Leken med den
lilla röda bollen
på is
En kvalitativ undersökning om bandyns historiska
betydelse för Nässjös stadsidentitet
KURS:Historia för ämneslärare, 61 - 90 hp PROGRAM: Ämneslärarprogrammet FÖRFATTARE: Moa Öberg EXAMINATOR: Anders Dybelius TERMIN:VT 2020
Abstract
The study’s focus is on examining the bandy’s significance for Nässjö’s city identity. The theoretical approach is the historical consciousness that focuses on how we understand history through the connection between the past, present and future. The second approach of the study is the ideas of place identity about how a place and an identity interact and affect us.
Participants or former participants in the Nässjö local community association and the bandy movement have been interviewed in order to investigate the bandy’s significance for the city of Nässjö. They reason about the sport’s relationship to Nässjö’s past, the importance of bandy in Nässjö’s identity and the bandy’s continued importance in the future. The study intends to investigate whether those active in the bandy movement believe that bandy has been important for Nässjö’s city identity based on a historical approach.
Overall, the study shows that bandy has been of importance to Nässjö in the past but has lost its significance in the present and will have an unchanged role in the future. The study shows that bandy has been one of the reasons why Nässjö was put on the map of Sweden and is to this day a famous bandy town.
Key words:
Bandy, city identity, history awareness, history of didactics, Nässjö,
Sammanfattning
Studiens fokus har avseende att undersöka bandyns betydelse för Nässjös statsidentitet. Den teoretiska ansatsen är historiemedvetenheten som fokuserar på hur vi förstår historia genom sambandet mellan det förflutna, samtid och framtid. Studiens andra teoretiska ansats är platsidentitetens tankar om hur en ort och en identitet samverkar och påverkar oss.
Delaktiga eller före detta delaktiga i Nässjö hembygdsföreningen och bandyrörelsen har intervjuats i syfte att undersöka bandyns betydelse för Nässjö stad. De resonerar kring sportens relation till Nässjös förflutna, vilken betydelse bandyn har i Nässjös identitet samt bandyns fortsatta betydelse i framtiden. Studien ämnar sig att undersöka om aktiva i bandyrörelsen anser att bandyn har varit av vikt för Nässjös identitet utifrån ett historiskt förhållningssätt.
Sammantaget visar studien att bandyn har varit av betydelse för Nässjö i det förflutna men har förlorat sin betydelse i samtid och kommer ha en oförändrad roll i framtiden. Studien visar att bandyn har varit en av anledningarna till att Nässjö sattes på Sverigekartan och är till denna dag en känd bandyort.
Nyckelord:
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 5
1.1 Syfte och frågeställning ... 5
2. Metod och Material ... 6
2.1 Metod ... 6 2.1.1 Tillvägagångsätt ... 7 2.1.2 Insamling av data ... 8 3. Forskningsläge ... 8 4. Teoretisk ansats ... 12 4.1 Historiedidaktik – historiemedvetande ... 12 4.2 Platsidentitet ... 15 5. Bakgrund ... 17 5.1 Nässjös historia ... 17 5.2 Bandyns historia ... 18 5.3 Bandyn i samtiden ... 19 6. Resultat ... 20
6.1 Bandyns relation till Nässjö i det förflutna ... 21
6.2 Bandyns roll för Nässjös identitet ... 26
6.3 Bandyns framtid i Nässjö ... 29
7. Diskussion och slutsatser ... 33
8. Vidare forskning ... 35 9. Käll- och litteraturförteckning ... 37 9.1 Källor: ... 37 9.2 Litteratur: ... 37 9.3 Elektroniska källor: ... 38 10. Bilagor ... 39 10.1 Intervjuguide ... 39
1. Inledning
År 1864 dras järnvägen förbi Nässjö vilket resulterar i att Nässjö växer och slutligen får stadstadgor 1914. Nässjö har sedan dess varit en järnvägsknut som förbinder norr med söder. Staden har förutom järnvägen varit känd för sin bandyverksamhet ungefär lika länge. Bandyn kom till Sverige 1895 och infördes i Nässjö redan 1907, därav 7 år innan Nässjö officiellt blev stad. Sedan dess har bandyverksamheten varit Nässjös främsta och mest kända idrottsverksamhet.1
En av stadens främsta bandyspelarna från Nässjö IF nämner i sin biografi från 1957 att bandyn enligt ishockeyns förespråkare varit en sport som hotats av utrotning2. Trots detta fortsätter sporten att leva vidare. I Nässjö är bandyverksamheten fortfarande stor, trots att kringliggande orters bandyverksamhet har fått lägga ner.
I stadskärnan står sedan 1999 Nässjös bästa och enligt Arne Argus en av Sveriges främsta bandyspelare som staty, Nicke Bergström. Det säger en del om vad man värdesätter i en liten stad som Nässjö.3 Oavsett om bandyn hotas att försvinna från Sverige återfinns fortfarande ett stort bandyintresse från Nässjöborna sett till publiksiffror och sponsorer.4 Genom att föra samman idrottshistoria och historiedidaktik är avsikten med denna uppsats att ta reda på hur bandyn spelar in i Nässjös stadsidentitet, med hjälp av att se hur bandyrörelsen förhåller sig till det förflutna och stadens identitet.
1.1 Syfte och frågeställning
Uppsatsens syfte är att undersöka historiemedvetandet inom Nässjös bandyrörelse och därmed sammanföra idrottshistorisk forskning med historiedidaktik. Inom historiedidaktiken återfinns begreppet historiemedvetenhet. Begreppet är nära förknippat med identitet, inställningar till det förflutna och förväntningar på framtiden. Syftet är därför att förstå hur aktiva inom bandyverksamheten relaterar sin sport till stadens förflutna och identitet, samt hur de ser på sportens framtid. Följande frågeställningar är aktuella:
1 Då och nu i Nässjöbygden Årg. 22 (2012), Nässjöbygdens hembygdsråd, Nässjö, 2012 s. 5 2 Bergström, Nicke, Bandy i bollen, Argus, Eksjö, 1957 s. 207
3 Argus, Arne, Nässjö IF 100 år: en jubileumskavalkad, A. Argus, Linköping, 1999 s. 97 4 Svenska lag. Nässjö IF. (Hämtad: 2020-24-10)
• Hur ser aktiva inom bandyrörelsen på sportens relation till Nässjös förflutna? • Hur anser aktiva inom bandyrörelsen att bandyn format Nässjös identitet genom
historien?
• Hur ser aktiva inom bandyrörelsen på bandyns framtid i Nässjö?
2. Metod och Material
2.1 Metod
För att genomföra studien har en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie valts för att undersöka vilket historiemedvetande som finns inom bandyrörelsen i Nässjö utifrån ett stadsidentitetsperspektiv. Valet av en semistrukturerad intervjustudie är för att bidra till en djupare förståelse än vad en kvantitativ undersökning hade gjort. Fördelen med en semistrukturerad intervju är att man kan markera svaren i en redan utformad intervjuguide och därmed lätt att sammanfatta och analysera respondenternas svar.5 Ett vanligt tillvägagångssätt i semistrukturerade intervjuer är att följa en intervjuguide som är indelad i olika teman. Vidare har valet att dela upp intervjuguiden utifrån två teman för att skapa ett relevant källmaterial till uppsatsen. Bryman menar att frågorna bör vara ställda på ett sätt som möjliggör att respondenten kan delge intervjuaren information om hur hen upplever sin värld, vilket har tagits i noggrann hänsyn inför formuleringen av intervjufrågorna.6
Ett målstyrt urval av respondenter har valts. Syftet har varit att hitta personer med erfarenhet och kunskap i både Nässjös historia och bandyverksamheten i Nässjö. Den första respondenten fick frågan om hen kunde rekommendera fler deltagare till undersökningen som skulle vara lämpliga för undersökningen. På detta sätt gjordes ett snöbollsurval av deltagarna.7 I slutändan accepterade sju respondenter till att vara delaktiga i undersökningen. Motiveringen var att deltagarna skulle vara uppvuxna i Nässjö och inom bandyrörelsen, samt ha en koppling till antingen hembygdsföreningen i Nässjö eller föreningen Nässjö IF, alternativt ha båda kopplingarna för att kunna koppla respondenternas svar till ett historiemedvetande. Utöver detta har majoriteten deltagare publicerat något om Nässjö IF i någon mån under sina aktiva år, både
5 Bell, Judith & Waters, Stephen, Introduktion till forskningsmetodik, 5., [uppdaterade] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2016 s.
