjuade. Fördelen med att båda var delaktiga är att vi sedan kan jämföra våra intryck och tolkningar och om vi där får en överensstämmelse kan anse att vi har uppfattat personen rätt. Vi valde även att banda intervjuerna så att vi kunde lyssna på dem igen. Frågornas struktur
Att genomföra intervjuer lämpar sig speciellt bra för den kvalitativa metoden eftersom det erbjuder en viss flexibilitet i insamlandet av data. Kvalitativa intervjuer är inte lika strukturerade som de kvantitativa som genomförs efter tydligt strukturerade och formulerade frågor. I kvalitativa intervjuer fokuserar forskaren snarare på det generella sammanhanget och på den
Kapitel 2 Metod
intervjuades uppfattning och berättelse. Intervjuerna kan göras antingen individuellt det vill säga enskilda intervjuer eller med flera intervjupersoner i fokusgrupper.30
Vi valde att inte strukturera upp frågorna eller ställa dem i särskild ordning eftersom vi ansåg att en större flexibilitet gav ett bättre flyt i samtalet och att det var lättare att följa individens berättelse. Vi har valt att ha mindre strukturerade intervjuer där vi snarare förde ett samtal med intervjupersonerna. Intervjuerna inleddes med en öppnande fråga och sedan ställde vi följdfrågor och frågor som kompletterade det som intervjupersonerna själva berättade. Under en del intervjuer behövde vi ställa något fler frågor där personen i fråga inte var fullt lika informativ i sina svar som andra. Intervjuerna var enskilda, dock intervjuades två personer under samma intervju vid ett tillfälle. Fem utav intervjuerna med sex intervjupersoner skedde med ett personligt möte på intervjupersonernas hemmaplan. En intervju skedde via telefon på grund av det geografiska avståndet. Vid den intervjun strukturerades frågorna något noggrannare.
2.3.2. Insamling av sekundärdata
De främsta källorna för att finna teoretisk data är genom litteratur, rapporter, vetenskapliga artiklar, samt Internet. När forskaren vill hitta samlad och strukturerad kunskap inom ett område är litteratur oftast det bästa alternativet. I litteratur finner forskaren oftast utvecklade teorier och modeller. När forskaren söker efter den mest aktuella inforationen är rapporter och artiklar ett bättre alternativ.31
Under inledningsfasen kan teoretisk information hittas genom att forskaren identifierar ett ämnesområde som täcker in problemområdet. Efter hand som tiden går kan vissa centrala begrepp urskiljas som bildar så kallade sökord. Att finna dessa centrala begrepp hjälper sedan arbetet med att finna specifik teori.32
Vi har valt att söka efter information i litteratur, vetenskapliga artiklar, rapporter och på Internet. Litteratur vi har använt har vi främst funnit på biblioteket vid i högskolan Kalmar som vi funnit genom att söka i bibliotekets databaserade söksystem. Övriga litteratur är tidigare kurslitteratur. Artiklar har vi funnit på Högskolan i Kalmar biblioteks databas Elin och på Internet. Detsamma gäller för rapporter. Internet har främst används till att hitta information om företag och organisationer samt en bakgrundsinformation.
Till en början sökte vi teori kring tre olika områden som täckte in vårt problemområde, nämligen teori kring marknaden, kultur, relationer. Alla områden söktes i kontexten internationella relationer. Efter hand fann vi ett antal sökord som gjorde arbetet med att finna teori lättare. Ord vi använde som sökord är exempelvis internationalisering, international markets, företagsrelationer, business relationships, kultur, och så vidare. 30 Bryman och Bell (2005) 31 Patel och Davidson (2003) 32 Ibid.
