• No results found

Goda boendemiljöer med vård och omsorg: för det sköra åldrandet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Goda boendemiljöer med vård och omsorg: för det sköra åldrandet"

Copied!
50
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)Konf Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden 5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm. Goda boendemiljöer  j med vård och omsorg med vård och omsorg  för det sköra åldrandet för det sköra åldrandet Jonas E Andersson Jonas E Andersson tekn doktor, arkitekt SAR/ MSA. © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(2) Konf. Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden     5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm. Ädelreformen 1992 Ädelreformen 1992. © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(3) Konf. Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden     5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm. Fem punkter: Fem punkter: 1. Stödjande arkitektur för det sköra åldrandet j 2. Hemmet som vård‐ och omsorgsmiljö – vård‐ och  omsorgsmiljö som hem g j 3. Välfärdsteknologins varande eller inte varande i vård‐ och omsorgsmiljön 4. Arkitekttävlingen som innovationsarena för goda  boendemiljöer 5. Samarbete mellan arkitekten, omsorgsplaneraren och  äldre i designprocessen. © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(4) Konf. Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden     5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm. stödjande arkitektur för  stödjande arkitektur för d t kö åld d t det sköra åldrandet © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(5) KUNSKAPSDAG OM FRAMTIDENS ÄLDREBOENDE NORRTÄLJE KOMMUN 25 NOVEMBER 2010. Résidence de la Cité Verte, Sucy‐en‐Brie, 2006 . Arkitekt AD Quatio Arkitekter AS, Paris, Frankrike (110 lgh).

(6) KUNSKAPSDAG OM FRAMTIDENS ÄLDREBOENDE NORRTÄLJE KOMMUN 25 NOVEMBER 2010. Plejeboligere Høje Tåstrup, Köpenhamn, 2006 . Arkitekt Frederiksen & Knudsen Arkitekter A/S, Köpenhamn, Danmark (50 lgh).

(7) Konf. Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden     5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm. igenkänning. © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(8) Konf. Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden     5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm. Vigs Ängar, Köpingebro ö i b. Homelike environment. Literature: Husberg, L, et al, 2007:Gammal och fri – om Vigs Ängar(www.vigsangar.se). Year of construction, 1995, Köpingebro, Ystad Kommun, Husberg arkitekter AB, Simrishamn , , p g , , g , © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(9) Konf. Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden     5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm. Postiljon, Höll ik Höllviken. Hotel‐like environment. Literature:  Regnier, V, 2002: Design  for Assisted Living. Wiley & Sons Inc (www.wiley.com). Year of construction, Höllviken, Vellinge Kommun, White Arkitekter AB, Malmö , , g , , © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(10) Konf. Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden     5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm. Balder, B ld Uppsala. Hospital-like Hospital like environment. Literature: Dehan, P2007: L’habitat des personnes âgées. Du logement adapté aux Éhpad, USLD, et unités Alzheimer. Paris: Éd Le Moniteur. (www.lemoniteur.fr). Year of construction 2000 Uppsala Kommun, Arosgruppen Arkitekter AB, Uppsala © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(11) Konf. Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden     5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm. från stress till lugn och ro © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(12) Konf. Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden     5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm. Ekologiska  modellen  för åldrande B = f (P, E, (P x E) B = beteende P = personliga variabler E = miljö P x E = erfarenhet/                kompetens Miljöpåverkansprincipen:  ‐ Ju mer individuell kompe‐ tens desto mindre påverkan  d i d å k på beteende av miljön,. KÄLLA: Lawton, MP; Nahemow, L, 1973: Ecology and the aging process, & Svensson, T, 1996: Competence and  Quality of Life: Theoretical Q y Views of Biography.  g p y. ‐ jju mindre individuell kom‐ petens desto större påverkan  på beteende av  miljön.  . © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(13) Architecture is not just a built environment; ‘it harmonizes the imagination and memories of space into a space for living’ (Pallasmaa 2001). Konf. Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden     5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm. stödjande arkitektur PERCEPTION KOGNITION UTVÄRDERING. ...arkitektur är inte bara en byggd ygg miljö;  j ; den smälter samman våra fantasirum med  tidigare rumsliga minnen för att bli ett rum  att tt leva l i i....  fritt efter (Pallasmaa 2001). . FÖRESTÄLLNING. känslor rumsligt tänkande. KÄLLA:  Kolb&Whisham, 2002;   Berthoz, A, 2003. förklara rummet. ....strävan tä att tt skapa k ett tt skyddande k dd d skal k l runt bostaden gör arkitektur till ett rum att leva i, ett , rum som varierar beroende p på brukaren, platsen, naturen och landskapet ....fritt efter (Norberg‐Schulz, 1971).  …rumslig förståelse sker i hjärncentran som är särskilt känsliga för hjärnans naturliga åldrande….   fritt efter (Klencklen et al,  2012). © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(14) Konf. Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden     5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm. hemmet som vård‐ hemmet som vård och  och omsorgsmiljö / vård‐ iljö / å d och  h omsorgsmiljö som hem © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(15) Konf. Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden     5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm. panorama of age‐related impairments. Source: Andersson, 2011. © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(16) Konf. Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden     5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm. © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(17) Konf. Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden     5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm. Source: (SPRI, 1980). © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(18) Konf. Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden     5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm. åldrande och rörelser i rummet. Source: (Andersson, J, 2005). © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(19) Konf. Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden     5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm. rörelser och vistelser, demens. Source: (Andersson, 2011). © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(20) Konf. Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden     5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm. rörelser och vistelser, soma. Source: (Andersson, 2011). © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(21) Konf. Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden     5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm. aktivitet o förströelse  Source: SPRI:1980. © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(22) Architecture is not just a built environment; ‘it harmonizes the imagination and memories of space into a space for living’ (Pallasmaa 2001). Konf. Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden     5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm. hem, vård‐ och omsorg. ...vara inom räckhåll av olika upplevelser efter eget tycke och smak....  fritt efter (Buttimer, 1980). . .... att de boende har ett verklig själv‐ tt d b d h tt kli jäl och  h medbestämmande, så att de har möjlighet  att leva ett liv, som i så hög grad som  , gg möjligt liknar deras tidigare liv... fritt efter (Hansen, 2008). . …en fysisk miljö som är personligt ut‐ formad, berikad och hemlik  med en lugn  lj d iljö h öjli h t till t h ljudmiljö, och möjlighet till utomhus‐ vistelse, samt färgsatt så att den  underlättar möjligheterna att orientera  j g sig….   fritt efter (Socialstyrelsen, 2010). hem och sinnesstimulans © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(23) Konf. Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden     5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm. välfärdsteknologins välfärdsteknologins  varande eller inte varande varande eller inte varande  i å d och omsorgsmiljön i vård‐ h iljö © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(24) Konf. Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden     5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm. ”Välfärdsteknologi är teknologi som bidrar till ökad trygghet, säkerhet,  aktivitet och delaktighet i samhället. Välfärdsteknologi kan stärka äldre aktivitet och delaktighet i samhället. Välfärdsteknologi kan stärka äldre  personer och personer med funktionsnedsättning till ett mer  självständigt liv, vara ett stöd för anhöriga och omsorgspersonal samt  bidra till bättre tillgänglighet, resursutnyttjande och kvalitet inom vård  och omsorg.  