Ungdomars upplevelser av skolidrott som motivation till fysisk aktivitet

(1)Folkhälsovetenskap, 90-120 hp. MAGISTERUPPSATS. Ungdomars upplevelser av skolidrott som motivation till fysisk aktivitet. Erica Andersson. Folkhälsovetenskap, avancerad nivå 15 hp. Halmstad 180613.

(2) Titel. Ungdomars upplevelser av skolidrott som motivation till fysisk aktivitet. Författare. Erica Andersson. Sektion. Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad. Handledare. Marie Lydell, Universitetslektor. Tid. Vårterminen 2013. Sidantal. 35. Nyckelord. Fysisk aktivitet, motivation, skolidrott, ungdomar. Sammanfattning. Övervikt och fetma är idag ett stort problem hos barn och. ungdomar, i synnerhet på grund av fysisk inaktivitet och försämrade matvanor. Skolan är en viktig instans i främjandet av barn och ungdomars vanor av fysisk aktivitet. Skolidrott är också viktigt för barn och ungdomars vanor av fysisk aktivitet i ett livslångt perspektiv. Syftet med studien var att belysa ungdomars upplevelser av skolidrott som motivation till fysisk aktivitet. Kvalitativa intervjuer användes som datainsamlingsmetod, följt av innehållsanalys som analysmetod. Urvalet i studien var ett strategiskt urval, totalt nio elever från årskurs tre på två gymnasieskolor i sydvästra Sverige deltog. Analysen av datainsamlingen resulterade i tre huvudkategorier med fyra underkategorier. Första huvudkategori var Kunskap som motivation, med underkategorierna Kunskap om fysisk aktivitet och Kunskap om hälsobegreppet. Den andra huvudkategorin var Delaktighet och bekräftelse med underkategorierna Att få känna sig duktig samt Att få vara med och bestämma. Sista huvudkategori var Bristande personligt intresse. Övergripande tema av resultatet var Lärarna skapar förutsättningar för fysisk aktivitet. Detta då övergripande resultat i studien var att idrottslärarna hade en avgörande roll för informanternas upplevelser av idrottsundervisningen som motiverande och inspirerande till fysisk aktivitet. Fortsatt forskning inom området kan med fördel vara att undersöka idrottslärares attityder gentemot att skapa förutsättning till motivation till fysisk aktivitet även hos elever som inte är intresserade av ämnet i sin undervisning..

(3) Title. Adolescent´s experiences of school sports as motivation for physical activity. Authors. Erica Andersson. Section. Section for Health and Society, Halmstad University. Supervisor. Marie Lydell, University lecture. Time. Springterm 2013. Pages. 35. Keywords. Adolescents, motivation, physical activity, school sports. Abstract. Obesity is currently a major problem in children and. adolescents, especially because of physical inactivity and poorer eating habits. The school is an important element in the promotion of child and adolescent habits of physical activity. School sports are also important for children and adolescent´s habits of physical activity in a lifelong perspective. The aim of the study was to highlight adolescent´s experience of school sports as motivation for physical activity. Qualitative interviews were used as data collection methods, followed by content analysis method of analysis. The sample in the study was a strategic choice, a total of nine students from grades three to two high schools in southwestern Sweden participated. The analysis of the data collection resulted in three main categories with four subcategories. The first main category was Knowledge as motivation, with subcategories Knowledge of Physical Activity and Knowledge of the health conept. The second main category was Participation and acknowledgment, with the subcategories To get positive feedback/respond and To be involved in decison-making. The last main category was Lack of personal interest. Overall theme of the results was Teachers create opportunities for physical activity. This is because the overall result of the study was that the teachers had a crucial role in the informants' experiences of physical education as a motivational and inspirational to physical activity. Continued research in this area may advantageously be to also find out the PE teachers' attitudes towards creating conditions for motivation to physical activity among students who are not interested in the topic in their teaching..

(4) Innehållsförteckning 1. Introduktion. 1. 2. Bakgrund. 2. 2.1. Folkhälsoperspektivet. 2. 2.2. Fysisk aktivitet. 2. 2.3. Barn, ungdomar och fysisk aktivitet. 3. 2.4. Idrott och hälsa i skolan. 4. 2.5. Ungdomars upplevelse och motivation till deltagandet i skolidrott. 6. 2.6. Teoretisk referensram. 7. 2.7. Problemformulering. 10. 3. Syfte. 10. 4. Metod. 11. 4.1. Forskningsansats. 11. 4.2. Urval. 11. 4.3. Datainsamling. 12. 4.4. Databearbetning och analys. 13. 4.5. Etiska reflektioner. 14. 5. Resultat. 16. 5.1. Kunskap som motivation. 16. 5.2. Delaktighet och bekräftelse. 19. 5.3. Bristande personligt intresse. 22. 6. Diskussion. 25. 6.1. Resultatdiskussion. 25. 6.2. Metoddiskussion. 30. 7. Konklusion. 34. 8. Implikation. 34. Referenslista Bilagor.

(5) 1. Introduktion Övervikt och fetma är idag ett stort folkhälsoproblem (Lager, Fossum & Bremberg, 2005). Samhällsutvecklingen har gått framåt ur flera perspektiv och medellivslängden ökat, men trots det har samhället historiskt sett aldrig haft så låga krav för fysisk aktivitet som en överlevnadsprincip som idag (Schäfer Elinder & Faskunger, 2006). Bara i Sverige uppnår samhällskostnaderna för sjukdomar relaterade till övervikt och fetma till flera miljarder kronor varje år (Persson & Ödegaard, 2011). Fysisk inaktivitet är den fjärde största orsaken till för tidig död i hela världen, bara högt blodtryck, rökning och högt blodsocker ligger som främre orsaker (Fhi, 2011:b). Högt blodtryck och högt blodsocker är samtidigt någonting som påverkas negativt av fysisk inaktivitet (ibid). Barn och ungdomar är en målgrupp som bör prioriteras vid hälsofrämjande arbeten, för att i framtiden minska risker för ökade kostnader av sjukdomar relaterade till övervikt och fetma. Övervikt och fetma är i dag ett stort problem hos barn och ungdomar, denna problematik beror enligt Jacobsson (2006) främst på fysisk inaktivitet och försämrade matvanor. Det finns flera anledningar till problemen med fysisk inaktivitet, men beror bland annat på för lite fysisk aktivitet under fritiden samt dagens passiva transportmedel som ger upphov till fysisk inaktivitet hos barn och ungdomar (World health organization, 2012). Ett ytterligare exempel på varför barn och ungdomar är en målgrupp som bör ses som en prioriterad grupp vid hälsofrämjande insatser är också att mycket forskning enligt Statens folkhälsoinstitut (fhi) (2011:a) visar att de senaste decennierna pekar på en försämrad psykisk hälsa inom denna målgrupp. Studier visar enligt Fox (1999) att fysisk aktivitet inte enbart har positiva effekter på den fysiska hälsan, utan fysisk aktivitet är också en framgångsrik metod vid behandling av depression. Fysisk aktivitet har också reducerande effekt av ångest, samt också positiva effekter på humör och självkänsla (ibid). Fox studie ger således underlag till varför fysisk aktivitet inte enbart är väsentligt för att förbättra ungas fysiska hälsa, utan också den psykiska hälsan. Vidare menar Fuller, Sabiston, Karp, Barnett och O’Loughlin (2011) att skolan är en idealisk tillgång där främjandet av barn och ungdomars vanor av fysisk aktivitet även utanför skolan kan grundas. När det gäller skolan som hälsofrämjande arena finns det däremot viss problematik, då skolidrotten idag inte är anpassad på ett sådant sätt att den attraherar alla elever (Nahas, Bernie & Mitchell, 2003). Det innebär också att inga tydliga riklinjer finns för hur skolan skall uppnå målet att främja fysisk aktivitet utifrån ett livslångt perspektiv (ibid). 1.

