”Jag har lärt mig att…”
Om elevers erhållna kunskaper i ämnet idrott och
hälsa.
Frida Knäckepil & Ninni Sundén
GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN
Självständigt arbete på avancerad nivå 137:2020
Ämneslärarprogrammet 2016–2021
Handledare: Karin Söderlund
Examinator: Susanne Johansson
”I have learned that…”
About students’ acquired knowledge in the subject
Physical education and Health.
Frida Knäckepil & Ninni Sundén
THE SWEDISH SCHOOL OF SPORTS AND HEALTH SCIENCE
Master degree project 137:2020
Teacher Education Program2016–2021
Supervisor: Karin Söderlund
Examiner: Susanne Johansson
Sammanfattning
Syfte och frågeställningar:
Syftet med undersökningen är att kartlägga elever i årskurs 9:s erhållna kunskaper i ämnet idrott och hälsa gentemot läroplanen. Nedan presenteras studiens frågeställningar.
• Finns det delar ur ämnet idrott och hälsas syfte där eleverna anger att undervisningen i ämnet har bidragit eller inte bidragit med de formulerade avsikterna? I sådana fall vilka?
• I vilka moment inom ämnet idrott och hälsa samt till vilken grad anger eleverna att de erhållit kunskap om och i ämnets tre stora kunskapsområden, Rörelse, Hälsa & Livsstil samt Friluftsliv & Utevistelser?
Metod:
Studien har en kvantitativ ansats med enkätundersökning som metod. Enkäten som används är digital och distribueras av elevernas lärare. I studien deltog 410 elever och med ett bortfall på 49 elever, det ger undersökningen en svarsfrekvens på 89,3%. Skolorna som deltagit är kommunala skolor belägna i Mellersta Sverige.
Resultat:
Resultatet visar på att eleverna erhållit kunskaper relaterat till den praktiska delen av idrott och hälsa. Dessutom har de stor förståelse för det patogena- och fysiologiska perspektivet på hälsa. Eleverna i studien visar att de saknar kunskaper inom det salutogena helhetsperspektivet på hälsa.
Slutsats:
Tidigare forskning tillsammans med denna studies resultat visar att eleverna har mer kunskaper om de praktiska delarna av idrott och hälsa. Likt den tidigare forskningen visar även undersökningens respondenter att hälsoundervisningen är enkelspårig och saknar bredd.
Summary:
Aim and research questions:
The aim of this study is to investigate students in year 9 and their acquired knowledge in the subject Physical education and Health. Below are the research questions presented.
• Are there parts of the formulated purpose in Physical education and Health, where the students say that the teaching of the subject has contributed- or not contributed with the formulating intensions with the subject? Which ones?
• In which parts and what extent of the subject Physical education and Health do the students state that they have acquired knowledge?
Method:
The study has a quantitative approach with questionnaire as a method. The questionnaire is digital and distributed by the students’ teachers. 410 students participated in the study with a dropout rate of 49 students. This gives the survey a response rate of 89,3%. The students who participated in the study attends in municipal schools located in the central part of Sweden.
Result:
The results show that the students have acquired knowledge related to the practical part of Physical education and Health. In addition, they have a great understanding of the pathogenic and physiological perspective on heath. The students in the survey shows’ a lack of knowledge towards the salutogenic perspective of health.
Conclusion:
The result from this study as well as previous studies show that students acquire more knowledge about the practical parts of Physical education and Health. In accordance too previous studies, this study show that the Health education lacks the full spectra of health.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
1.0 Bakgrund ... 2
1.1 Ämnet idrott och hälsa ... 2
1.1.1 Från Gymnastik till Idrott och Hälsa ... 2
1.2 Hälsa ... 4
1.2.1 Olika definitioner av Hälsa ... 4
1.2.2 Hälsa som kunskapsobjekt ... 5
1.3 Kunskap och lärande ... 6
1.3.1 Kunskapsbegreppet ... 6
1.3.2 Kunskap och ämnet idrott och hälsa ... 6
1.4 Tidigare forskning ... 7
1.4.1 Studier och rapporter som berör syftet med ämnet idrott och hälsa ... 7
1.4.2 Studier och rapporter kring Rörelse i idrott och hälsa ... 8
1.4.3 Studier och rapporter kring Hälsa och Livsstil i idrott och hälsa ... 9
1.4.4 Studier och rapporter kring Friluftsliv och Utevistelser i idrott och hälsa ... 11
2.0 Syfte och frågeställningar ... 13
3.0 Metod ... 13 3.1 Val av metod ... 14 3.2 Urval ... 14 3.3 Enkätens utformning ... 15 3.4 Procedur ... 16 3.4.1 Kritisk granskning ... 16 3.4.2 Pilotstudie ... 16
3.4.3 Respondentssökning till urval ... 16
3.4.4 Distribution ... 16
3.4.5 Databearbetning ... 17
3.4.6 Bortfall/svarsfrekvens ... 17
3.5 Etiska överväganden ... 17
3.6 Reliabilitet och validitet ... 18
3.6.1 Validitet ... 18
3.6.2 Reliabilitet ... 19
4.1 Resultat utifrån frågeställning 1, kunskaper kopplade till ämnets syfte ... 19
4.2 Resultat utifrån frågeställning 2: kunskaper inom ämnets tre kunskapsområden ... 23
4.2.1 Rörelse ... 23
4.2.2 Hälsa och livsstil ... 24
4.2.3 Friluftsliv och Utevistelse ... 26
5.0 Diskussion ... 29
5.1 Ämnets syfte och hur väl det implementerats i undervisningen eleverna mött ... 29
5.2 Kunskaper om och i ämnets tre stora kunskapsområden, rörelse, hälsa & livsstil samt friluftsliv & utevistelser ... 32
5.2.1 Rörelse ... 32
5.2.2 Hälsa och livsstil ... 33
5.2.3 Friluftsliv och utevistelse ... 35
5.4 Metoddiskussion ... 37
5.5 Vidare forskning ... 37
5.6 Slutsats ... 38
Käll- och litteraturförteckning ... 39
Bilaga 1 Käll- och litteratursökning
Bilaga 2 Missivbrev
Bilaga 3 Länk till digital enkät
1
Inledning
Ämnet idrott och hälsa har en lång historia i den svenska skolan, och ämnet ses ofta som ett av de mer populära i skolan (Redelius & Larsson, 2010). Ämnets popularitet härstammar från den tradition ämnet bär av att ha ett innehåll som präglas av aktivitet. När ämnet introducerades i skolan var det ett praktiskt-estetiskt ämne, där aktiviteten sattes i första rummet. Med den nya läroplanen som infördes 1994 blev ämnet idrott och hälsa ett kunskapsämne. Att ämnet transformerats till ett kunskapsämne i teorin, verkar inte ha implementerats varken i undervisningens utformning eller i samhällets ögon.
Forskning tyder på att ämnets syfte är att aktivera eleverna samt att förebygga de folkhälsoproblem samhället har i dag (Annerstedt, 2007; Engström, 2005; Ekberg, 2009; Larsson, 2004; 2016; Larsson & Redelius, 2004; Londos, 2010; Lundvall, 2004; Karlefors, 2012; Quennerstedt, 2006; 2007; 2008; 2018; Redelius & Larsson, 2010; 2020; Sandahl, 2004; 2005; Skolinspektionen, 2010; 2018; Thedin Jakobsson, 2004ab; 2012). Dessutom verkar delar av styrdokumenten bortprioriteras, ämnets ena byggsten, hälsa, upplevs av lärare diffust och svårt att implementera i undervisningen (Thedin Jakobsson, 2012). Den undervisningen som berör hälsa är ofta teoretisk (Karlefors, 2012), och behandlar hälsa ur ett patogen- och/ eller fysiologiskt perspektiv (Brolin, 2014; Thedin Jakobsson, 2012). Det skapar en ensidig hälsoundervisning, tillskillnad från den komplexa hälsoundervisningen formulerad i styrdokumenten. Undervisningen ger i dag svar på hur kroppen fungerar, men den utesluter kunskaper om att hantera stora delar av elevernas egen hälsa, exempelvis den sociala och mentala hälsan.
Det här är kunskaper och insikter vi mött under lärarutbildningen vilket väckte tanken om att undersöka vad eleverna själva upplever att undervisningen bidrar med och anser att de erhåller för kunskaper i och om idrott och hälsa. Vi upplever att vi under utbildningen mötts av äldre forskning som är gjorda på lpo 94, exempelvis Larsson (2004) och Sandahl (2004) om elevers erhållna kunskaper, men inte mycket om de elever som mött LGR 11 större delen av sin skolgång. Oavsett ingång har forskningen varit relativ överensstämmande och visat på samma resultat de senaste 20 åren. Därför har vi valt att göra en undersökning med syfte att kartlägga elevers erhålla kunskaper i ämnet idrott och hälsa och jämföra det med den redan befintliga forskningen för att kunna se huruvida trenden håller i sig eller förflyttats åt antingen ena eller andra hållet.
