Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1943

(1)

S T A T E N S V Ä G I N S T I T U T

S T O C K H O L M

R A P P O R T 17

VÄGBELÄGGNINGAR

PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR

I SVERIGE DEN i JANUARI 1943

(2)

F Ö R T E C K N I N G Ö V E R

R A P P O R T E R F R Å N S V E N S K A V Ä G I N S T I T U T E T

O C H

STATENS VÄGINSTITUT

1. Erfarenheter från provvägen vid Bålsta under åren 1932 och 1933, av N- von Matern

och S. H allberg ... 1933

2. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1 9 3 4 ... 1934

3. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1935 (Utgången) ... 1935

4. H yvelblandning på kustvägen norr om K alm ar år 1935, av N . von M a t e r n ... 1936

6. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1 9 3 7 ... *937

9. Maskinblandning av grusvägbana Södra Åsbo 19 38— 1939, av G. Beskow. (Utgången) 1939 10. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1 9 4 0 ... !9 4 ° 1 1 . Möjligheter till ökad användning av sulfitlut i Sverige ... 1940

12. Bom ullsväv som inlägg i bituminösa beläggningar av S. H allberg och A. H jelm ér . . . . 1941

14. N ågra undersökningar av sulfitlut, av H . A r n f e l t ... 19 41 15. Provväg med olika pågrus vid Derome i H allands län av A. H jelm ér och B. L iljeqvist 1941 16. Avnötningsmätningar på smågatstensbeläggningar ... 1941

(3)

V Ä G B E L Ä G G N I N G A R

PÅ L A N D S B Y G D E N S A L L M Ä N N A V Ä G A R

I S V E R I G E D E N i J A N U A R I 1 9 4 3 1

L å N D E T S V Ä G I N G E N J Ö R E R ha till statens vägin stitu t läm n at u p p g ifte r rö rande längden a v o lik a vägb eläggn in gar p å landsbygdens allm än n a v ä g a r den 1 jan u ari 19 4 3 . U p p g ifte rn a äro sam m anställda i tabell 1 och g ra fisk t fra m ställd a p å diagram m et fig . 1.

B eläggn in garn a ha indelats i fö lja n d e gru pp er:

Grupp I (huvudsakligen permanenta vägbeläggningar):

T ill denna grupp h än föras gatsten, cem entbetong (även tunn cem entbetong, vibrobetong) sam t h ö g värd ig a bitum inösa beläggn in gar, v a d de senare b e trä ffa r även tunna slitlager på underlag a v bindlager eller gam m al in d rän kn in g. M ed h ö g värd ig a bitum inösa beläggningar fö rstås h är beläggn in gar fram stä lld a i bland- ningsm askin och a v sådan k v a lite t att de kun n a nedslitas och ej ta rv a regel bundna, o fta upprepade ytb eh and lingar.

Grupp II (huvudsakligen halv permanenta vägbeläggningar):

T ill denna grupp h än fö ras b eläggningar, erhållna genom in d rän k n in g eller y t behandling a v en m akad am - eller gru svägb an a med bitum inösa bindem edel, cem entbruk o. d. O lik a slag a v bitum inösa in d rän kn in gsb eläggn ingar ha sam m an fö rts under en ru b rik. D en uppdelning p å a sfaltm ak ad am , tjä rm ak ad am och emul- sionsm akadam som tidigare genom förts, har näm ligen v isa t sig svå r att u p p rä tt h ålla, enär o fta o lik a bindem edel an vän d as v id anläggningen och v id de återkom mande underhållsytbeh an dlin garna. F ö r n ä rv aran d e torde sam tliga dessa belägg nin gar underhållas med tjära. T ill grupp I I fö ras även vissa enkla typ er a v b itu m inösa beläggningar såsom ytbeh and lin g a v gru sväg, h yvelb lan d n in g och emul- sionsbetong.

Grupp III:

D enna grupp o m fattar grus- och m ak ad am v äg ar, behandlade med dam m bin dande m edel, såsom oljor, su lfitlu t och h yg ro sko p isk a salter, van ligen utan efter fö ljan d e grusning.

Grupp IV.

D e va n liga, obehandlade grus- och m a k ad am v äg arn a h a v a sam m anförts under denna beteckning.

1 På grund av rådande förhållanden har någon motsvarande statistik icke utgivits fö r den 1 januari 1942. Den sist utarbetade årsstatistiken gällde sålunda den 1 januari 19 4 1. (S.V. rapport nr 13).