(6) 2. Bakgrund 2.1. Folkhälsoperspektivet Det övergripande målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen på lika villkor (Fhi, 2011:b). Sambanden mellan hälsa och fysisk aktivitet är stora och enligt Statens folkhälsoinstitut (2011:b) används fysisk aktivitet både i hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande syfte. Vidare menar Statens folkhälsoinstitut att fysisk aktivitet har positiva effekter på ett flertal olika sjukdomar, där bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, bröstcancer, prostatacancer, diabetes och demens (ibid). Fysisk aktivitet är det nionde folkhälsopolitiska målet. Statens folkhälsoinstitut (2009:a) beskriver att för att främja fysisk aktivitet krävs insatser inom främst tre områden: ökad fysisk rörelse, mer fysisk rörelse i skolan och i anslutning till arbetet samt mer fysisk rörelse under fritiden. Enligt Patriksson och Stråhlman (2006) kan däremot den minskade andelen idrottstimmar i dag sedan 1900-talets mitt kan vara en av orsakerna till att barn och unga i dag inte når upp till rekommendationerna för fysisk aktivitet. Detta gör naturligtvis området ’mer fysisk rörelse i skolan’ till en aktuell fråga, eftersom barn och ungas övervikt kan komma att orsaka problem i den framtida folkhälsan om inga förändringar sker (ibid). Ett ytterligare folkhälsopolitiskt mål som har koppling till föreliggande studie är mål tre; Barn och ungas uppväxtvillkor, som handlar om att barn och unga är den viktigaste målgruppen inom folkhälsoarbeten då barn och ungas uppväxtförhållanden är avgörande för såväl den psykiska som fysiska hälsan i ett livslångt perspektiv (Fhi, 2009:b). Inom målområdet för barn och ungas uppväxtvillkor beskrivs bland annat en insats inom området som är utformning av specifika program som främjar hälsan, exempelvis genom kost- och motionsprogram (Fhi, 2009:b). Detta har således anknytning till skolans utformning av idrott och hälsa, som är en viktig arena för att nå ut till barn om vikten av rätt kost och motion.. 2.2. Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp vars innebörd är all kroppsrörelse som är ett resultat av skelettmuskelkontraktioner som resulterar i energiförbrukning (Fhi, 2012:a). Fysisk aktivitet är vidare enligt statens folkhälsoinstitut (2012:a) ett brett begrepp som innefattar kroppsrörelser under såväl arbete som fritid och syftar till olika former av 2.

(7) kroppsövningar. Fysisk aktivitet ingår därmed inte under samma definition som motion och träning gör, då motion innebär planerad eller strukturerad fysisk aktivitet som syftar till att förbättra t.ex. kondition eller muskelstyrka (NCFF, 2010). Träning i sin tur innebär att det finns en tydlig målsättning med ett prestationshöjande av till exempel kondition eller muskelstyrka (ibid). Enligt Statens folkhälsoinstitut var det mellan åren 2004 till 2011 vanligare att befolkningen med högre utbildningsnivå och högre sysselsättningsgrad hade mer regelbunden fysiskt aktiva än befolkningen med lägre utbildning och sysselsättningsgrad, både när det gällde kvinnor och män (Fhi, 2012:c). Statens folkhälsoinstitut menar också att fysisk aktivitet är ett område där socioekonomiska skillnader har betydelse för nivån av fysisk aktivitet (Fhi, 2011:b). Det är däremot inte enbart skillnader mellan inkomstnivå och utbildningsnivå, utan nivån av fysisk aktivitet skiljer sig också mellan den inrikesfödda befolkningen och befolkningen med ett födelseland utanför Europa (ibid). Bland befolkningen med födelseland utanför Europa rapporterade år 2011 att 31 procent av kvinnorna och 29 procent av männen att de har en stillasittande fritid, medan motsvarande siffra hos den inrikesfödda befolkningen är 12 procent (ibid). År 2005 uppgav 65 procent av männen i åldrarna 16-84 år att de var fysiskt aktiva i genomsnitt 30 minuter per dag, motsvarande siffra hos kvinnorna var 63 procent (Boström, 2006).. 2.3. Barn, ungdomar och fysisk aktivitet Enligt folkhälsoinstitutet (2012:b) är de nordiska rekommendationerna för barn och unga att vara fysiskt aktiv minst 60 minuter dagligen. Dessa 60 minuter skall vidare involvera måttlig till hög grad av fysisk aktivitet och den rekommenderade tiden kan delas upp i flera pass under dagen (ibid). Enligt resultatet från en studie av Rasmussen, Eriksson, Bokedal och Shäfer Elinder (2004) om fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla hos ungdomar i sydvästra Stockholmsområdet är det viss skillnad beroende på om ungdomar svarar på frågor om fysisk aktivitet under sommarhalvåret eller vinterhalvåret. Rasmussen et al. menar vidare att de ungdomar som svarar på frågan kring sin fysiska aktivitet under vinterhalvåret är något mer stillasittande än de som svarade under sommarmånaderna. Studien av Rasmussen et al. visar också att det inte finns någon signifikant skillnad mellan graden av fysisk aktivitet hos pojkarna och flickorna. Liksom hos den vuxna 3.

(8) befolkningen i Sverige finns det sociokulturella skillnader i fysisk aktivitet hos barn och ungdomar (Fhi, 2011:c). Enligt en studie av Statens folkhälsoinstitut är 45 procent av de barn som tillhör den högsta socioekonomiska gruppen fysiskt aktiva, medan 30 procent av de barn som tillhör den lägsta socioekonomiska gruppen är fysiskt aktiva (Fhi, 2011:c). Studier visar också sambandet mellan skolidrott och fysisk aktivitet på fritiden, då skolidrott hos barn och ungdomar visat sig påverka attityder och vanor av fysisk aktivitet senare i vuxenlivet (Patriksson & Stråhlman, 2006). Detta innebär således att skolidrotten är en viktigt arena för att främja den fysiska hälsan både för ungas nuvarande vanor och för deras inställning till fysisk aktivitet i fortsatt liv (Daley, 2002). Enligt en studie av Wirdheim (2001) är det gymnasieelever som främst saknar grundläggande kunskap om kroppsrörelser och fysiologisk bas vad det gäller rörelseaktiviteter, vilket visade sig då hon lät eleverna i studien uppskatta antal steg och sträcka som de går per dag. Enligt Wirdheim kan detta vidare ha sin grund i att biologiundervisningen idag lägger för lite fokus vid den enskilda människans behov.. 2.4. Idrott och hälsa i skolan Skolidrott är den viktigaste samhälleliga insatsen för att främja utvecklingen av fysisk aktivitet hos barn och ungdomar (Bailey, 2006). Trots kunskap om skolidrottens betydelse för hälsa har Sverige ett färre antal schemalagda idrottstimmar i skolan gentemot många andra Europeiska länder (Wahlgren, 2010). Den svenska kursplanen för idrott och hälsa är samtidigt enligt Thedin Jacobsson (2004) otydlig och inte enhetligt definierad, vilket leder till att den undervisande läraren själv ges utrymme att tolka, definiera och sätt upp mål för hur hälsa skall komma till uttryck under undervisningen. Det kan således leda till att eleverna lär sig vad hälsa är beroende på idrottslärarens tolkning av fenomenet (ibid). Vad som däremot är tydligt i kursplanen för ämnet idrott och hälsa är att idrottslektionerna skall inspirera och motivera eleverna till fysisk aktivitet, då ämnets syfte enligt Skolverket (2011) är att eleverna skall utveckla ett intresse för användning av bland annat olika rörelseaktiviteter som en källa till välbefinnande. Undervisningen av idrott och hälsa i skolan har enligt Bailey (2006) genom olika studier visat sig ha positiv inverkan på barn och ungdomars utveckling inom flera olika områden som fysisk aktivitet, livsstil, känslomässiga områden, sociala områden och kognitiva områden. Vad det gäller barn och ungdomars utveckling inom området fysisk 4.

