Mathematics and music

(1)

Lärande och samhälle

Matematik och lärande

Examensarbete

15 högskolepoäng, avancerad nivå

Matematik och musik

Mathematics and music

Sofia Thorbjörnsson

Lärarexamen 210hp Examinator: Peter Bengtsson

Matematik och lärande Handledare: Troels Lange

2014-06-03

(2)

(3)

3

Sammanfattning

Syftet med undersökningen är att få en uppfattning om vilka matematiska aktiviteter som genomförs och kan genomföras under sångstunder på förskolor i Sverige och om de genomförs på ett sätt så att barnen arbetar mot målen i läroplanen. Detta eftersom mycket forskning tyder på att mycket matematikinlärning kan ske under

sångstunder/musiklektioner. Teori och forskning säger att musik kan utveckla matematiken hos barn på många olika sätt.

Min metod var att observera en sångstund på tre förskolor i en kommun och därefter intervjua förskollärarna som höll i sångstunderna.

Resultatet visade att lärarna använde en hel del matematik under sångstunderna som det är, några mer medvetna om det än andra. Det visades även att pedagogerna anser att matematiken passar bra ihop med musik. Jag kan se vilka matematiska och musikaliska aktiviteter som genomfördes.

Min önskan är att pedagoger ska ge barnen mycket matematikkunskaper under en sångstund. Det märks att där finns matematik till och med om vi inte lyfter det speciellt mycket. Tänk då vad som händer när pedagogen verkligen tänker på att lägga upp det matematiskt. Det jag i synnerhet ser i resultatet är att det är enkelt att få in matematik under sångstunderna och tycker därför att vi borde passa på att göra det.

(4)

(5)

5

Innehåll

Sammanfattning ... 3 Innehåll ... 5 Inledning ... 7 Syfte ... 8 Litteraturgenomgång ... 10

Metod och genomförande ... 17

Resultat ... 21

Analys och teoretisk tolkning ... 29

Slutsats och diskussion ... 34

(6)

(7)

7

Inledning

Forskningen är mycket begränsat inom området jag vill undersöka. Det vill säga att det finns ett forskningsbehov inom området. Det finns även ett samhälleligt intresse inom ämnet för min forskningsfråga. I dagens samhälle är det mycket diskussioner om att eleverna i grundskolan inte klarar betygen. Detta visar på att vi redan i tidig ålder måste börja arbeta mot att höja eleverna kunskaper. Förkunskaperna läggs redan på förskolan och arbetas därefter vidare med i skolan. Jag har även ett eget intresse i forskningsämnet då jag sedan tidigare är utbildad musikalartist och arbetat som teater- och musikalledare för barn 6-15år. I lärarutbildningen har jag huvudämnet matematik och vill därför gärna kunna kombinera dessa två som enligt min åsikt passar så bra ihop.

Emanuelsson och Doverborg (2006) skriver att sånger, ramsor och sagor är fyllda av matematik som väntar på att bli använda. Pedagogerna ska hitta matematiken för att kunna synliggöra den och föra kunskapen vidare till barnen. ”Det handlar då om att lärare utmanar barn och professionellt arbetar med att synliggöra den matematik om finns i lek, vardagsaktiviteter och teman” (Doverborg, 2006, s. 8).

Kan förskolelärare uppfatta samt hitta matematiken i sångstunder och tar de upp det med barnen? Tidigare forskning och litteratur beskriver hur viktigt det är att integrera matematiken med musiken.

Doverborg och Pramling Samuelsson (1999) skriver att det inte räcker med att matematiken finns utan att pedagogen måste upptäcka den och lära barnen. För att kunna visa barnen matematikens värld måste pedagogerna först upptäcka matematiken, därefter går det att få barnen intresserade och lära dem enligt Doverborg och Pramling Samuelsson. Mina uppfattningar från arbetslivserfarenheter och erfarenheter från min verksamhetsförlagda tid är att en del matematik så som rumsuppfattning inte ses som matematik. Att enkla begrepp tänks på som en självklarhet men inte som matematik. Ulin (2003) skriver om att puls, takt och rytm är musikens byggstenar samt att musik och matematik hör ihop. Musiken består av matematiska mönster som t.ex. puls, tempo, takt, rytm. Han skriver några förslag på var eleverna kan använda musik i skolan, tillexempel att eleverna kan addera notvärden inom en takt när de arbetar med bråkräkning. På gymnasiet kan man använda musik så som kvintcirkeln vid

(8)

8

logaritmräkning. Min fundering är då hur man kan använda sig av matematiken i musiken redan tidigare, vilka aktiviteter som kan användas med barnen på förskolenivå och känner lärarna till den enkla matematiken inom musiken?

Löfgren och Ebbelind (2010) skriver att de estetiska ämnena passar bra för

ämnesintegrerad undervisning. Författarna menar att arbete med musik och matematik integrerat kan fånga upp barnens olika förmågor. De menar också att det kroppen gör minns vi bättre, vilket kan nyttjas inom matematiken. Rörelse kan ske på många olika sätt på sångstunderna för att förstå och lära matematik. Matematik som kan läras genom rörelse kan bland annat vara att räkna till pulsen, att få rumsuppfattning och att använda sånger med innehåll av olika matematiska begrepp så som lång och kort. Det finns många begrepp inom matematiken som jag har uppfattat det som att många i samhället inte ser som matematik, så som storlek och riktning.

Solem och Reikerås (2004) skriver att de ställt frågan varför man ska arbeta med matte och musik tillsammans. ”För att det är roligt” svarar barnen. (Solem & Reikerås, 2004, s. 5). ”Vi är vana att dela in matematiken i geometri och talräkning, algebra och

ekvationer, statistik och sannolikhetskalkyler” (Solem & Reikerås, 2004, s. 9). Matematik finns i barnens vardag och pedagoger bör använda sig av det som finns i barnens liv, däribland musik.

Wiklund (2001) sitter i mitten av rummet och låter de små barnen få röra sig fritt när hon spelar och sjunger. Detta gör att de får en rumsuppfattning och visar att även de minsta barnen kan utveckla sin matematik genom sångstunder. Mycket litteratur förklarar hur äldre barn i skolan kan nyttja musiken för att lära sig matematik men här får vi ett konkret förslag på hur småbarn kan ta del av musiken.

Syfte

Syftet med undersökningen är att se hur förskolelärare använder matematiken i sångstunder samt om/hur de uppmärksammar detta för barnen.

Problemställning

Huvudfråga

(9)

9

 Hur engagerar förskolelärarna barnen i matematiska aktiviteter under en sångstund?

Delfrågor

 Vilka matematiska aktiviteter använder förskolelärarna under en sångstund?  Vilka musikaliska aktiviteter använder förskolelärarna under en sångstund?  På vilka sätt engageras barnen och på vilka sätt är de deltagande?

(10)

10

Litteraturgenomgång

Mycket av den tidigare forskning som finns visar att matematik kan utvecklas med hjälp av musik. I min litteraturgenomgång kommer jag skriva vad forskade har undersökt inom ämnena matematik och musik ihop. Jag kommer börja med att skriva om vad utländsk forskning har fått för resultat, därefter svensk forskning och till sist vad läroplanen och utbildningsdepartementet har för åsikter i frågan.

Cheek och Smith (1999) redogör i sin inledning om tidigare forskning där neurologer misstänker att barn tränar kortikalneuroner, cellerna som bygger upp hjärnbarken och där information går fram och tillbaka, när de involveras i musik. Detta gör att de

möjligtvis ökar sin intelligens och kan bli bättre inom bland annat matematiken. Vidare redogör de annan forskning där det är rapporterat om att ungdomar med träning inom musik tenderar att ha högre bedrifter inom matematik. I artikel kan det läsas att Iowa Tests of Basic Skills matematiska poäng jämfördes mellan elever i årskurs åtta som hade fått privat undervisning i musik jämtemot de som inte hade fått det. I analysen indikerade de på att de elever som tidigare fått privat undervisning i över två år hade bättre kunskaper inom matematiken. Däremot visade testerna att eleverna som hade haft keyboard som privatundervisning var bättre på matematik än de som hade haft

privatundervisning i annan musik.

