Ett gestaltningsförslag på en trädgård anpassad till äldre vårdtagare och personer med demenssjukdom i särskilt boende

Beteckning:

Institutionen för Matematik, Natur- och Datavetenskap

Ett gestaltningsförslag på en trädgård

anpassad till äldre vårdtagare

och personer med demenssjukdom

i särskilt boende

Maria Andersson

November 2009

Examensarbete, 10p, B-nivå

Biologi med inriktning mot trädgårdskunskap

Trädgårdsmästarprogrammet med inriktning mot hälsa och design

Handledare Benita Andersson

15hp,

Sammanfattning

Vi människor lever länge idag och vissa av oss med sjukdom. När man inte längre klarar sig i det egna hemmet kan man få flytta till ett särskilt boende. Detta är en stor omställning för många på flera sätt eftersom det som man brukat göra hemma inte alltid är möjligt på ett särskilt boende. Detta kan hos människor skapa stress.

Nu finns forskning som visar att ute vistelse i naturen eller trädgården bland annat lindrar stress, oro och ökar välbefinnandet hos människor.

I detta examensarbete var syftet att utforska, gestalta och belysa värdet av en trädgård för äldre vårdtagare och personer med demenssjukdom. Här beskrivs hur gestaltningen av utemiljön kan stödja denna målgrupp i deras vardag.

Vid ett särskilt boende har jag genom samtal och enkätfrågor fått ta del av några av vårdpersonalens idéer och önskemål, i utformningen av en trädgård anpassad för äldre vårdtagare och personer med demenssjukdom.

I arbetet beskrivs gestaltningsprocessen med förarbete, designarbete och till sist förslaget till utformningen av trädgården.

Förord

Jag vill utdela ett tack till personal och enhetschefer på Edshultgården.

Jag riktar även ett stort tack till min handledare Benita Andersson som med ett enormt tålamod såg till att arbetet blev läsbart.

Innehållsförteckning

Sammanfattning...

Förord...

Inledning………..

Syfte………...

Frågeställning...

Bakgrund...

Utemiljöns påverkan på hälsan...7

Ledande teorier...8

Metod...

Avgränsningar...

Processbeskrivning...

Gestaltningsförslag...

Planteringar och växtkomposition...30

Belysning...32

Möbler...32

Skötsel och underhåll...33

Kritisk analys...

Reflektion...

Källförteckning...

Växtlistor och planteringsplaner...38-57

Bilaga 2...

Bilaga 3...

Inledning

Gruppen med äldre personer ökar stadigt i Sverige. År 2035 kommer en fjärdedel av befolkningen att vara över 65 år och 8% av dem kommer att vara över 80 år. Vårdbehovet kommer ofta omkring 80 år och behovet är som störst vid 85-90 år. Faktorer som livsstil, hälsa fysiskaktivitet, socialt nätverk och anhörigvård påverkar vårdbehovet. (Wijk 2004, s. 138-139) Idag beräknas det att ca 140 000 svenskar har drabbats av demenssjukdom av någon typ (SBU 2006).

Att flytta till ett särskilt boende är en stor omställning för många äldre, det man brukade göra

i det egna hemmet är inte alltid möjligt på boendet. Det kan exempelvis vara att vistas utomhus. Med många år inom främst äldrevården som undersköterska och sedan som sjuksköterska har jag uppmärksammat hur sällan äldre vårdtagare som bor på särskilda boenden kommer ut i naturen.

Att kunna vistas utomhus när man själv känner för det kan kännas som en självklarhet och en mänsklig rättighet. Men så är inte fallet för de äldre vårdnadstagare som bor på särskilda boenden och det händer att de inte vistas utomhus efter det att de flyttat dit. Detta kan bero på olika faktorer. En kan vara att det inte finns någon lämplig plats som är trygg och säker. En trädgård tillgänglig vid alla äldreboenden skulle troligen underlätta och lindra stressen av att behöva flytta från sitt egna hem, från sin make eller maka, eller av att vara sjuk och inte kunna sköta sig själv.

Syfte:

Att utforska, gestalta och belysa värdet av en trädgård för äldre vårdtagare och personer med demenssjukdom i särskilda boenden.

Frågeställning:

Hur kan en trädgård anpassas och utformas för att utgöra ett stöd i vardagen för äldre vårdtagare och personer med demenssjukdom.

Bakgrund

Trädgård i vården

Att använda trädgårdar inom vård och behandling är något man gjorde redan på Romarnas tid. Romarna ansåg att deras fältsjukhus borde anläggas vid natursköna platser för att förbättra rehabiliteringen. Tankar om kopplingar mellan hälsa och trädgård går längre tillbaka i tiden, ända till tiden för Persernas rike. De flesta av våra större sjukhus är grundade under 1800-talet.

De omges ofta av stora parker som anlades i syfte att förbättra patienternas hälsa. Kunniga medicinska experter på den tiden hade stor tillit till naturen och dess välgörande inverkan och egenskaper. Framför allt vackra platser uppe i bergen där det fanns frisk luft att andas ansågs hälsosamt. Därför låg sanatorier ofta ute på landsbygden. Doktor Ernst Westerlund (1835-1925) var Sveriges mest kända förespråkare, för naturen och trädgårdens läkande inverkan på människor (Johansson 2005, s. 245-246).

Utemiljö och hälsa har ett samband som kan ses på olika sätt. Sambandet delas upp i tre aspekter: påverkan av miljö, aktiviteter och ljus, luft och temperatur (Bengtsson 2003). Idag finns undersökningar som visar att vi människor mår bra av att vistas i naturen eller i en trädgård. Det lindrar ex stress och ångest, minskar depression, sänker blodtrycket, motverkar benskörhet och förbättrar sömnen. Den sociala biten kan förbättras och ensamhet kan

motverkas (Johansson 2005).

Många äldre som bor i särskilda boenden vistas sällan eller aldrig utomhus, trots att de vill och skulle må bra av det och vissa skulle själva kunna ta sig ut om det inte var för alla hinder. Hindren kan ha olika orsaker. För det första kan det handla om okunskap hos många berörda beslutsfattare, både lokalt och centralt, om hur viktigt utevistelsen är och att utevistelse verkligen efterfrågas av äldre personer.

I socialtjänstlagen står det att Sveriges kommuner ska se till att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter stora svårigheter i sin livssituation erbjuds samma möjligheter att delta i samhällets gemenskap som övriga medborgare. Ett annat hinder är att trädgårdarna vid boendet inte är fysiskt tillgängliga. Även psykisk otillgänglighet är ett hinder och kan bero på rädsla av olika slag. Exempelvis rädsla att möta främlingar som ställer krav på hur man ska bete sig, rädsla för att inte hitta tillbaka till rummet eller att inte hitta en bänk att sitta på när man blir trött. Hindret kan även ligga i utbudet. Det är inte alla boenden som har trädgårdar och kvaliteten brister ofta där de finns (Wijk 2004, s. 137).

Figur 1. Crataegus laevigata ’Punica´ (Källa:Maria Andersson foto.)

Utemiljöns påverkan på hälsan

Demens är inte en sjukdom, utan en beteckning på en grupp symptom, som orsakas av flera olika sjukdomstillstånd. Demenssymptom kan förvärras av andra orsaker än själva

demenssjukdomen. Symptom omfattar både intellektuella och psykiska förändringar. Idag känner man till fler än 100 orsaker till demenstillstånd. Vissa av dem går att behandla. Den vanligaste orsaken till demens är Alzheimers sjukdom som utgör mer än hälften av alla demenssjukdomar. Den näst vanligaste orsaken är störningar i blodcirkulationen, bland annat av blodpropp i hjärnan(vaskulär demens). De vaskulära demenssjukdomarna utgör ca en tredjedel av demens sjukdomarna (Melin 1999, s 51)

Demenssjukdom medför förluster av vissa funktioner för dem som drabbas, som till exempelvis minnet,

språket eller förlust av sammanhang. Detta kan leda till stor

osäkerhetskänsla och stress. En felaktigt utformad miljö kan lätt förvärra dessa

upplevelser, medan en rätt utformad miljö kan stödja och bevara funktioner och bidra till

trygghet och välbefinnande (Wijk 2004, s 43). Personalen inom äldreomsorgen sätter sin prägel på inomhusmiljön utifrån sin egen uppfattning om vad som ger trivsel och hemkänsla personerna på boendet. Äldre föremål och personliga saker, till exempel möbler, är tänkta att skapa minnen från en tid när den demenssjuke var frisk och levde ett vanligt och aktivt liv. Detta kan också överföras på utemiljön där bekanta föremål skapar minnen och samtal. För personer med demenssjukdom är möjligheterna för utevistelse och utomhusaktiviteter begränsade. Det kan innebära att personens tidigare aktiviteter, såsom att promenader,

trädgårdsarbete, att hämta posten eller gå och handla inte längre är möjliga att utföra på egen hand (Olofsson 2004).