(9) aktivitet bidrar skolidrottsundervisning bland annat till strukturerade former av fysisk aktivitet i tider då ekonomisk press och föräldrars oro av säkerhet kan vara faktorer som gör att alla barn och ungdomar inte ges möjlighet att delta i organiserad idrottsverksamhet utanför skolan (Sallis, McKenzie, Alcaraz, Kolody, Faucette & Hovell, 1997). Enligt Bailey (2006) visar flera studier att skolidrottens påverkan av utvecklingen av barn och ungdomars livsstil är att ett fysiskt aktivt beteende i barndomen ökar chansen för att bibehålla en fysiskt aktiv livsstil även senare i livet. Det innebär också att skolidrottsundervisning är en kostnadseffektiv intervention för att främja kommande generationer att vara fysiskt aktiva (ibid). Flera studier visar också enligt Bailey (2006) att fysisk aktivitet bidrar till en positiv effekt av det psykiska välbefinnandet, vilket vidare innebär att fysisk aktivitet minskar stress, ångest och depression. Att fysisk aktivitet vidare bidrar till positiv utveckling av känslomässiga områden gör att väl planerad och genomförd skolidrottsundervisning inte enbart är positiv utifrån fysiska aspekter, utan såväl psykiska som fysisk aktivitet i stort (Fox, 1999).. Skolidrotten är också enligt Bailay (2006) en bra arena för ungdomar att utveckla sociala färdigheter, i synnerhet då studier visar att barn och ungdomar med olika bakgrund sätts samman i en grupp där grupprocesser med barn med olika typ av kompetens och erfarenheter interagerar med varandra. Detta leder till utbyte av kompetens och erfarenheter hos eleverna (Bailay, 2004). Utvecklingen av sociala färdigheter inom skolidrotten ligger vidare enligt Bailay (2006) i händerna på lärarna, som genom pedagogiska former kan undervisa och få eleverna att sätta sig in i naturliga situationer och prata om de beteende som uppstår. Enligt en studie av Lau, Yu, Lee, So och Sung (2004) upplevde föräldrar tidigare oro över att skolidrott riskerade att minska den akademiska utbildningen och kunskapen genom minskad tid av vanliga lektioner för att få in idrottsundervisningen. I dag menar däremot Sallis, McKenzie, Kolody, Lewis, Marshall och Rosengard (1999) att forskning visar att skolidrotten snarare bidrar till utveckling av den kognitiva förmågan genom minskade disciplinproblem, sjukfrånvaro samt ökad prestation under vanlig lektioner. En nio år lång studie av Ericsson och Karlsson (2012) visar att en grupp av elever som varit fysiskt aktiva minst 45 minuter fem dagar i veckan under grundskolan har högre andel elever med gymnasiebehörighet (96 procent). Det till skillnad från en annan grupp elever som var fysiskt aktiva minst 45 minuter två gånger i veckan där 89 5.

(10) procent av eleverna fick gymnasiebehörighet (ibid). I en kanadensisk studie av Fuller, Sabiston, Karp, Barnett och O’Loughlin (2011) framkommer det också att gymnasieelever som ägnar sig åt intramural sports, som innebär idrott på fritiden som är arrangerad av skolan, i högre grad uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet än vad eleverna som enbart ägnar sig åt idrott på fritiden som ej är arrangerad av skolan. Fuller et al. menar vidare att mer idrott på fritiden arrangerad av skolan således kan leda till att fler ungdomar uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet. En studie av Nahas, Goldfine och Collins (2003) visar att det finns vissa svårigheter med skolidrott som en arena för intervention av fysisk aktivitet i ett livslångt perspektiv, då undervisningen för främjandet av fysisk aktivitet inte är tillräckligt anpassad för olika åldersgrupper. Nahas et al. menar vidare att för främjandet av fysisk aktivitet krävs det utbildning för att kunna utvärdera läroplanen för exempelvis gymnasieelever. Samt måste kvalitetskraven på skolidrotten ökas samtidigt som idrottslärare behöver utveckla kompetensen för att kunna se varje individs behov av utveckling inom ämnet (ibid).. 2.5. Ungdomars upplevelse och motivation till deltagandet i skolidrott En utvärderingsrapport av ämnet idrott och hälsa av skolverket (Eriksson, Gustavsson, Quennerstedt, Rudsberg, Öhman & Öijen, 2003) visar att både lärare och elever upplever att idrott och hälsa är ett intressant ämne i förhållande till övriga ämnen i grundskolan. Enligt Eriksson et al. (2003) finns det däremot problem trots att ämnet idrott och hälsa upplevs som intressant hos många, exempelvis sjunker motivation till deltagande i skolidrotten ju äldre eleverna blir. Detta betonar Xiang, McBride, Guan och Solmon (2003) i sin studie då deras resultat visar att yngre skolbarn har högre motivation till lärprocessen i skolidrottsundervisningen än vad äldre skolbarn har. I kombination med att antalet idrottstimmar i skolan kan uppfattas som alldeles för få, visar skolinspektionen enligt Stridsman (2010) att var femte högstadieelev är frånvarande från skolidrotten av olika orsaker. En studie av Redelius (2004) visar att elever i dag hellre vill ha färre idrottstimmar i skolan, då krav och press att prestera under idrottslektioner bidrar till negativ upplevelse av idrottslektionerna. En studie av Allender, Cowborn och Foster (2006) visar att anledningen till att unga flickor väljer att delta i idrottsundervisningen beror på en vilja att uppnå en smal kroppsform, medan att behöva visa upp en otränad kropp och avsaknad av kunskap eller grundläggande färdigheter inom ämnet är anledningar som är manligt associerat till ett icke deltagande.. 6.

(11) Viktkontroll, sociala aspekter och glädje är vidare de övergripande anledningarna till ett deltagande på idrottslektionerna (ibid). En studie av Bollok, Takacs, Kalmar och Dobay (2011) visar också att kvinnliga studenters motivation till fysisk aktivitet är relaterat till att vara hälsosam medan de manliga studenterna upplever att främst tävling, konkurrens och att prestera var motivationsfaktorer till fysisk aktivitet. Detta kan således relateras till Allenders studie där flickor motiveras till deltagande i skolidrotten genom bland annat att bibehålla en smal kroppsform, samt att en faktor som gör att manliga elever avstår från skolidrotten är att inte kunna visa upp en välbyggd kropp eller bristande färdigheter inom ämnet. Xiang et al. (2003) lyfter också i sin studie fram att det finns genusskillnader i skolbarns motivation till lärprocessen inom skolidrottsundervisningen, vilket vidare Bollok et al. (2011) studie indikerar till vid en generell syn av vad som motiverar pojkar och flickor till fysisk aktivitet. Redelius (2004) menar slutligen att det främst är de elever som har en negativ upplevelse av skolidrotten som vill se minskad skolidrott, medan de elever som tycker om skolidrotten inte är negativa till en utökning av ämnet i schemat.. 2.6. Teoretisk referensram 2.6.1. Salutogena perspektivet Det salutogena perspektivet är ett perspektiv där fokus ligger vid faktorer som vidmakthåller och bibehåller hälsa, i stället för att fokusera vid sjukdom och ohälsa (Faresjö, 2005). Det salutogena perspektivet innebär vidare enligt Waad och Hult (1996) att tonvikt läggs vid ”friskfaktorer” istället för ”riskfaktorer”. Begreppet salutogenes myntades av Aaron Antonovsky och kommer ursprungligen från det latinska ordet salus som betyder hälsa, samt från det grekiska ordet genesis som betyder ursprung eller uppkomst (Waad & Hult, 1996). Att salutogenes betraktas som ett vetenskapligt perspektiv beror på att begreppet salutogenes myntades av en forskare vars efterföljare har utvecklat forskningsinriktningen (Gassne, 2008). Det salutogena perspektivets startskott var när Antonovsky ansåg att huvuddelen av den forskning som behandlade hälsa utgick från patogenes, som innebär att utgångspunkten i forskning är orsaker till sjukdom och ohälsa, istället för att forskningen skulle utgå från hälsans ursprung (ibid).. 7.

