• No results found

Hastighet vid olika väglag : Sammanställning av tidigare undersökningar och beräkning av årshastighet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Hastighet vid olika väglag : Sammanställning av tidigare undersökningar och beräkning av årshastighet"

Copied!
21
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

V Zfnotat

Nummer: TO2 Datum: 1986-12-05

Titel: Hastighet vid olika väglag. Sammanställning av tidigare

undersökningar och beräkning av årshastighet

Författare: Gudrun Öberg

-Avdelning: T

Projektnummer: 71302-4

Projektnamn: Tillståndsbild, reshastighet och fordonskostnad på avsnitt Uppdragsgivare: Vägverket

Distribution: fri / nyförvärv / begränsad /

ä,: Väg-och Trafik:

Statens väg- och trafikinstitut

>

Pa:58101 Linköping. Tel. 013-204000. Telex50125 VTISGIS. Telefax013-14 1436

(2)

Hastighet vid 01ika väg1ag

Sammanstä11ning av tidigare undersökningar och beräkning av

årshastigheter

av Gudrun Öberg

(3)

I N N E H Å L L s F O R T E c K N I N G

Sid

BAKGRUND OCH SYFTE 1

UTNYTTJADE UNDERSÖKNINGAR 2

RESULTAT FRÅN HASTIGHETSMÃTNINGAR 3

VÄGLAGSFÖRDELNING 6

(4)

1 BAKGRUND OCH SYFTE

VTI utför regeibundet punkthastighetsmätningar för att kartiägga

hastighetsnivån på oiika typer av vägar och för oiika regioner, men

även för att konstatera om hastighetsnivån förändras med tiden; VTI

utför även reshastighetsmätningar för oiika specieiia ändamåi.

Med syfte att visa hur hastighetsnivån ändras då det biir is och snö

på vägen har hittiiis endast resuitat tagits fram för personbiiar

(ref 2 - 4). I försöket med osaitade vägar i Östergötiand gjordes

reshastighetsmätningar en vinter och det är den enda undersökning hittiiis där även tyngre fordons hastigheter vid is och snö presen-terats (ref 1).

Den tunga trafiken ingår som en viktig faktor för att bedöma viika

åtgärder som skaii vidtas på vägen. Då det gäiier vinterväghåiiningen

har därför Vägverket gett VTI i uppdrag att sammanstäiia resuitat av

tyngre fordons hastigheter från tidigare mätningar.

Då det gäiier prioritering av ombyggnad av vägar utnyttjas ofta

oiycks-riskkartor, men man anser att för att göra en bättre prioritering

behövs även kartor som visar brister i framkomiighet. För detta ända-måi behövs information om frekvens av oiika vägiag på oiika vägtyper,

så att man kan vikta ih0p de hastigheter som oiika fordonstyper håiier.

För detta ändamåi kommer också resuitat från tidigare undersökningar

(5)

2 UTNYTTJADE UNDERSÖKNINGAR

Punkthastighetsmätningar görs sedan några år tiiibaka på 35 piatser.

Mätningarna görs minst 2 gånger/år och under ett dygn varje gång.

Note-ringar om vägiag görs vid några tiiifäiien under dygnet. Ibiand görs

även friktionsmätningar. (Ref 5-8).

Under vintrarna 1973 och 1977 genomförde vägverket en vägiagsinventering

för att få kunskap om hur trafikarbetet fördeiar sig på oiika vägiag på

det statiiga vägnätet. Dessa och andra data har utnyttjats i en oiycks-studie (ref 9). Där finns även redovisat trafikarbetets procentueiia fördeining på bi a vägiag och region. Dessa sammanstäiiningar för vinterperioden har utnyttjats i detta projekt.