189
6 Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, 2., [rev.] uppl., Liber, Malmö, Sverige, 2011 s. 563 7 Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder, 2011 s. 498
spelare och styrelsemedlemmar i Nässjö IF, på så sätt skapas reliabilitet för undersökning samt validitet. Eftersom studien avser att undersöka bandyn i Nässjö IF kommer deltagarna därav vara av manligt kön, då inga kvinnor var delaktiga i bandyrörelsen under en lång period i Nässjö IF:s historia. Deltagarna är av olika åldrar, men valet har varit att fokusera på personer som var aktiva i spelet, ledningen och sportjournalistiken kring bandyn. Deltagarna har delats in i två grupper: Den äldre generationens bandy och den yngre generationens bandy. Den äldre generationens bandy är födda mellan åren 1930 – 1950 medan den yngre generationens bandy är födda 1970 – 1990. För att reliabiliteten för Nässjös nuvarande situation ska bli trovärdig har aktiva personer idag valts ut från Nässjös IF:s bandystyrelse. Resultatet för undersökningen gör inte anspråk på att resultatet är generaliserbart för hela bandyrörelsen i Nässjö men tillräckligt för en första undersökning. Ytterligare forskning krävs för att säkerställa ett fullständigt resultat.
2.1.1 Tillvägagångsätt
Respondenterna har också delgivits sina rättigheter innan intervjun påbörjats, eftersom det är en viktig aspekt inom de etiska riktlinjerna när man arbetar med intervjuer8. Respondenterna har därför fått veta syftet med undersökningen och varför de valts ut inför intervjuerna samt att de när som helst kan välja att avbryta intervjun eller välja att inte svara på en fråga. Enligt det konfidentiella löftet har respondenterna rätt att välja om de vill hållas helt anonyma i undersökningen eller om de vill bli nämnda vid namn, vilket klargjorts innan intervjun9. Därefter har deltagarna fått välja om de vill delta i undersökningen och då har en tid för telefonintervju fastslagits. Under intervjun utgick författaren från en semistrukturerat intervjuguide för att underlätta intervjun. Intervjuguiden var indelad i två teman, bandyrörelsen och identitetsskapande för att beröra alla viktiga aspekter av studien under intervjun. Vidare innefattade intervjufrågorna tre olika tidsperspektiv, det förflutna, samtid och framtid. Utformningen av intervjuguidens frågor har utöver tema och tidsperspektiv också anpassats efter tidigare forskning samt källmaterialet. Framförallt Arne Argus böcker, som var en av de främsta sportjournalisterna i Småland under bandyns storhetstid.10 Efter genomförandet av
8 Bell & Waters, Introduktion till forskningsmetodik, 2016 s. 190 9 Ibid, 190
intervjuerna har det inspelade materialet transkriberats. Därefter valdes det som ansågs väsentligt för undersökningen ut.
2.1.2 Insamling av data
Insamlingen av data skedde över telefonintervjuer på grund av den rådande pandemin vilket i sin tur kan ha påverkat resultatet för studien. Intervjuerna spelades in och transkriberades av författaren. Den insamlade datan användes enbart för undersökningen och har inte publicerats någon annanstans än i undersökningen för att deltagarna ska hållas helt anonyma även för framtida studier.
I undersökning har författaren valt att avgränsa sig till att fokusera på bandyrörelsen i Nässjö då undersökningen ska analysera Nässjö och bandyn i de förflutna, samtid och framtid utifrån stadsidentitet och historiemedvetenhet. Det finns flera kunniga bandyexperter i staden men författaren har valt att avgränsa sig och fokusera främst på människor med kunskap och erfarenhet av både Nässjö IF:s bandyverksamhet och Nässjös historia. Därav får undersökningen både ett spelar- och åskådarperspektiv och ett styrelseperspektiv där flera respondenter är aktiva i hembygdsföreningen och därav sakkunniga i Nässjös förflutna.
Vidare har valet att göra ett målstyrt urval av respondenter, alla kunniga i bandy, Nässjö IF och Nässjös historia. Den första respondenten valde att delta i undersökningen och ville därefter rekommendera andra deltagare, därav har ett snöbollsurval gjorts.11
3. Forskningsläge
Det förekommer således fåtal studier som är kopplade till stadsidentitet och historiemedvetenhet inom idrottsvärlden. Den här studien avser därmed att applicera identitet i kopplingen mellan stadsidentitet och historiemedvetande.
Christer Ericsson är professor i svensk idrottshistoria och skrev 2004 en avhandling om bruksorter och idrott.12 Han går igenom de utomstående faktorerna under 1800 – talets mitt som banade väg för idrottssamhället i Sverige. Befolkningen ökade i och med att industrialismen
11 Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder, 2011 s. 498
12 Ericsson, Christer, Fotboll, bandy och makt: idrott i brukssamhället, Carlsson i samarbete med Fotbollsakademin i
och urbaniseringen tog fart i Sverige. Ericsson beskriver att de nya levnadsvillkoren skapade krav på dels det sociala men även det politiska livet. Kravet på politiskt inflytande och reformer inom svensk politik skapade utrymme för nya idéer i form av religiös, ekonomisk och politisk liberalism- och socialism. Nämnda idéer och tankar blev grunden för de tre folkrörelserna; arbetar-, frikyrko- och nykterhetsrörelsen. Jämsides med dessa folkrörelser växte även idrottsrörelsen fram, då i form av en hälsofrämjande aspekt. Först i slutet av 1890 – talet blev idrottsrörelsen ”sportifierad”, således mer presentations och resultatinriktad. Behovet av idrottslivet ökade i samband med industrialiseringen och urbaniseringen, därav menar Ericsson att historiskt sätt har det alltid funnits ett samband mellan industrialismen och idrottens framväxt. Ericsson menar även att idrottslivet kom med en rad fördelar för medborgarna. Förutom att idrott ger god hälsa och en meningsfull fritid menade medborgarna att idrotten höll alkohol och kriminalitet borta. Idrotten blev också en naturlig mötesplats för invånarna, där olika sociala bakgrunder kunde utveckla förståelse och sammanhållning över klassgränserna, idrotten blev senare ett medel för klassutjämning i brukssamhällen. Ericssons forskning har fokuserat på idrotten i brukssamhällena som vuxit fram med anknytning till bruks- och sågverksindustrin. Ericssons forskning visar att brukssamhällen ofta är sammanknippade med kollektiva lagsporter som bandy och fotboll. Vidare beskriver han att brukssamhällen ofta har en stark ”vi-känsla” och idrotten fungerar som en identitets- och gemenskapsförstärkande faktor emot samhället och företag men även mellan individer i samhället. En annan faktor som Ericsson väljer också att lägga fram är att landsbygdens lag inom både fotboll och bandy nått framgångar. Ericsson lägger fram Sandviken och Skutskärs bandylag som exempel. Ericsson menar att framgången kan kopplas till de slutna brukssamhällenas förmåga att både skapa och bevara klubbkänsla. Klubbkänsla är förknippat med ortidentitet och har den sociala och geografiska närheten till det egna laget som grund.13
Ericsson sammanfattar bruksledningens syn på idrotten under 1900 - talet och menar att idrotten skulle fungera som ett sätt att bygga broar mellan bruksledningen själva och invånarna genom den gemensamma idrotten.14 Vidare lyfter han att idrottsrörelsens övergripande strävan var att föra samman samhällsklasserna. Exempelvis lyfter Ericsson att idrotten från början var en överklassysselsättning men att den med 1900 – talet börjar bli en arbetarklassyssla. Han avslutar med att lyfta att kamratskapet gynnades av den geografiska närheten som i sin tur bidrog till
13 Ericsson, Fotboll, bandy och makt: idrott i brukssamhället, 2004 s. 11 - 31 14 Ibid s. 153 - 157