Kapitel 2 Metod
2.4 Uppsatsens trovärdighet
För att en undersökig ska vara trovärdig krävs att den har både god reliabilitet och validitet. Att den ena är uppfylls innebär inte att en andra gör det. Det finns således ett beroende mellan dessa mått på tillförlitlighet. 33 2.4.1 Validitet Validitet kan definieras som relevans eller giltighet. Med det menas att för att en uppsats ska ha validitet ska datamaterialet som samlas in vara relevant för det vi ämnar undersöka.34 För att en uppsats ska ha god validitet behöver vi veta att vi verkligen undersökt det uppsatsen syftat till att undersöka.35 Problem med validitet i undersökningen kommer av att den sker på två plan. Forskaren arbetar på ena planet med teorin vid problemformulering och tolka den primära informationen som samlas in. Forskaren befinner sig ett annat plan när det empiriska materialet ska samlas in och behandlas. Mellan planen ska begreppsanvändningen sedan stämma överens.36När vårt arbete med uppsatsen började låg inte problemet helt klart för oss. Vi startade arbetet med uppsatsen som blev ett processliknande arbete med en öppenhet för ämnet. Vi började samla in det första empiriska underlaget och arbetade därefter fram ett mer konkret problem. Eftersom vi på det sättet arbetade något baklänges kan vi påstå att vi fått in relevant empirisk data för det valda problemområdet. Vad avser den teoretiska delen började den ta form först efter den första primära data var insamlad. Vi har vid insamlandet av den avvägt vad vi anser är relevant med avseende på de empiriska data vi samlat in och med avseende på vårt problem. Vi anser därmed att det material vi samlat in stämmer överrens med vad vi ämnat undersöka och att uppsatsens empiriska och teoretiska data stämmer överens begreppsmässigt samt att den är relevant. 2.4.2 Reliabilitet
Reliabiliteten i en uppsats är uppsatsens trovärdighet. Att uppsatsen är trovärdig innebär att samma resultat som undersökningen visat skulle komma fram om och om igen om undersökningen skulle göras om på nytt. Detta innebär att undersökningen ska vara genomförd på ett sådant sätt att resultatet inte kan ha uppstått slumpmässigt eller är av en tillfällighet.37 För att öka reliabiliteten i en kvalitativ undersökning kan intervjuerna ske med två observatörer för att minska risken för missförstånd. Om de två intervjuarna har överensstämmande registreringar av svaren är reliabiliteten hög. Ett annat sätt att kontrollera reliabiliteten är att banda intervjuerna eftersom det går att lyssna om och om igen och på så sätt garantera att verkligheten återspeglas rätt. 38
För att öka reliabiliteten har vi båda varit delaktiga under våra intervjuer för att få en säkerhet i att vi uppfattat intervjupersonen rätt eftersom den empiriska insamlingen handlar om att tolka och läsa av och eftersom vissa betydelser ligger i en underbetoning hos det den intervjuade säger. För att försäkra oss ytterligare om att missförstånd inte ska ske och att de tolkningar vi 33 Patel och Davidson (2003) 34 Halvorsen(1992) 35 Patel och Davidson (2003) 36 Halvorsen(1992) 37 Bryman och Bell (2005) 38 Patel och Davidssson(2003)
Kapitel 2 Metod
gjort är riktiga har vi även valt att banda intervjuerna och på så sätt lättare kunna göra kontroller i efterhand.
2.5 Metodkritik
2.5.1 Metodval
Vid val av metod fanns två alternativ. Vi anser att den kvantitativa metoden helt gick att utesluta.
