V Zfnotat
Nummer: TO2 Datum: 1986-12-05
Titel: Hastighet vid olika väglag. Sammanställning av tidigare
undersökningar och beräkning av årshastighet
Författare: Gudrun Öberg
-Avdelning: T
Projektnummer: 71302-4
Projektnamn: Tillståndsbild, reshastighet och fordonskostnad på avsnitt Uppdragsgivare: Vägverket
Distribution: fri / nyförvärv / begränsad /
ä,: Väg-och Trafik:
Statens väg- och trafikinstitut
>
Pa:58101 Linköping. Tel. 013-204000. Telex50125 VTISGIS. Telefax013-14 1436
Hastighet vid 01ika väg1ag
Sammanstä11ning av tidigare undersökningar och beräkning av
årshastigheter
av Gudrun Öberg
I N N E H Å L L s F O R T E c K N I N G
Sid
BAKGRUND OCH SYFTE 1
UTNYTTJADE UNDERSÖKNINGAR 2
RESULTAT FRÅN HASTIGHETSMÃTNINGAR 3
VÄGLAGSFÖRDELNING 6
1 BAKGRUND OCH SYFTE
VTI utför regeibundet punkthastighetsmätningar för att kartiägga
hastighetsnivån på oiika typer av vägar och för oiika regioner, men
även för att konstatera om hastighetsnivån förändras med tiden; VTI
utför även reshastighetsmätningar för oiika specieiia ändamåi.
Med syfte att visa hur hastighetsnivån ändras då det biir is och snö
på vägen har hittiiis endast resuitat tagits fram för personbiiar
(ref 2 - 4). I försöket med osaitade vägar i Östergötiand gjordes
reshastighetsmätningar en vinter och det är den enda undersökning hittiiis där även tyngre fordons hastigheter vid is och snö presen-terats (ref 1).
Den tunga trafiken ingår som en viktig faktor för att bedöma viika
åtgärder som skaii vidtas på vägen. Då det gäiier vinterväghåiiningen
har därför Vägverket gett VTI i uppdrag att sammanstäiia resuitat av
tyngre fordons hastigheter från tidigare mätningar.
Då det gäiier prioritering av ombyggnad av vägar utnyttjas ofta
oiycks-riskkartor, men man anser att för att göra en bättre prioritering
behövs även kartor som visar brister i framkomiighet. För detta ända-måi behövs information om frekvens av oiika vägiag på oiika vägtyper,
så att man kan vikta ih0p de hastigheter som oiika fordonstyper håiier.
För detta ändamåi kommer också resuitat från tidigare undersökningar
2 UTNYTTJADE UNDERSÖKNINGAR
Punkthastighetsmätningar görs sedan några år tiiibaka på 35 piatser.
Mätningarna görs minst 2 gånger/år och under ett dygn varje gång.
Note-ringar om vägiag görs vid några tiiifäiien under dygnet. Ibiand görs
även friktionsmätningar. (Ref 5-8).
Under vintrarna 1973 och 1977 genomförde vägverket en vägiagsinventering
för att få kunskap om hur trafikarbetet fördeiar sig på oiika vägiag på
det statiiga vägnätet. Dessa och andra data har utnyttjats i en oiycks-studie (ref 9). Där finns även redovisat trafikarbetets procentueiia fördeining på bi a vägiag och region. Dessa sammanstäiiningar för vinterperioden har utnyttjats i detta projekt.
Av referens 10 framgår hur stor de] av trafikarbetet som på sommaren
(maj-september) uträttas vid vått vägiag. För att få fram detta har
nederbördsstatistik utnyttjats och antaganden om hur iänge oiika
3 RESULTAT FRÅN HASTIGHETSMÃTNINGAR
De punkthastighetsmätningar.som VTI regeibundet gör har utnyttjats
för att få fram hastighetsnivån vid oiika vägiag. I nedanstående
tabeii finns redovisat hastigheten för deis iätta biiar (mest person-' biiar) och deis tunga biiar (iastbiiar, 1astbi1ar med siäp och bussar) på vägar med oiika standard och vid oiika vägiag. Hastigheterna är an-givna som time mean Speed dvs medeivärdet av hastigheten hos de fordon som passerat mätsnittet.