(4)

Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar

L ä n G r u p p I. Stor gat sten Små- gat-sten Cement betong Tunn cement betong Sand asfalt Topeka Grov asfalt betong Tjär-betong Tunna bitumi-nösa slitlager Andra belägg ningar 1 2 ₃ ₄ ₅ 6 ₇ 8 ₉ 1 0 Stockholm s... _4-7 8.1 2 2 .7 — 2-3 9-4 1 5 .9 ₄_-1 1.8 4 7 .2 U ppsala... — ' 20.8 _5-9 — — I I . I — 0.9 6.5 — Södermanlands . . . — 23-3 18 .4 — 2.7 45.8 0.8 1 3 . 0 1.0 I. o Östergötlands . . . . 3.8 I I.o 20.5 — 7.2 30.8 — — 1 0 .2 — Jö n k ö p in gs... — 8.1 — — — 34.2 — — O.4 — K ronobergs... — 2.8 — 2.0 — 18.9 — — I I . 5 6 . 1

K a lm a r ... O.4 4 6.7 O.4 O.7

G o tla n d s ... — — ₇.1 6.7 — — — — — — B le k in g e ... — 9 5,2 — — — 3*2 — 9.8 2 . 1 Kristianstads . . . . 8.0 1 8 . 7 25 .2 1 . 8 0.2 1 5 0 .6 0.2 — 56.7 2 7 .0 M a lm ö h u s ... I. o O 0 85.7 2.7 4-3 1 0 1 . 2 1 8. i I.o 67.4 ₇-1 H a lla n d s ... — 6 l .5 54.0 0.6 1 0 .9 14 -3 — — 1 2 . 7 2.3 Göteborgs o. Bohus 7.8 1 2 9 .8 0.2 — — 1 .0 — — 7-4 — Ä lvsborgs... - 1 2 . 9 4.0 — — _25-7 — — 1 6 .3 1 3 . 2 Skaraborgs . . . — 13.8 — 0.4 — — — — 1 9 .2 — V ä rm la n d s... — 8.7 1.5 — 1 .9 3-3 — — 00 00 — Ö r e b r o ... O.7 15*5 7-1 2 7 1.8 14 .6 — — 1.8 _0.3 Västmanlands . . . — 59. 0 — — — N oö — — — — Kopparbergs . . . . — O.9 2.5 0.3 3.6 ₅₃-^ — 24-5 5.0 — G ävleb orgs... — 7.6 — — — 19 .6 — 5.0 0.7 —

Västernorrlands . . — — 1 1 .4 — 6.3 4.9 — I.9 IO.9 1 1 . 0

Jämtlands ... — 0.6 — — 5.0 O.i — 1.5 — Västerbottens . . . . 0.3 — Norrbottens . . . . 10 .2 — Summa väglängd 26.4 64 7 .4 266.8 1 7 . 2 4 1 . 2 ₅₇₅•1 35-i 50.4 340-4 1 1 8 . 0 i jan. 1 9 4 1 . . . . ₂₇ ₅₉₉ ₂₇₅ ₂₃ 48 576 40 ₅₃ ₂₇₄ 1 2 3 1 jan. 1 9 4 0 . . . . 28 586 2 7 0 ₂₃ ₄₅ 576 36 52 254 1 2 6 1 jan. 1 9 3 9 . . . . ₂₇ ₄- 00 00 ₂₃₉ II _{4 4} ₅₁₁ ₃₆ ₅₀ 2 1 3 1 2 5 1 jan. 1 9 3 8 . . . . ₂₇ 405 2 2 3 8 _{4 4} 433 37 43 00 _UJ 1 2 0 1 jan. 1 9 3 7 . . . . ₂₄ ₃₅₂ 2 0 1 ₇ _{4 i} ₃₂₄ ₃₉ ₄₃ 14 9 1 0 5 1 jan. 1 9 3 6 . . . . ₂₃ ₂₉₃ 1 6 7 2 ₃₉ 2 1 8 ₃₇ _{3 i} 1 0 2 1 0 0 1 jan. 1 9 3 5 . . . . ₂₄ 2 0 1 1 2 4 — 28 1 2 1 ₃₉ 1 0 ₅₀ 92 1 jan. 1 9 3 4 . . . . ₂₄ ₁₇₁ 98 — 2 6 ₇₅ ₃₉ 1 ₃₄ 69 1 jan. 1 9 3 3 . . . . ₂₅ _{* 5 4} ₇₈ ' — _{2 4} ₄₉ 38 1 2 6 ₇₄

(5)

i Sverige den 1 januari 1943, längd i km.