framgång på planen för spelarna. Framgången i sin tur ökade publikintresset som skapade ekonomi för klubbarna. Ericsson lägger fram storlaget IFK Norrköping som under 1960 - talet utökade sin träningstid. Detta i sin tur ledde till konkurrensfördelar för brukslagen och därmed utnyttjades professionella resurser i form av betalda tränare både nationella och internationella. Detta bidrog till framgångar och stärkte således bruksandan och ökade publikintresset. När de idrottsliga framgångarna ökade fick såldes både företag- och ortnamnet god klang och deras gemensamma intresse att skapa bättre relationer mellan samhällsklasserna i den lokala miljön. Likaså stod idrotten för ett skötsamhetsideal vilket innefattade självbehärskning, taktiskhet, kollektivism och nykterhet vilka också var grundtankar i samhället. Ericsson avser därav att det var tack vare idrottens kultur som föreningsmedlemmarna fostrades in i ett kollektivt och demokratiskt liv. Denna demokratiska process realiserades skötsamhetsidealet helt i bruksledningens vilja.15
Tobias Stark skrev sin avhandling 2010 om ishockeyn koppling till folkhemmet och moderniseringen av Sverige.16 Hans syfte var att beskriva och analysera ishockeysportens framväxande nationella betydelse i Sverige. Hans urval sträckte sig mellan 1920 – 1972. Hans resultat pekade på att den svenska ishockeyns start var i samband med OS i Antwerpen 1920. Vidare lyfter han att det var ett elitdrivet projekt av ett fåtal unga aktörer bland samhällets toppskikt samt inom idrottsrörelsen. Han går vidare med att lyfta att grunden var de historiska omständigheterna i Antwerpen som väckte en opportunism hos aktörerna och en hunger efter ett internationellt utbyte vilket ledde till att vilja experimentera med bandysporten. Han påpekar dock även förvirringen bland svenskarna angående bandy och ishockey kan vara en faktor till investeringen och etableringen av ishockeyn i Sverige. Bandy gick nämligen under namnet hockey i många år innan sportens namn fastställdes. Stark lägger fram att en anledning till etableringen i Sverige kan vara de enskilda aktörernas chans att slå ett slag för Sverige men vidare lyfter han att den nationalism som rörde sekelskiftet under 1900 – talet pekar på affärs- och karriärsövervägande möjligheter samt chansen att resa utomlands. Stark lägger fram att ishockeyns utveckling i Sverige sedan skedde av enskilt engagemang och ambitionen var att göra gemene man engagerad i sporten. Sporten växte sig dock till en riksomfattande storlek men följde inte någon långsiktig plan. Vidare lyfter Stark att sporten ökade i samband med ett socialt nätverk, främst från fotbollsförbundets kontaktpersoner. Stark går vidare med att peka
15 Ibid s. 158
16 Stark, Tobias, Folkhemmet på is: ishockey, modernisering och nationell identitet i Sverige 1920 - 1972, idrottsforum.org,
ut att det var under pionjäråren som uppvisningsmatcher fungerade som en form av propaganda för sporten. Med tiden utökades engagemanget från ishockeyförbundet till enskilda aktörer och olika tidningar. Stark lyfter att trots ekonomiska svårigheter för sportens etablering i landet bidrog pressens skriverier om ishockeyn att spelet bäddades in i det kommersiella nöjeslivet. Den skriftliga agitationen fortsatte och utnyttjades till ishockeyns fördel. Stark menar att man målade upp sporten genom propaganda för att visa fördelarna med sporten till skillnad från den redan etablerade bandyn. Syftet menar Stark var att muta in en plats för ishockeyn i det svenska idrottslivet på bandyns bekostnad. Stark lyfter att detta i sin tur ledde till en dispyt mellan bandyvännerna och ishockeylanseringen. Bandyn menade att lanseringen av den nya vintersporten gick ut över ”deras ögonsten”. Stark lyfter dock att ishockeyn fick starkt fäste i norr och framställdes som en fostrande aktivitet för manliga ungdomar. Man gick nu från att sadla om landets bandyspelare till att skapa egna hockeyspelare.17
Den stora utvecklingen för ishockeyn menar Stark är efter krigsåren, med start 1945. Ishockeyn tog sig därmed upp från idrottsrörelsen marginal till att bli ett av Sveriges mest framstående folknöjen. Stark menar därav att ishockeyns nationella uppsving hade att göra med inlemmandet i folkhemsprojektet. Utvecklingen följde att konstisbanor för ishockeyn etablerades och runt 1950 – talet hade ishockeyn samma förutsättningar och tillgång till konstis som bandyn.18
Stark går sedan vidare med att lyfta ishockeyns nya giv. Efter en tid av kritik inom ishockeyn, där alkohol-skandaler, för hård spelstil, ekonomiska oegentligheter med mera, menar Stark att sporten genomgick ett moderniseringsarbete. Sporten skulle därav anpassas till den nya svenskheten som innefattade ett välfärdssamvete. Stark menar på att kalla krigets storpolitiska konflikter var det som satte prägel på sporten och framgången för ishockeylandslaget. Framförallt när Tre kronor tog VM-guld i Moskva 1957 samt Colorado Springs 1962. Här bidrog TV-sändningen och radiosändningarna under VM bidrog till svenska folkets ishockeyintresse framförallt genom Lennart Hylands reportage.19 Om USA istället haft ett bandylag hade bandyn då sett annorlunda ut, till exempel fler utövare om man jämför med ishockeyns idag starka fäste i stora delar av världen? Stark avslutar med att sätta ihop efterkrigstidens framgångar och kalla krigets Tre-kronor och menar att de faktorerna kom att
17Stark, Folkhemmet på is: ishockey, modernisering och nationell identitet i Sverige 1920 - 1972, 2010 s. 367 - 389 18 Ibid s. 389 - 390
underblåsa dess nära koppling till folkhemsidentiteten. Utöver Starks slutsats menar han även att medierna bidrog till att ishockeyn fick kött på benen. Stark avslutar med att längtan efter kulturuttryck och viljan att vilja se ishockey synkroniserades av svenska livsformer.20
4. Teoretisk ansats
I detta kapitel redovisas undersökningens teoretiska ramverk. De två övergripande teorierna: Historiemedvetenhet och Platsidentitet ska bidra till undersökningen resultat. Bland annat lyfter historiedidaktikern Klas-Göran Karlsson begreppet historiemedvetenhet som är ett historiedidaktiskt förhållningssätt att orientera sig i tiden och ett sätt att förhålla sig till undersökningens material. Vidare lyfter historikerna Sven Lilja och Ann Emilsson platsidentitet som är ett sätt att förstå respondenternas känsla och erfarenheter utifrån en hembygdskänsla.21 De båda begreppen är således viktiga för undersökningen.
4.1 Historiedidaktik – historiemedvetande
Historiedidaktiken kom till Sverige under 1990-talet och har sedan dess ökat i popularitet. Forskare inom historiedidaktiken förhåller sig främst till två överlappande grundfrågor. Den första frågan gäller människan möte med sin historia, dels som individer och dels som samhällsvarelser. Den andra frågan rör den historiska dimensionens plats, kultur, samhälle och skola. Karlsson beskriver historia som ett kommunaktivt ämne där man tar utgångspunkt i att göra rättvisa om hur man tar fasta på både produktion, förmedling och mottagande av historia.22 Vidare beskriver han historiedidaktikens område genom att ställa frågor kring vilken historia som produceras, hur den förmedlas och vem eller vilka den förmedlas till. Frågorna är knutna och ömsesidigt beroende av varandra. Inom historiedidaktiken återfinns flertalet begrepp därav historiebruk, historiekultur och historiemedvetenhet.
Historiebruk handlar om hur vi brukar historia. Anders Dybelius undersöker i sin avhandling Ett hållbart minne? Historiebruk kring Georg Carl von Döbeln 1818 – 2009 historiebruk som ett mänskligt behov. Dybelius lyfter Ulf Zanders avhandling som handlar om hur olika grupper
20 Ibid s. 390 - 392
21Lilja, Sven & Emilsson, Ann (red.), Lokala identiteter: historia, nutid, framtid, Högsk. i Gävle-Sandviken, Gävle, 1998 s.