Som framgår av tabeiierna sänker de iätta fordonen sin medeihastighet
med 5-7 km/h då vägiaget övergår från torr tiii våt/fuktig barmark.
På vägen med iägst standard är sänkningen 2 km/h. Om det biir is/snö
på vägen sänks medeihastigheten med meiian 9 och 13 km/h jämfört med torr barmark. De tunga fordonen påverkas i betydiigt mindre grad av vägiaget. Skiiinaden i medeihastighet vid torr barmark och is/snö
väg-1ag är 3-6 km/h. Skiiinaden i medeihastighet meiian torr barmark och is/snö är statistisk säkerstäiida (5% risknivå) medan de övriga skiii-naderna som regei ej är signifikanta.
För att snabbt få en överbiick över dessa skiiinader har figurerna i biiaga 1 ritats. Figurerna visar 50- reSp 85-percenti1erna i hastighets-fördeiningen vid oiika vägiag. De tunga fordonen har deiats i två grupper.
Det går inte utifrån dessa data att säga att de vid barmark snabbare
fordonen skuiie sänka hastigheten mer då vägiaget biir sämre. Sänkningen i km/h är ungefär densamma för 50- som för 85-percenti1en. För 1ast-biiar och bussar sänks 50-percenti1en med knappt 5 km/h då vägiaget förändras från torr barmark tiii is/snö. Lastbiiarna med siäp sänker
Typ av väg To rr ba rm ar k Våt /f uk ti g ba rm ar k is /s nö Ha st ig he ts -Väg br ed d
gr
än
s
(k
m/
h)
(m)
71
+
95
%
11
'17
i
95
%
11
V
5
95
%
70
4
-7
80
.3
-f
0.
7
66
78
.5
2.
4
90
6
-9
91
.0
1.
3
70
85
.1
4.
3
90
11
13
93
.6
1.1
29
88
.0
6.
8
11
0
8
-9
99
.1
2.
3
8
11
0
11
13
99
.0
1.2
56
93
.7
11 0 MV 10 7. 9 1. 2 46 10 1. 1 +1 0". +1 71 .5 82 .4 84 .0 85 .8 6. 3 86 .1 5. 8 4 96 .9 2. 3 2. 1 3. 6 2. 4 3. 4 7. 7 +1 +1 00 <1-+1 +1 +1 +1 +1 +1 +1 +1 +1 1 +1 l\ +1 +1 Ta be 11 1 Me de 1has ti gh et (m ät t so m ti me me an Sp ee d) i 95 % ko nf id en si nt erva 11 (k m/ h) för 1ät ta bi 1a rpå
väg
ar
av
01
ik
a
st
an
da
rd
oc
h
vi
d
01
ik
a
väg
1a
g.
n = an ta 1 mät ni ng arTyp av väg To rr ba rm ar k Våt /f uk ti g ba rm ar k is /s nö Ha st ig he ts -Väg br ed d __ gr än s (k m/ h) (m ) v +1 + I (\_I 70 4 -7 76 .3 1. 0 63 76 .1 90 6 -9 82 .0 0. 7 71 77 .4 90 11 -13 82 .1 1. 0 29 79 .5 9 1 0"» 70 .5 77.1 78.8 77.0 77.2 2. 7 4 81 .2 3. 2 1. 3 4.1 2.0 6.4 3.5 +| +| +| +| +| +| 06 +1 00<r OONO N +1 11 0 8 -80 .4 2. 8 8 11 0 11 3 83 .5 1. 0 56 82 .7 11 0 MV 84.3 +| +| +| I +1 l\ LD ...-4 +| +| 1. 1 4 83 .4 Ta be 11 2 Me de 1h as ti gh et (m ät t so m ti me me an Sp ee d) i 95 % ko nf id en si nt er va 11 (km/ h) för tun ga fo rd on
på
väg
ar
av
o1
ik
a
st
an
da
rd
oc
h
vi
d
o1
ik
a
väg
1a
g.