Armistead (2007) redovisar förskolan Kaleidoscope i en granskad artikel. Armistead är chef över tidiga åldrarna på Settlement musikskolan i Philadelphia, Pennsylvania, som idag är den största och en av de äldsta kommunala musikskolor i USA. 1990

expanderade skolan och startade en förskola som skulle lära ut musik och andra kreativa ämnen till tre- till femåringar, Kaleidoscope. De flesta av deras 100 elever kommer från familjer med låg inkomst där barnen ofta har fått stipendier. De har licens som daghem och akademisk förskola och har vunnit flera priser. Barnen på förskolan får lära sig matematik med hjälp av musik och de har bra resultat av detta. Författaren skriver hur barnen får lära sig mönster genom de estetiska lektionerna, detta utvecklas även av att de befinner sig i olika lokaler. Alla lektioner i de estetiska rummen gör att eleverna vill lära sig mer i klassrummen. All motorik barnen lär sig med hjälp utav musiken samt instrumenten utvecklar deras djuplärande och långtidsminne. Aktiviteter som att röra på sig till musik och att spela instrument etablerar en djupgående känsla för

(11)

11

överrensstämmelse, vilket är basen för räkning och förståelse för matematik. Min syn på artikeln är att den är vinklad till arbetssökande och skriven på ett sätt för att få folk intresserade av skolan både som jobb och till att ha sina barn där. Artikeln är skriven mycket positivt och utförligt över hur skolan fungerar och där finns med telefonnummer och hemsideadresser om man är intresserad av att bli lärare etcetera. Men de förklarar hur barnen lär sig matematik genom musik och rörelse vilket är intressant, däremot har de bara med positiva synsätt i artikeln.

Shilling (2002) började sin lärarkarriär som musiklärare. Han skriver att det finns stora möjligheter att utforska matematiska begrepp genom upplevelser av slag, varaktighet av ljud, rytmiska mönster och tempo. Eftersom barn har hört musik långt innan de kommer till skolan ger det möjlighet att utforska olika matematiska begrepp. I flera hundra år har barnvisor, studsande rim och vaggvisor fångat barns uppmärksamhet genom att

musikens rytm och de matematiska mönstren har varit inbäddade i dem. I artikeln beskriver Shilling några olika musikaktiviteter innehållande matematik han har utfört så som att han i en klass där barnen ville höra samma sång varje gång började fundera på mönster inom sångerna. Han ville stimulera barnens matematiska tänkande genom att använda den starka och jämna pulsen i sången. Han tog med en klocka med pendel till klassen och de började tillsammans röra sig i takt med pendeln tillexempel genom att gunga höften från sida till sida eller huvudet. Medans han sedan sjöng en sång fick barnen röra sig i olika hastigheter i förhållande till rytmen i sången. Barnen började instinktivt att dubblera och fyrdubbla. En annan aktivitet Shilling genomförde var att utveckla tolkning av mönster genom dramatisering. Medans Shilling sjöng fick barnen göra rörelser till så som att sova, sträcka på sig, gå, hoppa, springa, bli trötta och stanna. Ändrade hastigheter från långsam till snabb och tillbaka igen. Han klargjorde för barnen på förskolan att det var matematiska mönster de skapade. Han ville också få barnen att förklara sina egna rörelsemönster och ställde frågor om hur de rörde sig i en viss sekvens tillexempel när musen gick. Han fick dem att förstå att de rörde sig långsamt när de gick, snabbt när de hoppade och frågade sen hur de rörde sig när de började gå igen. De kom fram till mönster så som långsamt,

långsamt-snabbt-snabbt och långsamt-långsamt-snabbt-snabbt-stopp. Shilling har uppmärksammat att barn tycker om

sjalar som rör sig i olika hastigheter i takt till musik. Barnen rör även sin kropp i samma tempo. Han föreslår att lärare gör en skiva med musik i olika hastigheter med paus emellan som barnen kan röra sjalen i takt till. Shilling har även aktiviteter som kan

(12)

12

ändras från att vara enbart rytmövning till att även innehålla räkning. Han sjunger att hoppa över en tändsticka. När ett barn hoppar räknar de andra. Tillexempel om ett barn hoppar över tre tändstickor sjunger de andra tre tändstickor, en två, tre. En kollega till Shilling har på en förskola genomfört aktiviteten med att klappa rytmen i barnens namn. Hon gjorde olika aktiviteter utifrån detta så som att barnen skulle hitta en tvilling som hade lika många klappar i sitt namn. Hon tog även fram två barn och klappade ett av namnen utan att säga någonting och de andra skulle gissa vilket namn hon klappat. Barnen blev inspirerade och la till mellannamn och efternamn för att matcha andra barn. Shilling skriver i artikeln att barnen lär sig exempelvis klassificering, jämförelse,

ordning och mätning genom musik. Han skriver även om att få in musikaktiviteter naturligt i barns engagemang med matematik och rörelse vilket för barnen kan utveckla en logisk/matematisk och musisk/rytmisk intelligens på sätt vi aldrig kunnat tänka oss förr (Shilling, 2002).

Geist och Geist (2008) frågar sig om vi kan få bättre matematiska kunskaper av att lyssna på Mozart. De skriver att det inte finns någon direkt länk mellan att passivt lyssna på musik och öka förståelsen för matematik. Däremot finns det bevis på att aktiv musikupplevelse, så som sång eller instrumentinlärning, kan förbättra hjärnans

utveckling. Geist och Geist (2008) beskriver forskning som föreslår att aktivt medverkande i musik kan stödja framväxande matematik, så som tidig

mönstererfarenhet och ett-till-ett överrensstämmelse. Redan som spädbarn kommer barnen i kontakt med matematik genom musikens mönster. Om en trumma spelas börjar barn röra sig i takt med trummans ljud eller i alla fall stanna upp och närma sig ljudet. En indikation på att små barn kan reagera på musik och de matematiska konstruktioner det innehåller enligt Geist och Geist. De skriver även att om lärare kan känna igen några musikaliska element och undersöka hur de är relaterade till matematik kan de lära sig att använda dem till att utveckla små barns matematiska tänkande. Geist och Geist hävdar att ett stadigt tempo, det vi känner när vi hör musik, har matematiska lärdomar. Om vi gör musikaliska aktiviteter som att klappa eller marschera i ett stadigt tempo hjälper detta barn att förstå numeriska förhållanden. Vidare menar Geist och Geist att små barn inte förstår räknande och siffror men de förstår mer/fler. Om man tillexempel klappar en gång och säger till barnet att klappa fler gånger. Barnen kan lära sig matematiska

mönster genom att höra skillnaden på förhållande mellan rytm, takt och ord i en sång. Orden representerar rytmen och klapparna på tillexempel knäna representerar takten.

(13)

13

Enligt Geist och Geist lär sig barn även mönster genom att upprepa i sånger och härma läraren. Alla lärare kan göra musikaliska aktiviteter. Om pedagogen själv inte kan sjunga kan en ramsa genomföras.

Sullivan (1966) beskriver John Deweys filosofi, ”med principerna av demokrati som bas skapade Dewey ett nytt koncept av inlärning med betoning å erfarenhet och tillväxt” (Sullivan, 1966 s.391, egen översättning). Han beskriver att Deweys åsikt var att

inlärning inte skulle vara påtvingat eller ihälld kunskap i barn. Inlärning måste börja genom barnens kapasitet, intresse, vanor och instinkter. Genom detta ska aktiviteter skapas för att inlärning ska ske. Detta var Deweys stora del i inlärningen, att det ska ske på barnens intresse genom aktiviteter. Läraren kan guida aktiviteterna genom

diskussioner och förslag. Deweys filosofi räknas bland progressivt lärande även om han själv inte såg det helt så.

Löfgren och Ebbelind (2010) skriver olika matematiska begrepp som kan läras genom musik så som begreppen öka, minska, udda, jämna, första, sista, mer än, mindre än, före, efter, varannan, hel, halv, tid, höger, vänster, fram, bak, först, sist, mittemellan, i, framför, utanför, på, bakom, innanför, överst, bredvid, underst, uppåt, neråt. Flera av dessa begrepp handlar om rumsuppfattning vilket är en stor del av den matematik som barnen lär sig på förskolor.