Barndomens starka sinnesintryck stannar längst kvar i vårt minne. Tidiga minnen

återuppväcks, då vi som gamla åter märker att vi är beroende av våra sinnen. Våra tidigaste minnen är ofta kroppsminnen. Dessa sinnesupplevelser finns som en gömd resurs, som kan tas till vara och som vi kan glädjas åt hela livet. Detta blir extra betydelsefullt när vi blir äldre. För äldre människor kan naturen kännas som ett andningshål eftersom det ger en koppling till det tidigare livet. Hos äldre personer sammanfaller intresset för naturen med ett intresse för årstidsväxlingar i ett längre tidsperspektiv. Det blir viktigare när vi blir äldre att följa årstidsväxlingarna och naturens processer. De gamla träden inger många människor en trygghet just för att de påminner om detta längre perspektiv (Nordström 1995).

Därför kan trädgård ha en stor betydelse för alla äldre på särskilda boenden.

Ytterligare en aspekt som finns är att äldre människor av fysiologiska skäl inte bör använda allt för många läkemedel (egen kunskap). En trädgård skulle eventuellt medföra ett minskat intag av läkemedel mot sömnstörningar, oro, ångest, depression och högt blodtryck. Det skulle kanske lättare bildas gemenskap bland de boende och isolering kan förebyggas. Detta skulle troligtvis öka livskvaliteten och trivsel bland de boende.

Ledande teorier

Antonovsky har utvecklat det salutogenetiska synsättet som fokuserar på hälsans ursprung. Han talar om KASAM, som är en förkortning för känslan av samhörighet. I detta begrepp står människors känslor som fokus. KASAM är alltså ett mycket användbart synsätt i arbete med äldre vårdnadstagare, där man främjar det friska hos människan. Nedan redogörs för olika teorier som påvisar sambanden mellan naturen, trädgården och människans hälsa.

(Antonovsky 1991)

Paret Kaplan & Kaplan anser att hälsoeffekterna av utemiljön beror på att människor kan återhämta sin mentala kapacitet och sin förmåga till koncentration i grön omgivning, eftersom de inte måste sortera och bearbeta den inkommande informationen. Genetiskt är människan anpassad att leva i naturen. Forskar paret anser att det vi dagligen kallar stress är en

återspegling av nedsatt koncentrationsförmåga. Deras mångåriga forskning om

Figur 2. Paeonia suffruticosa (Källa:Maria Andersson foto.)

en ”mjuk fascination”. Mjuk fascination kännetecknas av att samtidigt som människan intressant kan betrakta naturen, kan hon också tänka på annat.

Kaplans återhämtnings teori går ut på att den” spontana uppmärksamheten”, som människor använder när man ser träd i vacker höstfärg, vacker utsikt, löv som blåser med vinden, inte är tröttsamt för människan. Det är istället vilsamt och har återställande effekt för den riktade koncentrationen. Den ”riktade koncentrationen”, använder vi för att utföra alla de uppgifter som krävs i det moderna samhället och det kräver mycket energi av människan. Vi använder den när vi kör bil, studerar eller löser tekniska problem (Kaplan & Kaplan 1989).

Det finns forskningsresultat visar högre stresstolerans, bättre koncentration och

uppmärksamhet och dessutom ett bättre välbefinnande med vistelse ute i naturen (Johansson 2005, s. 269-271).

Det moderna samhället idag som ständigt ger oss intryck och krav är för människan som biologisk varelse en onaturlig omgivning. Det leder lätt till att den riktade koncentrationen

används för mycket. Då går man över gränsen och klarar inte att

koncentrera sig längre och man får en ”informationskollaps”

(Ottosson, Grahn 1998).

Roger Ulrich har ett evolutionärt synsätt, han anser att hälsoeffekterna beror på att en grön omgivning signalerar ” faran är över”.

Detta på grund av att människan är anpassad till en savannlik naturmiljö. Om miljön omkring oss har savannens kvaliteter och ingenting hotfull förekommer, återhämtar vi oss snabbt (Johansson 2005).

Ulrich har studerat återhämtningen från stressreaktioner, där människan först upplever hot mot livet eller stora utmaningar och därefter välbefinnande.

Ulrich har också gjort en berömd studie som handlar om de effekter en utsikt mot ett

grönområde har på nyopererade patienter på sjukhus. De patienter som i sina rum hade fönster som vette mot träd och grönska kunde skrivas ut fortare och behövde mindre smärtlindrande

läkemedel efter operationen, jämfört med en grupp patienter som haft utsikt mot en tegelvägg. (Ulrich 1984)

Forskningsrapporter visar på minskad muskelspänning, positiv förändring i hjärnans aktivitet, minskad smärta, lägre blodtryck, bättre hormonbalans, minskad läkemedelskonsumtion och kortare sjukhusvistelse med vistelse grön utemiljö.( Wijk 2004, s. 144 )

Patrik Grahn är docent i landskapsarkitektur och forskare vid institutionen för

landskapsplanering i Alnarp. Här har forskare sen 1980-talet försökt förstå hur faktorer i den befintliga miljön kan stödja människors hälsa. Efter ett flertal studier har Patrik Grahn konstruerat en modell i pyramid form, utifrån människors känslighet för fysisk och social omvärld. Enligt hans modell är personens känslighet för omgivningen som störst när den psykiska kraften är som lägst. Han har även deltagit i arbetet att ta fram ”de åtta

huvudkaraktärerna”. Studier visar att människor letar efter ett antal viktiga särdrag i

naturområden, parker och trädgårdsrum. ”De åtta huvudkaraktärerna” är av arketypisk natur, det vill säga sådana som bygger upp parker och trädgårdar. Karaktärerna visar sig i många olika sinnesintryck (Schmidtbauer 2005, s.137-140).

Flera forskare hävdar att vissa reflexmässiga beteenden i samband med flykt och stress, otrygghets känslor, känsla av fara eller hemkänsla kan spåras till hur människors urhem sett ut. Urhemmet innehöll vissa naturelement såsom närhet till vattenhål på savannen och stora gräsmarker med solitära stora gamla träd. Människans boplats fanns lokaliserad i en skyddad grön omgivning, där man har utsikt över vattnet och omgivningen genom gles ljus skog och öppna fält. Denna beskrivning passar bra in på svensk natur, parker och trädgårdar(Ottosson & Grahn 1998)

I en studie med personer med stort vårdbehov på ett äldreboende i Lund, såg man att en kort tids vila utomhus gav bättre koncentrationsförmåga hos alla medverkande försökspersoner. De förbättrade värden som gällde puls och diastoliskt blodtryck omfattade endast de som var i dålig psykofysiologisk balans. Slutsatsen blev att för personer med dålig psykisk balans var utemiljön nära boendet viktig. Ju sämre psykisk balans desto viktigare var utemiljön. Svaga grupper av människor och med stort vårdbehov bör därför ha tillgång till en utemiljö i sin närmaste omgivning för att ge möjlighet till återhämtning till harmonisk balans (Ottosson & Grahn 1998).

Metod

Förarbetet med att gestalta en trädgård för personer med demenssjukdom vid ett särskilt boende bestod till en början av litteratursökning och inläsning av forskning inom ämnet. En inventering och uppmätning av ytan i den befintliga trädgården gjordes, samt även

fotografering. Besök och inventering gjordes för att ta reda på platsens förutsättningar och begränsningar och för att hitta platsens ”själ”. För att utforma en trädgård på ett bra sätt har vårdpersonalen besvarat enkätfrågor som beskriver personalens, kunskap, önskemål och idéer om en tillgänglig trädgård. För att få tillstånd att lämna ut enkätfrågor till vårdpersonalen kontaktades enhetschefen på det särskilda boendet.

I gestaltningsprocessen utformas en illustrationsplan, planteringsplan och växtförteckning. Växtlistan har utarbetats efter platsens förutsättningar och rådande växtzon (zon 5), samt den målgrupp som trädgården är ämnad för. Examensarbetet presenterats som en

processbeskrivning.

Avgränsningar

I det här examensarbetet har jag inriktat min utformning endast till den större yta som ligger mellan byggnaderna. Övriga ytor inkluderas inte.

Arbetet är ett gestaltningsförslag av en redan befintlig utemiljö. Jag har inte tagit hänsyn till de eventuella vatten - och avlopps ledningar i marken. På grund av tidsbrist var det inte möjligt att genomföra ytterligare intervjuer med vårdpersonalen på boendet för att utvärdera den färdiga gestaltningen.