Välfärdsteknologi kan även stödja ett tryggt kvarboende, förebygga eller  komplettera vård‐ och omsorgsbehov samt vara samhällsekonomiskt  lönsamt.”  (Modig, 2012). © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(25) Konf. Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden     5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm. Velfærdsteknologi – højteknologi styrker den aldrende befolknings  levevilkår. For at imødegå demografiske ændringer er forskning og innovation  indenfor velfærds‐ og sundhedsteknologi ikke bare yderst relevant,  men også af afgørende betydning for samfundsudviklingen. Målet er  bedre diagnosticering, behandling, pleje og rehabilitering. For at imødegå demografiske ændringer er forskning og innovation  indenfor velfærds‐ og sundhedsteknologi ikke bare yderst relevant,  men også af afgørende betydning for samfundsudviklingen. Målet er  bedre diagnosticering, behandling, pleje og rehabilitering. Dette  omfatter naturligt elementer fra IKT og robotteknologi ( ) Et stort omfatter naturligt elementer fra IKT og robotteknologi. (...) Et stort  fokuspunkt bør være udbredelse af telemedicin og opsamling af data  fra sensorer og borgerne selv, hvilket fordrer langt bedre IT  infrastruktur i pleje‐ og sundhedsvæsenet samt intelligent  anvendelse af informationerne. (Aalborg Universitet 2013) (Aalborg Universitet, 2013) © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(26) Konf. Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden     5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm. The concept of Ambient Assisted Living is understood as: p g •to extend the time people can live in their preferred environment  b i by increasing their autonomy, self‐confidence and mobility;  i th i t lf fid d bilit •to support maintaining health and functional capability of the  elderly individuals,  y , •to promote a better and healthier lifestyle for individuals at risk; to  enhance the security,  •to prevent social isolation and to support maintaining the  t t i l i l ti dt t i t i i th multifunctional network around the individual;  •to support carers, families and care organisations;  pp , g ; •to increase the efficiency and productivity of used resources in the  ageing societies.  (Ambiant Assisted Living Joint Programme , 2012). © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(27) Konf. Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden     5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm. Visualisering: Oestergaard Arkitekter, og Noerkaer+Poulsen Arkitekter . Fremtidens plejehjem i Aalborg kommune, Danmark Source: http://www fremtidensplejehjem dk/ Source: http://www.fremtidensplejehjem.dk/. © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(28) Konf. Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden     5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm. …äldre är beredda att integrera välfärdsteknologi i deras sätt att leva,  förutsatt att utrustningen är tillförlitlig, diskret stödjande, och att de  behåller kontroll över personlig information, samt att det finns tillräckligt med stöd för att kunna lära sig använda teknologin (…)  Forskning om ny välfärdsteknologi använder dock i liten utsträckning äldre som utprovare vid produktutveckling… fritt efter (Jacelon, CS; Hanson, A: 2013)  (Jacelon, CS; Hanson, A: 2013). … det är viktigt att kombinera brukarhänsyn med tekniska systemkrav ur ett lärandeperspektiv. Sättet att lära ny teknik för äldre användare är viktigt och beror av deras tidigare erfarenheter av lära nytt, och möjlig användning av den nya den nya kunskapen. (…) Vid kunskapen. (…) Vid utveckling och spridande av ny teknik är det nödvändigt att lärandeperspektivet finns i förgrunden för att undvika att utesluta äldre som användare…. fritt efter (Barnard et al, 2013). © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(29) Konf. Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden     5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm. arkitekttävlingen kit kttä li som  innovationsarena för  goda boendemiljöer goda boendemiljöer © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(30) Konf. Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden     5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm. 11 %. 30,0%. 15 %. 19 %. 20,0%. 6 %. 9 %. 15,0% 10,0% 10 0%. 5 %. 6 %. 5,0%. 16 %. 9 %. 28 %. 21 %. 25,0%. 20 % TNO – total number TNO total number of older people with  eldercare (antal äldre  personer med vård‐ och omsorgstjänster). 10 %. 0,0%. 5 % 5%. Finland FINLAND. 