Vid val av den kvalitativa metoden finns dock en del kritiska aspekter att ta ställning till. Den kvalitativa undersökningen är i förhållande till den kvantitativa mer subjektiv eftersom forskaren väljer vad som är relevant och betydelsefullt att undersöka och därmed påverkas resultatet. Dessutom är relationen mellan forskaren och de som undersöks genom intervjuer närmare än i en kvantitativ undersökning vilket kommer påverka resultatet.39
Eftersom den kvalitativa undersökningen är mindre strukturerad än en kvantitativ och eftersom den i högre grad bygger på forskarens egen bedömning är den svår att replikera. En annan forskare hade kunnat göra andra bedömningar och sett andra frågor som mer betydelsefulla. Dessutom påverkas undersökningarna av den intervjuades person och egenskaper. Personer i en kvalitativ undersökning kan inte ses som representativa för en population. Det innebär vidare att undersökningen inte går att generalisera. 40
Det går inte frångå att vi i våra bedömningar av vad som är relevant till viss del varit subjektiva. Vi anser däremot att valen av respondenter inte skett efter några som helst intentioner eftersom vi inte hade förkunskaper i hur företagens internationalisering såg ut. Det går inte heller att undvika att subjektiva värderingar spelar in eftersom metoden går ut på att tolka och därför inte heller det faktum att tolkningarna kunde ha varit annorlunda. Vi anser dock att fördelarna med metoden i detta fall väger tyngre än nackdelarna. Den största fördelen vi ser med metoden är att vi genom att genom att göra oss införstådda och tolka ett speciellt fenomen eller sammanhang kan se en större helhet. Eftersom kvalitativa undersökningar är svåra att generalisera, har vi ställt mer övergripande och generella frågeställningar för att kunna ställa så lika frågeställningar som möjligt till de olika respondenterna.
2.5.2 Källkritik
De källor vi använt för vår sekundärdata anser vi är både aktuella och relevanta. Vi har valt att även titta i en del äldre litteratur men i de fallen har en bedömning gjorts i form av jämförelser gentemot nyare information av att dessa fortfarande är relevanta. I vissa fall har vi tittat på tidigare undersökningar, litteratur och uppsatser för att hitta relevant litteratur men i de fallen har vi precis som med annan data gjort en egen bedömning av relevans och aktualitet samt undersökt om nyare upplagor finns att tillgå.
Vid val av teori har vi även försökt utläsa författarens intentioner eftersom dessa kan ge innehållet en allt för subjektiv innebörd och en egen konstruerad målande bild av verkligheten. 39 Bryman och Bell (2005) 40 Ibid.
Kapitel 2 Metod
För att i möjligaste mån försäkra att källorna är objektiva har vi gjort jämförelser mellan olika källor.
Teorin vi använt är inte genomgående specifik för det ämnesområde vi valt. Merparten av teorin är dock skriven med inriktning på internationella relationer med fokus på något av våra tre teoretiska områden kultur, marknad eller relationer. All teori är inte skriven med avsikt att appliceras på affärsrelationer men vi anser trots det att teorin vi valt är adekvat för undersökningen.
Kapitel 3 Referensram
3 Referensram
Följande kapitel innehåller den teoretiskt orienterade kunskap som vi anser är väsentlig för att kunna besvara vår frågeställning. Referensramen diskuteras utifrån tre områden som är av stor vikt för att skapa lyckosamma internationella relationer. Områden vi valt att titta närmare på är marknaden, kultur och relationer.3.1 Marknad
Nedan är marknaden synad utefter två definitioner, dels marknaden som mötesplats för handel med varor och tjänster generellt41 men också utifrån definitionen av marknader som nya internationella mötesplatser. Utifrån dessa två definitioner utnyttjas teoretiska argumentationer som berör vad som driver företag till nya marknader, vilka möjligheter de ser samt vilka risker som en okänd marknad kan medföra. Vidare används begreppet, tillväxtmarknad eller tillväxtländer som kan definieras som marknader eller länder som genomgått en ekonomisk reform med avsikt att ta sig ur en svår situation och efter detta lyckats att bibehålla en stabil tillväxt.423.1.1 Internationaliseringsprocessen