n = an ta ] mät ni ng ar4 VÄGLAGSFÖRDELNING
Av referens 9 framgår hur trafikarbetet fördeias på oiika vägiag
vintertid (oktober-aprii) för oiika deiar av Sverige och på vägar med oiika haikbekämpning. Av referens 10 framgår att trafikarbetet vid vått vägiag sommartid (maj-september) är c 8%. Vi antar vid beräkningarna i fortsättningen att 8% gäiier i de 3 regioner som Sverige här indeias i. Eftersom trafikarbetet är grovt sett iika stort i de två ovan nämnda tidSperioderna beräknas medeivärdet av
andeiarna vägiag och detta får gäiia för heia året. För att sedan
få vägiaget på oiika typer av vägar utnyttjas deis referens 9 och deis resuitat från oiika vägiagsstudier vid VTI (bi a referens 1) som visar på skiiinader i ande] is/snö vägiag för oiika typer av
vägar. För några vägtyper har skattningar gjorts. Trafikarbetets
fördeining me11an oiika vägtyper anses vara densamma vid
is/snö-vägiag som över heia året.
Med dessa ibiand grova antaganden fås trafikarbetets fördeining på
oiika vägiag såsom framgår av nedanstående tabe11.
Tabeii 3
Vägtyp
hastig-hetsgrans(km/h)
70 90 90 110 110 110Vägtyp
hastig-hetsgräns(km/h)
70 90 90 110 110 110Vägtyp
hastig-hetsgräns(km/h)
70 90 90 110 110 110Trafikarbetets fördelning 1%) på 01ika_väg1ag under ett år
Vägbredd
(m) 4-7 6-9 11-13 8-9 11-13 MV Vägbredd(m)
4-7 6-9 11-13 8-9 11-13 MV Vägbredd(m)
4-7 6-9 11-13 8-9 11-13 MV Södra Sverige ' Vägiag torrt vått/fuktigt 73.5 ?275.3
i
1 75.8 x 75.8 22 Vägiagtorrt
vått/fuktigt
68.3 20.573.3
1
74.0
å
ä 1
74.0 ?0 5 Vägiagtorrt
vått/fuktigt
53.5 16.5 68.5 .69.5
f
i
.i
1 69.5 16.5 is/snö |\ ) . ' \ ) -1 > -2.2 is/snö 11.2 5.7 5.5 W »W W W 5.5 is/snö 30 15 14 145 ÅRSHASTIGHET
Medeihastigheter vid oiika väg1ag viktas samman för att erhåiia en
årshastighet. Dessa presenteras för 3 regioner Södra Sverige (1än H, I, K, L, M, N och 0) Meiiersta Sverige (iän B, C, D, E, F, 0, P, RT och U) och Norra Sverige (1än S, W, X, Y, Z, AC och BD). Hastighets-data har tagits fram för varje region. Resuitaten ses i nedanstående tabeii.
Tabeii 4 Medelhastighet vid torrt vägiag och för a11a vägiag (års-hastighet)
Södra Sverige
Vägtyp
Personbiiar
Lastbiiar
hastighets- Vägbredd g 9 ' g
gräns (km/h)
(m)
a11a
torr
AV
a11a
torr
70 4-7 80.6 81.6 -O.9 76.2 76.9 90 6-9 84.9 84.5 +0.4 78.1 78.9 90 11-13 91.1 92.8 -1 7 80.1 80.4 110 8-9 - - - _ _ 110 11-13 93.7 94.1 -0.4 80.9 81.2 110 MV 102.1 103.6 -1.5 85.8 86.6 Me11ersta Sverige
Vägtyp
Personbiiar
Lastbiiar
hastighets-
Vägbredd
Q
Q
Q
Q
gräns (km/h) (m) a11a torr Av a11a torr
70 4-7 79.2 80.6 -1.4 76.9 77.8 90 6-9 88.3 89.8 -1.5 81.5 82.7 90 11-13 92.9 94.0 -1 1 82.9 83.6 110 8-9 - - - - -110 11-13 98.2 100.6 -2.4 83.8 84.4 110 MV 106.9 108.6 -1.7 83.6 83.9 Norra Sverige
Vägtyp
Personbiiar
Lastbiiar
hastighets- Vägbredd g g ; g
gräns (km/h) (m) aiia torr Av a11a torr
70 4-7 71.2 75.0 -3.8 67.0 69.2 90 6-9 91.3 94.1 -2.8 79.0 79.7 90 11-13 - - - - -110 8-9 96.3 99.1 -2.8 79.7 80.4 110 11-13 94.6 97.6 -3.0 81.2 81.6 110 MV - - - -
-Vid beräkning av årshastigheten har mede1hastigheten vid vissa väg1ag
uppskattats. Detta gä11er t ex våt barmark i Norra Sverige för
samt-1iga vägtyper.