Tabell i.

G r u p p 11. G r u p p I I I . Grupp IV. Summa våg längd Indränk-ning Hyvel- bland-ning Ytbehandl. av grusväg med asfalt eller tjära Andra belägg

ningar Oljor Sulfitlut

Hygro- : skopiska salter Vanliga grus- och makadam vägar 11 1 2 ₁₃ 1 4 1 5 1 6 1 7 1 8 19 1 6 1 . 3 6.6 4 1 6 . 1 20.4 ₇ ₁₅₄ ₆₇₃ I 60 4 3159 28.4 2.0 37-9 3-i — ₄ 590 I 352 2 0 6 3 23.8 — 6-3 — — _{2 7} I 0 6 0 I 299 2 5 2 2 7 I.o — 2 1 . 2 — — ₁₅₇ I 0 5 7 2 843 4 2 3 2 1 1 . S 20.2 1.2 — — 2 1 9 I 2 7 8 2 9 7 0 ₄ ₅₄₃ 14.8 — — — — ₇₁₃ 4 2 0 2 4 3 8 3 6 2 7 46. 0 1 6 .3 — — 1 0 ₂₇₉ _I₀₄₉ 2 3 4 1 _{3 7 9 0} 2.7 — S-1 — — . — 4 6 6 98 I 1 4 6 9 20.9 6.7 2 .1 — — 54 5 1 0 752 1 4 5 6 96.7 — 13-7 0.6 — _{4 2 7} 9 6 2 I 6 5 6 3 4 4 4 3 6 8 . 1 — 2.4 15*5 — 1 2 2 ₅₇₄ ₂₄₈₃ 3 9 5 6 5 ^ 5 7.6 0.5 — — 60 ₅₅₉ I 4 3 0 2 269 36.8 — — — — 2 7 7 4 8 i 547 2 505 4 2 : 5 — 4-s — — 38 3 1 1 6 1 3422 5 08 5 2 2 .7 — 1 0 .3 5.2 — — 1 2 8 0 ₂₅₉₁ ₃₉₄₃ 3 5 . ° — . — — — 1 8 5 ₁₃₄₄ ₂_{7 5 4} 4422 1 2 . 3 — 42 .2 — — 1 3 6 ' 732 1 492 2459 — — 44-4 — — 80 _{8 7 3} 1 2 8 5 _{2 3 7 0} 4 0 .6 — 1 1 3 . 4 — — 40 _*₃₇₅ 1 848 ₄ ₅₀₇ 1.5 — 20.5 — — 248 I 1 2 9 1 6 2 2 ₃_{0 5 4} 43-7 — 17*3 1 3 . 2 — 2 5 2 I 857 2 7 6 2 4992 3-4 — — 3.8 ₅ 32 886 3 6 0 7 4 544 2 1 . 6 — — 1 . 3 • - 1 3 6 2 1 5 4 5 6 3 4 7947 1 8 . 2 — 2.6 0.8 — — 2 960 ₃9 7° 6 9 6 2 1 18 0 . 0 _59-4 7 6 1 . 7 63 .9 22 ₃₇₃₅ 2 6 6 9 7 5 4 6 8 3 89 3 2 0 1 2 5 6 62 ₇₄₉ ₆₇ 2 1 1 ₄₇₇₃ 2 0 1 7 1 58 883 88 2 1 0 1 315 60 6 3 0 ₄₉ 9 2 5 3 0 2 6 48 806 3 1 2 3 6 88 0 4 3 1 2 28 40 ₂₇₄ ₄₅ 6 1 4 2 2 0 3 ₄₃ ₅₉₉ _{3 7 1 v} 8 6 8 7 3 1 1 4 9 ₂₃ ₁₅₉ ₅_i ₄₃₂ 2 0 4 3 3 7 4 1 8 ₄_{^ 9 7 3} _{85 7 7 1} 1 0 6 6 1 5 1 5 0 ₄₇ 4 6 3 1 7 6 7 2 8 4 9 4 5 0 9 3 8 8 4 2 2 5 8 56 ₅ 10 8 3 2 ' 7 2 5 1 2 7 6 2 2 2 9 6 56 2 8 2 82 5 9 2 7 2 1 4 59 8 ₇₉₁ 6 1 0 1 6 4 3 5 6 1 7 3 8 8 1 0 5 5 5 23 1 ₄₃ 1 2 509 7 2 0 1 2 6 9 1 64 2 8 3 _{7 9 3 1 9} 370 1 ₉ ₁₃ 90 ₅₀₅ 8 2 6 2 68 448 7 8 1 6 7

(6)

Fig. 1. Utvecklingen av vägbeläggningarna på landsbygdens allmänna vägar i Sverige åren 19 39 — 1942.