Företags gränsöverskridande eller internationalisering kan delas in i olika nivåer eller steg beroende på hur långtgående integrationen med det andra landet är. Det första steget är då företag startar upp någon form av handel med ett annat land, antingen om det är import eller export. I det läget sker produktionen inom det enskilda landet och företaget vänder sig antingen direkt till konsument eller använder sig av olika distributörer. Det andra steget innebär att företag förankrar sig i landet genom etablering, antingen genom att upprätta avtal med agenter på plats eller genom att bygga upp en egen försäljningsorganisation. I det tredje steget startar företaget upp en egen produktion i landet. I det skedet handlar det om ett gränsöverskridande i en djupare mening och företaget blir i sin verksamhet transnationellt. Företagets förmåga att konkurrera på marknaden ökar genom närvaron. Det vanligaste svenska sättet att starta upp egenproduktion är att bilda dotterbolag, skapa samriskföretag med eller köpa upp konkurrenter på marknaden. Det fjärde steget innebär att företaget flyttar sin geografiska tyngdpunkt det vill säga huvudkontor och ledning. I ett det femte steget har antalet utländska ägare blivit allt fler. Det sjätte steget innebär att företaget är statslöst det vill säga att verksamhet finns på många olika platser runt om i världen.43 Uppsalamodellen eller de skandinaviska stegen som de också kallas är en modell för hur företag stegvis ska ta sig in på en ny marknad. Företag som vänder sig till en ny marknad bör först enligt Uppsalamodellen använda sig av lågrisktransaktioner, eventuellt genom agenter och distributörer innan företaget lär känna marknaden. Det är först efter en längre tid, när företaget känner sig säker på den nya marknaden som det kan bli aktuellt att ytterligare närma sig marknaden genom exempelvis etablera ett dotterbolag.44 41 www.ne.se 42 Cavusgil (2002) 43 Törnqvist (1996) 44 Hollensen (2007)
Kapitel 3 Referensram
För företag att agera i enlighet med vad Uppsalamodellen föreslår behöver dock inte innebära en självklarhet att följa dessa gradvisa steg utan i vissa fall startar företag med en direkt investering. För en viss typ av företag kan detta just vara en förutsättning för att överhuvudtaget vända sig till nya marknader. Detta kan delvis bero på företagets avsikt med etableringen och hur dess struktur ser ut. Det är inte säkert att verksamheten fungera på ett sätt som tillåter försäljning exempelvis genom agenter och distributörer.45
Ytterligare en modell för internationalisering är nätverksmodellen. Modellens bidrag är hur företag genom sitt nationella nätverk kan hitta nya kontakter på nya marknader, det vill säga att de genom kontakter företaget knutit till sig. De kan det då inom nätverket utveckla internationella band som kan fungera som en utgångspunkt för ett företags transnationella etablering.46
3.1.2 Drivkrafter
I studier där gränsöverskridande i form av flöden och kontakter har iakttagits har drivkrafterna bakom uppmärksammats. En teoribildning är handelsteorin där frågan: varför handel uppstår mellan territorier? diskuteras. Svaret hamnar i att människors ekonomiska handlande går ut på att öka den egna vinsten eller förmögenheten och att handel med varor och tjänster gör detta, den ökar välståndet. Detta har med olika länder eller territoriers olika fördelar antingen de är absoluta eller komparativa att göra. Exempelvis när det handlar om produktion av en vara kan ett land ha bättre förutsättningar än ett annat och då produceras varan där villkoren är bäst. Dessa skillnader har bland annat med naturförhållanden att göra. Att ett land har bättre förutsättningar ger det komparativa fördelar i form av lägre kostnader för arbete och genererar en högre produktivitet. Det faktum att länder har olika fördelar utnyttjas därför så att det land som har fördel specialiserar sig på den varan och exporterar överskottet. Dessutom har den fira handeln mellan dessa stater som specialiserar sig lett till ytterligare ökat välstånd. Den specialisering som enligt handelsteorin sker för länders produktion av vissa varor på grund av olika fördelar kan föras i resonemang kring andra gränsöverskridande relationer och flöden.47 Traditionellt sett har kan det identifieras tre grundläggande faktorer för internationalisering, för svenska företag att vända sina blickar mot omvärlden har varit för det första att säkra råvaror till produktion det vill säga säkra leverantörer.48 Det handlar om behovet att internalisera, det vill säga kontrollera de resurser som används genom att innesluta dessa inom verksamheter och på så sätt skydda dem från konkurrenter.49 Företag har också genom internationalisering sett