8 %. TNO provided in  HCS – eldercare ordinary housing (kvarboende  HCS med vård‐ o omsorgstjänster). Sweden. SWEDEN. Norway NORWAY. RCH eldercare provided in  RCH – in. Denmark DENMARK Iceland ICELAND. Nordiskt perspektiv: Denmark D k 5 560 628. population. Finland Fi l d in 2011 5 375 276. IIceland l d in 2011 318 452. RCH Residential care homes. (äldreboende) . Norway N in 2011 4 920 305. Sweden S d in 2011 9 415 570. in 2011. age group 65 years and older. 934 186. 16,8%. 940 673. 17,5%. 39 170. 12,3%. 742 966. 15,1%. 1 694 803. 18,0%. age group 65-79 years old. 706 200. 12,7%. 682 660. 12,7%. 28 342. 8,9%. 521 552. 10,6%. 1 242 855. 13,2%. age group 80 years and d older ld. 227 986. 4 1% 4,1%. 258 013. 4 8% 4,8%. 10 827. 3 4% 3,4%. 221 414. 4 5% 4,5%. 451 947. 4 8% 4,8%. © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(31) Konf. Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden     5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm. Danmark, arkitekttävlingar och sociala reformer 1870‐2012. © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(32) Konf. Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden     5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm. •normative drawings 1909‐1940  d •vinnande arkitektförslag i Sv Fattigvårdsförbundets tävling 1907, 1907 arkitekt Jacob Gate © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(33) Konf. Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden     5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm. Sverige, arkitekttävlingar och sociala reformer 1870‐2012 1918 Fattigvårdslagen. 1948 – allmän folkpension Ålderdomshem för alla. 1956 – Socialhjälpslagen och hemservice. 1982 Socialtjänstlagen, SoL 1982 – S i ltjä tl S L. 1992 – ÄDEL reformen o  ä d eboe de so o äldreboende som kommunalt  u at ansvar. © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(34) Konf. Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden     5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm. Danmark: Kredsens Hus, fremtidens aeldreboliger på  Frederiksberg, Frederiksbergs Kommune. . År 2010: Kredsens hus, fremtidens aeldreboliger på Frederiksberg Organisatör: Frederiksbergs Kommune Vinnare: CUBO Arkitekter AS, Köpenhamn vård- och omsorgsboende, huvudsakl enpersonslägenheter, 2 st tvåpersonslgh LGH/ avd. 9 st. ant boende. 9 - 11 st. 1 Rok. 50,68 kvm BTA. 2 Rok. 57,35 kvm BTA. GEM yta. 74 25 kvm BTA 74,25. GEM yta/ boende. kombinerbart till 2 Rok inkl kök, matrum, vardagsrum, exkl passageyta. 6,75 - 8,25 kvm BTA.  . Norge: Omsorgsbustader i Åmot, Vinje Kommune. stora lägenheter, stora gemensamma rum År 2012: Arkitekttävling om omsorgsbustader i Åmot Organisatör: Vinje Kommune y Arkitekter AS o Dronninga g Landskap p AS,, Oslo Vinnare: Dyrvik vård- och omsorgsboende (ej demens), parboende enbart LGH/ avd. 8 st. ant boende. 8 - 16 st. 2 Rok. 69,98 kvm BTA. GEM yta GEM yta/ boende. 121,32 kvm BTA. inkl kök, matrum, vardagsrum, exkl passageyta. 7,5 - 15,1 kvm BTA. © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(35) Konf. Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden     5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm  . År 2009: Arkitekttävling om nya lösningar för äldreboende Organisatör:Housing Finance and Development Centre of Finland, Avara Soumi Ltd, City of   Oulu, Ministery of Environment  . Vinnare: TEHAS Arkitektkontor Oy, Oy Oulu  . vård- och omsorgsboende, enpersonslägenheter och tvåpersonslägenheter  . LGH/ avd. 9 st. ant boende. 9 st.  . Finland: Arkitekttävling  om nya lösningar för  äldreboenden, Uleåborg  Kommun m fl Kommun m fl. .  . 1 Rok. 13,92 kvm BTA. 2 Rok. 25,2 kvm BTA. GEM yyta. 38,4 kvm BTA.  . inkl kök, matrum, vardagsrum, exkl passageyta p g y.    . GEM yta/ boende. Sverige: Framtidens äldreboende, Micasa Fastigheter i  Stockholm AB, Stockholms Stad. . kombinerbart till 2. 4,3 kvm BTA.  . små lägenheter, små gemensamma rum År 2013: Framtidens äldreboende, Norra Djurgårdsstaden Organisatör: Micasa Fastigheter i Stockholm AB vinnare: White Arkitekter AB, Göteborg vård- och omsorgsboende, enbart 1 personslägenheter LGH/ avd. 18 st. ant boende. 18 st. 1 Rok. 27 - 29 kvm BTA. GEM yta. 98 kvm BTA. GEM yta/ boende. 5,4 kvm BTA. kombinerbart till 2-3 Rok inkl kök, matrum, vardagsrum, exkl passageyta. © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(36) Konf. Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden     5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm. samarbete mellan arkitekt, omsorgs‐ arkitekt, omsorgs planerare och äldre i  och äldre i designprocessen © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(37) Konf. Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden     5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm. Danmark: nationellt forsk‐ ningsprojekt  Trivsel og  b li f boligform, 2004‐2008 2004 2008 Kilde: Møller, K.; Knudstrup,. AM.;  2008 Trivsel & plejeboligens 2008: Trivsel & plejeboligens  udformning. Syddansk  Universitetsforlaq. Modelprogram for plejeboliger www.erhvervsstyrelsen.dk/file/87759/mod elprogram_for_plejeboliger.pdf. © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(38) Konf. Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden     5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm. Danmark: nationellt forskningsprojekt  Trivsel og boligform, 2004‐2008 Kilde: Møller, K.; Knudstrup,. AM.; 2008: Trivsel & plejeboligens udformning. Syddansk Universitetsforlaq. © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(39) Konf. Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden     5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm. Sverige: nationell satsning på  boendeformer för äldre Bo bra boendeformer för äldre Bo bra  på äldre dar, 2010‐2012 Administrerat av Hjälpmedelsinstitutet, med  ett ca 70‐tal projekt som uppmärksammar  aspekter på åldrande och samspel med miljön. 3 arkitekttävlingar i 3 svenska kommuner kring  ordinärt och särskilt boende. Se mer (Andersson&Rönn, 2014) Burlöv kommun:  Nybyggnad av ett större bostads‐ område i en långsiktig utveckling av Kommunen kring en samlande park  och bevarad jordbruksbebyggelse. . Gävle kommun: Gävle kommun Ombyggnad/ nybyggnad av tidigare Pensionärsbostäder till moderna  Bostäder med ökad tillgänglighet.. Linköpings kommun: Linköpings kommun: Nybyggnad av ett särskilt boende i  anslutning till ett befintligt bostads‐ område från 1950‐1960‐tal samt  bevarad naturmark bevarad naturmark. . © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(40) Konf. Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden     5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm. En utvärdering av  regeringsprogrammets  satsning på arkitekttävlingar  som medel för att skapa  d l fö tt k innovation i tänkande om  boendeformer för äldre boendeformer för äldre  med eller utan vård‐ och  omsorgsbehov. g. © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(41) Konf. Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden     5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm. DANMARK: Bygningsreglemente BR10, SBI anvisn.230  Bygningsreglemente BR10, SBi anvisning 230, frekvens ”tilgaengelighed og anvendelse” Danska Anvendelse: 95 ggr Tilgaengelighed: 7 ggr Tilgaengelighed og anvendelse: 1 ggr   Begreppen införda i dansk bygglagstiftning 1978   . Engelska Usability: 95 hits Accessibility: 7 hits Accessibility and use: 1 hit. SVERIGE:  Boverkets Byggregler, BBR Boverkets Byggregler BBR frekvens ”tillgänglighet Boverkets Byggregler, BBR, frekvens  tillgänglighet och användbarhet och användbarhet” Svenska Användbarhet: 32 ggr Tillgänglighet: 86 ggr Tillgänglighet och användbarhet: 13 ggr   Begreppen införda i svensk bygglagstiftning 1966   . Engelska Usability: 35 hits Accessibility: 39 hits Accessibility and usability: 27 hits. © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(42) Konf. Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden     5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm. TILLGÄNGLIGHET: Whenever using the concept of accessibility, statements must be  based upon valid and reliable information gathered in three steps: (1) The personal component (description of functional capacity in the individual or group  at target, based on knowledge on human functioning). (2) The environmental component (description of barriers in the environment at target,  in relation to the norms and standards available) in relation to the norms and standards available). (3) An analysis juxtaposing the personal component and the environmental component:  description of accessibility problems.. ANVÄNDBARHET: Whenever using the concept of usability, statements must be  based upon valid and reliable information gathered in four steps:  (1) The personal component (description of functional capacity in the individual or group  (1) h l (d i i ff i l i i h i di id l at target, based on knowledge on human functioning). (2) The environmental component (description of barriers in the environment at target,  in relation to the norms and standards available, but also based , on user evaluation). ) (3) The activity component (description of activities to be performed by the individual or  group at target, in the given environment). (4) An analysis integrating the personal, environmental, and activity components  (description of sabilit problem description of the extent to which human needs (description of usability problem: description of the extent to which human needs,  based on individual or group preferences, can be fulfilled in terms of activity  performance in the environment at target.. Accessibility, usability and universal design ‐ positioning and definition  of concepts describing person environment person‐environment relationships S. IWARSSON, and A.  