Processbeskrivning

Jag vill med mitt examensarbete fördjupa mina kunskaper i designmetodik ur

miljöpsykologisk aspekt, där forskning visar på ett positivt samband mellan gröna miljöer och människors hälsa. I rollen som trädgårdsmästare ingår uppgiften att kunna utforma en

trädgård för en målgrupp och dess behov. I detta arbete har jag därför valt att göra ett förslag på en trädgård vid Edshultgården som är ett särskilt boende i Leksands kommun för personer med demenssjukdom. För att förstå målgruppens behov och utforma miljön på ett riktigt sätt

Figur 3. Hydrangea macrophylla (Källa:Maria Andersson foto.)

har vårdpersonalen vid Edshultgården fått besvara enkätfrågor. Enkätfrågor lämpliga för detta ämne fanns framtagna till ett tidigare examensarbete. Maria Engström universitetslektor vid Högskolan i Gävle har utarbetat ett frågeformulär till det tidigare arbetet, lämpligt vid enkätundersökning hos vårdpersonal vid särskilt boende för personer med demenssjukdom. Dessa enkätfrågor fick jag möjlighet att använda.

På boendet finns idag en trädgård som är omgärdad med ett högt staket. Trädgårdsytan används dock inte i den utsträckning

som är möjligt.

Inventering

Trädgården känns öppen, otrygg och har ingen rumskänsla. En asfalterad gång löper parallellt med huskroppen. Det är inte möjligt att gå runt i trädgården på en hård gjord yta. Huskroppen består av tre

våningar och trädgården sträcker

sig längs hela huskroppens långsida. Trädgårdsytan är ca 55m lång, 25m bred på det smalaste stället och 36m bred på det bredaste stället och helt plan. Det finns inte några större träd enbart ett fåtal mindre träd, buskar och gräsmatta.

I min gestaltning har jag tagit hänsyn till vad forsningsresultaten visar om hälsa och gröna miljöer. Det är mycket viktigt i utformningen av en trädgård för personer med demens att miljön är säker. Det får inte finnas farliga eller skadliga inslag. Växtvalen är gjorda med omsorg med tanke på att växterna inte ska vara skadliga eller giftiga. Många växter är välkända för de boende, men det finns också sådana som har lanserats på senare år som kan väcka nyfikenhet med färg och doft.

Kartor

För att kunna utarbeta ett förslag till en fungerande trädgård för personer med demenssjukdom måste jag skaffa fram situationsplaner som underlag. En av enhetscheferna hade ett

situationsplan som jag kunde låna och utgå från under design arbetet (bil. 3).

Illustrationsplanen och den stora planteringsplanen är gjord i skala 1:200. Planteringsplanerna av rabatterna är gjorda i skala 1: 100.

Sammanställning av enkätsvar

Av 63 utlämnade enkäter, blev 11 besvarade.

Svaren på enkätfrågorna redovisas i text och tabeller nedan. Fråga 1. Vilket år föddes du?

1948 -1983

Fråga 2. Är du man eller kvinna? 10 kvinnor och 1 man Fråga 3. Yrkeskategori? Tabell.1 Undersköterska 7st sjukvårdsbiträde 1 st vårdbiträde 1 st sjuksköterska 2 st

Fråga 4. Har du någon annan yrkesutbildning? Tabell: 2

Nej 6 st

Ja 5 st Ex . Dagbarnvårdare, målare, lantbrukare, avbytare, lärare, kroppsterapeut, bagere, hudterapeut, hotell & restaurang, barnskötare, personligassistent, sekreterare, handel& kontors.

Fråga 5. Ange din arbetsplats. Tabell: 3 Edshult 3 st Sörgården 2 st Mittgården 4 st Norrgården 2 st Avd 8 1 st Avd 9 1 st Plan 1 1 st

Fråga 6. Hur lång erfarenhet har du av att arbeta med personer med demens? Erfarenhet hos personalen ligger mellan ½ år till 30 år.

Fråga 7. Hur trivs du på arbetsplatsen? Tabell: 4

Mycket bra 3st

Bra 5 st

Ganska bra 3st Varken bra eller dåligt Ganska dåligt

Dåligt Mycket dåligt

Fråga 8. Hur intresserad är du av trädgård i vården av personer med demens? Tabell: 5

Mycket intresserad 3st

Intresserad 2st

Ganska intresserad 4st Varken intresserad eller ointresserad 1st Ganska intresserad

Ointresserad 1st

Mycket intresserad

Trädgården som finns nu

Fråga 9. Vad anser du är bra med den nuvarande trädgården? - att det finns trädgård

äppelträd, bärbuskar och övriga buskar och växter. staketet, uteplats, bänkar, lusthus och växthus.

- att de boende kan gå in och ut som de vill på bottenplanet, för att kratta och skotta snö. - att det är god uppsikt i trädgården.

- de uteplatser som finns är uppskattade.

- att trädgården är plan och att den har goda framtidsutsikter. - att den befintliga gången är lätt att rulla rullstol på

Fråga 10. Vad anser du är mindre bra med den nuvarande trädgården?

- Störande trafik av bilar och människor utanför staketet vid Sörgårdens uteplats, detta gör de boende oroliga.

- Sörgårdens uteplats allt för liten

- För få fruktträd och bärbuskar, för lite växtlighet - Brist på sysselsättnings möjligheter, ex Boule - Gräset klipps för sällan, snubbelrisk.

- För få belagda gångar, de som finns(2st i ett L) tar slut vid en grind, återvändsgränd. - Staketet synligt överallt, ger instängdhets känsla hos boende

- Ytan ostrukturerad, bänkar utplacerade hur som helst och för få. - Lusthus och växthus används ej.

- Begränsad tillgång till trädgården för många i huset, som bor på Sörgården och de övre planen.

- Trädgården känns för öppen, är ej mysig, saknar rum. - För liten.

- Finns inget att göra, titta på. Trädgården är inte gjord enligt ursprungs tanken.

Fråga 11. Vad använder de boende trädgården till idag? - Ute , går runt och tittar på blommor

- Promenader och fika

- Krattar gräs, rensar ogräs och skottar snö - Sitter och njuter av att vara ute

- Boende på plan1 går ut, ibland kan vi andra gå ut om det finns tid.

- Vid midsommar reser man stången, spelmanslaget kommer och spelar. Dagen före binder personal och boende kransar.

- Tyvärr används trädgården så gott som uteslutande av nederplanets boende, det behövs göras mer lättillgängligt för plan 2-3.

- Vara ute och så och plantera. - Strosa runt.

- Plocka frukt och bär.

Fråga 12.Vad använder du som personal trädgården till idag? - Nej jag är inte i trädgården.

- Är ute med de boende

- Följer med någon boende om man har tur - Möjligt att komma ut med oroliga patienter - Fika med pensionärerna

- Majstångsresning 1 gång / år

- Jag använder den inte utan någon brukare - Jag är inte ut alls – ser ut på den genom fönstret.

- Följer med boende dit på promenad eller en stilla pratstund.

- Vi på Sörgården utnyttjar trädgården väldigt lite, eftersom vår avdelning ligger avsides

- Ingenting

- Tar med de boende ut i växthuset

- Hjälper de boende med krattning, rensning och fika

Kommande/ planerad trädgård

12. Vad anser du att en trädgård för personer med demens bör innehålla? Tabell: 6

Gångar som leder tillbaka till gångens början 10st Kanske känner de att de varit borta ett tag. Så de inte behöver känna att vägen tar slut.

Jämna underlag 11st Undvika snubbling. Så att de som är sämre att gå kan vara ute utan problem.

Ojämna underlag 2st

Ledstänger där marken är ojämn eller sluttande 10st Om det krävs

Pergola 8st Med mycket växter, bra stolar och bord, bra

underlag där man kan sitta och fika. Spalje eller vindskydd på altanen 9st

Vinterträdgård som tydligt förstärker kontakten mellan ute och inne, att använda under den kallare delen av året.

Lusthus 9st Att sitta i och fika. Finns redan behövs bänkar och bord. Med stor plats.

Redskapsbod 11st Jätte viktigt! Nått för de boende att göra. För alla karlar som vill ha något att göra.

Kompost 8st

Ved 9st Jätte viktigt!

Snickarhörna 10st Jätte viktigt! Nått för de boende attgöra. För karlarna, fullt med olika saker.

Fågelholkar 9st

Staket 8st Mycket viktigt. Behöver skymmas bakom något.

Får gärna vara lägre, bara det skyms, det är ingen fångvårdsanstallt.

Grind 8st Behöver skymmas bakom något

Torkvinda 10st Att kunna hänga tvätt med någon boende fina dagar. Tvättlina som i gamla dar.