möjligheter till att hitta konkurrensmässiga fördelar på nya marknader då de varit överlägsna i produktionsteknik eller genom sitt starka varumärke. Den tredje faktorn är handlar om att företag ser möjligheter till att hitta lägre kostnader för sin produktion för att klara av att konkurrera med importerade produkter. Internationaliseringen kommer inte helt av sig själv utan företagsledare som väljer att öppna upp företaget för en internationell marknad måste ta hänsyn till de olika förutsättningar olika marknader uppbringar företaget kommer ställas inför.50 45 Barkema och Drogendijk (2007) 46 Hollensen (2007) 47 Törnqvist (1996) 48 Bartlett et al. (2003) 49 Törnqvist (1996) 50 Bartlett et al. (2003)
Kapitel 3 Referensram
Varför företag väljer att se sig om efter nya marknader grundas som enligt ovan på ett antal faktorer som kan delas upp i två grupper, dels lockande faktorer och dels tvingande faktorer.51 Lockande: ‐ Lägre produktionskostnader ‐ Lägre lönenivå ‐ Högre produktivitet ‐ En högre teknologisk kompetens ‐ Skattemässiga fördelar ‐ Skalfördelar i produktionen/ökad kapacitet ‐ Närhet till en specifik marknad Tvingande: ‐ Ett ökat konkurrenstryck ‐ Liten hemmamarknad De tvingande faktorer har företagen en tendens att mer passivt anpassa sig till, vilket innebär att företag långsamt anpassar sig till marknadens nya förutsättningar.52 Vid problematiken med en liten hemmamarknad krävs det av företaget att se sig om efter nya marknader om företaget vill expandera.53 För företag som upplever ett ökat konkurrenstryck kan även en internationalisering krävas för företagets överlevnad.54
Möjligheten till att sänka kostnaderna för produktionen är alltså en starkt bidragande faktor till den ökade internationaliseringen. Det finns ett sökande efter nya marknader och kostnadseffektiva produktionsfaktorer.55 Fördelar som är specifika för en lokalisering, det vill säga att nivån på löner, transporter och andra kostnader är lägre och/eller produktiviteten är högre än i hemlandet lockar också det företag till nya marknader. Ytterligare anledningar är de fördelar som är företagsspecifika, det vill säga att det andra landet har bättre tekniskt kunnande eller en högre kapacitet för produktion. Dessa fördelar utnyttjas genom att företaget vidgar sin verksamhet till ett sådant land. En annan anledning är de eller ett visst läge med närhet till en viss marknad.56
Att genomföra förändringar sker inte per automatik. Det är personer som ligger bakom och innehar en drivkraft för att genomföra dessa och fatta beslut. Personers drivkraft glöms ofta bort i teorin men i praktiken spelar den egna drivkrafter en stor roll. Det är individen oavsett om det är företagsledaren i det stora företaget eller entreprenören som ligger bakom beslut företagets förändring och tillväxt. Bakom drivkraften till besluten ligger exempelvis ett kunnande, en idé eller erfarenhet. Hur företagaren driver företaget är betydelsefullt för vilka möjligheter det kommer ha.57 51 Hollensen (2007) 52 Ibid. 53 Törnqvist (1996) 54 Hollensen (2007) 55 Bartlett och Ghoshal (1998) 56 Törnqvist (1996) 57 Johansson och Lindmark (1996)
Kapitel 3 Referensram 3.1.3 Möjligheter
En påverkande faktor för vilka möjligheter som finns för relationer är länders former för produktion. Med det menas vilka tillvägagångssätt människor utvecklat för försörjning, hur arbete organiseras samt hur resurser tas till vara på och utnyttjas. I Europa finns dels den agrara formen kvar parallellt med den industriella samtidigt som olika efterindustriella former ständigt växer fram. I den nya framväxten av olika nya produktionsformer har betydelsen ökat kring att skapa kontakter, arbeta med hantering av information samt att bygga upp kunskap.58