STÅHL, Lund University,  Sweden. © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(43) Konf. Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden     5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm. architecture hi f for an ageing i society i Presently, there exist three different theories regarding the expected life span in  relation to the presence of age related health issues and subsequent mortality relation to the presence of age‐related health issues and subsequent mortality. The first theory implies the existence of an inherent biological factor that  predestines the life span of an individual and the personal profile of diagnoses At an  advanced age, 80 years and older, this accumulation of health issues causes an  increased risk of mortality. This is the theory of compressed morbidity. The direct opposite way of thinking states that due to medical interventions in the  course of people’ss lives a larger proportion of people survive to an advanced age.  course of people lives a larger proportion of people survive to an advanced age. This is the theory of an expansion of morbidity. Thirdly, there is a theory on the postponement of severe morbidity (Batljan, 2007;  Thirdly there is a theory on the postponement of severe morbidity (Batljan 2007; Manton, 1982). According to this hypothesis, the time spent with severe morbidity  remains approximately the same although the life expectancy increases. New life  styles and improved medical treatments counteract progressing long‐term  t l di d di l t t t t t i l t conditions. The postponement of the period in life with frailties and disabilities  concentrates death to a more advanced age. Source: Andersson, 2011 , © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(44) Konf. Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden     5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm. Sweden—an ageing and maturing society Population changes in Sweden 2011‐2050 Legend without any previous eldercare ordinary housing (ageing in place) sheltered housing (frail ageing) total  . men. women. Source: Lagergren, 2008: Analyser av flyttningar, behovsutveckling och dödlighet i olika boendeformer,  http://www.sou.gov.se/aldreboende/PDF/Analyser%20av%20flyttningar.pdf . © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(45) Konf. Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden     5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm. David, Michelangelo, 1504,  , g , ,. Venus, Andrea Botticelli, 1485 , ,. © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(46) Konf. Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden     5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm. homonculus – kroppens återspegling och användning av den mänskliga hjärnan . efter Wilfred Penfield, kanadensisk neurokirurg (1891‐1976) http://en.wikipedia.org/wiki/Cortical_homunculus. © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(47) Konf. Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden     5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm. viktigaste uppgift för goda  viktigaste uppgift för goda j boendemiljöer för det sköra  åldrandet:  förklara rummet för ökad  förklara rummet för ökad rumsförståelse hos den äldre rumsförståelse hos den äldre  individen… © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(48) Konf. Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden     5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm. Thanks for listening! Thanks for listening! Jonas E Andersson,  Ph D architect MSA/SAR Ph D, architect MSA/SAR  jonas.andersson@arch.kth.se. © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(49) Konf. Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden     5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm. referen nser: 1(2)). Referenser:  Referenser: Abramson, M., & Niedomysl, T. (2008). Äldre personers flyttningar och boendepreferenser. [Older persons' housing preferences and changes of  housing]. Stockholm: Äldreboendedelegationen. Andersson, J. E. (2005). Rum för äldre. Om arkitektur för äldre med demens eller somatisk sjukdom. (Space for ageing. On architecture for elderly  people suffering from dementia or somatic diseases). Stockholm: Royal Institute of Technology, KTH. Andersson J E (2011) Architecture and Ageing On the interaction between frail older people and the built environment (Vol. Doctoral thesis).  