Grillplats 7st

Damm 6st

Fontän 10st Med höjd, så de inte snubblar på den. Porlande

vatten, fint att se på. Vattenutsmyckning utan tillhörande damm 8st

Belysning 11st

Större gemensam sittplats 10st

Sittplatser för få personer 9st

Sittplatser i sol 10st

Sittplatser i skugga 11st

Rökplats 4st

Lugna och rofyllda platser i avskildhet 11st Platser som påminner om vild natur 8st

Platser med rikt djur och växtliv 7st Växtliv Öppen plats med en känsla av rymd/öppenhet 7st

Gröna, öppna ytor med god sikt, exempelvis äng 7st Omgärdad trygg plats för sinnliga upplevelser 6st Social samlingsplats för musik och uppträdanden 11st Platser i trädgården som knyter an till platsens

historia som exempelvis äldre träd eller en gammal husgrund

5st

Smådjur som kaniner, höns eller katter 5st Fåglar, fjärilar och insekter 9st

Odlingsland i marknivå 7st

Örtagård 9st

Äng 5st Om möjligt, känns inte nödvändigt.

Träd 11st Lågväxande fruktträd, så man kan plocka själv

Buskar 10st

Frukt 11st

Bär 9st

Grönsaker 7st

Örter 6st

Blommor att plocka in buketter av 11st

Växter som låter i vinden 8st

Doftande växter 6st

Växter som visar årstidsväxlingar 7st Växter som har olika struktur att känna på 4st

Växter med starka färger 8st Gärna röda färger

Gungor 1st Hammock

Sandlåda 1st

Basketkorg

Plats för bollspel 5st Plats för hästskokastning, Boule plan, kubb och Boccia, Krocket, Schack. Plats att mata fåglar.

13. Vilka aktiviteter tror du att de boende självständigt eller tillsammans med personal eller anhöriga skulle vilja utföra i er kommande trädgård?

Tabell: 7

Inta måltider 6st

Umgås med andra människor som familj, barn/barnbarn och vänner

7st

Umgås med andra personer på boendet och personalen 5st

Leka med barn/barnbarn 5st

Sola 8st

Vara ifred 6st

Njuta av omgivningen 6st

Titta och lyssna på djur som fåglar, fjärilar och smådjur 7st

Så blommor och grönsaker 6st

Plocka blommor 7st

Skörda örter och grönsaker 5st

Plocka bär och frukt 6st

Vandra 6st Dansa 4st Spela bollspel 5st Gunga 2st Grilla 4st Snickra 5st Måla 5st Se uppträdande 6st Lyssna på musik 6st

Fråga 15. Finns det något som är viktigt att tänka på vid utformningen av boendes utemiljö som särskilt gäller yngre personer som insjuknat i demens? - Att ha roliga spel, så som kubb och boccia, krocket.

- Ge dem möjlighet att arbeta i trädgården om de är intresserade

- Beroende av hur långt demensen framskridit, men att ta upp de aktiva intressen/ ev tidigare erfarenheter av arbete.

- Fysiska aktiviteter som bollspel ex badminton - Hänga sin tvätt

- Möjlighet att kunna sova ute sommartid - Lyssna på musik, spela spel, spela kort.

- Att det finns gott om meningsfulla aktiviteter att sysselsätta sig med.

Skötsel av kommande/planerad trädgård

Fråga 16. Finns det några moment av skötseln av trädgården som ni tror att de boende självständigt eller tillsammans med personal vill utföra?

Tabell: 8

Plocka blommor 11st

Skörda örter och grönsaker 7st Plocka bort överblommade blommor 8st Plocka frukt och bär 10st

Vattna 10st Rensa ogräs 8st Sköta komposten 3st Placera ut fågelmat 9st Kratta löv 11st Sopa löv från gångar 10st Klippa gräs 5st

Måla /olja utemöbler eller verandagolv 2st

Hugga ved 3st

Stapla ved vid grillplatsen 6st

Fråga !7. Vilken effekt anser du att en god utemiljö på ert boende kan ha för personer med Demens?

- En lugnande effekt

- God effekt, göra sysslor som ”sitter i kroppen” sen tidigare ger självförtroende. - Känner sig behövd och har en uppgift.

- Att se årstidsväxlingarna.

- Att vara ute är bra för det allmänna välbefinnandet. - Tristessen minskar och man kan göra saker tillsammans. - Att få något att pyssla med, kan ge trygghet och minnen. - Lugn i kropp och själ.

- Ger en frihetskänsla - Stärkande med sol och luft

Fråga 18. Vilken effekt anser du att en god utemiljö på ert boende kan ha för dig som Personal?

- Nöjdare och lugnare boende, skönt för alla att vara ute

- Större möjlighet att göra något viktigt tillsammans, man får en annan relation vårdare och Boende.

- Härligt att kunna plocka egen sallad till middagen eller sylta och safta. - Utföra aktiviteter med de boende

- Lättare att arbeta med dementa personer

- Avstressande, det är lika viktigt för friska som dementa med en godutemiljö. - Trivsammare arbetsmiljö.

Fråga 19. Har du upplevt situationer där utemiljön tydligt påverkat personer med demens Positivt?

Tabell: 9

Nej _2st

Ja _8st

Om ja hur:

- De har blivit lugnare - Mer nöjd med tillvaron - Nöjd och glad för en kort stund - Har lugnat ner oroliga boende - Kunnat avleda oroliga boende med

Promenad, plocka blommor och frukt. - Uppmärksamma fåglar och deras kvitter

ger stor glädje.

- Ev att byta miljö, införa en daglig rutin med motion och friskluft

Fråga 20. Har du upplevt situationer där utemiljön tydligt påverkat personer med demens negativt? Tabell:10 Nej 9st Ja 2st Om ja hur:

- Att vara väldigt orolig och vilja iväg, men se ett stort staket med grindar Som ej går att öppna.

- En del upplever sig instängda.

- Vissa har försökt klättra över staketet och rymt. Försökt att dyrka upp grinden.

- Rädsla att gå ut själv

- Staket och grind för iögonfallande

Fråga 21. Vad anser du som personal är viktigt att tänka på vid utformning av följande delar i utemiljön för att den ska kännas säker för personer med demens och personalen?

Tabell: 11

Gångar 11st Att det är bra underlag att gå på. Breda gångar för rullstol.

Att gången går tillbaka till utgångspunkten, får ej sluta vid staketet. Ej mörka underlag.

vatten 10st Tydligt markerat och ej för djupt och stort. Fontän, porlande vatten. Inte öppet vatten pga drunkningsrisk.

sittmöbler 11st Stadiga och sittvänliga möbler i bra färg. Helst i trä. Parasoll. Möbler lätta att ta sig i och ur

Val av växter 10st Växter man kan plocka, att de placeras på rätt ställe. Ej giftiga växter eller är vassa. Många olika färger, starka färger. Äldre perenner som snitt blommor. Ätliga växter, frukt, bär och såna som visar årstidsväxlingar. Blomning från vår till höst. Lättskötta.

Överskådlighet i trädgården

8st Inte för mycket på liten yta. Lugn och harmoni. Man bör kunna se de boende inifrån

Annat: Det vore bra med bättre tillgänglighet för alla plan i huset. Kanske ute personal. De boende ska känna sig inbjudna i trädgården så att de själva kan pyssla ifred.

Fråga 22. Boendet är ett särskilt boende för personer med demenssjukdom.

Sammanfattning av enkätsvar.

Vårdpersonalen var mellan 26 och 61 år gamla. Vårdpersonalen består av 10 kvinnor och en man.

Av de 11 personer som svarade på enkätfrågorna är två sjuksköterskor. En person är vårdbiträde, en person är sjukvårdsbiträde och sju personer är undersköterskor. Ungefär hälften av personalgruppen hade även en annan yrkesutbildning. Vårdpersonalen anger arbetsplatsens namn på olika sätt. Vissa av vårdpersonalen anger avdelningen namn, andra anger boendets namn eller vilket våningsplan de arbetar på.

Erfarenhet av att arbeta med personer med demenssjukdom har spridning från ½ år till 30 år bland vårdpersonalen. Vårdpersonalen tycks trivas med sitt arbete.

Majoriteten av vårdpersonalen tycks vara intresserad av att använda trädgården i vården med personer med demenssjukdom. Endast en svarande var ointresserad.

Vårdpersonalen verkar vara glad över att det finns en trädgård att gå ut i och man uppskattar den lilla växtlighet som finns. De ser en potential i den och önskar att den skulle kunna förbättras. Att det finns brister i den nuvarande utemiljön framgår av de kommentarer som personalen noterat. Vårdpersonalen anser att det bör finnas fler gångar och att de bör återgår till den plats där de har sin början. De tycker också att staketet syns för mycket, att det skapar problem och att det ger en dålig känsla hos de boende. Idag finns det alltför lite växtlighet i trädgården och trädgården känns otrygg. Biltrafik och passerande människor är störande för de boende. Gräsytan sköts dåligt och vårdpersonalen är bekymrad för fallrisk. Det finns alltför lite utomhussysselsättning för de boende, speciellt för dem som är i behov av att vara

sysselsatta.