Av referens 10 framgår hur stor de] av trafikarbetet som på sommaren

(maj-september) uträttas vid vått vägiag. För att få fram detta har

nederbördsstatistik utnyttjats och antaganden om hur iänge oiika

(6)

3 RESULTAT FRÅN HASTIGHETSMÃTNINGAR

De punkthastighetsmätningar.som VTI regeibundet gör har utnyttjats

för att få fram hastighetsnivån vid oiika vägiag. I nedanstående

tabeii finns redovisat hastigheten för deis iätta biiar (mest person-' biiar) och deis tunga biiar (iastbiiar, 1astbi1ar med siäp och bussar) på vägar med oiika standard och vid oiika vägiag. Hastigheterna är an-givna som time mean Speed dvs medeivärdet av hastigheten hos de fordon som passerat mätsnittet.

Som framgår av tabeiierna sänker de iätta fordonen sin medeihastighet

med 5-7 km/h då vägiaget övergår från torr tiii våt/fuktig barmark.

På vägen med iägst standard är sänkningen 2 km/h. Om det biir is/snö

på vägen sänks medeihastigheten med meiian 9 och 13 km/h jämfört med torr barmark. De tunga fordonen påverkas i betydiigt mindre grad av vägiaget. Skiiinaden i medeihastighet vid torr barmark och is/snö

väg-1ag är 3-6 km/h. Skiiinaden i medeihastighet meiian torr barmark och is/snö är statistisk säkerstäiida (5% risknivå) medan de övriga skiii-naderna som regei ej är signifikanta.

För att snabbt få en överbiick över dessa skiiinader har figurerna i biiaga 1 ritats. Figurerna visar 50- reSp 85-percenti1erna i hastighets-fördeiningen vid oiika vägiag. De tunga fordonen har deiats i två grupper.

Det går inte utifrån dessa data att säga att de vid barmark snabbare

fordonen skuiie sänka hastigheten mer då vägiaget biir sämre. Sänkningen i km/h är ungefär densamma för 50- som för 85-percenti1en. För 1ast-biiar och bussar sänks 50-percenti1en med knappt 5 km/h då vägiaget förändras från torr barmark tiii is/snö. Lastbiiarna med siäp sänker

(7)

Typ av väg To rr ba rm ar k Våt /f uk ti g ba rm ar k is /s nö Ha st ig he ts -Väg br ed d

gr

än

s

(k

m/

h)

(m)

71

+

95

%

11

'17

i

95

%

11

V

5

95

%

70

4

-7

80

.3

-f

0.

7

66

78

.5

2.

4

90

6

-9

91

.0

1.

3

70

85

.1

4.

3

90

11

13

93

.6

1.1

29

88

.0

6.

8

11

0

8

-9

99

.1

2.

3

8

11

0

11

13

99

.0

1.2

56

93

.7

11 0 MV 10 7. 9 1. 2 46 10 1. 1 +1 0". +1 71 .5 82 .4 84 .0 85 .8 6. 3 86 .1 5. 8 4 96 .9 2. 3 2. 1 3. 6 2. 4 3. 4 7. 7 +1 +1 00 <1-+1 +1 +1 +1 +1 +1 +1 +1 +1 1 +1 l\ +1 +1 Ta be 11 1 Me de 1has ti gh et (m ät t so m ti me me an Sp ee d) i 95 % ko nf id en si nt erva 11 (k m/ h) för 1ät ta bi 1a r

väg

ar

av

01

ik

a

st

an

da

rd

oc

h

vi

d

01

ik

a

väg

1a

g.

n = an ta 1 mät ni ng ar

(8)

Typ av väg To rr ba rm ar k Våt /f uk ti g ba rm ar k is /s nö Ha st ig he ts -Väg br ed d __ gr än s (k m/ h) (m ) v +1 + I (\_I 70 4 -7 76 .3 1. 0 63 76 .1 90 6 -9 82 .0 0. 7 71 77 .4 90 11 -13 82 .1 1. 0 29 79 .5 9 1 0"» 70 .5 77.1 78.8 77.0 77.2 2. 7 4 81 .2 3. 2 1. 3 4.1 2.0 6.4 3.5 +| +| +| +| +| +| 06 +1 00<r OONO N +1 11 0 8 -80 .4 2. 8 8 11 0 11 3 83 .5 1. 0 56 82 .7 11 0 MV 84.3 +| +| +| I +1 l\ LD ...-4 +| +| 1. 1 4 83 .4 Ta be 11 2 Me de 1h as ti gh et (m ät t so m ti me me an Sp ee d) i 95 % ko nf id en si nt er va 11 (km/ h) för tun ga fo rd on

väg

ar

av

o1

ik

a

st

an

da

rd

oc

h

vi

d

o1

ik

a

väg

1a

g.