Jederlund (2002) skriver att genom sånger och ramsor kan barnen träna intonation och uttal. Detta kan i sin tur bidra till att förenkla läs- och skrivinlärning för barnen. Genom lek och fantasi föds lärande (Jederlund, 2002). Matematiskt lärande kan till stor del födas genom lek. Det är viktigt att lärarna tar till vara på leken och fantasin, den matematik som finns i det vardagliga innehållet.

Det finns även sånger/ramsor som innehåller matematik. Exempel på sånger/ramsor innehållande matematik ges av Doverborg och Pramling (1999, s. 44), ”En elefant balanserade” och ”Fem fina fåglar satt på en gren.” är exempel som ges.

Denna typ av ramsor bygger oftast på upprepning och räknande i någon form. Även om barn inte primärt lär sig att uppfatta antal eller att räkna genom att vara delaktiga i dessa eller liknande ramsor, så får barn i alla fall en upplevelse av rytmen i uppräknandet. Det är kanske just denna

känsla för upprepning och kontinuiteten, som i t.ex. räkneramsan, som är

det viktigaste med att man använder ramsor av denna sort. I den första ramsan sker en upprepning som leder till en ökning eftersom det

(14)

14

tillkommen en elefant varje gång. I den andra ramsan ges barnen tillfälle till att räkna upp räkneramsan från ett, men också att para samman ett finger med det uppräknade räkneordet. I denna ramsa handlar det om en fågel som flyger iväg, dvs. det sker en minskning. (Doverborg och Pramling, 1999, s. 44-45)

Sterner (2006) skriver om att barn tycker om att räkna klappar i sitt namn, vilket kan ses som en ramsa. ”To-ve” har två klappar och ”i-sa-bell” har tre klappar, detta kan

pedagogen göra till en matematisk diskussion med begreppen ”fler än”, ”färre än”, ”lika många”, ”inte lika många”, ”flest” och ”minst antal”. (Sterner, 2006, sid. 53)

Det finns även den klassiska ramsan

”Ett, två, tre, fyra – alla byxor äro dyra den som inga byxor har

han får gå med rumpan bar Eller…

Ett, två, tre, fyra alla byxor äro dyra fem, sex, sju, åtta jag vill sitta på en potta nio, tio, elva, tolv

jag tror jag sätter mig på golv.” (Jernström och Lindberg, 1995, s. 96)

Enligt utbildningsdepartementets bakgrundsdokument till läroplanen kommer matematiken in i alla andra ämnen.

Förskolans grundsyn är att barnen har rätt att utveckla alla sina uttrycksmedel, där lek, bild och form, teknik, konstruktions- och

bygglekar, rörelse- och idrottslekar, musik, sång, rytmik, drama och dans är lika viktiga delar som kommunikation via språk eller text. Barns lek och skapande kan inte särskiljas från deras lärande, då det är samma tankeprocess som aktiveras när barn uttrycker sig i exempelvis dramalek eller bildskapande som när barn försöker skapa förståelse och lösa ett matematiskt problem eller omvänt använder matematik och teknik för att göra en hållbar konstruktion i skapande och bygglek. På så sätt blir matematik och lek både mål och medel. (Utbildningsdepartementet, 2010, sid. 5)

Utbildningsdepartementet anser att de kreativa ämnena och lekarna är lika viktiga. Allt måste sammanlänkas för att barnen på bästa och enklaste sätt ska få ny kunskap.

(15)

15

”I läroplanen framhålls det genomgående att barns delaktighet och inflytande är mycket viktigt..” Palmer (2012).

Här nedanför ges en sammanställning av vilken litteratur som säger vad och vilka författare som säger liknande saker. Jag har kategoriserat in författarnas olika åsikter under olika matematiska kategorier för att se likheter i det de säger.

Författarnas åsikter Gemensam matematik Cheek och Smith (1999): elever med privat

undervisning i musik hade bättre kunskaper i matematik.

Träning i musik ökar kunskap i matematik Armistead (2007): barn som får lära sig matematik

med hjälp av musik och skolan har bra resultat av detta.

Armistead (2007): barnen på förskolan får lära sig mönster genom de estetiska lektionerna.

Mönster

(upprepning, symmetri, regularitet) Shilling (2002): det finns stora möjligheter att

utforska matematiska begrepp genom upplevelser i slag, varaktighet av ljud, rytmiska mönster och tempo.

Barnvisor, studsande rim och vaggvisor fångat barns uppmärksamhet genom musikens rytm och de matematiska mönstren…

Geist och Geist (2008): forskning föreslår att aktivt medverkande i musik kan stödja framväxande matematik, så som tidig mönstererfarenhet och ett-till-ett överrensstämmelse.

Barnen kan lära sig matematiska mönster genom att höra skillnaden på förhållande mellan rytm, takt och ord i en sång.

Ulin (2003): musiken består av matematiska mönster som t.ex. puls, tempo, takt, rytm. Armistead (2007): aktiviteter som att röra på sig till musik och att spela instrument etablerar basen för räkning…

Geist och Geist (2008): musikaliska aktiviteter som att klappa eller marschera i ett stadigt tempo hjälper detta barn att förstå numeriska

förhållanden.

Doverborg och Pramling (1999): det finns sånger/ramsor som innehåller matematik. ”En

(16)

16 elefant balanserade” och ”Fem fina fåglar satt på en gren.” är exempel som ges.

Räkning Sterner (2006): barn tycker om att räkna klappar i

sitt namn. Pedagogen kan göra detta till en matematisk diskussion med begreppen ”fler än”, ”färre än”, ”lika många”, ”inte lika många”, ”flest” och ”minst antal”.

Löfgren och Ebbelind (2010): matematik kan läras genom rörelse, tillexempel att räkna till pulsen.

Löfgren och Ebbelind (2010): matematiska begrepp som kan läras genom musik. Är bland annat begreppen öka, minska, udda, jämna, första, sista, mer än, mindre än, före, efter, varannan, hel, halv, tid, höger, vänster, fram, bak, först, sist, mittemellan, i, framför, utanför, på, bakom, innanför, överst, bredvid, underst, uppåt, neråt.

Jämförelseord

Shilling (2002): barnen lär sig exempelvis klassificering, jämförelse, ordning och mätning genom musik.

Löfgren och Ebbelind (2010): rumsuppfattning kan läras genom rörelse.

Rumsuppfattning Wiklund (2001): barnen utvecklar sin

rumsuppfattning om de får röra sig fritt till musik.

En sammanfattning av tabellen är att det är många forskare som säger liknande saker. De framhäver att matematik kan utvecklas genom musik. Framför allt mönster, räkning, jämförelseord och rumsuppfattning. Genom detta kan ses att matematiken kan användas under musikaliska aktiviteter genom hela skolgången.

(17)

17

Metod och genomförande

Mina problemfrågor lägger upp för en empirisk undersökning, vilket innebär att det sker insamling, bearbetning och analys av data från exempelvis intervjuer, enkäter,

observationer eller fallstudier enligt Malmö högskolas examensarbetesguide. ”Med termen empirisk menas att utsagorna i princip är testbara och bygger på någon form av kontakt med verkligheten.” (Backman, 2008 s. 27)

Metoderna jag valt är observation, intervju och sedan en analys av detta. Det finns andra metodalternativ, så som enkätundersökning. Jag valde mina metoder då dessa ger en tydlig och klar bild av hur lärarna arbetar och tänker, och jag får se hur pedagoger arbetar inför min framtid som pedagog. Metoderna är relevanta till mina frågeställningar då de får fram svaren om vilka aktiviteter som genomförs och hur lärarna tänker om det och därför besvarar mina frågor. Huvudfrågan ”Hur engagerar förskolelärarna barnen i matematiska aktiviteter under en sångstund?” får vi svar på genom delfrågorna.

Delfrågorna ”Vilka matematiska aktiviteter använder förskolelärarna under en sångstund?” och ”Vilka musikaliska aktiviteter använder förskolelärarna under en sångstund?” besvaras genom enbart observation. Den sista delfrågan ”På vilka sätt engageras barnen och på vilka sätt är de deltagande” besvaras genom både observation och intervjuer.