Andersson, J. E. (2011). Architecture and Ageing. On the interaction between frail older people and the built environment (Vol Doctoral thesis) Stockholm: School of Architecture, Dpt Architecture and the Built Environments, Royal Institute of Technology, KTH. Andersson, J. E., & Rönn, M. (2012a). Projektredovisning: Arkitektur för Bo bra på äldre dar. En utvärdering av tre arkitekttävlingar i Burlöv, Gävle  och Linköping (in press). In press. Stockholm: In press. Andersson, J. E., & Rönn, M. (2012b). Projektredovisning: Entreprenadtävlingen i Karlskrona, en utvärdering av prekvalificeringen. . In F. T. XXX  (Ed ) S kh l A ki k (Ed.). Stockholm: Arkitekturskolan, KTH, Kungl. Tekniska Högskolan. . k l KTH K l T k i k Hö k l Barnard, Y., Bradley, M. D., Hodgson, F., & Lloyd, A. D. (2013). Learning to use new technologies by older adults: perceived difficulties,  experimentation behaviour and usability. Computers in Human Behavior, 29(2013), 1715‐1724.  Berthoz, A. (1997). Le sens du mouvement. Paris: Odile Jacob. Bruus, P. (2004). Om den "lille" socialreform i 1920'erne. In N. Ploug, I. Henriksen & N. Kaergård (Eds.), Den danske velfaerdssstats historie.  Antologi. Koebenhavn: Socialforskningsinstituttet 04:18. Buttimer, A. (1980). Home, reach, and the sense of place. In A. Buttimer & D. Seamon (Eds.), The Human experience of space and place. (pp. 166‐ 186). London: Croom Helm Ltd. Dehan, P. (2007). L'Habitat des personnes âgées, du logement adapté aux EHPAD, USLD, et unités Alzheimer. Paris: Le Moniteur. ygg y ( ) p g p j g ygg y ( ) p g og Byggestyrelsen. g ygg y Erhvervs&Byggestyrelsen. (2010). Modelprogram for plejeboliger. In E.‐o. Byggestyrelsen (Ed.). Copenhagen: Erhvervs‐ EUROSTAT. (2011). Population at 1 january between 2000 and 2011. Hansen, T. (2008). Leve‐ og bomiljoeer. Copenhagen: Frydenlunds Academic. Husberg, L., & Ovesen, L. (2007). Gammal och fri. Om Vigs Ängar (appr. translation in English Being elderly and free). Simrishamn: Ängsblomman. Iwarsson, S., & Ståhl, A. (2003). Accessibility, Usability and Universal Design ‐ Positioning and Definition of Concepts Describing Person‐ Environment Relationsships Disability and Rehabilitation 25(2) 57‐66 Environment Relationsships. Disability and Rehabilitation, 25(2), 57‐66.  Jacelon, C. S., & Hanson, A. (2013). Older adults' participation in the development of smart environments: an integrated review of the literature.  Geriatric Nursing, 34(2013), 116‐121.  Jensen, P. H. (1998). Velfaerdsstatens variationer, dynamikker og effekter [Variations, dynamics and effects of the welfare state]. In J. Lauersen,  N. W. Olesen, T. B. Olesen, K. Petersen & M. Rasmussen (Eds.), Den nationale velfaerd? Den danske velfaerdsstat i international belysning [The  national welfare? The Danish welfare state in an international context] ti l lf ? Th D i h lf t t i i t ti l t t] (pp. 21‐45). Aarhus: Aarhus Universitetsforlag. ( 21 45) A h A h U i it t f l Jonasen, V. (2004). Den kommunale danske velfaerdsstat ‐ gennem fire socialreformer og fire mellemtider. In N. Ploug, I. Henriksen & N.  Kaergård (Eds.), Den danske velfaerdsstats historie. Koebenhavn: Socialforskningsinstittutet.  Klencklen, G., Després, O., & Dufour, A. (2012). What do we know about aging and spatial cognition? Reviews and perspectives. . Ageing  Research Reviews, 11(2012), 123‐135. . © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(50) Konf. Boende för äldre, nybyggnation och boendekoncept för framtiden     5‐6 februari 2014 Teknologisk Institut  Piperska Muren Stockholm. referen nser: 2(2)). Kolb, B., & Whishaw, I. (2002). Cerveau et Comportement. Kolb, B., & Whishaw, I. (2002). Cerveau et Comportement. (J. Cassel & H. Jeltsch, Trans. 1 edition, translation into French from English ed.).  (J. Cassel & H. Jeltsch, Trans. 1 edition, translation into French from English ed.). Bruxelles: De Boeck et Larcier, SA. Konkurrenceudvalget. (2001). Registrant. Arkitektkonkurrencer 1993‐2001. In D. A. L. Konkurrenceudvalget, Akademisk Arkitektforening (Ed.).  Koebenhavn: Dansk Arkitekters Landsforbund, Akademisk Arkitektforening. Lawton, M. P., & Nahemow, L. (1973). Ecology and the aging process. The psychology of adult development and aging. In C. Eisdorfer & M. P.  Lawton (Eds ) The Psychology of Adult Development and Aging (pp. 619‐674). Washington D.C: American Psychological Lawton (Eds.), The Psychology of Adult Development and Aging (pp 619 674) Washington D C: American Psychological Association. Association Modig, A. (2012). Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen. En kartläggning av samtliga Sveriges kommuner. [Welfare technology in eldercare. A  survey of implementation in all of the Swedish municipalities]. Stockholm: Hjälpmedelsinstitutet, HI [Swedish Institute for assistive technology,  SIAT]. Möller, K., & Knudstrup, M. A. (2008). Trivsel & plejeboligens udformning. Odense: Syddansk Universitetsforlag. NBHW (2010) N i NBHW. (2010). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. Stöd ll ik li j fö å d h id d j kd 2010 S öd för fö styrning i och h ledning l d i (National guidelines for care and  (N i l id li f d caring of a person with dementia 2010. Support to guidance and management). In N. Socialstyrelsen (National Board of Health and Welfare (Ed.).  Stockholm: Socialstyrelsen (National Board of Health and Welfare, NBHW). Norberg‐Schulz, C. (1971). Existence, Space & Architecture. London: Studio Vista. Pallasmaa, J. (2001). Space, Place, Memory and Imagination. The temporal dimension of existential space. In M. Treib (Ed.), Spatial Recall.  Memory in architecture and landscape (pp. pp. 16‐41). New York and London: Routledge. Rahm_Hallberg, I. L. (2008). Äldres boende ur ett vård‐ och omsorgsperspektiv. Stockholm: Äldreboendedelegationen. Rahm_Hallberg, I. L., & Hellström, Y. (2001). Perspectives of elderly people receivng home help on health, care and quality of life. Health and  Social Care in the Community, 9(2), pp. 61‐71.  g , ( ) g f g f g y y y New York: Wiley & Sons Inc. y Regnier, V. (2002). Design for Assisted Living. Guidelines for Housing the Physically and Mentally Frail. SPRI. (1980). Lokala sjukhem. Åtta förslag till en bättre vård‐ och arbetsmiljö inom långtidssjukvården. Spris arkitekttävling 1979/ 80 ‐ inköpta och bearbetade förslag. [Lokal nursing homes. Eight proposals to an improved care and work environment for buildings intended for long‐term care.  The SPRI architectural competition in 1979‐1980: purchased and revised proposals]. Stockholm: SPRI, Sjukvårdens Planerings‐ och Rationaliseringsinstitut [Institute for the Planning and Rationalisation of Health and Social Welfare Services]. Svensson T (1996) Competence and quality of life: theoretical views of biography In J E Birren G M Kenyon J ‐E Ruth J J F Schroots & T.  Svensson, T. (1996). Competence and quality of life: theoretical views of biography. In J. E. Birren, G. M. Kenyon, J.‐E. Ruth, J. J. F. Schroots &T Svensson (Eds.), Aging and Biography: Explorations in Adult Development. New York: Springer Publishing Company, Inc. Vestergaard, H. (2004). Boligpolitik i velfaerdsstaten. In N. Ploug, I. Henriksen & N. Kaergård (Eds.), Den danske velfaerdsstats historie. Antologi.  Koebenhavn: Socialforskningsinstittutet. Länkar: A lb Aalborg Universitet, 2012: http://fivu.dk/aktuelt/temaer/inno/modtagede‐indspil/afsender/aalborg‐universitet/velfaerdsteknologi‐2013‐ U i it t 2012 htt //fi dk/ kt lt/t /i / dt d i d il/ f d / lb i it t/ lf d t k l i 2013 hojteknologi‐styrker‐den‐aldrende‐befolknings‐levevilkar AALJP, 2012: http://www.aal‐europe.eu/about/objectives/ Fremtidens Plejehjem, Aalborg Kommune: www.fremtidensplejehjem.dk Homonculus: http://en.wikipedia.org/wiki/Cortical_homunculus. © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(51)

References

Related documents

Hur kan man då hjälpa människor till att behålla/öka sin inre styrka och därmed till ett gott åldrande. • Att få välja

Under arbetet med denna uppsats så insåg jag dock att jag inte kunde uppnå mitt syfte ifall jag enbart strävade efter att dekonstruera särskolan, det innebar även en dekonstruktion

- Det ska ju vara en utredning först men kommer de fram till att vi ska lämna ifrån oss områdena är vi egent- ligen tillbaka där vi började, säger Mats Andersson, vd

träffpunktsverksamheten, vill personalen att seniorer som besöker verksamheten skall kunna fortsätta vara aktiva även i den tredje åldern så att de kan bibehålla den

Hannes Nilsson nämner även att en planering för ekosystemtjänster i ett bostadsområde både är en ytkrävande och ekonomiskt krävande fråga: ”… Då tänker jag att man

Även om det kan tyckas vara många elever som trots brister i matematik i år fem faktiskt får betyg i år nio så är det ändå 25 % av dessa som inte lyckas nå godkänt i

För att kunna ta ställning till huruvida Weils hantering av lidandets problem kan utstå invändningar från dem som motsätter sig teodicésvar, måste först dessa invändningar

År 2016 har valts som slutpunkt då studien ämnar studera goodwillnedskrivningar upp till två år efter uppköpet skett, och fullständiga resultat för goodwill finns till och