(12) KASAM Att försöka mäta det friska och att utgå från ett förhållningssätt där tonvikt läggs vid friskfaktorer relateras enligt Faresjö (2005) till Antonovskys begrepp KASAM. KASAM innebär enligt Antonovsky (2005) i vilken utsträckning människan upplever tillvaron som meningsfull, begriplig och hanterbar. Begreppets konkreta innebörd är således känsla av sammanhang (ibid). Det finns en hälsofrämjande tanke bakom KASAM, vilken är att människor som har hög känsla av sammanhang och vilka finner sin tillvaro meningsfull, begriplig och hanterbar i större utsträckning klarar av att hantera stressorer, olika sjukdomar och påfrestningar på ett bättre sätt än människor med ett lågt KASAM (Faresjö, 2005). Antonovsky menade enligt Gassne (2008) att när en individ kan hantera exempelvis stressorer, byggs dennes KASAM upp genom att de stressorer individen möter blir begripliga, hanterbara och meningsfulla, vilket innebär att en känsla av sammanhang uppstår. Denna känsla av sammanhang hjälper sedan individen att på ett bra vis kunna hantera olika stressorer (ibid). Antonovsky (2005) menar att KASAM är en väsentlig faktor vad det gäller upprätthållande av den position en individ befinner sig på ett kontinuum ohälsa-hälsa och en individs rörelse mot dess friska pool. Det vill vidare säga att den plats på den visualiserade sträckan mellan poolen ohälsa och poolen hälsa en individ kan säga befinna sig på avgörs beroende på den nivå av KASAM individen har uppnått. Samt också hur resan från ohälsa till hälsa går är beroende av individens känsla av sammanhang (ibid).. 2.6.2. Transteoretiska modellen Grimley, Prochaska, Velicer, Blais och DiClemente (1994) kom efter att ha studerat många studier fram till att de flesta studier koncentrerades till att svara på varför individer inte gör någon positiv förändring vid hälsofrämjande arbeten. Ovanstående innebar vidare att insikten om att fokus istället måste läggas vid frågan Vem som responderar vid Vilken typ av hälsofrämjande insats och När väcktes (ibid). Denna insikt i samverkan med problemen att studier sällan gav någon grundläggande förklaring till Hur individer genomgår en beteendeförändring mot sundare livsvanor är enligt Grimley et al. (1994) grunden till uppkomsten av den transteoretiska modellen. Den transteoretiska modellen går ut på att genom olika steg beskriva den process människor går igenom vid en beteendeförändring. Den transteoretiska modellen användes enligt Nutbeam, Harris och Wise (2010) för att få människor att sluta röka, men kom sedan att implementeras inom andra former av beteendeförändringar som till 8.

(13) exempelvis att få människor att kontinuerligt ägna sig åt fysisk aktivitet. Det finns två grundläggande delar inom den transteoretiska modellen, dessa är steg för förändring och förändringsprocessen (Nutbeam, Harris & Wise, 2010). Den transteoretiska modellens utgångspunkt vid hälsofrämjande insats i syfte att öka fysisk aktivitet består av fem olika steg. Det första steget är enligt Marcus och Forsyth (2009) förnekelsestadiet, som inkluderar personer som inte är fysiskt aktiva som heller inte börjat fundera på att bli fysiskt aktiva. Det andra steget är begrundandestadiet, som syftar till personer som inte är fysiskt aktiva, men som har påbörjat en tankemässig förändring där de funderar på att bli fysiskt aktiva. Det tredje steget är förberedelsestadiet där personer är fysisk aktiva, men inte i tillräcklig utsträckning för att deras tid ägnad åt fysisk aktivitet uppnår ramen för rekommenderad tid. Det fjärde steget är handlingsstadiet som inkluderar de personer som är fysiskt aktiva i den grad att de uppnår de rekommenderade nivåerna, men som har varit detta i mindre än sex månaders tid. Det sista och femte steget är aktivitetsstadiet som inkluderar de personer som har gjort fysisk aktivitet i förhållande till de rekommenderade ramarna som en kontinuerlig vana, det vill säga sex månader eller längre (ibid). Målet med dessa olika steg inom den transteoretiska modellen är inte att snabbt förändra ett beteende, utan dessa fem steg syftar till att individer successivt skall förflytta sig närmre nästa steg i modellen (Faskunger, 2001). Det finns också enligt Nutbeam, Harris och Wise (2010) numera ett sjätte steg i modellen, som är upphörande. Detta steg gäller däremot främst vissa beteenden med relation till någon form av beroendeframkallande vana, exempelvis rökning. Återfall är vidare också någonting som lyfts fram inom den transteoretiska modellen, men som däremot inte är ett inkluderat steg (Faskunger, 2001). Däremot är det inte klarlagt om återfall existerar när det gäller den transteoretiska modellen i förhållande till att få människor fysiskt aktiva (ibid). Däremot finns det enligt Faskunger (2001) studier som visar att personer som slutat med fysisk aktivitet efter att ha genomgått en beteendeförändring har sämre aktivitetsspecifikt självförtroende (self-efficacy) än de personer som fortfarande befinner sig i aktivitetsstadiet.. 9.

(14) 2.7. Problemformulering Barn och ungdomar är idag inte tillräckligt fysiskt aktiva. Skolan spelar en väsentlig roll för barn och ungdomars vanor av fysisk aktivitet, men studier visar att det brister i skolidrottsundervisningen gällande målet att främja fysisk aktivitet i ett livslångt perspektiv. Många studier finns att tillgå huruvida lärare jobbar för att motivera elever till fysisk aktivitet samt hur man bör arbeta för att nå ut till elever och också vilka faktorer som får elever att vilja delta i idrottsundervisningen. Däremot finns det lite forskning inom området för hur elever faktiskt uppfattar idrottslektioner som en motiverande faktor till fysisk aktivitet. Mer forskning behövs för att undersöka på vilka metoder som gör att den enskilde eleven upplever skolidrott som meningsfullt och motiverande. Ovanstående stärker således rimligheten och vikten av att ur ett hälsofrämjande och folkhälsoperspektiv belysa ungdomars upplevelser av hur ämnet idrott och hälsa lever upp till målet att inspirera och motivera till fysisk rörelse i ett livslångt perspektiv.. 3. Syfte Syftet med studien var att belysa ungdomars upplevelser av skolidrott som motivation till fysisk aktivitet.. 10.

(15) 4. Metod 4.1. Forskningsansats Valet av forskningsansats var kvalitativ metod. Att studien utgick från en kvalitativ forskningsansats beror på att syftet med studien var att belysa ungdomars upplevelser av skolidrott som motivation till fysisk aktivitet, vilket ger beskrivande data. Beskrivande data och forskning som belyser och undersöker upplevelser var enligt Olsson och Sörensen (2007) någonting som går under den kvalitativa forskningsansatsen. Datainsamlingsmetoden i denna studie bestod av semistrukturerade intervjuer. Semistrukturerade intervjuer innebar att frågorna är så pass öppna att personliga tolkningar och svar kan ges av informanterna, men att de olika intervjuerna ändock utgår från samma frågeställningar och på förhand utformade frågeguide. Olsson och Sörensson (2007) menade att det inför kvalitativa intervjuer är viktigt att tänka igenom samtliga faser. Att tänka igenom de olika faserna var vidare väsentligt för att ha en överblick över vad som skall ske efter intervjuerna, exempelvis för att ha en plan över hur intervjuerna skall analyseras (ibid). Analys av insamlad data i denna studie skedde genom innehållsanalys. Vid kvalitativ innehållsanalys av texter, från exempelvis intervjuer, går analysen ut på genomläsning, kodning och tematisering. Graneheim och Lundman (2004) beskrev bland annat att innehållsanalysen i deras studie gick till genom att författarna först och främst läste igenom de texter insamlad data resulterade i flera gånger, för att skapa en sammanhängande känsla av materialet. Efter genomläsning påbörjades sedan kodning, vilket gick till genom att meningsbärande enheter och specifika fraser från dessa plockades ut (ibid). Efter kodning menade Graneheim och Lundman vidare att en kategorisering av koderna gjordes, vilket syftade till att skapa olika kategorier som återger de centrala områdena från intervjuerna. Efter kategoriseringen avslutades sedan analysen genom att teman formulerades fram som skulle ge en övergripande helhet över de olika kategorier som analysen resulterade i (ibid).. 4.2. Urval Urvalet i studien grundade sig på ett strategiskt urval, då informanterna valdes ut efter kön, etnisk härkomst och typ av gymnasieutbildning (Olsson & Sörensen, 2011). Urvalet gick i första skedet till genom att författaren kontaktade rektorer på olika gymnasieskolor i en kommun i sydvästra Sverige. De skolor vars rektorer svarade samt 11.