Trädgården verkar i första hand användas under sommarveckorna. Midsommarfirande i trädgården förekommer varje år. Promenader och kaffestunder är de vanligaste aktiviteterna för de boende. Det verkar vara ett problem för vårdpersonalen på de övre våningsplanen och en avdelning på bottenplanet att ta ut sina boende i trädgården. Vårdpersonalen använder inte trädgården för sitt eget välbefinnande utan de går endast ut i sällskap med en boende.

Annat som vårdpersonalen tycker är viktigt är belysning, sittplatser i både skugga och sol, jämnt underlag och ledstång för att utemiljön ska kännas säker, redskapsbod, träd, buskar, blommor att plocka, vatten, lugna platser, fjärilar och insekter, växter med starka färger och

växter som visar årstidsväxlingar. Att belysning är viktigt kan bero på att vårdpersonalen ser ett värde i att använda trädgården även den mörka årstiden.

Vårdpersonalen tycks anse att aktiviteter sådana som att umgås med anhöriga, att bara vara, att betrakta insekter och fåglar, att plocka blommor, att lyssna på musik och uppträdande är något de boende skulle tycka om och vilja göra.

Vårdpersonalen föreslår olika typer av sysselsättningar i trädgården exempelvis bollspel, trädgårdsarbete eller sådant som intresserat personen tidigare i livet. Det ska vara

meningsfulla och roliga uppgifter. Detta är speciellt viktigt när det gäller yngre personer med demenssjukdom.

Alla i vårdpersonalen anser att de boende kan plocka blommor, att kratta löv, vattna blommor självständigt. De flesta tror att de boende skulle kunna plocka frukt. Att hugga ved och måla verkar man tycka att är för avancerat. Vårdpersonalen lyfter fram ett antal positiva saker som de tror att en god utemiljö skulle kunna föra med sig för de boende.

En sådan sak är att utemiljön är lugnande och avstressande. Vårdpersonalen verkar tycka att trädgården skulle kunna ha en betydande inverkan på de boendes hälsa och välbefinnande. Vårdpersonalen kan även se att de själva skulle kunna få en trevligare och bättre arbetsmiljö. Att arbetet med de boende skulle fungera bättre och att de skulle lättare kunna ge stöd och god omvårdnad i vardagen. Åtta personer i personal gruppen har haft egna upplevelser med

boende, där man sett att utemiljön påverkat personer med demenssjukdom positivt. Man ger också kommentarer på vilket sätt man tror utemiljön har påverkat dem. Som att de boende exempelvis blivit lugnare, mer nöjd under en del av dagen, kunnat bryta boendes oro, ge glädje av att se och höra fåglar.

Färre än hälften av personalgruppen har upplevt en situation när en utemiljö påverkat personer med demenssjukdom negativt. Det verkar finnas innehåll som kan verka provocerande om inte utformningen är bra och igenomtänkt. Alla i vårdpersonalen anser att gångar som återkommer till utgångspunkten är viktigt, att gången är tillräckligt bred för att förflytta sig med rullstol och kunna mötas. Att underlaget är jämnt och att det består av ljust material är ytterligare en viktig faktor. Sittvänliga, stadiga trädgårdsmöbler anser all personal också är viktigt, gärna också parasoll. Vatten och växtval är något som personalen tycker är av stor vikt. Överskådlighet verkar de tycka är viktigt, man kan undra om det är den ständiga oron att någon ska rymma som kommer fram. Dessa erfarenheter finns sen tidigare.

Gestaltningsförslag.

Vid ett tillfälle fick jag höra en episod som jag tänkt på sedan dess. En äldre person blev inlagd på ett boende en period för rehabilitering. Personalen ville uppmuntra mannen och sa att han fått ett fint rum där han kan se lite rörelse och andra människor. Varpå mannen som tidigare arbetat i skogen, svarar att han vill inte se människor han vill se träd och fåglar. Det är troligtvis vissa äldre vårdnadstagare på särskilda boenden idag som har arbetat utomhus i sitt yrkesliv med jordbruk, skogsbruk, trädgård, hantverk och hur påverkas och mår de av att inte kunna vistas ute som de alltid gjort tidigare i sitt liv.

Studier visar att människor upplever en känsla av helhet och sammanhang i naturen. Den skänker oss en känsla av meningsfullhet och harmoni. Flera av oss använder instinktivt naturen som kraftkälla, genom exempelvis sportfiske, trädgårdsodling, jakt, bär och

svampplockning mm (Jernberg 2001). I utformningen av trädgården har jag inspirerats av den omgivande vilda naturen i Dalarna, men även av trädgårdar som till exempel Sinnenas

trädgård i Sabbatsberg, parker och litteratur.

Undersökningar som gjorts visar att även människor som inte använder naturen som

rekreationsplats ändå uppskattar den och betraktar den på håll. Naturen fungerar som en typ av säkerhetsventil eller som en flykt från pressade förhållanden (Berglund 1988). De personer som av olika anledningar inte kan vistas i trädgården kan ändå få en hälsofrämjande effekt av att betrakta trädgården genom ett fönster. De kan följa årstiderna, växternas utveckling och de aktiviteter som pågår utomhus(Ulrich 1984).

Det är viktigt att det finns ett samspel mellan huset och trädgården. Trädgården måste vara synlig från huset. Detta för att locka ut de boende, men också för att personalen ska kunna ha så god uppsikt som möjligt över dem som vistas ute (Barnes 1999). Att trädgården ligger i direkt anslutning till byggnaden underlättar mycket för vårdpersonalen och ger de boende en känsla av självständighet. Trädgården blir en tillåtande del om de boende kan gå ut och in själva (Forsling 2007). I gestaltningsförslaget vill jag utifrån den kunskap som finns om naturen och växternas hälsofrämjande aspekter och utemiljöns påverkan på människor utforma en trädgård, som känns välbekant, trygg och stimulerande för personer med demenssjukdom.

För att platsen ska kännas hemlik är det viktigt att ytan är liten och att miljön liknar en vanlig trädgård (Bengtsson 2003). Forskning visar att en trädgård i direkt anslutning till hemmet har en betydelsefull och positiv inverkan på stress. Återkommande besök i en trädgård har också en betydelsefull och positiv inverkan på stress. Studier visar också att ju närmare du är trädgården och ju mer grönska det finns, desto fler positiva effekter på stressåterhämtning. (Stigsdotter 2004)

Trädgårdens rum

Jag har delat upp trädgården i olika delar.(bilaga.2) Det ger en rumskänsla och trädgården blir mer intressant i och med att den inte blir helt överblickbar. Det skapar nyfikenhet och

tillfällen till samtal med andra, vilket ofta kan vara lättare utomhus än i inomhusmiljöer (Myhr 2007).

En trädgård som det är lätt att orientera sig i med hjälp av korsvägar eller

orienteringspunkter, som exempelvis lusthus och tvättlina, stimulerar igenkännandet och stödjer de boendes förmåga att använda trädgården (Bengtsson 2003). Det är speciellt viktigt för äldre personer att känna igen sig i miljön. Alla orkar inte följa med i de förändringar som sker omkring dem. Då kan det upplevas som tillfredställande att återkomma till sådant man känner igen och själv tidigare upplevt i samhället som något naturligt. Man får en bekräftelse av sig själv och känner en samhörighet med omvärlden och upplever ett värde. (Nordström 1995)

Markmaterial. Det är mycket viktigt att välja rätt material för markbeläggning. Det material som marken är belagd med påverkar säkerhet, för framkomlighet och balans men även

stimulering av känseln under fötterna. Människor går på olika sätt på olika underlag. Vi lyfter automatiskt mer på fötterna när det är nödvändigt. Av denna anledning kan det vara bra att använda sig av olika material i utemiljön. På så sätt tränas muskler, balans, motorik och känsel hos äldre vårdtagare och personer med demenssjukdom. Det är dock viktigt i en trädgård för personer med demenssjukdom att inte färgen på markmaterialet varierar med alltför stora kontraster. När man går på marksten behöver man inte lyfta på fötterna nämnvärt. Att gå på gräs kräver uppmärksamhet och man tvingas att lyfta på fötterna Det kan kännas fuktigt, mjukt och strävt i gräset om man går barfota. Om man går på grus låter det vid varje steg och det känns på ett speciellt sätt. (Westberg 2009)

Skogen. (bilaga.2)Den vilda delen av trädgården placeras i trädgårdens nordvästra hörn, där det finns stora träd som ger ett tak samt stenar, buskar och marktäckande växter som ger ett lummigt intryck. Mot staketet i norr växer buskar, träd och gräs för att förstärka intrycket av vild natur. Jag har valt att använda mig av träd som är vanliga i vilt tillstånd i den naturliga omgivningen. De blir orienteringspunkter som ger känsla av igenkännande. Buskar och träd markerar tydliga årstidsskiftningar som visar tidens gång och skapar minnen och nyfikenhet (Dahlenborg 2003). En smal stig med täckbark finns att gå mellan träden för den som har god balans och vill ha en liten utmaning. Gräset rasslar i vinden och de doftande blommor som liknar våra vilda arter, påminner om sommar och midsommarfirandet. Forskningsresultat visar att människor som utsätts för stress mår bättre i den vilda naturen. Ljusa naturområden ger en trygghet och det är lättare att komma i balans igen (Ottosson & Grahn 1998). Att ha tillgång till naturen i vardagen kan ha en buffrande effekt på människors mentala hälsa. Personer med rikliga naturupplevelser påverkas mindre av kriser, jämfört med dem som har få naturupplevelser (Ottosson 2008).