7 - 9
22 Karlsson, Klas-Göran. Historiedidaktik: begrepp, teori och analys. I Historien är nu: En introduktion till historiedidaktiken, Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.), 2. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2009 s. 24
i Sverige förmedlar och brukar sin historia. Genom att se på olika händelser och aktörer genom olika historiebruk kan man utgöra hur människan brukat och använt sin historia. Dybelius lyfter fram hur Carl von Döbeln framställs genom historien av olika grupper. Fram till 1945 lyftes Döbeln precis som många andra aktörer som gjort sig framgångsrika genom krig genom historien fram som en symbolgestalt för nationen. Döbeln användes såldes i ett nationellt identitetsbygge. Efter 1950 menar Dybelius fokus skiftade från det nationella till det lokala. I det lokal-ideologiska historiebruket använder man istället historiska gestalter och ger dem ett symbolvärde för den lokala kontexten. Dybelius menar att Döbeln blivit en storhet och givit den lokala en signifikant betydelse och en plats i historien. Framförallt på platser där Döbeln levt och verkat.23
Historiekultur är den kulturella arenan där ett samhälle kommunicerar och värderar vilken historia som ska ägnas uppmärksamhet, således ”vilken som ska läras ut och läras in, forskas om, ställas ut, arkiveras, celebreras och debatteras”. Framförallt innefattar historiekulturen de historier som ett samhälle inte uppmärksammar och vårdar sig om. Historiemedvetenhet som kommer genomsyra min undersökning kommer till uttryck och undersöks i historiekulturen.24
Undersökningens huvudbegrepp är historiemedvetenhet. Karlsson definierar begreppet som relationen mellan tolkningen av det förflutna, förståelse för samtiden och perspektiv på framtiden. Det blir därav ett sätt att orientera sig i tiden utifrån olika samhällsförändringar.25
Historiemedvetande är med andra ord den mentala process genom vilken den samtida människan orienterar sig i tid, i ljuset av historiska erfarenheter och kunskaper, och i
förväntning om en specifik framtida utveckling.26
På det sättet beskriver Karlsson historiemedvetenhet. Vidare menar han att historiemedvetenhet ingår i det historiedidaktiska området om hur historiekulturen kommer till uttryck i helhet. Historiemedvetenhet är ett sätt för människor att orientera sig i tiden för att skapa mening. Genom att relatera sig till olika tidssammanhang kan grupper hålla samman från samma tid
23Dybelius, Anders, Ett hållbart minne?: historiebruk kring Georg Carl von Döbeln 1848-2009, Institutionen för historiska
studier, Göteborgs universitet, Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2012,Göteborg, 2012 s. 182 - 183
24 Karlsson. Historiedidaktik: begrepp, teori och analys. 2009 s. 58 25 Ibid s. 58
eftersom de delar ett gemensamt historiskt tankemönster.27 Historiemedvetenhet har därav en central betydelse för att bevara och göra historia i ett samhälle. Karlsson förklarar att historiemedvetenhet innefattar ett sammanhang mellan hur det förflutna ska tolkas, hur nutiden ska förstås och hur framtiden ska uppmärksammas. Förutsättningsvis att historia brukas utifrån varierande behov och intressen på olika nivåer. Under sådana förhållanden handlar historiemedvetenhet om att analysera och förstå hur samt vilket syfte människan använder sin historia. Detta kan ge uttryck på olika sätt i olika samhällen och olika tider beroende på vilket samhälle som står i fokus. Karlsson förklarar att historiemedvetande kan ske utifrån Jörn Rüsens tankar om historiemedvetande utifrån 4 slag av historiemedvetande. Det traditionella, det exemplariska, det kritiska och genetiska historiemedvetandet. Det traditionella historiemedvetandet ser tiden som oföränderlig, cyklisk och repetitiv och menar att historien är evig. Berättelser ur det traditionella historiemedvetandet kretsar kring att kontinuitet i fråga om livsmönster och värden och menar att centrala händelser i historien bidrar till att hålla samhällsbevarande värden och själva samhället vid liv, alltså en färdig tradition. Det exemplariska historiemedvetandet grundar sig i ett dynamiskt tidsperspektiv. Handlingar och händelser i det förflutna bearbetas som exempel som i sin tur ska erbjuda lärdomar för eftervärlden. Det exemplariska historiemedvetandet till skillnad från det traditionella verkar i en värld av förändring både styrd och vägledd av både goda och dåliga exempel ur historien.28 Det kritiska historiemedvetandet står i motsats till de ovan nämnda. Det kritiska har inga bindande historiska mönster utan mot-berättelser för att relativisera historien för att finna belägg för att något är sant. Genom att relativisera historien genom värden och levnadsregler underordnas historisk förändring, det kritiska historiemedvetandet bygger såldes på systematiskt tvivel och finns mellan olika tidsperspektiv. Det genetiska historiemedvetandet däremot menar att förändring över tid förlorar hotfulla aspekter och öppnar istället för möjligheter för mänsklig aktivitet för att skapa en ny värld. Karlsson lyfter att genom att hålla sig kvar vid det gamla finns det risk som hotar vår historiska identitet. Genom att ställa historiska värden mot våra egna värden och se båda som tidsbundna och föränderliga.29
27 Ibid s.47
28Karlsson, Klas-Göran. Historia, historiedidaktik och historiekultur – teori och perspektiv. I Historien är närvarande: historiedidaktik som teori och tillämpning, Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.), 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2014
s. 61
Martin Alm lyfter människans användning av berättelser för att organisera sin verklighet. Alm lyfter Paul Ricœurs tankar om att berättelsen har en fundamental betydelse i människans sätt att förstå sig själv och sin omgivning. Ricœurs menar därav att berättelsen är grundläggande för vår historieuppfattning. Sammanfattningsvis menar Ricœurs att vår narrativa kompetens med hjälp av narrativa begrepp som mål, medel, motiv och aktörer blir centrala för historiemedvetenheten. Alm lägger även fram Jörn Rüsens liknande tankar om att det som berättas ger riktning och mål. Rüsen menar därav att det historiska tänkandet styrs av berättandet. Alm beskriver vidare att vårt historiemedvetande sker genom att vi knyter samman det förflutna, samtid och framtid för att skapa meningsfullhet.30 Genom att se respondenternas beskrivning av bandyns betydelse i Nässjö utifrån ett historiemedvetande kan man således se hur betydelsen för bandyn förändrads över tid samt var, när och hur den kom att bli betydande för stadens identitet.
4.2 Platsidentitet
Platsidentitet är ett relevant begrepp i denna uppsats eftersom de beskriver hur identitet skapas utifrån vilken plats man befinner sig på. Eftersom denna uppsats ska undersöka på vilket sätt bandyn är en del eller påverkar Nässjös identitet är begreppet relevant för studien. Mats Brusman är universitetslektor vid Linköpings universitet och han beskriver i sin doktorsavhandling: Den verkliga staden, platsidentitet som en territoriell identitet. Brusman menar att en identitet är kopplad till ett geografiskt område. Den kan syfta på nationell, rationell och lokal identitet. Lokal identitet syftar på en typ av hembygdskänsla och behöver inte vara kopplad till en unik plats utan kan därav vara kopplad till flera olika platser. Det kan till exempel vara orten där man vuxit upp. Olika platser kan vara knutna till identiteten oavsett hur mycket man besökt platsen.31 Brusman menar vidare att platsidentitet inte enbart handlar om själva platsen utan flertalet fysiska lokaliteter som gemensamt samt var för sig medverkar till att skapa vår bild av oss själva. Platsidentitet behöver inte betyda att man är bebodd på orten i nuläget eller vistas där regelbundet. Symbolvärdet för en plats har stor betydelse för identitetsskapandet utan att lokalhistoriska kunskaper är särskilt utvecklade. Platsidentitet är en rörlig skala men är
30 Alm, Martin. Historiens ström och berättelsens fåra: historiemedvetenhet, identitet och narrativitet. I Historien är nu: En introduktion till historiedidaktiken, Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red) 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2014 s. 255 -
258
31 Brusman, Mats, Den verkliga staden?: Norrköpings innerstad mellan urbana idéer och lokala identiteter, 1. uppl., Tema
kultur och samhälle, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Linköpings universitet, Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2008, Linköping, 2008 s. 42
knuten till den identitet som är förknippas med hembygden. Den kan såldes förflyttas internationellt som nationellt. Den platsknutna identiteten påverkas av drömmar, myter, mediebilder osv och kan därför knyta an till andra platser.32
Sara Brorström är docent och forskare vid Göteborg universitet och i sin forskning beskriver hon begreppet stadsidentitet. Brorström menar att olika aktörer försöker skapa gränser för att ge staden en identitet. Eftersom städer i dagens Sverige inte använder stadsmurar för att avgränsa för var en stad börjar och slutar blir detta ett sätt att skapa gränser för att tydligt skapa ”utanför- och innanförkänsla”.33 Stadsomvandlingen menar Brorström är djupt sammansvetsad i stadens historia och förutsättningar, det är därav inte enkelt att förändra en uppfattning av en plats då den är starkt förknippad med invånarnas händelser och känslor. Föreställningen av en stad är en personlig upplevelse, därav skapas staden i medvetandet. Personer utanför staden kan därav ha en annan bild i jämförelse med personer som är bebodda i staden. Den uppfattningen kan dock komma att förändras om en person flyttar in i staden och därmed tar till sig platsen historia och kan då känna sig som en del av stadsarvet trots avsaknad av en personlig koppling.34 Karlsson beskriver detta som ett grundläggande behov för att bli en del av historien. Vidare menar han att genom att historia brukas förstärks identiteten.35
Sven Lilja är högskolelektor i historia och Ann Emilsson som är adjunkt i historia beskriver den lokala identiteten med begreppet hembygdskänsla. Lilja och Emilsson förklarar hembygdskänslan i form av att vi som individer bär runt på en föreställning eller känsla för eller mot vårt närsamhälle. De lyfter att det finns flera olika uppfattningar av vad lokal identitet kan bestå av. Lokal identitet kan uppfattas enligt Emilsson och Lilja som en mentalitet eller folklig kultur. De beskriver att det lokala samhället växer till en slags kosmos som kräver invånarnas aktiva förhållningssätt, engagemang och inlevelse.36 Lars Dencik är professor i socialpsykologi och lyfter att begreppet identitet uttrycker hur individers identiteter formas i ett föränderligt samhälle. Han beskriver att begreppet identitet uttrycker tillhörighetsrelation.37 32 Brusman, Den verkliga staden?: Norrköpings innerstad mellan urbana idéer och lokala identiteter, 2008 s. 43
33 Brorström, Sara, Styra städer: om strategier, hållbarhet och politik, 1. uppl., Studentlitteratur, 2015 s. 18 34 Brorström, Styra städer: om strategier, hållbarhet och politik, 2015 s. 19
35 Karlsson, Historia, historiedidaktik och historiekultur – teori och perspektiv. 2014 s. 39 - 40
36 Lilja, Sven & Emilsson, Ann (red.), Lokala identiteter: historia, nutid, framtid, Högsk. i Gävle-Sandviken, Gävle, 1998 s.