Tre förskolor i en kommun i södra Sverige har blivit besökta och en sångstunder per förskola har observerats för att se vilken matematik förskolelärarna använder under sångstunderna. Anledningen till valet av tre förskolor är att få en bild av hur olika förskolelärare arbetar, och att få svar på frågorna i syftet som har med vilka aktiviteter som genomförs att göra. Att jag inte valt fler än tre förskolor är för att jag vill fördjupa mig i de tre och gå in på vad som görs och vad som kan göras istället för att gå på ytan på fler. Resultatet blir inte representativt för hela Sverige med observationer enbart på tre förskolor i en kommun södra Sverige, men det blir en fallstudie och kan ge en bild av hur förskolelärare arbetar och hur vi kan arbeta i framtiden.Jag har valt förskolor som varit lämpliga och praktiska för mig.

När jag observerar sångstunder ska jag både anteckna och spela in ljud med hjälp av diktafon för att inte missa någonting. När jag observerar har jag valt att sitta

(18)

18

Att gestikulera är en stor del av språket och jag vill ha möjlighet att se språket på

samma sätt som barnen. Under observationen kommer jag titta på om förskolelärarna tar upp någon matematik och om de förmedlar detta till barnen. Med tar upp menar jag enbart den matematik vi ser, vad för matematik finns med. Med förmedlar försöker jag få fram om de säger till barnen att detta är matematik, om lärarna lyfter det

matematiska. Använder de sig av ramsor/sånger innehållande matematik? Får de göra rörelser som kan kopplas till matematik? Säger pedagogerna eller barnen någonting med matematisk innebörd?

Förskolelärarnaintervjuas efter observationen för att få en bild av vad dem ser som matematik, vilka begrepp som finns inom matematiken som förskolebarn kan lära sig. I intervjun tas också upp om pedagogerna själva tycker att de använder sig av matematik under sångstunderna. Däremot får pedagogen inte veta innan vad min undersökning berör för att de inte ska kunna tänka annorlunda om innehållet, utan det berättat jag när vi sätter oss ner för intervjun. Jag valde att spela in samtliga intervjuer med hjälp av en diktafon. Jag gjorde det i enlighet med Johansson och Svedners (2004)

rekommendationer som är bland annat att den intervjuade ska kunna avbryta när som, att inspelningen bara kommer avlyssnas av mig och raderas efter att jag bearbetat informationen. Doverborg och Pramling (2003) påpekar fördelarna med att spela in intervjun då man slipper anteckna under tiden samtalet pågår, något som kan vara svårt att hinna med och genom bandningen undviker man således att utelämna något vid analystillfället. Jag vill ha möjlighet att vara engagerad i undersökningen och diskussionen istället för att föra anteckningar. En förskolelärare per observation kommer att intervjuas vilket blir läraren som håller i sångstunden eller har den största delen av sångstunden. Intervjun sker i tyst och enskilt rum där jag och förskoleläraren sitter. Detta för att pedagogen ska få tid att tänka och inte bli störd under tiden. Förskoleläraren ska redan innan intervjun få veta att det inte tar längre än femton minuter att göra intervjun för att han/hon inte ska känna någon stress.

Frågor som kommer ställas under intervjun är:

1. Tänkte du på om det fanns någon matematik i sångstunden? Om pedagogen svarar ja:

(19)

19 3. När fanns matematiken?

4. Tog du upp det med barnen? Varför/varför inte? Om pedagogen svarar nej:

2. Skulle du nu i efterhand kunna tänka om det fanns någon matematik under sångstunden?

3. Vad för matematik och när fanns den i så fall?

4. Varför valde du att inte ta upp detta med barnen under sångstunden?

5. Skulle du kunna ge exempel på begrepp inom matematik som kan användas inom förskolan?

6. Vilka av dessa begrepp skulle du kunna se användas inom en sångstund? 7. Skulle du i framtiden kunna använda matematik under sångstunderna? Resultatet kommer att analyseras utifrån bland annat Bishops sex matematiska aktiviteter som skrevs redan 1988, de finns att läsa om i utbildningsdepartementets ”Förskola i utveckling – bakgrund till ändringar i förskolans läroplan” (2010). Utbildningsdepartementet hävdar att de matematiska aktiviteterna gör att barnen kan uppnå alla mål från läroplanen. Aktiviteterna tar upp hur vi senare i livet använder oss av matematiken i vardagen. Det blir enklare att under observation av sångstunder ha målen och dessa sex aktiviteter för att jämföra och se vilka delar som kommer upp och arbetas med.

1. Räkna

– Att systematiskt urskilja, jämföra, ordna och utforska mängder av föremål. Utforska grundläggande egenskaper hos tal och samband mellan olika tal för att ange ordning och antal. Skapa representationer av resultat av undersökningar. Erfara tal med konkret material, teckningar, bilder, diagram, ord och andra uttrycksformer samt utveckla symboliskt tänkande.

2. Lokalisera

– Att uppleva, jämföra och karakterisera egenskaper hos rummet, inomhus, utomhus, i planerad miljö och natur. Orientera sig i relation till omgivningen. Utveckla sin kroppsuppfattning. Upptäcka och utforska egenskaper hos begrepp för position, orientering, riktning, vinkel, proportion och rörelse. Skapa representationer av sig själv och omgivningen med konkret material, teckningar, bilder, ord och andra uttrycksformer samt utveckla symboliskt tänkande.

(20)

20

– Uppmärksamma och undersöka olika typer av egenskaper hos föremål och fenomen, t.ex. storlek, temperatur, längd, bredd, höjd, vikt, volym, hållfasthet och balans. Jämföra, ordna, bestämma och uppskatta egenskaper samt se likheter och skillnader. Skapa representationer av egenskaper och jämförelser med konkret material, teckningar, bilder, ord och andra uttrycksformer.

4. Konstruera

– Sortera och karakterisera objekt med tanke på egenskaper som storlek, form, mönster och samband. Formge och konstruera former och objekt med olika material. Utforska egenskaper hos geometriska objekt som t.ex. cirklar, trianglar, och rektanglar. Representera konstruktioner med avbildningar, ord och andra uttrycksformer. Resonera kring egenskaper, perspektiv och proportioner.

5. Leka

– Fantisera, uppfinna, uppleva och engagera sig i lekar med mer eller mindre formaliserade regler. Leka tillsammans med barn och vuxna. Resonera kring förutsättningar, strategier, regler, undantag, chans, risk och gissningar.

6. Förklara

– Utforska vägar för att finna förklaringar på egna och andras frågor genom att experimentera, testa, föreslå, förutsäga, reflektera, granska, generalisera, argumentera och dra slutsatser. Uppleva, uppmärksamma och resonera om orsak och verkan. Ge förklaringar med konkret material, teckningar, bilder, ord och andra uttrycksformer.

(21)

21

Resultat

I resultatet kommer det i parentes redovisas vilka av Bishops sex matematiska aktiviteter innehållet tillhör. Detta kommer förklaras mer och användas i analysen. Observation och intervju 1

En förskolelärare höll i sångstunden och en pedagog som var resurs till ett av barnen medverkade bland barnen. Det var fyra barn som deltog under sångstunden då flera som skulle medverkat blev hämtade av sina föräldrar precis i starten. Barnen var 2-5år gamla. Förskolan ligger i ett mångkulturellt område och har bara barn med andra modersmål än svenska.