(7)

Väglängd för olika grupper åren 1933—1943.

7 Tabell 2.

L ä n

V ä g l ä n g d i k m

Grupp I Grupp II Grupp III 14 - ii+ m

M a lm ö h u s ... _{392 (9-9)} 386 (9.8) 696 (17.6) 1 4 7 4 (3 7-3) Stockholm s... 116 (3.7) 604 (19.0 834 (26.4) 1554 (49.=) Kristianstads . . . 288 (8.4) i n (3.2) 1389 (40.3) 1 7 8 8 ( 5 1 . 9 )

H a lla n d s ... 156 (6.9) 65 (2.9) 619 (27-3) 840 (3 7 . 0)

Göteborgs och B o h u s ... 146 (5.8) 37 (i-s) 775 (3 0-9) 9 5 8 (3 8 . 2)

S iffro r inom parentes angiva längden i °/o av vägnätet inom resp. län. G r u p p 1 jan. 1933 1 jan. 1934 1 jan. 1935 1 jan. 1936 1 jan. 1937 1 jan. 1938 1 jan. 1939 1 jan. 1940 1 jan. 1941 1 jan. 1943 Väglängd i km. Grupp I 1 . . (huvudsakligen permanenta be läggningar) 469 ₅₃₇ 689 I 0 12 I 285 _{I 523} _{I 744} 19 9 6 2 038 2 I l 8 Grupp I I . . (huvudsakligen halvpermanenta beläggningar) 393 579 792 I O O I I 278 I 382 I 586 2 0 5 4 2 13 4 2 065 Grupp I I I . . (dammb un dn a grusvägar) 8 8 57 13 920 17 836 24 297 30 7 24 _{39 893} 46 4 16 5 2 7 5 7 25 155 30 454 Grupp I V . . (vanliga grus- o. makadamvägar) 68 448 64 283 61 738 56 282 50938 _{42 973} 3 7 12 7 3 1 2 3 6 58 883 54683 Summa väglängd . . 7 8 16 7 79 319 8l 055 82 592 84 225 8 5 7 7 1 86 873 88043 8 8 2 10 89 320

• 1 H är ingå även tunna bituminösa slitlager av högklassig typ.

G r u p p 1932— 1933 1 9 3 3 -1 9 3 4 19 34 — 1935 1 9 3 5 -1936 1936— 1937 1 9 3 7 — 1938 1938— 1 9 3 9 1939 — 1940 I94O — I9 4I I94I — 1943 Väglängd i km. Grupp I + 70

+

68

+ 152 _{+ 3 2 3} 4273 + 238 + 221 + 252 + 42 H- 80 Grupp I I + 122 + 186 + 21 3 + 209 4-277 + 1 0 4 + 204 + 468 + 80 - 6 9 Grupp I II + 4 0 8 7 + 5 063 + 3 916 + 6 461 46427 4 9 169 4 6 5 2 3 + 6 3 4 1 --27 602 + 5 299 Grupp I V — 3083 —4 165 _{—2 y45 —5456 —5 344 —7965 —5 846} — 5 891 4 2 7 6 4 7 —4 200 Summa väglängd + 1 196 4-1 152 + 1 7 3 6 _{+ 1537} + 1633 4-1546 + I 102 + I 170 + 167 + 1 1 1 0

Skillnad i väglängd för olika grupper 1932— 1943.

Tabell j.

(8)

Längden i km a v de o lik a gru pperna vägb eläggn in gar p å landsbygdens a ll m änna v ä g a r i Sverige sedan år 19 3 3 fram g å r a v tabell 2.

Sk illn aden i väglän g d år frå n år fö r de o lik a gru pp ern a fö r åren 1 9 3 3 — 19 4 3 fram g å r a v tabell 3, där en ökning a v väglän gd en inom gruppen betecknats med + tecken och en m inskning med — tecken.