7 - 9
37 Dencik, Lars, 'Hur formas individers identiteter i ett föränderligt samhälle?. I Lokala identiteter, Ann Emilsson & Sven
Dencik menar att innefatta en viss identitet visar på, i något avseende, att man är densamma eller likadan som någon/några andra. Vidare påpekar Dencik att det är viktigt att förstå hur identiteter formas. Dencik menar att identitet främst formas i samspelet mellan hur en individ subjektivt upplever världen och de kulturella och historiska ramar som betingar detta subjektiva upplevande. Identitetsutveckling är därav inte ett naturligt fenomen utan socialt.38 Ericssons forskning är ett bra exempel på hur idrott bidrar till identitetsskapande på ett socialt plan och att bygden och föreningen samverkar. Sandviken startade redan 1920 med att samverka mellan arbetarna, bandy- o fotbollsföreningarna samt företagen för att stärka Sandviksandan. Man skulle vara stolt över att leva och arbeta i Sandviken.39 På samma sätt kan man se att bandyn och fotbollen haft samma funktion i Nässjö som överlag varit en stor arbetarstad framförallt med arbeten inom järnvägen.
5. Bakgrund
5.1 Nässjös historia
För att förstå Nässjös identitet i dåtid, nutid och framtid och på vilket sätt bandyn är delaktig i detta krävs en kort introduktion i Nässjös historia. Erik Castegren skriver att Nässjö blev en fast bebyggelse relativt sent, och menar att den troligtvis kom till runt Vikingatiden. Vidare lyfter Castegren att ortsnamnet vittnar om detta. Han lägger fram att med Nässjö socken innefattade flera gårdar som var och är knutna till kringliggande sjöar40. Namnet Nässjö socken finns nämnt på ett diplom av Magnus Eriksson från 1333 och ska ha handlat om en bytesaffär mellan konungen och biskop Carl i Linköping. Enligt professor Natan Lindqvist ligger Nässjö gamla kyrka på en platå byggd på sankmark. Denna sankmark har således bildat en näs mellan Ryssbysjön och därav tror man att namnet Nässjö har sin härkomst därifrån. Samhället Nässjö växte fram i samband med järnvägen inträde 1864. Invigningen gjordes av hertigen av Östergötland, senare Kung Oscar II, den 1 december 1864.41 Nässjö blev därmed en järnvägsknut som förband Katrineholm och Nässjö, idag Stockholm och Malmö. År 1881 fick Nässjö stadsstadgor och ställning som kommunalt samhälle. Runt förra sekelskiftet ökade befolkningen kraftigt42.
38 Dencik, 'Hur formas individers identiteter i ett föränderligt samhälle?. 1998 s. 37 - 65 39 Ericsson, Fotboll, bandy och makt: idrott i brukssamhället, 2004 s. 79- 81
40 Castegren, Erik, Äldre tiders Nässjö: Nässjö socken intill tiden för järnvägens tillkomst, Nässjö, 1964 s. 7 - 11 41 En bok om Nässjö 1956, Utg., Nässjö, 1956 s. 6 - 20
42 J. Rydén. Nässjö. Nationalencyklopedi. 1981. (Hämtad: 2020:04:17)
Redan 1899 grundades Nässjö idrottsförening. Först på programmet var friidrott. 1907 startade bandyn som sport upp inom Nässjö IF. I och med den allsvenska starten på 1930 - talet kommer Nässjö IF att bli ett av bandyns storlag i Sverige. Sedan dess har Nässjö kallats för bandyns Mekka och har dragit stort publiksug ifrån hela Småland.43 Den främsta bandyspelaren i Nässjö är Nicke Bergström som i folkmun kallas ”Bandy-kungen”. Vid Nässjö IF:s 100 årsjubileum, 1999, avtäcktes bysten av Bergström på Stora Torget i Nässjös stadskärna.44 Bergström var själv med under den välkända SM-finalen 1949 på Perstorpsgölen i Eksjö mellan Nässjö IF och Edsbyn. Nässjö tog hem segern och vann SM-guldet. Bergström beskriver själv hur viktig matchen var för Nässjöborna efter att de varit i botten år 1948 och därför stort segern med fläsk och ärtsoppa på Stora torget i Nässjö.45 Matchen har fortfarande publikrekordet på sjöis med 14 809 åskådare.46
5.2 Bandyns historia
Eftersom bandyrörelsen är ett genomgripande begrepp i undersökningen krävs en kort introduktion av bandyns historia. Bandyn har sedan starten spelats med en rund boll och rundad klubba istället hockeyns platta klubba och puck. Bandyns historia i Sverige har startskottet redan 1896 då idrotts-greven Clarence von Rosen tog med sig sporten över havet från bandyns hemland England. Sporten har sitt urhem i den engelska staden The Fens och kallades där ”Hockey on the ice”. De första spelreglerna blev officiella 1891 i samband med att National Bandy Association bilades i England. Bury Fens Bandy Club var en av de tidiga bandyklubbarna som under 1890 – talet spred sporten till resten av kontinenten. Kaptenen för laget lämnade i januari 1891 över redskapen för Bandyn till Stockholms gymnastikförening.47 Clarence von Rosen bildade kort därefter Stockholms hockeyklubb. Vidare spelades den första organiserade bandymatchen 1901 på Nybroviken i Stockholm, vilket i sin tur ledde till att de nordiska spelen kom igång samma år. 48 Kort därefter 1903 gemenfördes den första bandyserien i Stockholm med 8 lag. Från 1906 var det Fotbollsförbundet i Sverige som hade hand om
43 Argus, Arne, Smålands idrottsförbund 100 år: en jubileumskavalkad, Smålands idrottsförb., [Jönköping], 2001 s. 145 - 146 44 Då och nu i Nässjöbygden Årg. 22, 2012 s. 115 - 118