Den förändring som skett i Europa kan ses på olika sätt. På en makronivå syns skillnader i hur handelssammansättningen mellan länder ser ut, konkurrensförhållanden har förändrats och förvärvsarbetet har fått en annan innebörd. På en mellannivå mäsks förändringar rörande städernas funktion, nya möjligheter till lokalisering samt transportströmmar. På en mikronivå syns förändringar i de insikter som finns kring vad som krävs för att bygga upp kunskap, förnyelse, intellektuell utveckling samt kunskapsöverföring mellan individer.59
För att bedöma framtidens utsikter för Sveriges möjligheter i Europa måste ställning tas till begreppen stabilitet och förändlighet. Det kräver att en bedömning görs angående relationer mellan länder med avseende på hur pass stabila de är. Att skapa stabila relationer påverkas av huruvida det finns etablerade vägar för att få inflytande, väl inarbetade kontaktnät samt beständiga relationer.60
I de nya tillväxtmarknaderna ges företag runt om i världen en möjlighet att ta del av denna genom investeringar både direkta och indirekta. Lagar och regleringar har förändrats på många av dehär marknaderna för att anpassa sig till utländska investerare och bli en del av den globala ekonomin. I dessa länder satsar de på infrastruktur information om marknaderna blir allt mer tillgänglig. Det finns också ett intresse av att ligga långt framme teknologiskt, vare sig det gäller att lära sig nya metoder eller erbjuda det som inom landet finns utvecklat sedan länge. Både genom politiska ögon och i ledarnas för de stora företagens perspektiv så upptäcks den internationella handelns positiva fördelar för båda parter.61
Den fysiska närheten är viktig mellan länder. En allmänt vedertagen levnadsregel för människor är och har varit att vilja förhålla sig fysiskt nära sina relationer. Människan tenderar att vilja minimera besvär och kostnader när de behöver flytta på sig. Vad det gäller marknadsförhållanden och konkurrenter tenderar människor att klumpa ihop sig inom ett territoriellt område snarare än att sprida ut sig. Fysiska avståndet påverkar även människors kontakter och rörelsemönster.62
3.1.4 Risker
Företags val av marknad hör samman med ett ökat ekonomiskt risktagande. En bidragande faktor till att den att etableringen på en ny marknad innebär ett högre risktagande än på hemmamarknaden är avstånd. Avståndet mellan relationens parter som innebär en risk är fysiskt såväl som kulturellt. När företag ska välja marknad bör de även göra det med hänsyn till etableringshinder eftersom dessa riskerar en lyckosam och effektiv sådan. Hindren måste 58 Törnqvist (1996) 59 Ibid. 60 Ibid. 61 Cavusgil et.al. (2002) 62 Törnqvist (1996)
Kapitel 3 Referensram
Figur1. Styrningsverktyg för riskutvärdering betraktas efter hur fort företaget kan ta sig förbi dessa, det vill säga hur lång processen kommer att bli. Vid val av marknad bör företaget även ta ställning till politiska risker, valutarisker samt kommersiella risker. En risk för företag som ska välja marknad är att det tar för lång tid att undersöka alla tänkbara alternativ och då riskeras att informationen de fått om marknaden blir allt för gammal.63
Dålig eller svåråtkomlig information om marknaden kan i vissa fall vara förknippat med etablering på en ny marknad. Detta kan i sin tur leda till problem med att analysera marknaden och dess möjligheter samt att utforma det bästa strategiska förhållningssättet. För att undgå risker kan företag söka upp olika
former av information. Med hjälp av informationen kan företagen lättare avgöra vilka risker som finns. 64 Informationen kan hämtas från antingen primära eller sekundära källor. De primära källorna kontaktar företag för att få information som specifikt rör den bransch de verkar inom. Primära källor kan exempelvis vara konsultföretag, ambassaden i det andra landet, agenter eller samarbetspartners. Sekundära källor till information kan företag finna genom material som ges ut av exempelvis The Economist, av banker och finansinstitut eller universitet.65
66
3.2 Kultur