Sångstunden genomförs veckan efter påsken. Förskoleläraren släcker lampan för att få mysstämning. En korg med spännande rekvisita gör att läraren direkt får barnens

uppmärksamhet. Läraren svarar på barnens frågor och vad de är intresserade av. En liten korg visas upp, i den finns det små kycklingar av flörtkulor och ett riktigt ägg. De börjar med att göra ett experiment där läraren knäcker ägget för att barnen ska få se hur ett ägg ser ut om det inte är kokt eller stekt. Pedagogen frågar barnen om de ätit ägg hemma och om de sett ett rått ägg förut, vilket ingen har. Därifrån övergås det till musik genom att förskoleläraren lägger ner rytmägg i korgen bland kycklingarna. Men först ska de göra en övning med trumman innan barnen får välja ett instrument var. En

namnövning/rytmövning görs med trumman. Förskoleläraren börjar med att slå rytmen i barnens namn. Frågan är hur många stavelser namnet består av. När ett namn slagits håller läraren upp så många fingrar som det finns stavelser i namnet och säger antalet

(Räkna). Ett barn har fyra stavelser vilket påpekas var ”många” (Räkna). Det blir lite

förvirring då ett barn vars namn har tre stavelser blir förbryllad och säger ”Nej, jag är fyra år” vilket reds upp bra av läraren. När stavelser trummas använder läraren sig av jämförelse, vilka har lika många trumslag/samma antal (Räkna). Därefter vill barnen prova själva och får göra detta. Detta får barnen involverade i rytmikstunden. De yngsta får hjälp av läraren att slå sitt namn. Därefter ska barnen få ta ett instrument var. Läraren visar att där finns många rytmägg (Räkna). De andra instrumenten är också

rytminstrument förutom två små trummor. Ett barn i taget får välja ett instrument. Läraren och barnen diskuterar att barnen kommer att få skifta instrument efter ett tag. Detta eftersom många vill ha trummorna och där finns bara två trummor. Barnen ska få

(22)

22

spela en sång som vissa har hört förut. Först får de sitta tysta och lyssna på första versen när låten spelas upp från cd-spelaren. Låten innehåller uppräkning som handlar om hur många ägg man äter, och är på rim (Räkna). När refrängen kommer får barnen börja spela på sina instrument. Läraren använder mycket teckenspråk tillexempel för orden tupp, skägg, igelkott och ägg. Mitt i sången pausas musiken och barnen får byta instrument. Under tiden har det också kommit en mamma som direkt hoppar in och är med i orkestern. Musiken startas igen och barnen får lyssna på andra versen och sen spela på sina nya instrument i refräng två. Därefter ville barnen trumma namn igen. De två barn som skulle bli hämtade av sin mamma fick spela sina namn för att få visa och sa sedan hejdå. De andra två barnen fortsatte med att trumma namn. Det ena barnet, 4år, ville prova så många namn som möjligt och trummade alla pedagogers namn, en

lärarstudent som kommit in nu efter en stunds namn och mitt namn (Leka). Namn med många, 3-4 stavelser, var svåra (Räkna). Det syntes dock en utveckling och förbättring desto fler gånger namnen slogs.

Efter musikstunden satt jag ner ihop med läraren och höll en intervju. Nedanför följer svaren på frågorna:

1. Tänkte du på om det fanns någon matematik i sångstunden?

Förskoleläraren berättar att där fanns ett medvetet tänk om matematiken sen innan. Matematiken genom övningen att trumma namnen vilket gjorts förut. Musik är bra eftersom det fångar små barn med ljudet enligt pedagogen, det ger en lugnare atmosfär. Läraren diskuterar även mycket med språket eftersom det är deras huvudmål på grund av tvåspråkigheten. Det finns en sångpedagog i området som försöker vara där en gång i veckan och sjunga och spela men läraren tycker att det är viktigt att få in det även i vardagen. Hellre ha kortare sång/musik-stunder fler gånger än långa mer sällan. Säger att räknetalen kommer in automatiskt (Räkna). Bara av min första fråga blev läraren inspirerad att prova mer och kommer på nya idéer om att man kan ha en tallinje för uppräkningen i sången och ha bilder till sången för språket. Musik=Glädje säger läraren. Eftersom trumman var i centrum när barnen skulle välja instrument blev det även en sammanbetsövning. Uppmärksammar påsken lite extra eftersom den ofta hamnar i skymundan i jämförelse med jul och lucia. Läraren blir väldigt inspirerad och pratar mycket utanför frågan.

(23)

23 2. Vad för matematik?

Räknetal, rytm blir en siffra genom hörseln (Räkna). Matematik lärs även genom öronen. Det är viktigt att både se, höra och känna för barn och instrument får med allt. Läraren pratar mycket om hur dessa tre inlärningssätt kan hjälpa små barn och

framförallt barn med tvåspråkighet eller med svårigheter. Läraren utgår mycket från sig själv och sin son med dyslexi som lär sig mycket genom att höra.

3. När fanns matematiken?

Medvetet vid bankningarna genom att se och höra. Vill att barnen ska prova själva sedan för att få en egen känsla. Viktigt att säga hur många stavelser där är och också visa med fingrarna (Räkna). Framför allt viktigt att vänta in och lyssna på barnen. 4. Tog du upp det med barnen? Varför/varför inte?

Nej, det tycker läraren inte var gjort. Inte genom att använda ordet matematik och inte säga ordet siffror (Räkna). Läraren kommer direkt på sätt att utveckla detta genom att visa på väggen och sätta upp bilder och även att utveckla namnräkningen. Men just nu första gången var det viktigaste det första steget som barnen gjorde genom att få känslan.

Massor! Läraren tycker det är spännande och vill väva in vardagssaker. Lägesorden är en del av matematiken (Lokalisera). Berättar hur lägesorden används under andra stunder i förskolans verksamhet, tillexempel att barnen ska gå bakom läraren när de går till grinden ute på gården och hur händerna ska vara under bordet i deras ramsa före maten varje dag. Det finns former som är del av matematiken, många former

(Konstruera). Och det gäller för oss som pedagoger att benämna dem rätt med cirkel

istället för ring tillexempel annars gör vi dem en otjänst. Och hur de använder annat material som montessoriramar i olika former att rita med och göra mandala med. De har just nu ett tema om bockarna Bruse och läraren kommer in på hur de arbetar med matematiken där med räkneord och storlek (Mäta). Det är en väldigt matematisk saga som pedagogerna ser att barnen har flyttat med sig i olika lekar då de är lilla, mellan och stora bocken. De använder sig av begreppen och trollet är under bron (Lokalisera). Lång-kort, liten-stor (Mäta)och först-sist (Lokalisera) är begrepp som pedagogen nämner som matematiska att använda på förskolan. Berättar för mig om tidigare

(24)

24

aktiviteter där storlekar suttit uppe på väggen i form av en tavla gjort av löv

(Konstruera). Talar även om att liten, mellan och stor är enklare för barnen att förstå än

stor, större, störst eftersom begreppen liten och stor är vanliga och sen att bara få ett mellan där emellan (Mäta). Vi diskuterar även tidigare aktiviteter som förskolan gjort och som läraren gjort på tidigare arbetsplatser, tillexempel att de använt en stor mjuk tärning och därefter fått plocka så många kastanjer som tärningen visar (Räkna). 6. Vilka av dessa begrepp skulle du kunna se användas inom en sångstund?

Det finns inga begränsningar enligt läraren. Det viktiga är att inte använda alla begrepp på samma gång utan ha ett visst fokus. Vi kan heller inte styra vad barnen ska se, vissa ser djuret om vi diskuterar djurs ben och vissa ser matematiken i antalet, det viktiga är att barnet ser någonting (Räkna).

7. Skulle du i framtiden kunna använda matematik under sångstunderna? ”Absolut!! Det vill jag göra, och språket.”

Observation och intervju 2

En förskolelärare höll i sångstunden. En förskollärare, en lärarstudent och en resurs medverkade bland barnen. Det var fjorton barn som deltog under sångstunden som var kombinerad med fruktstunden. De brukar ha sångstunden ihop med fruktstunden på förskolan. Förskolan ligger i ett mångkulturellt område och har bara barn med andra modersmål än svenska. Pedagogen börjar med att peka på bänken och frågar om det är en stol. Därefter frågar pedagogen om den är lång eller kort (Mäta). Säger också god morgon på teckenspråk vilket ofta används på förskolor. En låda med rekvisita finns också i rummet, inuti lådan finns det flera askar. Läraren berättar för barnen att det finns ett fiskespö som är magnetiskt, med det ska de fånga bilder som det sitter gem på och askar med någonting i. Där efter frågas det var pojkarna sitter, var fröknarna sitter och var flickorna sitter (Lokalisera). Sen får barnen börja fiska en bild eller en burk och därefter sjunga det som finns på bilden eller det som gömmer sig i burken. Förskolan är mitt inne i inskolningstider och förskoleläraren som inte håller i sångstunden och ett nytt barn får gå ut eftersom barnet är ledset. De andra barnen sjunger de sakerna som finns på bilderna: kanin, anka, höna, hund, groda, apa, uggla och sköldpadda. I askarna finns en fisk och en snigel. Läraren tar upp vad det är för färg på fisken och att den ser ut som Nemo i filmen ”Hitta Nemo”. Tar även upp färger på hunden. Använder mycket teckenspråk i sångerna. Sångstunden är lite rörig och läraren har inte full kontroll på