2
1.0 Bakgrund
1.1 Ämnet idrott och hälsa
Ämnet idrott och hälsa har historiskt sett varit ansvarigt för barn och ungdomars kroppsövning, alltså träning och rörelse (Larsson, 2016), en stämpel som än i dag sitter kvar även om läroplanen numera lyder att ”skolan ska [även]sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen” (Skolverket, 2018 s. 7). Ansvaret har flyttats från ett enskilt ämne, till organisationen som helhet. Larsson (2016) belyser att ämnet idrott och hälsa i dag exempelvis ska utveckla barn och ungdomars allsidiga rörelseförmåga samt ge eleverna kunskaper om rörelsens betydelse ur ett hälso- och livsstilsperspektiv. Hur ämnet har kommit att få sin säregna prägel kommer nedan klargöras genom en historisk genomgång av ämnets utveckling.
1.1.1 Från Gymnastik till Idrott och Hälsa
Ämnet idrott och hälsa bär på en lång historia, ett unikt kulturarv. Den startar med folkskolan i mitten av 1800-talet, folkskolestadga (1842) införs och gymnastik blir ett obligatoriskt ämne för pojkar. Annerstedt (1990a, 1991) delar i in idrottsämnets utveckling i sex olika faser och han benämner denna första tid som etableringsfasen (1813–1860). Annerstedt (1991) lyfter att innehållet då styrs av ett medicinskt/ sjukgymnastiskt synsätt. Ljunggren (1999) stärker den tolkningen genom sin forskning om Linggymnastiken och dess grundsatser i att en god hållning bidrar till en god hälsa. Linggymnastiken var banbrytande och användes för att återskapa ett förutbestämt ideal, den goda hållningen hos individen.
Nästkommande fas är den militära fasen (Annerstedt, 1991). Syftet med ämnet blev att skapa medborgare som senare kunde utbildas till soldater, innehållet bestod då av både gymnastik samt militär exercis. Ljunggren (1999) menar att det militära innehållet var 1 av 3 traditioner som utmanar den pedagogiska gymnastiken under 1900-talet. Nästa fas enligt Annerstedt (1991) är stabiliseringsfasen (1890–1912), här börjar gymnastikämnet integreras i flickornas undervisning.
Brytningsfasen (1912–1950), undervisningen innehöll till en början mycket av det Lingiska dagövningarna, men rörelserna ifrågasattes från olika fysiologiska håll. Ämnet byter namn från gymnastik till gymnastik med lek och idrott som motiveras med syftet att eleverna fortsatt ska utveckla en god kroppshållning, men även ”väcka lust för fortsatta stärkande
3
kroppsövningar och såmedelst befordra deras kraft, hälsa och levnadsglädje” (Undervisningsplan för rikets förskolor, 1920 s.125). Undervisningen påverkas nu av de 2 sista utmanande traditionerna; den moderna sporten och det fysiologiska innehållet (Ljungberg 1999). Den fysiologiska fasen kliver in i skolan och tar över 1950, den goda konditionen sågs viktigare än den goda hållningen (Annerstedt, 1991). Även Lundquist Wanneberg (2004) menar på att den tidigare hållningsidealen försvinner och ersätts med ett fysiologiskt tänkande där kroppen är en motor. Att ha hälsa innebär att ha en god fysisk förmåga.
Annerstedts (1991) sista fas i sin avhandling sträcker sig från 1970, och fram till publiceringen av avhandlingen 1991, och nämns som osäkerhetsfasen. Annerstedt (1991) , Lundvall (2004) och Sandahl (2005) hävdar att ämnet då präglas av rörelse och innehåll hämtad från idrottsrörelsen. Linggymnastiken fasas ut och efter 1970-talet är den borttagen ur innehållet och ersatt med lekar, idrotter och idrottsgrenar (Larsson, 2012). Ämnet idrott ska bidra till att eleverna utvecklas fysiskt, psykiskt, socialt samt estetiskt, en bredd som skapar många frågetecken för de aktiva lärarna (Annerstedt, 1991).
Vid läroplansbytet 1994 ändrades ämnets namn från idrott till idrott och hälsa, förutom namnbytet ändrades även ämnets karaktär från ett praktiskt-estetiskt ämne till ett kunskapsämne (Larsson, 2016). Dessutom förvandlades läroplanen från att i sin helhet vara en centraliserad läroplan, till att bli decentraliserad (Daun, 2004). Redelius och Larsson (2020) belyser svårigheten i att förvandla idrott och hälsa till ett kunskapsämne på grund av den långa tradition ämnet har av att ha aktivering i fokus.
Annerstedt (2001) kallar den fas vi är i dag för hälsofasen (1994-nutid), genom nya styrdokument försvinner fokus från idrottsliga färdigheter och ska på så vis separera skolidrotten från föreningsidrotten. Hälsoperspektivet har introducerats i läroplanen vilket påverkar undervisningen och enligt Larsson (2016) bidrar till ”en situation där kommersialisering och patogena hälsoperspektiv kommit att få ett ökat inflytande i undervisningen” (s. 62). Karlefors (2012) hävdar att ämnet idrott och hälsa ofta upplevs som två separata ämnen där hälsa är teoretiskt och idrott praktiskt. Kopplingen mellan idrott (och hälsa) och fritidsaktiviteter är stark, och fokus har sedan 1962 varit på idrottsaktiviteter- något som elever, föräldrar och lärare förväntar sig av ämnet (Ekberg, 2009; Larsson, 2004; Londos, 2010; Sandahl, 2005). Undersökningar visar på att innehållet under lektionerna i ämnet inte
4
förändrats markant sedan 1960- talet, bollspel och bollsport visar fortfarande på en tydlig dominans (Sandahl, 2004; Skolinspektionen, 2010, 2018). Sandahl förtydligar att kategorierna bollsport och bollspel är kategorier som kan innehålla mycket stoff, så bevisat i undersökningen är inte att samma sporter och lekar utövats under alla dessa år- men det är heller inte motbevisat att innehållet inte är densamma som på 60-talet.
Sammanfattningsvis är ämnet idrott och hälsa ett ämne med lång historia, det har utvecklats med samtiden och förändrats från ett ämne där kroppen varit i fokus till att bli det ämnet det är i dag där individen och en hälsosam livsstil är i fokus.
1.2 Hälsa
Ämnet idrott och hälsa befinner sig i dag i hälsofasen och har befunnit sig där sen hälsa infördes i styrdokumenten 1994 (Annerstedt, 2001). Formulerat i styrdokumenten är att eleverna ska lära sig hur de kan påverka sin hälsa genom livet, att de ska inneha färdigheter i och kunskaper om hälsa eftersom det är en tillgång för den enskilda individen som samhället i stort, dessutom ska de få behandla olika definitioner av hälsa (Skolverket, 2018). Genomgående är begreppet hälsa och att eleverna ska lära sig om det. Det styrdokumenten saknar är en tydlighet om hur hälsa ska uttryckas i undervisningen. Det finns ett mål hälsa, men ingenstans definieras begreppet, inte heller presenteras några verktyg eller metoder för att uppnå målet hälsa (Thedin Jakobsson, 2004a, 2004b, 2012). Vidare diskuterar Thedin Jakobsson (2012) att begreppet hälsa behöver formuleras för att kunna möjliggöra lärande och kunskapsutveckling hos eleverna.
Tinning (2015) begrundar nyttan och syftet med ämnet idrott och hälsa utifrån de två intressegrupper som han finner diskuterar ämnet. Den ena gruppen talar om ämnets syfte till att ämnet ansvarar för folkhälsan, fokus bör finnas på aktivitet och att minska stillasittandet samt övervikten. Den andra sidan diskuterar ämnet ur syftet att det är ett utbildningsämne. 1.2.1 Olika definitioner av Hälsa
Vetenskapliga rapporter utgår ofta från dikotomins sjuk-frisk eller ohälsa-hälsa, att utgå från dikotomins sjuk-frisk innebär att utgå från ett patogent synsätt. Det innebär att fokus är på vad som orsakar sjukdom/ohälsa och hur detta kan förebyggas. Vi är antingen sjuka eller friska (Thedin Jakobsson, 2012). Det patogena synsättet på hälsa är basen för det Quennerstedt
5
(2007) nämner som biopedagogik, ett sätt att delge information om hälsa ur det biomedicinska perspektivet. Här bearbetas information om hur individen ska äta, motionera och se ut. Detta likt det fysiologiska och medicinska synsätt som dominerar i skolan, Thedin Jakobsson (2004ab; 2012) menar på att en del av skolans hälsoundervisning fokuserar på att kroppen ska bli svettig och fysiskt tränas. Hälsa i undervisningen kan ses ur både ett nyttoperspektiv och ett riskperspektiv. Sammanfattningsvis går det att se på fysisk aktivitet som att det är nyttigt att röra på sig eller som en risk, och är du inte fysiskt aktiv eller utför aktiviteterna fel kan det leda till sjukdom eller skada (Thedin Jakobsson, 2004ab; 2012).