Ängen. (bilaga.2)I det nordöstra hörnet som ligger i anslutning till huset, finns en öppen gräsyta som kan symbolisera den vilda ängen. Där växer gräset högt och kan slås med lie och hässjas efter midsommar. Räfsor och hässjan är naturliga samtalsämnen och ger minnen om tidigare liv. När ängen är slagen kan gräsytan användas till annat exempelvis olika bollspel; Boule, Boccia och Krocket. Personer som befinner sig inomhus kan betrakta trädgården och se vad som pågår utomhus.

Omgivningens utseende har stor betydelse för oss för att vi ska finna oss tillrätta där och känna oss som hemma. Vi kan få ett förhållande till omgivningen. Vi kan anknyta våra upplevelser och erfarenheter från tidigare omgivningar till den vi befinner oss i nu och därigenom kan vi få en identitet och påminna oss om vem vi är. Platsen påminner oss om tidigare liv, när den talar till oss och betyder den något för oss (Berglund 1988).

Vissa kvalitéer i naturen kan utgöra en viktig länk och kan berika en omgivning,

så att den kan tillgodose den harmoni som krävs för människors funktion och välbefinnande (Ottosson 2007).

Torget. (bilaga.2)De sociala kontakterna är viktiga för att vi ska känna oss hemma på en plats. Det är viktigt med tilltalande platser som skapar möten och stimulerar social kontakt

(Bengtsson 2003 ). I mitten av trädgården finns ett torg eller en samlingsplats. Här är marken stenlagd för att stolar och bord ska stå stadigt. Det finns ett lusthus som skydd för oväntade regnskurar och en lugn plats för en kopp kaffe en dag tillsammans med en anhörig eller vän. På torget kan olika aktiviteter bundna till årstiden försiggå. Endast fantasin sätter gränser. Bord och stolar kan ställas fram för tillfällen med friluftsgudstjänst på sommaren eller

skördefest på hösten. Vi kan duka långbord för sillunch vid midsommar på torget eller placera en julgran, julkärve, lyktor och marschaller där till jul. På torget finns också en porlande vattenfontän i natursten. Vattnet har en speciell dragningskraft. Det har en lugnande och rogivande inverkan på människor. Alla har vi minnen kopplade till vatten. Minnena kan handla om havet, sjön, tjärnen eller bäcken i skogen. (Dahlenborg 2003)

Köksträdgården. (bilaga.2)I en studie vid ett boende för personer med demenssjukdom såg man att även om de boende endast tittade på när vårdpersonalen planterade, vattnade eller rensade ogräs så kände de sig delaktiga. Växterna och miljön väcker minnen från det tidigare livet innan demenssjukdomen. De boende kunde dela med sig av sina kunskaper och

erfarenheter om trädgårdsskötsel, kolonilotter, sommarstugor m.m. Dessutom såg man att man utomhus kunde mötas lättare på en mer jämlik nivå i relationen boende och vårdpersonal. Studien visade också att vårdpersonalens engagemang i att förändra och påverka utemiljön, motiverade de boende att gå ut.

Utevistelsen kan hjälpa till att bryta vårdbehövande äldres personers passiva tillvaro och därmed höja deras livskvalitet. Det finns många möjligheter till utomhusaktiviteter som kan anpassas till personer med olika grader av demenssjukdom. (Olofsson 2004)

Att kunna arbeta i trädgården med olika göromål, kan för äldre personer ge en känsla av meningsfullhet och belöning. Att kunna fullfölja något, göra något kreativt ger en positiv känsla. (Jansen 2004)

Köksträdgården med växthus och odlings ytor finns i trädgårdens södra del närmast byggnaden. Runt växthuset är marken täckt med täckbark. Ytan kantas mot norr med humlestörar( Humulus lupulus ) som ramar in och ger rumskänsla. En yta för kryddor och växter som ger smakupplevelser finns vid entrén till köksträdgården.(bilaga.1) För att underlätta odlandet har odlings lådor placerats ut. Man kan förflytta sig runt dem och det är möjligt att nå hela odlingsytan. På ena sidan av växthuset finns en kompost och en

redskapsbod. Det är lätt för de boende att veta var de kan hitta krattor och räfsor. Boende och vårdpersonal kan tillsammans så grönsaker och anueller (ett åriga växter) efter tycke och smak

.

Nedan presenterar jag mått på lämpliga odlingslådor och höjder, för bl.a rullstolsburna. Rekommenderade mått på förhöjda odlings bäddar:

- Om man är rullstolsburen och arbetar från sidan, brukar 60 cm vara lagom höjd på den förhöjda odlingen. Men för att arbeta bekvämt stående krävs 80-90 cm höjd.

- För sittande arbete kan odlingsbord med plats för knäna under bordet vara bekvämast och beroende på vilken rullstol som man sitter i kan höjden på bordet variera. Men odlingsdjupet bör inte vara mindre än 15-20 cm.

- Vid balanssvårigheter kan ett stöd i form av handtag, ledstång, inbyggd sitt- plats, eller ett stöd att luta sig mot vara till hjälp.

- En odling där man endast kommer åt att sköta den från ett håll bör inte vara bredare än 60cm om man vill nå och komma åt bekvämt (Sandberg 1999, s. 133).

Gången är 2m bred så att två rullstolar kan mötas. Två personer, exempelvis en i

vårdpersonalen och en boende kan lätt gå i armkrok längs gången. Gången är belagd med ljust stenmjöl för att undvika färgkontraster och löper rumt hela trädgården. I mitten av trädgården möts gången i ett torg. Det är bra med få korsvägar för att personer med demenssjukdom lättare ska kunna orientera sig (Dahlenborg 2003). Längs gången finns gröna inslag som kan stimulera minnet, erbjuda samtal och ge en upplevelse. Inslagen finns nära gången och är möjliga att röras vid. Gången har en tydlig början och tydligt slut (Bengtsson 2003). Det finns en bänk i varje miljö där man kan där man kan slå sig ner och vila. Man kan välja att sitta avskilt eller tillsammans med någon (Dahlenborg 2003).

Personer med demenssjukdom lider ofta av rastlöst vandrande, stress och oro. Promenader i trädgården ger möjlighet till fysisk aktivitet och lindrar deras sjukdom då tankarna upptas med annat en stund (Jansen 2004). Trädgårdens innehåll kan ge upplevelser som lindrar känslan av oro i kroppen, istället blir det en trevlig, meningsfull och stimulerande promenad (Bengtsson 2003).

I Dalarna finns en mycket stark midsommartradition. Det är därför självklart att resa en midsommarstång. Stångresning tillsammans med spelmanslagets musik väcker många minnen och ger många samtalsämnen. Möten mellan människor har ett socialt värde och är en av de åtta huvud karaktärerna som Patrik Grahn utarbetat. En tvättlina med ett förkläde och en handduk som vajar i vinden är något välbekant. Det stimulerar till samtal om hur livet varit förr. Fågelbord som kan ses inifrån byggnaden och fågelbad utplacerade på ett flertal ställen i trädgården utgör blickfång. Det är viktigt med en bekväm och funktionell trädgård, men gestaltningen måste också ge tillräcklig komplexibilitet för att nyfikenhet och upptäckarlustan ska väckas (Bengtsson 2003).

Uteplatser.(bilaga.2) Det är viktigt att besökande känner sig välkomna och att det finns trevliga platser där man kan umgås. Det ska finnas bekväma sittplatser både för ett fåtal personer och många personer (Bengtsson 2003). Fyra större uteplatser för trädgårdsmöbler finns i utemiljön, en utanför varje avdelning. Pergolan omgärdar en uteplats som ligger i anslutning till torget.