Kultur kan beskrivas som det tysta språket vi människor talar, vårt beteende. Kultur beskrivs ofta som det sätt vi människor lever, som summan av det inlärda beteende eller mönster vi följer samt våra attityder.67 Det går inte endast definiera kultur som våra traditioner eller som en nationalitet utan kultur är ”allt” vi gör och är. Att tillhöra en kultur innebär att ett system delas. Att dela en kultur tillåter människor att kommunicera på ett effektivt sätt med varandra. Att dela en kultur kan även kopplas till frågor som rör vår identitet. 68 Ofta missförstås den av andra kulturer.69 63 Moberg (2000) 64 Cavusgil et al.(2002) 65 Ibid. 66 Ibid. 67 Hall (1980) 68 Hall (2005) 69 Hall (1980)
Kapitel 3 Referensram 3.2.1 Barriärer
Det finns olika hinder för flöden och relationer. De kan vara fysiska, tekniska, fiskala, kulturella, etniska och så vidare. Det skapar barriärer som uppstår mellan olika staters administrativa revir, mellan grupperingar av individer med olika etnisk bakgrund, mellan olika kulturområden och språktillhörigheter.70Olika länder skiljer sig i olika avseenden och företag som vill agera på en annan nationell marknad måste ta sig över ett antal barriärer. De måste även förstå att skillnader finns och göra det som kan göras för att övervinna dessa vilket är av stor vikt om ett företag vill lyckas på den nya marknaden. Det kan röra sig om alltifrån infrastruktur till historiska olikheter.71
Ett fysiskt hinder är hinder för transporter speciellt områden där transporter haft en sämre framkomlighet som i skogs och bergsområden som påverkat mönstret av flöden och kontakter. Transporter som sker över områden som avgränsas av vatten har däremot utvecklats till geografiska områden med god framkomlighet. Förändringar i transportnät ändras även över tiden exempelvis har järnväg byggts om i Europa och vissa linjer har upphört. I dag är ett vanligt transportmedel över gränserna flyg. Ett avstånd som fågelvägen ligger nära kan trots det kräva en förflyttning först inom landet till flygplats och sedan förflyttning från det andra landets flygplats vilket gör att avståndet i själva verket förlängs. En form av fysiska barriärer är olika tekniska hinder. Sådana hinder kan vara att det är olika standard på elektronisk utrustning eller så enkla saker som olika standard och passform på pappersformat. 72
Kulturella och etiska barriärer mellan länder är hinder som tenderar att hålla i sig. Människors identitet har nämligen en dubbeltydig innebörd, dels att människor med samma identitet har en gemenskap och likhet med varandra och dels att det finns en avgränsning gentemot andra. Oavsett om det handlar om etnisk, kulturell eller ett folks identitet finns områden som ständigt diskuteras. Ett sådant är den tillit som finns inom den grupp som identifierar sig med varandra. Ett annat är det gemensamma språket och dess innebörd. Att ha samma språk skapar förutsättningar för deltagande. En annan faktor som diskuteras är den gemensamma världsbilden som uppstått genom en gemensam historia och minnen. Den gemensamma världsbilden anses även grunda sig i religioner och föreställningar kring den samt de värderingar och normer som dessa föreställningar skapat. Länder och områden som delar kulturell och etnisk bakgrund kan kallas för ett meningsrum. Inom dessa finns stora likheter och förståelsen är stor.73 Det är de kulturella barriärerna som företag upplever är de mest komplexa att överkomma. Det är inte endast kulturen som skiljer sig från ett land till ett annat utan också hur företagskulturen ser ut i de olika företagen och hur dessa företag lyckas överkomma dessa skillnader. Det är de professionella relationerna som i sin tur påverkar hur företagskulturen ser ut. Hur väl ett företag ska lyckas att ta sig över de kulturella barriärerna präglas av dess förmåga att skapa informella relationer. Viss problematik som kan försvåra detta är det så kallade administrativa arvet som chefer och företagsledare präglas av. Det administrativa arvet kan beskrivas som organisationens normer, värderingar och hur företaget faktiskt agerar. En viktig uppgift för 70 Törnqvist (1996) 71 Bartlett och Ghoshal (1998) 72 Törnqvist (1996) 73 Ibid.