Kontinuumet ohälsa-hälsa behandlar vart individen är mellan polerna samt hur personen kan närma sig hälsa. Det går att vara sjuk och uppleva hälsa (Antonovsky, 2005; Thedin Jakobsson, 2012). Att se hälsa på det här viset är att se hälsa ur ett salutogent perspektiv, alltså att se vad som leder till hälsa trots påfrestningar och/eller sjukdom (Antonovsky, 2005; Hanson, 2016; Thedin Jakobsson, 2012).
1.2.2 Hälsa som kunskapsobjekt
Hälsoundervisningen står vid ett vägskäl, det visar Quennerstedt (2007) i en granskande artikel där han presentera problematiken mellan att idrott och hälsa ska behandla överviktsproblematiken och motverka stillasittandet. Eller om ämnet ska ha karaktären av det kunskapsämne det är, där målet är större än enbart fysisk aktivitet. Genom att undervisa eleverna om olika perspektiv på hälsa och hur detta påverkar individens hälsa, kan skolan skapa goda samhällsmedborgare med en hållbar hälsoutveckling. Ett bredare perspektiv på hälsa, där även den mentala och sociala hälsan får ta plats, behöver kliva in i skolan och utmana det traditionella fysiologiska perspektivet på hälsa.
Quennerstedt (2007) problematiserar det salutogena perspektivet på hälsa inom ämnet idrott och hälsa, det går emot det som samhället traditionellt tolkar som hälsa. Media i dag visar en syn på vad hälsosamt är, vilket kopplas till goda vanor angående exempelvis kost och träning. Det innebär att ett annat perspektiv på vad hälsa är, så som det salutogena, kommer att utmana inte endast lärarens och elevens syn på hälsa men även kollegor och föräldrar syn på hälsa. Det salutogena perspektivet bidrar till att se hälsa som ett mångdimensionellt begrepp, vilket i sin tur är en viktig del i att förstå och hämta kunskap om hälsa och hur detta kan påverka det eget välbefinnande.
6
Att utveckla hälsoundervisningen inom ämnet idrott och hälsa handlar inte om att ersätta det dominerande patogena perspektivet, utan att istället se vad de olika synsätten bidrar med. Det salutogena- och patogena perspektivet har ett komplementärt förhållande som i undervisningen och i samhället behöver en mer balanserad fördelning mellan sig (Antonovsky, 2005; Thedin Jakobsson, 2012).
1.3 Kunskap och lärande
Eftersom denna undersökning behandlar kunskap på olika vis är det relevant att introducera kunskapsbegreppet men även behandla synen på både teoretisk och praktisk kunskap. 1.3.1 Kunskapsbegreppet
Kunskapsbegreppet har sin grund i teorier som Platon redan 400.f.kr belyste (Gustavsson, 2002). Sedan dess har ämnet idrott och hälsa på ett eller annat sätt funnits med i skolundervisningen. Efter Platon har flertalet undervisningsfilosofer hävdat att fysisk fostran berikar den själsliga och intellektuella utvecklingen (Raustorp, 2004). Kunskaper och färdigheter är fenomen som borde ses som komplementära; se en hantverkare hen ”är för sitt kunnande beroende av såväl ett fungerande intellekt som en väl utvecklad finmotorisk förmåga” (Annerstedt, 1990b s, 31). Dock skattas teoretiska kunskaper ofta högre än en praktiska kunskaper (i vardagsmun ’färdighet’), den teoretiska kunskapen ses som det intellektuella arbetet medan den praktiska kunskapen kopplas till det manuella arbetet (Annerstedt, 1990b; Gustavsson, 2002).
1.3.2 Kunskap och ämnet idrott och hälsa
Ämnet idrott och hälsa vilar på en praktisk kunskapstradition, samtidigt som det numera legitimeras som ett kunskapsämne (Ekberg, 2009). Den allmänna uppfattningen är att ämnet idrott och hälsa inte är ett bildande ämne, utan endast något som finns för elevens välbefinnande. Det har ”reducerats från idrottsundervisning till idrottsutövande” (Annerstedt, 2007 s, 127). En missvisande syn på ämnet som behöver utmanas. I dag är ämnet ett kunskapsämne där kraven på både elever och lärare har förändrats. Läraren ska skapa en förståelse för sambandet mellan ämnets två huvudkomponenter, idrott och hälsa. Utöver detta ska eleverna få möjligheten att skapa en förtrogenhet med idrottsliga aktiviteter och dess hälsomässiga betydelse (Larsson & Redelius, 2004).
7
1.4 Tidigare forskning
Forskning inom området idrott och hälsa tog fart i det tidiga 2000-talet då det tidigare inte var lika uppmärksammat. Forskningen som har gjorts sen dess berör främst ämnets syfte och legitimitet, vad som händer i praktiken samt olika uppfattningar om idrott och hälsa som ämne i skolan. Mycket av forskningen som presenteras nedan har gjorts på det tidiga 2000-talet under Lpo 94:as reform, men har visat sig vara relevanta utgångspunkter även i dagens läge då samma svårigheter och utmaningar finns kvar än idag. 2010 fastställde Redelius och Larsson ett antal utmaningar som förelåg för ämnet idrott och hälsa, nu 10 år senare behandlas fortfarande samma problem, men med nya frågeställningar (se Redelius & Larsson, 2020). 1.4.1 Studier och rapporter som berör syftet med ämnet idrott och hälsa I en granskande artikel av Redelius och Larsson (2010) ombeds elever att ange hur ofta de deltar i olika typer av aktiviteter i ämnet idrott och hälsa. Eleverna uppger att de oftast möter bollsport, bollspel, spel och racketsport. De aktiviteterna som eleverna möter mer sällan är friluftsaktiviteterna skridskor och orientering. Artikeln visar att ämnet är ett av de populäraste ämnena i skolan men att desto äldre eleverna blir desto mer negativt inställda till ämnet blir de. Tydligt är att idrott och hälsa ses av eleverna som ett tillfälle för rekreation och för att ha kul. I slutnoteringarna ger författarna till rapporten en lista på utmaningar i ämnet, Skolverket behöver konkretisera begreppen idrott och hälsa, vad dessa innebär och hur ämnet ska bli det kunskapsämne det är menat att vara. Dessutom lyfter de i artikeln hur den stereotypa synen på ämnet som ett aktiveringsämne ska utmanas.
Redelius och Larsson (2020) sammanfattar de utmaningar som ligger framför idrott och hälsa undervisningen de kommande decenniet 2020. De behandlar exempelvis vad elever lär sig i ämnet samt vilken kunskap som anses vara värdefull att få. Dessutom diskuterar och problematiserar de ämnets syfte och kunskapsobjekt. Det de kommer fram till är att trots flertalet studier som har utförts är det fortsatt aktuellt att behandla och efterforska vilket syfte ämnet har.
I Larsson och Redelius (2004) antologi diskuteras ämnets kunskapsobjekt, de redogör för idrottsämnets karaktär att ”kunskapsdimensionen tonas ner till förmån av aktivitetsdimensionen” (s. 236) och att det är svårt att tillgodose alla behov och intressen. De
8
nämner särskilt att lärare ska ha kunskaper om vad eleverna ska lära sig i ämnet, och att det är det som skapar ämnets legitimitet. Bevisligen verkar inte alla lärare veta vad eleverna ska lära sig, och dessutom verkar eleverna inte lära sig det som är planerat. Larsson och Redelius menar att det är detta som skapar en ovisshet kring ämnet och dess syfte i undervisningen. Larsson (2004) redogör i ”Vad lär man sig på gympan?” för att elever med lätthet kan återge vilken aktivitet som skett under lektionen, däremot problematiserar han elevers svårighet i att redogöra vad lektionsinnehållet har lärt eleven. Aktiviteten hamnar i fokus och lärandet blir sekundärt, han lyfter att om eleverna inte förstår syftet med lektionen blir lärandet för livet bortglömt och ett av ämnets (och skolans) tydligaste syfte går förlorat.