Staket. För att trädgården ska vara trygg och säker för personer med demenssjukdom är staketet viktigt. Ju säkrare trädgården är, desto mer självständiga kan de boende vara och utemiljön används mer. Trädgårdens staket bör vara så högt att ingen kan klättra över. Om en grind behövs måste den vara låst. För att de boende inte ska känna sig instängda bör staket och grind kamoufleras med exempelvis buskar, häckar och planteringar. Om någonting lockar utanför staketet och stör de boende eller gör dem oroliga, bör sikten skymmas. (Bengtsson 2003)

Staketet mot bostadsområdet och längs trädgårdens långsida kamoufleras av höga buskar. Dessa har en vacker blomning på våren och ett brett färgspektra av höstfärger som på ett bra sätt visar årstidsväxlingar. Inbyggt som ett avbrott i staketet finns pergolan Den ska ge en välbehövlig skugga under de hetaste timmarna på dagen. På pergolans väggarna klättrar den långvarigt blommande vita klematisen ”summers snow” (Clematis potaninii var.

Fargesii`Summer snow`) tillsammans med den purpur violetta klematisen ”Tage Lundell”

Planteringar och växtkomposition

När man vill stimulera sinnena är växter positiva att använda. De speglar årstidsväxlingar och kan ge bra aktiviteter som att plocka blommor, bär och frukt (Bengtsson 2003).

Utemiljöns växter valdes i första hand utifrån de egenskaper som jag eftersträvade. Färgerna bestämdes efter vilket utbud som fanns hos den aktuella växten, och med tanke på att

växternas färg ska tilltala personer med demenssjukdom. Trädgårdens rabatter planerades och fick få färgskalor, detta för att ge ett lugnt intryck och inte skapa oro och ytterligare förvirring hos personer med demenssjukdom (Dahlenborg 2003). De växter som är utvalda att användas i gestaltningen, innehar följande egenskaper.(bilaga.1)

- Växterna ska stimulera sinnena syn, hörsel, doft, smak och känsel Växterna ska ge ett blickfång med blad, blommor, bär eller frukt.

De ska ge en smakupplevelse av något sätt Det ska vara växter som doftar gott.

Växterna ska ha struktur på blad eller blomma, mjuk, sträv, ofarligt taggig.

Växterna ska låta i vinden och locka till sig fåglar, humlor, bin och andra insekter.

- Växterna ska stimulera till minnen från förr

Växter som fanns förr som de äldre kan relatera till, s.k. mormors växter.

- Växterna ska med blad och blommor förmedla årstiderna

De ska med sina blad ge en vacker höstfärg, med bär och frukt förmedla årstid och med bl.a lökväxter blomma från vår till höst.

- De ska erbjuda skugga och avskärma mot insyn/utsikt.

Växterna ska ge ett skuggigt tak en sval plats heta dagar med gassande sol, samt skapa rumskänsla.

De ska skymma det omgärdande staketet och avleda personer med demenssjukdom från att vilja rymma.

- De ska stimulera till djurliv.

- Växterna ska ge glädje, nyfikenhet och lugn.

- Växterna ska vara ofarliga.

Växterna får inte vara giftiga eller skadliga.

Planteringarna och rabatter finns placerade så att de boende lätt ska kunna komma nära och känna på växterna (bilaga.1, 2). I skogsdelen ligger planteringen i markplan och består av träd, buskar, perenner och lökväxter. Vid torget finns en perennrabatt som ska bjuda på färger, dofter och många insekter. Rabatten är upphöjd med granithällar runt om som gör det lättare att komma nära, känna och dofta på växterna. I skuggan av byggnaden finns en plantering för skuggtåliga växter. Där dominerar den gröna färgen som inger lugn.

Belysning

Belysning är något som kanske skulle medföra att trädgården även blev använd under den mörka årstiden. Många av vårdpersonalen tyckte att belysning var viktigt för trädgården. Äldre vårdtagare och personer med demenssjukdom kan ha nedsatt syn. De kan vara känsliga för att bli bländade eller känna obehag för mörka partier på marken. Om trädgården ska vara säker och de boende ska känna sig trygga när det mörknar bör belysning med lämplig armatur och med rätt avstånd mellan armaturen installeras av personer med rätt kompetens.

Möbler

Ofta kan man se vita plastmöbler i utemiljön på äldreboenden. Den vita färgen känns skarp för ögonen vid solsken och skapar obehag. Detta kan bli ett hinder till att vilja sitta utomhus. (Bengtsson 2003) En person i vårdpersonalen uttryckte att trädgårdsmöblerna helst skulle vara tillverkade av trä. Det kan vara en bra tanke eftersom trä möbler ofta är stadiga, men de är också ofta tunga. I gestaltningen är min tanke att det skulle finnas lättare trädgårdsmöbler i trä och i en modell som liknar en äldre herrgårdsmöbel. Det ska stå soffa, bord och stolar på uteplatserna. Efter gången kan det stå soffor eller stolar utställda. Möblerna ska vara målade i en mörkgrön färg.

Vad är en bra trädgårdsmöbel för äldre vårdtagare? Det är viktigt att den känns stadig. Men även att den är lätt att sätta sig i och resa sig ifrån, för att personen ska kunna klara sig självständigt. Under litteraturstudierna kom jag över information där mått framgår av lämpliga trädgårdsmöbler för äldre.

Armstödens höjd från sitsen är 20-25 cm. Sittdjupet och ryggstödet måste samspela på trädgårdsmöbeln, för att ge en behaglig sittställning och ge stöd åt ryggen.

Äldres balansförmåga när de ska resa sig är ofta sämre. Det måste därför finnas utrymme att placera fötterna några cm in under möbelns framkant vid uppresning. Ca 7,5cm fritt utrymme krävs. (Dahlenborg 2003, s. 36-43)

Skötsel och underhåll

En trädgård vid särskilt boende kan inte skötas av boende och vårdpersonal enbart. Det övergripande ansvaret bör ligga på en parkförvaltning eller entreprenör. Trädgården bör från början vara planerad och anlagd så att det blir minsta möjliga skötselinsatser. Om

vårdpersonalen får vara med vid planeringen av trädgården så kan det påverka deras intresse, och engagemang positivt och det gör att trädgården blir mer använd (Olofsson 2004).

I mitt gestaltningsförslag ska planteringar och rabatter vara maximalt fyllda med bland annat marktäckande växter för att minimera uppkomsten av ogräs. Gräsyta, planteringar och rabatter är kantade med storgatsten som också gör skötseln lättare. Buskplanteringarna har täckbark som underlättar skötseln och minskar uppkomsten av ogräs.

Kritiskanalys

Av de 63 enkäter som jag delade ut besvarades 11 av vårdpersonal. Majoriteten av dessa enkäter visade på ett intresse och engagemang. Endast en person uppgav att den var

ointresserad av trädgård, men svarade ändå på enkäten. Är det så att det är bara vårdpersonal med ett redan befintligt trädgårdsintresse och personer som redan innehar kunskap om natur och växters hälsofrämjande effekt, som valt att fylla i enkätfrågorna?

Hade resultatet sett annorlunda ut om vårdpersonalen varit mer förberedd på att enkätfrågorna skulle komma att lämnas ut till dem? Jag vill gärna tro att, det varit skillnad på respons och engagemang om det varit aktuellt att göra en vidareutveckling av trädgården i verkligheten. I en studie jag läst säger vårdpersonalen att de är ett med miljön på boendet, och det stämmer nog mycket bra. Det beror mycket på vårdpersonalens förhållningssätt, attityd till utomhus vistelse om äldre vårdtagare och personer med demenssjukdom ska få tillgång till vistelse utomhus. Det måste mycket kraft, utbildning och engagemang till personalen för att även de som misstror eller är ointresserade av utevistelse ska se sina och de boendes och fördelar med den. I litteraturen är det ofta samma saker som beskrivs av flera författare.

Det är svårt at hitta litteratur där det finns jämförande studier på samma målgrupp och det behövs mer studier i ämnet.

Reflektion

I efterhand förstår jag att det gick lite för fort med utlämnandet av enkätfrågor. Varken enhetschef eller personal var i förväg förberedda på dessa. Det kan vara en av anledningarna att så få personal besvarade enkäten. Kanske det hade gjort en viss skillnad om jag och enhetschefen informerat personalen innan. Att det skulle bli en enkät och varför det var bra om de ville besvara den. Många av vårdpersonalen kändes engagerad och intresserad men de sa att de inte hann med att besvara enkäten.

Vårdpersonal ansåg att de inte hann gå ner till trädgården med de boende under dagen men de önskade att de kunde. En del av vårdpersonalen såg ingen mening alls med att gå ner i

trädgården med de boende.

Vissa i vårdpersonalen frågade om det äntligen skulle hända något med trädgården. De tyckte något fattades och sa att allt som lovats inte uppfyllts i trädgården när den anlades tidigare. Den svarande vårdpersonalen hade själv upplevda episoder där man hade sett vilken god effekt som ute vistelse har. Vårdpersonalen hade också upplevt tillfällen där bristerna i

utemiljön skapade frustration hos boende. De flesta av vårdpersonalen verkar förstå och tycka att utemiljön är en tillgång i vardagen.