En käns1ighetsana1ys visar att om trafikarbetet i stä11et hade varit
10% mer på våt istä11et för på torr barmark hade årshastighet varit
me11an 0 och 1 km/h 1ägre, som rege] 0.1 ti11 0.3 km/h 1ägre. Ungefär samma ski11nad erhå11s om trafikarbetet på is/snö väg1ag
10
REFERENSER
Öberg, Gudrun
Försök med osaitade vägar vintern 1980/81
Biiisternas hastighetsanpassning tiii oiika vägiags- och
friktions-förhåiianden
Statens väg- och trafikinstitut Meddeiande 301, 1982
Öberg, Gudrun
Friktion och reshastighet på vägar med oiika vinterväghåiining
Statens väg- och trafikinstitut
Rapport 218, 1981
Niisson, Göran K
Undersökning av personbiiars hastighet deis vid hait och deis vid torrt vägiag på vägar med hastighetsgränserna 90 och 110 km/h Statens väg- och trafikinstitut
Meddeiande 389, 1984 Koisrud, Björn
Hastigheter i 1andsvägstrafik. 01ika faktorers inverkan på hastigheten
för iätta biiar på rak och pian väg
Statens väg- och trafikinstitut Meddeiande 390, 1984
Koisrud, Björn, Niisson, Göran K och Rioefa1k, Sture
Hastighetsuppföijning på 1andsväg. Mätresuitat vintern 79/80
- hösten 1980
Statens väg- och trafikinstitut Meddeiande 337, 1983
Koisrud, Björn, Niisson, Göran K och Rigefaik, Sture
Hastighetsuppföiining på iandsväg. Mätresuitat vintern 1980/81
- hösten 1981
Statens väg- och trafikinstitut
Meddeiande 345, 1983
Koisrud, Björn, Niisson, Göran K och Rigefalk, Sture
Hastighetsuppföijning på 1andsväg. Mätresuitat vintern 1981/82
- hösten 1982
Statens väg- och trafikinstitut
Meddeiande 397, 1984
Koisrud, Björn, Niisson, Göran K och Rigefaik, Sture
,Hastighetsuppföijning på 1andsväg. Mätresuitat vintern 1982/83
- hösten 1983
Statens väg- och trafikinstitut
10
11
Brüde, Uif, Larsson, Jörgen
Samband vintertid meiian väderiek-vagiag-trafikoiyckor. Statistisk
bearbetning och anaiys
Statens väg- och trafikinstitut Rapport 210, 1980
Hjeim, Oiie
Ande] trafikarbete vid vått vägiag under maj-september
Statens väg- och trafikinstitut Opubiicerat materiai
PERSONBILAR
120
-få
110-\
E
es
_-1_ 100-
.
|._
-E
/
Q
..
35 W
/
,
VAG TYP
n_ .o
5/
a 70 4-7 m
I!):(139
'
o 90 11-13 m
ä
0 110 8-9 m
:1:
70'
A110 11-13m
x110 MV
so
.
.
IS
F'UKTIG
TORR
SNÖ
VÅT BARMARK
BARMARK
VÄGLAG
LASTBILAR OCH BUSSAR
120
-
110-
100-HA
ST
IG
HE
T
50
PE
RC
EN
TI
L
(K
m/
h)
90_
VÄG TYP
H
I 70 4-7 m
M
1: 90 6-9 m
8° ""
i
o 90 11-13 m
0 110 8-9 m
70
A 110 11-13 m
x 110 MV
so
IS
FUKTIG
.
TORR
1
SNÖ
VÅT BARMARK
BARMARK
VÄGLAG
LASTBILAR MED SLÄP
120-? 110-J
\
E
as
a
100-|._
Z
8
..
35 god
VAG TYP
0. In