Engströms (2005) rapport visar på att skolidrotten är nödvändig för att skapa en positiv inställning till fysisk aktivitet, då det för en del barn är deras enda kontakt med organiserad fysisk aktivitet. Skolan till skillnad från många andra organisationer har möjligheten att nå alla barn och ungdomar. Engström lyfter att syftet med undervisningen bör, precis som formulerat i syfte för idrott och hälsa i LGR 11, bidra till att eleverna får en positiv inställning till rörelse samt hjälpa eleverna att skapa en god självbild.
I Jan-Eric Ekbergs avhandling från 2009, vars syfte är att beskriva och analysera vilken kunskap som ska förmedlas i idrottsundervisningen. Han presenterar att det som varit mest framträdande under lektionerna är rörelsekvalitéer i olika former som främst är starkt kopplade till de regelstyrda mönster som återfinns i föreningsidrotten.” Lektionerna erbjuder främst entydighet, kopiering och upprepning av den förbestämda och etablerade idrottskulturen.” (Ekberg, 2009 s, 481). Ur hans intervjuer med lärare framkommer också vikten av det interpersonella utbytet. Lärarna trycker på avsikten att förmedla möjligheter för samarbete, lära sig att ta hänsyn och respektera varandra, samt utveckla gruppkänsla och sociala relationer (Ekberg, 2009).
1.4.2 Studier och rapporter kring Rörelse i idrott och hälsa
Genomgående i den resterande tidigare forskningen presenteras resultat ur Skolinspektionens granskning av ämnet idrott och hälsa. I Skolinspektionens kvalitetsgranskning från 2018 bland elever i årskurs 7–9 visade det sig att området rörelse var högst prioriterat och att mer än hälften av all undervisningstid läggs på lekar, spel och idrotter. Bollsporter var överlägset representerade under lektioner i idrott och hälsa. Skolinspektionen angav att det bör finnas
9
mer variation bland aktiviteterna som utförs för att ge eleverna en bredare kunskap bland fler viktiga områden (Skolinspektionen, 2018). Dessa resultat liknar den tillsyn som Skolinspektionen utförde 2010 där slutsatsen drogs att: att bollspel och bollekar tog upp stor del av undervisningen. Skolinspektionen lyfte även att konsekvensen av den ensidiga undervisningen leder till att stora delar av innehållet i kursplanen faller mellan stolarna och uteblir.
I en studie av Karlefors (2012) vill författaren ta reda på hur ämnet uppfattas ur ett elevperspektiv. De slutsatser Karlefors kan dra av undersökningen är att ämnet uppfattas som tvådelat. Att det består av praktiska lektioner, kopplat till fysisk aktivitet och teoretiska lektioner som är kopplade till hälsa. Elevernas svar antyder att ämnet handlar om görande snarare än lärande. Det är en paus från de ordinarie lektionerna i skolan där eleverna har kul och ”slipper” tänka. Den fysiska aktiviteten är i fokus, och eleverna anser att ämnet ska hjälpa dem som vanligtvis inte är så fysiskt aktiva, samt att det ska motverka övervikt och stillasittande.
1.4.3 Studier och rapporter kring Hälsa och Livsstil i idrott och hälsa Inom hälsa och livsstil visar granskningen från Skolinspektionen (2018) att majoriteten av skolorna arbetar med att planera, genomföra och utvärdera mål för träning och fysisk aktivitet. Generellt visar granskningen att kunskapsområdet hälsa och livsstil sällan integreras med de praktiska delarna av ämnet samt att den undervisningstid som avsätts är begränsad. Liknande resultat visade den inspektion som Skolinspektionen utförde 2010 där området hälsa uteblev till stor del. Detta förklaras till viss del av att lärare har en fysiologisk syn på hälsa, vilket leder till att lektionerna utformas till att bidra med rörelse och fysisk aktivitet för eleverna.
I samma avhandling som presenteras tidigare av Ekberg (2009) visar hans resultat att begreppet hälsa framträder sparsamt i undervisningen, och om det nämns är det i samverkan med fysisk aktivitet som framställs som hälsofrämjande. Detta trots att den formulerade läroplanen utrycker stort fokus på hälsa och hälsoundervisning.
Thedin Jakobsson (2004) utförde en studie på lärare i idrott och hälsa och deras uppfattning av begreppet hälsa för att senare se hur dessa tolkningar påverkade deras hälsoundervisning.
10
Lärarna som intervjuades ansåg att ämnets två byggstenar, idrott och hälsa, stod separat och så även undervisningen om dem. Hälsoundervisningen var teoretisk och lågt prioriterad till skillnad från den praktiska, idrottsliga, undervisningen. Den hälsa som diskuteras av lärarna är ofta av en fysiologisk karaktär. Dock ansåg lärarna att det var viktigt att ta vara på och utveckla elevernas förmåga att arbeta tillsammans och respektera sina kamrater, eftersom det främjar deras välbefinnande och i och med det deras hälsa.
I en granskande artikel av Quennerstedt et al. (2010) kritiseras den individuella synen på hälsa och att vi istället behöver ett skifte från att lära elever och unga hur de ska vara hälsosamma till att lära ut hälsa. De menar att hälsoundervisningen i skolan karaktäriseras av det medicinska perspektivet, där undvikandet av fetma och stillasittande prioriteras. De antyder att skolan har en medicinsk syn på hälsa, där ämnet idrott och hälsa ses som en räddning för folkhälsan. De behandlar även konsekvenser av detta och åskådliggör två dilemman: 1. att den individuella synen på eleven snarare får motsatt effekt, då eleven kommer se sig själv som ”bra” eller ”dålig” och enskilt ansvarig för om hen är hälsosam eller inte och 2. den instrumentella synen på idrott och hälsa undervisningen som exemplifieras i dessa ord: utför fysisk aktivitet så kommer eleverna få god hälsa.
Quennerstedt (2018) diskuterar och problematiserar i sin artikel den rådande medicinska/patogena vinkeln idrott och hälsa undervisas ur. Han belyser och argumenterar i samband med detta för att idrott och hälsa ska röra sig bort från det patogena synsättet som genomsyrar undervisningen och inta mer salutogena frågeställningar. I sin artikel problematiserar han även risker med den patogena logiken att mer fysisk aktivitet ska leda till bättre hälsa.
I Karlefors (2012) intervjustudie ser hon även till elevernas inställning till ämnets hälsoundervisning. Eleverna har där en negativ inställning då den ofta görs separat från de mer fysiska lektionerna. De teoretiska lektionerna som hälsa utformas ur stämmer inte överens med elevernas syn på idrott och hälsa. Det är också något som äventyrar ämnets syfte då ämnet inte ses som ett ”riktigt” eller seriöst ämne, utan skiljt från de andra ämnena i skolan.
Magnus Brolin (2014) skriver om hälsoarbetet i skolan i sin vetenskapliga uppsats och hans konklusion är att både skolans och dess ämne idrott och hälsas hälsodiskurs styrs av den
11
patogena hälsonormen. En följd som också ovanstående forskning har konstaterat är att hälsoundervisningen blir detsamma som ”hälsa genom idrott” eller lösryckt teoretisk hälsoundervisning, särskild från övriga mer prioriterade aktiva lektioner.
1.4.4 Studier och rapporter kring Friluftsliv och Utevistelser i idrott och hälsa
Granskningen gjord av Skolinspektionen (2018) visar på att ramfaktorer som tid, schema och pengar påverkar hur friluftsundervisningen verkställs. En del lärare argumenterar för att de ordinarie lektionstiderna inte räcker till eller att det saknas medel för att ta sig ut till olika platser för att genomföra undervisningen. Granskningen visar att majoriteten av skolorna bedriver innehållet relaterat till orientering, det sker under olika omständigheter men eleverna möter innehållet i skolans styrdokument. Skolinspektionen bedömer att friluftsliv och utevistelse behöver planeras in och säkerhetsställas att eleverna erbjuds tillfällen att utöva detta.
Backman (2010) har utfört en studie med syfte att ta reda på hur lärare anpassar sin undervisning gentemot styrdokumenten. Han anser att lärare i ämnet idrott och hälsa har ett marginaliserat synsätt på friluftsliv vilket påverkar valet av aktiviteter och i sin tur friluftslivsundervisningen. I studien lyfts att orientering ofta tar platsen som den enda eller den aktivitet som får mest plats i friluftslivsundervisningen. Dessutom menar Backman på att progression ofta uteblev i friluftslivsundervisningen, lärarna i studien nöjde sig med att eleverna deltog för att få ett godkänt betyg.