V äglän g d en den 1 jan u ari 19 4 3 fö r gru pp ern a I, I I och I I I angives i tabell 4 fö r M alm öhus, Stockholm s, K ristian stad s, H a llan d s sam t G öteborgs & Bohus län, v ilk a ha största längden a v perm anenta och h alvperm an en ta b eläggningar.

A v tabellerna fra m g å r, att utvecklingen p å beläggningsom rådet under 19 4 1 och 19 4 2 liksom under 19 4 0 p å grund a v kristiden v a rit m indre än tidigare. D en sam m anlagda längden a v de v ä g a r, som hade perm anent eller h alvperm an en t be läggning eller vo ro behandlade m ed dam m bindande medel (summan a v gru p perna I, I I och I I I ) v a r fö r hela rik et den 1 jan u ari 19 4 3 34 6 37 km eller ca 38.8 % a v hela vägn ätet. M o tsvaran d e p ro cen tsiffro r v id årets b ö rjan vo ro 1 9 3 1 ca 3.6 %, 19 3 5 ca 23.8 % , 19 3 9 ca 57.3 % , 19 4 0 ca 64.5 % och 19 4 1 ca 3 3 .2 % . ö k n in g e n under 19 4 1 och 19 4 2 faller nästan helt inom grupp I I I , o m fattan de be handling med dam m bindningsm edel. E n del a v den stora m inskningen inom denna grupp under 19 40 har sålunda återhäm tats. A v de o lik a dam m bindningsm edlen ö v erv äg a h ygro skop iska salter. D en väglän g d , som behandlats därm ed har ökat med 6 526 km till 26 697 km . D en med su lfitlu t behandlade väglän gd en har d ä r emot m inskat med 1 038 km till 3 735 km och an vän d n in gen a v oljo r som dam m bindningsm edel har p ra k tisk t taget upphört. D en oljebehandlade väglän gden v a r 1 jan u ari 19 4 3 22 km m ot 2 1 1 km 1 9 4 1 .

Såsom fram g å r a v tabell 2 utgör längden a v perm anenta och h alvperm anen ta b eläggningar (summan a v gru pp erna I och I I ) fö r n ä rvaran d e 4 18 3 km eller ca 4.7 % a v hela vägn ätet, ö k n in g e n sedan 1 ja n u a ri 19 4 1 är endast 1 1 km och procen tsiffran o förän d rad . Sam m an lagda längden a v de beläggn in gar, som u tförts under 19 4 1 och 19 4 2 är dock a v se v ä rt större än 1 1 km . P å grund a v in ko rporerin gar och nyb ild n in g a v städer ha näm ligen en del a v landsbygdens beläggningar ö verförts till städerna och p å grund d ä ra v inte m edtagits i denna statistik.

A v de perm anenta vägb eläggn in garn a (grupp I) har sedan 1 jan u ari 19 4 1 små- gatsten ök at med 48 km och tunna bitum inösa slitlager med 66 km . D e ö vrig a typern a inom denna grupp ha em ellertid alla m inskat n ågot beroende p å o v a n näm nda in korporerin gar. D en to tala ökningen a v perm anenta beläggningar stannar d ä rfö r v id 79 km . — U n d er ru briken »tunna bitum inösa slitlager» ha sam m anförts såv äl E ssen asfalt ( 2 2 1 km ) som F alb , K a llm a k , K v a rtsit-S ta h la s m. fl. liknande typ er. S am tliga dessa beläggningar äro u tfö rd a p å bindlager eller gam m al indrän kn in g. U n d er rubriken » A n d ra b eläggningar» ha upptagits K H - beläggning (66 km ), amiesite (52 km ) och gju ta sfa lt.

D e h alvperm anenta b eläggningarna (grupp II) ha sedan 1 jan u ari 19 4 1 m in skat m ed 68 km . M inskningen beror delvis p å in k o rpo rerin gar men även p å att gam la in d rän k n in gar försetts med tunna slitlager, varigen om beläggningarna ö verfö rts till grupp I. — Län gd en ytb eh an d lade gru svägar h ar under åren 19 4 1 och 19 4 2 ök at med 13 km till 762 km . U n d er 19 4 0 v a r m otsvaran d e ökning 1 1 9 km .

Stockholm 1943 Ivar Hasggströms Boktryckeri A. B.