(25)

25

grund av barnantalet. Läraren pekar på sig själv och på apan i sången ”tänk om jag hade en liten, liten apa” (Lokalisera). De får stå upp och leka träd när de sjunger om ugglan, det blåser mycket i träden. Läraren tar även upp en diskussion med ett av barnen som skett föregående dag. Barnet i fråga får under sångstunden komma fram till läraren och berätta vilken skola hennes syskon går på, vilket var diskussionen som varit föregående dag. Barnet säger ”tusensjö” och pedagogen berättar att de dagen innan diskuterat att det heter ”husensjö”. Läraren berättar att h har blivit t. Det verkar på läraren som att

sångstunden är slut här men improviserar sen och frågar ”hur många burkar har vi?”. Barnen räknar att där är fyra burkar (Räkna). Läraren går då snabbt igenom vilka olika former burkarna har, den pedagogiska resursen får säga vilken som är olik de andra och därför ska bort (Konstruera). Detta för att den burken är hjärtformad och de andra är runda. Momentet går väldigt snabbt och alla barn hänger inte med. En ny elev kommer in och får en ny burk med grodan gömd i och vi sjöng sången om grodan en gång till. Läraren frågade ännu en gång vad det som satt på bilderna heter, och berättar att det heter ”gem”. Här efter börjar fruktstunden och barnen säger direkt ”långt papper” eftersom läraren tar det (Mäta). Läraren frågar därefter varför det behövs papper men kommer aldrig fram till ett svar, allting känns lite stressat och barnen hänger inte med på allt. Pedagogen går igenom frukterna och sen börjar stöket, det är rörigt och andra lärare kommer in och pratar med de andra vuxna. Jag hör konversationer som sker mellan barnen, och en del av det har med matematik att göra, så som ”jag har många” som ett barn säger till sig själv (Räkna), ”så många kärnor jag hittat” säger ett annat barn som äter clementin (Räkna), läraren säger ”en bit utav det”(Konstruera).

Fruktstunden varar länge, i slutet är där 16 barn i rummet. Läraren avslutar med att säga ”Hur mycket frukt är där kvar?”, ett barn svarar ”slut”, läraren säger ”tomt” (Räkna). Efter musikstunden satt jag ner ihop med läraren och höll en intervju. Läraren fick berätta lite om sig själv, är nybliven pensionär som hoppar in och jobbar mycket. Detta var på förskolan där läraren hade fast jobb tidigare. Sångstunden innehöll alla tre avdelningar då det var en sammanslagningssångstund. Pedagogen tog examen i

Västerås 1970. Då krävdes sex månaders förpraktik innan utbildningen som sen var på två år. Nedanför följer svaren på frågorna med pedagogens ord:

1. Tänkte du på om det fanns någon matematik i sångstunden?

(26)

26 2. Vad för matematik?

Former på burkar (Mäta), hur många (Räkna), lika/olika i formen (Konstruera). Litet djur och större djur i olika sånger (Mäta). Lägesorden, hus på ryggen i ”lilla snigel”

(Lokalisera). Frukter, hel och halv, dela (Konstruera).

3. När fanns matematiken?

Spontant där det passade. Viss medvetenhet. 4. Tog du upp det med barnen? Varför/varför inte?

Nej. Gemensam sångstund mellan avdelningarna har de för att få gemenskap och glädje. För stor barngrupp för att gå in på detaljer. Gruppsbild, ordförståelse, lägesord. Inte enskilda barnen. 1-4,5år gamla barn så väldigt spridd ålder, stor grupp och

sammanslagning.

Här i intervjun blir vi störda då ett viktigt samtal ringer till läraren. Jag väntar och sen återupptas intervjun.

Lägesord (Lokalisera). Begrepp, vad de betyder, tänker på de små barnen. Jämförelseord, klassificering och storlek (Konstruera).

6. Vilka av dessa begrepp skulle du kunna se användas inom en sångstund? Allihop!

7. Skulle du i framtiden kunna använda matematik under sångstunderna? Absolut, det ingår i uppdraget.

Observation och intervju 3

En förskolelärare höll i sångstunden. En förskolelärare och en halvtidsvikarie

medverkade bland barnen. Det var åtta barn som deltog under sångstunden. Jag befinner mig på en småbarnsavdelning och barnen är 1-2år gamla. Även denna förskola är mitt inne i inskolningstider vilket gör att det är mycket skrik och gråt. Däremot märks det på två av barnen att de bara är tysta och lugna när det sjungs någon sång. Detta gör att det nästan aldrig slutar sjungas. De börjar med att sjunga en namnsång om vilka barn som är på förskolan idag, det är bara de vuxna som sjunger eftersom barnen är så små. Läraren har placerat ett antal gosedjur i en plåtburk och säger att de ”sover”. Det märks

(27)

27

på de lite äldre barnen att det var vad djuren brukar göra i plåtburken. Ett barn i taget får komma fram och knacka på burken och säga vakna och därefter stoppa ner handen och plocka upp ett djur. En sång om djuret som plockas upp sjungs. Djuren som finns i burken är nallebjörn (låt: ”Dansa lilla nallebjörn), lamm (låt: ”Bä, bä, vita lamm”), katt (låt: ”Lille katt”), ko (låt: ”Lille ko”), gris (låt: ”Lille gris”), apa (”Tänk om jag hade en liten, liten apa”), snigel (låt: ”Lilla snigel”), kanin (låt: ”Jag är en vanlig kanin”) (Mäta). Barnen fick sedan säga hejdå till djuren och stoppa tillbaka dem i lådan. Pedagogen berättar för mig att det är för att öva på att säga hejdå och visa att det inte är farligt. Två låtar till sjungs under sångstunden. Två låtar som barnen tycker mycket om och även barn under 1,5år dansade med till. Låtarna var ”Klappa lilla magen” (Mäta) och ”Klappa, klappa, vinka, vinka” (Lokalisera). Därefter var sångstunden slut och barnen skulle äta frukt.

Efter sångstunden satt jag ner ihop med läraren och gjorde en intervju. Läraren fick berätta lite om sig själv, har arbetat på förskolan i cirka 20år och föredrar att spendera tid med barnen framför allt nytt pappersarbete. Nedanför följer svaren på frågorna med pedagogens ord:

1. Tänkte du på om det fanns någon matematik i sångstunden? Nej, jag tänkte inte på det precis då, men det var säkert där. 2. Vad för matematik?

Det sjungs ”lille” i flera av djursångerna vilket är en storlek och därför hör till

matematik (Mäta). I slutet på ”klappa, klappa, vinka, vinka” sjunger man upp och ner vilket också borde räknas som matematik (Lokalisera). Det är det enda jag kan komma på just nu.

3. När fanns matematiken? I sångerna.

4. Tog du upp det med barnen? Varför/varför inte?

Nej, tänkte inte själv på det. Det togs upp genom att vi gjorde det, men kan inte säga till en ettåring att det är matematik.

(28)

28

Olika storlekar och längder (Mäta). Siffror (Räkna). Riktningar så som upp och ner

(Lokalisera).

6. Vilka av dessa begrepp skulle du kunna se användas inom en sångstund? Alla finns i sånger.

7. Skulle du i framtiden kunna använda matematik under sångstunderna? Det finns alltid i någon sång.

(29)

29

Analys och teoretisk tolkning

Jag tänkte utgå från två olika synvinklar när jag gör undersökningen. Detta för att kunna kategorisera vilken matematik som används under sångstunderna. Anledningen till två olika synsätt att för att kunna jämföra och se vad som ligger i de matematiska målen i läroplanen. Jag tänkte i första hand använda mig att läroplanen och jämföra med den vad läraren tar upp under en sångstund. Detta för att kunna se vilka av målen i läroplanen de uppnår eller faktiskt jobbar mot under sångstunden. De matematiska målen i läroplanen för förskolan är:

 tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,

 utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,

 utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,

 utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

 utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, (Skolverket, 2010 s. 10)

Den andra synvinkeln att utgå ifrån är Bishops sex matematiska aktiviteter som jag har introducerat i kapitlet metod och genomförande.