I en studie behandlar Backman (2011) lärarnas syn på ramfaktorerna som påverkar deras undervisning i friluftsliv. Studien visar på att lärarna upplever tidsbrist, storlek på elevgruppen, utrustning och närhet till naturområden som avgörande faktorer i sin friluftsundervisning. Dessutom visar resultatet att det inte alltid är innehållet i styrdokumentet som påverkar innehållet utan snarare ramfaktorerna.
Backman (2004) har genomfört en rapport om friluftsliv i skolan, den redogör för att orientering, aktiviteter på is samt vandring är de mest förekommande friluftsaktiviteterna i skolan. Lärarna uppger att de spenderar likvärdigt med tid på friluftsaktiviteter i alla årskurser (år 6–9), men Backman problematiserar att det är oklart vad tiden faktiskt används till. Detta
12
då förmodligen majoriteten av tiden används till orientering och andra friluftsaktiviteter med idrottsliga inslag.
En studie av Quennerstedt et al. (2002) var utformad så att skolledare, lärare samt elever från skolor i hela Sverige besvarade enkäter om undervisningen i idrott och hälsa. Studien visar på att lärare anser att friluftsliv inte är ett prioriterat område. Endast 61% av eleverna i årskurs 9 i studien anger att de mött friluftslivsundervisning under olika årstider. Här framkom det även att friluftsdagarna ofta innehöll aktiviteter såsom vistelser i naturen, paddling samt vandring.
13
2.0 Syfte och frågeställningar
Här nedan kommer studiens syfte och frågeställningar presenteras samt de frågeställningar som kommer användas för att bearbeta den insamlade källdata.
Syftet med undersökningen är att kartlägga de kunskaper i ämnet idrott och hälsa elever i årskurs 9 har gentemot läroplanen. För att uppnå syftet med att kartlägga elevernas kunskaper kommer källdata bearbetas utifrån dessa frågeställningar:
• Finns det delar ur ämnet idrott och hälsas syfte där eleverna anger att undervisningen i ämnet har bidragit eller inte bidragit med de formulerade avsikterna? I sådana fall vilka?
• I vilka moment inom ämnet idrott och hälsa samt till vilken grad anger eleverna att de erhållit kunskap om och i ämnets tre stora kunskapsområden, Rörelse, Hälsa & Livsstil samt Friluftsliv & Utevistelser?
3.0 Metod
I detta avsnitt kommer studiens metod beskrivas och motiveras. Undersökningen som formats är av en deskriptiv karaktär med syftet att kartlägga elevers erhållna kunskaper i ämnet idrott
14
och hälsa. Respondenterna kommer vara elever som nyligen påbörjat sitt 9: onde skolår. Nedan presenteras studiens metod utifrån variabler så som val av metod, urval, etiska aspekter etcetera.
3.1 Val av metod
Undersökningen har en kvantitativ ansats med enkätundersökning som metod. Eftersom studien har syftet att kartlägga elevers erhållna kunskaper är detta den optimala metoden för att inhämta den typen av källdata som behövs. Den deskriptiva undersökningen söker inte svaret varför utan söker mönster vilket är ett optimalt verktyg för att kunna kartlägga (Bryman, 2018; Wallén, 1996). Därför är den kvantitativa ansatsen och metoden enkätundersökning optimal för att jämföra samband, bearbeta större mängder källdata hitta mönster samt skapa en övergripande bild (Johansson & Svedner, 2001; Stensmo, 2002; Stukát, 2005). En kvalitativ metod skulle förvisso ha kunnat ge en mer fördjupad och nyanserad bild av läget (Hassmén & Hassmén, 2008), men den stora datamängden som kan samlas vid enkätundersökning ses som fördelaktigt och ett nödvändigt tillskott i denna kartläggande studie.
3.2 Urval
Målet med undersökningen var att hitta minst 100 elever i årskurs 9 som kunde besvara enkäten. För att nå ut till urvalsgruppen behövdes lärare med elever i årskurs 9 kontaktas. Frivilliga lärare som arbetar i mellersta Sverige eftersöktes på sociala medie-plattformen Facebook där det finns flertalet ’idrottslärar’- communityn, en bra möjlighet för att nå ut till så många möjliga respondenter som möjligt. Sammanfattningsvis så efterfrågades lärare som var intresserad i att ge sina elever möjligheten att besvara den utformade enkäten. Urvalet är av ett slumpmässigt bekvämlighetsurval. Vid kontakt etablerades en mejlkorrespondens där läraren fick ta del av missivbrev (se bilaga 2) för att sedan avgöra om de ville låta eleverna medverka i undersökningen. De lärare som fortfarande var intresserade fick sedan ta del av länken till enkäten och fick direktiven att meddela hur många elever som besvarat enkäten, samt bortfall så som vägran, sjukdom och ej 15 år fyllda.
Att söka elever i årskurs 9 har både fördelar och nackdelar. I rådande situation där Covid-19 är aktuellt är studien i behov av lärarnas deltagande då undersökarna inte bör besöka skolorna. Att fråga elever i årskurs 9 var ett självklart val då de endast varit i kontakt med LGR 11 samt
15
endast grundskolans idrott och hälsa. Detta för undvika att eleverna förväxlar läroplan eller grundskolans idrott och hälsa med gymnasieskolans idrott och hälsa 1 och 2. Nackdelen med att göra den här studien under höstterminen i årskurs 9 är att eleverna inte läst färdigt grundskolans idrott och hälsa, dock är ämnet ett progressionsämne och även om slutprodukten inte är färdig så ska eleverna ha mött innehållet under flera år.
Covid-19 påverkar hela undersökningen och bidrar till att enkäten sker online vilket gör att författarna inte kan delta vid distribution av enkäten vilket kan påverka eleverna i och med att djupare förklaring av undersökningen och/eller motivering av undersökningen inte var möjligt. Dessutom går det inte att säkerhetsställa huruvida det är en bra könsfördelning eller inte.
3.3 Enkätens utformning
Enkäten som används i den här studien (se bilaga 4) är ett strukturerat frågeformulär, svaren har flertalet variabler och kan skapa en relativt nyanserad bild (Johansson & Svedner, 2001; Patel & Davidson, 2011; Stukát, 2005), av respondenternas erhållna kunskaper. Eleverna får gradera sina svar på en skala mellan instämmer helt, instämmer delvis samt instämmer inte alls. Dessutom är svarsalternativet vet ej bifogat, detta lades till efter pilotundersökningen som genomfördes då respondenterna saknade detta svarsalternativ. Stöd för att det kan finnas med som alternativ i enkäter finns att hitta i Stukát (2005). Enkäten avslutas med en öppen fråga för kommentar från eleverna. Svar från öppna frågor i enkät är ofta intetsägande och magra (Stukát, 2005), men i denna undersökning ses den öppna frågan som ett tillfälle för eleverna att addera kunskaper och/eller erfarenheter som ligger utanför de formulerade styrdokumenten.
Enkätens frågor utgår från information från ämnesplanen idrott och hälsa, enkäten är omfattande och tar upp innehåll från ämnets syfte, centrala innehåll samt kunskapskrav för slutet av årskurs 9. Trost & Hultåker (2016) förklarar att beroende på en studies syfte kan det vara bättre att fråga efter individens upplevelse än att se till den faktiska uppgiften. Detta styrker valet av en enkätundersökning tillskillnad från att exempelvis se till hur elever blivit betygsatta i de olika arbetsområdena inom ämnet idrott och hälsa.
16
Den digitala enkäten är skapad i Google Formulär, detta för att insamlat material ska vara lätt att tillgå samt att det är ett verktyg som är bekant och använt sedan tidigare.
3.4 Procedur
Nedan kommer proceduren att beskrivas från kritisk granskning, pilotstudie, till respondentsökning till distribution av enkäten.
3.4.1 Kritisk granskning
Enkäten formulerades och blev sen granskad kritiskt av tre elever som går andra året på gymnasiet. Valet baserades på ett bekvämlighetsurval, men även för att respondenterna på ett utförligt vis kunde granska innehåll och utformning av enkäten. Överlag fann respondenterna att enkäten var omfattande och lätt att förstå och tidsmässigt var enkäten lagom lång. Det respondenterna saknade var ett svarsalternativ motsvarande jag vet inte, ett problematiskt svar som kan leda till att respondenterna väljer det alternativet än att noggrant fundera på påståendet. Valet att addera alternativet grundades på både litteratur men även i att jag vet inte, även det, är ett svar i sig.