(16) godkände att elever från deras skolor skulle medverka var vidare de skolor informanterna hämtades ifrån, vilket resulterade i två olika skolor – en idrottsinriktad och en kommunal skola. Efter att ha tagit kontakt med rektorerna gavs tillåtelse att genomföra urvalsprocessen på respektive skola. Efter kontakt med rektorn togs sedan kontakt med idrottskoordinatorer och idrottslärare. Till att börja med informerades dessa lärare om att endast de elever som var över 18 år fick delta i studien. Därefter för hänsynstagandet till maximal variation informerades ansvariga idrottslärare/idrottskoordinatorer om att urvalet skulle göras efter kön, etnisk bakgrund och gymnasieinriktning. På den ena gymnasieskolan hjälpte idrottskoordinatorn till att ta fram kontaktuppgifter till fyra elever som var intresserad av att delta, två flickor och två pojkar. Dessa fyra elever gick på en idrottsinriktad skola där eleverna hade fyra olika idrottsinriktningar. På den andra skolan började urvalsprocessen med ett besök på skolan, där information om studien delgavs eleverna. De elever som var intresserade av att delta i studien fick fylla i en intresselapp där de lämnade kontaktuppgifter. Totalt fem elever från denna skola deltog varav två flickor och tre pojkar, vilket också var de elever som visade intresse av att delta. Sammantaget deltog fyra flickor och fem pojkar mellan 18 och 23 år i studien, varav fyra elever med annan etnisk bakgrund än svensk. Samtliga elever från båda skolorna som var intresserade av att delta kontaktades sedan via telefon, där de fick bekräfta om de var intresserade samt bestämma tid och plats för genomförandet av intervjuerna i samråd med författaren. I samband med telefonkontakten togs också mailuppgifter in från de intresserade eleverna, eleverna fick via mail sedan tillgång till informationsbrevet (se bilaga 3).. 4.3. Datainsamling Datainsamlingsmetod för studien var kvalitativa intervjuer, som var semistrukturerade. Intervjuerna utgick från en frågeguide (se bilaga 1) som fungerade som stöd för att intervjuerna skulle utgå från samma frågeområden vid varje intervju. Frågeguiden fungerade däremot inte som en skrift där exakt samma frågor skulle tas upp vid intervjuerna, utan flexibilitet bibehölls genom att frågeområdena var samma, men frågorna kunde variera beroende på omfattning och typ av samtal som uppstod under intervjuernas gång. Intervjuerna var enskilda och genomfördes på olika grupprum. Två intervjuer genomfördes däremot på avskild plats i en skolkorridor. Informanterna fick själva vara med och påverka var intervjuerna skulle genomföras. Informanterna fick först ge önskemål om var och när intervjuerna skulle 12.

(17) ske. Innan intervjun påbörjades informerades deltagarna på nytt om syftet med studien och dess metod, samt informerades deltagarna om de etiska övervägande studien förhöll sig till. Efter genomgång av väsentlig information erbjöds sedan informanterna att skriva under en samtyckeslapp (se bilaga 2). Efter underskrift av samtyckeslappen påbörjades sedan intervjuerna. Intervjuerna varade i 20-45 minuter och samtliga intervjuer spelades in, för att underlätta arbetet med analysen och för möjliggörandet av transkribering av intervjuerna. Transkribering av datainsamlingen genomfördes parallellt med intervjuerna, det vill säga att efter avlutad intervju transkriberades det inspelade materialet innan nästkommande intervju. Två smartphones med diktafontekniker användes för att spela in intervjuerna.. 4.4. Databearbetning och analys Till dataanalysen av den empiriska insamlingen valdes kvalitativ innehållsanalys (Granheim & Lundman, 2004). Analysen genomfördes av författaren själv med hjälp av författarens handledare. Ett första steg i analysen var att läsa igenom de transkriberade texterna från intervjuerna för att en övergripande känsla över den insamlade datan skulle formas. Efter detta påbörjades sökandet efter meningsbärande enheter från texterna genom att färgpennor användes för att stryka under de meningar som relaterade till syftet med studien och dess frågeställningar. Exempel på meningar som ströks under var ”Det gör nog stor påverkan på hur individen i just gruppen upplever och om de tycker att lektionerna är.. Sen är det ju mycket till ledare med. Vem som har lektionen och hur de styr upp det.”, ”Det är ju lite alltså när man får bestämma själv va, inte bara när läraren bestämmer nu gör ni det och nu gör ni det och, annars blir det ju tråkigt om läraren säger att nu ska ni göra det hela tiden och samma sak och så det blir ju tråkigt asså.”. Kondensering av meningsbärande enheter gjordes sedan genom sammanfattning av de enskilda meningsbärande enheternas innehåll. Meningar klipptes sedan ut och kodades, koder var exempelvis Upp till läraren och Självbestämmande. De olika koderna flyttades sedan fram och tillbaka i olika högar, för att samla likartade koder i samma hög. Dessa högar av koder kom sedan att illustrera de olika kategorier analysen resulterade i, som gav återspegling av de centrala från intervjuerna. I de olika kategorierna analyserades också underkategorier fram för att tydliggöra innehållet i de olika kategorierna. Sammantaget analyserades tre kategorier fram, med fyra underkategorier. Efter kategoriseringen sågs samtliga kategorier och dess innehåll över i syfte att forma ett övergripande tema. Övergripande tema av resultatet kom sedan att bli 13.

(18) Läraren skapar förutsättningar för fysisk aktivitet. Nedan illustreras en tabell över hur analysen exempelvis har gått till inom en kategori. För fullständigt exempel över samtliga kategorier se bilaga 4.. Meningsbärande enhet ” Var man duktig i nån sån här friidrottsgren så var det ju jätteroligt.. fast sen så självklart att man nästan blev förvånad att shit det här klarar jag.. så då kan man ju fortsätta och nu kan man ju bygga på det..”. Kondensering När man är duktig är det roligt, att man känner att man klarar av någonting. Kod Att vara duktig och kompet ent. Underkategori Att få känna sig duktig. Kategori Delaktighet och inflytande. Tema Läraren skapar förutsättningar för fysisk aktivitet.. Tabell 1. Exempel på hur analysen gick till. Vid analysen av datan utgick författaren från att ta fram information som förhöll sig till syftet med studien. De teoretiska referensramarna användes också vid analysen genom att använda KASAM som ett analytiskt redskap, för att ta fram vad informanterna upplevde som meningsfullt med skolidrotten och hur det kom att påverka deras motivation till fysisk aktivitet.. 4.5. Etiska reflektioner Etiskt hänsynstagande gick först och främst till genom en etikansökan till etikprövningsnämnden på Högskolan i Halmstad innan studien påbörjades, som godkändes (Dnr: UI 2013/19) vilket gav etiska förutsättningar till genomförandet av studien. Utöver etikansökan togs också hänsyn till de fyra etiska huvudprinciperna vid samhälls– och humanistisk forskning. Dessa fyra etiska huvudkrav var informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Informationskravet togs till hänsyn genom att informera deltagarna såväl skriftligt som muntligt. När deltagarna angivit intresse för att delta i studien erhöll de ett informationsbrev (se bilaga 3) där studiens syfte, metod och genomförande samt att deltagandet var högst frivilligt framgick. Vid förfrågan om intresse att delta i studien gavs också en verbal beskrivning av syfte och metod, vilket också gjordes i samband med intervjuerna. Innan varje intervju erbjöds varje informant att skriva under en samtyckeslapp (se bilaga 2), där de skrev under på att de förstått vad ett deltagande i 14.

(19) studien innebar. Underskriften av samtyckeslappen var vidare vad som gjordes för att ta hänsyn till samtyckeskravet. Konfidentialitetskravet togs hänsyn till genom att deltagarna informerades, både muntligt och skriftligt, att deras identiteter inte på något sätt kan identifieras i studien. Samt informerades deltagarna om att materialet från intervjuerna skulle förvaras oåtkomligt för andra, förutom för författaren själv och för författarens handledare. Information om att studien inte publiceras i något kommersiellt ändamål gavs, samt information om att studien när den är färdigställd publiceras på högskolan i Halmstads uppsatsportal DIVA. Sistnämna information omfattar hänsynstagandet av nyttjandekravet.. 15.