45 Bergström, Bandy i bollen, 1957 s. 81.
46 Argus, Arne, Bandy-jubel, Hedéns grafisk konsult, Linköping, 2005 s. 204 47 Nationalencyklopedin, Bandy. (Hämtad 2020-08-13)
bandyn. 1907 startade den första SM-serien men i Fotbollsförbundets regi. Det var inte förrän 1925 som bandyförbundet blev ett eget förbund49. Skapandet av ett eget förbund hade att göra med dispyten mellan Torsten Tegnér, förkämpe för bandyn, och Anton Johansson som i sin tur var förkämpe för ishockeyn. Tegnér som i sin tur var en duktig bandyspelare började sin idrottsbana 1905 i Nässjö. Han blev senare även hederledarmot i Nässjö IF. Kort efter att bandyn blir ett eget förbund startar även bandyallsvenskan 1931. Anledningen till att bandyn blev en så pass utbredd sport under vinterhalvåret var tillgången till is.50
5.3 Bandyn i samtiden
Bandyn har sedan 1950 – talet varit en sport där organiserade föreningar minskat i Sverige. Med is-hockeyns ökade betydelse och starkare ekonomi har bandyn tappat i storlek. Trots färre lag återfinns fortfarande 14 lag i Elitserien. Sedan 2002/2003 återfinns 16 lag i bandyallsvenskan, däribland Nässjö IF. Utöver Elitserien och bandyallsvenskan finns fortfarande ett antal lägre divisioner. Bandyn är en vintersport och var så var fram till 1990 – talet då ett antal inomhushallar började byggas i ett flertal kommuner. Idag finns 15 inomhushallar och ett flertal är på gång.51
Ungdomsbandyn har bedrivits i Nässjö sedan 1950 – talet och är en idag en förening som fostrar elitspelare. Inhemska spelare blir fortfarande uppfostrade i hemkommunens ”bandyanda”. Nässjö IF:s äldsta ungdomslag är fortfarande bland landets bästa år efter år, mycket tack vare bandygymnasiet som funnits i Nässjö sedan 1983. Bandygymnasiet är en möjlighet att kombinera gymnasieutbildningen med bandyintresset. Syftet är att ungdomarna ska få möjlighet till en elitsatsning inom bandysporten under sina gymnasiala studier.52 Idag återfinns 17 nationella bandygymnasier, NIU (nationell idrottsutbildning) runt om i landet som fokuserar på att utveckla framstående elitbandyspelare till svensk bandy.53
49 Nationalencyklopedin, Bandy. (Hämtad 2020-08-13)
http://www.ne.se.proxy.library.ju.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/bandy
50 Argus, Bandy i 100 år, 2002 s. 38
51 Svenska bandyförbundet (Hämtad: 2020:04:21)
https://www.svenskbandy.se/
52 Nässjö kommun. Bandy. (Hämtad: 2020-10-23)
https://nassjo.se/barn-och-utbildning/brinellgymnasiet/idrott-musik-och-dans/bandy.html
53 Svenska bandyförbundet (Hämtad: 2020:04:21)
Sedan 1907 har SM bandyfinalerna blivit en av sportårets stora händelser54. SM finalerna direktsänds och spelas på Studenternas IP i Uppsala, för både damer och herrar. Något som varje år lockar tiotusentals besökare, dock spelades 2020:s SM-finalerna utan publik på grund av den rådande pandemin. Förutom SM finalerna är annandagsbandyn bandyns stora publikdag. Annandagsderby spelas mellan angränsande städer och lockar stor publik. Mest publik i Småland har matcherna mellan Tranås och Nässjö lockat. Även om Vetlanda just nu är det bästa laget på höglandet. Ett annat stort derby är mellan Edsbyn och Bollnäs i Hälsingland.55
Enligt det internationella bandyförbundet är bandyn en sport som internationellt sakta växer. Det internationella bandyförbundet lyfter även att bandy är den näst största vintersporten sett till utövare i världen efter ishockeyn.56 De ledande länderna i bandyvärlden är Ryssland, Sverige och Finland. Hittills har endast Kazakstan och Norge kunnat utmana de ovan nämnda i bandy. VM spelas årligen i tre grupper; A, B och C och antalet deltagande länder är mellan 12 och 16. 2019 spelades VM i Ryssland och Sverige förlorade finalen vilket resulterade i rysk guld.57 2020 skulle VM åter spelats i Ryssland men fick ställas in på grund av Covid-19 pandemin och nu planeras nästa VM till mars 2021.58
6. Resultat
I följande kapitel kommer uppsatsens resultat presenteras och struktureras utifrån syfte och frågeställningar. Respondenternas sammanställda svar kommer redovisas under varje forskningsfråga. Därefter kommer en genomgång av respektive forskningsfråga sammanfattas med återkoppling till respondenternas svar samt till uppsatsen teoretiska ramverk i delsammanfattningarna.
54 Argus, Bandy i 100 år, 2002 s. 37 - 38
55 Jonsson, Erik. Svenskbandy. SM-finaler genom åren. (Hämtad: 2018-06-27)
https://www.svenskbandy.se/BANDYFINALEN/HISTORIK/Svenskamastare/Herrar/
56 Federation of International bandy. Olympics. (Hämtad: 2020-10-23)
https://www.worldbandy.com/olympic/
57 Nationalencyklopedin, Bandy. (Hämtad: 2020-08-13)
https://www-ne-se.proxy.library.ju.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bandy
58 Nationalencyklopedin, Bandy. (Hämtad: 2020-08-13)
6.1 Bandyns relation till Nässjö i det förflutna
Majoriteten av respondenterna beskriver Nässjö främst som en järnvägsmetropol, men de är eniga om att Nässjö utöver järnvägen associeras som en bandyort, framförallt bland den äldre generationen. Likaså är majoriteten av respondenterna övertygade om att det var bandyn som satte Nässjö på Sverigekartan i det förflutna. Två respondenter från den äldre generationen pekar även ut att vid möten med andra svenskar utanför Nässjö samt utanför landsgränsen frågar ofta hur det går för Nässjös bandylag, framförallt bland den äldre medborgare. Majoriteten av respondenter är eniga om att grunden för bandyrörelsens framgång lades under 1940 – talet, då bandylaget var som bäst. Det var år 1949 som Nässjö IF vinner SM-guld. Grunden för bandyns framgång i Nässjö menar respondent 4 tillhörande den äldre generationens bandy har sin start i och med SM-guldet 1949. Respondent 4 säger:
Den grunden lades ju under 40, 50 och 60 talet speciellt, då vi hade ett väldigt bra lag, då vann vi till och med SM. Så att bandy blev på så sätt karaktärsidrotten för Nässjö. Sedan har det kommit andra också, men ingen som har blivit mer känd än bandyn.59
Vidare lyfter respondent 7 tillhörande den äldre generationens bandy, att alla människor var bandyintresserade och deltog med ”liv och lust” i hur det gick för bandylaget. Respondenten menar att det hänger ihop med att staden var så pass liten i det förflutna och att stadens invånare kände bandyspelarna på ett personligt plan. Vidare lägger respondenten fram att det inte värvades några spelare utanför staden gränser, alla spelarna hörde hemma i Nässjö vilket i sin tur bidrog till närheten mellan Nässjöborna och bandylaget.60
Vidare lägger tre respondenter från samtliga generationer fram att det var bandyn som gjorde Nässjö till en idrottsstad. Fem respondenter från den äldre generationens bandy lägger fram att SM finalerna varit av stor betydelse för Nässjös framgång. Respondent 6 från den äldre generationen säger:
SM finalerna 39 och 49 och 53. Framförallt 49 när man spelade på gölen utanför Eksjö. Det gjorde ju Nässjö lite extra känt eftersom man hade ett mycket duktigt bandylag och det levde ju vidare och gör ju fortfarande att det är en bra verksamhet och de stora publiksiffrorna de kommer ju aldrig tillbaka men bandyn lever vidare.61
Majoriteten av respondenterna lyfter att idrott har haft stor betydelse för många orter men att bandyn sedan Nässjö IF startade 1899 haft en särställning genom tiderna. Respondent 5 från den äldre generationen säger:
59 Respondent 4 60 Respondent 1 61 Respondent 6
Det har även funnits andra idrotter som varit framgångsrika (friidrott, tennis, bowling, basketboll, simning) men inte på samma sätt som bandyn uppfattas av stadsborna. Det var något man hade gemensamt och som under en lång tid, 40-50-60-70-talet, var mycket framgångsrikt både nationellt som internationellt. NIF var så vitt jag förstod en av de allra första om inte den första klubb (lag) som bjöds in till Sovjetunionen.62
Tre av respondenterna från samtliga generationer lyfter fram att de kalla vintrarna var till fördel för bandyns etablering i Nässjö i det förflutna. Samtliga av respondenter säger att det inte fanns någon annan konkurrande idrott på vintern vilket gav bandyn stor betydelse för gemenskapen i Nässjö.
Sportjournalistiken menar majoriteten av respondenterna har varit av stor betydelse för bandyrörelsen i Nässjö. I det förflutna när Nässjö var som bäst hade, till skillnad från idag, alla tidningen och det fanns enbart en sport att rapportera om under vinterperioden. Fyra av respondenter från samtliga generationer lyfter fram att det alltid rapporterades om bandyn i Nässjö och att journalister från hela Sverige kom för att följa matcherna, ibland två hela uppslag. Respondent 6 tillhörande den äldre generationen säger:
Jag var ju själv aktiv mellan 1950 och 1969 här i Nässjö och det kom ju när vi var som bäst på 60 - talet så hade en publik på 10 000 och då kom journalistiken från hela Sverige, från Malmö i söder och Stockholm. Och även de stora tidningarna, Dagens nyheter och Expressen, de var alltid här på Nässjös matcher på den tiden. Så det var jättestort.63
Två respondenter från den äldre generationens bandy nämner till skillnad från de andra respondenterna att lyfta fram relationen mellan journalisterna och Nässjö i det förflutna. Respondent 5 säger:
Vi hade ju nära kontakt genom Torsten Tegnér som var medlem i klubben och samtidigt Idrottsbladets grundare. Dessutom hade vi Bengt Ahlbom och Arne Argus som har varit stora kommunikatörer till bandyns tjänst.64
Även respondent 7 tillhörande den äldre generationens bandy lyfter relationen mellan journalisterna och idrotten i stort. Framförallt menar respondenten att sportjournalisten Arne ”Acke” Argus blev värvad när idén uppkom att satsa mer på sportjournalistiken när det gällde fotboll och bandy. Argus eget intresse för bandyn och hans talang för journalistiken i stort gifte sig och således fylldes Smålands dagblad av bandyrefererat- och krönikor. Respondent 7 menar därav att Argus omfattande sportjournalist var av stor betydelse för bandyn i Nässjö. 65 Viktigt
62 Respondent 5 63 Respondent 6 64 Respondent 5 65 Respondent 7
att nämna är att TV:n inte existerar ännu och det är först under 1960 - talet som ishockeyn först sänds på tv.66 Därav har bandyn en starkare ställning gentemot ishockeyn till en början. Respondenterna lyfter också att bandyn inte är lika t-vänlig som ishockeyn utan är en idrott man ska se live.