Nu när resultatet framtagits utifrån observationer och intervjuer kan det jämföras och ställas emot läroplanen och Bishops sex aktiviteter. Under resultatet kan det ses i parenteser vilka av Bishops sex aktiviteterna som görs när. Detta kommer räknas ihop för att se inom vilket område de flesta aktiviteterna ligger. Här nedanför kan analysen ses.

Bishops sex aktiviteter Observation 1 Intervju 1

Räkna 6 6 Lokalisera 3 Mäta 3 Konstruera 2 Leka 1 Förklara

(30)

30 Räkna 4 1 Lokalisera 2 2 Mäta 2 3 Konstruera 2 3 Leka Förklara

Bishops sex aktiviteter Observation 3 Intervju 3

Räkna 1 Lokalisera 1 2 Mäta 2 2 Konstruera Leka Förklara

Det vi kan se utifrån tabellen är att det i observation ett framförallt är aktiviteten räkna som görs och en del leka och förklara. Däremot ser vi i intervjun att läraren har en stor bild av vad som kan göras på förskolan inom matematiken och ser stora fördelar med att använda matematiken i sångstunder. I observation två ser vi att fyra av aktiviteterna genomförs och att pedagogen i intervjun talar om samma aktiviteter. De aktiviteter som inte alls kommer in i andra undersökningen är leka och förklara. I observation tre är bara aktiviteterna lokalisera och mäta representerade och pedagogen talar i intervjun bara om de två och räkna. Sammanställningen ger att räkna är den aktiviteten som genomförs mest under sångstunder i förskolan. Däremot diskuteras räkna, lokalisera och mäta mycket under intervjuerna och till viss del konstruera.

Nedanför i tabellen kan ses hur pedagogernas aktiviteter och svar kopplas ihop med läroplanen. Genom diagrammet och beräkningen av Bishops aktiviteter besvaras även till viss del huvudfrågan i arbetet, ”Hur engagerar förskolelärarna barnen i matematiska aktiviteter under en sångstund?”, då vi kan se matematiska aktiviteter som förekommer genom läroplanen och Bishops syn på matematik.

Läroplan Observation 1 Intervju 1

Tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld

Ett tema om bockarna bruse och matematiken där med räkneord och storlek.

utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring

- En namnövning/rytmövning görs med trumman.

Förskoleläraren slår rytmen i barnens namn. Frågan är hur många stavelser namnet består av. När ett namn slagits håller läraren

- Räknetalen kommer in automatiskt.

- Räknetal, rytm blir en siffra genom hörseln.

- Lägesorden är en del av matematiken.

(31)

31

upp så många fingrar som det finns stavelser i namnet och säger antalet.

- Låten innehåller uppräkning som handlar om hur många ägg man äter, och är på rim. - Läraren visar att där finns många rytmägg.

- Det finns former som är del av matematiken.

- En stor mjuk tärning, antalet kastanjer som tärningen visar. - De använder sig av begreppen och trollet är under bron.

- Storlekar suttit uppe på väggen i form av en tavla gjort av löv

utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar

- Det ena barnet, 4år, ville prova så många namn som möjligt att trumma.

- Namn med många, 3-4 stavelser, var svåra. Det syntes dock en utveckling och förbättring desto fler gånger namnen slogs.

Vill att barnen ska prova själv sedan för att få en egen känsla.

utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp

Ett barn har fyra stavelser, vilket påpekas var ”många”.

Lång-kort, liten-stor och först-sist är begrepp att använda på förskolan.

utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang

När stavelser trummas använder läraren sig av jämförelse, vilka har lika många trumslag/samma antal.

- Viktigt att säga hur många stavelser där är och också visa med fingrarna. Framför allt viktigt att vänta in och lyssna på barnen.

- ”jag har många” som ett barn säger till sig själv.

- ”så många kärnor jag hittat” säger ett annat barn som äter clementin.

- Lägesord. Begrepp, vad de betyder. Jämförelseord, klassificering och storlek.

- Det frågas var pojkarna sitter, var fröknarna sitter och var flickorna sitter.

- Läraren pekar på sig själv och på apan i sången ”tänk om jag hade en liten, liten apa” - ”hur många burkar har vi?”. Barnen räknar att där är fyra burkar.

- Former på burkar, hur många. - Litet djur och större djur i olika sånger.

- Lägesorden, hus på ryggen i ”lilla snigel”.

(32)

32 utvecklar sin förmåga att urskilja,

uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp

- Pedagogen börjar med att peka på bänken och frågar om det är en stol. Därefter frågar pedagogen om den är lång eller kort. - Här efter börjar fruktstunden och barnen säger direkt ”långt papper” eftersom läraren tar det. utvecklar sin matematiska

förmåga att föra och följa resonemang

- Läraren går då snabbt igenom vilka olika former burkarna har, den pedagogiska resursen får säga vilken som är olik de andra och därför ska bort.

- läraren säger ”en bit utav det” - Läraren avslutar med att säga ”Hur mycket frukt är där kvar?”, ett barn svarar ”slut”, läraren säger ”tomt”.

- Lika/olika i formen. - Frukter, hel och halv, dela.

- Djuren som finns i burken är nallebjörn (låt: ”Dansa lilla nallebjörn), lamm (låt: ”Bä, bä, vita lamm”), katt (låt: ”Lille katt”), ko (låt: ”Lille ko”), gris (låt: ”Lille gris”), apa (”Tänk om jag hade en liten, liten apa”), snigel (låt: ”Lilla snigel”), kanin (låt: ”Jag är en vanlig kanin”). - Låtarna var ”Klappa lilla magen” (Mäta) och ”Klappa, klappa, vinka, vinka” (Lokalisera).

- Det sjungs ”lille” i flera av djursångerna vilket är en storlek och därför hör till matematik. - I slutet på ”klappa, klappa, vinka, vinka” sjunger man upp och ner vilket också borde räknas som matematik

- Olika storlekar och längder (Mäta). Siffror (Räkna). Riktningar så som upp och ner

utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang

(33)

33

I tabellen kan utläsas att målet som framför allt uppnås är målet

- utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring. (Skolverket, 2010 s. 10)

Detta beror på att målet innehåller det mesta. Av Bishops sex aktiviteter innehåller målet fyra aktiviteter; räkna, konstruera, lokalisera och mäta. De andra två aktiviteterna av Bishop och de andra målen i läroplanen är mer reflekterande och undersökande och därför inte lika lätta att göra. Vad som också kan ses utifrån tabellen är att undersökning tre innehåller mindre matematik än de andra två. Detta kan bero på att barnen i den undersökningen var yngre.

I intervjuerna och i tabellerna framkommer även svaret på en av delfrågorna, ”Hur ser förskolelärarna på matematiska aktiviteter under sångstunderna?”, eftersom de svarar på hur de ser på det både sen innan och för framtiden.

”Vilka matematiska aktiviteter använder förskolelärarna under en sångstund?” som också var en delfråga besvarar också genom diagrammet där det visas vilka

matematiska aktiviteter som faktiskt genomfördes. Några matematiska aktiviteter som genomfördes var namn-/rytmövning med trumma, låt innehållande matematik

(uppräkning), sånger innehållande matematik (storlek, riktning), räkning av föremål, diskussioner av längder och antal.

Delfrågan ”Vilka musikaliska aktiviteter använder förskolelärarna under en sångstund?” kan också lätt avläsas från observationerna. Några musikaliska aktiviteter jag ser är namn-/rytmövning, låt att spela instrument till, fånga bilder att sjunga om, fånga askar med innehåll att sjunga om, namnsång, sånger om djur, kroppssånger.

Delfrågorna tillsammans besvarar huvudfrågan om hur förskolelärarna engagerar barnen i matematiska aktiviteter under en sångstund.