(20) 5. Resultat Analysen av den empiriska insamlingen resulterade i ett tema samt tre huvudkategorier. Två av huvudkategorierna har två underkategorier, medan en tredje huvudkategori står utan underkategorier. Nedan finns en översiktlig tabell över de kategorier som resultatet från analysen består av.. TEMA Läraren skapar förutsättningar för fysisk aktivitet. HUVUDKATEGORI. UNDERKATEGORI. Kunskap som motivation.  . Kunskap om fysisk aktivitet Kunskap om hälsobegreppet. Delaktighet och bekräftelse.  . Att få känna sig duktig Att få vara med och bestämma. Bristande personligt intresse. Tabell 2. Översikt av resultatkategorier. 5.1. Kunskap som motivation Ur analysen framkom det att kunskap var någonting som informanterna som upplevde vara viktigt för att ungdomar skall kunna ta till sig skolidrottens budskap att vara fysiskt aktiva. Både intervjupersonerna som var mer eller mindre intresserade av fysisk aktivitet upplevde att kunskapsomfattning av fysisk aktivitet och hälsa var någonting viktigt under idrottsundervisning. Däremot var det blandade upplevelser av hur stor omfattning hälsodelen i ämnet idrott och hälsa ur ett teoretiskt perspektiv motiverar till fysisk aktivitet på fritiden.. 5.1.1. Kunskap om fysisk aktivitet Bland annat upplevde de elever som kände sig ha god kunskap inom området fysisk aktivitet att de hade bekanta som många gånger inte har förstått varför de bör vara fysiskt aktiva, vilket också enligt informanterna har gjort att deras bekanta inte är 16.

(21) intresserade eller inte vill engagera sig i idrottslektionerna. Majoriteten av informanterna upplevde att det saknades information om varför de skall vara fysiskt aktiva under skolåren innan gymnasiet. Informanterna menade också att det var viktigt att elever i de yngre årskurserna får kunskap om fysisk aktivitet eftersom det bidrar till ökad förståelse och inspiration till varför de ägnar sig åt olika aktiviteter. Ökad förståelse och inspiration menade informanterna vidare också skulle kunna bidra till ökat intresse och motivation till att vara fysiskt aktiv exempelvis på gymnasiet, då några informanter upplevde att intresset för fysisk aktivitet under gymnasiet hade svalnat på grund av stress och tidbrist. Vid frågor som rörde vad informanterna upplevde att de har lärt sig som har motiverat dem att vara fysiskt aktiva svarade de flesta dock kost. En informant upplevde däremot att läran om kost inte var vad skolidrotten borde lägga tyngdpunkt vid, utan att det är viktigare att prata om fysisk aktivitet i termer som varför dem skall vara fysiskt aktiva och vad som händer i kroppen när de rör på sig. De informanter som ansåg att de har fått kunskap om fysisk aktivitet och att det hade motiverat dem till fysisk aktivitet hade däremot svårt att precisera kunskapen och vad det faktiskt var de har lärt sig, mer än att de mådde bra av det. ”Asså det får ju en, även om man inte tycker det är kul, så får de ju en att bli mer motiverad att röra på sig mer under fritid. Man känner ju att man mår bra av det, så det är ju bra att det finns om man säger så” – (Intervju 5). Samtidigt menade informanterna att kunskaperna om vad som händer med kroppen vid fysisk inaktivitet hade varit bristfällig men att mer kunskap inom området skulle kunna bidra till att fler skulle bli motiverade om de vet vilka konsekvenser uteslutande av fysisk rörelse kan leda till. En informant beskrev att skolidrotten hade gett kunskap om varför de skall vara fysiskt aktiva, men att det saknades verktyg att kunna ta åt sig den kunskapen som motivation till att vara fysiskt aktiv. Att kunna motiveras att ta åt sig kunskap var någonting som informanterna trodde kunde bidra till att ungdomar kan bli motiverade till fysisk aktivitet genom de förärvda kunskaperna från skolidrotten. ”varför vi ska röra på oss och sånt, det har vi faktiskt lärt oss… men när vi snackar om motivation och så, nää…” (Intervju 6) 17.

(22) ”asså egentligen alla vet ju det egentligen, men sen beror det ju på hur stor motivation man har att göra det också… det är ju viktigt det här med att kunna pusha och motivation och så vidare..” – (Intervju 2). 5.1.2. Kunskap om hälsobegreppet Några informanter upplevde att det borde ha inkluderats mer teori under grundskolan för att elever skall lära sig förstå värdet i att vara fysiskt aktiv, vilket på sikt enligt informanternas upplevelser kan motivera de elever som inte är intresserade av fysisk aktivet att ägna sig åt det för sin hälsas skull. Samtidigt menade några informanter att den teoretiska delen riskerade att strypa intresset för fysisk aktivitet, då idrott skulle vara ett ämne som inte är förenat med någonting annat än en tid på skoldagen där de skall få röra på sig. Exempelvis menade flera informanter att skolidrotten var ett bra sätt att få slappna av och slippa stressen från de vanliga lektionerna, vilket innebar att de upplevde att mer teori under idrottsundervisningen kanske skulle riskera att förstöra den delen av fördelen med idrott gentemot övriga ämnen. En annan sak informanterna upplevde var att hälsodelen i ämnet idrott och hälsa måste vara anpassad för eleverna, den teoretiska delen bör innefatta sådant som inte är för komplicerat för eleverna att ta till sig och kunna motiveras av det. ”Vad händer när man får mjölksyra och sånt, jag tycker inte riktigt att det är det vi skall lära oss. Mer varför man ska röra på sig och så och vad det har för nytta, så fler ska kunna tänka lite och komma till insikt i varför vi har idrott” – (Intervju 7). En informant upplevde exempelvis att alla elever inte tycker det är roligt med idrott, vilket också enligt informanten gör att det är onödigt att lägga för mycket tid på den teoretiska biten eftersom det riskerar att få elever mindre intresserade av skolidrotten generellt. Samtidigt som det ändå var viktigt att få in hälsobiten, men att den i så fall får vävas in under den vanliga praktiska idrottsundervisningen. Vidare var alltså den teoretiska delen av idrott och hälsa någonting informanterna tyckte var viktigt, eftersom kunskap om hälsa kan bidra till att skolidrotten motiverar fler att vara fysisk aktiva. Däremot så var det få av informanterna som tyckte att hälsobiten skulle göra avkall av den praktiska idrottsundervisningen, då det var den fysiska rörelsen under lektionerna. 18.

(23) som var det viktiga när det gällde informanternas upplevelser av skolidrott som motivation till fysisk aktivitet. ”Man skall kunna ha lite kunskaper, men inte så mycket att fördjupa sig.. För vissa behöver inte det för vissa är inte intresserade så jag tycker det blir långtråkigt för dem som inte vill sätta sig ner och skriva och man tänker att aa herre gud nu måste vi sätta oss och skriva ett arbete i idrott… Idrott för mig är i alla fall att man skall träna och göra någonting inte sitta framför datorn i tre eller fem timmar för att man skall göra ett bra arbete” – (Intervju 8). 5.2. Delaktighet och bekräftelse Att ha roligt under idrottslektioner var någonting centralt i informanternas syn på vad som motiverar till fysisk aktivitet. Även om samtliga informanter inte delade varandras syn om att idrottslektioner alltid är någonting lustfyllt och roligt för dem, var det trots det någonting som de flesta tryckte på för att elever skall bli både motiverade att gå till idrottslektionerna. Att närvara vid skolidrotten var vidare enligt informanterna en förutsättning för att bli motiverad att ägna sig åt fysisk aktivitet, det genom att få en bra känsla av den fysiska aktiviteten från skolidrotten. Denna kategori baseras vidare på analysens resultat i hur informanterna upplevde att uppmuntran och bekräftelse samt inflytande var vad som i synnerhet gjorde att idrottslektionerna var roliga och inspirerande.. 5.2.1. Att få känna sig duktig Att få uppmuntran och bekräftelse var någonting som informanterna upplevde som en nyckel för att få elever motiverade. Exempelvis svarade en informant på frågan vad hon upplevde att skolidrotten hade bidragit med för att öka intresset till fysisk aktivitet genom att förklara att är hon duktig på någonting är det jätteroligt och att en stärkande känsla av att hon klarar av saker byggs upp. Detta också när elever får testa på varierande aktiviteter och upplever att de klarar av någonting som de tidigare inte trodde. Några informanter upplevde däremot att det var till fördel att aktiviteter under skolidrotten handlade mycket om de idrotter som de håller på med under fritiden och är duktiga inom. Samtidigt som det däremot var roligt att testa på olika aktiviteter, men att. 19.