Fyra av respondenterna från samtliga generationer vittnar om att Nässjös lokala bandyspelare blev idoler för många i och utanför staden. Respondenterna lyfter fram att detta var tack vare den omfattande sportjournalistikens rapporterande av bandyn i Nässjö. Majoriteten av respondenter nämner en stor Nässjöikon som enligt dem haft stor betydelse för bandyn i det förflutna. Nicke Bergström eller ”bandykungen”. Utöver Bergström nämns även Meier Andersson av tre respondenter från samtliga generationer. Respondent 6 från den äldre generationens bandy beskriver relationen mellan bandyn och idolen Bergström:
Den största av dem alla var ”bandykungen” Nicke Bergström. Han spelade under den epok som bandylaget var som bäst under 1940 – talet. Bergström arbetade som vaktmästare på Centralskolan och på rasterna var vi 10 – 15 pojkar som försökte sno bollen från ”de stora killarna”, vilket blev fantastisk träning för oss. Ungdomar idag förstår inte hur det är att vara så nära sina idoler.67
Delsammanfattning
Gemensamt för alla respondenter är att bandyns relation till Nässjö i det förflutna har bidragit till att Nässjö sattes på Sverigekartan. Detta vittnar om Karlssons tankar att människor använder historia för att orientera sig i tiden för att skapa mening.68 Nässjö hade oavsett om bandyn kom till staden eller inte varit med på Sverigekartan men respondenterna menar här att Nässjö blev känt tack vare järnvägen och bandyn. De har därav gett bandyn ett högt värde sett från ett lokalt perspektiv i det nationella. De år som är återkommer bland majoriteten av respondenternas svar är 1940 – 1970 – talet. Det menar respondenterna var då Nässjö var som bäst och det var då bandyn fick en betydande roll i stadens förflutna. Bandyn har således en stark koppling till Nässjös historia. Respondenterna är eniga om att 1940 – talet är av betydelse för Nässjös bandyhistoria framförallt tack vare SM-guldet 1949. Det är tydligt att bandyn bidragit till stolthet och gemenskap för staden utifrån respondenternas vittnesmål. Även här vittnar respondenterna om en stark historiemedvetenhet då de kopplar Nässjös framgångar till samma tid och delar därav samma historiska tankemönster. På så sätt orienterar de sig i det förflutna
66Stark. Folkhemmet på is: ishockey modernisering och nationell identitet i Sverige 1920 - 1972, 2010 s. 355 67 Respondent 6
för att skapa mening vilket tyder på gemensamma historiska tankemönster när det kommer till bandyns framgång i Nässjö.69
Gemensamt för samtliga respondenter svar är att Nicke Bergström har haft stor betydelse både känslomässigt och för Nässjös framgång i bandy. Respondenterna är eniga i att Bergström har en betydande roll för bandyns förflutna och har på så sätt även påverkat deras samtida tolkning av bandyrörelsen i Nässjö. Bergström står sedan 1999 som staty på torget i Nässjö. Vidare går det att fastslå att Nässjös historia är djupt sammansvetsad med bandyns framgång och förutsättningar av att döma från respondenternas svar70. Rüsens tankar om att det historiska tänkandet styrs av berättandet fyller därmed även berättelserna av Nicke Bergström denna funktion. Deras historiska förankring kopplat till åren Bergström spelade och framgången stämmer därav överens med det Alm lyfter angående människans sätt att orientera sig i tiden med hjälp av berättelser kopplade till en aktör samt ett centralt motiv.71 Respondenternas berättelser har en stark koppling till Alms tankar om historiemedvetenhet där han menar att människan knyter samman det förflutna, samtid och framtid för att skapa meningsfullhet. Bandyn har således utifrån respondenternas svar den betydelsen.72
SM år 1949 och Nicke Bergström är därav djupt förknippad för invånarna med känslor och en del av den gemensamma identiteten för staden. Historiebruket kopplat till Bergström liknar det Dybelius lyfter som lokal-ideologiskt historiebruk. Bergström har tillgivits ett symbolvärde för bandyns storhetstid i Nässjö och har därav blivit av betydelse för Nässjös identitetsskapande i den lokala kontexten.73 Respondenterna lyfter också bandyn som en gemenskap. Vidare beskriver de att bandyn skapat samhörighet i Nässjö. Precis som Dencik beskriver är identitetsskapande ett socialt fenomen. Dencik lyfter också vikten av en tillhörighetsrelation, vilket bandyn skapat för Nässjö, både som invånare lokalt samt nationellt.74 Respondenternas svar stämmer även överens med Broströms tankar kring stadsidentitet. Broström menar att identiteten är kopplat till invånarnas känslor och händelser. Respondenternas svar vittnar här om liknande föreställningar gällande bandyn och Nässjö i stort. Vidare skulle respondenternas
69 Ibid s. 48
70 Karlsson. Historia, historiedidaktik och historiekultur – teori och perspektiv. 2014 s. 47
71 Alm, Martin. Historiens ström och berättelsens fåra: historiemedvetenhet, identitet och narrativitet. 2014 72 Ibid s. 48
73 Dybelius, Ett hållbart minne?: historiebruk kring Georg Carl von Döbeln 1848-2009, 2012 s. 182 74 Dencik, Hur formas individers identiteter i ett föränderligt samhälle?. 1998 s. 39
uppfattning av Nässjös koppling till bandyn kunna fungera som ett sätt att skapa gränser för att ge Nässjö en så kallad bandyidentitet och därav skapa en innanförkänsla.75
Bandyn framställs av respondenterna som en karaktärsidrott för Nässjö tack vare de framgångsrika åren i det förflutna. Vidare nämner respondenterna att bandyn var den enda idrotten under lång tid som spelades under vinterperioden och det fanns ingen annan konkurrerande idrott under denna period. Respondenterna beskriver att det var en folkfest att gå på bandy och det var något som engagerade större delen av invånarna. Enligt Emilsson och Lilja kan denna föreställning kopplas till en lokal identitet. Vinterperioden agerade under en bandymentalitet och blev således en folklig kultur för Nässjöborna.76
Likaså har många positiva minnen från storhetstiden och hur den framställdes i media. Respondenternas svar vittnar om att sportjournalistiken har varit till stadens och bandyrörelsens fördel. Journalistiken har därav haft samma funktion likt Starks forskning av ishockeyns framgång.77 Den bild som media och journalistiken förmedlat har förstärkt känslan av hembygdskänsla. Trots att majoriteten av respondenterna inte för närvarande är bosatta i Nässjö går det finna varma känslor för staden och bandyn generellt. Vilket tyder på Lilja och Emilssons tankar angående en lokal identitet där en stark hembygdskänsla är starkt kopplat till föreställningarna av bandyn i Nässjö.78 Precis som Brusman beskriver påverkas den platsknutna identiteten av mediebilder. En omfattande journalistiken om Nässjö IF:s framgångsår har därav förstärkt stadsidentiteten vilket respondenterna svar vittnar om.79
Sammanfattningsvis kan respondenternas svar kopplas till en vilja att bli en del av historien. Genom att bruka historiemedvetenheten förstärks även identiteten både individuellt och kollektivt. Precis som Ericsson beskriver har vi ”vi-känslan” och klubbkänslan en stor betydelse för Nässjöborna. Dels för att alla i staden kände spelarna och dels för att alla ville efterlikna sina idoler som var lokala spelare. SM-finalen 1949 vittnar om grunden för samhörigheten mellan Nässjöborna och NIF. Det ska även klargöras att bandyn var den enda vinteridrotten under många decennier och har därav blivit en karaktäridrott som fostrat invånarna vilket också
75 Brorström, Styra städer: om strategier, hållbarhet och politik, 2015 s. s. 18 76 Lilja & Emilsson. Lokala identiteter: historia, nutid, framtid, 1998 s. 39 - 40
77 Stark. Folkhemmet på is: ishockey modernisering och nationell identitet i Sverige 1920 - 1972, 2010 s. 367 - 389 78 Lilja & Emilsson. Lokala identiteter: historia, nutid, framtid, 1998 s. 9