n = an ta ] mät ni ng ar

(9)

4 VÄGLAGSFÖRDELNING

Av referens 9 framgår hur trafikarbetet fördeias på oiika vägiag

vintertid (oktober-aprii) för oiika deiar av Sverige och på vägar med oiika haikbekämpning. Av referens 10 framgår att trafikarbetet vid vått vägiag sommartid (maj-september) är c 8%. Vi antar vid beräkningarna i fortsättningen att 8% gäiier i de 3 regioner som Sverige här indeias i. Eftersom trafikarbetet är grovt sett iika stort i de två ovan nämnda tidSperioderna beräknas medeivärdet av

andeiarna vägiag och detta får gäiia för heia året. För att sedan

få vägiaget på oiika typer av vägar utnyttjas deis referens 9 och deis resuitat från oiika vägiagsstudier vid VTI (bi a referens 1) som visar på skiiinader i ande] is/snö vägiag för oiika typer av

vägar. För några vägtyper har skattningar gjorts. Trafikarbetets

fördeining me11an oiika vägtyper anses vara densamma vid

is/snö-vägiag som över heia året.

Med dessa ibiand grova antaganden fås trafikarbetets fördeining på

oiika vägiag såsom framgår av nedanstående tabe11.

(10)

Tabeii 3

Vägtyp

hastig-hetsgrans

(km/h)

70 90 90 110 110 110

Vägtyp

hastig-hetsgräns

(km/h)

70 90 90 110 110 110

Vägtyp

hastig-hetsgräns

(km/h)

70 90 90 110 110 110

Trafikarbetets fördelning 1%) på 01ika_väg1ag under ett år

Vägbredd

(m) 4-7 6-9 11-13 8-9 11-13 MV Vägbredd

(m)

4-7 6-9 11-13 8-9 11-13 MV Vägbredd

(m)

4-7 6-9 11-13 8-9 11-13 MV Södra Sverige ' Vägiag torrt vått/fuktigt 73.5 ?2

75.3

i

1 75.8 x 75.8 22 Vägiag

torrt

vått/fuktigt

68.3 20.5

73.3

1

74.0

å

ä 1

74.0 ?0 5 Vägiag

torrt

vått/fuktigt

53.5 16.5 68.5 .

69.5

f

i

.i

1 69.5 16.5 is/snö |\ ) . ' \ ) -1 > -2.2 is/snö 11.2 5.7 5.5 W »W W W 5.5 is/snö 30 15 14 14

(11)

5 ÅRSHASTIGHET

Medeihastigheter vid oiika väg1ag viktas samman för att erhåiia en

årshastighet. Dessa presenteras för 3 regioner Södra Sverige (1än H, I, K, L, M, N och 0) Meiiersta Sverige (iän B, C, D, E, F, 0, P, RT och U) och Norra Sverige (1än S, W, X, Y, Z, AC och BD). Hastighets-data har tagits fram för varje region. Resuitaten ses i nedanstående tabeii.

Tabeii 4 Medelhastighet vid torrt vägiag och för a11a vägiag (års-hastighet)

Södra Sverige

Vägtyp

Personbiiar

Lastbiiar

hastighets- Vägbredd g 9 ' g

gräns (km/h)

(m)

a11a

torr

AV

a11a

torr

70 4-7 80.6 81.6 -O.9 76.2 76.9 90 6-9 84.9 84.5 +0.4 78.1 78.9 90 11-13 91.1 92.8 -1 7 80.1 80.4 110 8-9 - - - _ _ 110 11-13 93.7 94.1 -0.4 80.9 81.2 110 MV 102.1 103.6 -1.5 85.8 86.6 Me11ersta Sverige