(24) det framför allt var motiverande när de ägnade sig åt sådant de kände sig kompetenta inom. ”För, för det har nog lite att göra med också om man är duktigt eller inte på det. För fotbollen är ju en bollsport. Så det är ju, ja och det är ju mycket bollsport på den vanliga idrotten. Såå.. Så jag kanske har känsla för det och då gör det ju att jag tycker det är roligt.” – (Intervju 1). En annan informant menade också att bekräftelse inte enbart handlar om personlig självkänsla, utan att visa andra att man är duktig. Exempelvis förklarade hon under intervjun att killar var väldigt viktigt under en period och att hon ville visa upp sig extra mycket inför dem att hon var duktig på någonting. Samtidigt som denne person upplevde att de negativa upplevelserna av skolidrotten kunde handla om att hon var rädd för att misslyckas och göra fel, men att det snarare var under grundskolans del. Informanterna upplevde det också viktigt att idrottslärarna besitter en förmåga att kunna ge alla elever positiv feedback och inte enbart lägga fokus på de elever som är duktiga inom någon specifik idrott. Samtidigt som det var viktigt att idrottslärarna ger feedback under hela terminen och inte enbart vid betygsamtalen i slutet av terminen. ”Det är faktiskt jätteviktigt att lärare pratar med elever och säger att aa men här har du varit bra och här har du varit bra.. här har du kanske varit mindre bra men ändå.. du har kämpat.. det är väldigt viktigt att lärarna inte bara pratar med eleverna när det är slutbetyg, för då har man ingen nytta av det..” – (Intervju 8). De informanter som ansåg sig vara duktiga på någon specifik idrott upplevde emellertid också att de fick mycket positiv feedback från idrottslärarna, vilket också gav dem motivation till att vara med på idrotten och fortsätta vara fysiskt aktiva. Dessa informanter upplevde däremot att skolkamrater som inte var lika duktiga eller engagerade i idrottsundervisningen inte fick samma typ av bekräftelse, vilket de menade kanske kunde vara en av anledningarna till att de inte var intresserade av fysisk aktivitet. Några informanter upplevde också att skolidrotten var ett motiverande ämne genom att de själva upplevde att de kunde ha svårt för andra ämnen i skolan, men att idrotten var någonting de kunde hantera och kände sig duktiga i.. 20.

(25) ”Till exempel har jag svårt för matte, men idrott har jag inte alls svårt för det tycker jag bara är roligt, känner man att man är bra på någonting så gillar man det… När man har betygsnack så berättar ju läraren att man är duktig på det och då får man ju sån självkänsla. Och jag är duktig och sånt så jag kan ju, det är just det när läraren pushar och så, när du klarar det och så då får man ju motivation och så” – (Intervju 7). 5.2.2. Att få vara med och bestämma Vid frågan vad informanter upplevde att ha kul på skolidrotten innebar svarade de flesta att få vara med och bestämma vilka aktiviteter som idrottslektionerna innehåller, samt att det är ett varierat utbud av aktiviteter under idrottslektionerna. De informanter som tyckte extra mycket om en specifik idrott ansåg också att variation var viktigt eftersom det förmodligen inte skulle vara roligt att exempelvis spela fotboll hela tiden. Inflytande var vidare någonting som informanterna lyfte fram. Informanterna menade bland annat att det var viktigt att lärare är öppna för att variera aktiviteterna under idrottslektionerna samtidigt som idrottslärarna också är lyhörda och lyssnar på elevernas åsikt när det gäller val av aktivitet under idrottslektionerna. ”Alltså det är alltid roligt att ha en idrottslektion och man kan alltid få bestämma och sånt där, det har aldrig varit att man haft tråkiga idrottslektionsminnen.. Det har varit variation och mycket frihet med läraren också..” – (Intervju 3). Samtidigt menade en informant att det var viktigt att idrottsläraren ger eleverna feedback på vad de gör bra och mindre bra, att eleverna således också skall ges möjlighet att vara upplysta om sin personliga insats under idrottslektionerna eftersom det gav en känsla att kunna påverka sin egna situation och öka motivationen under idrottslektionerna. De informanter som kunde beskriva situationer där de ansett att idrottslektionerna varit mindre motiverande och mindre inspirerande upplevde att det hade varit i samband med minskad eller utesluten frihet och inflytande. Att det vidare hade varit den främsta orsaken till att de upplevde att skolidrotten inte motiverade dem till fysisk aktivitet eftersom de själva inte fick påverka vilka aktiviteter de skulle ägna sig åt, som vidare nämnt var det centrala i informanternas upplevelser av vad som konkret fick dem motiverade. Däremot upplevde ett par informanter också att icke-. 21.

(26) intresserade elever hade mindre inflytande än de elever som visade ett intresse för ämnet. ”jag skulle ju inte vilja säga att från de jag har varit med om, jag har ju bara gått på en skola visserligen, men alla blev inte sedda och hörda och på samma sätt. Framför allt inte de som inte var lika idrottsintresserade.. då sattes de lite åt sidan för att man orkade inte lägga tid och energi på de som kom sent och inte hade nåt intresse.. så då blev det väl att man lyssnade till de som var på lektionerna och majoriteten som hade ett intresse..” – (Intervju 4). Samtidigt hade informanterna förståelse för att idrottslärare inte kan vara samtliga elever till lags under en idrottslektion, att lärarna inte kan ta hänsyn till alla olika åsikter i klassen samtidigt. Informanterna från den idrottsinriktade skolan ansåg att det var en positiv del av att gå just en idrottsinriktad skola i en klass med likasinnade, eftersom deras individuella önskningar om aktiviteter mer infriades eftersom klasskamraterna tyckte likadant. Som nämnt hade däremot elever som inte delade uppfattningen förståelse för att alla inte kunde få inflytande under idrottslektionerna samtidigt, däremot upplevde de att idrottslärarna skulle kunna vara lyhörda gentemot eleverna och se till den specifika klassens önskemål och variera aktiviteterna efter de olika klassernas intresse – om de vill säga skulle skilja sig åt.. 5.3. Bristande personligt intresse Under analysen kom denna kategori fram som centreras vid informanternas upplevelse av hur bristande personligt intresse kan innebära att ungdomar inte upplever att skolidrott motiverar till fysisk aktivitet. Bristande personligt intresse innebar vidare hur ungdomar saknar intresse för fysisk aktivitet och skolidrott utifrån olika orsaker som exempelvis osäkerhet, oengagerade idrottslärare och ett generellt ointresse för idrott och fysisk rörelse.. En vinkel av informanternas upplevelser av skolidrott som motivation till fysisk aktivitet var att det på något sätt behövs ett inre intresse hos ungdomar av att vara fysiskt aktiva. Att alla elever, precis som i övriga livet, inte har samma intresse för fysisk aktivitet vilket också påverkar skolidrottens förmåga att kunna motivera till. 22.