stämmer överens med Ericssons forskning om brukssamhällets skönhetsideal och hur idrotten skulle ha en fostrande funktion.80
6.2 Bandyns roll för Nässjös identitet
Majoriteten av respondenterna menar att idrott har en stor inverkan på stadsidentiteten. De beskriver att bandyn har stor roll för Nässjöborna och deras gemensamma identitet. En respondent från den äldre generationens bandy lyfter att bandyn hade stor roll och påverkan för de som var uppväxte under 1940 – 1950 – talet. Vidare vittnar två respondenter från den yngre generationens bandy att deras uppväxt med bandyn påverkat deras vidare prägling på kommande generationer och således bidragit till den gemensamma bandyidentiteten. Den yngre generationen har såldes föräldrar och mor- och farföräldrar samt tränare från den äldre generationens bandy vilket påverkar deras syn på bandyn idag. Två av respondenterna från samtliga generationer tillägger att en stads identitet är något man måste vårda och menar att för alla som kan något om idrott är Nässjö känd som en stark bandyort. Respondent 1 från den yngre generationen säger:
Bandyn har påverkat Nässjö som en idrottsstad. De finns få städer på höglandet som har så stort utbud av idrott som här. Sportlivet, är en del av identitet.81
Tre av respondenterna har överensstämmande uppfattningar i att bandyn är en folklig sport vilket skapar gemenskap i ett samhälle. De menar att när idrottsverksamheter sköts bra, vilket de menar att Nässjö IF gör, påverkas invånarna i ett samhälle positivt. Återkommande är att Nässjö är bra på att ”fostra” bra bandyspelare. Respondent 5 säger:
Idrotten är viktig för sammanhållning och fostran av sådana viktiga saker som demokrati, Fair Play och respekt (allas lika värde) och den påverkar folkhälsan på många olika plan.82
Däremot skiljer sig svaren i på vilket sätt som bandyn bidrar till identitetsskapandet. Två respondenter säger att bandyn har en kulturell betydelse för Nässjö. De menar att bandyn är den kollosallt dominerande sporten i Nässjö.83 Respondent 2 tillhörande den yngre generationens bandy säger:
Bandyn har en roll i att folk har något att gå att kolla på, annandagsbandy, gemenskap. Folk längtar till det. Mer kulturellt. Eldsjälar som lägger ner sin tid. Utan idrott blir mindre städer tråkiga.
80Ericsson. Fotboll, bandy och makt: idrott i brukssamhället, 2004 s. 158 81 Respondent 1
82 Respondent 5 83 Ibid
Idrotten har bidragit till gemenskap i en stad. Du jobbar 8 – 17 och på helgerna har det varit bandy vilket folk ser fram emot.84
Två respondenter från samtliga generationer lyfter istället fram den ekonomiska betydelsen. Bandyn bidrar, menar de, till kommunens näringsliv via reklam och PR samt ungdomsverksamheten. Respondent 3 säger:
Med en av bandyns bästa ungdomsverksamheter, pojkar och juniorer har under en följd av år tillhört landets sex bästa, seniorlaget över tid landets 20 bästa föreningar.
Med bandygymnasium och hall tillförs kommunen uppskattningsvis 50 - 70 000 kronor per termin. Praktiska program är dyrare. Övriga program typ bowling påverkar också kommunen ekonomiskt positivt.85
Ungdomsverksamheten är ett återkommande begrepp genom alla intervjuerna. Trots att det knappt fanns någon ungdomsverksamhet alls under 1940 – 1960 – talet är detta något som majoriteten av respondenter uppmärksammar och beskriver som stor betydelse för bandyrörelsen idag. Respondent 6 från den äldre generationens bandy säger:
De har en enormt duktig ungdomsverksamhet och man har duktig ledning och bra styrelse för närvarande. Och där är det viktigt att man börjar uppifrån, att man ska ha en bra styrelse innan man hittar tränare och ledare och spelare och det har man idag så att jag tycker det är väldigt positivt för närvarande med Nässjös bandy.86
Bandyverksamheten befinner sig inne i Stinsen arena, något som majoriteten av respondenter nämner som en bidragande faktor till Nässjös näringsliv. Stinsen arena är lokaliserad på samma plats där gamla IP platsen fanns i det förflutna, uppe på Skogsvallen. Idag tränar flertalet lag, bland annat A-laget, men framförallt alla ungdomslag i Stinsen arena varje kväll. Respondenterna är medvetna om att publiksiffrorna inte går att mäta sig med siffrorna från 1940 – 1970 – talet men menar att bandyn har fortsatte betydelse tack vare den omfattande ungdomsverksamheten i Stinsen arena. Respondent 1 tillhörande den yngre generationens bandy menar att utöver skridskokul och bandykul för mindre barn återfinns sex ungdoms- och juniorlag inom NIF. Totalt finns ca 130 aktiva spelare inom NIF.
Delsammanfattning
Gemensamt för respondenterna är att bandyn har bidragit till Nässjös gemensamma identitet. De lyfter fram att idrott har den förmågan och skapar sammanhållning hos befolkningen. Återigen stämmer Ericssons forskning överens med respondenternas svar. Det finns en
”vi-84 Respondent 2 85 Respondent 3 86 Respondent 6
känsla” och klubbkänsla i samtliga sporter. Däremot skiljer det sig på vilket sätt den bidragit till identitetsskapandet. Där några menar att bandyn har haft en kulturell betydelse för Nässjö, där enskilda individer lägger ner sin tid för att skapa ett gemensamt forum för invånarna genom idrotten. Medan andra menar att identiteten påverkats på grund av den ekonomiska betydelsen som idrotten skapat i näringslivet. Även Ericssons forskning syftade på att näringslivet i en mindre stad engagerade sig i idrottsrörelsen och på sätt bidrog till att stadens näringsliv och gemenskap växte.87 Rüsens tankar kring det genetiska historiemedvetandet kan man här dra en koppling till det ekonomiska där idrottens historia fyller en funktion för invånarna och samhällets syfte i en föränderlig tid. Trots den hotfulla aspekten om bandyns utrotning finns fortfarande engagemang eftersom man öppnat upp för nya möjligheter genom bandyns aktivitet i en föränderlig värld.88 Bandyn och idrotten i stort uppfattas således som en lokal mentalitet som Emilsson och Lilja lyfter. De menar att det lokala samhället växer till en slags kosmos som kräver invånarnas aktiva engagemang och inlevelse, på detta sätt bidrar näringslivet och invånarna till bandyns fortlevnad i Nässjö, tack vare engagerade sponsorer från lokala företag och kommunens inskaffande av ett Bandygymnasium.89
Majoriteten lägger även fram vikten av ungdomsverksamheten i Nässjö IF. En respondent menar således att det hjälper till att fostra demokratiska medborgare. Vilket stämmer överens med Ericsson forskning om idrottsrörelsen.90 Respondenterna är tydligt stolta över Nässjö IF verksamhet och förlitar sig på den. Ett förtroende som har sina rötter i föreningens uppstart. Detta stämmer överens med Brusmans tankar om stadsidentitet där Stinsen arena eller Skogsvallen i det förflutna har bidragit till en fysisk lokalitet som gemensamt för Nässjöborna har bildat bilden av Nässjö som en stark bandyort. Skogsvallen har därav blivit ett betydande symbolvärde för Nässjö.91
Bandyn beskrivs vidare av två av respondenterna av kulturell betydelse och en av respondenterna benämner sporten som folklig likt Lilja och Emilssons tankar om lokala identiteter. På så sätt kan bandyn beskrivas som en lokal identitet eller folklig kultur, vilket kräver befolkningens fortsatta aktiva förhållningssätt, engagemang och inlevelse vilket bandyn
87 Ericsson. Fotboll, bandy och makt: idrott i brukssamhället, 2004 s. 158
88Karlsson. Historia, historiedidaktik och historiekultur – teori och perspektiv. 2014 s. 62 89 Lilja & Emilsson. Lokala identiteter: historia, nutid, framtid, 1998 s. 8
90 Ericsson. Fotboll, bandy och makt: idrott i brukssamhället, 2004 s. 158