Vägtyp

Personbiiar

Lastbiiar

hastighets-

Vägbredd

Q

Q

Q

Q

gräns (km/h) (m) a11a torr Av a11a torr

70 4-7 79.2 80.6 -1.4 76.9 77.8 90 6-9 88.3 89.8 -1.5 81.5 82.7 90 11-13 92.9 94.0 -1 1 82.9 83.6 110 8-9 - - - - -110 11-13 98.2 100.6 -2.4 83.8 84.4 110 MV 106.9 108.6 -1.7 83.6 83.9 Norra Sverige

Vägtyp

Personbiiar

Lastbiiar

hastighets- Vägbredd g g ; g

gräns (km/h) (m) aiia torr Av a11a torr

70 4-7 71.2 75.0 -3.8 67.0 69.2 90 6-9 91.3 94.1 -2.8 79.0 79.7 90 11-13 - - - - -110 8-9 96.3 99.1 -2.8 79.7 80.4 110 11-13 94.6 97.6 -3.0 81.2 81.6 110 MV - - - -

(12)

-Vid beräkning av årshastigheten har mede1hastigheten vid vissa väg1ag

uppskattats. Detta gä11er t ex våt barmark i Norra Sverige för

samt-1iga vägtyper.

En käns1ighetsana1ys visar att om trafikarbetet i stä11et hade varit

10% mer på våt istä11et för på torr barmark hade årshastighet varit

me11an 0 och 1 km/h 1ägre, som rege] 0.1 ti11 0.3 km/h 1ägre. Ungefär samma ski11nad erhå11s om trafikarbetet på is/snö väg1ag

(13)

10

REFERENSER

Öberg, Gudrun

Försök med osaitade vägar vintern 1980/81

Biiisternas hastighetsanpassning tiii oiika vägiags- och

friktions-förhåiianden

Statens väg- och trafikinstitut Meddeiande 301, 1982

Öberg, Gudrun

Friktion och reshastighet på vägar med oiika vinterväghåiining

Statens väg- och trafikinstitut

Rapport 218, 1981

Niisson, Göran K

Undersökning av personbiiars hastighet deis vid hait och deis vid torrt vägiag på vägar med hastighetsgränserna 90 och 110 km/h Statens väg- och trafikinstitut

Meddeiande 389, 1984 Koisrud, Björn

Hastigheter i 1andsvägstrafik. 01ika faktorers inverkan på hastigheten

för iätta biiar på rak och pian väg

Statens väg- och trafikinstitut Meddeiande 390, 1984

Koisrud, Björn, Niisson, Göran K och Rioefa1k, Sture

Hastighetsuppföijning på 1andsväg. Mätresuitat vintern 79/80

- hösten 1980

Statens väg- och trafikinstitut Meddeiande 337, 1983

Koisrud, Björn, Niisson, Göran K och Rigefaik, Sture

Hastighetsuppföiining på iandsväg. Mätresuitat vintern 1980/81

- hösten 1981

Statens väg- och trafikinstitut

Meddeiande 345, 1983

Koisrud, Björn, Niisson, Göran K och Rigefalk, Sture

Hastighetsuppföijning på 1andsväg. Mätresuitat vintern 1981/82

- hösten 1982

Statens väg- och trafikinstitut

Meddeiande 397, 1984

Koisrud, Björn, Niisson, Göran K och Rigefaik, Sture

,Hastighetsuppföijning på 1andsväg. Mätresuitat vintern 1982/83

- hösten 1983

Statens väg- och trafikinstitut

(14)

10

11

Brüde, Uif, Larsson, Jörgen

Samband vintertid meiian väderiek-vagiag-trafikoiyckor. Statistisk

bearbetning och anaiys

Statens väg- och trafikinstitut Rapport 210, 1980

Hjeim, Oiie

Ande] trafikarbete vid vått vägiag under maj-september

Statens väg- och trafikinstitut Opubiicerat materiai

(15)

PERSONBILAR

120

-få

110-\

E

es

_-1_ 100-

.

|._

-E

/

Q

..

35 W

/

,

VAG TYP

n_ .

o

5/

a 70 4-7 m

I!)