(27) fysisk aktivitet både ur ett kortsiktigt och långsiktigt perspektiv. Vidare menade informanterna att de elever och ungdomar som inte är intresserade av fysisk aktivitet eller skolidrott var en målgrupp som de över huvud taget upplevde vara svåra att nå ut till. Några av informanterna menade exempelvis att det hade varit önskvärt att alla var intresserade, men att elever som inte är intresserad också måste mötas av respekt – att de inte skall behöva bli tvingade. Framför allt menade de informanter som inte var aktiva inom någon idrottsförening att det var viktig att beakta elevers intresse eller ointresse. Att tvinga någon leder inte till att eleverna blir motiverade, utan leder snarare till att minska det lilla intresse för idrott som kanske fanns hos eleverna tidigare. ”Alltså man ska ju bara motivera dem till att hänga med på idrotten.. men vill han inte så ska man respektera det, det är ju hans eller hennes beslut liksom..” – (Intervju 9). Samtidigt upplevde informanterna också att skolidrotten inte hade någon betydelse för de som inte är intresserade av att röra på sig, eftersom de efter avslutad skola ändå inte skulle bli motiverade till fysisk aktivitet. En informant beskrev att det är ett problem, ett svårt problem som det kanske inte finns någon lösning på. Informanterna upplevde också att det kanske i grunden inte handlar om ointresse för fysisk aktivitet, utan också på grund av en inre rädsla att misslyckats vilket gör att vissa elever utåt beter sig som om de inte bryr sig. I synnerhet de kvinnliga informanterna upplevde själva att tjejer var väldigt duktiga på att komma med bortförklaringar som gör att de slipper delta. Samtidigt lyfte samtliga informanter fram lärarnas ansvar i upplägget av idrottslektionerna och ansvar att kunna motivera ointresserade elever. De informanter som inte var intresserade av bollsport upplevde exempelvis att det var för mycket fokus vid bollsporter under idrottslektionerna, vilket gör att den inre drivkraften för idrott och fysisk aktivitet försvinner. En informant som däremot var intresserad av bollsport upplevde att skolidrotten var roligare förr i tiden och att informanten då tyckte mycket om att gå till skolidrotten. På senare år ansåg informanten däremot att det lustfyllda och lekfulla i idrottslektionerna hade försvunnit eftersom skolidrotten inte längre innehöll lika mycket bollsport, vilket också inneburit att dennes intresse att delta på idrottslektionerna hade svalnat markant. Flera informanter menade att för att de skall bli motiverade till fysisk aktivitet och intresserade själva av idrott och fysisk aktivitet kan det vara nödvändigt med engagerade och bra idrottslärare, som gör att eleverna motiveras till att för det första gå 23.

(28) på skolidrotten för att skolidrotten i förlängningen skall kunna motivera ungdomar till fysisk aktivitet. Ett par informanter lyfte också fram att det är viktigt att idrottslärare kan vara bra förebilder för sina elever, då idrottslärare som går in med en attityd att lektionen bara är någonting som skall få överstökat inte är optimalt för att få eleverna motiverade till fysisk aktivitet. Istället menade informanterna att idrottslärare borde uppträda på ett sätt som eleverna kan känna sig motiverade och bli inspirerade av. ”Det var nån som inte var såhär framåt eller så, stod mest och kollade på men hade den här idrottsläraren själv varit mer aktiv och engagerad så hade det ju varit bättre… man ser ju upp till en person som gör nåt bra eller som utmärker sig och hade man då haft en lärare som verkligen tyckte det var kul som spred glädje så hade man ju wow jag vill också ha den där känslan, då tror jag fler hade gått på det spåret och deltagit” – (Intervju 4). 24.

(29) 6. Diskussion 6.1. Resultatdiskussion Det övergripande temat i studien är att läraren skapar förutsättningar för fysisk aktivitet. Detta innebär att även om det är elevernas huvudansvar att närvara vid skolidrotten, så har idrottsläraren det yttersta ansvaret att skapa en miljö som bidrar till infriande av målet att inspirera och motivera elever till fysisk rörelse i ett livslångt perspektiv. Svårigheterna i detta menar Thedin Jacobsson (2004) är att idrottslärare i den svenska skolan har stort utrymme att tolka hur målet skall uppnås. Det gör att idrottslektionerna anpassas efter idrottslärares personliga syn och intresse av hur hälsa skall uppnås (ibid). Det är också någonting som informanterna i studien lyfter fram, att det beror mycket på vilken idrottslärare de har vad det gäller deras upplevelse av hur motiverande idrottslektionerna är. Resultatdiskussionen kommer vidare behandla området för informanternas upplevelse av de mest väsentliga grunderna, som resultatet består av, för att skolidrotten skall motivera till fysisk aktivitet. Det utifrån syftet med studien att belysa hur ungdomar motiveras till fysisk aktivitet från skolidrotten. Diskussionen behandlar också resultatet i studien i relation till tidigare forskning och den teoretiska referensram föreliggande studie utgår från.. 6.1.1. Kunskap skapar motivation Resultatet av denna studie framhåller informanternas upplevelse av kunskap som motivation till fysisk aktivitet, genom både mer kunskap om fysisk aktivitet generellt och genom antingen ökad eller minskad teoretisk del i idrottsundervisningen. En studie av Mowling, Brock, Eiler och Rudisill (2004) belyser hur idrottslärare skall använda sig av kunskapsutlärning för att motivera elever. Studien av Mowling et al. syftar till att idrottslärare måste förklara för eleverna vad de lär sig under aktiviteter samt få eleverna att förstå hur detta kan relateras till livet utanför skolan. Att exempelvis ställa frågor vilka muskler som arbetar när eleverna springer är ett sätt som kan öka elevers intresse och motivation (ibid). Studien av Mowling et al. kan på så vis relateras till föreliggande studie genom att inkludering av kunskap i praktiska sammanhang är någonting som informanterna lyfter fram under intervjuerna. Enligt Vallerand och Loiser (1999) är känsla av kompetens är någonting väsentlig för att människor skall känna sig motiverade att ägna sig åt exempelvis sport. Detta kan vidare sättas i relation 25.

(30) till den transteoretiska modellen, då andra steget i modellen är begrundandestadiet och syftar till individer som inte regelbundet är fysiskt aktiva men som påbörjat en tankemässig förändring (Marcus & Forsyth, 2009). Detta eftersom kunskapen vidare kan, precis som informanterna lyfter fram under intervjuerna, få elever att förstå varför de skall vara fysiskt aktiva. Eftersträvansvärt är också att skolidrotten skall motivera utifrån inre faktorer (Solmon, 2006). Det vill säga att skolidrotten motiverar elever för att de själva vill vara fysiskt aktiva utan att de vinner någonting på det, mer än eventuellt en förbättrad hälsa – eftersom målet är att elever skall ta med sig kunskapen om att vara fysiskt aktiv genom hela livet (Skolverket, 2011). Detta kan också sättas i relation till informanternas upplevelser att den kunskap som de förvärvar genom skolidrotten måste vara anpassad till elevernas intresse, eftersom de upplever att de inte skall lära sig bara för sakens skull. Kunskapen som idrottsundervisning erbjuder skall enligt informanternas upplevelser också vara enkel för elever att ta till sig för att det skall bidra till en motiverande miljö för fysisk aktivitet. Enligt Faskunger (2001) måste en förändring inte ske snabbt utifrån ett transteoretiskt perspektiv, utan att processen att få människor fysiskt aktiva får ta tid för att individer successivt skall förflytta sig från de olika stegen i den transteoretiska modellen. Det kan relateras till att få ungdomar motiverade till fysisk aktivitet genom kunskap om vikten av vara fysiskt aktiv kan vara en grund för ungdomarna att stå på också i ett längre perspektiv. Det då Svederberg, Svensson och Kinderberg (2001) menar att kunskap om positiva effekter av fysiskt aktivitet är väsentligt i motivationsarbete. Precis som stöd, uppmuntran och aktiviteter för den inre drivkraften (ibid). Informanternas syn på skolidrott som mindre attraherande på senare år går också att sätta in i kunskapssammanhanget. Det eftersom en studie av Xiang, McBride, Guan och Solmon (2003) lyfter fram att viljan att ta till sig kunskap också är någonting som förekommer i större utsträckning hos yngre elever än äldre elever. Vidare sätter det ytterligare perspektiv på informanternas vilja att kunskap och teoridelen i idrottsundervisningen skall anpassas efter elevernas intresse, eftersom det precis som Mowling et al. (2004) beskriver har betydelse för hur kunskap om ämnet tas emot av eleverna. Att ta till sig kunskap och förstå ämnets innebörd är vidare också någonting som kan bidra till begriplighet. Begriplighet är vidare väsentligt för att elever skall känna meningsfullhet i ämnet (Antonovsky, 2005). Det kan också bidra till inre motivation att vara fysiskt aktiv eftersom kunskap om ämnets innebörd kan bidra till inre vilja att delta för elevernas egen skull. Att arbeta med kompetensutveckling hos 26.