3.4.2 Pilotstudie
En pilotstudie utfördes på en av författarnas tidigare VFU-skola. Till skillnad från senare enkätdistribution skedde denna på plats eftersom strängare COVID-19 restriktioner inte var utfärdade än.
3.4.3 Respondentssökning till urval
Enkäten (se bilaga 4) är omfattande och berör som tidigare nämnt olika delar av ämnet idrott och hälsas syfte, centrala innehåll och kunskapskrav. Enkäten i bilaga 4 är pappersupplagan av det datoriserade utskicket och inte vidare designad, detta eftersom enkäten som respondenterna har bearbetat är digital och finns att tillgå via länk i bilaga 4. Den digitala formen av enkäten är en följd av den pandemi (Covid-19) som pågår vid studiens genomförande, för- och nackdelar med en digital enkät kommer att problematiseras under urval, reliabilitet samt metoddiskussion.
3.4.4 Distribution
Länken till enkäten skickades ut till lärare vars elever skulle delta i studien. Lärare som givit sitt godkännande till att dela ut enkäten fick anvisningar om att senare meddela antal elever som besvarat enkäten samt eventuellt bortfall. Lärarna fick också direktiven att inom två
17
veckor från att enkäten delades ut (måndag till fredag nästkommande vecka) skulle eleverna ha svarat på enkäten, efter det skulle länken till enkäten ej vara nåbar. Tiden för att svara på enkäten grundades i att vissa lärare inte skulle hinna träffa alla sina klasser på kortare tid, samt att vissa lärare var sjuka och inte skulle vara på plats förens senare. Två veckor sågs som en rimlig tid för att alla elever skulle få tid att svara.
3.4.5 Databearbetning
Efter det slutdatum som angivits för studien stängdes länken till enkäten ned och alla digitala svar överfördes till programmet Excel. Excel användes sedan för att räkna ut procentenheter för att beskriva resultatet. Vidare formades tabeller och diagram för att visuellt presentera resultatet.
3.4.6 Bortfall/svarsfrekvens
Genom att ha en hög svarsfrekvens, alltså ett lågt bortfall har studien ett bra utgångsläge för att kunna generalisera respondenternas kunskaper. Detta gäller alla typer av studier men eftersom denna undersökning är relativt liten är det ännu viktigare med ett så lågt bortfall som möjligt. (Ejlertsson, 2014)
I denna undersökning deltog 16 klasser med elever i årskurs 9, antalet elever i varje klass varierar mellan 22–30 elever. 410 enkäter har blivit besvarade. Rapporterat av distribuerande lärare är ett sammanlagt bortfall på 49 elever, bortfall på grund av sjukdom var 38 elever, resterande 11 elever var under 15 år och därför inte behöriga att svara. Detta ger oss en svarsfrekvens på 89,3% vilket vi uppskattar som en bra svarsfrekvens.
3.5 Etiska överväganden
När studien och dess innehåll har utformats har förutom våra egna intressen och mål även de etiska aspekterna och den goda forskningsetiken reflekteras över. Även om den aktuella studien faller utanför ramen för etikprövnings-lagen, behöver de etiska aspekterna beaktas. Oavsett vilken typ av studie som utförs behöver skaparna av studien etiskt reflektera över sin undersökning (Ejlertsson, 2014; Vetenskapsrådet, 2002, 2017). Utformningen av undersökningen utgick från de fyra allmänna huvudkrav som finns; Informationskravet, som innebär att vi som undersökare behöver informera respondenterna om syftet med undersökningen (Ejlertsson, 2014; Vetenskapsrådet, 2002). Det innebär att det är tydligt för
18
respondenterna vilket syfte undersökningen har. Samtyckeskravet, innebär att respondenten har rätt att bestämma över sin egna medverkan (Ejlertsson, 2014; Vetenskapsrådet, 2002). Genom att varje enskild respondent aktivt godkänner sitt deltagande, samt blir informerad om att de kan välja att avbryta sin medverkan uppfyller vi detta krav. Konfidentialitetskravet, innebär att respondenterna ska avidentifieras (Ejlertsson, 2014; Vetenskapsrådet, 2002), eftersom vår enkät varken berör information som respondentens skola, kön, ålder etcetera är våra respondenter helt anonyma. Nyttjandekravet, innebär att den källdata som samlats in endast får användas för forskningsändamål (Ejlertsson, 2014; Vetenskapsrådet, 2002). All den data som samlas in kommer endast att användas för att slutföra denna studie.
Urvalsgruppen i den här undersökningen är elever i årskurs 9 som har fyllt 15, det innebär att våra respondenter själva kan samtycka till forskningen utan målsmans medgivande eftersom de kan ta till sig studiens syfte och själva avgöra vilken effekt studien kommer att ha på dem som individ (Codex, 2020; Vetenskapsrådet, 2002). Respondenterna i denna studie är lovade anonymitet, eftersom det inte finns någon data i enkäten som går att koppla till deras identitet vilket är betryggande utifrån konfidentialitetskravet.
3.6 Reliabilitet och validitet
Utan hög reliabilitet blir validiteten låg, reliabilitet handlar om huruvida en studies utförande är stabil, pålitlig etcetera och handlar om säkerheten och noggrannheten i mätningen (Hassmén & Hassmén, 2008). Validitet handlar om att det som planerats att mäta i studien är det som mäts (Ejlertsson, 2014; Trost & Hultåker, 2016).
3.6.1 Validitet
Studiens enkät skapades utifrån ett förbestämt syfte samt all den fakta som presenterats ovan, detta höjer studiens validitet (Ejlertsson, 2014; Stensmo, 2002). Undersökningens val av att inkludera kritisk granskning (av enkäten) samt pilotstudie ökar dess validitet. Det är viktigt att få fram om frågorna var formulerade på ett förståeligt vis eller om enkäten behöver revideras (Ejlertsson, 2014; Stensmo, 2002; Trost & Hultåker, 2016), vilket visade sig behövas mellan den kritiska granskningen och pilotstudien. Innehållsvaliditet (face validity) är begreppet som behandlar huruvida frågorna svarar på det som undersökningen syftar till att besvara. Att ha en god validitet på undersökningens frågebatteri innebär att frågorna som är ställda hänger ihop med studiens syfte (Ejlertsson, 2014).
19 3.6.2 Reliabilitet
Reliabilitet är ett mått på huruvida en mätning är stabil eller om den påverkas av yttre faktorer (Trost & Hultåker, 2016), likväl kan reliabiliteten mätas på den enskilda frågan ifall den vid en upprepning av studien kan tolkas annorlunda och således bidra till ett annat svar (Ejlertsson, 2014). Den aktuella studiens reliabilitet kring just mätningen är lägre än vad den kunnat vara än om det funnits möjlighet att fysiskt närvara för att distribuera enkäten själva. Reliabilitet sänks alltså eftersom all datainsamling sker på distans med externa distributörer på grund av COVID-19.
Enkätens enskilda frågors reliabilitet är stark då dessa är prövade både i den kritiska granskningen samt pilotstudien och respondenterna har förstått innebörden med frågorna och svarat på samma påstående (Ejlertsson, 2014; Eliasson, 2013; Trost & Hultåker, 2016). Enkätens frågor är utan negationer, vilket bidrar till en hög reliabilitet (Trost & Hultåker, 2016).
Ett test-retest skulle kunna bidra till ännu högre reliabilitet (Ejlertsson, 2014; Hassmén & Hassmén, 2008) men studiens omfattning och tidsbegränsning gör ett sådant test svårt att genomföra, därav endast en pilotstudie och sen den nedan presenterade undersökningen. Pilotstudien och undersökningens resultat överensstämmer med varandra vilket stärker studiens reliabilitet (Stensmo, 2002).
4.0 Resultat
I detta avsnitt kommer utvalda resultat från enkäten redovisas, alla svar i sin helhet finns att erhålla i bilaga 4. Resultaten presenteras i frågeställningarnas ordning. Först redovisas resultaten som berör elevernas erhållna kunskaper och intressen utifrån ämnets syfte. Därefter presenteras resultaten kopplade till de tre kunskapsområden som finns formulerade i läroplanen: rörelse, hälsa och livsstil samt friluftsliv och utevistelse.
4.1 Resultat utifrån frågeställning 1, kunskaper kopplade till ämnets
syfte
Nedan presenteras elevernas svar angående huruvida ämnet idrott och hälsa har bidragit till olika typer av insikter, intressen etcetera.
20 43% 44% 7% 6% Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls Vet inte 32% 38% 21% 9% Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls Vet inte
Undervisningen i idrott och hälsa har fått mig att utveckla ett intresse för att vara fysiskt aktiv
Figur 1.