(34)

34

Slutsats och diskussion

Det vi kan se från inledningen och litteraturgenomgången är att forskare och teorin säger att matematik kan utvecklas genom musik. Detta gjorde mig mycket intresserad av att se om det används ute i verksamheterna. Jag valde att koncentrera mig på sångstunder på förskolor eftersom jag själv vill arbeta inom förskolan. Matematik är mitt huvudämne på lärarutbildningen och intresserar mig väldigt mycket, min tidigare musikalutbildning och intresse för musik gjorde att jag ville se sambanden. Och som jag hoppades på stödjer forskarna och teorin det jag tycker borde fungera ihop. Deweys teori om att aktiviteter måste genomföras för att inlärning ska ske uppfylls verkligen genom musikaliska aktiviteter. Det han också står för att är aktiviteterna ska vara uppbyggda på barnens intresse och det tycker jag genomfördes bra under mina

observationer. Det jag kunde se var att alla pedagoger utgick från barnen och gjorde det som intresserade dem. I observation ett fångade pedagogen upp barnens intresse genom att bland annat låta dem fortsätta med att trumma namn där deras intresse kom fram. Läraren hade även valt en låt de flesta hade sjungt på många gånger förut. I observation tre sjöng de flertalet sånger om djur eftersom det var här barnens intresse låg just nu, vilket även det utgår från barnens intresse och därför också Deweys filosofi.

Min huvudfråga ”Hur engagerar förskolelärarna barnen i matematiska aktiviteter under en sångstund?” besvaras på ett ganska tydligt sätt genom att jämföra de matematiska aktiviteterna som genomfördes med läroplanen och Bishops aktiviteter. Detta gjorde att de matematiska aktiviteterna framkom och visades. Förskolelärarna använde i nuläget mycket matematik under sångstunderna. Framför allt att räkna, rumsuppfattning och längder/storlekar. De tyckte också att det kan och ska användas i framtiden. Delfrågorna tillsammans besvarar huvudfrågan och delfrågorna blev besvarade bra.

Delfrågan ”Hur ser förskolelärarna på matematiska aktiviteter under sångstunderna?” skrev jag under analysen framkom tydligt av intervjuerna. Det jag fick fram var att alla förskolelärare såg på matematik under sångstunder som en självklar del. Vilket besvarar huvudfrågans del om hur de matematiska aktiviteterna är upplagda och pedagogernas syn på det.

Delfrågan ”Vilka matematiska aktiviteter använder förskolelärarna under en sångstund?” framkom också tydligt under analysen genom tabeller. Både genom

(35)

35

jämförelse av Bishops aktiviteter och läroplanen. Vi ser dock att inte alla mål i läroplanen genomförs lika enkelt, och att vissa av dem behöver betänkas lite mer. Huvudfrågans del om de matematiska aktiviteterna besvaras bra.

Delfrågan ”Vilka musikaliska aktiviteter använder förskolelärarna under en sångstund?” uppställs under analysen och framkommer relativt tydligt. Min åsikt nu efter

undersökningarna är att denna fråga är relativt irrelevant. Jag känner personligen inte att svaret på denna fråga ger mig någonting för framtiden men det hjälper till att besvara huvudfrågans del om vilka aktiviteter som genomförs. Anledningen att jag inte känner att den ger mig någonting för framtiden är att mina intressen ligger i de matematiska aktiviteterna som genomförs av musikaliska aktiviteter. Det gör att jag får svaret under vilka matematiska aktiviteter som genomförs.

Delfrågan ”På vilka sätt engageras barnen och på vilka sätt är de deltagande?” är betydligt svårare att besvara. Barnen var engagerade under lektionerna och gjorde vad de skulle göra och sjöng med i sångerna. I första undersökningen var barnen lite mer deltagande än i de andra undersökningarna, detta kanske på grund ut av den lilla barngruppen. De engageras inte genom att få bestämma någonting själva direkt utan innehållet är förutbestämt av pedagogerna. Men som jag såg fick barnen i undersökning ett ta störst eget ansvar och välja vad de ville göra och vad de ville använda. Detta leder till att huvudfrågans första del om engagemang inte besvaras till fullo.

Om jag skulle gjort om undersökningen hade jag tagit bort delfrågan om vilka

musikaliska aktiviteter som genomfördes eftersom jag inte tycker att den gav någonting för framtiden. Jag hade också ändrat intervjufrågorna lite. Jag hade formulerat om fråga ett till en enbart ja och nej fråga eftersom jag i nuläget fick svar på resterande frågor mycket under fråga ett. Fråga fem är också en fråga som hade behövts skrivas om eftersom den är otydlig. ”Skulle du kunna ge exempel på begrepp inom matematik som kan användas inom förskolan?”. Vad som menas med användas är nu upp till

förskolelärarna och de kan ha olika bilder av vad detta betyder. Vad jag menar med att ”använda ett begrepp” är att det används med barnen, om begreppen sägs och förklaras. Tillexempel ordet lång används ofta på en förskola genom att man säger ordet lång och visar vad lång är konkret.

(36)

36

Mina metoder fungerade bra och jag är nöjd med att observera och intervjua eftersom det besvarade mina problemställningar. Att anteckna och att spela in var de två metoder jag behövde för att få fram ett resultat och kunna analysera. Valet av förskolor hade kunnat väljas annorlunda. Förskolor med större avstånd hade kunnat väljas. Och mer olika sorters förskolor med olika pedagogiska synvinklar så som Waldorf, Montessori och Reggio Emilia inspirerat.

Min åsikt är att jag fick fram ett bra resultat men att förbättringsåtgärder finns. Jag ser att jag i framtiden ska arbeta med matematik under sångstunder men i mindre

barngrupper eftersom undersökningarna visade på att detta fungerar bättre. Även att använda mycket instrument och inte enbart sång då det har lyfts i tidigare forskning och att pedagogerna använder det bra ute i förskolorna.

(37)

37

Referenser

Armistead, M. Elizabeth (2007). Kaleidoscope: How a Creative Arts Enrichment Program Prepares Children for Kindergarten. Young Children, 62(6), 86-9. Backman, Jarl (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB. Cheek, Joyce M. & Smith, Cyle R. (1999). Music training and mathematics

achievement. Adolescence, 34(136), 759-761.

Emanuelsson, Göran & Doverborg, Elisabet (red.) (2006). Matematik i förskolan. Göteborg: NCM/Nämnaren: Göteborgs universitet.

Doverborg, Elisabet (2006). Svensk förskola. I E. Doverborg & G. Emanuelsson (red.),

Små barns matematik (s. 1-10). Göteborg: NCM Göteborgs universitet.

Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2003). Att förstå barns tankar. Stockholm: Liber AB.

Doverborg, Elisabeth & Pramling Samuelsson, Ingrid (1999). Förskolebarn i

matematikens värld. Stockholm: Liber.

Geist, Kamile & Geist, Eugene A. (2008). Do Re Mi, 1-2-3: That's How Easy Math Can Be - Using Music to Support Emergent Mathematics. Young Children, 63(2), 20-25. Jederlund, Ulf (2002). Musik och språk: ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling.

Hässelby: Runa.

Jernström, Elisabet & Lindberg, Siw (1995). Musiklust. Hässelby: Runa förlag AB. Johansson, Bo & Svedner, Per-Olov (2004). Examensarbetet i lärarutbildningen.

Uppsala: Kunskapsföretaget.

Löfgren, Bitten, Ebbelind, Andreas & Sveriges utbildningsradio AB (2010).

Mattemusik: en metod för ämnesintegrerat lärande. Stockholm: Sveriges

utbildningsradio (UR).

Palmer, Anna (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan: pedagogisk

dokumentation. Stockholm: Skolverket.

Shilling, Wynne A. (2002). Mathematics, Music, and Movement: Exploring Concepts and Connection. Early Childhood Education Journal, 29(3), 179-184.

Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010). Stockholm: Skolverket.

Solem, Ida Heiberg & Reikerås, Elin Kirsti Lie (2004). Det matematiska barnet. Stockholm: Natur och kultur.

(38)

38

Sterner, Görel (2006). I lek utvecklar barn rumsuppfattning och språk. I E. Doverborg & G. Emanuelsson (red.), Små barns matematik (s. 103-115). Göteborg: NCM

Göteborgs universitet.

Sullivan, Phillys (1966). John Dewey´s Philosophy of Education. The High School

Journal, 49(8), 391-397.

Ulin, Bengt (2003). Matematik & musik. Ekelund.

Utbildningsdepartementet (2010). Förskola I utveckling – bakgrund till ändringar i

förskolans läroplan. Stockholm: Regeringskansliet.

Wiklund, Ulla. (2001). Den lydiga kreativiteten: om barn, estetik och lärande. Utbildningsradion (UR).