• No results found

ROT-avdrag för fönsterrenovering Motion 2018/19:1219 av Jan R Andersson (M) - Riksdagen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "ROT-avdrag för fönsterrenovering Motion 2018/19:1219 av Jan R Andersson (M) - Riksdagen"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Enskild motion M1597

Motion till riksdagen

2018/19:1219

av Jan R Andersson (M)

ROT-avdrag för fönsterrenovering

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över

möjligheten att även låta fönsterrenovering omfattas av ROT-avdraget och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Den tidigare alliansregeringens satsning på avdrag för reparationer samt om- och tillbyggnader har blivit en succé. Exempelvis sommaren 2010 beräknades svenskarna renovera sina hus för omkring 34 miljarder kronor. Hur stor del av detta som blir avdragsgill är svårt att avgöra, men den estimerade kostnaden för innevarande år kan med stor säkerhet överstiga de 3,5 miljarder kronor som regeringen avsatt i budgeten. Bland svenskarna har det nya permanenta och förbättrade ROT-avdraget blivit folkkärt.

ROT-avdraget har flera förtjänster och även några avigsidor. Till avigsidorna får räknas ett större administrativt merarbete och möjligen en ökad kreditrisk för

företagarna. Förtjänsterna ligger givetvis i att människor nu genom en mycket generös avdragsmöjlighet ges ekonomisk möjlighet att bygga om och till samtidigt som svenska byggjobb kan säkras.

En annan förtjänst med ROT-avdraget är att människor får möjlighet att se över sina bostäders energiförbrukning och på så sätt bidraga till lägre energiåtgång och därmed även till att uppnå regeringens klimatmål. Dock är det en stor brist i

ROT-avdragssystemets utformning att den kanske största möjligheten till energieffektivisering, det vill säga fönsterrestaureringar, inte omfattas av avdragsmöjligheter.

Vid renovering av äldre fönsterbågar kan, givetvis beroende på fönstrens skick, en energibesparing på upp till 35 procent vara realistisk. Ett renoverat fönster där glas med lågemissionsskikt används har därmed samma energiförluster som ett modernt

treglasfönster från 90-talet. Men utan möjlighet till avdrag för detta väljer dock många att istället göra andra, icke energibesparande men avdragsgilla hantverksarbeten.

Förutom att renovering av fönster kan vara viktigt ur ett kulturhistoriskt perspektiv bidrar detta givetvis även till minskad resursåtgång. Det är ur resurssynpunkt en ren förlust att kasta äldre välbyggda fönster vilka enkelt kan renoveras.

(2)

Lagen ger idag endast möjlighet till avdrag för arbeten som utförs på plats i hemmen. Eftersom renovering av fönster av praktiska och säkerhetsmässiga skäl i all väsentlig omfattning sker i egna verkstäder omfattas dessa arbeten i huvudsak inte av rätten till ROT-avdrag.

Givetvis finns möjligheten för den som önskar att genomföra även

fönsterrenoveringar på plats i bostäder med alla de olägenheter som detta kan innebära i form av damm, lukt och säkerhetsrisker med mera. Eftersom möjligheten att göra dessa arbeten i bostäder finns, existerar givetvis även möjlighet till fusk vad gäller avdrag för fönsterrenovering då det många gånger är svårt att kontrollera var arbetet de facto sker.

Regeringen bör därför se över möjligheten att även låta fönsterrenoveringar omfattas av ROT-avdraget.

Jan R Andersson (M)

References

Related documents

-CASE STUDIES Bo Lennart Persson DeponiGasTeknik, Sweden ABSTRACT: DeponiGasTeknik DGT AB is a consulting firm working in the Environment and Energy sector.. A special field

Kerstin Brodén, redaktör på Växjö University Press E-post: Kerstin.Broden@adm.vxu.se Telefon: 0470-708267. 

"Här börjar en bok om det som datorer kan men skrivmaskiner inte kunde, det vill säga hela den grafiska arsenalen av uttrycksmedel som desktop publishingtekniken gjort möjlig

Om det är så att språkanvändare har en unik tillgång till kunskap om sig själva (gällande föreställningar, avsikter, övertygelser etc) och att språkliga uttrycks innebörd

Ansatsen bidrar till att skapa utrymme för reflektion kring vår samtid och de sätt varpå vi talar om skola, utbildning och framtid.. Hur kommer det sig att vi talar om

Connecting teacher estimations of concentration problems with actions to handle them shows that they have a very modulated panorama using different alternatives concerning the

Säljö diskuterar utförligt begreppet mediering och menar att i ett sociokultu- rellt perspektiv, fysiska, liksom intellektuella och språkliga, redskap medierar verkligheten

För det första måste forskning, låt säga om hur elever lär sig eller om skolan förr, åtminstone i det långa loppet mynna ut i resultat som är till gagn för lärare,