Om inte samhället anser klart och tydligt att rätten till vård och omsorg för våra gamla och funktionshindrade också omfattar rätten att vistas utomhus, så kommer ingen förändring att ske i omsorgsarbetet. Det är viktigt vilken kvalité som utemiljön har. Kan rätten till

utomhusvistelse bli en del av den goda omvårdnaden med ökad kvalitet, kanske det leder till att förbättringar av utomhusmiljöerna för våra äldre vid särskilda boenden.

Det är viktigt om man arbetar i äldre vården att försöka förändra sitt synsätt och se utemiljön som ett extra vardagsrum. Den vårdpersonal som går ut med en boende smiter inte, det är lika mycket arbete att ta med en boende ut som att sköta övrigt arbete.

Källförteckning

Antonovsky, A (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.

Barnes, Marni & Marcus, Cooper, C (red.) (1999). Healing gardens: therapeutic benefits and

design recommendations. New York: Wiley.

Bengtsson, A (2003). Utemiljöns betydelse för äldre och funktionshindrade:

kunskapssammanställning / Anna Bengtsson. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.

Berglund, U & Jergeby, U (1988). Promenera till nytta och nöje: en studie av pensionärars

utnyttjande och upplevelser av utemiljön i Aspudden och Gröndal i Stockholm. Uppsala:

Sociologiska institutionen, Uppsala universitet.

Dahlenborg, I (2003). Trädgård - en möjlighet i all vård. Stockholm: Demensförbundet. Forslin, A & Berg, S B ( 2007). Den fysiska miljöns betydelse för personer med demens på

särskilda boenden. Örebro Universitet arbete nivå C.

Hansson, M & Hansson, B (2007[2005]). Allt om trädgård: [planering, växter, skötsel]. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur.

Jansen, D.& Von Sadovszky V (2004). Restorativ Activities Of Community- Dvelling Elders

Western Journal of Nursing Research, 2004, 26(4), 381-399

Jernberg, A (2001). Natur och trädgård inom vård och omsorg.. Falun: Dalarnas forskningsråd.

Johansson, M & Küller, M (red.) (2005). Svensk miljöpsykologi. Lund: Studentlitteratur. Kaplan, R & Kaplan, S. (1989) The Experience of Nature. A psykchological Perspective.

University Press, Cambridge

Ljungqvist, Kerstin (2007). Nyttans växter: uppslagsbok med över tusen växter : historik om

svensk medicinalväxtodling. 2. uppl. Dals Rostock: Calluna.

Melin, E (1999). Handbok i demens. Stockholm: Kommentus.

Milligan, C, Gatrell A, Bingley, A (2004). `Cultivating health`; Therapeutic lanscapes and Older people in Northern England.

Social Science & Medecine 58 (2004) 1781-1793

Myhr, U (2007). Utemiljö och hälsa. Stockholm: Arkitekternas forum för forskning och utveckling. (Arkus )

Ottosson, J & Grahn, P (1998). Utemiljöns betydelse för äldre med stort vårdbehov:

fallstudien "Med ögon känsliga för grönt". Alnarp: Movium.

Ottosson, J. (2007) The Importance of Nature in Coping

Acta Universitatis Agriculuare Sueciae, Doctoral Thesis No.2007: 115

Ottosson, J & Grahn, P (2008). The Roule of Natural Settings in Crisis Rehabilitation: How Does the Level of Crisis Influence the Response to Experiences of Nature whith Regard to Measeres of rehabilitation? Landscape Reseach, Vol 33, sid. 51-70

Sandberg, K (red.) (1999). Möjligheternas trädgård: en trädgård för alla. 1. uppl. Stockholm: Utbildningsradion.

Schmidtbauer, P, Grahn, P & Lieberg, M (2005). Tänkvärda trädgårdar: när utemiljön blir

en del av vården. Stockholm: Formas.

Strandhede, S (2002). Farliga och ofarliga växter: från A till Ö. Stockholm: Bilda.

Ulrich, R (1984 ). View Through a Window May Influence Recovery from Surgury.

Science, Vol. 224, s. 420-422

Wijk, H (red.) (2004). Goda miljöer och aktiviteter för äldre. Lund: Studentlitteratur.

Övriga Källor

Olofsson L.& Lenninger A (2004). Utemiljön som vårdmiljö – En implenteringstudie vid ett demensboende. Stockholm: KC, Kompetenscentrum inom äldreomsorg och äldrevård SBU (2006) Demenssjukdomar, en schematisk litteraturöversikt. Statens beredning för medicinsk utvärdering. 09-10-14

http://www.sbu.se/sv/

Stigsdotter U. & Grahn P (2004). A Garden at Your Doorstep May reduce Stress- Private Gardens as Restorative Evironments in the City.

Htt://www.openspace.eca.ac.uk/conference/proceedings/summary/Stigsdotter.htm Presented at the Openspace: People Space conference in Scotland, UK.

Växtlistan Giftinformationscentralen. ( 2009-11-18 )

http://www.giftinformationscentralen.se/AlphaList_vaxt.asp?CategoryID=6225 Westberg Y (2008) Föreläsning om Sinnenas trädgård i Sabbatsberg. 08- 05-26

Bilaga 1

Växtlistor

Planteringsplaner

Träd Nr Namn Blomning och färg Höjd/ bredd Härdighet Läge/ jord Stimulerar sinne Giftighet Anm 1 Acer Platanoides skogslönn gula blommor på våren 15-20m I-V neutral eller sur jord syn Vacker höst färg ogiftig 2 Crataegus laevigata “Pauls Scarlett” rosenhagtorn blommar med karmosin röda dubbla blommor

4-8m I-IV sol och

alla jordar syn Vacker blomning har vassa tornar 3 Malus domestica Åkerö äppleträd rosa vita blommor på våren 4-6 m A2 I-V soligt nöringsrikt väl dränerat smak, syn goda äpplen och vacker blomning Ogiftig 4 Malus domestica Sävstaholm äppleträd rosa vita blommor på våren 4-6 m A2 I-V soligt näringsrikt väl dränerat smak, syn goda äpplen och vacker blomning ogiftig 5 Malus domestica Oranie äppleträd rosa vita blommor på våren 3-4m I-V soligt näringsrikt väl dränerat smak, syn goda äpplen och vacker blomning ogiftig 6 Malus domestica Aroma äppleträd rosa vita blommor på våren 3-4m I-IV soligt näringsrikt väl dränerat smak, syn goda äpplen och vacker blomning ogiftig 7 Picea pungens blågran vacker blå grön färg vintergrön

20m I-V sol, sur till

neutral jord väldränerat Syn. sannolikt ogiftig 8 Prunus Domestica Viktoria plommon rosa vita blommor på våren 3-6m I-IV soligt mullhaltig näringsrik jord smak, syn goda plommon, vacker blomning ogiftig 9 Prunus Maackii Honey näverhägg vita blommor i april 8-12m I-VI soligt fuktig, Mullhaltig jord syn, vår blomning och höst färg, guld färgad stam ogiftig

10 Sorbus Dodong ullungrönn vår blomning och höstfärg stora rönnbär

8-12m I-IV soligt torrt väl dränerat näringsrik jord Syn ogiftig 11 Sorbus Intermedia oxel vacker blomning och bär

3-20m I-V soligt torr

näringsrik jord väl dränerat syn ogiftig Buskar Nr Namn Blomning och färg Höjd/ bredd Härdighet Läge jord Stimulerar sinne Giftighet Anm. 21 Amelanchier Spicata häggmispel vita blommor 1-4m I-VI alla jordar

syn och doft, vacker blomning och höstfärg ogiftig insekts lockan de 22 Aronia Melanocarp a v.elata svartaronia små flockar av rosavita blommor på våren 1-2m I-IV alla jordar soligt syn och smak, goda bär.vacker höstfärg ogiftig 23 Cercidiphyll um japonicum katsura mattröda blommor vacker höstfärg 4m I-IV fuktig Väldrä nerad jord soligt syn och doft. Har vacker höst färg, doftar kakor sannolikt ogiftig inga rapporterad e förgiftninga r 24 Cornus alba elegantissim a Vitbrokig kornell vitbrokiga blad 1-2m I-V näring srik mulljo rd syn, har Vackert bladverk sannolikt ogiftig insekts lockan de 25 Hydrangea paniculata grandiflora syrenhortens ia gräddvit blomning aug-sept 2-3m I-V sur jord soligt syn, vacker blomning och föstfärg ogiftig insekts lockan de 26 Paeonia Suffruticosa “Shimane Chojuraku” buskpion ljusrosa m purpurfärg ad botten maj-jun 2m I-IV sval fuktig jord sol-halvsk ugga

syn och doft, vacker blomning lätt giftig inga rapporterad e fall. insekts lockan de