:(139

'

o 90 11-13 m

ä

0 110 8-9 m

:1:

70'

A110 11-13m

x110 MV

so

.

.

IS

F'UKTIG

TORR

SNÖ

VÅT BARMARK

BARMARK

VÄGLAG

(16)

LASTBILAR OCH BUSSAR

120

-

110-

100-HA

ST

IG

HE

T

50

PE

RC

EN

TI

L

(K

m/

h)

90_

VÄG TYP

H

I 70 4-7 m

M

1: 90 6-9 m

8° ""

i

o 90 11-13 m

0 110 8-9 m

70

A 110 11-13 m

x 110 MV

so

IS

FUKTIG

.

TORR

1

SNÖ

VÅT BARMARK

BARMARK

VÄGLAG

(17)

LASTBILAR MED SLÄP

120-? 110-J

\

E

as

a

100-|._

Z

8

..

35 god

VAG TYP

0. In

Lu

80-å

o 90 11-13 111

1:2:

0 110 8-9 m

I

70

A110 11-13m

//j/

"3

x110 MV

60 I I I

13

FUKTIG

TORR

SNÖ

VÅT BARMARK

BARMARK

VÄGLAG

(18)

HA

ST

IG

HE

T

85

PE

RC

EN

TI

L

(K

m/

h)

_00 ...

r (0 0 l m 0 l . N O 1

_ummmozw__|>m

<.. ..0 ._.áu

i no .Tu 3

D mo min 3

O mo :la 3

0 :0 min 3

D :0 :lä 3

X :0 {<

mo

.w

mza

<3 måzåx

Enda

<uor>o

3.2»

m>mz mx

(19)

LASTBILAR OCH BUSSAR

120

110

-^ .C

\

E

as

a 100-

_/x

1- ..

z

-Lö

..

5 90 I

/

VAG TYP

a_

.r

a I 4-7 m

El 90 6-9 m

'En

80-5

0 90 11-13 m

ä

0 110 8-9 m

I

70-

A 110 11-13 m

x 110 MV

60

T

.

IS

FUKTIG

TORR

SNÖ

VÅT BARMARK

BARMARK

VÄGLAG

(20)

LASTBILAR MED SLÄP

120

110

100

-VÄG TYP

I 70 4-7 m

CD 0 l

E! 90 6-9 m

on 0 l

//á

. 90 "_13 m

4a

0 110 8-9 m

HA

ST

IG

HE

T8

5

PE

RC

EN

TI

L

(K

m/

h)

\I 0

A 110 11-13 m

x 110 MV

60

.

.

IS

FUKTIG

TORR

SNÖ

VÅT BARMARK

BARMARK

VÄGLAG

(21)

References

Related documents

Svenskt Näringsliv avstår från att lämna yttrande över rubricerade promemoria.

Den varldsatlas av Andreas Ortelius som Jenkinsons karta ingar i tryck- tes i hela 41 upplagor fran 1570 och framat.12 Den ar for narvarande den enda varldsatlas fran

ansvarsförsäkring bör kunna godtas ett intyg utfärdat av försäkringsgivaren om att försäkringen uppfyller kraven i 27 § revisorslagen (2001:883), 5 § förordningen om

Det bör också noteras att en beloppsgräns kan försvåra för en köpare att hantera momsen korrekt, risken för felaktig hantering av ingående moms kommer att öka. Därtill

Bankföreningens synpunkter på promemorian Ett nytt brott om olovlig befattning med betalningsinstrument - genomförande av non-cash- direktivet (Ds 2020:1).. Svenska Bankföreningen

säkerheten runt hanteringen av samordningsnummer stärkas så väsentligt att det skulle förändra hur bankerna ser på samordningsnummer och vilken roll.. Bankföreningen anser

I detta avsnitt synes saknas bedömningar som avser myndigheter som idag samarbetar med och har nytta av de nuvarande analys- och utvärderingsmyndighetema, och där uppgifter inte

Det är angeläget att ge tid för en remiss av förslaget till kulturpolitisk vision till kommunförbunden, till Västra Götalandsregionen, till kulturlivet i regionen och till