Undervisningen i idrott och hälsa har bidragit till ett intresse för att vistas i naturen
21 59% 33% 4% 4% Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls Vet inte
Ämnet ska även bidra till hur de kan påverka sin hälsa. Nästkommande svar i tabell 1 behandlar detta.
Tabell 1. N= antal
Undervisningen i ämnet idrott och hälsa har… Instämmer helt N Instämmer delvis N Instämmer inte alls N Vet inte N
..bidragit till att jag fått en förståelse för vad hälsa är, hur jag kan skapa hälsa men även vad som bidrar till ohälsa.
50% 206 37% 152 4% 18 8% 34
..fått mig att förstå hur fysisk aktivitet påverkar den psykiska och fysiska hälsan
52% 214 35% 143 4% 18 9% 35 ..har givit mig förutsättningar att ge mig
goda levnadsvanor.
38% 158 44% 179 8% 33 10% 40
Vidare i ämnet idrott och hälsas syfte står det skrivet att eleverna ska få möjligheten att exempelvis utveckla sin samarbetsförmåga. För att få fram elevers uppfattning om huruvida undervisning de mött i idrott och hälsa har bidragit till att uppnå dessa syften ställdes fem påståenden i enkäten. Svaren på dessa presenteras i ordning nedan.
Påstående 1. I undervisningen har jag lärt mig att samarbeta med andra människor
22 56% 36% 3% 5% Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls Vet inte 54% 34% 6% 6% Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls Vet inte
Påstående 2. I undervisningen har jag lärt mig att visa hänsyn och respektera andra människor”
Figur 4.
Tabell 2. Påstående 3&4
N=antal
Påstående 5. Undervisningen i idrott och hälsa har givit mig möjlighet att delta och göra mitt bästa i olika fysiska aktiviteter.
Figur 5
Undervisningen i ämnet idrott och hälsa har givit mig…
Instämmer helt N Instämmer delvis N Instämmer inte alls N Vet inte N
… en bra uppfattning om hur min kropp fungerar; vad den klarar av och inte klarar av i olika typer av
aktiviteter.
41% 169 43% 175 8% 34 7,5% 32
23 4.1.2 Elevernas kommentarer
I enkäten fanns det en öppen fråga som öppnade upp för eleverna att addera någon kunskap som de ansåg att enkäten missat, eller om det var något annat de vill kommentera på.
• Jag har lärt mig att samarbeta med andra • Att ha kul
• Samarbeta
• Att ta hand om min hälsa och träna rätt
4.2 Resultat utifrån frågeställning 2: kunskaper inom ämnets tre
kunskapsområden
Här presenteras elevernas svar om deras kunskaper kopplat till ämnets tre kunskapsområden. Svaren kommer presenteras i tre olika kategorier beroende om de berör rörelse, hälsa och livsstil eller friluftsliv och utevistelse.
4.2.1 Rörelse
Tre påståenden som behandlar rörelse kopplat till styrdokumenten, kommer presenteras nedan i Tabell 3.
Tabell 3.
Genom ämnet idrott och hälsa har jag lärt mig hur…
Instämmer helt N Instämmer delvis N Instämmer inte alls N Vet inte N
… jag på olika sätt rör mig i olika miljöer.
65% 265 30% 123 1% 5 4% 17
…jag deltar i lekar, spel och
idrotter. 70% 287 25% 101 4% 17 1% 5
…jag anpassar mina rörelser efter
olika lekar, spel och idrotter. 60% 244 35% 144 3% 13 2% 9
24 57% 34% 4% 5% Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls Vet inte
4.2.1.1 Elevernas kommentarer
Ett urval av kommentarerna som handlar om rörelse är; • Jag har lärt mig att spela basketfia
• Att kasta en boll
• Jag har lärt mig att spela andra sporter som jag inte visste fanns • Olika gymnastikmoment
• Koordinationsförmåga
4.2.2 Hälsa och livsstil
Elever som slutar årskurs 9 bedöms i kunskapskravet sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Kunskaper inom detta kunskapskrav presenteras i figur 6.
Genom ämnet idrott och hälsa har jag lärt mig att sätta upp mål och planera träning och andra fysiska aktiviteter.
Figur 6.
Genom ämnet idrott och hälsa har jag lärt mig om olika skador som är förknippade med olika aktiviteter och hur jag kan förebygga dem.
Figur 7. 48% 39% 7% 6% Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls Vet inte
25
Nedan i Tabell 4 presenteras alla enkätens påståenden om påverkansfaktorer på kropp och hälsa i skolans styrdokument:
Tabell 4.
Genom ämnet idrott och hälsa har jag lärt mig hur…
Instämmer helt N Instämmer delvis N Instämmer inte alls N Vet inte N
… styrke- och konditionsträning kan påverka min kropp och hälsa.
65% 268 28% 116 3% 12 4% 14 …rörlighetsträning kan påverka
min kropp och min hälsa.
59% 241 30% 122 6% 27 5% 20 … mental träning kan påverka min
kropp och min hälsa.
46% 188 33% 133 13% 55 8% 34 … kost kan påverka min kropp och
min hälsa.
55% 225 36% 149 6% 24 3% 12 … alkohol kan påverka min kropp
och min hälsa.
37% 150 27% 110 28% 11 6
8% 34 … droger påverkar min kropp och
min hälsa. 40% 165 26% 106 25% 104 9% 35
… tobak påverkar min kropp och min hälsa.
41% 167 29% 121 22% 91 8% 31
N=antal
Undervisningen i idrott och hälsa har bidragit till att jag kan diskutera hälsa ur olika perspektiv(social-
,psykisk- och fysisk hälsa)
Figur 8 45% 39% 9% 7% Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls Vet inte
26 4.2.2.1 Elevernas kommentar
Här presenteras ett urval av elevernas kommentarer som rör kategorin hälsa och livsstil: • Att alla är på olika nivåer inom den fysiska utvecklingen
• Jag har lärt mig om olika muskeltyper. Jag har lärt mig om vilka negativa hälsoeffekter som kan och de facto orsakas av att inte träna eller på annat sätt inte vara fysisk aktiv.
• Hur viktigt det är att balansera mat med träning • Hur allt man gör påverkar kroppen.
4.2.3 Friluftsliv och Utevistelse
Genomgående i ämnets syfte, centrala innehåll samt kunskapskrav finns det formulerat att eleverna ska lära sig att planera, organisera samt genomföra friluftsliv. Nedan kommer det i tabell 5 presenteras påståenden som besvarar elevernas kunskaper om just detta.
Tabell 5.
Genom ämnet idrott och hälsa har jag lärt mig… Instämmer helt N Instämmer delvis N Instämmer inte alls N Vet inte N … hur jag planerar och organiserar friluftsliv. 53% 219 33% 136 6% 24 8% 31
… hur jag genomför/utövar friluftsliv. 57% 232 32% 132 4% 17 7% 29 … hur väder, lokala förutsättningar, regler
och lagar kan påverka hur jag planerar friluftsaktiviteter.
51% 208 33% 134 8% 34 8% 34
… hur jag ska bete mig i naturen med hänsyn till allemansrätten.
65% 268 29% 118 2% 9 4% 15
N=antal
I kategorin friluftsliv ingår även orientering, kunskapskraven säger att elever som slutar årskurs 9 ska kunna orientera sig i okända miljöer och använda sig av både av karta och andra hjälpmedel. Frågor angående detta presenteras nedan.
27 47% 40% 7% 6% Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls Vet inte
Genom ämnet idrott och hälsa har jag lärt mig att orientera i olika miljöer med hjälp av karta
Figur 9
Genom ämnet idrott och hälsa har jag lärt mig hur jag orienterar med andra hjälpmedel exempelvis kompass och GPS
Figur 10
Även nödsituationer såsom livräddning vid vatten under alla årstider tillhör friluftsliv enligt Skolverket. I figur 11 redovisas elevernas erhållna kunskaper i nödsituationer vid vatten under alla årstider.
Genom undervisningen i idrott och hälsa har jag lärt mig hur jag agerar vid en nödsituation vid vattnet, vid olika årstider och med olika typer av hjälpmedel
Figur 11 41% 33% 17% 9% Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls Vet inte 69% 24% 2% 5% Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls Vet inte
28 4.2.3.1 Elevernas kommentarer
Inom friluftslivsområdet skrev eleverna inte så många kommentarer men här är ett urval av de som skrivits:
• Jag har lärt mig göra mat på stormkök
• Planering av idrottsaktiviteter till exempel nattorientering • Olika tecken för orientering
29
5.0 Diskussion
Syftet med undersökningen är att kartlägga elever i årskurs 9 erhållna kunskaper i ämnet idrott och hälsa, dessutom ska resultaten jämföras med tidigare forskning för att se om huruvida undersökningens resultat stämmer överens med tidigare forskning kring ämnet idrott och hälsa.
5.1 Ämnets syfte och hur väl det implementerats i undervisningen
eleverna mött
Undersökningens resultat visar på att mer än 90% av eleverna, helt eller till viss del, upplever att de erhållits möjligheten att delta och göra sitt bästa i olika fysiska aktiviteter (se figur 5). 77% av eleverna, anger helt eller till viss del, att undervisningen har bidragit till att skapa en uppfattning om hur deras kropp fungerar, alltså vad den klarar av och inte klarar av i olika typer aktiviteter (se tabell 2). Det går att tolka skillnaderna i resultatet som att eleverna till stor del är fysiskt aktiva och deltar i olika fysiska aktiviteter under lektionerna i idrott och hälsa, men att reflektion kring rörelsen inte sker i samma utsträckning. Detta leder till att aktivitetens syfte går förlorat och påverkar hur eleverna uppfattar undervisningen och det som ska läras. Det vill säg att aktivitet utförs men vidare instruktioner, feedback och/ eller fördjupning inte sker om rörelsemönster och potentialen att lära elever nya motoriska färdigheter etcetera uteblir. Precis som Ekberg (2009) diskuterar i sin avhandling där resultatet visar på att lektionerna fokuserar på att reproducera kunskap. Utifrån den tidigare forskning som presenterats går det att se forskares problematiserande av ämnets syfte utifrån dess tradition av aktivering. Forskning kring ämnet idrott och hälsa och dess syfte fokuserar på ämnet i sig och varför det ska finnas i skolan. Larsson (2004) redogör för att eleverna kan förklara vilken aktivitet som sker men de upplever det problematiskt att återge syftet med aktiviteten. Detta leder till att det livslånga lärandet blir sekundärt.
Majoriteten av eleverna i undersökningen, 92%, håller med helt eller till viss del med att undervisningen har skapat förutsättningarna för lära sig att samarbeta (se figur 3). I påståendet i enkäten om att visa hänsyn till andra människor höll 88% av eleverna, helt eller till viss del, med om att undervisningen givit dem möjligheten att utveckla dessa egenskaper (se figur 4). Det visade sig även i kommentarerna från eleverna, där flertalet kommenterade att de lärt sig att samarbeta. Tolkningen av dessa resultat är att lärarna lägger stor vikt vid att eleverna ska samarbeta på lektionstid. Föreningsidrottens traditioner har troligtvis en stor påverkans på
30
lektionerna och vilken anda som ska finnas i idrottssalen. Många idrottslärare har en idrottslig bakgrund vilket även det kan vara en bidragande faktor till att samarbete prioriteras, återigen på grund av den viktiga aspekten av samarbete i ett lag. Dessa förmågor inkluderas exempelvis i studier av Thedin Jakobsson (2004) och Ekberg (2009) som båda framhåller att lärare ser samarbete och hänsyn som viktiga delar av ämnet.
Resultatet i enkätundersökning visar att 43% av eleverna instämmer helt i att ämnet bidragit till ett intresse för att vara fysiskt aktiv, 44% anger att ämnet till viss del har bidragit till att de har ett intresse för att vara fysiskt aktiv (se figur 1). Eftersom detta är en enkät, kan inte elever som då funnit intresse för aktivitet från familj, vänner etcetera uteslutas när de angett att ämnet endast till viss del bidragit till intresset, då habitus är en starkare påverkansfaktor. I enkätens påstående om huruvida undervisningen har givit eleven en bra självkänsla (se tabell 2) svarar 34% av eleverna att de instämmer helt i frågan om undervisningen bidragit till en bra självkänsla, 37% instämmer delvis och 17% instämmer inte alls. Tolkandet av dessa påståenden är att skolidrotten påverkar den enskilda individen olika. Ämnet har och är ett av de populäraste ämnena i skolan men det varierar också i olika åldrar. Då kroppen är i fokus och kroppsliga prestationer blir betygsatta kan det vara problematiskt för elever som känner osäkerhet för den fysiska aktiviteten. Detta skapar i sin tur en negativ inställning till både ämnet och fysisk aktivitet samt att de påverkar självkänslan negativt. Som Redelius och Larsson (2010) visar blir ämnet mindre populärt i högre åldrar, där kroppens fokus är en av anledningarna för den försämrade inställningen. Engström (2005) visar på att skolidrotten är viktig för att skapa en bra attityd gentemot fysiska aktivitet och en del barn och ungdomars enda möte med organiserad fysiska aktivitet sker på skolidrotten. Därför är det viktigt att ämnet syfte att skapa både en god självbild samt en positiv inställning till rörelse faktiskt blir uppfyllt.
Ämnet idrott och hälsa har som mål att bidra till elevers intresse att vara ute i naturen, undersökningen visar på att endast 38% instämmer delvis att undervisningen bidragit till ett intresse för utevistelse (se figur 2). 32% instämmer helt att idrotten givit dem ett intresse för utevistelser, medan 21% menar på att idrotten inte bidragit till ett intresse för utevistelser. Empiriska erfarenheter ger underlag till att spekulera i att omständigheter så som väder, vind, kläder etcetera kan bidra till att aktiviteterna under lektionstimmarna inte bidrar till de bästa erfarenheterna, och därför inte lockar ungdomar att bege sig ut i skogen. Friluftsliv och utevistelser handlar i många fall om orientering (Skolinspektionen, 2018) förutom det
31
inkluderar enligt Backman (2004) aktiviteter som vandring och aktivitet på is. Studier kring varför eleverna inte upplever dessa aktiviteter som lockande har inte hittats.
I kursplanen presenteras även hälsa som en viktig aspekt av ämnets syfte. Ämnet ska bidra till att eleverna ska få en förståelse för vad hälsa är, hur de kan skapa hälsa men även vad som kan bidra till ohälsa. Dessutom ska eleverna förstå hur fysisk aktivitet påverkar den fysiska och psykiska hälsan och även ge dem förutsättningar för att ge eleven goda levnadsvanor. Under dessa påståenden är det hög svarsfrekvens på de skattade svaren “instämmer helt” och “instämmer delvis” gällande om de erhållit kunskap inom detta område (för procentuella resultat, se tabell 1). Att svaren är så pass höga på dessa påståenden tolkas som att eleverna lär sig mycket om hälsa. De får goda kunskaper inom hälsa kopplat till fysisk aktivitet och hur stillasittande påverkar individen. En viss inkongruens uppstår mellan dessa svar och den forskning och de granskningar som gjorts inom området (Ekberg, 2009; Skolinspektionen, 2010; 2018) som visar att hälsa varit sparsamt förekommande under undervisningen. Att det visar sig vara så hög andel som instämmer på något sätt kan då förklaras genom både Quennerstedt forskning (2006;2008), som förklarar hur det patogena perspektivet har grepp om undervisningen, samt genom Brolin (2014) som upplyser om att det patogena perspektivet genomsyrar hela skolans verksamhet: Hälsa förstås och kopplas ihop med att det uppnås genom fysisk aktivitet och mindre stillasittande. Vår tolkning blir således att eleverna lär sig mycket om hälsa, men då hälsa som främst är kopplad till fysisk aktivitet, kost och motion för undvikande av fetma, och inte till andra viktiga aspekter kring vad som skapa hälsa och ohälsa.
Erhåller då eleverna den kunskap som önskas i det formulerade syftet? Sammanfattningsvis visar resultatet att majoriteten av eleverna får chansen att vara fysiskt aktiva och delta i olika aktiviteter men att aktivitetens syfte går förlorat. Närmare 9 av 10 av eleverna har erhållit kunskaper i samarbete, en aspekt som visat sig vara av stor betydelse för lärarna (Ekberg, 2009; Thedin Jakobsson, 2004). Resultatet visar på att den större delen av eleverna tycker att ämnet bidragit till intresset att vara fysisk aktiv. Dock är intresset gällande utevistelse inte lika positivt. Här anger en femtedel av eleverna att ämnet inte bidrar till ett intresse för att vara ute i naturen, något som kan förklaras av sämre erfarenheter och omständigheter under utevistelsen. Hälsa genomsyrar hela skolans styrdokument och har en del i ämnets syfte. Den kunskap som eleverna erhåller inom hälsa anges vara stor sett till de angivna svaren. Detta resultat kan dock diskuteras i samband med tidigare forskning (se Brolin, 2014; Quennerstedt,
